Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång
Betänkande 1993/94:LU17
Lagutskottets betänkande
1993/94:LU17
Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång
Innehåll
1993/94 LU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1993/94:122 vari läggs fram förslag till lagändringar på immaterialrättens område som innebär skärpta åtgärder mot intrång i de immateriella ensamrätterna. I propositionen föreslås att lagändringarna skall träda i kraft den 1 april 1994.
Någon motion har inte väckts med anledning av propositionen.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Claes Uggla, Västerhaninge.
Utskottet tillstyrker de föreslagna skärpta åtgärderna mot immaterialrättsliga intrång. Utskottet förordar dock att tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande flyttas fram till den 1 juli 1994.
Propositionen
I proposition 1993/94:122 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
3. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
4. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
5. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),
6. lag om ändring i firmalagen (1974:156),
7. lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,
8. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.
Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.
Utskottet
Immaterialrätt är en sammanhållande beteckning för det rättsområde inom civilrätten som behandlar skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. Den immaterialrättsliga lagstiftningen är uppdelad på två huvudområden nämligen upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Lagregleringen på det upphovsrättsliga området utgörs främst av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Vissa med upphovsrätten närbesläktade ensamrätter regleras i separat lagstiftning såsom lagen (1960:730) om fotografisk bild och lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. Lagstiftningen rörande det industriella rättsskyddet återfinns i varumärkeslagen (1960:644), patentlagen ((1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), växtförädlarrättslagen (1971:392) och firmalagen (1974:156). Gemensamt för samtliga lagar är ensamrättskonstruktionen, som innebär att en närmare angiven person, exempelvis en författare eller en uppfinnare, har en viss bestämd ensamrätt till verket eller uppfinningen. Ensamrätten kan avse bl.a. tillverkning, import, försäljning eller uthyrning. Rätten till en immateriell ensamrätt skyddas genom ett system av olika sanktioner av såväl straff- som civilrättslig karaktär. Den som begår intrång i ensamrätten exempelvis genom att utan rättighetshavarens samtycke tillverka eller försälja en vara kan därför drabbas av påföljder i form av straff och skadestånd. Vidare kan en domstol förordna om vissa åtgärder för att förebygga fortsatt intrång.
I propositionen föreslås skärpta åtgärder mot intrång i de immateriella ensamrätterna. Förslagen har till syfte att ge ett förbättrat skydd inom hela det immaterialrättsliga området. Propositionen bygger på de överväganden och förslag som gjorts i den remissbehandlade departementspromemorian Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång (Ds 1993:24).
Propositionens förslag innebär i huvudsak följande. Domstolarna skall få möjlighet att vid vite förbjuda fortsatt intrång inom hela det immaterialrättsliga området och inte bara som för närvarande på patent- och firmarättens områden. Ett vitesförbud skall kunna meddelas interimistiskt. Beträffande skadeståndsbestämmelserna på det industriella rättsskyddets område föreslås åtgärder som stärker rättighetshavarnas ställning vid intrång. Genomgående föreslås att ersättning skall betalas för utnyttjandet av ensamrätten och för den ytterligare skada som intrånget kan ha medfört. Skadeståndets storlek skall kunna bestämmas även med hänsyn till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Nuvarande möjlighet till jämkning vid intrång som skett på grund av ringa oaktsamhet skall inte finnas kvar. När det gäller straffbestämmelserna föreslås att intrång som begåtts av grov oaktsamhet skall vara straffbara även på det industriella rättsskyddets område. Också maximistraffet för intrång i de industriella ensamrätterna föreslås bli höjt från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Vidare föreslås regler om straff för försök och förberedelse till intrång i de nämnda rättigheterna. Slutligen föreslås att de privaträttsliga säkerhetsåtgärderna på varumärkes-, växtförädlar- och firmarättens områden förstärks i så måtto att också apparater, redskap m.m. som använts vid olovlig tillverkning utan att själva vara föremål för rättsskyddet skall kunna bli föremål för säkerhetsåtgärd.
I propositionen finns en utförlig redovisning av skälen till de framlagda lagändringarna. Sålunda anförs att möjligheterna att på ett effektivt sätt skydda och hävda immateriella rättigheter mot intrång under senare tid kommit att diskuteras alltmer i berörda kretsar. Bakgrunden är det ökande olovliga kommersiella utnyttjandet av andras verk, produkter och varumärken, som benämns piratverksamhet eller "counterfeit"-verksamhet. Av propositionen framgår att det i dag förekommer en massiv professionell kopieringsverksamhet som helt baserar sig på affärsmässiga överväganden. Enligt vissa källor anses pirathandeln omfatta 3--5 % av världshandeln, andra källor uppger omfattningen till så mycket som 10 % av världshandeln. En av huvudorsakerna till denna ökande kopieringsverksamhet anges vara den utveckling som skett inom teknologin för reproducering. Otillåten kopiering skadar självfallet producenten av den äkta varan. Billigt producerade kopior orsakar förluster inte bara i form av förlorade marknadsandelar utan skadar också den goodwill som tillverkaren av den äkta varan har. Även för konsumenterna kan olovlig kopieringsverksamhet vara till nackdel. Konsumenten får många gånger en vara som i kvalitetshänseende understiger den kvalitet som märkesprodukten har. Mot denna bakgrund finns det enligt propositionen anledning att med oro se på den omfattande kopieringsverksamhet som förekommer beträffande vissa varor. Det har från flera håll hävdats att de svenska sanktionsbestämmelserna mot intrång i de immateriella ensamrätterna har brister och inte ger det skydd som många andra europeiska länders lagstiftningar ger. I olika sammanhang har också önskemål framförts om förstärkningar av sanktionssystemet.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande.
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av skärpningar i det immaterialrättsliga sanktionssystemet, inte minst för att uppnå det skydd för ensamrätterna som gäller i många andra europeiska länder. Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att i så stor utsträckning som möjligt få till stånd enhetliga sanktionsregler på hela det immaterialrättsliga området. Med förslaget och i synnerhet de förbättringar som föreslås på det industriella rättsskyddets område åstadkoms också detta. Utskottet har således ingen erinran i sak mot propositionens förslag.
Såvitt gäller sanktioner vid intrång i ensamrätten till kretsmönster har i propositionen föreslagits ändringar såväl i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter som i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. 1992 års lag var föranledd av avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) och skulle träda i kraft samtidigt med detta. Därvid skulle 1986 års lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter upphöra att gälla. Vid propositionens avlämnande den 2 december 1993 hade EES-avtalet ännu inte trätt i kraft och följaktligen inte heller 1992 års kretsmönsterlag. Regeringen har därför föreslagit ändringar i båda lagarna om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. Eftersom EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 har också 1992 års kretsmönsterlag trätt i kraft, och 1986 års kretsmönsterlag har därmed upphört att gälla.
Mot denna bakgrund bör regeringens förslag till ändring i 1986 års lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter avslås.
När det sedan gäller tidpunkten för ikraftträdandet av lagändringarna vill utskottet anföra följande.
I en separat proposition (prop. 1993/94:109) har regeringen föreslagit att fotografirätten skall integreras i upphovsrättslagen och att lagen om rätt till fotografisk bild därvid skall upphöra att gälla. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 1994. Detta lagstiftningsärende har emellertid föranlett en mer krävande utskottsbehandling än vad som förutsattes i propositionen, och ett riksdagsbeslut kan därför förväntas först i mitten av april 1994. Med hänsyn härtill och till vikten av att nya författningar kan komma ut i Svensk författningssamling i god tid före ikraftträdandet har utskottet förordat att ikraftträdandetidpunkten för fotografirättens integrering i upphovsrättslagen bestäms till den 1 juli 1994.
I förevarande proposition om skärpta åtgärder mot immaterialrättsligt intrång föreslås inte någon ändring i lagen om rätt till fotografisk bild, eftersom de föreslagna ändringarna i upphovsrättslagen kommer att gälla även fotografirätten när denna integreras i upphovsrättslagen. I propositionen föreslås att de nya reglerna träder i kraft den 1 april 1994. Ändringen i 1992 års kretsmönsterlag avses dock träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Sambandet mellan det nu aktuella lagstiftningsärendet och det ovan nämnda om fotografirättens integrering är enligt utskottets mening av sådan karaktär att lagändringarna bör träda i kraft vid samma tidpunkt, nämligen den 1 juli 1994. För 1992 års kretsmönsterlag innebär detta att bemyndigandet till regeringen att bestämma ikraftträdandet bör ersättas med en föreskrift om att lagändringen träder i kraft den 1 juli 1994.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
lag om ändring i patentlagen (1967:837),
lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),
lag om ändring i firmalagen (1974:156) och
med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet av lagarna bestäms till den 1 juli 1994,
dels antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter med den ändringen att bemyndigandet till regeringen att förordna om ikraftträdandet ersätts med föreskriften att lagen träder i kraft den 1 juli 1994,
dels ock avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter.
Stockholm den 22 mars 1994
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander (s), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart Fridén (m) och Per Erik Granström (s).
Propositionens lagförslag
Bilaga