Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.
Betänkande 1995/96:JoU22
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU22
Skärpta avgaskrav för tunga fordon m.m.
Innehåll
1995/96 JoU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition om skärpta avgaskrav på tunga fordon m.m. jämte tre följdmotioner.
Utskottet tillstyrker med vissa förändringar regeringens förslag till ändring i lagen om försäljningsskatt på motorfordon. Vidare tillstyrks förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i vissa fall med hänvisning till att de strider mot gällande EG-rätt.
Till betänkandet har fogats sju reservationer och tre särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1995/96:175 att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen presenteras skärpta obligatoriska avgaskrav för tunga fordon. Regeringen lämnar även förslag till vissa förändringar av bilavgaslagen (1986:1386) och lagen om försäljningsskatt på motorfordon (1978:69).
Därutöver aviseras skärpningar av utsläppskraven för lätta fordon. Miljö klassystemet är ett fortsatt viktigt styrmedel för att stimulera försäljningen av renare fordon. I det framtida arbetet med att utveckla miljökraven för tunga fordon prioriteras även i fortsättningen utsläppen av kväveoxider och partiklar. För lätta fordon kommer utsläppen av koldioxid mer i fokus eftersom andra utsläpp nu minskar.
Regeringen föreslås bemyndigas att meddela föreskrifter avseende typgodkännande, registrering, ibruktagande och försäljning av fordon och motorer som inte uppfyller utsläppskrav beslutade inom Europeiska gemenskapen. Vidare föreslås regeringen kunna meddela föreskrift om de tekniska villkor som skall gälla för miljöklasserna.
Kraven i miljöklasserna 2 och 3 skärps för tunga fordon. Lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon föreslås ändrad så att ingen försäljningsskatt tas ut för tunga fordon i miljöklass 2. Försäljningsskatten för fordon i miljöklass 3 med en totalvikt över 3 500 kilogram men högst 7 000 kilogram sänks från 20 000 kr till 6 000 kr. För fordon med en totalvikt överstigande 7 000 kilogram föreslås försäljningsskatten i miljöklass 3 sänkt från 65 000 kr till 6 000 kr.
Överklagande av beslut enligt 7 § bilavgaslagen föreslås ske till allmän förvaltningsdomstol i stället för till Koncessionsnämnden för miljöskydd.
Lagförslagen fogas som bilaga 1 och bilaga 2 till detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Jo17 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att den föreslagna sänkningen av försäljningsskatten för tunga fordon tidigareläggs till den 1 juli 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om miljöklassindelning av tunga fordon.
1995/96:Jo18 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1995/96:175,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget om lindrigare krav för utsläpp av partiklar för vissa typer av motorer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny miljöklass 1,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår propositionens förslag att regeringen skall ges bemyndigande att fastställa de krav som skall gälla för miljöklasserna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om relationerna i försäljningsskatterna mellan miljöklasser,
6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår propositionens förslag om försäljningsskatter,
7. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1 och 6, hos regeringen begär förslag till förändring av beskattningen av tunga fordon.
1995/96:Jo19 av Birgitta Wistrand m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att tidigarelägga avskaffandet av miljöaccisen för s.k. Euro 2-motorer till den 1 januari 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett stimulanssystem för att få till stånd en föryngring av den svenska lastbilsparken.
Yttrande
Skatteutskottet har inkommit med yttrande över propositionen och vissa följdmotioner, se bilaga 3.
Utskottet
Inledning
Systemet med miljöklassning av fordon kopplat till differentierad försäljningsskatt infördes fr.o.m. 1993 års modeller (prop. 1990/91:156, SkU25, rskr. 344). Systemet har sedan genomgått vissa förändringar, bl.a. föranledda av Sveriges närmande till EU. År 1994 beslutade riksdagen att lätta fordon i miljöklass 1 skulle befrias från årlig fordonsskatt under de fem första åren samt att personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elekt-ricitet från batterier i fordonet dessutom skulle befrias från försäljningsskatt. Samtidigt slopades nedsättningen av försäljningsskatten för lätta fordon i miljöklass 1 jämfört med klass 2 (1994/95:SkU5). Hösten 1995 beslutade riksdagen att miljöklassystemet skulle kompletteras med klasserna 1 E för elbilar och 1 H för hybridbilar (1995/96:JoU6). Riksdagen uttalade i detta sammanhang även att miljöklassystemet bör utvecklas inom de ramar som ges av medlemskapet i EU.
Medlemskapet i EU innebär att de svenska avgaskraven måste utvecklas inom de ramar som det gemensamma regelverket utgör. Enligt direktiven får medlemsländerna endast använda ekonomiska incitament för att stimulera ett förtida införande av teknik som uppfyller en beslutad men ännu inte obligatorisk kravnivå. Genom direktiven preciseras även tidtabeller för skärpningar av baskraven för olika fordonsslag.
Skärpta baskrav för tunga fordon
Propositionen
I rådets direktiv 91/542/EEG av den 10 oktober om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon preciseras två kravnivåer, A och B, för utsläpp från tunga fordon. Dessa kravnivåer benämns populärt EuroI och EuroII. Medlemsländerna får fr.o.m. den 1 oktober 1996 ej längre tillåta att fordon med dieselmotorer som endast uppfyller kravnivån A registreras för första gången, saluförs eller tas i bruk. Kravnivån A i direktiv 91/542/EEG dr förebild för kraven i klass 3 i det svenska miljöklassystemet. Kravnivån B överensstämmer med utsläppskraven för miljöklasserna 2 och 1. I miljöklass 1 tillkommer ett särskilt bullerkrav i enlighet med rådets direktiv 92/97/EEG av den 10 november 1992 om ändring av direktiv 70/157/EEG. Detta strängare bullerkrav gäller för alla nya tunga fordon fr.o.m. den 1 oktober 1996.
I enlighet med tidtabellen för kravskärpning i direktiv 91/542/EG ändrades bilavgasförordningen (1991:1481) under hösten 1995 så att tunga dieselfordon med nya EG- typgodkännanden avseende avgasreningsutrustningen utfärdade fr.o.m. den 1 oktober 1995 skall uppfylla kraven enligt miljöklasserna 2 eller 1. Fordon med äldre typgodkännanden fick även fortsättningsvis placeras i miljöklass 3.
Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 91/1/EG av den 22 januari 1996 om ändring i direktiv 88/77/EEG infördes ett högre partikelgränsvärde för dieselmotorer till tunga fordon med en slagvolym om högst 0,7 liter per cylinder och ett maximalt varvtal över 3 000 varv per minut som i övrigt klarar kravnivån B enligt direktiv 91/542/EEG. För dessa fordon höjs det tillåtna framtida partikelgränsvärdet från 0,15 till 0,25 gram per kilowattimme. Medlemsländerna skall tillåta försäljning av fordon som uppfyller det lindrigare partikelgränsvärdet t.o.m. den 30 september 1998. Sista datum för typgodkännande av sådana motorer är den 30 september 1997. Godkännande enligt direktiv 96/1/EG är främst aktuellt för dieselmotorer till vissa distributionsfordon. En risk med detta undantag är att takten i sänkningen av partikelutsläppen blir lägre i de områden där de har störst effekt på människors hälsa. Sverige motsatte sig därför denna del av beslutet.
Regeringens uppfattning är att fordon med små dieselmotorer som uppfyller det strängare partikelkravet bör placeras i en annan miljöklass än de som inte gör det. Avsikten är att introducera bättre teknologi i förtid. Regeringen avser därför att ändra bilavgasförordningen (1991:1481) så att fordon med dieselmotorer som godkänts mot det lindrigare partikelkravet enligt direktiv 96/1/EG skall anses uppfylla kraven för miljöklass 3. Detta blir därför den enda kategorin av nya tunga fordon som från den 1 oktober 1996 anses uppfylla kraven för miljöklass 3.
Sammanfattningsvis bör fordon som uppfyller kravnivån B enligt direktiv 91/542/EEG enligt regeringens bedömning fr.o.m. den 1 oktober 1996 anses uppfylla kraven i miljöklass 2. Miljöklass 3 reserveras för en mindre grupp fordon med ett visst tekniskt utförande som genom en särbestämmelse tillåts ha högre utsläpp (direktiv 96/1/EG).
EG-kommissionen skall senast den 31 december 1996 föreslå två nya kravnivåer för tunga fordon som skall införas fr.o.m. år 2000. Rådets beslut väntas första halvåret 1998. Sverige prioriterar i detta arbete åtgärder som minskar belastningen på tätortsmiljön, försurningen, fotokemiska oxidanter, eutrofieringen och växthuseffekten. Så snart det är möjligt bör dessa kravnivåer föras in i miljöklassystemet.
Motionen
I motion Jo18 (mp) yrkande 1 påpekas att propositionen inte redovisar siffror för de avgaskrav som gäller i de olika miljöklasserna. Ej heller redovisas de direktiv som ligger till grund för förslaget. Enligt motionärerna är dessa brister så allvarliga att propositionen bör avslås.
Om riksdagen avslår motionens yrkande 1 anser motionärerna att regeringens förslag om lindrigare krav för utsläpp av partiklar för vissa motorer bör avslås (yrkande 2).
Utskottets överväganden
I propositionen redogörs för de nya obligatoriska kravnivåer för avgasutsläpp och buller som beslutats inom EU. De nya obligatoriska kraven den s.k. B-nivån motsvarar vad som för närvarande gäller i det svenska miljöklassy-stemets klass 1. Enligt beslutet får fordon som ej uppfyller B- kravnivån inte typgodkännas efter den 1 oktober 1995. Efter den 1 oktober 1996 får de inte heller registeras för första gången, saluföras eller tas i bruk.
För vissa motorer, främst avsedda för mindre distributionsfordon, gäller dock i enlighet med direktiv 96/1/EG ett högre partikelgränsvärde än de som angetts för B-kravnivån. Sådana fordon får typgodkännas t.o.m. den 30 september 1997. Sista datum för försäljning av dem är den 30 september 1998.
Regeringen redovisar vidare hur de nya gränsvärden som beslutats skall inordnas i det svenska miljöklassystemet. De fordon som uppfyller B-kravnivån skall registreras i miljöklass 2. I miljöklass 3 skall endast de fordon registreras som enligt ovan beskrivna särbestämmelse tillåts ha högre utsläpp av partiklar. I avvaktan på att nya kommande kravnivåer beslutas inom EU kommer inga krav att specificeras för miljöklass 1. Enligt propositionen förväntas sådana beslut fattas i rådet under första halvåret 1998.
Skatteutskottet har yttrat sig över motion Jo18 yrkandena 15 och anför därvid följande.
Enligt skatteutskottets mening lämnar de direktiv som gäller på området inte utrymme för att efter den 1 oktober 1996 tillåta försäljning i Sverige av fordon med dieselmotorer som inte uppfyller de nya miljökraven. Vidare uppställer direktiven begränsningar när det gäller möjligheterna att genom skattelättnader gynna fordon som uppfyller högre krav än baskravet. Dels skall sådana skattelättnader gälla fordon som i förtid uppfyller europeiska normer, dels skall skattelättnaden för varje fordonstyp vara betydligt lägre än den verkliga kostnaden för de anordningar som monterats för att uppfylla de fastställda värdena. De förändringar som regeringen föreslår innebär att de svenska reglerna får en utformning som uppfyller dessa krav samtidigt som miljöstyrningen så långt möjligt bibehålls. De yrkanden som framställs i motion Jo18 medför att Sverige på dessa punkter riskerar att gå emot tvingande EU-direktiv. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt nu är i fråga och avstyrker motion Jo18 yrkandena 15.
Jordbruksutskottet vill med anledning av motion Jo18 yrkande 1 anföra följande. Utskottet har nyligen i ett yttrande till konstitutionsutskottet redovisat sin bedömning av behandlingen av EU- frågorna i riksdagen (1995/96:JoU5y). Utskottet anförde härvid bl.a. att man inte mött några svårigheter när det gäller informationsinhämtandet. Samarbetet med Jordbruks- och Miljödepartementen har i detta hänseende fungerat väl. I det ärende som avses i motionen har utskottet erhållit muntlig och skriftlig information från Miljödepartementet angående de aktuella direktiven och deras behandling inom EU. Med hänvisning till vad som här anförts avstyrks motion Jo18 yrkande 1.
Med anledning av motion Jo18 yrkande 2 vill utskottet erinra om att propositionen inte innehåller något förslag om partikelgränsvärden utan endast redovisar ett direktiv (96/1/EG) som i sedvanlig ordning skall införlivas i svensk rätt. EG-direktiven är bindande för varje medlemsstat enligt de förutsättningar som anges i Romfördragets artikel 189. Det avslagsyrkande som framställs i motionen kan således av formella skäl inte bifallas av riksdagen. Det bör tilläggas att Sverige enligt regeringens skrivelse 1995/96:190 om verksamheten i EU under år 1995 (s. 141) motsatte sig den ändring av direktiv 88/77/EEG som tas upp i motionen och åberopade att det finns tillgänglig teknik för att uppfylla det strängare gränsvärdet. Sverige fann ej gehör för detta, men ändringen enligt den gemensamma ståndpunkten blev dock mer begränsad än vad som ursprungligen föreslagits av kommissionen.
Bemyndiganden i bilavgaslagen
Propositionen
Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om typgodkännande, registrering, ibruktagande och försäljning av nya fordon och motorer. Syftet är att åstadkomma en bättre harmonisering med EG-direktiven på så sätt att i bl.a. bilavgasförordningen anges när försäljningsförbud inträder enligt direktiven. Regeringen bemyndigas dessutom att fastställa de krav som skall gälla i miljöklasserna. Båda förändringarna genomförs för att på ett tydligare sätt knyta an till den EG- rättsliga lagstiftningen.
Motionen
I motion Jo18 (mp) yrkande 3 anförs att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till nya utsläppskrav för koloxid, partiklar, kväveoxid och kolväten för miljöklass 1 och inte avvakta EU:s beslut om nya kommande kravnivåer. Enligt motionens yrkande 4 bör regeringen heller inte ges bemyndigande att fastställa de krav som skall gälla för miljöklasserna.
Utskottets överväganden
I propositionen redogörs för bakgrunden till regeringens förslag till bemyndiganden i bilavgaslagen. Före medlemskapet i EU genomfördes skärpta avgaskrav genom att bilar från och med en viss årsmodell skulle klara en viss kravnivå. Om de inte uppfyllde kraven kunde de inte registreras och därmed inte heller tas i bruk. Av detta följde också att bilarna naturligtvis inte heller kunde försäljas. Sett till innehållet i svensk lagstiftning kan det således enligt propositionen ifrågasättas om bemyndigandet avseende typgodkännande m.m. är nödvändigt för att genomföra de krav direktiven ställer på medlemsländerna. Med hänsyn till hur direktiven är utformade med förbud som inträder vid vissa datum och till bilavgaslagens karaktär av ramlag bör emellertid enligt regeringens mening dessa grundläggande principer anges i lagen. Konstitutionellt kan bestämmelserna om framför allt försäljningsförbud ses som sådana föreskrifter som enligt 8 kap. 3 § regeringsformen skall anges i lag med möjlighet till delegering enligt 7 § fjärde punkten. Regeringen uppger att den avser att i bilavgasförordningen (1991:1481) ange när förbuden skall inträda för de olika fordonsslagen. Avsikten är att förbudsdatum skall överensstämma med vad som anges i de EG- direktiv som behandlar bilavgaser.
Regeringen hänvisar vidare till att det när systemet med miljöklasser infördes (prop. 1990/91:156, SkU25) angavs att de grundläggande föreskrifterna om de krav som skall vara uppfyllda i alla de tre miljöklasserna borde framgå av lagtexten och att de närmare bestämmelserna om gränsvärden, provmetoder m.m. borde föras in i bilavgasförordningen (1991:1481). Något särskilt bemyndigande beträffande bl.a. gränsvärdena för utsläpp gällande för miljö-klasserna 1 och 2 ansågs inte krävas. Motsvarande resonemang borde enligt propositionen kunna föras för de fall där regeringen anser sig böra underlåta att fastställa gränsvärden för ett fordonsslag i en miljöklass. Nu kommer det under en tid att saknas fastställda utsläppskrav för en miljöklass (klass 1). Regeringen anser att det i tydlighetens intresse bör anges i bilavgaslagen att regeringen fastställer utsläppskrav och övriga tekniska villkor för miljöklasserna.
Utskottet vill med anledning av motion Jo18 yrkandena 3 och 4 erinra om att riksdagen tidigare uttalat att det svenska miljöklassystemet skall utvecklas inom de ramar som medlemskapet i EU utgör (1995/96:JoU6, s. 5). Enligt direktiv 91/542/EEG får ett medlemsland endast använda ekonomiska incitament för att stimulera införande av teknik som uppfyller en beslutad men ännu inte obligatorisk kravnivå. Enligt propositionen är medlemsländernas möjligheter att ha ett miljöklassystem kopplat till ekonomiska styrmedel en viktig fråga för regeringen. Sverige verkar även för att EG beslutar om kommande utsläppskrav med god framförhållning. Om så sker ökar förutsättningarna för att i miljöklassystemet utnyttja beslutade men ännu inte obligatoriska kravnivåer. Med hänvisning till vad som här anförts avstyrks motion Jo18 yrkandena 3 och 4.
Skatteutskottet avstyrker som tidigare nämnts de aktuella motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till att yrkandena innebär att Sverige riskerar att gå emot tvingande EU-direktiv. När det gäller bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om de krav som uppställs i miljöklasserna vill skatteutskottet erinra om att skatteuttaget i miljöklass 3 bygger på de regler som redovisats i propositionen och som skall gälla inom EU fr.o.m. den 1 oktober 1996.
Ändrad försäljningsskatt för tunga fordon
Propositionen
För fordon i miljöklass 2 med en totalvikt över 3 500 kg tas ingen försäljningsskatt ut. För fordon med en totalvikt över 3 500 kg men högst 7 000 kg sänks försäljningsskatten i miljöklass 3 från 20 000 kr till 6 000 kr. För fordon med en totalvikt överstigande 7 000 kg sänks försäljningsskatten i miljöklass 3 från 65 000 kr till 6 000 kr.
Motionerna
Motionerna Jo17 och Jo19 (båda m) tar upp frågan om när den föreslagna sänkningen av försäljningsskatten skall genomföras. Enligt yrkande 1 i den förra motionen bör sänkningen tidigareläggas till den 1 juli 1996 för att nybilsförsäljningen inte skall stoppas upp. Enligt motion Jo19 yrkande 1 bör sänkningen för s.k. Euro II-motorer av samma skäl genomföras retroaktivt från den 1 januari 1996.
Enligt motion Jo18 yrkande 5 är det förkastligt att försäljningsskatten enligt gällande EG-direktiv inte får differentieras i så hög grad att det lönar sig att installera reningsutrustning. Det måste finnas ett ekonomiskt incitament i de olika skatteklasserna eljest försvinner möjligheten till ekonomiska styrmedel som kan ge en positiv utveckling. Vidare påpekar motionärerna i yrkande 6 att förslaget till nya försäljningsskatter för tunga fordon kommer att innebära att denna sektor gynnas ekonomiskt, vilket ökar dess konkurrenskraft i förhållande till andra mer miljövänliga transportsystem. Regeringens förslag till nya skatter bör därför avslås. Om detta yrkande inte vinner gehör begär motionärerna att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag på skatter för tunga fordon motsvarande minst det belopp som försäljningsskatterna inbringade år 1995 (yrkande 7).
Utskottets överväganden
Skatteutskottet anför beträffande motionerna Jo17 yrkande 1, Jo18 yrkandena 6 och 7 samt motion Jo19 yrkande 1 följande.
Under år 1995 uppgick intäkterna från försäljningsskatten för tunga fordon till ca 250 miljoner kronor. Som en följd av att biltillverkarna enligt vad som anförts ovan kommer att börja introducera tunga fordon i miljöklasserna 1 och 2 redan under våren 1996 har regeringen i propositionen räknat med en kraftig minskning av skatteintäkterna. Någon försäljningsskatt utgår inte för tunga fordon i nuvarande miljöklass 1. Skatteintäkterna under år 1996 beräknas därför till 80 miljoner kronor.
Enligt skatteutskottets mening är den redovisade minskningen av skatteintäkterna en följd av att miljöklasserna har fått avsedd effekt. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu ändra i skattereglerna för att minska stimulansen till en övergång till miljöklass 1 eller 2 under den tid som återstår innan miljöklasserna får ett nytt innehåll. När det gäller skattebortfallet på längre sikt bör det beaktas att den höga intäktsnivån delvis är en följd av att tillverkarna av olika skäl har valt att inte placera fordon i de bättre miljöklasserna och att syftet har varit att skatteintäkterna sett över en längre tidsperiod skall motsvara den skattesänkning som genomfördes när den särskilda försäljningsskatten infördes. Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.
Jordbruksutskottet anser i likhet med skatteutskottet att de skäl som anförs i motion Jo18 yrkande 6 inte är sådana att de bör föranleda ett avslag på regeringens förslag om ändring i lagen om försäljningsskatt på motorfordon. Utskottet föreslår dock vissa justeringar av regeringens förslag till lagtext. Bl.a. bör datum för ikraftträdande i förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon ändras till den 1 oktober 1996. Utöver dessa rättelser krävs en följdändring i 4 § lagen om försäljningsskatt på motorfordon. Utskottets förslag till lagtext redovisas i bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet instämmer även i den bedömning som skatteutskottet gör beträffande motionerna Jo17 yrkande 1 och Jo19 yrkande 1 och avstyrker dessa yrkanden.
Som tidigare redovisats avstyrker skatteutskottet även motion Jo18 yrkande 5, bl.a. med hänvisning till att det medför att Sverige riskerar att gå emot tvingande EU-direktiv. Utskottet vill med anledning av de förslag som framförs i motionen erinra om att, enligt rådets direktiv 91/542/EEG, skattelättnader för fordon som omfattas av direktivet skall vara betydligt lägre än den verkliga kostnaden för de anordningar som monterats för att uppfylla de fastställda värdena. Motionsyrkandet strider således mot gällande EG-direktiv och avstyrks.
Även vad gäller motion Jo 18 yrkande 7 vill utskottet ansluta sig till skatteutskottets bedömning och avstyrker motionen.
Ändrad instansordning
Regeringen föreslår att instansordningen ändras så att förelägganden enligt 7 § bilavgaslagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol i stället för till Koncessionsnämnden. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag.
Förestående ändringar i miljöklassystemet
Propositionen
Miljöklassystemet står inför förändringar som bl.a. betingas av kravskärpningar i enlighet med EG:s direktiv. Den 1 januari 1997 kommer utsläpps-kraven för nya personbilar att skärpas. För nya lätta lastbilar och bussar skärps utsläppskraven under perioden den 1 januari 1998 till den 1 oktober 1999.
Den gemensamma EG-lagstiftningen anger ramarna för utvecklingen av miljöklassystemet. Regeringen avser att även framgent driva frågan om ett gemensamt system för hållbarhetskrav i kombination med tillverkaransvar inom EU och att medlemsländernas möjligheter att utnyttja ekonomiska styrmedel för att i förtid introducera renare fordon skall förbättras. För tunga fordon prioriteras även i fortsättningen utsläppen av kväveoxider och partiklar. För lätta fordon kommer utsläppen av koldioxid mer i fokus eftersom andra utsläpp nu minskar.
Motionerna
Enligt motion Jo17 (m) yrkande 2 borde Sverige anpassa sin miljöklassindelning av tunga fordon till vad som gäller i hela EU för att underlätta tydligheten och informationen kring miljöklassystemet.
I motion Jo19 (m) yrkande 2 anförs att det inom ramen för den samlade skatte-, miljö- och trafikpolitiken finns utrymme för lösningar som stimulerar till en föryngring av lastbilsbeståndet även i Sverige.
Utskottets överväganden
Skatteutskottet har yttrat sig över motion Jo17 yrkande 2 och därvid anfört följande.
Regeringens förslag innebär att de olika utsläppskrav och bullerkrav som blir obligatoriska inom EU den 1 oktober 1996 också skall gälla i Sverige. Den skatt som skall tas ut i miljöklass 3 avser en stimulans för de distributionsfordon som i förtid uppfyller den europeiska norm som gäller för övrig tung trafik.
I förhållande till de regler som gäller inom EU kvarstår det särskilda hållbarhetskrav och tillverkaransvar som Sverige upprätthåller. Den svenska bilindustrin har ansett att de provmetoder som används vid kontroll av hållbarhetskravet inte är tillräckligt preciserade och har därför valt att inte placera nya fordon i miljöklasserna 1 och 2 trots att fordonen uppfyller de utsläppskrav som gäller i dessa miljöklasser. Sedan mer preciserade provmetoder tagits fram har tillverkarna i mars 1996 förklarat att man har för avsikt att börja placera fordon i de bättre miljöklasserna.
Enligt skatteutskottets mening finns det inte någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen om att de svenska kravnivåerna bör överensstämma med EU:s. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Jordbruksutskottet anser i likhet med skatteutskottet att de skillnader som ännu kvarstår mellan EU och Sverige vad gäller miljöklassning av fordon är väl motiverade och bör kvarstå. Motion Jo17 yrkande 2 bör därmed inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
En motion med liknande innehåll som i Jo19 yrkande 2 avstyrktes nyligen av utskottet med hänvisning till den översyn av vägtrafikens samlade beskattning som aviserats av regeringen. Syftet med översynen är att förbättra den samlade styreffekten med avseende på miljö och trafiksäkerhet (1995/96:JoU17, s. 22). Utskottet finner inte anledning att nu ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo18 yrkande 1,
2. beträffande partikelgränsvärde för dieselmotorer
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo18 yrkande 2,
res. 1 (mp)
3. beträffande ändring i bilavgaslagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion 1995/96:Jo18 yrkandena 3 och 4 antar förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
res. 2 (v, mp)
4. beträffande ändrad lydelse av 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion 1995/96:Jo18 yrkande 6 antar det i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
res. 3 (mp)
5. beträffande ikraftträdande av lagförslaget under moment 4
att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1995/96:Jo17 yrkande 1 och 1995/96:Jo19 yrkande 1 antar den i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelsen av ikraftträdandebestämmelsen,
res. 4 (m)
6. beträffande försäljningsskatt i olika miljöklasser
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo18 yrkande 5,
res. 5 (v, mp)
7. beträffande beskattningen av tunga fordon
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo18 yrkande 7,
res. 6 (mp)
8. beträffande miljöklassindelning av tunga fordon
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo17 yrkande 2,
res. 7 (m)
9. beträffande åtgärder för att stimulera en föryngring av lastbilsbeståndet
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo19 yrkande 2.
Stockholm den 8 maj 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Fremling (fp) och Rolf Edlund (c).
Reservationer
1. Partikelgränsvärde för dieselmotorer (mom. 2)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Med anledning och på s. 6 slutar med av kommissionen bort ha följande lydelse:
I föreliggande proposition redovisas vare sig siffror för dagens avgaskrav för respektive miljöklass eller de framtida gränsvärdena. Inte heller redovisas de direktiv som ligger till grund för regeringens förslag. Utskottet anser att propositioner måste vara mer fullödiga och att direktiv som åberopas skall finnas med som bilaga. Detta är en förutsättning för att behandlingen av ärendet skall kunna ske på ett fullödigt sätt. Utskottet delar uppfattningen i motion Jo18 att detta i sig utgör anledning för riksdagen att avslå propositionen. De avslagsyrkanden som i övrigt framställs i motionen omfattar emellertid de väsentliga delarna av regeringens lagförslag. Utskottet återkommer till dessa yrkanden i det följande.
Enligt beslut inom EU skall för vissa fordon, främst avsedda för distribution i tätorter, tillåtas ett högre utsläpp av partiklar, 0,25 g/kWh i stället för 0,15 g/kWh, än vad som gäller enligt den s.k. B-nivån trots att reningsteknik finns. Dessa fordon skall enligt beslutet få säljas till den 30 september 1998 och i praktiken rulla i våra städer minst tio år därefter. Detta är mycket allvarligt eftersom dessa fordon finns i tätorter och utsläpp av partiklar är ett problem relaterat till hälsa. Sverige bör därför inte acceptera att ett lindrigare krav skall gälla för dessa fordon. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande partikelgränsvärde för dieselmotorer
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo18 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ändring i bilavgaslagen (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Utskottet vill och slutar med och 4 bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör Sverige gå före och nationellt nu ange gränsvärden för miljöklass 1 för tunga fordon. Att som regeringen avser lämna klassen tom i avvaktan på nya beslut inom EU ger inga signaler till industrin och medför att nödvändigt utvecklingsarbete försenas eller uteblir. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till nya utsläppskrav för miljöklass 1 och inte avvakta beslut inom EU. Därmed avstyrks förslaget att regeringen skall bemyndigas fastställa de krav som skall gälla för miljöklasserna. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Yrkande 4 i motionen tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ändring i bilavgaslagen
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo18 yrkande 3 och med bifall till motion 1995/96:Jo18 yrkande 4 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386) utom såvitt avser 3 §, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ändrad lydelse av 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Jordbruks- utskottet anser och slutar med detta betänkande bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till nya försäljningsskatter för tunga fordon innebär att denna sektor kommer att gynnas ekonomiskt, vilket ökar konkurrenskraften för transporter med tunga fordon på andra mer miljövänliga transportsystems bekostnad. Eftersom just ökningen av antalet transporter med tunga fordon är ett av EU:s snabbast växande miljöproblem är denna utveckling oacceptabel. De gamla försäljningsskatterna bör därför vara kvar oförändrade i avvaktan på nya utsläppskrav för miljöklass 1. Utskottet avstyrker regeringens förslag om sänkta försäljningsskatter på tunga fordon och tillstyrker motion Jo18 yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ändrad lydelse av 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Jo18 yrkande 6 avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,
4. Ikraftträdande av lagförslaget under moment 4 (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Utskottet instämmer och slutar med dessa yrkanden bort ha följande lydelse:
Enligt regeringens förslag skall sänkningen av försäljningsskatten träda i kraft den 1 oktober 1996 i samband med att EU:s medlemsländer inte längre får tillåta försäljning av fordon med dieselmotorer som endast uppfyller EU:s kravnivå A. I och med detta riskerar försäljningen av tunga fordon att avstanna från och med nu och fram till denna tidpunkt. Med tanke på att de fordon som säljs i dag redan uppfyller de stränga krav som kommer att gälla från den 1 oktober skulle en nedgång i försäljningen innebära en ökad miljöbelastning eftersom den leder till att gamla och slitna fordon måste köras längre. En kraftig försäljningsnedgång innebär också skatteförluster för staten och svårigheter för leverantörer och distributörer av fordon. Sänkningen av försäljningsskatten bör därför genomföras redan den 1 juli 1996. Utskottet tillstyrker således motion Jo17 yrkande 1 och avstyrker motion Jo19 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ikraftträdande av lagförslaget under moment 4
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Jo17 yrkande 1 samt med avslag på motion 1995/96:Jo19 yrkande 1 beslutar att lagförslaget under moment 4 skall träda i kraft den 1 juli 1996,
5. Försäljningsskatt i olika miljöklasser (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med Som tidigare och på s. 9 slutar med och avstyrks bort ha följande lydelse:
Enligt gällande direktiv får skattelättnaden för en bättre miljöklass inte vara så stor att det blir ekonomiskt lönsamt att installera avancerad reningsutrustning. Ett sådant synsätt är enligt utskottets uppfattning förkastligt. Det som är miljömässigt riktigt måste också göras ekonomiskt lönsamt. Det aktuella EG-direktivet urholkar möjligheten att använda ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande försäljningsskatt i olika miljöklasser
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo18 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Beskattningen av tunga fordon (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Även vad och slutar med avstyrker motionen bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår i propositionen sänkta försäljningsskatter för tunga fordon. Detta innebär en risk för att de tunga vägtransporterna ökar. För att så inte skall ske föreslår utskottet att det totala skatteuttaget för tunga fordon inte skall minska. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på skatter för tunga fordon motsvarande minst det belopp som försäljningsskatterna inbringade under år 1995. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo18 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande beskattningen av tunga fordon
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo18 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Miljöklassindelning av tunga fordon (mom. 8)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med Jordbruks- utskottet anser och slutar med riksdagens sida bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning skulle tydligheten och informationen kring miljöklassystemet underlättas av att Sverige anpassade sin miljöklassindelning till de miljöklasser som gäller i hela EU. Detta blir ännu viktigare när EU i framtiden utökar sitt system med ytterligare miljöklasser. Hittills har det svenska systemet med miljöklasserna 1, 2 och 3, där miljöklass 1 är den miljöklass som har de högsta kraven, inte stämt överens med EU:s kravnivåer A och B där kravnivå A representerar de lägsta kraven. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo17 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande miljöklassindelning av tunga fordon
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo17 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att denna proposition är viktig, inte bara sakpolitiskt, utan också principiellt. I och med medlemskapet i den europeiska unionen tenderar demokratin i Sverige att urholkas. Allt fler beslut tas på ministerrådsmöten i Bryssel och riksdagens roll blir att konfirmera besluten i efterhand. I EU-nämnden finns möjlighet för riksdagspartierna att framlägga synpunkter inför ministerrådsmöten, men eftersom EU- nämnden endast är rådgivande är det först i samband med behandlingen av eventuella propositioner med anledning av beslut inom EU som partierna får möjlighet till ett djupare agerande. Eftersom direktivet då redan är beslutat finns emellertid i realiteten inget utrymme för förändringar i sak.
Miljöpartiet de gröna anser att direktiv på miljöområdet skall vara minimidirektiv. Det skall finnas möjlighet för enskilda länder att gå före. Så är det inte i detta fall. Här finns exakta avgaskrav angivna för tunga fordon. I direktivet finns också angivet att ekonomiska styrmedel, som gör att det blir ekonomiskt lönsamt att montera in reningsteknik för att hamna i en bättre miljöklass, inte får införas. Direktivet redovisas inte i propositionen.
Med hänvisning till det ovan anförda anser vi att propositionen borde avslås i sin helhet, men väljer att reservera oss i de detaljer där vi finner förslaget oacceptabelt. Vi vill här dock framhålla det angelägna i att regeringen i framtiden finner en hanteringsordning där riksdagen kommer in i ärendehanteringen på ett så tidigt stadium att ett reellt inflytande blir möjligt. Vi anser även att aktuella direktiv skall bifogas propositioner i framtiden.
2. Försäljningsskatt på motorfordon (mom. 4)
Lennart Fremling (fp) anför:
Vår politiska strävan inom trafikområdet har ett klart mål, nämligen att genomföra 1988 års trafikpolitiska beslut. Folkpartiet har ända sedan riksdagen fattade detta beslut för åtta år sedan pekat på att det i praktiken inte har förverkligats. Regelsystemen, bl.a. för vägfordons skatter, vikter och hastigheter, måste vara så utformade att den som fattar beslut om en godstransport känner av marginalkostnaden för den aktuella transporten. Denna kostnad skall beräknas enligt samhällsekonomiska kalkylmetoder, innebärande att hänsyn tas till bl.a. miljöskador och trafikolyckor.
Den aktuella propositionen behandlar främst skärpta avgaskrav för tunga vägfordon, men även vissa skattesänkningar för sådana fordon. Under de senaste åren har fattats en rad separata beslut som påverkar villkoren för olika transportslag. Med det underlag som finns i ärendet är det svårt att bedöma effekterna av regeringens förslag. Det är faktiskt inte ens säkert om förslaget gör regelsystemet sämre eller bättre anpassat till 1988 års trafikpolitik.
Det finns dock en påtaglig risk att regeringens skattesänkningsförslag innebär konkurrensfördelar för långtradartrafiken på järnvägstrafikens bekostnad och att det därför motverkar en rimlig värdering av miljöskador och trafikolyckor. I så fall skulle förslaget vara samhällsekonomiskt ineffektivt och göra att vi kommer längre ifrån ett genomförande av beslutade trafikpolitiska principer. Det skulle då vara till skada för miljöutvecklingen.
Jag förutsätter att regeringen, så snart samlat underlag finns, återkommer till riksdagen med de förslag som behövs för att öka den samhällsekonomiska effektiviteten i transportsystemet och för att vi i Sverige skall närma oss ett genomförande av 1988 års trafikpolitiska principer, som ju i detta avseende också håller på att anammas inom EU, som nyligen presenterat en grönbok (KOM 95/691) om "internalisering av de externa kostnaderna för transporter".
3. Åtgärder för att stimulera en föryngring av lastbilsparken (mom. 9)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Sverige drar på sig onödiga belastningar genom den för Västeuropa unikt ålderstigna bilparken. Hade den svenska bilparken förnyats i samma takt som i exempelvis Tyskland hade andelen katalysatorrenade bilar i Sverige varit betydligt högre. Om bilparken förnyats i samma omfattning under 1990-talet som under 1980-talet hade kväveoxidutsläppen från biltrafiken varit upp till 37 % lägre än i dag.
Den ålderstigna bilparken är enligt vår uppfattning ett miljöproblem som dess värre försummas i det pågående miljöarbetet. Regeringen bör därför analysera vilka konkreta åtgärder som krävs för att få till stånd en snabbare förnyelse av bilparken. Eftersom frågan nyligen behandlats av riksdagen avstår vi från att reservera oss i detta betänkande.
1 Regeringens förslag till lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386)
Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)
dels att 12 och 13 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 3 och 11 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Regeringen eller Regeringen eller den myndighet som den myndighet som regeringen regeringen bestämmer får bestämmer får meddela meddela föreskrifter om föreskrifter om
1. begränsning av 1. begränsning av utsläpp i luften av utsläpp i luften av avgaser och andra avgaser och andra ämnen från ämnen från motordrivna fordon motordrivna fordon samt om fordonens samt om fordonens beskaffenhet, beskaffenhet, utrustning, utrustning, hållbarhet och hållbarhet och funktion för att funktion för att uppfylla uppställda uppfylla uppställda krav på begränsning krav på begränsning av utsläpp, av utsläpp,
2. skyldighet att 2. skyldighet att underhålla den underhålla den utrustning på utrustning på fordonen som fordonen som begränsar utsläppen begränsar utsläppen och att använda och att använda visst bränsle, visst bränsle,
3. kontroll och 3. kontroll och tillsyn av att tillsyn av att fordonen uppfyller fordonen uppfyller kraven på kraven på begränsning av begränsning av utsläpp, utsläpp,
4. utfärdande av typgodkännande, registrering, ibruktagande och försäljning av fordon och motorer, och
5. de utsläppskrav och övriga tekniska villkor som skall gälla för miljöklasserna.
11 § Ett beslut av 11 §1 Ett beslut av en myndighet om en myndighet om föreläggande enligt föreläggande enligt 5 § eller om 5 och 7 §§ eller om kontrollavgift kontrollavgift eller dispensavgift eller dispensavgift i ett särskilt fall i ett särskilt fall enligt 9 och 10 §§ enligt 9 och 10 §§ får överklagas hos får överklagas hos allmän allmän förvaltningsdomstol förvaltningsdomstol . .
Prövningstillstånd Prövningstillstånd krävs vid krävs vid överklagande till överklagande till kammarrätten. kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ett ärende enligt 7 § fattats innan dess.
Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon2 skall ha följande lydelse.
8 §3
Nuvarande lydelse
Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas ag s 1 s 2 s 3
1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor Personbil 40 öre 40 öre 40 öre
per per per kilogram kilogram kilogram
tjänstevi tjänstevi tjänstevi kt kt kt, ökat
med 2 000 kronor
2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor med en 40 öre 40 öre 40 öre
totalvikt per per per av högst kilogram kilogram kilogram
3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi kilogram kt kt kt, ökat
med 2 000 kronor
med en - 6 000 20 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
men högst 7 000
kilogram
med en - 20 000 65 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
7 000 kilogram
3. 6 kronor 6 kronor 6 kronor lastbil 40 öre 40 öre 40 öre med per per per skåpkaros kilogram kilogram kilogram seri tjänstevi tjänstevi tjänstevik med en kt kt t, ökat total- med 2 000 vikt av kronor högst
3 500 kilogram
med en - 6 000 20 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
men högst 7 000
kilogram
med en - 20 000 65 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
7 000 kilogram
4. 4 000 4 000 6 000 lastbil kronor kronor kronor utan
skåpkaros seri
med en totalvikt
av högst 3 500
kilogram
med en - 6 000 20 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
men högst 7 000
kilogram
med en - 20 000 65 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
7 000 kilogram
Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 4 480 kronor.
För personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elekt ricitet från batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller för miljöklass 1.
Föreslagen lydelse
Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas ag s 1 s 2 s 3 1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor Personbil 40 öre 40 öre 40 öre
per per per kilogram kilogram kilogram
tjänstevi tjänstevi tjänstevi kt kt kt, ökat
med 2 000 kronor
2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor med en 40 öre 40 öre 40 öre
totalvikt per per per av högst kilogram kilogram kilogram
3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi kilogram kt kt kt, ökat
med 2 000 kronor
med en - - 6 000 totalvikt kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
3. 6 kronor 6 kronor 6 kronor lastbil 40 öre 40 öre 40 öre med per per per skåpkaros kilogram kilogram kilogram seri tjänstevi tjänstevi tjänstevi med en kt kt kt, ökat totalvikt med 2 000 av högst kronor 3 500
kilogram
med en - - 6 000 totalvikt kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
4. 4 000 4 000 6 000 lastbil kronor kronor kronor utan
skåpkaros seri
med en totalvikt
av högst 3 500
kilogram
med en - - 6 000 totalvikt kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 4 480 kronor.
För personbilar, lastbilar och bussar som tillhör är inrättade för drift med elektricitet från batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller för miljöklass 1.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2 Utskottets förslag till lagtext
Utskottet föreslår att lagtexten skall ha följande lydelse efter vissa rättelser av regeringens förslag. Utöver dessa rättelser krävs en följdändring i 4 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom föreskrivs att 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon4 skall ha följande lydelse.
4 §5
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Försäljningsskatt Försäljningsskatt tas ut för fordon tas ut för fordon som registreras i som registreras i bilregistret och bilregistret och som är som är
1. personbil, 1. personbil,
2. buss med en 2. buss med en totalvikt av högst totalvikt av högst 3 500 kilogram samt 3 500 kilogram samt övriga bussar om de övriga bussar om de är försedda med är försedda med dieselmotor och om dieselmotor och om de hänförs till de hänförs till miljöklass 2 eller miljöklass 3, 3, 3. lastbil med en 3. lastbil med en totalvikt av högst totalvikt av högst 3 500 kilogram och 3 500 kilogram och lastbilar med en lastbilar med en totalvikt som totalvikt som överstiger 3 500 överstiger 3 500 kilogram, om de är kilogram, om de är försedda med försedda med dieselmotor och om dieselmotor och om de hänförs till de hänförs till miljöklass 3, miljöklass 2 eller 3, 4. motorcykel.
4. motorcykel. Fordon som enligt bilregistret är av Fordon som enligt en årsmodell som är bilregistret är av trettio år eller en årsmodell som är äldre är inte trettio år eller skattepliktiga. äldre är inte skattepliktiga.
8 §6
Nuvarande lydelse
Skatten tas ut för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
Fordonssl miljöklas miljöklas miljöklas ag s 1 s 2 s 3
1. 6 kronor 6 kronor 6 kronor Personbil 40 öre 40 öre 40 öre
per per per kilogram kilogram kilogram
tjänstevi tjänstevi tjänstevi kt kt kt, ökat
med 2 000 kronor
2. buss 6 kronor 6 kronor 6 kronor med en 40 öre 40 öre 40 öre
totalvikt per per per av högst kilogram kilogram kilogram
3 500 tjänstevi tjänstevi tjänstevi kilogram kt kt kt, ökat
med 2 000 kronor
med en - 6 000 20 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
3 500 kilogram
men högst 7 000
kilogram
med en - 20 000 65 000 totalvikt kronor kronor
överstiga nde
7 000 kilogram
_______________________________ 1 Senaste lydelse 1995:64. 2 Lagen omtryckt 1984:159. 3 Senaste lydelse 1995:915. 4 Lagen omtryckt 1995:1640. 5 Senaste lydelse 1994:1789. 6 Senaste lydelse 1995:915.