Sjöfart
Betänkande 1992/93:TU18
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU18
Sjöfart
Innehåll
1992/93
TU18
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under avsnittet Sjöfart i årets budgetproposition. De avser till en början inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet, ekonomiska mål för verksamheten och verkets investeringar under perioden 1993--1995. Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett flertal sjöfartsändamål, bl.a. transportstöd för Gotland (160 miljoner kronor), stöd till trafiken i Trollhätte kanal och på Vänern (63 miljoner kronor) och bidrag till svenska rederier (90 miljoner kronor). Utskottet föreslår med anledning av motioner om färjetrafiken på Gotland ett riksdagsuttalande om tillsättande av en parlamentarisk utredning. Utredningen bör enligt utskottet lämna förslag till en långsiktig lösning av färjetrafiken i god tid innan nuvarande koncession för denna upphör. Därvid bör inte bara trafikpolitiska mål beaktas utan också önskvärdheten av att främja turism och övrigt näringsliv på Gotland. Ett stort antal motionsyrkanden avser sjösäkerhetsfrågor. Färjetrafiken i Stockholmsregionen, återinförande av fritidsbåtsregistret och statsisbrytarnas lokalisering är exempel på andra frågor som särskilt uppmärksammats i motionerna. Samtliga motionsyrkanden, utom de som omfattas av utskottets förord för den nämnda utredningen, avstyrks. Beträffande sjösäkerhetsfrågorna och färjetrafiken i Stockholmsregionen hänvisas till pågående utrednings- och beredningsarbete.
Till betänkandet är fogat fyra reservationer och en meningsyttring av v-suppleanten. S-ledamöterna reserverar sig till förmån för yrkanden om att regeringen bör förelägga riksdagen förslag till en långsiktig sjöfartspolitik och om återinförande av fritidsbåtsregistret. Nyd-ledamoten reserverar sig till förmån för yrkanden om ett internationellt fartygsregister i FN:s regi samt om sjösäkerhetsåtgärder avseende utrustningskrav och särskilda farleder för tankfartyg m.m. V-suppleantens meningsyttring avser yrkanden om en större medelsanvisning för bidrag till svenska rederier än vad regeringen föreslår och om ett flertal sjösäkerhetsåtgärder.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
D. Sjöfart
Sjöfartsverket
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 59--63) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om verksamhetens mål och inriktning för perioden 1993--1995, 2. att riksdagen godkänner de ekonomiska mål som i propositionen förordats för verksamhetsåret 1993, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om förändrade ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994, 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Sjöfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Övriga frågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 63--70) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en avveckling av Hamnrådet, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om helikopterberedskap för sjöräddning, 3. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 70--84) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att Sjösäkerhetsrådets verksamhet integreras i Sjöfartsverket (punkt D1), 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om betalningsansvaret för viss nyhetsförmedling till sjöfarten (punkt D1), 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om betalningsansvaret för vissa bemanningskostnader (punkt D1), 4. att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 60 754 000 kr (punkt D1), 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om högstprisregleringen och det s.k. Gotlandstillägget (punkt D2), 6. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 160 000 000 kr (punkt D2), 7. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt D3), 8. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kr (punkt D4), 9. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 63 000 000 kr (punkt D5), 10. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om inriktningen av anslaget D5 (punkt D5), 11. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 000 kr (punkt D6).
Motionerna
1992/93:T203 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den s.k. vägprincipen bör läggas fast för Gotlandstrafiken.
1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 20. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1993/94 anvisar 360000000 kr utöver vad regeringen föreslagit, 21. att riksdagen till Sjöfartsverket för budgetåret 1993/94 anvisar 50000000 kr utöver regeringens förslag enligt vad i motionen anförts, 22. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att skärpa lotstvånget.
1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till långsiktig sjöfartspolitik, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av ett självfinansierat fritidsbåtsregister.
1992/93:T219 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprövning, hastighetsbegränsning m.m. i Stockholms skärgård.
1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn.
1992/93:T225 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på sjöfartsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.
1992/93:T601 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att ytterligare öka säkerheten i handelsfartyg i oljefrakt i mening att fartygen på sikt förses med dubbla motorer och med separata tankar för dieselbränsle, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högsjöbogserare.
1992/93:T602 av Leif Carlson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om viss konkurrerande färjetrafik till och från Gotland, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotlandstrafiken efter avtalstidens utgång år 1997 skall arbeta under fri konkurrens.
1992/93:T603 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjda hamnavgifter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt internationellt agerande för ökad säkerhet vad gäller trafiken på Östersjön och därmed sammanhängande internationell samverkan och regelverk.
1992/93:T604 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående färjetrafik mellan Öland, Gotland och Västervik.
1992/93:T605 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, vad avser stora kommunikationslänkar vid Östersjön, Norrköping bör vara den stora hamnregionen söder om Stockholm.
1992/93:T606 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omstationering av "Atle-klassens" tre isbrytare till Härnösand.
1992/93:T608 av Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Sjöfartsverket anmodas att trycka och försälja sjökort av konstfibermaterial.
1992/93:T609 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att återinföra fritidsbåtsregistret.
1992/93:T610 av Kenneth Attefors m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett system med två huvudmaskinerier och två helt skilda försörjnings- och bränslesystem till huvudmotorn samt två rodersystem för fartyg med farlig last, t.ex. olja, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna att utöka antalet speciella rutter för tankfartyg med farlig last, t.ex. olja, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda behovet av lagstiftning eller andra åtgärder i syfte att öka säkerheten på fartyg som anlöper svensk hamn, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska representationen i MARPOL och IMO med kraft måste verka för att höja säkerheten hos fartyg som transporterar olja eller annat farligt gods till sjöss.
1992/93:T612 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skärpa kraven på tankfartyg som anlöper svenska hamnar.
1992/93:T613 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gällande lagstiftning ändras så att endast oljefartyg med dubbelskrov får trafikera svenska farvatten och anlöpa svenska hamnar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att oljefartyg som seglar under bekvämlighetsflagg inte får trafikera svenska farvatten eller anlöpa svenska hamnar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i FN eller IMO med kraft driver frågan om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i IMO driver frågan om kännbara sanktioner mot fartyg som bryter mot internationella konventioner, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i Östersjösamarbetet driver frågorna om ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss.
1992/93:T614 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av båtregistret i enlighet med tidigare gällande lag och författning på området.
1992/93:T615 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en överflyttning av de i Stockholm stationerade statsisbrytarna till Härnösand.
1992/93:T616 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färjeförbindelser med Gotland och en utredning av förutsättningarna för "Baltic Link".
1992/93:T617 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omstationering av de stora isbrytarna till Härnösand.
1992/93:T618 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en generalplan för färjetrafiken från Stockholmsregionen mot länderna på andra sidan Östersjön i syfte att åstadkomma de miljömässigt bästa lösningarna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga nya farleder för färjetrafik bör öppnas i avvaktan på en sådan generalplan, 3. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare åtgärder för att få till stånd skärpta internationella miljökrav för färjetrafiken på Östersjön och en striktare tillsyn.
1992/93:T619 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska risken för oljeskador.
1992/93:T620 av Hugo Bergdahl (fp) och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Mälarsjöfarten.
1992/93:T621 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av farledsvaruavgifterna.
1992/93:T622 av Christer Lindblom (fp) och Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabbutredning om biljettpriserna på Gotlandsfärjorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att snarast tillsätta en utredning med uppgift att ta fram förslag till utformning av Gotlandstrafiken efter nuvarande koncessions utgång.
1992/93:T623 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.
1992/93:T624 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkrare transporter i nordiska farvatten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljömärkning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivera FN-organ för att få till stånd globala transportsäkerhetskrav för oljetransporter.
1992/93:T625 av Jerry Martinger (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland mellan staten och Nordström & Thulin AB (N&T) omedelbart bör bli offentligt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva möjligheterna att redan före den nu gällande avtalsperiodens slut åstadkomma andra lösningar för Gotlandstrafiken än den som anges i det gällande avtalet.
1992/93:T626 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av ett fritidsbåtsregister.
1992/93:T627 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en särskild båthaverikommission för att utreda allvarligare olyckor med fritidsbåtar och andra mindre båtar.
1992/93:T628 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fraktstödet i Gotlandstrafiken bör behållas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny princip för taxesättningen i Gotlandstrafiken, 3. att riksdagen beslutar avsätta 10000000 kr inom ramen för Kommunikationsdepartementets anslag till taxesänkningar i Gotlandstrafiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafik utanför koncessionsavtalet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfattande parlamentarisk utredning av Gotlandstrafiken, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en annan långsiktig lösning på statsmakternas engagemang i Gotlands trafiksituation.
1992/93:T629 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslut om en ny eventuell farled i Stockholms skärgård (Rödkobbsleden) bör avvakta tills frågan om Sveriges EG-anslutning är avgjord.
1992/93:T630 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fördjupning och breddning av Flintrännan.
1992/93:T631 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en skärpning av säkerhetskraven för tankfartyg.
1992/93:T632 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om fritidsbåtsregister.
1992/93:T633 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kust- och närsjöfart.
1992/93:T634 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige internationellt skall verka för ökat ansvar för s.k. registerländer.
1992/93:T635 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förstärka svenska sjöfartsmyndigheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att större fartyg som anlöper svensk hamn skall inspekteras i Sverige, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fartyg med miljöfarlig last som anlöper svenska hamnar skall ha högsta tekniska standard, 5. att riksdagen hos regeringen begär att den skall påverka våra grannsjöländer att införa i yrkande 4 angivna krav, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skärpa lotstvånget, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bygga ut trafikinformationssystemet (TIC) till fler farvatten, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att säkerhetssystemen på färjor bör ses över i den utredning om sjösäkerhet som regeringen tillsatt, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka IMO och ILO, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rederier skall ta det fulla ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fartyg med miljöfarlig last skall förbjudas att gå i känsliga områden och nära kuster när så är möjligt, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningskravet skall höjas för ombordanställda, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett gemensamt språk skall användas i den internationella sjöfarten, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att plutoniumtransporter till sjöss skall förbjudas.
1992/93:T636 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell skyddsutrustning på färjor i skandinavisk trafik.
1992/93:T637 av Ines Uusmann och Sören Lekberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkrare sjöfart.
1992/93:T638 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett båtregister införs för att gagna sjöfarten.
1992/93:T639 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådana åtgärder bör vidtas att Vänersjöfarten långsiktigt säkras som en värdefull del av transportsystemet och näringslivet i Vänerregionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att verksamheten bör organiseras så att det regionala engagemanget och kunnandet om verksamheten och transportbehoven tas till vara.
1992/93:T640 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en parlamentarisk utredning kring färjetrafiken till och från Gotland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att färjetrafiken bör jämställas med vägar, dvs. vägprincipen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällsnyttan av sänkta taxor, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande system för fraktstöd till dess att ett bättre system införts, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av framtida trafik på en nordlig och en sydlig linje.
1992/93:T641 av Jan Jennehag (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägprincipen, 2. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts enligt vad i motionen anförts.
1992/93:T642 av Bo G Jenevall och Kenneth Attefors (båda nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt internationellt fartygsregister i FN:s regi.
1992/93:T643 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsning av den dialog som Länsstyrelsen i Stockholms län och Sjöfartsverket fått i uppdrag att ta initiativ till.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (båda fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad säkerhet vid sjötransporter av farligt gods, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av hamnverksamheten från Stockholms hamn.
1992/93:Jo676 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att tankfartyg i Stockholms skärgård och på Mälaren skall beläggas med krav på dubbelskrov, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i Mälaren samt om ökade befogenheter för lotsarna, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Rödkobbsleden.
1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (båda fp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den långsiktiga strategiska utvecklingen av Vänersjöfarten och Trollhätte kanalverks året-runt-service inom den organisatoriska ramen för Sjöfartsverket.
1992/93:A417 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hastighetsbegränsningar i trånga farleder och förbättrad övervakning.
Utskottet
1 Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.
Sjöfartsverkets främsta uppgift är att svara för huvuddelen av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i dessa samt att se till att sjöfart kan bedrivas under säkra och effektiva former. Verksamheten skall inriktas på handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas. Huvuddelen av Sjöfartsverkets verksamhet styrs genom att ekonomiska mål och servicemål fastställs av riksdagen på grundval av rullande treårsplaner. Verksamheten finansieras främst genom avgifter på handelssjöfarten. Kostnader för bl.a. fritidsbåtsändamål finansieras dock över statsbudgeten.
I propositionen föreslås att riksdagen 1. godkänner vad föredragande departementschefen förordar om verksamhetens mål och inriktning för perioden 1993--1995, 2. godkänner de ekonomiska mål som förordas för verksamhetsåret 1993, 3. godkänner vad som förordas om förändrade ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994, 4. godkänner vad som anförs om Sjöfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Av propositionen framgår att Sjöfartsverket i sin treårsplan för åren 1993--1995, liksom i tidigare treårsplaner, angivit huvudmål för verksamhetsgrenarna farleder och utmärkning, lotsning, sjöräddning, isbrytning, sjömätning, sjökortsproduktion och sjöfartsinspektion. I planen anges också investeringarnas inriktning, omfattning och finansiering. De avser till övervägande del återanskaffningar och beräknas uppgå till ca 228 miljoner kronor under treårsperioden. Finansieringen kommer att ske främst med avskrivningsmedel men till viss del även med driftmedel. Departementschefen konstaterar att verksamhetsmålen inte föreslås bli nämnvärt förändrade utan följer tidigare angivna riktlinjer. Till följd härav planeras inga större förändringar av verksamhetsinriktningen. Sjösäkerhetsfrågorna har emellertid fått ökad prioritet. Departementschefen ställer sig bakom verkets förslag om verksamhetsmål, verksamhetsinriktning och investeringsplan. De ekonomiska målen för Sjöfartsverkets verksamhet bör enligt departementschefen ändras. De förändringar han förordar innebär en precisering av de krav som staten i sin roll som ägare ställer på verket och en ökad jämförbarhet mellan verket och ett aktiebolag. Närmare beräkningar är dock nödvändiga -- betonar departementschefen -- innan mer långsiktiga procenttal för soliditets-, avkastnings- och utdelningskrav kan preciseras. Sjöfartsverket bör i sin treårsplan för åren 1994--1996 lämna förslag till ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994 enligt de sålunda nämnda principerna. Regeringen avser att återkomma i frågan i nästa års budgetproposition. I avvaktan härpå bör de av verket föreslagna målen för soliditet, avkastning och prissättning gälla för verksamhetsåret 1993. Dessa mål innebär en soliditet med 55%, en avkastning på verkets fasta statskapital enligt fastställd avkastningsränta och att höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna högst skall motsvara de allmänna pris- och löneökningarna. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om mål och inriktning för Sjöfartsverkets verksamhet samt om ekonomiska mål för verksamheten och förändringar av dessa mål.
Sjöfartsverkets investeringar behandlas i motion T208 (v). Motionärerna vill att riksdagen till Sjöfartsverket för nästa budgetår anvisar 50 miljoner kronor "utöver vad regeringen föreslagit". Medlen bör enligt motionärerna huvudsakligen användas för investeringar i hamnar. Med anledning av detta yrkande vill utskottet framhålla att regeringen inte föreslagit något investeringsanslag för Sjöfartsverket, som sedan år 1987 är ett affärsdrivande verk, utan ställt sig bakom verkets eget förslag att dess investeringar under perioden 1993--1995 skall omfatta ca 228 miljoner kronor och att finansieringen skall ske med avskrivnings- och driftmedel. Utskottet har för sin del inget att invända mot regeringens förslag och vill för övrigt erinra om att hamnverksamhet inte är någon statlig angelägenhet. Regeringens förslag tillstyrks följaktligen, medan motionsyrkandet avstyrks.
2 Anslagsfrågor m.m.
2.1 Anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.
Departementschefen föreslår att anslagsbeteckningen Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster ändras till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för att ge en bättre beskrivning av anslagets ändamål. Under anslaget föreslås en medelsanvisning på 60,8 miljoner kronor. För budgetåret 1992/93 anvisade riksdagen 76,7 miljoner kronor under anslaget Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster. Regeringens förslag i övrigt under rubriken Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. innebär i korthet följande. Sjösäkerhetsrådets verksamhet, som syftar till förbättrad sjösäkerhet genom information och rådgivning, integreras i Sjöfartsverket. Ansvaret för nyhetsförmedling av svenska pressnyheter till svenska handelsfartyg överförs till Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Härigenom kommer denna nyhetsförmedling att omfattas av handelssjöfartens kostnadsansvar. Kostnaderna för bemanning med militär personal på sjömätningsfartyg samt rese- och traktamentskostnader för militär personal på isbrytare överförs från statens till handelssjöfartens betalningsansvar. Denna anslagspost utgår därmed. För innevarande budgetår belastar dessa kostnader anslaget med 16 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens sålunda återgivna förslag.
2.2. Anslaget D 2. Transportstöd för Gotland
2.2.1 Bakgrund
Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas dessutom av den högstprisreglering som gäller med stöd av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande transport på fastlandet. Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland fordras särskilt tillstånd (koncession) för sådan sjöfart. Koncession innehas för närvarande av Nordström & Thulin AB (N&T), som bedriver trafik på en nordlig linje Nynäshamn--Visby och en sydlig linje Oskarshamn--Visby. Koncessionsvillkoren regleras i ett avtal, som gäller t.o.m. den 31 december 1997, mellan staten och bolaget. Delar av avtalet har belagts med sekretess med hänsyn till enskildas och det allmännas intressen enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100). Av propositionen framgår att Sjöfartsverket på regeringens uppdrag genomfört en översyn av färjetrafiken till och från Gotland. Uppdraget redovisades i juni 1992, då rapporten Vägval i Gotlandstrafiken överlämnades till regeringen. Rapporten har remissbehandlats.
2.2.2 Regeringens förslag
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 160 miljoner kronor för nästa budgetår under anslaget Transportstöd för Gotland. Vidare förordar regeringen att högstprisregleringen för godstransporter med lastbil till och från Gotland och det s.k. Gotlandstillägget behålls i nuvarande former tills vidare.
2.2.3 Motionsförslag
I motion T628 (s) begärs att riksdagen beslutar avsätta 10 miljoner kronor för taxesänkningar i Gotlandstrafiken. Finansieringen bör enligt motionärerna ske via de anslag som riksdagen anvisat för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.
Den nämnda högstprisregleringen och det därmed sammanhängande Gotlandstillägget behandlas i motionerna T628 (s) och T640 (c). I båda motionerna framhålls att regleringen bör behållas så länge som de negativa effekter som skulle uppstå av dess avveckling inte kan elimineras.
Taxorna i färjetrafiken bör enligt motionerna T203 (c), T628 (s), T640 (c) och T641 (v) fastställas på grundval av den s.k. vägprincipen. Denna princip innebär enligt motionärerna att taxorna bestäms med utgångspunkt i kostnaden för motsvarande transportsträcka på land med bil. I motion T640 (c) yrkas också att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att en reducerad taxa främjar gotländsk och svensk turism samt att skatteintäkterna härigenom ökar och bytesbalansen stärks i en utsträckning som mer än väl motsvarar eventuella kostnadsökningar i färjetrafiken.
Trafikuppläggningen behandlas i tre motioner.
I motion T604 (c) och T616 (fp) uttalas önskemål om färjeförbindelser sommartid mellan Västervik och Visby och vidare till bl.a. Baltikum. I den förstnämnda motionen framhålls att färjetrafik under högsäsong även bör inrättas mellan Öland och Gotland. I motion T640 (c) ställer sig motionären kritisk till att Sjöfartsverket i sin utredning föreslagit att den av staten subventionerade trafiken endast skulle omfatta en fastlandshamn. Motionären betonar vikten av att trafiken även framgent omfattar en nordlig och en sydlig linje och därmed två fastlandshamnar.
Konkurrens i färjetrafiken på Gotland är en fråga som behandlas i två motioner.
I motion T602 (m) framhålls att färjetrafiken på Gotland bör arbeta under fri konkurrens då avtalet mellan staten och Nordström & Thulin upphör att gälla och att viss konkurrens bör vara möjlig redan dessförinnan. I motion T628 (s) framhålls att nuvarande konstruktion med koncessionstrafik inte bör hindra att satsningar på färjelinjer utanför koncessionen genomförs. En sommarlinje mellan Öland och Gotland är -- framhåller motionärerna -- ett exempel på trafik som snarare skulle komplettera nuvarande trafik än konkurrera med den. Regeringen bör ställa sig positiv till eventuella ansökningar om sådan trafik.
Utredningar om färjetrafiken på Gotland begärs i fyra motioner.
I motion T622 (kds) begärs en snabbutredning om biljettpriserna (yrkande 1) och en utredning med uppgift att ta fram förslag till utformning av Gotlandstrafiken efter nuvarande koncessions utgång (yrkande 2). I motionerna T628 (s) och T640 (c) framhålls att en parlamentarisk utredning om Gotlandstrafiken bör tillsättas. I den förstnämnda motionen framhålls även att formerna för det statliga engagemanget i Gotlandtrafiken bör ses över. Utgångspunkt för översynen bör vara att staten med sitt ansvar för mellanregional trafik också tar det fulla ansvaret för den infrastruktur som färjorna i Gotlandstrafiken utgör. I motion T641 (v) framhålls att en utredningsgrupp med representanter från fastlandet och Gotland snarast bör bildas för att arbeta fram förslag om hur Gotlandstrafiken skall utformas fr.o.m. år 1998.
Administrationen av transportstödet för Gotland behandlas i motion T625 (m). Motionären framhåller att man bör överväga om stödet, därest detta skall utgå även i fortsättningen, kan utbetalas till någon myndighet på Gotland, t.ex. länsstyrelsen eller Gotlands kommun. Det skulle därefter ankomma på den myndigheten att besluta om anslagets användning.
I motion T625 (m) begärs också att avtalet mellan staten och Nordström&Thulin offentliggörs i sin helhet.
2.2.4 Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning, vilket innebär att riksdagen till Transportstöd för Gotland för nästa budgetår bör anvisa 160 miljoner kronor. Förslaget innebär en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Ökningen är, som departementschefen framhåller, betydande -- inte minst med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget. Utskottet är därför, i likhet med departementschefen, inte berett att förorda att ytterligare medel ställs till förfogande i syfte att möjliggöra taxesänkningar utöver dem som skett under år 1992. Därmed avstyrker utskottet motion T628 (s) yrkande 3 om användning av medel för trafikens infrastruktur för taxesänkningar i Gotlandstrafiken.
Vad gäller högstprisregleringen och det därmed sammanhängande s.k. Gotlandstillägget delar utskottet departementschefens uppfattning att detta regelsystem för att stödja godstransporter i färjetrafiken på Gotland är otillfredsställande. Utskottet är emellertid i likhet med departementschefen inte berett att nu förorda en avveckling av systemet utan anser att resultatet av den diskussion med bl.a. företrädare för det gotländska näringslivet som aviseras i propositionen bör avvaktas. Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Detta ställningstagande innebär att syftet med yrkandena i motionerna T628 (s) och T640 (c), om att nuvarande system för fraktstöd i Gotlandstrafiken bör behållas, torde få anses tillgodosett. Utskottet förordar sålunda inte nu någon riksdagens åtgärd med anledning av dessa yrkanden utan avstyrker desamma.
Departementschefen framhåller att Sjöfartsverkets översyn av färjetrafiken på Gotland utgör ett värdefullt underlag för fortsatta diskussioner om denna trafik mellan statliga myndigheter och regionala och kommunala organ. Av propositionen framgår att sådana diskussioner bl.a. avses omfatta taxor och frågor rörande trafikuppläggning, kostnader och effektivitet. Vad gäller frågan om konkurrens i Gotlandstrafiken inom ramen för nuvarande koncessionsavtal är departementschefen inte beredd att generellt tillstyrka tillstånd till färjetrafik på nya linjer utan att först analysera kostnadskonsekvenserna för koncessionstrafiken. En sådan fråga bör -- fortsätter departementschefen -- naturligen behandlas inom ramen för den dialog om den framtida Gotlandstrafiken som han vill föra med bl.a. företrädare för Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län. Enligt vad utskottet erfarit arbetar redan företrädare för Kommunikationsdepartementet, Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun med bl.a. sådana frågor som enligt departementschefen de fortsatta diskussionerna skall avse. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16 framhöll utskottet att färjetrafiken på Gotland skall ses mot bakgrund inte bara av det självklara trafikpolitiska målet att bereda gotlänningarna en tillfredsställande trafikförsörjning. Färjetrafiken måste också -- betonade utskottet -- bedömas med utgångspunkt i dess betydelse för öns ekonomiska utveckling. Utskottet pekade därvid särskilt på den viktiga roll som turismen på Gotland spelar och underströk nödvändigheten av rimliga priser i färjetrafiken för att stimulera turister att besöka ön. Vad gäller godstransporterna i färjetrafiken erinrar utskottet om vad det anfört i det föregående om vikten av diskussioner med bl.a. företrädare för det gotländska näringslivet om högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av att färjetrafiken på Gotland får en långsiktig lösning och av att en sådan förbereds i god tid innan nuvarande koncession upphör. Som framgår av vad utskottet anfört bör en sådan lösning inte bara beakta självklara trafikpolitiska mål -- såsom tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad och regional balans -- utan också ta hänsyn till önskvärdheten av att främja turism och övrigt näringsliv på Gotland. Utskottet anser att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att belysa dessa frågor och lämna förslag till långsiktiga lösningar. En sådan utredning kommer att behandla de motionsledes väckta frågor om taxor, trafikuppläggning och konkurrens i trafiken som utskottet redogjort för i det föregående. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionerna T203 (c) yrkande 6, T602 (m) yrkandena 1 och 4, T604 (c), T616 (fp), T622 (fp, kds), T628 (s) yrkandena 2 och 4--6, T640 (c) yrkandena 1--3 och 5 samt T641 (v) blir tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med anledning av kravet i motion T625 (m) på att medel som anvisas till transportstöd för Gotland bör utbetalas till någon myndighet på Gotland vill utskottet erinra om att riksdagen år 1991, då administrationen av stödet överfördes från Transportrådet till Sjöfartsverket, fann att den uppgiften även fortsättningsvis borde åligga en central myndighet (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr. 145). Utskottet anser inte att detta riksdagsbeslut bör omprövas och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Frågan om offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström&Thulin AB, i de delar så ej har skett, har flera gånger behandlats av utskottet. När utskottet senast tog upp frågan, i sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:TU11, erinrades om att sekretessbeläggningen skett med stöd av sekretesslagen och om att såväl den nuvarande som den föregående regeringen hade avslagit framställningar om hävande av sekretessen. Vidare erinrade utskottet om sitt uttalande i betänkandet 1990/91:TU16 att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda fall. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen motion T625 (m) även i den del som nu är i fråga.
2.3 Anslaget D 3. Handelsflottans pensionsanstalt
Handelsflottans pensionsanstalts (HPA) huvudsakliga arbetsuppgifter är att behandla pensionsansökningar från sjöfolk samt att utföra de beräkningar och den uppföljning som dessa föranleder. HPA:s inkomster härrör från fastställda redaravgifter samt från ränteavkastning på fondkapital. Av propositionen framgår att HPA vidtagit åtgärder för en avveckling av verksamheten. Avvecklingen bör enligt departementschefen vara genomförd senast år 1995. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning för Handelsflottans pensionsanstalt på 1000 kr för nästa budgetår.
2.4 Anslaget D 4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har till uppgift att planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Verksamheten betalas genom en avräkning mot de fyravgifter som ingår i Sjöfartsverkets avgifter på handelssjöfarten. Över statsbudgeten redovisas ett anslag på 1000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning för Handelsflottans kultur- och fritidsråd på 1 000 kr för nästa budgetår.
2.5 Anslaget D 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Från anslaget betalas kompensation för underskott i de verksamheter som Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse bedriver. Departementschefen erinrar om att verksamheten vid Trollhätte kanalverk har varit föremål för två statliga utredningar nyligen. Utredningarna skall ses mot bakgrund av att statens kostnader för subventionering av sjöfarten i Trollhätte kanal är betydande. Trots ökade kostnader för staten har inte godsmängden ökat under den senaste tioårsperioden utan legat på en konstant nivå. För att Vänersjöfarten i framtiden skall vara ett alternativ för transportkunderna måste kostnaderna sänkas för kanaltransporterna. Tiden är nu mogen -- betonar departementschefen -- att slå fast en långsiktig inriktning för Trollhätte kanalverk. I organisatoriskt avseende innebär -- framhålls det i propositionen -- den långsiktiga inriktningen att huvudmannaskapet för Trollhätte kanalverk överflyttats från Näringsdepartementet till Kommunikationsdepartementet fr.o.m. den 1 januari 1993 och att kanalverket inordnas i Sjöfartsverket fr.o.m. den 1 januari 1994. Vänerns seglationsstyrelse bör däremot kvarstå i sin nuvarande organisationsform. En utredning som Trollhätte kanalverk presenterat anger -- framgår det av propositionen -- att det finns en kommersiell potential för en ökning av kanalens godsmängd med ca 15%. För att Vänersjöfarten skall överleva i konkurrensen med väg- och järnvägstransporter måste rationaliseringar göras inom kanalverksamheten -- betonar departementschefen -- så att en rimlig kostnadsnivå för kanaltransporterna kan nås. Den rationaliseringsplan som kanalverket föreslagit bör därför genomföras. En i en utredning föreslagen sammanslagning av hamnarna i Vänern till ett bolag, Vänerhamn AB, skulle vidare på ett dramatiskt sätt förbättra kostnadsbilden och stärka konkurrenskraften för sjöfartsalternativet i regionen. Departementschefen betonar vikten av samordnade insatser från stat, länsstyrelser, kommuner och näringsliv för att stärka Vänersjöfarten. Han framhåller också att staten har ett fortsatt övergripande ansvar för infrastrukturhållningen i Trollhätte kanal, att denna utgör en viktig del av infrastrukturen i regionen samt att transporterna på kanalen och i Vänern bör ges möjligheter att utvecklas ytterligare. Detta är angeläget också från miljösynpunkt. Med hänsyn till de besparingseffekter som kan förväntas av att kanalverket integreras i Sjöfartsverket föreslår regeringen att anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskar från 78 miljoner kronor för innevarande budgetår till 63 miljoner kronor för nästa budgetår. Kostnader därutöver får belasta Sjöfartsverket/handelssjöfarten. Av det nämnda beloppet avser 55,2 miljoner kronor kanalverket och 7,8 miljoner kronor Vänerns seglationsstyrelse. Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.
Vänersjöfartens betydelse behandlas i motionerna T639 (s) och A416 (fp). I den förstnämnda motionen framhålls att åtgärder bör vidtas så att Vänersjöfarten långsiktigt säkras som en värdefull del av transportsystemet och näringslivet i regionen samt att verksamheten bör organiseras så att det regionala engagemanget och kunnandet tas till vara. I den sistnämnda motionen uttalar motionärerna sin tillfredsställelse över att Trollhätte kanalverk inordnas i Sjöfartsverket med uppdrag att fortsätta året-runt-drift i full skala. Vidare betonar motionärerna att Vänersjöfarten har en betydelsefull roll att spela i det framtida transportsystemet.
Utskottet delar motionärernas och regeringens uppfattning om Vänersjöfartens betydelse och om vikten av att finna en långsiktig inriktning av denna. Vidare finner utskottet det vara en riktig tanke att Kommunikationsdepartementet övertar huvudmannaskapet för Trollhätte kanalverk och att detta inordnas i Sjöfartsverket. Med anledning av vad som sägs i motion T639 (s) om att regionalt engagemang och kunnande bör tas till vara, vill utskottet framhålla att Sjöfartsverkets indelning i regionala trafikenheter synes väl ägnad att tillgodose motionärernas önskemål. Med det sagda finner utskottet syftet med motionsyrkandena även i övrigt tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig med anledning av yrkandena, varför desamma avstyrks. Vad i propositionen anförts om inriktningen av anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m. bör riksdagen enligt utskottets mening lämna utan erinran.
Mälarsjöfartens betydelse behandlas i motion T620 (fp). Motionärerna betonar vikten av att vissa fördjupningar och breddningar genomförs i Södertälje kanal för att Mälarsjöfarten skall kunna utvecklas. Enligt vad utskottet erfarit avser Sjöfartsverket att under innevarande år investera ca 20 miljoner kronor i Södertälje kanal. 25% av denna kostnad kommer att finansieras med AMS-medel. Investeringen innebär dels att farleden i Mälaren rensningsmuddras, dels att en begränsad breddning av den grävda kanalen i Södertälje genomförs. Avsikten med de planerade åtgärderna, som måste föregås av en miljökonsekvensbedömning och tillstånd genom vattendom, är att större fartyg än för närvarande skall kunna tas in i Mälaren. Syftet med motionen synes sålunda tillgodosett, varför denna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Sjöfartsavgifterna avseende Mälarsjöfarten bör enligt motion T621 (s) ses över. Motionärerna framhåller att nuvarande utformning av avgifterna motverkar strävandena att stimulera sjötransporter till Mälarhamnarna Västerås och Köping. Farledsvaruavgiften blir nämligen 45% högre, säger motionärerna, för ett fartyg som anlöper någon av dessa hamnar än för ett fartyg som anlöper Oxelösund. Samma jämförelse med Stockholms hamn visar att avgiften blir ca 25% högre för att anlöpa de nämnda Mälarhamnarna. Enligt vad utskottet inhämtat är de skillnader i avgifter som motionärerna pekar på inte tillräckligt stora för att en omlastning till lastbil eller tåg i Oxelösund eller Stockholm av gods som skall vidare till Mälardalen skall bli företagsekonomiskt lönsam. Utskottet vill också erinra om att fartyg med gods i inrikes trafik, till skillnad från fartyg i utrikes trafik, inte betalar vare sig fyravgift eller farledsvaruavgift. Utskottet förutsätter att Sjöfartsverket söker anpassa avgifterna för handelssjöfarten till de kostnader man har för denna och att verket strävar efter att hålla dessa kostnader på lägsta möjliga nivå. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet för sin del inte någon sådan översyn som motionärerna begär erforderlig, varför motionen avstyrks.
2.6 Anslaget D 6. Bidrag till svenska rederier samt sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning
Riksdagen beslutade i april 1992 om avveckling av det s.k. rederistödet (prop. 1991/92:100 bil. 7, bet. TU24, rskr. 186), som hade införts år 1988 i syfte att stärka den svenska handelssjöfartens internationella konkurrenskraft. I den nämnda propositionen anmäldes att regeringen avsåg att under våren 1992 förelägga riksdagen förslag till nya förutsättningar för den svenska sjöfarten. Därmed avsågs främst ett förslag om ett svenskt internationellt fartygsregister. I proposition 1992/93:128 anmälde regeringen att sjöarbetsmarknadens parter inte hade kunnat enas om införande av ett svenskt internationellt fartygsregister. Mot den bakgrunden föreslog regeringen att rederistödet skulle återinföras i huvudsakligen samma omfattning som tidigare, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till frågan om åtgärder till stöd för svensk sjöfart. Ett sådant ställningstagande skulle föregås av en utvärdering före halvårsskiftet 1993 av åtgärder som parterna hade enats om i ett rationaliseringsavtal i syfte att stärka den internationella konkurrenskraften. Regeringen föreslog en medelsanvisning på 360 miljoner kronor för innevarande budgetår. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1992/93:TU12, rskr. 153). I den proposition som nu är i fråga föreslår regeringen en medelsanvisning på 90 miljoner kronor för nästa budgetår.
I motion T208 (v) föreslås att riksdagen under anslaget anvisar 360 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dvs. totalt 450 miljoner kronor. Av dessa bör enligt motionärerna 10 miljoner kronor användas för en ytterligare sänkning av taxorna i färjetrafiken på Gotland. I avvaktan på den aviserade utvärderingen och regeringens därav föranledda förslag tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet.
I motion T216 (s) framhåller motionärerna att de motsätter sig en anpassning av svensk sjöfartspolitik i riktning mot ett svenskt internationellt fartygsregister. Regeringen bör -- betonar motionärerna -- skyndsamt förelägga riksdagen ett förslag till en långsiktig sjöfartspolitik med klara besked om vad rederinäringen har att rätta sig efter under överskådlig framtid. Sjöfartspolitiken bör vidare inriktas så att den närmar sig den sjöfartspolitik som man inom EG för närvarande arbetar med att fastställa. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en långsiktig sjöfartspolitik snarast möjligt efter den utvärdering av rationaliseringsavtalet mellan sjöarbetsmarknadens parter som skall ske före halvårsskiftet innevarande år. Vad gäller kravet på att Sverige bör närma sig EG:s sjöfartspolitik, sådan den kan komma att utformas, vill utskottet erinra om att det av riksdagen i höstas godkända EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet. 1992/93:EU1, rskr. 1992/93:18) innebär att goda förutsättningar skapas för en sådan anpassning, när avtalet trätt i kraft. Med det sagda och i avvaktan på regeringens sjöfartspolitiska förslag avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T642 (nyd) framhålls att regeringen bör verka för att skapa ett internationellt fartygsregister i FN:s regi. Utskottet ställer sig tveksamt till möjligheterna att kunna övertyga all världens sjöfartsnationer att avstå från suveräniteten över handelsfartyg under egen flagg. Ett register i FN-regi skulle dessutom nödvändiggöra regler i fråga om den ordning som skulle tillämpas på fartyget i t.ex. arbets- och straffrättsligt avseende. Särskilda jurisdiktionsregler skulle inte heller kunna undvaras, dvs. regler om vilken stats rättsordning som skulle tillämpas i fråga om t.ex. anhängiggörande och avgörande av tviste- och brottmål med anknytning till fartyget och dess besättning eller last. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
3 Sjöfartens roll i trafikpolitiken
I motion T225 (v) framhålls att samhället bör vidta åtgärder i syfte att åter bygga upp kust- och närsjöfarten. Det kan gälla ett direkt stöd, säger motionären, men också att ta fram nya tekniker och organisationsformer kring godsflödena.
I motion T633 (s) framhåller motionärerna vikten av att man planerar för en utökning av närsjöfartstransporter och en kombination av fartyg, tåg och bil. Varje transportslag bör användas där det har bäst förutsättningar.
Utskottet vill understryka att sjötransporter är av strategisk betydelse för transportsektorn. Tillgången till sjötransporter ger också -- som betonades i riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 -- en ökad valfrihet för näringslivet och därmed lägre transportkostnader. Energieffektivitet och miljövänlighet är andra mycket viktiga faktorer som talar för sjöfarten, såsom framhålls i motion T633 (s). Det trafikpolitiska beslutet år 1988 innebar emellertid också ett fastslående av principen att staten inte skall ingripa i företagens val av transportlösningar inom ramen för en samhällsekonomiskt grundad prissättning av trafiken. Kundernas krav måste inom den ramen få styras av de fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda. Som utskottet framhållit i tidigare betänkanden bedrivs forskning och utvecklingsarbete med anknytning till kust- och närsjöfart på ett flertal håll, bl.a. i Transportforskningsberedningens regi. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.
4 Sjösäkerhetsfrågor
De svåra fartygsolyckor som inträffat på senare tid med konsekvenser för människoliv och miljön har medfört att sjösäkerheten ägnas stor uppmärksamhet. Ett stort antal motioner har väckts med förslag till åtgärder för att förbättra sjösäkerheten, särskilt för fartyg med last av olja och annat miljöfarligt gods, och regeringen har i ett beslut den 21 januari 1993 uppdragit åt Sjöfartsverket att lämna förslag till sådana åtgärder. I det nämnda regeringsbeslutet erinras om att åtgärder för att främja sjö- och miljösäkerheten grundas på internationella överenskommelser. Sjöfartsverket deltar aktivt i arbetet med sådana överenskommelser inom FN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO) och inom Helsingforskommissionen (HELCOM), som tillsatts med stöd av en konvention mellan Östersjöstaterna om skydd för Östersjöns marina miljö. Därutöver har Sjöfartsverket -- framhålls det i regeringsbeslutet -- genomfört olika nationella åtgärder för att öka sjösäkerheten. Det gäller bl.a. farledsinsatser, inrättande av trafikinformationscentraler i särskilda farledsområden och behovsanpassad lotsplikt. Sjöfartsverket skall enligt beslutet lämna en övergripande redovisning av det sjösäkerhetsarbete som har utförts under de senaste åren samt det arbete som pågår eller planeras. Redovisningen skall gälla både internationellt och svenskt sjösäkerhetsarbete. Vidare skall redovisas förutsättningarna för och konsekvenserna av skärpta regler i syfte att ytterligare minska risken för fartygsolyckor. I sammanhanget skall verket redovisa om det föreligger behov av och förutsättningar för restriktioner för trafik med fartyg med enkel botten som transporterar olja och andra skadliga ämnen i känsliga områden på svenskt vatten. Därvid skall verket belysa konsekvenserna av sådana restriktioner för landets varuförsörjning samt för rederier, hamnar och transportköpare. En bedömning skall även göras av de miljörisker som följer vid en överflyttning av sjötransporter till andra transportslag. I beslutet framhålls slutligen att verket skall lämna de eventuella förslag till förändringar i nuvarande säkerhetsföreskrifter eller andra föreskrifter avseende svenska fartyg eller fartyg i svenska vatten som syfter till en minskning av risken för fartygsolyckor. Därvid bör särskilt uppmärksammas säkerheten vid transporter med färjor, bl.a. möjligheterna till kontroll av säkring av last. I sammanhanget bör behov av ökad trafikinformation beaktas.
De i motionerna framförda kraven på åtgärder i syfte att öka sjösäkerheten avser i betydande utsträckning tankfartygens konstruktion och utrustning, restriktioner och avgiftsstyrning för trafiken med sådana fartyg samt kontroller i olika former av fartygens säkerhet. Utskottet ser naturligtvis i likhet med regeringen och motionärerna mycket allvarligt på sjösäkerhetsfrågorna och betraktar därför den grundliga genomgång av dessa som Sjöfartsverket skall företa som en synnerligen angelägen uppgift. Riksdagen slog år 1981 fast att sjöfartens internationella karaktär gör det nödvändigt att åtgärder på sjösäkerhetsområdet vanligtvis måste vidtas i internationellt samarbete för att bli verkningsfulla (prop. 1980/81:119, bet. TU32, rskr. 422). I detta riksdagsbeslut framhölls också att ca 80% av sjötransporterna till och från Sverige skedde med utländska fartyg. Nationella särkrav på t.ex. fartygens konstruktion, som villkor för att anlöpa svensk hamn, måste utformas med hänsyn till bl.a. landets försörjningstrygghet. Väsentligt skärpta krav för sjöfartens del kan också -- betonades det i beslutet -- leda till snedvridning av konkurrensförhållandena gentemot andra transportmedel. Restriktioner mot fartygstrafik i vissa farleder, som medför ökade transportkostnader, måste avvägas mot näringslivets behov av rationella sjötransporter och mot de miljörisker som följer vid en övergång till landtransporter. Utskottet kan konstatera att regeringen i sitt beslut om det nämnda uppdraget för Sjöfartsverket utgått från 1981 års riksdagsbeslut och därmed också angivit att svenska sjösäkerhetsåtgärder med nödvändighet måste utformas med hänsyn till internationella överenskommelser samt till vårt stora beroende av utrikeshandel och av tonnage under annan flagg än vår egen. Som framgår av regeringsbeslutet har Sjöfartsverket emellertid, utöver vad som följer av sådana för Sverige bindande överenskommelser, genomfört vissa rent nationella åtgärder för att öka sjösäkerheten. Sjöfartsverket skall som nämnts redovisa förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare sådana åtgärder. Företrädare för Sjöfartsverket, som hörts av utskottet i samband med behandlingen av sjösäkerhetsfrågorna, har uppgivit att verket har för avsikt att snabbt redovisa sitt uppdrag. I avvaktan härpå samt på regeringens bedömningar och förslag på grundval av verkets redovisning är utskottet för sin del inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden. De yrkanden som utskottet sålunda avstyrker är följande. T208 (v) yrkande 22 om skärpning av lotstvånget, T601 (fp) yrkande 1 om att tankfartyg bör vara utrustade med dubbla motorer och med separata tankar för dieselbränsle, yrkande 2 i samma motion om särskilda farleder för tanktonnage, yrkande 3 i samma motion om behovet av högsjöbogserare, T603 (c) yrkande 1 om att tankfartyg med dubbla bottnar bör gynnas med lägre hamnavgifter, yrkande 3 i samma motion om svenskt internationellt agerande för ökad säkerhet i trafiken på Östersjön, T610 (nyd) yrkande 1 om att tankfartyg skall vara utrustade med två huvudmaskinerier, två försörjnings- och bränslesystem samt två rodersystem, yrkande 2 i samma motion om ökning av antalet rutter för tankfartyg, yrkande 3 i samma motion om lagstiftning eller andra åtgärder för att öka säkerheten på fartyg som anlöper svensk hamn, yrkande 4 i samma motion om svenskt agerande inom IMO för att öka sjösäkerheten för främst tankfartyg, T612 (s) om en global hamnstatskontroll, dubbla sidor och bottnar på tankfartyg, trafikövervakning m.m., T613 (s) yrkande 1 om att endast tankfartyg med dubbelskrov skall få trafikera svenska hamnar, yrkande 2 i samma motion om att tankfartyg under bekvämlighetsflagg inte skall få anlöpa svenska hamnar, yrkande 3 i samma motion om att Sverige i FN och IMO bör verka för ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss, yrkande 4 om att Sverige i IMO bör verka för sanktioner mot fartyg som bryter mot internationella konventioner, yrkande 6 i samma motion om att Sverige i Östersjösamarbetet skall verka för ökad säkerhet vid oljetransporter till sjöss, T619 (m) om att Sverige skall verka för en överenskommelse med Danmark och Norge om sjöfart på vattenägarnas villkor, T624 (fp) yrkande 1 om avgiftsmässigt gynnande av tankfartyg med dubbelskrov, yrkande 2 i samma motion om en av Nordiska ministerrådet rekommenderad miljömärkning på miljösäkert tonnage och avgiftsmässigt gynnande av sådant tonnage, yrkande 3 i samma motion om aktiverande av FN-organ för att få till stånd globala transportsäkerhetskrav för oljetransporter, T631 (s) om skärpta krav på klassificeringssällskapen, vidgat ansvar för försäkringsbolagen i fråga om sjösäkerhetskontroll, skärpt hamnstatskontroll, förbud mot enkelbottnade skrov på inre vattenvägar, höjda hamn- och kanalavgifter för enkelskrovsbottnade fartyg, vidgat ansvar för lastägarna/oljebolagen i fråga om sjösäkerheten och om att Sverige bör verka för internationella åtgärder mot bekvämlighetsflaggade fartyg, T634 (kds) yrkande 2 om att Sverige bör verka för att stater med bekvämlighetsregister får ett ökat ansvar för fartyg i sådant register, T635 (v) yrkande 1 om stärkande av svenska sjöfartsmyndigheter, yrkande 2 i samma motion om att större fartyg som anlöper svensk hamn skall inspekteras i Sverige, yrkande 4 i samma motion om att fartyg med miljöfarlig last som anlöper svensk hamn skall ha högsta tekniska standard, yrkande 5 i samma motion om att Sverige bör påverka grannsjöländerna att införa krav motsvarande kravet enligt yrkande 4, yrkande 6 i samma motion om skärpning av lotstvånget, yrkande 7 i samma motion om att trafikinformationssystemet TIC byggs ut till fler farvatten, yrkande 8 i samma motion om att säkerhetssystemen på färjor bör ses över i den utredning om sjösäkerhet som regeringen tillsatt, yrkande 9 i samma motion om stärkande av IMO och ILO, yrkande 10 i samma motion om att rederier skall ta det fulla ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet, yrkande 11 i samma motion om förbud för fartyg med miljöfarlig last att gå i känsliga områden och nära kuster när så är möjligt, yrkande 12 i samma motion om skärpta utbildningskrav för ombordanställda, yrkande 13 i samma motion om användning av ett gemensamt språk i den internationella sjöfarten, yrkande 14 i samma motion om förbud för plutoniumtransporter till sjöss, T636 (s) om skyddsutrustning för passagerare på vissa färjor, T637 (s) om skärpt kontroll av bekvämlighetsflaggade fartyg och av klassificeringssällskap, dubbelskrov, förbättrad utbildning av besättningar och obligatoriskt omhändertagande av freon vid skrotning av fartyg, Jo675 (fp) yrkande 5 om att Sverige skall verka för att samtliga Östersjöstater skall kräva dubbla skrov på oljetankfartyg, Jo676 (fp) yrkande 6 om krav på dubbelskrov för tankfartyg som trafikerar Mälaren, yrkande 7 i samma motion om obligatorisk rapportering för fartyg i Mälaren och om ökade befogenheter för lotsarna där.
5 Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen
Utredningen om hur de land- och sjöbaserade person- och godstransporterna till och från Stockholmsregionen skall kunna samordnas framlade sitt betänkande Färjor och farleder (SOU 1992:56) den 18 juni 1992. Betänkandet har remissbehandlats. Departementschefen framhåller att en övergripande fråga i utredningen har varit om det finns skäl att med statliga åtgärder styra bort färjetrafiken från Stockholm. Utredaren liksom flertalet remissinstanser anser att det inte finns tillräckliga skäl för sådana åtgärder. Departementschefen erinrar om att staten har ett ansvar för att befintliga farleder tillgodoser högt ställda krav på sjösäkerhet och för att sjötrafiken utvecklas i miljövänlig riktning. Att staten skulle ingripa mot redarens val av farled och hamn skulle däremot innebära en dramatiskt förändrad politik med avsevärda negativa effekter för berörda rederiers och hamnars långsiktiga ekonomiska åtaganden. En grundläggande tanke med utredningen var -- fortsätter departementschefen -- att få ett underlag för diskussion mellan hamnar, kommuner och regioner om framtida trafiklösningar. Hittills har i stora stycken debatten blivit en fråga om Rödkobbsleden. Denna utgör emellertid bara en del i ett försök till helhetssyn på farleds- och trafiksystemet i Stockholmsregionen. Utredningen har -- framhålls det i propositionen -- förordat förändringar i trafikbilden, t.ex. begränsning av fartygsstorlekar, hastighetsbegränsningar och omfördelning av trafik mellan farlederna. Departementschefen anser att utredningens underlag bör utnyttjas för diskussioner under medverkan av staten och berörda statliga verk, hamnar, kommuner och regioner i syfte att få fram förslag till effektiva och miljövänliga transportlösningar för färjetrafiken i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sjöfartsverket bör få i uppdrag att ta initiativ till diskussionerna. Föreslagna förändringar bör genom miljökonsekvensbeskrivningar jämföras med dagens farleds- och trafiksystem för att uppnå en för regionen minst miljöbelastande lösning. Slutligen framhåller departementschefen att större delen av färjetrafiken mellan Sverige och Finland på grund av frivilliga överenskommelser sker med drivmedel med lågt svavelinnehåll. Han avser att närmare undersöka förutsättningarna för slutande av bilaterala avtal med övriga Östersjöstater för att ytterligare begränsa svavelutsläppen från främst färjetrafiken. Regeringen föreslår att riksdagen tar del av vad departementschefen anfört om utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen.
I motionerna T222 (fp), T605 (kds), T618 (c) och Jo675 (fp) aktualiseras frågor om statlig styrning av rederiernas val av hamn. I motion T222 (fp) framhålls att oljetransporterna bör omdirigeras från Stockholms skärgård till Nynäshamn. I motion T605 (kds) framhålls att statsmakterna bör sträva efter att stärka ett konkurrenskraftigt hamnalternativ söder om Stockholmsområdet och att Norrköping utgör ett lämpligt sådant alternativ. I motion T618 (c) framhålls att regeringen bör låta utarbeta en generalplan för färjetrafiken i Stockholmsregionen mot länderna på andra sidan Östersjön i syfte att åstadkomma de miljömässigt bästa lösningarna. I en sådan generalplan bör enligt motionärerna Hargshamns betydelse för tung godstrafik stärkas. Vidare bör Nynäshamn bli huvudhamn för trafiken på de baltiska republikerna, Polen och Tyskland. I motion Jo675 (fp) framhålls att hamnverksamheten i Stockholm bör flyttas ut till Kapellskär och Nynäshamn.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att staten inte bör ingripa mot rederiernas val av hamn. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen numera givit Länsstyrelsen i Stockholms län det i propositionen aviserade uppdraget att tillsammans med Sjöfartsverket leda diskussioner med berörda intressenter om färjetrafiken i Stockholmsregionen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena synes inte böra komma i fråga, varför desamma avstyrks. Vad som i propositionen anförts om statlig styrning av rederiernas val av hamn bör riksdagen enligt utskottets mening lämna utan erinran.
I motionerna T219 (s), T618 (c), T629 (m) och T643 (m) riktas invändningar mot ett eventuellt inrättande av Rödkobbsleden. I motion T219 (s) framhålls att en förnyad miljökonsekvensbeskrivning måste göras innan beslut kan fattas om den nya farleden. Vidare anser motionärerna att hastighetsbegränsningar för färjorna bör införas och att dessa inte får blir större än de som nu är i bruk. I motion T618 (c) framhålls att nya farleder för färjetrafiken i Stockholmsregionen tills vidare inte bör inrättas. I motion T629 (m) framhålls att ett beslut om inrättande av Rödkobbsleden bör anstå till dess frågan om Sveriges EG-anslutning är avgjord. I motion T643 (m) framhålls att den i propositionen aviserade dialogen bör begränsas till att avse frågor om maximistorlek och hastighetsbegränsningar för färjorna. Rödkobbsleden bör däremot inte omfattas av dialogen. I motion Jo676 (fp) framhålls att Rödkobbsleden inte bör komma till stånd så länge inga miljökonsekvensbeskrivningar visat att denna är ett väsentligt bättre alternativ än befintliga farleder.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att man bör söka anlägga en helhetssyn på farleds- och trafiksystemet i Stockholmsregionen och att en eventuell Rödkobbsled endast skulle utgöra en del av detta system. De i propositionen nämnda diskussionerna synes utskottet väl ägnade att gagna intresset av att finna både effektiva och miljövänliga transportlösningar för regionen. Som framgår av propositionen är avsikten att de förslag till ändringar av nuvarande farleds- och trafiksystem som diskussionerna kan leda till skall bli föremål för miljökonsekvensbeskrivningar enligt bestämmelserna i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled (farledslagen) och lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen). Denna lagstiftning säkerställer enligt utskottets mening en lämplig avvägning av alla berörda intressen i frågan huruvida Rödkobbsleden bör inrättas eller ej. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena. Vad i propositionen anförts om Rödkobbsleden bör riksdagen enligt utskottets mening lämna utan erinran.
I motion T618 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ytterligare åtgärder för att få till stånd skärpta internationella miljökrav för färjetrafiken på Östersjön och en striktare tillsyn. Motionärerna framhåller att det inte är godtagbart att fartygen ute till havs använder sig av starkt förorenande brännoljor och inte heller att förorenande utsläpp sker i vattnet. Som framgår av propositionen bedrivs större delen av färjetrafiken mellan Sverige och Finland med drivmedel som har ett lågt svavelinnehåll. Departementschefen upplyser vidare att han avser undersöka förutsättningarna för bilaterala överenskommelser med övriga Östersjöstater i syfte att reducera svavelutsläppen från färjetrafiken. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom IMO arbete med att på global basis nå en överenskommelse om att reducera fartygens avgasutsläpp. Inom IMO:s ram och i samarbetet mellan Östersjöstaterna enligt Helsingsforskonventionen om skydd av Östersjöns marina miljö har vidare antagits överenskommelser med vissa förbud mot förorenande fartygsutsläpp. En följd av dessa överenskommelser är för svensk del lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes följaktligen inte erforderlig, varför yrkandet avstyrks. Vad i propositionen anförts om den av motionärerna behandlade frågan bör riksdagen enligt utskottets mening lämna utan erinran.
Vidare anser utskottet att riksdagen bör lämna utan erinran vad i propositionen anförs om utredningen i övrigt om färjetrafiken i Stockholmsregionen, dvs. i ovan ej behandlade delar.
6 Avveckling av Hamnrådet
Hamnrådet inrättades år 1980 som ett samarbetsorgan för hamnfrågor. Bakgrunden härtill var det i tidigare trafikpolitiska sammanhang diskuterade behovet av en övergripande hamnplanering och en mera aktiv statlig styrning av hamnväsendet. Departementschefen framhåller att kontakterna mellan Sjöfartsverket och övriga intressenter i hamnfrågor är en betydelsefull del i planeringen av sjöfartens infrastruktur och således även en viktig del för utvecklingen av sjöfarten. Han delar dock Sjöfartsverkets uppfattning att detta samarbete kan ske i mer informell ordning utan ett av regeringen tillsatt organ. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om avveckling av Hamnrådet. Utskottet förutsätter att en avveckling av Hamnrådet inte innebär en försvagning av de angelägna planeringsinsatserna för sjöfartens infrastruktur och tillstyrker regeringens förslag.
7 Helikopterberedskap för sjöräddning
I propositionen framhålls att försvarets tunga helikoptrar är en viktig komponent i sjöräddningsverksamheten. Då förutsättningarna för helikoptrarnas ordinarie verksamhet för militära ändamål förändrats, har merkostnader för försvarsmakten uppstått för att den genom helikopterberedskap skall kunna bidra till att uppnå målet om en tillfredsställande sjöräddningstjänst. Departementschefen anser det rimligt att ÖB kompenseras för dessa merkostnader. Sjöfartsverket, som är primärt ansvarigt för sjöräddningen, bör för att klara kostnaderna för helikopterberedskapen sommaren 1992 och under kommande budgetår få använda medel under anslagsposten Tjänster inom farledsverksamheten under anslaget Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. ÖB har för sin del indikerat ett belopp i storleksordningen 3--4 miljoner kronor. Ersättningen får emellertid bestämmas i förhandlingar mellan Sjöfartsverket och ÖB. Departementschefen räknar med att verket skall kunna täcka nu beräknade merkostnader på ca 3--4 miljoner kronor inom den anslagsram som han föreslagit och som utskottet tillstyrkt i det föregående. Han erinrar avslutningsvis om den betydelse sjöräddningen och inte minst helikopterberedskapen har för handelssjöfarten. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om helikopterberedskap för sjöräddning. Utskottet tillstyrker förslaget.
8 Statsisbrytarnas lokalisering
I motionerna T606 (fp), T615 (m), T617 (kds) och T623 (s) framhålls att isbrytarflottan, eller delar av den, bör lokaliseras till Härnösand. Utskottet har vid ett flertal tillfällen på senare år avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd som de nu aktuella. Utskottet har inte ändrat uppfattning och vill erinra om att statsmakternas styrning av Sjöfartsverket sker genom att vissa mål fastställs för verksamheten. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om sådana mål för perioden 1993--1995. Målet för isbrytningen är, som framgår av propositionen, att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av betydelse. Utskottet förutsätter att verket självt överväger huruvida en annan lokalisering av statsisbrytarna, eller annan förtöjningsplats under lågsäsong, än den nuvarande skulle vara till gagn för det angivna målet. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna.
9 Vissa fritidsbåtsfrågor
9.1 Återinförande av fritidsbåtsregistret
I motionerna T216 (s), T609 (s), T614 (s), T626 (s), T632 (s) och T638 (s) framhålls att fritidsbåtsregistret bör återinföras. I den förstnämnda motionen betonas att det för båtägare, allmänhet, polis och försäkringsbolag är av stort värde att kunna identifiera en båt vid färd och i hamn. Tryggheten ökar samtidigt som stora besparingar i form av uteblivna räddningspådrag och andra insatser kan göras. Fritidsbåtsregistret, som mot en tungt vägande remissopinion avskaffades genom ett beslut av riksdagens borgerliga majoritet den 14 december 1992, bör därför återinföras. Avgiften till registret bör bestämmas så att det blir självfinansierat. I motion T609 (s) framhålls att man bör överväga en differentiering av avgiften till registret på värde- eller storleksmässiga grunder. Som framhålls i motion T216 (s) beslöt riksdagen så sent som i december förra året att fritidsbåtsregistret skulle avskaffas (prop. 1992/93:102, bet. TU10, rskr. 108). Utskottet anser inte att beslutet bör omprövas och avstyrker därför motionsyrkandena.
9.2 Andra fritidsbåtsfrågor
I motion T627 (s) framhålls att en båthaverikommission bör tillsättas för utredningar av allvarligare olyckor med fritidsbåtar och andra mindre båtar. Sjöfartsverket har enligt vad utskottet erfarit vid ett flertal tillfällen utrett fritidsbåtsolyckor. Verket samarbetar också med båtlivsorganisationerna i bl.a. utbildningsfrågor för att förebygga olyckor. Av 2§ lagen (1990:712) om undersökning av olyckor framgår att sjöolyckor med fritidsbåtar kan bli föremål för undersökning av Statens haverikommission eller annan myndighet bl.a. i fall då flera människor har avlidit eller blivit allvarligt skadade och om en undersökning är av betydelse från säkerhetssynpunkt. Med det anförda finner utskottet syftet med motionen i huvudsak tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd torde följaktligen inte vara erforderlig med anledning av motionärens yrkande, varför detsamma avstyrks.
I motion A417 (c) aktualiseras fartbegränsningar för fritidsbåtar. Motionärerna framhåller att inte bara de stora Finlandsfärjorna utan också fritidsbåtar kan åstadkomma betydande miljöskador om de framförs i för hög fart. Hastighetsbegränsningar bör därför införas i trängre farleder i betydligt större utsträckning än nu. Sjöpolis och kustbevakning bör vidare -- betonar motionärerna -- få ökade resurser för att kunna kontrollera efterlevnaden. Enligt sjötrafikförordningen (1986:300) är det länsstyrelsen som efter samråd med Sjöfartsverket beslutar om fartbegränsning till sjöss. Denna ordning säkerställer enligt utskottets mening att vederbörlig hänsyn tas till lokala och regionala miljösynpunkter på trafiken med såväl större som mindre fartyg. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en effektiv övervakning är väsentlig för efterlevnaden av trafikföreskrifter både till lands och sjöss. Vidare förutsätter utskottet att även regeringen delar denna uppfattning. Något riksdagens uttalande synes sålunda inte erforderligt med anledning av motionsyrkandet, varför detsamma avstyrks.
10 Övriga frågor
I motion T630 (m) framhålls att Flintrännan bör fördjupas och breddas i syfte att stimulera sjöfarten genom Öresund. Även Sjöfartsverket, vars mål för farledsverksamheten är att tillförsäkra sjötrafiken en god och ändamålsenlig framkomlighet i svenska farvatten, anser att Flintrännan måste breddas och fördjupas i samband med byggandet av Öresundsbron. Syftet med motionen synes sålunda tillgodosett. Denna bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
I motion T608 (fp) framhålls att Sjöfartsverket bör låta trycka sjökort på konstfibermaterial. Varje fritidsskeppare torde kunna vittna om -- säger motionären -- att de nuvarande sjökorten av papper efter kort tids användning blir mer eller mindre obrukbara på grund av fukt och bristningar i oundvikliga vikningar. Som utskottet framhöll i sitt sjöfartsbetänkande förra året, 1991/92:TU11, ägnar Sjöfartsverket den av motionären även då behandlade frågan om sjökort på konstfibermaterial vederbörlig uppmärksamhet. Under det år som gått har verket, enligt vad utskottet erfarit, prövat två olika plastpapper -- i båda fallen med onöjaktigt resultat. Det ena papperet var av god kvalitet, men för dyrt, och det andra var dåligt. Proven fortsätter. Utskottet anser att provens resultat bör avvaktas och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.
1. beträffande mål och inriktning för Sjöfartsverkets verksamhet för perioden 1993--1995 att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen härom, 2. beträffande ekonomiska mål för verksamhetsåret 1993 att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen härom,
3. beträffande förändrade ekonomiska mål fr.o.m. verksamhetsåret 1994 att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen härom,
4. beträffande Sjöfartsverkets investeringar att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 21 godkänner vad som anförs i propositionen om Sjöfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
Anslagsfrågor m.m.
5. beträffande Sjösäkerhetsrådets verksamhet att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om att Sjösäkerhetsrådets verksamhet integreras i Sjöfartsverket,
6. beträffande betalningsansvaret för viss nyhetsförmedling till sjöfarten att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,
7. beträffande betalningsansvaret för vissa bemanningskostnader att riksdagen godkänner vad som anförs härom i propositionen,
8. beträffande medelsanvisning för Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 60754000 kr,
9. beträffande medelsanvisning för transportstöd för Gotland att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 160000000 kr,
10. beträffande användning av medel för trafikens infrastruktur för taxesänkningar i Gotlandstrafiken att riksdagen avslår motion 1992/93:T628 yrkande 3,
11. beträffande högstprisregleringen och det s.k. Gotlandstillägget att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T628 yrkande 1 och 1992/93:T640 yrkande 4 godkänner vad som anförs härom i propositionen,
12. beträffande taxor i färjetrafiken på Gotland och utredningar härom m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:T203 yrkande 6, 1992/93:T602 yrkandena 1 och 4, 1992/93:T604, 1992/93:T616, 1992/93:T622, 1992/93:T628 yrkandena 2 och 4--6, 1992/93:T640 yrkandena 1--3 och 5 samt 1992/93:T641 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande administrationen av transportstödet för Gotland att riksdagen avslår motion 1992/93:T625 yrkande 2,
14. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström&Thulin AB att riksdagen avslår motion 1992/93:T625 yrkande 1,
15. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans pensionsanstalt att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
16. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans kultur- och fritidsråd att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
17. beträffande medelsanvisning för Ersättning till viss kanaltrafik m.m. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 63000000 kr,
18. beträffande inriktningen av anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T639 och 1992/93:A416 yrkande 8 lämnar utan erinran vad som därom anförs i propositionen,
19. beträffande Mälarsjöfartens betydelse att riksdagen avslår motion 1992/93:T620,
20. beträffande sjöfartsavgifterna avseende Mälarsjöfarten att riksdagen avslår motion 1992/93:T621,
21. beträffande medelsanvisning för Bidrag till svenska rederier att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T208 yrkande 20 till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 90000000 kr, men. (v) - delvis
22. beträffande sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 13, res. 1 (s)
23. beträffande ett internationellt fartygsregister i FN:s regi att riksdagen avslår motion 1992/93:T642, res. 2 (nyd)
Sjöfartens roll i trafikpolitiken
24. beträffande sjöfartens roll i trafikpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T225 yrkande 3 och 1992/93:T633,
Sjösäkerhetsfrågor
25. beträffande sjösäkerhetsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T208 yrkande 22, 1992/93:T601, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T610, 1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619, 1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2, 1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 samt 1992/93:Jo676 yrkandena 6--7, res. 3 (nyd) men. (v) - delvis
Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen
26. beträffande statlig styrning av rederiernas val av hamn att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T222 yrkande 2, 1992/93:T605, 1992/93:T618 yrkande 1 och 1992/93:Jo675 yrkande 6 lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen om utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen,
27. beträffande Rödkobbsleden att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T219 yrkande 4, 1992/93:T618 yrkande 2, 1992/93:T629, 1992/93:T643 och 1992/93:Jo676 yrkande 10 lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen om utredningen om färjetrafiken i Stockholmsregionen,
28. beträffande skärpta internationella miljökrav för färjetrafiken på Östersjön att riksdagen med avslag på motion 1992/93:T618 yrkande 3 lämnar utan erinran vad som i denna del anförs i propositionen om utredningen om färjetrafiken på Östersjön,
29. beträffande utredningen om färjetrafiken på Östersjön i övrigt att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i propositionen om utredningen om färjetrafiken på Östersjön i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan ovan,
Avveckling av Hamnrådet
30. beträffande avveckling av Hamnrådet att riksdagen godkänner vad som därom anförs i propositionen,
Helikopterberedskap för sjöräddning
31. beträffande helikopterberedskap för sjöräddning att riksdagen godkänner vad som därom anförs i propositionen,
Statsisbrytarnas lokalisering
32. beträffande statsisbrytarnas lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T606, 1992/93:T615, 1992/93:T617 och 1992/93:T623,
Vissa fritidsbåtsfrågor
33. beträffande återinförande av fritidsbåtsregistret att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T216 yrkande 14, 1992/93:T609 yrkande 1, 1992/93:T614, 1992/93:T626, 1992/93:T632 och 1992/93:T638, res. 4 (s)
34. beträffande båthaverikommission att riksdagen avslår motion 1992/93:T627,
35. beträffande fartbegränsningar för fritidsbåtar att riksdagen avslår motion 1992/93:A417 yrkande 2,
Övriga frågor
36. beträffande Flintrännan att riksdagen avslår motion 1992/93:T630,
37. beträffande sjökort på konstfibermaterial att riksdagen avslår motion 1992/93:T608.
Stockholm den 11 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Ulrica Messing (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c) och Tom Heyman (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning (mom.22)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen skyndsamt bör förelägga riksdagen förslag till en långsiktig sjöfartspolitik med klara besked om vad rederinäringen har att rätta sig efter under överskådlig framtid. En sådan politik bör dessutom inriktas så att den närmar sig den sjöfartspolitik som man inom EG för närvarande arbetar med att fastställa. Utskottet vill också göra klart att svensk sjöfartspolitik inte får anpassas i riktning mot ett svenskt internationellt fartygsregister. Ett sådant register skulle innebära att sjöfackliga organisationer i lag förbjuds att förhandla för utländska medborgare. Det får inte bli så att utländska sjömän blir billigare än svenska genom lägre löner och sämre sociala villkor. Utskottet kommer inte att acceptera förslag som inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta kollektivavtal om anställningsförhållanden. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ett internationellt fartygsregister i FN:s regi (mom.23)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör ta initiativ i Förenta nationerna till ett särskilt internationellt fartygsregister i organisationens regi. Regeringen bör därvid förklara sig beredd att ställa expertis till förfogande för att dra upp riktlinjerna för ett sådant registers tillskapande och funktion. Utskottet tror i likhet med motionärerna att ett FN-register skulle kunna bli en garant för en effektiv och väl underhållen världshandelsflotta med väl utbildade besättningar som effektivt och säkert skulle betjäna världshandeln. En förutsättning för införande av ett fartyg i registret -- och därmed rätt för detta att bära FN-flagg -- skulle vara att det uppfyllde av FN uppställda kvalitetsnormer i fråga om fartyget självt, driften, rederiledningen och besättningen. I takt med ett ökande antal registreringar skulle FN-registret bli allmänt accepterat som en kvalitetsgaranti, undermåligt tonnage rensas ut och sjösäkerheten höjas. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att utskottet tillstyrker motionen -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande ett internationellt fartygsregister i FN:s regi att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T642 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Sjösäkerhetsfrågor (mom. 25)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Riksdagen slog" och på s. 24 slutar med "lotsarna där" bort ha följande lydelse: Riksdagen har tidigare avslagit förslag om högre krav på säkerhet vid fartygstransporter av miljöfarligt gods med hänvisning till sjöfartens internationella karaktär och till att Sverige inte ensidigt kan införa strängare regler. Därvid har riksdagen sagt sig förutsätta att man från svensk sida fortsätter att med kraft driva säkerhetskraven på det internationella planet. Utskottet kan instämma i att sjöfarten är mycket internationell och att varje nation inte var för sig kan införa sina egna lagar och bestämmelser på sjösäkerhetsområdet. Riksdagen frånhänder sig emellertid, enligt utskottets mening, alltför lätt det ansvar för miljösäkerheten till sjöss som trots sjöfartens internationella karaktär ändå ligger på den lagstiftande församlingen i Sverige i fråga om svenska farvatten. Utskottet har dock ingen erinran mot att avvakta redovisningen av Sjöfartsverkets uppdrag och regeringens bedömningar och förslag på grundval härav. Enligt utskottets mening är det särskilt angeläget att verket i sitt utredningsarbete tar fasta på de förslag som väckts i motion T610 (nyd). Verket bör sålunda utreda förutsättningarna för att införa krav på att tankfartyg som trafikerar svenska farvatten med miljöfarlig last skall vara utrustade med två huvudmaskinerier och två helt skilda försörjnings- och bränslesystem till huvudmotorn samt två rodersystem. Vidare bör verket utreda förutsättningarna att utöka antalet speciella rutter för tankfartyg med miljöfarlig last. Verket bör också överväga förslag till lagstiftning som skulle tvinga svenska hamnförvaltningar att införa ekonomiska incitament för att främja trafik med miljösäkrare fartyg. Som framhålls i motion T610 (nyd) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att den svenska representationen i IMO med kraft måste verka för att höja säkerheten hos fartyg som transporterar olja eller annat farligt gods. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T610 (nyd) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T601 (fp) yrkandena 1 och 2 torde få anses tillgodosett. Detsamma gäller i växlande utsträckning även ett flertal övriga nu aktuella motionsyrkanden. Samtliga övriga yrkanden avstyrks emellertid i avvaktan på Sjöfartsverkets redovisning av sitt uppdrag samt på regeringens därav föranledda bedömningar och förslag.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande sjösäkerhetsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T610, med anledning av motion 1992/93:T601 yrkandena 1--2 samt med avslag på motionerna 1992/93:T208 yrkande 22, 1992/93:T601 yrkande 3, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619, 1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2, 1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 och 1992/93:Jo676 yrkandena 6--7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Återinförande av fritidsbåtsregistret (mom.33)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Som framhålls" och slutar med "därför motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T216 (s) är det av stort värde för båtägare, allmänhet, polis och försäkringsbolag att kunna identifiera en båt vid färd och i hamn. Tryggheten ökar samtidigt som stora besparingar i form av uteblivna räddningsinsatser kan göras. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett väl fungerande fritidsbåtsregister är en viktig sjösäkerhetsfråga och att ett sådant register därför snarast bör återinföras. Registeravgiften bör bestämmas så att registret blir självfinansierat. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T216 (s) yrkande 14 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande återinförande av fritidsbåtsregistret att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1992/93:T609 yrkande 1, 1992/93:T614, 1992/93:T626, 1992/93:T632 och 1992/93:T638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Medelsanvisning för Bidrag till svenska rederier
Som framhålls i motion T208 yrkande 20 bör riksdagen till Bidrag till svenska rederier anvisa 360 miljoner kronor utöver det belopp som regeringen föreslagit. 450 miljoner kronor bör således anvisas under anslaget för nästa budgetår. Av detta belopp bör 10 miljoner kronor användas för en ytterligare sänkning av taxorna i färjetrafiken på Gotland.
Sjösäkerhetsfrågor
Som framhålls i motionerna T208 (v) yrkande 22 och T635 (v) yrkande 6 bör regeringen förelägga riksdagen förslag i syfte att skärpa lotstvånget. Krav måste ställas på att samtliga fartyg oavsett storlek skall ha lots ombord under gång i svenska farledsområden, då de är lastade med farligt gods. Vidare bör regeringen, i enlighet med vad som anges i motion T635 (v), se till att svenska sjöfartsmyndigheter stärks (yrkande 1), att alla större fartyg -- speciellt färjor -- som anlöper svensk hamn inspekteras i Sverige (yrkande 2), att endast fartyg av högsta tekniska standard tillåts transportera olja och kemikalier till svenska hamnar (yrkande 4), att åtgärder vidtas i syfte att påverka våra grannländer att införa krav motsvarande dem som angivits i yrkande 4 (yrkande 5), att trafikinformationssystemet TIC byggs ut till att omfatta fler farvatten (yrkande 7), att Sjöfartsverket i sin utredning ser över säkerhetssystemen på färjor (yrkande 8), att åtgärder vidtas i syfte att stärka IMO och ILO (yrkande 9), att rederier tar det fulla ekonomiska och juridiska ansvaret för sin verksamhet (yrkande 10), att fartyg med miljöfarlig last förbjuds gå i känsliga områden och nära kuster när så är möjligt (yrkande 11), att utbildningskraven höjs för ombordanställda (yrkande 12), att åtgärder vidtas i syfte att främja användningen av ett gemensamt språk i den internationella sjöfarten (yrkande 13) och att åtgärder vidtas i syfte att införa förbud för plutoniumtransporter till sjöss (yrkande 14).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 21 och 25 borde ha hemställt:
21. beträffande medelsanvisning för Bidrag till svenska rederier att riksdagen med anledning regeringens förslag och motion 1992/93:T208 yrkande 20 dels till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 450 000 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
25. beträffande sjösäkerhetsfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T208 yrkande 22 och 1992/93:T635 yrkandena 1--2 och 4--14 samt med avslag på motionerna 1992/93:T601, 1992/93:T603 yrkandena 1 och 3, 1992/93:T610, 1992/93:T612, 1992/93:T613 yrkandena 1--4 och 6, 1992/93:T619, 1992/93:T624, 1992/93:T631, 1992/93:T634 yrkande 2, 1992/93:T636, 1992/93:T637, 1992/93:Jo675 yrkande 5 och 1992/93:Jo676 yrkandena 6--7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 D. Sjöfart2 Sjöfartsverket2 Övriga frågor2 Anslagsfrågor2 Motionerna3 Utskottet10 1 Inriktningen av Sjöfartsverkets verksamhet m.m.10 2 Anslagsfrågor m.m.12 2.1 Anslaget D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.12 2.2 Anslaget D 2. Transportstöd för Gotland12 2.2.1 Bakgrund12 2.2.2 Regeringens förslag13 2.2.3 Motionsförslag13 2.2.4 Utskottets ställningstagande14 2.3 Anslaget D 3. Handelsflottans pensionsanstalt16 2.4 Anslaget D 4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd16 2.5 Anslaget D 5. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.17 2.6 Anslaget D 6. Bidrag till svenska rederier samt sjöfartspolitikens långsiktiga inriktning19 3 Sjöfartens roll i trafikpolitiken20 4 Sjösäkerhetsfrågor21 5 Utredning om färjetrafiken i Stockholmsregionen24 6 Avveckling av Hamnrådet27 7 Helikopterberedskap för sjöräddning27 8 Statsisbrytarnas lokalisering28 9 Vissa fritidsbåtsfrågor28 9.1 Återinförande av fritidsbåtsregistret28 9.2 Andra fritidsbåtsfrågor29 10 Övriga frågor29 Hemställan30 Reservationer33 Meningsyttring av suppleant37