Skadeinventering på kulturmiljöområdet
Betänkande 1991/92:KrU7
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU07
Skadeinventering på kulturmiljöområdet
Innehåll
1991/92 KrU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett motionsyrkande om inventering i Stockholms län av sådana skador på kulturhistoriska byggnader, skulpturer och övriga värdefulla delar av kulturarvet som förorsakas av luftföroreningar och försurning. Utskottet redovisar att riksantikvarieämbetet (RAÄ) sedan budgetåret 1988/89 får särskilda medel till åtgärder i hela landet mot sådana skador. Utskottet redovisar också RAÄs program för inventering, konservering och renovering samt den hittillsvarande användningen av anvisade medel. Med hänvisning till det breda inventeringsarbete som påbörjats och till det nu pågående budgetarbetet inom regeringskansliet avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Motionen
1990/91:Kr357 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skadeinventering av kulturhistoriska byggnader, skulpturer och övriga värdefulla delar av vårt kulturarv.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.
Tidigare riksdagsbehandling av frågor om åtgärder mot luftföroreningarnas och försurningens inverkan på kulturvärden
Sverige undertecknade år 1985 Europarådets konvention för bevarande av Europas arkitektoniska kulturarv (Convention for the Protection of the Architectural Heritage of Europe). I denna ingår ett åtagande att vidta åtgärder för att motverka den nedbrytning av kulturarvet som orsakas av luftföroreningar. Konventionen ratificerades av Sverige den 5 oktober 1990. Den trädde i kraft den 1 februari 1991.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) fick år 1986 regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för åtgärder för att minska skadeverkningarna av luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål. RAÄ redovisade år 1987 ett förslag till ett treårigt handlingsprogram, Luftföroreningarnas skadeverkningar på kulturminnen och kulturföremål, vilket innefattade åtgärder som inventeringar, insatser för konservering, utbildning samt forsknings- och utvecklingsarbete. Förslaget inarbetades även i naturvårdsverkets (SNV) rapport (Rapport 3379) Aktionsplan 87 mot luftföroreningar och försurning. Behovet av medel för åtgärder i vad gäller kulturminnen och kulturföremål beräknades till 10 milj.kr. budgetåret 1988/89, 11 milj.kr. budgetåret 1989/90 och 13 milj.kr. budgetåret 1990/91.
RAÄs och naturvårdsverkets förslag lades till grund för förslag i två propositioner vid riksmötet 1987/88, nämligen prop. 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet (s. 102--103, 315--316) och proposition 1987/88:104 om kulturmiljövård (s. 122--126, 139--142). I enlighet med förslaget i kulturmiljövårdspropositionen gavs RAÄ ansvaret för ett treårigt program mot luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar på kulturmiljön (bet. KrU 1987/88:21 s. 25--26, rskr. 390). Medel för de tre budgetåren 1988/89--1990/91 har anvisats över både utbildningshuvudtiteln och miljö- och energihuvudtiteln med sammanlagt 10 000 000 kr., 10 200 000 kr. resp. 10 408 000 kr. (se bilaga 1).
Inför budgetåret 1991/92 avlämnade RAÄ förslag till ett nytt treårigt program, Luftföroreningar och kulturminnen Handlingsplan 90 (RAÄ Rapport RIK 1). Medelsbehovet för de tre budgetåren 1991/92, 1992/93 och 1993/94 beräknades till 14,5, 17,0 resp. 18,5 milj.kr.
I likhet med vad som var fallet under den gångna treårsperioden anvisade riksdagen medel över både utbildningshuvudtiteln och miljö- och energihuvudtiteln för budgetåret 1991/92. Sammanlagt anvisades 14624000 kr. (se bilaga 1). Vid riksmötet 1986/87 beslöt riksdagen att RAÄ skulle tilldelas särskilda medel för forskning och utvecklingsarbete beträffande skadeverkningarna av luftföroreningar och försurning på kulturminnen och kulturföremål (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 152--153, 156--157). För budgetåret 1987/88 anvisades 1 milj.kr. för ändamålet. Innevarande budgetår disponeras 2,5 milj.kr. av RAÄs sektorsforskningsanslag. I Handlingsplan 90 anges medelsbehovet för forskning vara 7 milj.kr. budgetåret 1992/93 och 6 milj.kr. 1993/94.
Medelsanvändningen budgetåren 1988/89--1990/91
Uppgifter om medelsanvändningen under budgetåren 1988/89--1990/91 för inventering av skador, basverksamhet samt åtgärder för skydd och konservering har inhämtats från RAÄ (institutionen för konservering, den 21 augusti 1991). Uppgifterna redovisas i bilaga 2.
RAÄs handlingsplan för budgetåren 1991/92--1993/94
Det mål som sätts upp i RAÄs Handlingsplan 90 är att minska takten i förstöringen av kulturminnen och kulturföremål. Detta kräver en minskning av utsläppen, i en första etapp till vad som uppmättes före andra världskriget i måttligt belastade delar av tätorter. I avvaktan på nya forskningsresultat gör RAÄ en grov uppskattning av vilka luftföroreningshalter som inte får överskridas om ökningen av skador skall bli relativt liten.
Genom inventeringar skall skadesituationen, konserveringsbehoven och orsakssambanden kartläggas och en grund för uppföljning läggas.
Förstudierna under den gångna treårsperioden har visat att många typer av byggnader och monument i alla delar av landet behöver program för åtgärder samt restaurering och plan för fortsatt vård. Vid provinventeringar har utarbetats metoder för urval, bedömning och registrering av skadade objekt. Längst har inventeringen av runstenar kommit. Hällristningar har undersökts i Tanum, Nämforsen och Norrköping. Ett urval skulpterade portaler och byggnadsutsmyckningar från 1600- och 1700-talen i Stockholm och på Gotland har inventerats, liksom sekelskifteshus i Sundsvall och Helsingborg. En undersökning har även gjorts av korrosionsskador på föremål i museimiljöer.
I Handlingsplan 90 anges de olika typer av kulturminnen som det är angeläget att inventera i det fortsatta arbetet. Inventeringen skall omfatta lagskyddade objekt från förhistorisk tid såsom hällristningar, hällmålningar och runstenar samt föremål i jorden och på museer. Även medeltida lagskyddade objekt skall ingå i inventeringen, såsom stenskulptur, kyrkofasader i sten, tegel och puts, glasmålningar, träskulptur, textil samt järnsmide. De objekt från 1500--1700-talen som skall inventeras är som regel lagskyddade. Här nämns renässans- och barockportaler på kyrkor, slott och herresäten, värdefullare gravvårdar samt metallskulptur. Slutligen skall inventeringen avse objekt från 1800- och 1900-talen. Därvid nämns lagskyddade byggnadsminnen, särskilt stenstadens byggnader. Vidare skall översiktliga bedömningar göras av hela stadsdelar och andra miljöer. Inventeringen skall även avse glasmålningar samt värdefullare skulptur i sten och metall. Slutligen nämns intressantare järn- och stålkonstruktioner såsom stadsbroar samt sådana objekt som kanaler och industriminnen. För materialen skall tonvikten läggas på sten och i viss mån metall.
Inventeringsarbetet kräver en omfattande samverkan inom landet. Inventeringsprogram läggs upp av RAÄ i samråd med institutioner m.m. på länsnivå och lokal nivå. RAÄ skall utarbeta anvisningar och råd för kommunala och regionala inventeringar. RAÄ skall centralt svara för kemisk-fysikalisk analys, arkiv, databank, metodutveckling och utvärdering. I arbetet skall även statens institut för byggnadsforskning engageras. Föroreningar inomhus skall kartläggas i samarbete med centralmuseerna och byggnadsstyrelsen. De stora inventeringsinsatserna på regional nivå måste enligt Handlingsplan 90 ske med köpt experthjälp. I de regionala inventeringarna skall Stockholms- och Göteborgsområdena samt Skåne prioriteras i viss utsträckning.
Under den första treårsperioden har olika skyddsåtgärder prövats på ett urval objekt av olika material, ålder och miljöbelastning samt med viss geografisk spridning. Stor vikt har lagts vid utvärdering av olika slag av skyddsmetoder. Skyddsåtgärderna har avsett konservering av sten och metall, byggnadstekniska ingrepp och i undantagsfall flyttning av objekt. RAÄ anger att restaurering och konservering hos RAÄ bör avse objekt av stort intresse för metodutvecklingen. Utomstående experter, som anlitas för övrig verksamhet, bör arbeta i nära kontakt med RAÄ, som skall styra metoder, produkter, dokumentationsteknik, provtagning m.m. I Handlingsplan 90 redovisas mera utförligt de objekt eller typer av objekt från olika epoker och de materialområden som RAÄ prioriterar när det gäller restaurering och konservering.
En referensgrupp för forskningsverksamheten har bildats under den första treårsperioden. Vidare har ett nätverk för samverkan i forskningsfrågor skapats. Olika forskningsprojekt och förundersökningar har påbörjats vid flera högskolor. I Handlingsplan 90 anger RAÄ ett antal angelägna områden för forskningen och utvecklingsarbetet, nämligen spridningsmönster för föroreningar, betydelsen av olika föroreningar, skador på sten och metall samt rengörings-, skydds- och bevarandemetoder, museimiljöns inverkan på föremål, skador på textil, korrosion i jord, bevarandefrågor beträffande kyrkomiljön, korrosion på glas och glasmålningar samt dokumentation av försurningsskador.
Information om luftföroreningarnas effekter har spridits bl.a. genom utställningen Luftangrepp, vilken visats i Stockholm, Göteborg, Visby, Helsingfors och Trondheim. En informationsbroschyr, I kamp mot luftföroreningarna, har givits ut. Instruktioner och handledningar beträffande miljökrav, konserveringsåtgärder och löpande underhåll skall utarbetas.
Utbildning på alla nivåer och internationell samverkan har också betydelse för genomförandet av Handlingsplan 90.
Behovet av medel, inkl. medel för forskning, uppskattas i handlingsplanen till 20,5 milj.kr. budgetåret 1991/92, till 24,0 milj.kr. budgetåret 1992/93 och till 24,5 milj.kr. budgetåret 1993/94. Fördelningen på olika ändamål redovisas i bilaga 3.
Inventerings- och konserveringsverksamheten i dag
Under hand har från RAÄ (institutionen för konservering, den 16 oktober 1991) inhämtats information beträffande inventerings- och konserveringsverksamheten. RAÄs skrivelse är intagen i bilaga 4.
Direktiv för fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96
Regeringen har den 27 juni 1991 givit RAÄ särskilda direktiv för fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96. Enligt direktiven bör RAÄ i anslagsframställningen lämna en utvärdering av programmet för insatser under budgetåren 1988/89--1990/91 mot luftföroreningsskador på kulturminnen och kulturföremål. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits bör RAÄ vidare lämna förslag till ökad precisering av målen för insatserna inom den nu pågående programcykeln (omfattande budgetåren 1991/92--1993/94).
Utskottet
I motion Kr357 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om skadeinventering av kulturhistoriska byggnader, skulpturer och övriga värdefulla delar av vårt kulturarv. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543, som tar upp många olika aspekter på miljö, markanvändning m.m. i Stockholmsregionen. Motionärerna erinrar om att luftföroreningarna är ett stort hot mot kulturarvet och att kulturhistoriskt värdefulla byggnader vittrar sönder. Trots minskade svavelutsläpp i Stockholm är svaveldioxidföroreningen av stenbyggnader lika svår i Gamla stan som i Central- och Sydeuropa. Detta kan bero på samverkande effekter av svavel- och kväveutsläpp. Motionärerna anser att en inventering -- eventuellt genom stickprov -- bör göras i hela Stockholms län av skador på byggnader och monument för att man skall få en samlad överblick av renoverings- och konserveringsbehoven.
Utskottet har vid sin behandling av motionsyrkandet funnit det värdefullt att översiktligt redovisa den verksamhet som sedan budgetåret 1988/89 bekostats med särskilda medel för åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador. Information har inhämtats i första hand från riksantikvarieämbetet (RAÄ). I föregående avsnitt av detta betänkande och i bilagor till betänkandet har en närmare redovisning gjorts av medelsanvisningen, medelsanvändningen, innehållet i RAÄs handlingsplan för verksamheten samt de hittillsvarande resultaten av arbetet.
Riksdagen gav vid riksmötet 1987/88 RAÄ ansvaret för ett treårigt program mot luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar på kulturmiljön (prop. 1987/88:104, bet. KrU 21, rskr. 390). Riksdagen har för ändamålet anvisat 10000000 kr. för budgetåret 1988/89, 10200000 kr. för budgetåret 1989/90 och 10408000 kr. för budgetåret 1990/91 (se bilaga 1). Medlen har använts till inventering samt åtgärder för skydd och restaurering. En mycket viktig del i arbetet under dessa tre år har varit metodutveckling. En redovisning av medelsanvändningen under treårsperioden lämnas i bilaga 2. RAÄ har -- utöver medlen till inventering, restaurering och konservering -- även tilldelats medel för forskning och utvecklingsarbete inom området.
Inför budgetåret 1991/92 lämnade RAÄ förslag till ett nytt treårigt program för budgetåren 1991/92--93/94, benämnt Luftföroreningar och kulturminnen, Handlingsplan 90. Detta treårsprogram avser inventeringar, skyddsåtgärder, forskningsverksamhet, information, utbildning och internationell samverkan. En närmare redovisning av innehållet i planen och av uppskattade kostnader för programmet har lämnats i ett föregående avsnitt och i bilaga 3.
Enligt handlingsplanen har förstudierna under den gångna treårsperioden visat att det finns allvarliga luftförorenings- och försurningsskador i hela landet. Det fortsatta inventeringsarbetet, som skall avse objekt i hela landet, skall omfatta allt ifrån lagskyddade objekt från förhistorisk tid till sentida stadsmiljöer och industriminnen. Inventeringsarbetet skall utföras i samverkan mellan RAÄ och institutioner på främst länsnivå. I de regionala inventeringarna skall Stockholms- och Göteborgsområdena samt Skåne prioriteras i viss utsträckning. Arbetet med konservering och restaurering inom RAÄ skall främst avse metodutveckling, medan verksamheten i övrigt avses utföras av utomstående experter. Forskning och utvecklingsarbete skall även fortsättningsvis ske i samverkan med universitets- och högskoleinstitutioner.
Regeringen har uppdragit åt RAÄ att i samband med den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94--1995/96 dels redovisa en utvärdering av verksamheten under programperioden 1988/89--1990/91, dels lämna förslag till ökad precisering av målen för insatserna under den nu pågående programperioden 1991/92--1993/94.
För budgetåret 1991/92, dvs. för det första av de tre budgetår som Handlingsplan 90 avser, har riksdagen anvisat 14 624 000 kr. (se bilaga 1).
Utskottet har från RAÄ inhämtat uppgifter om hur långt inventeringsarbetet har fortskridit. RAÄs redovisning återges i bilaga 4. Av redovisningen framgår att fältdelen av inventeringen av runstenar har slutförts. En översiktlig inventering över hela landet har startats när det gäller natursten i kulturhistoriskt intressanta byggnader. Denna inventering beräknas vara klar år 1995, liksom en mera djupgående inventering av lagskyddade byggnadsminnen. Skadeinventeringarna skall även avse värdefulla delar av stenstadsbebyggelsen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. RAÄ bedömer att en viss ökning av medlen är nödvändig för exempelvis den omfattande inventeringen av Stockholms malmar. Under de gångna fyra programåren har inemot 10 % av de mest hotade runstenarna, glasmålningarna och bronsskulpturerna skyddats genom restaurering och konservering. Det kommer att krävas fortsatt forskning, metodutveckling och uppföljning för att förbättra metoderna och för att undvika konserveringsskador. RAÄ anger att det nu finns fler stenkonservatorer än vad som förutsågs i Handlingsplan 90, varför skyddsåtgärder kan vidtas i snabbare takt om ökade medel ställs till RAÄs förfogande.
Den i motionen uttryckta, välgrundade oron för luftföroreningarnas och försurningens effekter har också varit utgångspunkt för de program som upprättats och de åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador som vidtagits. Utskottet kan konstatera att den metodutveckling, inventering, restaurering och konservering som inletts under det nyligen avslutade treårsprogrammet avser ett brett verksamhetsfält. Det omfattande och tidskrävande inventeringsarbetet avser objekt och föremål i hela landet. Önskemålen i motionen om en inventering i Stockholms län är därför tillgodosett i så måtto att inventeringsverksamheten har påbörjats även där. Frågor som gäller medel för verksamheten under det kommande budgetåret bereds för närvarande inom regeringskansliet. Det pågående budgetarbetet bör enligt utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen gör ett uttalande i frågan. Mot bakgrund av den gjorda redovisningen och av vad utskottet i övrigt anfört anser utskottet att yrkande 3 i motion Kr357 inte bör föranleda något uttalande från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande skadeinventering på kulturmiljöområdet att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr357 yrkande 3.
Stockholm den 19 november 1991
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och Ronny Karlsson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Medel anvisade till åtgärder mot luftförorenings- och försurningsskador på kulturminnen och kulturföremål budgetåren 1988/89--1991/92
Bilaga 1
Anvisade medel under anslaget:
Kulturmiljövård Åtgärder mot Totalt luftförore- ningar och För budgetåret 1988/89 försurning ______________________ Prop. 87/88:104, Kultur- miljövård bet. KrU21, rskr. 390 5 000 000
Prop. 87/88:85, Miljö- politiken under 1990-talet bet. JoU 23, rskr. 373 5 000 000
_______________________________________________ 10 000 000
För budgetåret 1989/90 ______________________ Prop. 88/89:100 bil. 10 bet. KrU19, rskr. 185 5 200 000
Prop. 88/89:100 bil. 16 bet. JoU13, rskr. 157 5 000 000 _______________________________________________ 10 200 000
För budgetåret 1990/91 ______________________ Prop. 89/90:100 bil. 10 bet. KrU21, rskr. 224 5 408 000
Bidrag till Prop. 89/90:100 bil.16 miljöarbete bet. JoU15, rskr. 196 5 000 000 _______________________________________________ 10 408 000
För budgetåret 1991/92 ______________________ Prop. 90/91:100 bil. 10 bet. KrU25, rskr. 234 5 624 000
Prop. 90/91:90, En god livsmiljö bet. JoU30, rskr. 338 9 000 000 _______________________________________________ 14 624 000
Insatser mot luftförorenings- och försurningsskador Redovisning av medelsanvändningen budgetåren 1988/89--1990/91
Bilaga 2
1. Inventering av skador 88/89 89/90 90/91 Summa _____________________ _____ _____ _____ _____
Stenskulptur, portaler 656 856 1 198 2 710 Hällristningar 167 275 352 794 Runstenar 179 231 236 646 Gamla stenbrott 114 150 264 Föremål i jord 99 342 441 Museimiljö 88 87 49 224 Byggnadsminnen 396 396 Metodik för bildregistrering 310 402 556 1 268 Övrigt 24 371 621 1 016
Summa 1 424 2 435 3 900 7 759
2. Basverksamhet _____________
Uppföljning, samordning och information 1 386 1 386 Information 315 412 727 Metodutveckling, uppföljning 563 563 Metodutveckling stenkonservering 882 882 Metodutveckling konservering av bronsskulptur 279 279 Euromarble 240 240 Administration 250 200 76 526 Övrigt 497 497
Summa 1 636 1 078 2 386 5 100
3. Åtgärder för skydd och konservering ___________________________________
Stenskulptur, fasader, Län portaler
- Hablingbo kyrka Gotlands 514 514 - Stånga kyrka " 210 705 915 - Väte kyrka " 733 733 - Sahlgrenska huset Gbg o Bohus 90 290 380 - Kalmar Kalmar 935 935 - Gislövs kyrka Malmöhus 110 110 - Ystad teater " 260 260 - Övedskloster slott " 145 145 - Floda kyrka Södermanlands 285 183 468 - Jäders kyrka " 935 935 - Vadsbro kyrka " 307 307 - Gamla stan Stockholms 300 300 - Johannes skola " 245 245 - Van der Lindeska huset " 211 211 - Petersenska huset " 553 553 - Björklinge kyrka Uppsala 221 106 327 - Norrlands nation " 225 225 - Forshems kyrka Skaraborgs 72 453 525 - Torpa stenhus " 231 231 - Skara domkyrka " 273 273 - Varnhems kyrka " 131 131 - Bernska huset Västernorrlands 300 300 - Tidö slott Västmanlands 362 493 596 1 451 - Stola säteri Älvsborgs 45 45 - Nerikes Allehandahuset Örebro 150 150
88/89 89/90 90/91 Summa _____ _____ _____ _____
Tak Län
- Frimurarhuset Gävleborgs 220 220 - Ekolsunds slott (koppartak 1700-tal) Uppsala 283 283
Runstenar, hällristningar 144 176 551 871 Glasmålningar Gotlands 181 468 454 1 103 Bronsskulpturer Stockholms 238 315 234 787 Mynt 103 103
Övrigt 40 755 941 1 736
Summa 2 590 5 240 7 942 15 772 ___________________________________ Totalt 5 650 8 753 14 228 28 631 __________________________________________________________________________
Överfört till budgetåret 1991/92 1 322
I RAÄs handlingsplan uppskattat medelsbehov budgetåren 1991/92--1993/94
Bilaga 3
91/92 92/93 93/94
Medverkan till reduktion av luft- föroreningar 0,5 0,5 0,5
Inventering 4 4 4
Restaurerings- och skyddsåtgärder 8 10 11
Forskning 6 7 6
Information och uppföljning 1,3 1,8 2,2
Nordisk och internationell samverkan 0,2 0,2 0,3
Utbildning 0,5 0,5 0,5 ________________________________________________________________________
Summa 20,5 24,0 24,5
Bilaga 4
Information den 16 oktober 1991 från riksantikvarieämbetet, institutionen för konservering
Luftföroreningar och kulturminnen
Miljön fortsätter att skada vårt kulturarv. Materialet i hällristningar, runstenar och metallskulpturer bryts gradvis ned och icke minst gäller detta för skulpterad sandsten och kalksten i utsmyckade portaler och på fasader.
De i Sverige vanliga stenmaterialen till exempel gotländsk sandsten är ofta mera känsliga för luftföroreningar än stentyper på den europeiska kontinenten. Trots den i allmänhet lägre föroreningsnivån i Sverige är situationen därför alarmerande även här.
Riksantikvarieämbtetet har under perioden 1988/89--1990/91 disponerat anslag om ca 10 miljoner kronor per år för insatser att minska de skadliga effekterna av luftföroreningar på kulturminnen.
En handlingsplan har upprättats för arbetena 1991/92--1994/95. År 1991/92 har anslaget höjts till ca 14 miljoner kronor.
Strategin är att verka för en reduktion av skadliga föroreningar särskilt intill värdefulla byggnader och andra kulturminnen. Vidare förbättras kunskapsläget genom skadeinventeringar över landet och genom forskning om nedbrytningssamband och konserveringsmetoder. Hälften av medlen används för direkta konserverings- och restaureringsåtgärder på särskilt utvalda objekt.
Skadeinventering har bedrivits för särskilda objektskategorier: runstenar, viktigare hällristningar, medeltida kyrkoportaler på Gotland, 1600-tals portaler i Gamla Stan etc. För runstenar är nu fältdelen av arbetet klart medan sammanställning och tolkning pågår. Nu har en nationstäckande översiktlig inventering påbörjats över natursten i kulturhistoriskt intressanta byggnader där länsstyrelser och länsmuseer gör fältarbetet med stöd av ämbetet. Malmöhus län har här avslutats medan Sverige som helhet kan vara färdiginventerat ca 1995. Då bedöms också en mera djupträngande skadeinventering på lagskyddade byggnadsminnen vara klar.
Skadeinventeringarna är arbetskrävande särskilt som ambitionsnivån bör vara att få med inte bara den äldsta bebyggelsen utan även värdefulla delar av stenstadsbebyggelsen från sekelskiftet 1800/1900. Här utgör Stockholms malmar en viktig och krävande del som inte ryms inom nuvarande statsanslag. Stockholms stadsmuseum har 1991 disponerat 0,4 milj. kronor som engångsanvisning för vissa inventeringar men detta bedöms som otillräckligt.
Direkta konserverings- och restaureringsåtgärder bedrivs med konservatorer anställda dels på riksantikvarieämbetet dels på privata konserveringsfirmor som vuxit upp till stor del tack vare detta anslag. Åtgärderna har haft sin tyngdpunkt på skulpterad sten från medeltid och barocktid i portaler och fasadutsmyckningar till kyrkor, slott och borgarhus. Viktiga insatser har också gjorts beträffande runstenar, glasmålningar och bronsskulpturer. Under fyra arbetsår har det på detta sätt varit möjligt att skydda in emot 10 % av de mest hotade objekten inom de angivna områdena.
Konserveringsmetodiken måste i dag noggrant avpassas efter varje individuellt objekt och det finns inga generellt användbara metoder. Tvärtom finns risken att osakkunnig konservering skadar det man vill skydda. En stor del av tillgängliga medel måste därför läggas på forskning, metodutveckling och uppföljning. Ett tvärvetenskapligt nätverk av för Sverige ovanligt slag har byggts upp där kemister, materialfysiker, geologer och botaniker samarbetar med konservatorer, arkeologer och byggnadsantikvarier. En del av dessa personer sitter som spindeln i nätet på riksantikvarieämbetet, andra på universitet och forskningsinstitut. Internationellt samarbete har också etablerats, särskilt med Norge och Tyskland.
I handlingsplanen från 1990 angavs bristen på stenkonservatorer som en begränsande faktor. Tillgången på stenkonservatorer har dock ökat i snabbare takt än beräknat genom att svenskar utbildat sig utomlands och genom att bland annat polacker har tagit anställning i Sverige. Om högre anslag beviljas finns nu därför förutsättningar att skydda kulturarvet i snabbare takt än handlingsplanen förutsett.