Sjömansskatt
Betänkande 1997/98:SkU13
Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU13
Sjömansskatt
Innehåll
1997/98 SkU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet två motionsyrkanden som rör riksdagens beslut om landbeskattning av sjömännen fr.o.m. den 1 januari 1998. Motionärerna anser att den beslutade övergången till landbeskattning kan ge skatteskärpningar för vissa grupper och yrkar att beslutet upphävs och att sjömansskatten behålls under ytterligare några år. Utskottet avstyrker förslaget men föreslår en justering av sjömännens landbeskattning som innebär att sjöinkomstavdraget och skattereduktionen för sjömän i när- och fjärrsjöfart höjs med vardera 1 000 kr. Vid betänkandet fogas en reservation (m, fp, kd).
Motionerna
1997/98:Sk704 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skjuta upp beslutet att avskaffa sjömansskatten i minst tre år. 1997/98:T623 av Erling Bager (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla sjömansskatten.
Utskottet
Motionerna I motionerna Sk704 yrkande 2 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) och T623 yrkande 6 av Erling Bager (fp) begär motionärerna tillkännagivanden till regeringen om att riksdagens beslut om landbeskattning för sjömännen fr.o.m. den 1 januari 1998 skall skjutas upp. Enligt motionärerna kommer stora grupper sjömän att drabbas av skattehöjningar vid övergången till landbeskattning. Detta försämrar den svenska rederinäringens konkurrenskraft och medför en ökad risk för utflyttning av tonnage. Enligt motionärerna kommer omläggningen mycket olägligt eftersom andra länder som Norge och Nederländerna nu inför system som ökar konkurrenskraften hos sina flottor. Ställningstagande Lagen om sjömansskatt tillkom 1958 som ett led i ett nordiskt samarbete och syftade till en likformig beskattning av de nordiska sjömännen. Lagen har också fyllt detta syfte under en period. Numera har dock sjömansskatten upphävts i övriga nordiska länder. I Sverige har frågan om en övergång till landbeskattning med särskilda avdrag för sjömännen utretts sedan 1980-talet. Även om något förslag inte kunde läggas fram under skattereformen klargjordes att det pågick ett arbete i syfte att avskaffa sjömansskatten och i stället införa ett särskilt sjöinkomstavdrag (prop. 1990/91:54). Arbetet med översynen av sjömansskatten redovisades härefter i promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41), som har legat till grund för beslutet att ersätta sjömansskatten med en landbeskattning med sjöinkomstavdrag och skattereduktion (prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3). Bakom riksdagens beslut ligger ett önskemål om att så långt möjligt upprätthålla skattereformens principer om en likformig beskattning. Sjömännens inkomster och förmåner skall därför enligt riksdagens beslut följa de regler som gäller för andra inkomsttagare. Även med denna utgångspunkt har det emellertid varit nödvändigt att ta särskilda hänsyn vid utformningen av sjömännens landbeskattning. De konkurrensförhållanden som gäller för rederinäringen och de stöd som lämnas till motsvarande näringar i andra länder har gjort det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att stärka den svenska rederinäringens konkurrenskraft. Ett särskilt bidrag på 29 000 kr plus inlevererad sjömansskatt utgår för närvarande till rederier som har svenska handelsfartyg i viss utrikes trafik. Syftet är att sänka bemanningskostnaderna, och riksdagen har så sent som hösten 1996 fattat beslut om att bibehålla detta stöd ytterligare fem år (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU1). Vidare bidrar sjömansskattens låga nivå till att ytterligare sänka bemanningskostnaderna. Det har mot denna bakgrund varit nödvändigt att bibehålla en låg skattenivå för sjömännen vid övergången till landbeskattning. Riksdagens beslut innebär därför också att landbeskattningen kompletteras med ett särskilt sjöinkomstavdrag och en skattereduktion för den som har sjöinkomst. Avdraget och skattereduktionen fastställdes hösten 1996 till belopp som då bedömdes ge ett statsfinansiellt neutralt utfall. Enligt utskottets mening kan det inte komma i fråga att ändra beslutet om en övergång till landbeskattning för sjömännen när mindre än en månad kvarstår till ikraftträdandet. Eftersom mer än ett år gått sedan riksdagens beslut har efterkommande reformer på skatteområdet medfört att en rekonstruktion av det regelsystem som gäller sjömansskatten inte längre är en fråga om ett enkelt upphävande av det tidigare beslutet. Enligt utskottets uppfattning skulle det vara oansvarigt att upphäva beslutet i detta sena skede, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionärernas yrkanden om ett tillkännagivande med denna inriktning. Utskottet har med anledning av motionerna gjort en förnyad genomgång av de kalkyler som ligger till grund för sjöinkomstavdraget och skattereduktionen och har härvid beaktat de regler som kommer att gälla vid 1999 års taxering. Enligt utskottets mening är det motiverat med en uppjustering av det sjöinkomstavdrag och den skattereduktion som skall gälla för sjömän i närfart och fjärrfart inom landskattesystemet med vardera 1 000 kr i syfte att hålla övergången neutral för sjömännen som grupp. Avsikten är inte att genomföra en tillfällig jämkning av reglerna i samband med övergången, utan den nivå som utskottet föreslår är resultatet av en bedömning av vad som bör gälla för sjömännen mer permanent. Utskottet föreslår att justeringen genomförs och lägger i hemställan fram de förslag till lagändringar som är nödvändiga. Den justering som utskottet föreslår i syfte att lägga beskattningen på en för gruppen neutral nivå innebär inte att skatteskärpningar kan undvikas. Skälet är att fördelningsprofilen inom sjömansskatten skiljer sig från den fördelningsprofil som gäller inom landbeskattningen. Det är bl.a. sjömansskattelagens regler om beskattning av engångsbelopp och den gradvis ökande andelen sådana utbetalningar som har lett till att sjömän med höga inkomster har fått en förhållandevis förmånlig beskattning. Eftersom den fördelningsprofil som gäller inom landskattesystemet även bör gälla sjömännen - om än på en lägre nivå - medför därför en neutralt utformad övergång att sjömän i de nedre inkomstskikten får skattelättnader och att sjömän i de övre skikten får skattehöjningar, i vart fall om de använt sig av möjligheten att sänka sin skatt genom att ta ut en större del av inkomsten i form av engångsbelopp. Det är enligt utskottets mening svårt att med en rimlig teknik anpassa landskattereglerna så att de återspeglar de olika möjligheter som sjömansskatten ger, och utskottet anser inte heller att en sådan mer långtgående anpassning av sjömännens landskattesystem är förenlig med målet om en likformig beskattning. Utgångspunkten bör vara att de regler och den fördelningsprofil som gäller för övriga inkomsttagare också skall tillämpas på sjömännen, även om det sker på en lägre nivå. När det gäller de skatteskärpningar som kan inträffa i de högre inkomstskikten kan det också framhållas att värnskatten i dess nuvarande utformning tillämpas sista gången vid 1999 års taxering och att en skatteskärpning kan komma att begränsa sig till det första året i landskattesystemet. Utskottet är sammanfattningsvis medvetet om att systemet med utbetalningar av lön i form av engångsbelopp bl.a. har berott på svårigheterna att rekrytera befäl. Utskottet ser dock ingen möjlighet att nu särskilt kompensera de sjömän som på grund härav får skattehöjningar vid övergången till landskatteregler. Utskottet är alltså inte berett att nu tillstyrka ytterligare justeringar av landskattereglerna men förutsätter att regeringen följer utvecklingen och vid behov återkommer till riksdagen med de förslag till ändringar som bedöms påkallade. När det gäller rederinäringens konkurrenssituation har Utredningen (K 1997:01) om sjöfartens struktur- och kapitalsituation den 21 november lagt fram ett delbetänkande där man föreslår en fördubbling av rederistödet. Regeringen har också i ett beslut den 6 november 1997 (K 97/3309) redovisat sin bedömning av den svenska sjöfartspolitiken och inriktningen på det fortsatta arbetet. Avsikten är bl.a. att den kartläggning som genomförts av Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation skall ligga till grund för ett beslut om erforderliga åtgärder. Inriktningen är att man snabbt skall pröva förutsättningarna för att reducera bemanningskostnaderna och i regeringens beslut redovisas också flera olika åtgärder. Enligt utskottets bedömning medför en övergång till landbeskattning inte någon försämring av möjligheterna att finna lösningar på detta område. Med det anförda föreslår utskottet att såväl sjöinkomstavdraget som skattereduktionen höjs med 1 000 kr i när- och fjärrsjöfart och att motionsyrkandena avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande sjömännens beskattning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk704 yrkande 2 och 1997/98:T623 yrkande 6 och antar följande
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Härigenom föreskrivs att 49 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen (1996:1331) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- | 49[1] § | ------------------------------------------------------- |Skattskyldig som uppburit | Skattskyldig som| |sjöinkomst under ett helt |uppburit sjöinkomst under| |år medges sjöinkomstavdrag |ett helt år medges| |med 34 000 kronor vid |sjöinkomstavdrag med 35| |anställning på svenskt |000 kronor vid anställning| |handelsfartyg som går i |på svenskt handelsfartyg| |närfart och med 35 000 |som går i närfart och med| |kronor vid anställning på |36 000 kronor vid| |svenskt handelsfartyg som |anställning på svenskt| |går i fjärrfart. |handelsfartyg som går i| | |fjärrfart. | ------------------------------------------------------- |Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av| |ett år medges sjöinkomstavdrag med en| |trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i första| |stycket för varje dag under vilken sjöinkomst| |uppburits. | ------------------------------------------------------- |Sjöinkomstavdraget avrundas nedåt till helt hundratal| |kronor. | -------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse 1996:1331. 2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.
------------------------------------------------------- |Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse | ------------------------------------------------------- | 11 kap. | | 11 § | ------------------------------------------------------- |Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott| |av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om| |statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå| |till 30 % av den del av underskottet som inte| |överstiger 100 000 kronor och 21 % av resten. | ------------------------------------------------------- |Skattskyldig som haft | Skattskyldig som haft| |sjöinkomst enligt punkt 1 |sjöinkomst enligt punkt 1| |av anvisningarna till 49 § |av anvisningarna till 49 §| |kommunalskattelagen (1928: |kommunalskattelagen (1928:| |370) under ett helt år |370) under ett helt år| |medges skattereduktion med |medges skattereduktion med| |8 000 kronor vid |9 000 kronor vid| |anställning på svenskt |anställning på svenskt| |handelsfartyg som går i |handelsfartyg som går i| |närfart och med 13 000 |närfart och med 14 000| |kronor vid anställning på |kronor vid anställning på| |svenskt handelsfartyg som |svenskt handelsfartyg som| |går i fjärrfart. |går i fjärrfart.| |Skattskyldig som haft |Skattskyldig som haft| |sjöinkomst under en del av |sjöinkomst under en del av| |ett år medges |ett år medges| |skattereduktion med en |skattereduktion med en| |trehundrasextiofemtedel av |trehundrasextiofemtedel av| |det belopp som anges i |det belopp som anges i| |föregående mening för |föregående mening för| |varje dag med sjöinkomst. |varje dag med sjöinkomst.| ------------------------------------------------------- |Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och| |därefter för underskott i kapital. Skattereduktion| |sker endast i fråga om kommunal inkomstskatt, statlig| |inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. | ------------------------------------------------------- __________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. res. (m, fp, kd) Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 27 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan- Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m), Inga Berggren (m) och Karin Pilsäter (fp). Reservation
Sjömansskatten Karl-Gösta Svenson (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m), Inga Berggren (m) och Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Handelsflottan har under 1997 minskat under svensk flagg. Detta trots att riksdagen beslutat om en långsiktig politik och konkurrensutjämnande villkor för den svenska handelsflottan. Orsaken till minskningen är att konkurrensförhållandena mellan EU-länderna dramatiskt har förändrats under slutet av 1996 och 1997. EU:s riktlinjer för statligt stöd har givit möjligheter till att skapa förutsättningar för sjöfartsnäringen att minska sina kostnader för de ombordanställda och för bolagen. Länder som Holland och Norge har nya regelverk som innebär mycket gynnsammare utvecklingsmöjligheter med lägre kostnadsnivåer för den nationella flottan. Riksdagen har beslutat att sjömansskatten skall avskaffas från och med den 1 januari 1998. Eftersom reglerna i andra länder ändras kommer de att kraftigt avvika från vad som gäller i Sverige och då uppstår problem. Vissa grupper sjömän kommer att få stora skattehöjningar vid övergången och det finns en risk för att många ombordanställda flyttar till andra länder och tar anställning på båtar där. Denna omläggning genomförs samtidigt som andra länder, t.ex. Norge och Nederländerna, inför system som gör deras flottor mer konkurrenskraftiga. Att i det läget försämra svensk sjöfarts konkurrenskraft med ett slopande av sjömansskatten är klart olämpligt och kan leda till brist på svenska sjöbefäl och utflaggning. Riksdagens beslut om en övergång till landbeskattning för sjömännen är inte neutral vad gäller sjömännens nettoinkomster. Detta är också anledningen till att parterna inom näringen protesterat mot beslutet och velat diskutera förändringar. Det har hela tiden stått klart att parterna är beredda att medverka till en lösning som ger ett neutralt utfall även för individerna. Trots detta har regeringen inte velat diskutera några förändringar i beslutet. Utskottets majoritet har nu i elfte timmen valt att genomföra en justering av sjömännens landskatteregler som något förbättrar läget. Trots att man varit medveten om att parterna vill ha en lösning som ger ett neutralt utfall för individerna har man inte brytt sig om att ens diskutera de förslag som parterna lagt fram. I stället har man på samma sätt som regeringen valt att hålla fast vid den ursprungliga modellen. Kritiken kvarstår därför. I en bransch som är utsatt för ett hårdnande konkurrenstryck som bl.a. tar sig uttryck i förmånliga villkor för de anställda och rederierna är det utmanande att utsätta en viktig grupp inom näringen för skattehöjningar som kan komma att uppgå till flera tusen kronor per månad. Den justering som utskottet föreslår ger en förbättring på ca 1 500 kronor per år. Vi anser att det finns en god möjlighet att ändra beslutet om en övergång till landsbeskattning på ett sådant sätt att man undviker de negativa effekterna för näringen. Parterna har förklarat sig beredda att ställa upp på lösningar med en statsfinansiellt neutral utformning. Regeringen bör nu utarbeta en ny modell för sjömännens landbeskattning i samråd med parterna och härefter återkomma till riksdagen med ett förslag om nya regler. För att undvika att de enskilda sjömännen utsätts för kraftiga inkomstförändringar måste beslutet om en övergång till landbeskattning den 1 januari 1998 skjutas upp. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som behövs. Det anförda bör riksdagen med anledning av de aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna. dels hemställt beträffande sjömännens beskattning att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk704 yrkande 2 och 1997/98:T623 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att sjömansskatten skall behållas tills vidare och i avvaktan på att regeringen återkommer med ett förslag som kan accepteras av alla parter inom rederinäringen.