Sjöfart
Betänkande 1990/91:TU16
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU16
Sjöfart
Innehåll
1990/91
TU16
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under avsnittet Sjöfart i budgetpropositionens bilaga 8. Förslagen avser inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet, dess resultat-, pris-, soliditets- och servicemål samt verkets investeringar -- allt under perioden 1991--1993. Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett flertal sjöfartsändamål. Den största medelsanvisningen -- 550 milj.kr. -- gäller Bidrag till svenska rederier. Förslaget skall ses mot bakgrund av riksdagens båda beslut under år 1988 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder.
I samband med behandlingen av anslaget Transportstöd för Gotland behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden med krav på någon form av översyn av färjetrafiken till Gotland. Utskottet konstaterar att viss osäkerhet råder när det gäller att bedöma antalet resande med Gotlandsfärjorna och anslagets utveckling. Mot den bakgrunden säger sig utskottet förutsätta att regeringen ser till att färjetrafiken blir föremål för en översyn, med beaktande av bl.a. frågor av den art som behandlas i motionerna.
I ett avsnitt av betänkandet om sjöfartspolitikens allmänna inriktning avstyrks m-, fp- och c-yrkanden om införande av ett svenskt internationellt fartygsregister eller om svensk medverkan i ett nordiskt eller europeiskt fartygsregister.
Ett stort antal motionsyrkanden syftar till att åstadkomma miljösäkrare fartygstransporter. Samtliga dessa yrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till att sjöfartens internationella karaktär medför att nationella särlösningar bör undvikas.
Totalt behandlar utskottet bortemot 140 motionsyrkanden i en mångfald olika sjöfartsfrågor.
Till betänkandet är fogat 37 reservationer och fem särskilda yttranden.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Sjöfart
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt E. Sjöfart (s. 82--98) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993 (s. 82--86), 2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris-, soliditets- och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som har förordats för perioden 1991--1993 (s. 82--86), 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s. 82--86), 4. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 74200000 kr.(punkt E1., s. 86--88), 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader (punkt E1., s. 86--88), 6. att riksdagen till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (E2., s. 88--90), 7. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69000 000 kr. (E3., s. 90--92), 8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och från Gotland (punkt E3., s. 90--92), 9. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (E4., s. 92--93), 10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd (punkt E5., s. 93--94), 11. att riksdagen till Handelsfottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (E5., s. 93--94), 12. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i fråga om införande av en passageavgift för Vänersjöfart (punkt E6., s. 94--96), 13. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 59780000 kr. (punkt E6., s. 94--96), 14. att riksdagen till Stöd till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5000000 kr. (punkt E7., s. 96--97), 15. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 550000000 kr. (punkt E8., s. 97--98).
Motionerna
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Gotlandstrafiken, 17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett svenskt internationellt sjöfartsregister i enlighet med vad som anförts i motionen, 29. att riksdagen under förutsättning av bifall till förslaget om inrättande av ett svenskt internationellt sjöfartsregister avslår regeringens förslag att till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 550000000 kr.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 8. att riksdagen till E3. Transportstödet för Gotland för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6000000 kr. förhöjt anslag om 75000000 kr.
1990/91:T217 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den trafikpolitiska utvecklingen i Skåne.
1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förbättring och utveckling av sjöfarten mellan sydöstra Sverige och övriga Europa. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A428.
1990/91:T220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privatisering av hamnar och flygplatser.
1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet i Norrbottens län.
1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (båda mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av flottningens framtida möjligheter, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttning av statsisbrytare till Härnösand.
1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A504 anförts om kustbevakningens bemanningsplaner för Stockholms skärgård.
1990/91:T247 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A474 anförts om betydelsen för Älvsborgs län av Vänersjöfarten och statens eget ansvar att föregå med gott exempel för egna transporter.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 13. att riksdagen i syfte att minska riskerna vid sjötransporter med farligt gods hos regeringen begär förslag om bättre övervakning ombord i enlighet med motionens förslag, 14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utveckling av sjöfartens trafikinformationssystem (TIC) i enlighet med motionens förslag, 15. att riksdagen beslutar att bevilja Handelsflottans kultur- och fritidsråd ytterligare medel i enlighet med motionens förslag.
1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Södertälje sluss och kanals betydelse för sjöfarten i Mälaren, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartsverkets service.
1990/91:T251 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till start av färjeförbindelser.
1990/91:T260 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fraktstödet i Gotlandstrafiken bör behållas, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till extra rabatter i Gotlandstrafiken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnaderna i Gotlandstrafiken, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en annan långsiktig lösning på statsmakternas engagemang i Gotlands trafiksituation.
1990/91:T262 av Carl Frick och Eva Goës (båda mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätta priser för färjetrafikutnyttjare, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en skyndsam trafikutredning för Gotland, 5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om indragningen av flygtrafikstöd och transportstöd, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning av färjetrafik sommartid mellan Öland och Gotland.
1990/91:T266 av Tom Heyman och Sonja Rembo (båda m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en anpassning av farledstaxor.
1990/91:T511 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällsekonomiska satsningar på kustsjöfarten särskilt vad gäller nytt system för godshantering i hamnar.
1990/91:T601 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen snabbt förelägger riksdagen förslag om Norrlands lokalisering av våra sju statsisbrytare.
1990/91:T602 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående färjetrafik Grankullavik--Visby och Västervik--Visby.
1990/91:T603 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den planerade farleden över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård icke skall inrättas.
1990/91:T604 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjömätarflottans vinteruppläggningsplats.
1990/91:T605 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av Vänersjöfartens roll i framtiden, 2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om att fartyg som på Vänern transporterar olja och miljöfarliga kemikalier skall ha dubbla bottnar.
1990/91:T606 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om registrering av fritidsbåtar och registeravgift/båtskatt.
1990/91:T607 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om isbrytarnas lokalisering till Härnösand.
1990/91:T608 av Stina Eliasson och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående omstationering av isbrytare från Stockholms inre hamn till Härnösand.
1990/91:T609 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar upphäva flagglagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt kvalitetsregister, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande värdesäkring av sjöfartsstödet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt tillträde till den europeiska kustsjöfartsmarknaden.
1990/91:T610 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utveckla sjöfarten av energiskäl, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skärpt lotstvång för miljöfarliga sjötransporter, 3. att riksdagen beslutar att oljetankrar med en oljelast överstigande 50000 ton skall förbjudas i Östersjön, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla oljetankrar som går i Östersjön och i insjövatten skall ha särskilda skydd som dubbla bottnar etc., 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikmässig miljökonsekvensanalys vid större industriprojekt, vägbyggen m.m. där bl.a. alternativ med sjöfart skall vägas in om så är tillämpligt, 7. att riksdagen beslutar att lämplig utbildning och behörighet skall krävas för att få framföra segelfartyg som är minst 7 meter långt, 8. att riksdagen beslutar att lämplig utbildning och behörighet skall krävas för att få framföra maskindrivet fartyg som har en maximal hastighet på minst 7 knop, 9. att riksdagen beslutar att såväl sjötrafikföreskrifterna som "kort A", dvs. symboler och förkortningar för svenska sjökort, skall medföras på alla fartyg som framdrivs av maskineri eller segel, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjötrafikföreskrifterna bör ses över i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändra fritidsbåtsregistret så att de minsta båtarna tas ur registret, och så att registret i övrigt kompletteras med uppgift om förarintyg e.d., motoreffekt m.m., 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av mer fullständig statistik från sjösäkerhetsrådet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av relevanta sanktioner mot vårdslöshet till sjöss.
1990/91:T611 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att fritidsbåtsregistret skall avskaffas.
1990/91:T612 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att slopa registreringen av fritidsbåtar, 2. att förslagsanslaget på 1000 kr. till fritidsbåtsregistret för budgetåret 1991/92 utgår.
1990/91:T613 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om en omstationering av "Atle-klassens" tre isbrytare till Härnösand.
1990/91:T614 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts gällande elanslutning av fartyg vid kaj.
1990/91:T615 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad säkerhet inom fritidsbåtslivet.
1990/91:T616 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta regler för motorbåtstrafik inomskärs och i insjöar och skärpta prestandanormer för bulleregenskaper för motorbåtar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sjöfartsverket skall få i uppdrag att utforma regler för användning av Jet-Ski. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:Jo751.
1990/91:T617 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.
1990/91:T618 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om isbrytarverksamheten.
1990/91:T619 av Björn Samuelson och Viola Claesson (båda v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som garanterar fortsatt flottning på Klarälven.
1990/91:T620 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om driftbidrag till Trollhätte kanal.
1990/91:T621 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att säkra och utveckla Trollhätte kanal.
1990/91:T623 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla båtlivet i Sverige.
1990/91:T624 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inordna sträckan Västervik--Visby i koncessionstrafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av turisttrafik Öland--Gotland.
1990/91:T625 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att säkerheten i oljetrafiken måste förbättras, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad kontroll av oljetankers som anlöper svensk hamn, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att oljetankers med förutsedda brister i säkerhet bör stoppas innan insegling sker till svenska hamnar, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nordiska och internationella överenskommelser i syfte att öka säkerheten till sjöss.
1990/91:T626 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrad lagstiftning avseende flyttning av fartyg.
1990/91:T627 av Jan Andersson och Christer Skoog (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre boendemiljö på fartyg.
1990/91:T628 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av koncessionen på Gotlandstrafiken och om fri konkurrens i färjetrafiken till och från Gotland.
1990/91:T629 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett svenskt internationellt fartygsregister i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 1, avslår regeringens förslag att till E8. Bidrag till svenska rederier anvisa ett förslagsanslag om 550000000 kr., 3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 1, avslår regeringens förslag att till E7. Stöd till svenska rederier anvisa ett förslagsanslag om 5000000 kr., 4. att riksdagen beslutar att upphäva den s.k. flagglagen (1989:990), 5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hamnväsendet och förslag om förbättringar i enlighet med vad i motionen anförts, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsuttag för isbrytningens bränslekostnader, 7. att riksdagen upphäver lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till E2. Fritidsbåtsregister anvisa ett förslagsanslag om 1000 kr.
1990/91:T630 av Arne Andersson i Gamleby (s) och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att de reguljära färjeförbindelserna sommartid mellan Västervik och Visby återupptas.
1990/91:T631 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att sjöfartsverket får i uppdrag att se över tillsyns-, kontroll- och sanktionsmöjligheterna samt geografiskt avgränsade fartbegränsningar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lyxskatt/mijöavgift, promillegräns, restriktionsområden och fyrplatsbemanning.
1990/91:T632 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vänersjöfarten skall stödjas så att den även i fortsättningen kan konkurrera med landsvägstrafiken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikvalsstyrning för transporter av miljöfarligt gods.
1990/91:T633 av Sven-Olof Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjömätarflottans vinterförläggning till Karlskrona.
1990/91:T634 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fartyg ur isbrytarflottan bör stationeras i Härnösand.
1990/91:T635 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att ytterligare kunna öka fartygsstorleken i Södertälje kanal.
1990/91:T636 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget till transportstöd för Gotland (E3.) ökas med 10 milj.kr. genom en motsvarande minskning av anslaget G2., 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning bör tillsättas för en översyn av Gotlandstrafikens framtida utformning.
1990/91:T638 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nej till förslaget att anlägga en ny farled över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård.
1990/91:T639 av Sven-Olof Petersson och Pär Granstedt (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag, i enlighet med vad i motion 1990/91:N319 anförts om statliga kreditgarantier för nya färjeprojekt.
1990/91:T640 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (båda v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Gotlands kommunikationer, 2. (delvis) att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att minska stödet till Gotlands kommunikationer med 20500000 kr. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N448.
1990/91:T641 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges agerande för ett bättre internationellt regelverk, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av dubbla skrov för fartyg som transporterar oljeprodukter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system med trafikledning i Östersjön.
1990/91:T642 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att i de internationella fora som behandlar regler för trafik genom sund verka för att en överenskommelse träffas om plikt att anmäla transport av farligt gods genom Öresund.
1990/91:T643 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om betalning för isbrytarhjälp.
1990/91:T644 av Sören Norrby (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övergripande analys av färjetrafiken mellan Sverige och Finland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett miljöavtal med rederierna om färjetrafiken mellan Sverige och Finland.
1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att låta utreda kommunikationerna till och från Gotland, 2. att riksdagen till Transportstödet för Gotland anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6000000 kr. förhöjt anslag om 75000000 kr.
1990/91:T646 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av isbrytare till Härnösand.
1990/91:T647 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett svenskt internationellt sjöfartsregister, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att internationellt registrerade fartyg inte fritt bör få trafikera nordiska vatten, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar för att få till stånd gemensamma nordiska regler för de internationella registren, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga bidrag till svenska rederier, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering med EGs regler, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. "flagglagen", 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kustsjöfartens driftsförutsättningar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de factomonopol för hamnverksamhet, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om farledsverksamheten, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lotsväsendet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en internationell harmonisering av reglerna för konstruktion och inspektion av tankskepp, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av fritidsbåtsregistret.
1990/91:T648 av Carl Frick (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar förbjuda stora båtar lastade med olja att trafikera Östersjön, 2. att riksdagen beslutar att oljetransportfartyg i Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp till följd av olyckor till havs, 3. att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras och att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant system accepteras internationellt. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:U670.
1990/91:T649 av Carl Frick (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att supertankrar lastade med olja förbjuds trafikera Östersjön, 2. att riksdagen beslutar att alla oljetransportfartyg i Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp till följd av olyckor till havs, 3. att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras, 4. att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant system accepteras internationellt. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N365.
1990/91:T650 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om förutsättningarna för fortsatt färjetrafik i Stockholms skärgård med beaktande av de betydande skadeverkningar på miljö och natur som främst de stora färjorna förorsakar, 2. att riksdagen i avvaktan på ifrågavarande utredning hos regeringen begär att tillstånd inte ges till den planerade farleden över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen om sjösäkerhetsfrågor, m.m. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:Jo815.
1990/91:T651 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:Jo818 anförts om införande av anmälningsplikt före infart i Mälaren.
1990/91:T919 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin bestämda uppfattning om Rödkobbsleden i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:T931 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt anslag, benämnt Statligt stöd till skärgårdstrafik. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Jo441.
Utskottet
1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i dessa samt för att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former. Därtill svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas huvudsakligen på handelssjöfartens intressen, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas. Den 1 juli 1987 ombildades sjöfartsverket till affärsverk. Statsmakternas styrning av verksamheten sker genom att ekonomiska mål och servicemål fastställs på grundval av rullande treårsplaner. Verket tillämpar fr.o.m. år 1988 kalenderårsredovisning. Kostnader för verksamheten som inte skall ingå i handelssjöfartens betalningsansvar finansieras genom anslag över statsbudgeten. Från den 1 juli 1990 har finansieringen av sjöfartsinspektionens verksamhet överförts från statsbudgeten till handelssjöfartens betalningsansvar.
I propositionen föreslås att riksdagen 1. godkänner vad föredragande departementschefen förordat om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993, 2. godkänner de resultat-, pris-, soliditets- och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som departementschefen förordat för perioden 1991--1993, 3. godkänner vad departementschefen anfört om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan för åren 1991--1993 angivit mål för samtliga verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten under perioden. Sålunda anges t.ex. att målet för verksamheten med farleder och utmärkning är en säker vägledning av sjöfarten i Sveriges omgivande farvatten samt att säkerställa framkomlighet och underlätta hamnanlöp vid nedsatt sikt och vintersjöfartförhållanden. Som mål för lotsningen anges bl.a. att alla hamnar av betydelse för handelssjöfarten skall kunna påräkna lotsningsservice. Denna inriktning sägs innebära att verket skall ge en fullödig service, som inte påverkas av de rationaliseringar som planeras. Målet för isbrytningen är att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av betydelse. För sjöfartsinspektionen är målet bl.a. att se till att kraven på fartygs säkerhet och på skydd mot vattenföroreningar från fartyg uppfylls med beaktande av internationell standard i utvecklade länder. Som övergripande ekonomiskt mål anger sjöfartsverket, liksom tidigare år, full kostnadstäckning för den del av verksamheten som omfattas av handelssjöfartens betalningsansvar. Det ekonomiska resultatet bör tillgodose statsmakternas krav på avkastning på verkets fasta statskapital enligt fastställd avkastningsränta, för närvarande 11,5%. Beträffande prissättningen framhåller verket att det sedan början av 1980-talet haft som mål att höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna skall hållas inom inflationsramen. Detta mål bör enligt verket gälla även under treårsperioden 1991--1993. Prishöjningarna på verkets allmänna fyr- och farledsvaruavgifter fr.o.m. den 1 januari 1991 bör emellertid utöver inflationskompensation även täcka kostnaderna för sjöfartsinspektionens verksamhet. Soliditeten, vilken beräknas som andelen eget kapital (verkskapital) i förhållande till balansomslutningen, väntas komma att ligga runt 85%. Verkets investeringsplan för treårsperioden omfattar ett belopp på 248,3 milj.kr. och avser till övervägande del återanskaffningar. Departementschefen framhåller att han godtar den av verket föreslagna inriktningen och omfattningen av verksamheten under treårsperioden 1991--1993 samt föreslagna servicemål. Den av verket föreslagna investeringsplanen för perioden kan fullföljas i sina huvuddrag. Departementschefen godkänner vidare verkets rationaliseringsplan enligt vilken målsättningen är att inom nuvarande servicemål uppnå en kostnadsminskning på 16,6 milj.kr.
I motion T245 (fp) framhålls att några ytterligare nedskärningar i sjöfartsverkets bemanning av Stockholms skärgård inte bör ske. Övervakningen bör i stället förbättras av sysselsättnings- och säkerhetspolitiska skäl men också med hänsyn till fritidsbåtarnas säkerhet. I motion T650 (m) säger sig motionärerna ha förståelse och respekt för sjöfartsverkets ambition att minska de offentliga utgifterna. Försök att dra in ytterligare lotsplatser måste emellertid avvisas -- säger motionärerna -- med hänsyn till lotsarnas betydelse inte bara för yrkessjöfarten utan också för sjöräddning och viss övervakning. I motion T631 (v) framhålls att bemanningen på kvarvarande fyrplatser bör säkerställas för att motverka störningar från fritidsbåtstrafiken.
Utskottet erinrar om de krav som ställs på sjöfartsverket att fortlöpande vidta åtgärder i rationaliserande och effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens olika intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka avgiftshöjningarna så långt som möjligt. I de fall sådana rationaliseringsåtgärder medför personalinskränkningar gäller förordningen (1982:136) om handläggning av vissa personalfrågor i statlig verksamhet utmed rikets kuster. Den handläggningsordning som förordningen föreskriver, och som bl.a. innebär att regeringen i sista hand kan pröva planerade personalminskningar inom verksamheten i fråga, innebär enligt utskottets mening att dessa får en allsidig bedömning. Det kan tilläggas att sjöfartsverket -- enligt vad utskottet erfarit -- nu inte har några planer på personalinskränkningar i Stockholms skärgård. Med hänvisning till det anförda finner utskottet för sin del inte skäl till något sådant uttalande som begärs i de motioner som nu är i fråga. Yrkandena härom avstyrks följaktligen. Förslaget i propositionen -- att riksdagen godkänner vad som anförts om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet -- tillstyrks i motsvarande del.
I motionerna T603 (c), T638 (fp), T650 (m) och T919 (v) framhålls att sjöfartsverket har för avsikt att inrätta en allmän farled över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård genom sprängning och muddring av 12000 m3 berg mellan Gjusharen och Kalvören. Med åberopande av miljöskäl motsätter sig motionärerna att farleden kommer till stånd. Som framgår av vad utskottet anfört är det av regeringen föreslagna målet för sjöfartsverkets verksamhet med farleder och utmärkning att förutsättningar skall skapas för säker vägledning av sjöfarten i Sveriges omgivande farvatten. Vidare skall framkomlighet säkerställas och hamnanlöp av fartyg vid nedsatt sikt och vintersjöfartförhållanden underlättas. Frågan om inrättande av en farled över Rödkobbsfjärden prövas, enligt vad utskottet erfarit, för närvarande av regeringen i enlighet med den ordning som föreskrivs i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Utskottet godtar för sin del det föreslagna målet för farledsverksamheten. Mot bakgrund härav och den prövning i laga ordning som pågår av den av motionärerna aktualiserade frågan synes något riksdagens uttalande inte påkallat. Motionsyrkandena härom avstyrks följaktligen. För egen del vill utskottet framhålla att en farled över Rödkobbsfjärden synes erbjuda betydande fördelar från sjösäkerhetssynpunkt. Förslaget i propositionen -- att riksdagen godänner vad som anförts om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet -- tillstyrks i den del som nu är i fråga.
Motion T250 (fp) gäller bl.a. isbrytning i Mälaren. Motionären framhåller att Mälaren saknar den statliga isbrytarservice som t.ex. Vänern har och att isbrytningen på Mälaren inte får vara sämre än den på Vänern. Det av regeringen föreslagna målet för sjöfartsverkets isbrytning är, som nämnts, att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av betydelse. Den statliga isbrytarverksamheten på Vänern sker, enligt vad utskottet erfarit, genom assistans till sjöss och öppethållande av rännor för sjöfarten i Göta älv, Trollhätte kanal och Lurö skärgård. I Mälaren sker verksamheten genom att ränna hålls öppen i Södertälje kanal och i Mälarens djupled. En förutsättning för sjöfartsverkets isbrytarverksamhet i båda sjöarna är att i övrigt erforderlig isbrytningsverksamhet upprätthålls av lokala intressenter. I Mälaren bryts rännan upp genom verkets isbrytning, men rännan måste därefter "underhållas" någon tid av lokala intressenter. Isbrytningen på Mälaren sker med en av sjöfartsverket inhyrd isbrytande bogserbåt och på Vänern med verkets isbrytare Ale. Det som kan framstå som en skillnad i servicegrad sammanhänger med att isförhållandena i Vänern liknar förhållandena till havs, medan Mälarens isar liknar skärgårdens. Verkets ambition att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av betydelse är densamma i båda sjöarna. Av det anförda framgår att syftet med motionsyrkandet torde få anses tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda inte påkallad, varför yrkandet härom avstyrks. Regeringens förslag -- att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet som förordas i propositionen -- tillstyrks i den del som nu är i fråga.
Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993 i ovan ej berörda delar. Vidare tillstyrks regeringens förslag i fråga om verkets resultat-, pris-, soliditets- och servicemål och investeringar.
2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster
Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets ansvarsområde som inte skall ingå i handelssjöfartens betalningsskyldighet. Bränslekostnaderna för den statliga isbrytningen undantas för närvarande från denna betalningsskyldighet. Som ett led i åtstramningspaketet förordar regeringen att bränslekostnaderna för isbrytningen fortsättningsvis skall betalas av näringen. Följaktligen bör det belopp som för innevarande år tagits upp för ändamålet, 43,9 milj.kr., utgöra en del av besparingarna inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås omfatta 74,2 milj.kr. Utskottet har ingen erinran mot ifrågavarande besparing eller anslagsberäkningen i övrigt och tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
I motion T618 (fp) säger motionärerna att förslaget om nya avgifter för vintersjöfarten får negativa följder för norrländsk vintersjöfart och för hela regionen. Regeringen bör enligt motionärerna omedelbart se över de regionalpolitiska konsekvenserna av förslaget och därefter återkomma till riksdagen med de förslag som översynen motiverar. I motion T629 (fp) framhålls att avgiftsuttaget för isbrytningen inte endast får drabba den trafik som är beroende av isbrytarassistans. I motion T643 (c) yrkas att riksdagen avslår förslaget om betalning för isbrytarhjälp. Enligt utskottets mening måste sjöfartsavgifterna höjas som en följd av att betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader överförs från statens till handelssjöfartens betalningsansvar. Sjöfartsavgifterna betalas solidariskt av alla fartyg som anlöper varje svensk hamn. Norrländska hamnar diskrimineras inte. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader. Härav följer att motionsyrkandena avstyrks.
3 Anslaget Fritidsbåtsregister
Regeringen föreslår att nuvarande anslagsfinansiering fr.o.m. nästa budgetår ersätts med ett tusenkronorsanslag. Det innebär att sjöfartsverket får disponera de avgifter som flyter in. Departementschefen framhåller att avgiften nu i det närmaste kan beräknas täcka de löpande kostnaderna för registerhållningen. Avgiften bör därför tills vidare kunna hållas oförändrad till 30 kr. Det finns emellertid balanserade kostnader på 9,6 milj.kr. som successivt också skall täckas av registeravgiften.
I motionerna T611 (m), T612 (m) T629 (fp) och T647 (m) framställs yrkanden om att fritidsbåtsregistret skall avskaffas, att lagen därom skall upphävas och att regeringens förslag till medelsanvisning skall avslås. Utskottet har i sina av riksdagen godkända betänkanden 1988/89:TU12 (rskr. 164) och 1989/90:TU18 (rskr. 162) utförligt behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som de som nu är i fråga. Yrkandena har avstyrkts under hänvisning bl.a. till registrets betydelse för kontrollen av ordningen och säkerheten till sjöss samt för att underlätta och effektivisera planering och insatser för båtlivet. Utskottet har inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionsyrkandena. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.
I motion T606 (s) begärs en höjning av avgiften till fritidsbåtsregistret till 50 kr. Även i motion T623 (s) framhålls att registeravgiften bör höjas. I båda motionerna betonas att avgiftsökningarna oavkortat bör användas för båtlivets utveckling m.m. Utskottet är i likhet med departementschefen för närvarande inte berett att föreslå en höjning av registeravgiften. Motionerna avstyrks följaktligen.
I motion T610 (mp) begärs vissa förändringar av fritidsbåtsregistret. Dessa skulle innebära att fartyg som har en största längd som understiger sju meter samt maskindrivna fartyg med en maximal fart av sju knop befrias från registreringsskyldighet. Vidare skulle registret kompletteras med uppgift huruvida ägaren har förarintyg e.d., om motoreffekt m.m. Utskottet finner de regler som gäller för fritidsbåtsregistret väl avvägda och kan därför inte förorda någon sådan ändring som begärs i motionen. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
4 Anslaget Transportstöd för Gotland
Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas dessutom av den prisreglering som gäller med stöd av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande transport på fastlandet. Med stöd av lagen och föreskrifter i anslutning till denna får den som regelbundet bedriver inrikes fjärrtransporter av gods med lastbil till eller från Gotland för alla inrikes transporter ta ut ett pristillägg med högst 0,6% på nettofraktsumman i varje särskilt fraktavtal (det s.k. Gotlandstillägget). För de merkostnader som Gotlandstrafiken förorsakar vissa transportförmedlings- eller lastbilsföretag och som inte kompenseras av Gotlandstillägget utgår ett statligt bidrag som belastar anslaget och som för innevarande budgetår uppgår till 6 milj.kr. Regeringen föreslår att bidraget skall upphöra från den 1 juli innevarande år. Förslaget motiveras med en hänvisning till regeringens s.k. åtstramningspaket. Vidare framhåller departementschefen att systemet med Gotlandstillägget och högstprisregleringen är ett konkurrensbegränsande och provisoriskt system. Riksrevisionsverket kommer under våren 1991 att redovisa förutsättningarna för och konsekvenserna av att tillägget och högstprisregleringen slopas. Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås omfatta 69 milj.kr. Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och från Gotland.
I motionerna T215 (c), T260 (s), T640 (v) och T 645 (c) framhålls att regeringens förslag i budgetpropositionen innebär att stödet till Gotlandstrafiken minskar med totalt 20,5 milj.kr. genom att stödet till flygtrafiken på Gotland -- för närvarande 14,5 milj.kr. -- och det speciella fraktstödet till lastbilstrafiken slopas. Motionärerna befarar att skattereformen med turistmoms och persontrafikmoms samt besparingarna på statsbudgeten kan få som samlad effekt att Gotlands isolering ökar i betydande grad. De vill därför att fraktstödet bibehålls och att riksdagen beslutar öka anslaget med 6 milj.kr. utöver det belopp som regeringen föreslagit. I motion T260 (s) framhålls även att statens kostnad för färjetrafiken skulle betydligt ha överstigit 100 milj.kr. om kostnaden hade fått utvecklas i takt med penningvärdets fall. Den minskning av det statliga stödet som regeringen nu föreslår framstår därför enligt motionärerna som oförklarlig. I motion T262 (mp) framhålls att stödet till Gotlandstrafiken inte får minska. Tvärtom är en ökning befogad -- säger motionärerna -- för de fördyringar som momsbeläggningen av resor har medfört. Enligt motion T636 (fp) bör anslaget ökas med 10 milj.kr. utöver det belopp regeringen föreslagit. Ökningen bör enligt motionären främst användas för att främja Gotlandstrafiken under turistsäsongen.
Gotlandstillägget och den därmed sammanhängande prisregleringen är, som departementschefen framhåller, ett konkurrensbegränsande och provisoriskt system. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har vid ett flertal tillfällen påtalat att utbetalningen av statsbidrag till godstransportföretag i Gotlandstrafiken sker på osäkra grunder. Stödet innebär dessutom enligt verket ett flertal nackdelar för såväl köpare som säljare av transporter mellan fastlandet och Gotland. Mot den angivna bakgrunden har utskottet för sin del ingen erinran mot att stödet nu slopas. Riksrevisionsverket kommer, som nämnts, att under våren 1991 redovisa förutsättningarna för och konsekvenserna av att även Gotlandstillägget och högstprisregleringen slopas. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och från Gotland. Motionerna T260 (s) yrkandena 2 och 4 samt T262 (mp) yrkande 5, i den del som nu är i fråga, avstyrks.
Departementschefen framhåller att införande av mervärdeskatt på resor år 1991 har skapat en viss osäkerhet i bedömningen av antalet resande i Gotlandstrafiken. En minskning av antalet resande minskar naturligtvis också intäkterna i trafiken och ökar därmed behovet av statsbidrag. Osäkerheten synes utskottet ha stärkts sedan budgetpropositionen förelades riksdagen. I ett svar på en fråga av Ulla Pettersson (s) den 19 februari innevarande år upplyste kommunikationsministern att överläggningar pågår mellan företrädare för transportrådet och koncessionshavaren, N&T Gotlandslinjen AB, i syfte att inför årets sommartrafik söka finna någon form av rabatt som skulle öka rederiets intäkter och därmed minska behovet av statsbidrag. Ministern framhöll vidare att det finns en risk för att man hamnar i en ond cirkel med högre priser och därmed färre resande, vilket får till följd att priser och subventioner måste öka ytterligare. Utskottet utgår från att de pågående överläggningarna skall leda till en snabb lösning som stimulerar resandet till Gotland och turismen där. Om det skulle visa sig att väsentliga anslagsöverskridanden kan förväntas, förutsätter utskottet att regeringen snarast möjligt återkommer till riksdagen med besked härom. Av det anförda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Transportstöd för Gotland för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 69 milj.kr. Samtliga motionsyrkanden om en ökning av anslaget avstyrks.
I flera motioner begärs någon form av översyn av färjetrafiken på Gotland. Sålunda framhålls i motion T211 (m) att en helt ny modell för Gotlandstrafiken bör utredas. Basen skall vara fri konkurrens, säger motionärerna, eventuellt kompletterad med upphandling av kompletterande trafik vid de tider på året då underlaget är för litet för en självbärande trafik. Modellen bör kombineras med rätt till skattefri proviantering och servering på båtarna. Detta skulle ge Gotlandstrafiken betydligt större möjligheter att hävda sig gentemot den skattemässigt oerhört mycket bättre ställda trafiken på Åland och Finland. I motion T260 (s) framhålls att det behövs en ny konstruktion för det statliga engagemanget i Gotlandstrafiken. Vägen mellan Gotland och fastlandet är den enda privatägda "länsvägen" i riket, säger motionärerna. I likhet med vad som gäller för annan mellanregional trafik i landet bör staten ta det fulla ansvaret och därmed stå för den infrastruktur som färjorna i Gotlandstrafiken utgör. Vidare framhåller motionären att skattefri försäljning på färjorna av varor såsom parfym, kosmetik och konfektyrer skulle stärka Gotland i konkurrensen med andra orter dit man reser med färjor. I motion T640 (v) framhålls att färjetrafiken på Gotland bör förstatligas. Trafiken bör enligt motionärerna drivas i SJs regi. I motion T262 (mp) framhålls att en opartisk utredning måste tillsättas för att man skall kunna komma till rätta med Gotlands trafiksituation. Utredningen bör utgå från vad som är bra för Gotland och dess innevånare. Gotlänningar bör ha ett dominerande inflytande över utredningen. Trafikens ledning och administration bör finnas på Gotland. I motion T628 (m) framhålls att statens avtal med Nordström & Thulin AB (N&T) om färjetrafiken på Gotland bör sägas upp och att koncessionen för endast ett bolag bör släppas. Andra färjebolag som är beredda att trafikera Gotland -- och som kan vara beredda att anlöpa andra hamnar än Nynäshamn, Oskarshamn och Visby -- måste ges möjlighet härtill. Även om koncessionen för det nuvarande bolaget släpps innebär inte detta, säger motionären, att statens övergripande ansvar för Gotlands trafikförsörjning upphör. Formerna för detta får vidare övervägas. I motion T636 (fp) framhålls att det är dags att låta en utredning se över alla frågorna kring Gotlandstrafiken, såväl person- som godstrafiken. Det tioåriga avtalet med N&T bör inte hindra en förutsättningslös prövning för att utröna om trafiken på Gotland kan ges en utformning som bättre stämmer överens med den kommunikationsstruktur som råder på andra håll och som skapar en större likvärdighet med andra regioner. I motion T645 (c) framhålls att kommunikationerna till och från Gotland bör bli föremål för en objektiv utredning. Frågan om ägaransvaret för tonnaget i Gotlandstrafiken bör ingå som en väsentlig del i utredningsuppdraget.
Omfattningen av färjetrafiken till Gotland ägnas särskild uppmärksamhet i fyra motioner. Sålunda framförs i motionerna T602 (c), T624 (fp) och T630 (s,c) önskemål om färjetrafik sommartid mellan Västervik och Visby. I motionerna T262 (mp), T 602 (c) och T624 (fp) begärs färjetrafik sommartid mellan Öland och Gotland. I fp-motionen framhålls att trafiken bör ombesörjas av ett annat rederi än koncessionshavaren, N&T. I c-motionen framhålls att koncessionen för N&T bör upphöra, om inte rederiet ombesörjer den begärda trafiken.
Även taxesättningen i färjetrafiken på Gotland behandlas i flera motioner. I motion T260 (s) framhålls att Gotlandstrafiken uppvisar en besvärande prisbild. Medan på Gotland mantalsskrivna erhåller en viss rabatt, drabbas övriga resenärer av högre priser än vid resor på fastlandet. Den omständigheten att det tar längre tid att resa till Gotland än lika långt på fastlandet ger Gotlandstrafiken ett sämre konkurrensläge. En utökad möjlighet till särskilda rabatter inom Gotlandstrafiken skulle kunna utjämna en sådan skillnad och bör prövas. Enligt motion T262 (mp) bör kostnaden för en resa till Gotland för en familj med två vuxna och med två barn under tolv år samt med bil inte överstiga den statliga bilkostnadsersättningen på 12 kr. per mil för sträckan över havet. Med en sådan taxeberäkning som utgångspunkt skulle priset bli 100 kr. för en personbil och 50 kr. för en passagerare per enkel resa. I motion T640 (v) framhålls att SJs taxor, som helt baseras på avstånd, bör vara normerande för taxesättningen och att SJs rabattsystem skall användas. I motion T645 (c) framhålls att vägpriser bör vara normerande för taxesättningen.
Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden till en början erinra om att avtalet mellan staten och Nordström & Thulin AB innebär att rederiet har ensamrätt på färjetrafiken till Gotland. Avtalet gäller t.o.m. utgången av år 1997. Ensamrätten skall ses mot bakgrund av bl.a. trafikens speciella struktur, som kännetecknas av starka variationer i resandeunderlaget mellan lågsäsong och den korta högsäsongen under sommaren. Statsmakternas strävan att åstadkomma en tillfredsställande trafikförsörjning för Gotland medför att trafiken måste bedrivas även under tider då resandeunderlaget är så litet att den inte kan bli lönsam. Koncessionshavarens ensamrätt är -- vill utskottet särskilt understryka -- förenad med en skyldighet att bedriva regelbunden trafik även under lågsäsong. Det intresse som andra rederier kan ha av att etablera en konkurrerande trafik torde endast gälla högsäsongen. Genom en sådan trafik minskar resandeunderlaget i koncessionstrafiken och därmed dennas intäkter, varigenom behovet av statsbidrag ökar. Det berättigade kravet på konkurrens har av statsmakterna bedömts böra tillgodoses i samband med att staten upphandlar trafiken efter ett anbudsförfarande. Så skedde också när staten utsåg den nuvarande koncessionshavaren. Färjetrafiken på Gotland bör enligt utskottets mening ses mot bakgrund inte bara av önskemålet att tillhandahålla gotlänningarna en tillfredsställande trafikförsörjning. Turismen är en av öns huvudnäringar och som sådan känslig för fördyringar i färjetrafiken. Införandet av mervärdeskatt på resor samt kraftiga höjningar av drivmedelspriser och av räntenivån har medfört högst kännbara ökningar av taxorna. Som nämnts har departementschefen mot den bakgrunden framhållit att en viss osäkerhet råder, när det gäller att bedöma antalet resande med Gotlandsfärjorna och anslagets utveckling. Osäkerheten synes inte obefogad och är enligt utskottets mening ägnad att inge oro för framtiden. Gotland bör självklart ha en tillfredsställande trafikförsörjning för sina egna innevånare men också beredas möjlighet att genom rimliga priser i färjetrafiken stimulera turister att besöka ön till främjande av dess ekonomiska utveckling. Vad utskottet, departementschefen och motionärerna anfört leder till slutsatsen att färjetrafiken på Gotland bör ses över, varvid bl.a. frågor av den art som behandlas i motionerna uppmärksammas. Utskottet förutsätter att regeringen ser till att en sådan översyn kommer till stånd. Detta ställningstagande innebär att syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett eller i väsentlig mån tillgodosett. Yrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Handelsflottans kultur- och fritidråd (HKF) planlägger, samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Verksamheten finansieras genom att kostnaderna till viss del avräknas mot de fyravgifter som handelssjöfarten erlägger. Avräkningen får dock inte utgöra mer än 9% av fyravgifterna, såvida inte regeringen beslutar om avsteg från den principen. Utskottet har betonat att sådant avsteg får göras endast om regeringen bedömer det som synnerligen angeläget och att alla möjligheter bör tillvaratas för att rationalisera HKFs verksamhet, så att avräkningen understiger ett belopp som svarar mot 9% av fyravgifterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Departementschefen framhåller att det är ett viktigt element i den statliga budgetprocessen att kontinuerligt ompröva de statliga verksamheterna. Han anser att det finns skäl att närmare undersöka om det kan finnas bättre alternativ till dagens statliga huvudmannaskap för HKF. Ett ställningstagande till en av rådet föreslagen treårsbudget får därför anstå. För nästa budgetår räknar departementschefen med att 16930000 kr. avräknas från fyravgifterna. Eftersom det saknas samband mellan sjöfartsverkets inkomster från fyravgifter och HKFs verksamhet, anser departementschefen att systemet med procentavräkning bör slopas. Rådet har föreslagit att nuvarande Handelsflottans kultur- och fritidsråds fond får ombildas till en fond för investeringar, utvecklingsarbete och utjämningsändamål. Behållningen i fonden uppgår för närvarande till 3,2 milj.kr. Detta belopp bör -- framhåller departementschefen -- kunna få användas av HKF efter beslut av regeringen. Det överskott som kan uppstå fr.o.m. budgetåret 1991/92 bör fritt få disponeras efter beslut av HKFs styrelse.
I motion T249 (v) tar motionärerna fasta på ett förslag i HKFs anslagsframställning. Rådet har i denna beräknat utgifterna till 17,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning under budgetåret 1991/92 samt hemställt att för budgetåren 1991/92--1993/94 ytterligare medel beviljas motsvarande en procent av fyravgifterna, eller ca 2,5 milj.kr. Motionärerna gör HKFs förslag till sitt. Utskottet finner det, som framgår av vad som anförts i det föregående, angeläget att minska handelssjöfartens kostnadsansvar för HKFs verksamhet. Utskottet kan därför inte förorda en sådan ökning av detta ansvar som motionärernas krav innebär. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen, medan regeringens förslag tillstyrks.
7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse enligt riksdagens beslut att slopa de särskilda passageavgifterna för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24, bet. TU6, rskr. 61). Riksdagen har därefter beslutat (prop. 1985/86:100 bil. 8, bet. TU14, rskr. 228) att kostnaderna över anslaget skall betalas av staten. Anslagsbelastningen för att täcka uteblivna passageavgifter för Vänersjöfarten har -- framhåller departementschefen -- under de gångna åren ökat väsentligt. Den har nu nått en nivå där ytterligare överväganden måste göras om det statliga stödet till denna sjöfart. Som ett led i regeringens åtstramningspaket föreslås ett anslag på 59,8 milj.kr. för nästa budgetår, varav 52,8 milj.kr. avser kanalverket och 7 milj.kr. seglationsstyrelsen. Det innebär -- i förhållande till anslaget för innevarande budgetår -- en minskning med totalt 10 milj.kr. För kanalverket innebär förslaget en minskning med 11,2 milj.kr. och för seglationsstyrelsen en ökning med 1,2 milj.kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om införande av en passageavgift för Vänersjöfart. Departementschefen framhåller att kanalverket nu även bör ges möjlighet att ta ut särskilda avgifter av trafiken på kanalen. En stor del av trafiken är numera fullt avgiftsbefriad genom att den utförs som inrikes trafik. Kanalverket bör avväga denna avgift mot olika servicenivåer och rationaliseringsåtgärder i syfte att åstadkomma bästa möjliga service i förhållande till Vänersjöfartens behov och betalningsvilja.
I motion T620 (s) framhålls att regeringens förslag till medelsanvisning, i den del den gäller Trollhätte kanalverk, innebär en prutning av kanalverkets anslagsäskande för driftbidrag under nästa budgetår med 19,1 milj.kr. En sådan minskning av bidraget kommer -- betonar motionärerna -- att få allvarliga konsekvenser för kanaltrafiken. Det är enligt motionärerna osannolikt att kanalverket, med tanke på konkurrensen från andra transportslag, skall kunna ta ut de ökade avgifter för sjöfarten på Vänern som regeringens förslag om passageavgifter innebär. Risken är mycket stor att godset i så fall i stället kommer att transporteras på väg, något som från miljö- och samhällssynpunkt skulle vara mycket olyckligt. Att minska servicen vid kanalverket -- genom att t.ex. stänga kanalen nattetid -- skulle medföra mycket negativa följder för Vänersjöfarten.
I motionerna T247 (fp), T605 (c), T621 (fp) och T632 (mp) framhålls Vänersjöfartens stora betydelse som ett miljövänligt och energisnålt alternativ till landsvägstransporter, uttalas farhågor för att kostnadsökningar för denna sjöfart -- till följd av den föreslagna anslagsminskningen -- skall få negativa konsekvenser för miljön och för möjligheterna till fortsatt trafik på sjön samt begärs utredningar i syfte att stärka Vänersjöfartens roll.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av Vänersjöfarten i de olika avseenden de anger. Vid bestämmandet av passageavgiftens storlek är det enligt utskottets mening väsentligt att man slår vakt om Vänersjöfartens konkurrenskraft så att sjötransporterat gods inte onödigtvis överförs till landtransportmedel, med den negativa miljöpåverkan detta innebär. Transportstödsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1990:73) Transportstöd berört anslaget till viss kanaltrafik m.m. och därvid övervägt frågan om en regionalisering av ansvaret för stödet till Vänersjöfarten. Utredningen uttalar i sammanhanget att Vänerregionens transportsystem av vägar, järnvägar och sjöfart bör ses i ett samlat perspektiv. Departementschefen tar fasta på utredningens systemsyn och säger sig ämna föreslå regeringen att en särskild utredningsman får i uppdrag att utvärdera det hittillsvarande stödet till Vänersjöfarten och tillsammans med berörda parter utforma ett förslag till hur en sådan systemsyn kan uppnås. Utredningsmannen kommer, enligt vad utskottet erfarit, att arbeta snabbt och väntas avsluta sitt arbete någon gång på sensommaren innevarande år. Kanalverket har i en skrivelse till utskottet låtit förstå att en anslagsminskning i viss mån kan motverkas genom att vissa nödvändiga underhållsarbeten ges ett kortvarigt uppskov. Utskottet förutsätter att utredningsmannen, förutom de frågor utskottet och departementschefen aktualiserar, även kommer att beakta de i motion T620 (s) påtalade följderna av att kanalverket minskar sin service för Vänersjöfarten. Vidare utgår utskottet från att utredningsmannen behandlar frågan om ersättning till seglationsstyrelsen för utgifter i samband med utmärkning m.m. av fritidsbåtsleder. Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandena i väsentlig mån tillgodosett. De bör därför inte för närvarande föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen. Regeringens förslag tillstyrks.
8 Den allmänna inriktningen av Sveriges internationella sjöfartspolitik samt anslagen Stöd till svenska rederier och Bidrag till svenska rederier
8.1 Internationella fartygsregister
Utskottet har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden om införande av ett svenskt internationellt fartygsregister. Vad förespråkarna av ett sådant register syftar till är att stärka den svenska handelsflottans internationella konkurrenskraft genom att inom ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att sänka bemanningskostnaderna. Lokala avtal innebär att utländska besättningar kan anställas på fartyg på grundval av kollektivavtal som tecknas med de fackliga organisationerna i sjöfolkets hemländer. Förslag om ett svenskt internationellt fartygsregister återkommer i tre motioner som utskottet nu har att behandla, nämligen T211 (m), T629 (fp) och T647 (m). I den sistnämnda motionen framhålls att den svenska sjöfartspolitiken har medfört att större delen av den svenska handelsflottan i dag seglar under andra flaggor än den svenska, och att endast ett fåtal av de nybyggen som nu finns i order kommer att få svensk flagg. Motionärerna finner denna utveckling djupt olycklig och framhåller att svenska rederier bör ha samma möjligheter som övriga svenska företag att bedriva verksamhet i utlandet på samma villkor som gäller för deras utländska konkurrenter. Ett svenskt internationellt fartygsregister bör därför inrättas. Utskottet vidhåller sin uppfattning -- senast uttalad i det av riksdagen godkända betänkandet 1989/90:TU18 -- att ett svenskt internationellt fartygsregister skulle kunna innebära att man på svenska fartyg underlåter att tillämpa svenska lagregler på väsentliga områden, inte minst det arbetsrättsliga, i en utsträckning som synes oförenlig med svensk rättsuppfattning. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
I motion T647 (m) framhålls att regeringen bör ta initiativ till förhandlingar om gemensamma nordiska regler för de internationella fartygsregistren. Av utskottets ställningstagande till frågan om ett svenskt internationellt fartygsregister följer att även det nu aktuella motionsyrkandet avstyrks.
Vidare avstyrker utskottet motion T609 (c) i den del motionen avser svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt kvalitetsregister.
I motion T647 (m) aktualiseras ett förbud för internationellt registrerade fartyg att trafikera nordiska farvatten. Motionärerna framhåller att den sjöfart som i dag bedrivs av skepp registrerade i norskt eller danskt internationellt register är underkastad begränsningar när det gäller anlöp av hamnar i Norge och Danmark. Den socialdemokratiska regeringen borde ha eftersträvat en gemensam nordisk lösning på registerfrågan i stället för att välja en ensidig svensk subventionspolitik som nu har medfört att norska och danska skepp registrerade i respektive lands internationella register har fri tillgång till svensk kustfart. För svensk kustfart innebär detta en i längden ohållbar konkurrenssituation som hotar näringens existens.
Motioner med krav på förbud för bekvämlighetsflaggade fartyg att anlöpa svensk hamn har vid ett flertal tillfällen behandlats och avstyrkts av utskottet med hänvisning till att Sveriges internationella åtaganden gör det i princip omöjligt att hindra fartyg från att anlöpa svensk hamn bara med hänvisning till att fartyget för en viss flagg. Samma invändning gäller enligt utskottets mening sådana fartyg som motionen avser. Frågan om den konkurrens som svensk kustsjöfart möter från fartyg, som registrerats i de danska och norska internationella fartygsregistren, berördes av kommunikationsministern i ett interpellationssvar den 4 april 1989. Statsrådet erinrade om att Sverige år 1958 hade ingått ett avtal med Norge om att ömsesidigt upplåta sin kustfart för varandras fartyg. Samma år förlängdes ett tidigare avtal med Danmark om kustfart. År 1989 beslutade regeringen att fartyg registrerade i de danska och norska internationella registren skall anses som danska resp. norska fartyg och därmed omfattas av gällande avtal. Vidare erinrade kommunikationsministern om det stöd på 550 milj.kr. till svensk sjöfart som riksdagen hade beslutat om år 1988. Avsikten med stödet var bl.a. att svenska fartyg skulle kunna konkurrera med fartyg från de danska och norska registren i svensk kustfart. Samtidigt skulle svenska fartyg få en ökad konkurrenskraft i dansk och norsk kustfart. Om den svenska kustfarten skall skyddas helt från konkurrens utifrån -- framhöll statsrådet -- faller också motivet för att låta fartyg som utnyttjas i svensk kustfart få del av det statliga stödet. Utskottet delar kommunikationsministerns sålunda uttalade uppfattning. Med hänvisning härtill och vad utskottet i övrigt nu anfört avstyrks motionsyrkandet.
8.2 EGs sjöfartspolitik
I motion T647 (m) framhålls att det inom EG pågår ett arbete med att skapa en gemensam sjöfartspolitik som skall göra det möjligt för rederier i EG-länderna att på ett aktivt sätt delta i internationell sjöfart. Motionärerna framhåller att även svensk sjöfartspolitik måste utformas så att svenska rederier kan medverka på samma villkor som gäller i EG-länder. Sverige måste -- betonas det -- aktivt arbeta så att svenska skepp och rederier inte utsätts för diskriminering till följd av konkurrensreglernas tillämpning. I motion T609 (c) framhålls att Sverige medger kustsjöfart med utländska fartyg under förutsättning att motsvarande rättigheter ges svenskt tonnage i utlandet. Inom EG pågår nu ansträngningar att liberalisera kustsjöfarten. Inför en sådan utveckling är det angeläget att svenska sjöfartsföretag får obegränsat tillträde till denna liberaliserade EG-marknad. Regeringen bör verka för att så sker. Enligt vad utskottet erfarit omfattar de pågående överläggningarna mellan EG och EFTA om ett EES-avtal även sjöfartsfrågor. Från berörda EFTA-staters sida söker man tillgodose önskemål av den art som de båda motionerna avser. I avvaktan på resultatet av överläggningarna synes något riksdagens uttalande i frågan inte erforderligt, varför motionsyrkandena avstyrks.
8.3 Flagglagen
Lagen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp -- den s.k. flagglagen -- bör enligt motionerna T609 (c), T629 (fp) och T647 (m) upphävas. Lagen antogs av riksdagen så sent som i december 1989 och ersätter 1977 års flagglag, som upphörde att gälla samtidigt som den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 1990 (prop. 1989/90:22, bet. TU8, rskr. 62). Den nya lagen motiveras främst av beredskapsskäl och innebär i likhet med den gamla att ett svenskt registreringspliktigt skepp eller andel däri inte får överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om skeppet genom överlåtelsen upphör att vara svenskt. I motionerna framhålls bl.a. att flagglagen inte förmått fullgöra sitt syfte att minska utflaggningen och att den innebär en effektiv spärr mot nyregistrering under svensk flagg, eftersom den "inlåsningseffekt" som följer av lagen innebär att kommersiellt betingade försäljningar eventuellt inte kan genomföras. Fartygsregistreringarna sker därför till största delen utomlands. Internationell sjöfart kräver flexibilitet, anpassningsförmåga och handlingskraft, betonas det i c-motionen. Flagglagen verkar i motsatt riktning. I m- och fp-motionerna framhålls också att beredskapsskäl inte är tillräckliga för att motivera lagen, eftersom endast en mindre del av tonnaget är krigsplacerat. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att staten med sitt ansvar för den svenska beredskapen förbehåller sig rätten till insyn i och visst inflytande över överlåtelser av svenska fartyg till utlandet. Det förtjänar erinras att ifrågavarande riksdagsbeslut innebär att tillstånd normalt skall ges om överlåtelsen sker utan ett bevarat svenskt driftsinflytande. I fråga om tillstånd till överlåtelser med ett bevarat svenskt driftsinflytande innebär den nya lagen vissa lättnader i jämförelse med den gamla. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
8.4 Anslagsfrågor
Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:217, bet. TU37, rskr. 437). Beslutet innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier. Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts åren 1982--1985. Sistnämnda år är det sista kvalifikationsåret för stödet, som inte kan utgå längre än till år 1992. I nu förevarande proposition föreslås en medelsanvisning på 5 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T629 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag till medelsanvisning, under förutsättning av bifall till motionärernas yrkande om inrättande av ett svenskt internationellt fartygsregister. I motion T647 (m) framhålls att den socialdemokratiska regeringen valde att införa ett kontant driftstöd till svensk sjöfart i stället för ett internationellt register. Ingen näringsgren kan i längden basera sin verksamhet på statliga bidrag. Om sjöfarten får rimliga och internationellt konkurrenskraftiga villkor, kan det statliga bidraget till svenska rederier upphöra. Motionärerna yrkar att vad de sålunda anfört skall ges regeringen till känna. Utskottet finner för sin del inte skäl att nu ompröva 1982 års riksdagsbeslut. Anslagsberäkningen har inte heller givit utskottet anledning till erinran. Med hänvisning till det anförda och till utskottets ställningstagande i registerfrågan tillstyrks regeringens förslag och avstyrks fp-yrkandet samt m-yrkandet i den del detta avser det anslag som nu är i fråga.
Våren 1988 beslutade riksdagen om ett ytterligare stöd till svenska rederier (prop. 1987/88:129, bet. TU27, rskr. 337). Beslutet innebar att ett särskilt stöd lämnas till svenska rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader som avser sociala avgifter. Bidraget har införts fr.o.m. den 1 januari 1989 med 38000 kr. per helårsanställd sjöman sysselsatt på svenskt handelsfartyg i fjärrfart. Kalenderåret 1988 utgör första kvalificeringsår. För detta bidrag föreslås i propositionen en medelsanvisning på 300 milj.kr. för nästa budgetår. I december 1988 beslutade riksdagen att utöver nämnda bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som motsvarar den sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta på svenska handelsfartyg i fjärrfart (prop. 1988/89:56, bet. TU6, rskr. 85). Undantagna från möjligheten att få bidrag från anslaget är sålunda t.ex. passagerarfärjor i närfart. Kostnaderna för nästa budgetår beräknas till 250 milj.kr. Regeringens förslag till medelsanvisning omfattar därmed totalt 550 milj.kr.
I motionerna T211 (m) och T629 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag till medelsanvisning, under förutsättning av bifall till motionärernas yrkanden om inrättande av ett svenskt internationellt fartygsregister. I motion T647 (m) framhålls, som nämnts, att det statliga bidraget till svenska rederier bör upphöra. Utskottet är inte för sin del berett ompröva 1988 års båda riksdagsbeslut. Vidare vill utskottet ånyo understryka att ifrågavarande anslag innebär en återbetalning av inbetald skatt och en "rabatt" på sociala avgifter. Anslaget skall ses som ett svenskt alternativ till ett internationellt fartygsregister i syfte att behålla och utveckla svensk sjöfart. Med hänvisning till det anförda och till utskottets ställningstagande i registerfrågan tillstyrks regeringens förslag och avstyrks de båda yrkanden som gäller medelsanvisningen. Vidare avstyrks yrkande 5 i motion T647 (m) i den del yrkandet avser det anslag som nu är i fråga.
I motion T609 (c) framhålls att syftet med det sjöfartspolitiska stödet är att stärka de svenskflaggade och svenskbemannade fartygens konkurrenskraft genom att kompensera deras höga kostnadsläge i jämförelse med lågkostnadsflaggade fartyg. För att inte denna skillnad skall öka fordras det att en indexuppräkning byggs in i det svenska stödsystemet så att åtminstone den inhemska kostnadsutvecklingen balanseras. Det krävs med andra ord en värdesäkring av sjöfartsstödet. Bidraget på 38000 kr. per helårsanställd sjöman borde nu vara minst 49000 kr. för att motsvara värdet i utgångsläget. Av propositionen framgår att nämnden för rederistöd, som administrerar ifrågavarande statsbidrag, i en skrivelse till regeringen begärt att den del av bidraget som är relaterat till de sociala kostnaderna räknas upp från 38000 kr. till 49000 kr. per helårsanställd sjöman. Departementschefen har ställt sig avvisande till detta förslag med hänvisning till att stödet också är bundet till sjömansbeskattningen samt till regeringens förslag om fortsatt reformering av inkomst- och företagsbeskattningen (prop. 1990/91:54, bet. SkU10, rskr. 106). Förslaget -- och riksdagens beslut -- innebär att sjömansskattelagen upphävs och att sjömännen fr.o.m. 1993 års taxering beskattas enligt landskattesystemet. För att inte övergången skall medföra en påtaglig skärpning av sjömännens beskattning är det regeringens avsikt -- framhåller departementschefen -- att ett system med särskilda sjöarbetsinkomstavdrag för inkomster ombord på svenska handelsfartyg skall införas i samband med övergången till landskattesystemet. I likhet med departementschefen är utskottet för närvarande inte berett att förorda en uppräkning av bidraget. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
9 Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten
Frågor om åtgärder mot oljeskador m.m. till sjöss behandlas i ett flertal motioner. Utskottet vill med anledning härav erinra om att sådana frågor behandlades av Kommittén för miljörisker vid sjötransporter (MIST) i dess betänkande SOU 1979:43--45 Ren Tur -- program för miljösäkra sjötransporter. Betänkandet låg till grund för proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter. Riksdagens beslut med anledning av propositionen, i den del som bereddes av trafikutskottet, framgår av betänkandet TU 1980/81:31 (rskr. 422). Som framhölls i beslutet medför sjöfartens internationella karaktär att åtgärder på sjösäkerhetsområdet, för att bli verkningsfulla, vanligtvis måste vidtas i internationellt samarbete. På det globala planet bedrivs ett sådant samarbete inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som är FNs fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, och inom den internationella arbetsorganisationen, ILO, som behandlar frågor som rör de ombordanställdas sociala förhållanden, vilka också har stor betydelse för sjösäkerheten. Arbetet inom IMO har på sjösäkerhetsområdet resulterat i en rad konventioner som avser bl.a. fartygs konstruktion, utrustning och certifiering från säkerhetssynpunkt samt regler för sjötrafiken. På havsföroreningsområdet bör särskilt nämnas den s.k. MARPOL 73/78 (International Convention for the Prevention of Pollution from Ships, 1973, as Modified by the Protocol of 1978 Relating thereto). Det internationella samarbetet bedrivs även på regional nivå. För Östersjöområdets del kan särskilt nämnas 1974 års Helsingforskonvention om skyddet av Östersjöns marina miljö. Samarbetet mellan Östersjöstaterna på de områden som täcks av konventionen sker inom ramen för en kommission med säte i Helsingfors. Ett regionalt samarbete bedrivs också mellan sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i tretton andra västeuropeiska länder med stöd av en överenskommelse om hamnstatskontroll. Samarbetet syftar till att öka möjligheterna att motverka förekomsten av fartyg som inte uppfyller internationella normer. Regionalt samarbete bedrivs av sjöfartsverket och andra sjöfartsmyndigheter även i andra frågor, såsom t.ex. isbrytning och lotsning.
9.1 Allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter
Sverige har aktivt deltagit i arbetet med att färdigställa internationella överenskommelser av det slag som nämnts ovan. Säkerhetsarbetet inom ramen för dessa överenskommelser pågår ständigt med aktivt svenskt deltagande i syfte att förbättra och förfina gällande regelverk. Med hänvisning härtill och då utskottet vidhåller att nationella särlösningar på sjösäkerhetsområdet bör undvikas, avstyrker utskottet de motioner som innehåller allmänna krav på skärpta nationella och internationella regler för ökad sjösäkerhet. De motioner det gäller är T625 (fp) yrkande 1 om att säkerheten i oljetrafiken måste förbättras och yrkande 4 om behovet av nordiska och internationella överenskommelser i syfte att öka säkerheten till sjöss, T641 (c) yrkande 1 om ett bättre internationellt regelverk och T647 (m) yrkande 14 om en internationell harmonisering av reglerna för konstruktion och inspektion av tankskepp.
I motion T644 (fp) begärs en övergripande analys av färjetrafiken mellan Sverige och Finland. Analysen bör utgå från att sjötransporter generellt sett är miljövänliga och energisnåla jämfört med varje alternativ. Resultatet av analysen kan utgöra underlag för en anpassning av färjetrafiken till berörda landtransportsystem, för den långsiktiga inriktningen och för miljöanpassningen. Även trafikens betydelse för turistnäring, regionalpolitik och övrig sjöfart behöver belysas.
I motion T650 (m) begärs en utredning om förutsättningarna för fortsatt färjetrafik i Stockholms skärgård med beaktande av de betydande skadeverkningar på miljö och natur som främst de stora färjorna förorsakar. Färjetrafiken mellan Sverige och Finland genom Stockholms skärgård är, som framhålls i motion T644 (fp), av mycket stor betydelse för svensk och finsk utrikeshandel, för turismen och och för de båda ländernas sjöfartsnäringar. Trafiken har funnits under många år. Under de senaste 15--20 åren har olika åtgärder vidtagits för att minska fartygens påverkan på miljön. Detta arbete fortsätter. Som utskottet nämnt i det föregående är frågan om inrättande av en allmän farled över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård för närvarande föremål för prövning enligt den ordning som föreskrivs i naturresurslagen. I samband härmed har sjöfartsverket framhållit att storleksbegränsningar för färjor bör införas och att färjor genom myndighetsbeslut skall förmås att gå i farleder, där den minsta risken för skadeverkningar på miljön uppkommer. I proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö, som förelades riksdagen den 18 februari, föreslår regeringen åtgärder i syfte att minska luftföroreningarna och vissa andra miljöstörningar i den nordiska färjetrafiken. Det avsnitt av propositionen som avser en miljöanpassad sjöfart har remitterats till trafikutskottet för beredning. Enligt utskottets mening bör beslut i de frågor som sålunda är under beredning avvaktas. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena synes inte nu böra komma i fråga, varför desamma avstyrks.
I motion T644 (fp) framhålls också att man bör söka få till stånd ett miljöavtal mellan myndigheter och rederier med riktlinjer för fördelning på hamnar och farleder av färjetrafiken mellan Sverige och Finland i syfte att minimera miljöeffekterna. I ett sådant avtal skulle man också bl.a. kunna lösa frågan om en ökad miljöanpassning av fartgränser. Utskottet erinrar om riksdagens beslut år 1984 att någon statlig styrning av hamnutvecklingen inte bör ske (prop. 1983/84:100 bil. 8, bet. TU14, rskr. 197). Övriga frågor som motionären behandlar regleras genom beslut av myndigheter efter sedvanligt samråd med rederier, organisationer och andra berörda myndigheter. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
9.2 Dubbla bottnar på tankfartyg m.m.
Frågan om dubbla bottnar på tankfartyg -- och andra konstruktionslösningar såsom dubbla sidor -- för att minska riskerna för oljeutflöde vid haverier med sådana fartyg behandlas i motionerna T605 (c), T610 (mp) och T641 (c). Som framgår av 1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter innebär MARPOL 73/78 en skärpning av tidigare gällande regler om tankfartygs konstruktion. Bl.a. infördes krav på särskilda segregerade ballasttankar i fartygen som skall vara placerade så att de ger skydd mot oljeutflöde vid grundstötning eller kollision. Bestämmelserna i MARPOL 73/78 tillämpas nu i princip av all världens sjöfartsnationer och har inneburit att tankfartyg byggda sedan början av 1980-talet har en säkrare skrovkonstruktion än tidigare. I riksdagsbeslutet underströks också att sjöfartens i hög grad internationella karaktär gör det nödvändigt att eftersträva enhetliga regler när det gäller fartygs konstruktion och utrustning. Nationella krav som saknar förankring i internationella regler innebär inte bara en risk för att den svenska sjöfartens internationella konkurrenskraft äventyras utan också att den svenska försörjningstryggheten kan hotas. Utvecklingen internationellt visar emellertid att dubbla bottnar blir allt vanligare på mindre och medelstora oljetankfartyg, dvs. fartyg som frekvent trafikerar Sverige och omgivande farvatten. Utskottet ser med tillfredsställelse på denna utveckling. I sammanhanget förtjänar vidare erinras om den s.k. kemikaliebulkkoden som antogs av IMO år 1971 och som tillämpas i Sverige sedan år 1972. I detta regelverk finns olika konstruktionskrav för olika fartyg, beroende på farlighetsgraden av de flytande kemikalier de är avsedda att transportera. För de farligaste lasterna krävs bl.a. dubbla bottnar och sidor. Som utskottet redan framhållit pågår inom IMO och andra internationella organisationer ett ständigt arbete -- med aktivt svenskt deltagande -- för att öka säkerheten vid sjötransporter av olja och annat miljöfarligt gods. År 1990 bedöms av sjöfartsverket ha inneburit goda framsteg i säkerhetsarbetet. Preliminär överenskommelse har i IMO träffats om att dubbelbotten från miljösynpunkt måste vara definierad i tekniska termer för att man skall få besked om dess skyddsgrad. Andra metoder -- om de har samma skyddsgrad -- skall anses vara likvärdiga med dubbelbotten. En sådan metod är den från svensk sida föreslagna s.k. vakuum-metoden, som bygger på att genom undertryck i tankarna förhindra utsläpp av olja vid en bottenskada. Även kombinationer av metoder kan godtas. Motionärernas krav på dubbla bottnar o.d. avser fartyg som trafikerar Östersjön och svenska inre vatten. Utskottet vidhåller sin uppfattning att nationella särkrav i fråga om tankfartygs konstruktion bör undvikas. Utskottet förutsätter att man från svensk sida fortsätter att med kraft driva säkerhetskraven på det internationella planet. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Av det sålunda redovisade ställningstagandet följer att utskottet även avstyrker yrkandena i motionerna T648 (mp) och T649 (mp) med krav på att oljetankfartyg i Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och dubbla bottnar. Som framhölls i utskottets betänkande 1989/90:TU18 framstår tredubbla skott som en orealistisk idé.
9.3 Förbud mot större tankfartyg i Östersjön
I motionerna T610 (mp), T648 (mp) och T649 (mp) yrkas att riksdagen beslutar om ett förbud mot större tankfartyg i Östersjön. Östersjön utgör till stora delar internationellt vatten. Något sådant förbud som motionärerna begär kan sålunda Sverige inte ensidigt besluta om. Motionsyrkandena avstyrks.
9.4 Anmälningsplikt, trafikinformation och trafikledning
I motion T651 (fp) begärs att anmälningsplikt före infart i Mälaren skall införas för fartyg med miljöfarlig last. Uppgifter i samband med anmälningen om typ av last och volym skulle väsentligt underlätta en räddningsaktion om en olycka händer, framhåller motionärerna. Enligt vad utskottet erfarit fraktar huvuddelen av de fartyg som går in i Mälaren bulkgods. De laster som förs i dessa fartyg är i praktiken kända. Ett förfarande med innebörden att innehållet i styckegodslaster anmäldes i detalj skulle med all sannolikhet inte leda till en snabbare och säkrare och räddningsaktion. Styckegods fraktas i dag till helt övervägande del i containrar. Den mängd information som skulle hanteras vid anmälningen skulle bli mycket omfattande. Vid en nödsituation skulle beslut om räddningsåtgärder inte fattas på grundval av den informationen utan med stöd av information direkt från fartyget med anledning av situationen. Utskottet delar sålunda inte motionärernas uppfattning och avstyrker motionen.
Enligt motion T642 (s) bör Sverige verka för en internationell överenskommelse om anmälningsplikt för transporter av farligt gods genom Öresund. Enligt vad utskottet erfarit har försök med en sådan anmälningsplikt gjorts i Stora Bält men misslyckats. Förutsättningar att nå internationell enighet i frågan bedöms för närvarande inte föreligga. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen av ifrågavarande transporter och på det internationella planet tar de initiativ som kan visa sig erforderliga. Med det sagda avstyrks motionen.
I motion T249 (v) framhålls att det inom sjötrafikområdena Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg finns ett system för trafikinformation (TIC). Med nuvarande omfattning av systemet är fartygen skyldiga -- säger motionärerna -- att rapportera passage av i lag fastställda punkter i farlederna till TIC. Information går därefter tillbaka till fartygen om aktuella fartygsrörelser i farleden. Motionärerna vill att trafikinformationssystemet byggs ut och kompletteras med uppgifter till skydd för miljön. Ifrågavarande trafikinformationssystem är avsedda att ge information om fartygsrörelser inom de områden som motionärerna nämner. Informationen används bl.a. för att underlätta val av mötesplatser i farlederna. Den leder följaktligen till ökad sjösäkerhet och därmed till nytta för miljön. Med det sagda finner utskottet motionärernas krav tillgodosedda, varför motionsyrkandet avstyrks.
I motion T641 (c) framhålls att Sverige bör verka för en internationell överenskommelse om trafikledning i Östersjön för fartyg med miljöfarliga laster. En sådan överenskommelse skulle förutsätta medverkan av alla de stater vilkas handelsfartyg trafikerar Östersjön och synes för närvarande böra bedömas som orealistisk med hänsyn till sjöfartens traditioner och funktionssätt. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
9.5 Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga oljeutsläpp
I motionerna T648 (mp) och T649 (mp) yrkas att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras samt att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant system accepteras internationellt. Enligt vad utskottet erfarit genomfördes i slutet av 1970-talet på svenskt initiativ ett försök med ett partikelmärkningssystem för oljelaster. Samtliga Östersjöstater deltog i försöket. Systemet kunde emellertid inte fås att fungera som avsågs. Då något annat arbete som rör märkning av oljor för närvarande inte bedrivs, torde det inte vara möjligt att vinna internationellt gehör för förslag av den art som framläggs i motionerna. I sammanhanget bör erinras om bl.a. den regelbundna flygspaning som kustbevakningen bedriver för att upptäcka och spåra olagliga oljeutsläpp. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
9.6 Inspektionsverksamhet
I motion T625 (fp) framhålls att det behövs en ökad kontroll av oljetankrar som anlöper svenska hamnar. Enligt motionären anlöper ca 1200 oljetankfartyg årligen Brofjorden. Noggranna kontroller av detta tonnage kan rimligen inte alltid hinnas med, säger motionärerna. Man borde sträva efter att minst varannan tanker, som anlöper svensk hamn, kontrolleras. Vidare framhåller motionärerna att oljetankfartyg med förutsedda brister bör stoppas innan insegling sker till svenska hamnar. Enligt vad utskottet erfarit utgör svenska kusttankfartyg den övervägande delen av de oljetankfartyg som anlöper Brofjorden. De svenska fartygen omfattas av den planmässiga tillsyn som gäller enligt fartygssäkerhetslagen (1988:49) och med stöd av denna meddelade bestämmelser. Den nämnda överenskommelsen om hamnstatskontroll mellan sjöfartsverket och vissa andra västeuropeiska sjöfartsmyndigheter innebär att 25% av de fartyg som anlöper hamnar i stater som omfattas av överenskommelsen skall inspekteras, om fartyget inte inspekterats inom en kortare tid än sex månader före anlöpet. En sådan inspektionsfrekvens bedöms av de berörda sjöfartsmyndigheterna som tillräcklig för att åstadkomma en tillfredsställande kontroll av säkerheten med en rimlig resursinsats. Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning att oljetankfartyg med förutsedda brister bör stoppas. Om ett bristfälligt fartyg upptäcks vid en hamnstatskontroll -- i någon av de stater som omfattas av överenskommelsen därom -- stoppas fartyget, om bristen är allvarlig, och får inte lämna hamnen förrän bristen åtgärdats. Frågan huruvida fartyg med brister skall hindras anlöpa svensk hamn torde få avgöras från fall till fall med hänsyn till sjösäkerheten och den skada på miljön som skulle kunna uppstå, om det bristfälliga fartyget inte tillåts angöra svensk hamn för att på ett säkert sätt bli av med sin last. Sverige och andra seriösa sjöfartsnationer arbetar inom IMO och andra internationella organ ständigt för en globalt enhetlig tillämpning av de internationella regelverken inom sjösäkerhets- och havsmiljöskyddområdena. Utskottet finner med hänvisning till det anförda inte något behov av sådana riksdagsuttalanden som begärs i motionen, varför yrkandena därom avstyrks.
9.7 Lotsningsfrågor
I motion T249 (v) framhålls att samtliga fartyg, oavsett storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska farvatten, då de är lastade med petroleumprodukter och annat farligt gods. I motion T610 (mp) framhålls att ett skärpt lotstvång bör gälla för miljöfarliga sjötransporter. I motion T647 (m) begärs en översyn av lotsningsbestämmelserna. Reglerna är enligt motionärerna schablonartade och motsvarar inte de krav som näringen och sjösäkerheten ställer. I många fall har det inträffat att den lots som anlitats haft väsentligt mindre erfarenhet av den aktuella leden än befälhavaren ombord. I vissa fall finns inga behöriga lotsar till den aktuella platsen, men lotstvång och lotsavgift gäller trots detta. 1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter innebar bl.a. införandet av ett behovsanpassat lotstvång, vars utformning sjöfartsverket hade att svara för. Enligt beslutet skall frågan om lotstvång prövas med utgångspunkt i farledsförhållandena och fartygets storlek, konstruktion, utrustning beskaffenhet och bemanning samt lastens miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger på svenskt inre vatten. Frågor om undantag från lotstvånget avgörs med hänsyn till bl.a. lastens beskaffenhet samt befälets kännedom om farleden och språkkunskaper i den nödvändiga kommunikationen med lotsplats eller trafikinformationscentral. Utskottet förutsätter att utformningen och tillämpningen av sjöfartsverkets lotsningsbestämmelser står i överensstämmelse med de sålunda angivna riktlinjerna och inte uppluckras. Vidare utgår utskottet från att tillämpningen fortlöpande följs av dem som berörs. Riktlinjerna synes väl ägnade att tillgodose sitt syfte, varför någon förändring i vare sig skärpande eller mildrande riktning inte torde vara erforderlig. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
9.8 Vissa andra miljöfrågor
I motion T610 (mp) framhålls att möjligheten till sjötransporter bör tas i beaktande när miljökonsekvensanalyser görs av större industriprojekt, vägprojekt etc. En sådan trafikmässig miljöprövning -- fortsätter motionärerna -- skall naturligtvis också omfatta järnvägen som alternativ. Den lösning som ger det bästa samhällsekonomiska resultatet, med fullt beaktande av miljökostnaden, bör normalt få företräde. Utskottet erinrar om att riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 bl.a. innebär att transportsystemet skall utvecklas så att en god miljö och hushållningen med naturresurser främjas. Det finns emellertid -- framhölls det vidare -- ingen anledning från statens sida att ingripa i företagens val av transportlösningar. Kundernas krav måste få styras av de fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda (prop. 1987/88:50, bet. TU 13 och 17, rskr. 159 och 246). Utskottet finner inte skäl att ompröva beslutet och avstyrker motionsyrkandet.
I motion T614 (s) framhålls att de flesta fartyg använder högsvavlig tjockolja som bränsle för sina motorer. Då oljan förbränns bildas kraftigt förorenade rökgaser som släpps ut i luften. Detta sker även då fartygen ligger vid kaj och har motorerna i gång för elförsörjningens skull. Genom en elanslutning av fartyg vid kaj skulle de besvärande utsläppen kunna minska. Fartygsmotorer avger liksom bilmotorer de kraftigast förorenade avgaserna vid kallstarter. Då ett fartyg elansluts vid kaj och hjälpmotorerna för elförsörjning stoppas kan i vissa fall dessa kallna på relativt kort tid. När motorerna startas på nytt kan därför halten av föroreningar i avgaserna totalt vara större än den skulle ha varit om motorerna varit i gång. För färjetrafiken kan följaktligen en generell elanslutning vid kaj framstå som en mindre värdefull metod för att minska luftföroreningarna. Mot den angivna bakgrunden har sjöfartsverket i en rapport om sjöfartens miljöeffekter framhållit att avgasrening ger betydligt bättre miljöeffekter än en elanslutning. Av det sagda följer att motionen avstyrks.
I motion T626 (s), med rubriken Flyttning av sjunkna fartyg, framhålls att man i Eskilstuna kommun sedan år 1981 haft problem med ett sjunket fartyg som ligger på grunt vatten i närheten av gästhamnen. Enligt motionärerna har kommunen inga lagliga möjligheter att flytta fartyget. En ändring av lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn bör därför komma till stånd. Av proposition 1985/86:122 om flyttning av fartyg i allmän hamn framgår att det finns bestämmelser som ger möjlighet att skaffa undan, eller på liknande sätt ta hand om lämnade fartyg, i flera olika författningar. Kungörelsen (1951:321) om undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderliga vrak torde inte vara tillämplig på det relaterade fallet. Som föredragande departementschefen framhåller kan däremot kommunerna -- i ett sådant fall som det här synes vara fråga om -- ingripa med stöd av naturvårdslagen (1964:822) eller renhållningslagen (1979:596) eller, om ägaren inte är känd och fartyget kan anses övergivet, lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd. I den mån ersättning för flyttningen inte går att ta ut av ägare eller ur fartyg får kostnaden -- understryks det i propositionen -- tas ut av kommunen. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen synes -- med hänvisning till det anförda -- inte påkallad. Densamma avstyrks följaktligen.
10 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande internationell anknytning
Enligt motion T266 (m) får de statliga sjöfartsavgifterna för fartyg som anlöper Göteborgs hamn inte sättas så högt att hamnen förlorar sin internationella konkurrenskraft. Nuvarande avgifter överstiger motsvarande avgifter i konkurrenthamnarna i Skandinavien och på kontinenten, säger motionärerna. Anlöpen i Göteborg genererar i dag inkomster som till stor del betalar kostnaderna för andra mindre trafikerade hamnar. I motion T647 (m) framhålls att farlederna huvudsakligen skall svara mot sjöfartens och fiskets behov och att avgiftsuttaget inte bör överstiga kostnaderna för drift av de aktuella farlederna. I vissa fall bör övervägas -- fortsätter motionärerna -- om inte tillsyn av farledsutprickning m.m. kan skötas av den industri eller hamnförvaltning som har nytta av leden. En motsvarande kostnadsreducering för utnyttjandet bör då ske. Som framgår av riksdagens trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88.50 bil. 1, bet. TU17, rskr. 246) innebär det statliga avgiftssystemet för sjöfarten att all utrikessjöfart drabbas lika oavsett kostnaderna för farledshållningen i det enskilda fallet. Detta leder på skilda håll till större intäkter än vad som svarar mot sjöfartsverkets kostnader. Generellt sett gäller att trafiken ger ett överskott längs väst- och sydkusten och ett underskott längs ost- och Norrlandskusten. Kostnaderna för farledshållningen kan emellertid inte i alla delar hänföras till trafiken på enskilda hamnar och kan följaktligen inte kostnadsföras på en specifik hamn. Fyrar, radionavigeringsstationer, sjökartläggning, isbrytning, tjänstefartyg m.m. utgör i väsentliga delar en gemensam kostnad. Däremot kan kostnaderna för främst lotsning, lokal farledsutmärkning, lokal sjökartläggning och del av administrationen hänföras till speciella farleder där ytterst hamnen har ett direkt intresse av förekommande kapacitets- och servicenivå. Sjöfartsverkets kostnader för denna "lokala farledshållning" uppskattades i den trafikpolitiska propositionen till 250 milj.kr. Av den propositionen framgick vidare att departementschefen mot den angivna bakgrunden hade övervägt ett system som skulle innebära att hamnarna som kunder köper vissa infrastrukturtjänster av sjöfartsverket. En effekt av ett sådant system skulle bli att västkusthamnarna tjänade ca 70 milj.kr. För övriga hamnar skulle uppstå en motsvarande merkostnad. Departementschefen såg vissa fördelar med en omläggning av avgiftssystemet i angiven riktning men fann dock att det trafikpolitiska målet att åstadomma en regional balans talade för att bibehålla systemet med en generell avgiftsutjämning. Utskottet och riksdagen anslöt sig till departementschefens uppfattning. Utskottet vidhåller för sin del denna uppfattning och vill erinra om att sjöfartsverket enligt 8§ förordningen (1977:1119) om farledsvaruavgift kan medge kommersiellt betingade rabatter. Med det sagda avstyrks yrkande 6 i motion T266 (m) och yrkande 10, i den del yrkandet gäller principerna för debitering av sjöfartsavgifter, i motion T647 (m). Enligt vad utskottet erfarit förekommer det på flera håll utmed våra kuster att kommuner eller industriföretag svarar för farledsutprickning och tillsyn av denna i sådana fall där sambandet mellan trafiken och en viss hamn är otvetydigt. Kostnaden härför ingår inte i beräkningsunderlaget för verkets avgifter. Någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 10 i motion T647 (m), i nu berörd del, synes med hänvisning till det anförda inte erforderlig, varför motionsyrkandet avstyrks i sin helhet.
I motion T647 (m) framhålls att de bestämmelser som reglerar sjöfarten måste anpassas så att konkurrensförutsättningarna blir desamma som gäller för landtransportföretag. En översyn av bemannings-, arbetstids- och tillsynsregler bör därför komma till stånd. Frågor som rör bemanning, arbetstid och tillsyn regleras i bl.a. fartygssäkerhetslagen (1988:49) och sjöarbetstidslagen (1970:105). Denna lagstiftning skall naturligtvis ses mot bakgrund av att arbete till sjöss med nödvändighet -- inte minst av säkerhetsskäl -- i åtskilliga avseenden skiljer sig från arbete i land. Särregler kan därför inte undvaras. Det bör dock vara en strävan att så långt möjligt söka utjämna skillnaderna. Den nämnda lagstiftningen tillgodoser enligt utskottets mening detta önskemål. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
11 Trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m.
I motion T217 (s) framhålls att kommunerna i Skåne genom satsningar i hamnanläggningar och infrastruktur byggt upp ett transportsystem med goda utsikter för framtiden. Fartygstransporter är -- betonar motionärerna -- gynnsamma från energi- och miljösynpunkt. Mycket mer av det svenska och internationella transportarbetet skulle kunna göras med sjöfart. I motion T228 (s) behandlas infrastruktursatsningar för Norrbotten. Ett försummat område för sådana satsningar är enligt motionärerna möjligheterna att utveckla kustsjöfarten. Ett samarbete som de norrbottniska basindustriföretagen bedriver för att gemensamt effektivisera transporterna visar att genom måttliga investeringar på terminalområdet, 1 à 2 miljarder kronor, kan stora möjligheter skapas att utveckla sjöfarten på Norrlandshamnarna. I motion T511 (fp) framhålls att en politik som syftar till att bromsa den stigande energikonsumtionen är önskvärd och ligger rätt i tiden. Den landbaserade godstrafiken bör därför i högre grad än nu balanseras mot sjötransporter, som är ett energisnålt sätt att frakta gods. För att ta hand om långväga transporter är ett kust- och närsjöfartssystem ett alternativ, både till vägtrafiken och järnvägen. I motion T610 (mp) framhålls att Sverige är starkt beroende av sjöfarten för de internationella transporterna. Med hänsyn därtill och behovet att minska energianvändningen av miljöskäl, och då i synnerhet fossila bränslen, vill motionärerna verka för sjöfartens utveckling på landsvägstrafikens bekostnad. Det bör finnas goda möjligheter att utöka såväl kustsjöfarten som den internationella sjöfarten.
Effektiva sjötransporter är enligt utskottets mening av strategisk betydelse för transportsektorn. Tillgången till sjötransporter ger också -- som betonades i riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 -- en ökad valfrihet för näringslivet och därmed lägre transportkostnader. Även energi- och miljöskäl talar -- som motionärerna framhåller -- för sjöfarten. I proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor framhöll kommunikationsministern att det inför 1990-talet är viktigt att peka på den infrastruktur som redan finns uppbyggd inom sjöfarten och som kan avlasta landtransporterna. Utskottet delar denna uppfattning och ser positivt på det arbete till främjande av den svenska kust- och närsjöfarten som utförs av transportforskningsberedningen (TFB) och konsultföretaget MariTerm AB. Arbetet har resulterat i en nyligen framlagd förstudie som behandlar förutsättningarna att bygga ut den svenska kust- och närsjöfarten för parti- och styckegods (den s.k. Ostkustpendeln). En orsak till att studien genomfördes var bl.a. det stora intresse som ett antal industrier visat för kustsjöfarten. Studien visar bl.a. att ett system med mekaniserad lastning och lossning, baserat på växelflaket som lastbärare, skulle bli kostnadsmässigt konkurrenskraftigt med landtransportmedlen. Systemet skulle vidare ge en god servicenivå vad avser antalet avgångar, transporttid, leveranssäkerhet etc. samt medföra utomordentligt positiva miljö- och samhällseffekter. Möjligheterna att fördjupa studien och att övergå till ett projekt diskuteras bl.a. mellan företrädare för TFB, avlastare, hamnarna och sjöfartsverket. Mot bakgrund av den uppmärksamhet som de av motionärerna behandlade frågorna sålunda ägnas synes något riksdagsuttalande med anledning av motionerna inte erforderligt, varför yrkandena härom avstyrks.
12 Lokaliseringsfrågor
I motionerna T238 (mp), T607 (c), T608 (c), T613 (fp), T617 (s), T634 (m) och T646 (v) framhålls att isbrytarflottan eller delar av den bör förläggas till Härnösand. I motion T601 (c) framhålls att statsisbrytarna bör förläggas till norrländska hamnar. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i en utredning föreslagit omstationering till Härnösand av Atle-klassens tre isbrytare, alternativt två av dem. Sjöfartsverket har i ett remissyttrande över utredningen framhållit att denna till ingen del beaktat vad som är rationellt och ekonomiskt för isbrytarverksamhetens bedrivande. Som ett allvarligt problem vid en omstationering till Härnösand pekar verket bl.a. på personalsituationen. En flyttning dit skulle skapa utdragna rekryteringsproblem för de nyckelbesättningar som finns på isbrytarna. Omställningssvårigheterna skulle bli synnerligen besvärande med hänsyn till den tid som det tar att bygga upp erfaren specialistkompetens. Vidare framhåller verket att den koppling som görs i utredningen mellan Lunde varv och en stationering i Härnösand inte medför någon som helst fördel. Verket upphandlar isbrytarunderhållet på årlig bas enligt helt affärsmässiga principer och kan inte på förhand binda sig för något enskilt varv. Även med en utbyggnad av varvets torrdocka, som diskuteras i utredningen, blir denna i minsta laget för Atle-isbrytarna.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att all sjöfartsverkets verksamhet, även isbrytningen, drivs i så rationella former som möjligt. Fördyringar av verksamheten medför ökningar av de sjöfartsavgifter som handelssjöfarten har att betala. Med hänvisning till det sagda och till de principer som gäller för statsmakternas styrning av affärsverken avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motionerna T604 (s) och T633 (c,m) behandlas sjömätarflottans lokalisering. Motionärerna säger att sjöfartsverket i en utredning sökt olika alternativ för vinteruppläggning av sjömätningsfartygen Johan Nordenankar, Jacob Hägg och Nils Strömcrona med anledning av förestående avflyttning från Muskö. Verket har valt Norrköping som lokaliseringsort trots att chefen för marinen förordar en flyttning till Karlskrona. Enligt motionärerna är Karlskrona lämpligare, eftersom besättningarna bor där och vinteruppläggningen där kan ske i statlig regi. I Norrköping är det däremot ett privat företag som skall svara för vinterförvaringen. I den mån underhåll av sjömätningsfartygen inte utförs av den egna personalen upphandlas det, på samma sätt som gäller för isbrytarunderhållet, på affärsmässiga grunder. Verket kan inte på förhand binda sig vid någon myndighet eller något företag för underhållet. Vidare gäller att verket ersätter chefen för marinen för kostnaderna för besättningarna. Den kostnaden ingår i beräkningsunderlaget, när Norrköping har valts som förläggningsort. Verket har också gjort den bedömningen att en förläggning till Norrköping ger värdefulla samordningsfördelar och andra vinster i förhållandet mellan verkets huvudkontor och fartygen. Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande till motionsyrkandena om isbrytarflottans lokalisering och avstyrker även de motionsyrkanden som nu är i fråga.
13 Hamnfrågor
I motion T220 (fp) framhålls att flera svenska hamnar bör privatiseras. I motion T629 (fp) framhålls att regeringen bör göra en översyn av hamnväsendet och lämna förslag till riksdagen som syftar till en ökad konkurrens i hamnväsendet och skapandet av en rationell hamnstruktur. I motion T647 (m) framhålls att de fackliga och kommunala monopol som etablerats för hamnverksamhet på olika platser måste bringas att upphöra och att fri etableringsrätt skall gälla även på detta område. Frågan om en statlig styrning av hamnverksamheten behandlades i 1984 års budgetproposition. Föredragande departementschefen framhöll att tidigare tankar på någon form av tvingande statlig styrning av hamninvesteringar borde överges. Också omsorgen om den kommunala självbestämmanderätten motiverade en sådan inställning från statens sida. Hamnägaren, med sitt ekonomiska ansvar för hamnen, borde också ha rätt att så långt som möjligt själv bestämma över dennas verksamhet och inriktning. Utskottet och riksdagen anslöt sig till denna bedömning (prop. 1983/84:100 bil. 8, bet. TU 14, rskr. 197). Utskottet finner inte skäl frångå detta riksdagsbeslut och avstyrker därför de båda fp-yrkandena. Med samma motivering avstyrker utskottet vidare yrkandet i m-motionen.
14 Stöd till internationella färjeförbindelser
I motionerna T218 (c), T251 (c) och T639 (c) framhålls att den politiska utvecklingen i Östeuropa har skapat ett behov av nya färjeförbindelser mellan svenska och östeuropeiska hamnar. Under ett uppbyggnadsskede av sådana förbindelser behövs statligt stöd genom kreditgarantier eller på annat sätt. Utskottet välkomnar sådana nya färjeförbindelser som motionärerna avser men vill för sin del understryka att de måste stödja sig på det transportbehov som finns. Något särskilt statligt stöd för dessa transporter bör enligt utskottets bestämda uppfattning inte komma i fråga. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
15 Vissa fritidsbåtsfrågor
I motion T610 (mp) yrkas att lämplig utbildning och behörighet skall krävas för att få framföra segelfartyg som är minst sju meter långt eller maskindrivet fartyg som har en maximal hastighet på minst sju knop. Enligt kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar får fritidsbåt vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter föras endast av den som har skepparexamen. Enligt vad utskottet erfarit avläggs ca 4500 skepparexamina varje år. Omkring 80% av dessa avser fritidsbåtsägare. För förande av fritidsbåtar som är mindre än dem som omfattas av den nämnda kungörelsen finns inga direkta kompetenskrav utfärdade. Sjöfartsverket har emellertid sedan år 1961 administrerat en verksamhet som syftar till att stimulera fritidsbåtsförare att frivilligt lära sig navigation och sjövägsregler. Bevis om förvärvade kunskaper och färdigheter utfärdas i form av ett förarintyg. I januari 1991 hade omkring 315000 sådana intyg utfärdats. Sjöfartsverket har vidare tillsammans med Svenska båtunionen, Svenska seglarförbundet och Svenska kryssarklubben bildat en ideell förening med namnet Nämnden för båtlivsutbildning. Nämnden fastställde våren 1989 vissa kunskapskrav för förare av högfartsbåtar och utfärdar bevis om förvärvade kunskaper i form av ett manöverintyg. Utbildningen kom i gång under fjolåret och tillhandahålls -- i likhet med vad som gäller för förarintygen -- i studieförbundens och båtorganisationernas regi. Enligt vad utskottet erfarit har företrädare för sjöfartsverket, polisen och båtorganisationerna efter överläggningar inte funnit sig nu böra förorda införande av obligatoriska kunskapskrav för förare av andra fritidsbåtar än dem som omfattas av den nämnda kungörelsen. Antalet olyckor med ifrågavarande typer av fritidsbåtar är relativt litet och har under senare år inte ökat trots att antalet båtar ökat kraftigt. I sammanhanget förtjänar nämnas att obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar har aktualiserats i olika sammanhang, bl.a. av lagutskottet, som behandlade frågan senast i sitt betänkande 1989/90:LU15. Trafiken med vissa fritidsbåtar är även enligt utskottets mening av stor betydelse för säkerheten till sjöss. Utskottet förutsätter därför att de frågor som motionärerna aktualiserar fortsättningsvis noga följs av berörda myndigheter och organisationer. Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att i huvudsak tillgodose syftet med motionsyrkandena. Dessa bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Enligt motion T610 (mp) bör riksdagen besluta att sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort måste medföras på alla fartyg som framdrivs av maskineri eller segel. I motion T610 (mp) begärs vidare en översyn av sjötrafikföreskrifterna. En kanotist bör ges samma rätt som en liten motorbåt med stark motor, säger motionärerna. Fritidsbåtar emellan finns inga regler som säger att små skall vika för stora. Kravet på att sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort skall medföras på alla fartyg är enligt utskottets mening alltför långtgående. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
I motion T610 (mp) begärs också förbättringar av sjösäkerhetsrådets olycksstatistik. Rådets årliga rapporter har endast i undantagsfall -- säger motionärerna -- innehållit uppgifter om personskador andra än dödsfall. Den bristen bör omgående åtgärdas. Enligt vad utskottet erfarit förklaras den av motionärerna påtalade bristen av att andra olyckor än sådana med dödlig utgång är relativt ovanliga och av att de rapporteras i mycket liten utsträckning. Socialstyrelsen har tagit initiativ till ett program inom vars ram en kartläggning av ifrågavarande olyckor väntas kunna ske. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
I motion T610 (mp) framhålls vidare att vissa förare av fritidsbåtar gör sig skyldiga till vårdslöst beteende genom t.ex. brott mot sjöväjningsreglerna, körning som i onödan vållar besvär för andra båtar och fartyg samt körning som i väsentlig grad stör andra människor eller miljö vid strand. Det behövs relevanta sanktioner för att komma till rätta med dessa störningar från fritidsbåtar, säger motionärerna. I motion T615 (s) framhålls att man bör införa en promillegräns för båtförare, hastighetsbegränsning för båtar vid körning nära land och en åldersgräns för rätt att köra snabbgående båtar. Även i motion T631 (v) begärs att man inför en promillegräns för förare av fritidsbåtar. Vidare vill motionärerna ha en översyn av tillsyns-, kontroll- och sanktionsmöjligheterna med avseende på båtlivet samt av geografiskt avgränsade hastighetsbegränsningar. I motion T616 (mp) begärs skärpta regler för motorbåtstrafik inomskärs och i insjöar samt skärpta prestandanormer för bulleregenskaper för motorbåtar. I motion T616 (m) begärs vidare att sjöfartsverket får i uppdrag att utforma regler för användning av s.k. Jet-Ski, dvs. vattenskotrar. I motion T650 (m) framhålls att övervakning, kontroll och kraftfulla åtgärder krävs för att komma till rätta med avsaknad av lanternor, smuggling, båtfylleri och busliv.
Regeringen har aviserat en proposition senare i vår om ändring i sjölagen (sjöfylleri). I den departementspromemoria (Ds 1990:52 Sjöfylleri m.m.) som ligger till grund för propositionen föreslås också en regel i sjölagen som anger att förare av motordrivet fartyg skall behandla fartyget så att det inte bullrar onödigt mycket eller i onödan släpper ut avgaser i sådan mängd att de orsakar olägenheter. Vidare skulle regeln kunna innehålla bestämmelser som anger att sjöfärder vad gäller färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt skall anpassas så att inte omgivningen störs i onödan. Det innebär t.ex. att sjöfärder, särskilt nattetid, inte i onödan skall ske i närheten av bebyggelse eller andra båtar som ankrat upp. Det innebär också att om sådana färder ändå måste ske så skall hastighet och färdsätt i övrigt väljas på ett sådant sätt att färden orsakar så små störningar som möjligt för omgivningen. I en rapport till regeringen om sjöfartens miljöeffekter föreslår sjöfartsverket att en fritidsbåt inte skall få framföras med högre fart än 18 knop inom ett vattenområde intill 300 meter från närmaste land. Vidare föreslår verket bl.a. att en motordriven fritidsbåt som kan uppnå en fart av 18 knop endast skall få framföras av den som fyllt 15 år. Naturvårdsverket har föreslagit ett totalförbud mot vattenskotrar. I proposition 1990/91:190 om en god livsmiljö framhålls att sjöfartsverket tillsammans med naturvårdsverket och med hjälp av en referensgrupp skall arbeta fram en åtgärdsplan för sjöfarten. I planen skall bl.a. fritidsbåtstrafikens negativa miljöeffekter behandlas. I avvaktan på den nämnda propositionen om ändring i sjölagen och resultatet av det arbete som sjöfartsverket m.fl. kommer att utföra finner utskottet någon riksdagens åtgärd inte erforderlig med anledning av motionsyrkandena, varför desamma avstyrks.
Enligt motion T631 (v) bör en lyxskatt eller miljöskatt för "muskelbåtar" övervägas i syfte att främja båtlivets utveckling. Frågan om införande av en skatt på fritidsbåtar ägnades, innan fritidsbåtsregistret infördes, ingående överväganden inom regeringskansliet. Dessa gav vid handen att en sådan skatt är förenad med betydande praktiska och administrativa problem. Utskottet gör samma bedömning och avstyrker motionsyrkandet.
Enligt motion T631 (v) bör vidare -- i syfte att främja båtlivets utveckling -- kontrollområden, skyddsområden och militära områden med begränsat tillträde för utlänningar resp. civila i allmänhet avvecklas i största möjliga utsträckning. Möjligheterna härtill bör ses över, framhåller motionärerna. Frågor av det berörda slaget regleras i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar (prop. 1989/90:54, FöU6, rskr. 227) och en därtill anslutande förordning. Lagen antogs av riksdagen i maj 1990 och föregicks av ett omfattande utredningsarbete. Någon ytterligare översyn torde för närvarande inte erfordras, varför yrkandet härom avstyrks.
16 Södertälje kanal
I motion T250 (fp) framhålls att fartygsstorlekarna i Södertälje kanal skulle kunna öka väsentligt genom blygsamma investeringar. I motion T635 (s) framhålls vikten av att motorvägsbron över Södertälje kanal har en segelfri höjd av 42 meter. Vidare finns inom sjöfartsverket -- säger motionärerna -- förslag om vissa begränsade arbeten i kanalen, till en kostnad av ca 30 milj.kr., som medför kraftigt ökad transportkapacitet. Lastkapaciteten skulle kunna ökas med ca 40 à 50% eller från maximalt 8000 ton till närmare 12000 ton. Motionärerna betonar det angelägna i att dessa arbeten utförs. Utskottet delar motionärernas uppfattning om den stora betydelsen av Södertälje kanal för Mälarsjöfarten. Sjöfartsverket nämner i sin treårsplan för åren 1991--1993 planer på en utbyggnad av Södertälje kanal för att göra det möjligt för fartyg med en dödvikt av 10000 ton, i stället för dagens 6000 ton, att trafikera Mälaren. Ett genomförande av planerna bör enligt verket diskuteras med den s.k. Mälarledskommittén. Planerna måste också ses i samband med frågan om att återställa motorvägsbron över kanalen efter dess haveri. Den frågan återkommer utskottet till senare i vår vid sin behandling av vägfrågorna. Något riksdagsuttalande med anledning av de båda motionerna synes mot bakgrund av det anförda inte nu böra komma i fråga, varför yrkandena härom avstyrks.
17 Flottning
I motion T238 (mp) anförs att det finns anledning, med hänsyn bl.a. till den mycket negativa utvecklingen på miljöområdet, att pröva möjligheterna att i lämpliga fall övergå till flottning. Enligt motionen bör en samlad översyn av flottningens framtida möjligheter -- och av vilka stimulansåtgärder som skulle kunna bli aktuella -- utföras av kommunikationsdepartementet. Riksdagen beslutade år 1979 att konsekvenserna av en nedläggning av löstimmerflottningen i landet borde bli föremål för en allsidig bedömning (bet. TU 1978/79:28, rskr. 434). Utskottet konstaterade med anledning härav att det endast var i Klarälven som flottningen var företagsekonomiskt motiverad (bet. TU 1981/82:22, rskr. 256). Några särskilda statliga insatser fann inte utskottet motiverade. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Eventuella initiativ för att utveckla flottningen får i första hand tas av berörda intressenter. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till det anförda.
I motion T619 (v) framhålls att flottningen på Klarälven kommer att upphöra. Företagsekonomiska kalkyler och den förlust av energiråvara som barkningen av timret inför flottningen medför anses tala mot en fortsatt flottning. På senare år har emellertid nya värderingar funnit sin plats i politiken som inte självklart låter de strikt företagsekonomiska kalkylerna väga tyngst. Alltmer lyfts miljöskäl, samhällsekonomiska aspekter och sårbarhetsgrad in i den samlade avvägningen. Att flytta över den flottade timmervolymen till lastbil är ett miljöovänligare alternativ, säger motionärerna. Deras yrkande är att riksdagen hos regeringen begär förslag som garanterar fortsatt flottning på Klarälven. Enligt vad utskottet erfarit har Stora Skog AB beslutat att fr.o.m. maj 1991 inte längre tillföra något flottgods till Trysil- och Klarälvens vattensystem. Eftersom företaget i dag är den enda flottgodsägaren betyder detta att år 1991 blir den sista flottningssäsongen på dessa älvar. I dag flottas ca 100 à 120000 kubikfot norsk massaved från Trysil och Engerdalsområdet på älven. Skoghallsverken, med en årlig förbrukning på 1,6 miljoner kubikfot, är den enda industri som tar emot flottningsvirke. Stora kommer även i fortsättningen att ta hand om detta norska virke och destinera det dels till Kvarnsveden och Skutskär, dels till Gruvön och Skoghall. I båda fallen kommer järnväg att utnyttjas och inte i annat än extrema undantagsfall kommer virket att köras på bil genom Klarälvsdalen. När flottningen i Trysil- och Klarälven upphör innebär det enligt Stora Skog att två norska och nio svenska kraftstationer kan köras effektivare. Därmed kan i genomsnitt ytterligare ca 16000 megawattimmar per år tas ut ur dessa kraftstationer. I dag finns ingen användning för barken, där den ligger vid flottledsavlägg, uppger företaget vidare. Vid Skoghallsverken och Gruvön finns däremot möjligheter och behov av att ersätta delar av oljebehovet med biobränsle, såsom t.ex. bark. Den aktuella barkvolymen, ca 9000 kubikfot, beräknas kunna ersätta ca 1200 m3 olja per år. Omläggningen från flottning till ett bil/järnvägssystem innebär å andra sidan ett ökat energibehov med ca 550 m3 olja per år. Totalt innebär den effektivare användningen av kraftstationerna och barkanvändningen en besparing på mellan 2400 och 4600 m3 olja per år. De sålunda återgivna uppgifterna synes enligt utskottets mening inte tala för fortsatt flottning på Klarälven i enlighet med motionärernas önskan. Under alla förhållanden är det en fråga i första hand för berörda intressenter. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
18 Övriga frågor
I motion T627 (s) behandlas boendemiljön för ombordanställda. Motionärerna framhåller att bestämmelserna om besättningsutrymmen i fartyg bör ändras i syfte att snarast uppnå mera "land"-liknande förhållanden. Sådana standardförbättringar bör avse rätt till enkelhytt, hyttstandard med hygienutrymmen och tillgång till dagsljus i hytter, mässar och dagrum. 7 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) har följande lydelse: Ett fartyg skall erbjuda de ombordanställda en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Där skall i behövlig omfattning finnas sovrum, dagrum, måltidsrum, kök, motsvarande utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra särskilt inrättade utrymmen för de ombordanställdas personliga behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen skall vara tillräckligt stora och inredda och utrustade på lämpligt sätt.
Närmare föreskrifter meddelas av sjöfartsverket. Verket arbetar för närvarande med sådana föreskrifter, vilka är avsedda att ersätta sjöfartsverkets kungörelse om bostäder och ekonomilokaler m.m. på fartyg, 1970:A4. Utskottet förutsätter att verket i sitt arbete med de nya föreskrifterna överväger önskemål av det slag som motionärerna framställer. Någon riksdagens åtgärd synes med hänvisning till det anförda inte erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T931 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt anslag för statligt stöd till skärgårdstrafik. Stödets konstruktion bör enligt motionärerna utformas i enlighet med de regler som tidigare gällt för stöd till sådan trafik. Riksdagen beslutade år 1986 att avveckla driftstödet till den lokala och regionala kollektivtrafiken. Ett bidrag till skärgårdstrafik utgjorde en del av detta stöd. Utskottet är inte berett att förorda att skärgårdsstödet återinförs och avstyrker därför motionsyrkandet.
19 Hemställan
Utskottet hemställer
Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms skärgård att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T245 yrkande 1, 1990/91:T631 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T650 yrkande 3 i denna del godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i motsvarande del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen, res. 1 (v)
2. beträffande allmän farled över Rödkobbsfjärden att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T603, 1990/91:T638, 1990/91:T650 yrkande 2 och 1990/91:T919 yrkande 2 godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen, res. 2 (v, mp)
3. beträffande isbrytning i Mälaren att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T250 yrkande 7 godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen,
4. beträffande inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i övrigt att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen och som inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
5. beträffande resultatmål m.m. att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och soliditets- samt servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som förordas i propositionen för perioden 1991--1993,
6. beträffande investeringar m.m. att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
Anslagsfrågor m.m.
7. beträffande medelsanvisning för ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster m.m. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 74200000 kr.,
8. beträffande betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T618, 1990/91:T629 yrkande 6 och 1990/91:T643 godkänner vad som härom anförs i propositionen, res. 3 (v)
9. beträffande fritidsbåtsregister att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T611, 1990/91:T612 och 1990/91:T629 yrkandena 7 och 8 samt 1990/91:T647 yrkande 15 till Fritidsbåtsregister för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., res. 4 (m, fp)
10. beträffande höjning av avgiften till fritidsbåtsregistret att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T606 och 1990/91:T623,
11. beträffande förändringar av fritidsbåtsregistret att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 11, res. 5 (mp)
12. beträffande statsbidrag till vissa lastbilsföretag att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T260 yrkandena 2 och 4 samt 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del godkänner vad som anförs i propositionen om statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och från Gotland, res. 6 (c, v, mp)
13. beträffande medelsanvisning för transportstöd för Gotland att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T215 yrkande 8, 1990/91:T636 yrkande 1, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T645 yrkande 2 till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69000000 kr., res. 7 (c, v, mp)
14. beträffande översyn av färjetrafiken på Gotland att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 16, 1990/91:T260 yrkandena 3 och 5, 1990/91:T262 yrkandena 1, 4 och 6, 1990/91:T602, 1990/91:T624, 1990/91:T628, 1990/91:T630, 1990/91:T636 yrkande 3, 1990/91:T640 yrkande 1 och 1990/91:T645 yrkande 1 utan vidare åtgärd,
15. beträffande medelsanvisning för handelsflottans pensionsanstalt att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
16. beträffande medelsanvisning för handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
17. beträffande finansiering av handelsflottans kultur- och fritidsråd att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T249 yrkande 15 godkänner vad som härom anförs i propositionen, res. 8 (v)
18. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss kanaltrafik m.m. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 59780000 kr.,
19. beträffande införande av en passageavgift för Vänersjöfart att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T247 yrkande 3, 1990/91:T605 yrkande 1, 1990/91:T620, 1990/91:T621 och 1990/91:T632 godkänner vad som härom anförs i propositionen, res. 9 (c, v, mp)
20. beträffande ett svenskt internationellt fartygsregister att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 17, 1990/91:T629 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 2, res. 10 (m, fp)
21. beträffande gemensamma nordiska regler för de internationella registren att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 4, res. 11 (m, fp)
22. beträffande svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt kvalitetsregister att riksdagen avslår motion 1990/91:T609 yrkande 2, res. 12 (c)
23. beträffande förbud för internationellt registrerade fartyg att trafikera nordiska farvatten att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 3,
24. beträffande EGs sjöfartspolitik att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T609 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 6,
25. beträffande flagglagen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T609 yrkande 1, 1990/91:T629 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 7, res. 13 (m, fp, c)
26. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska rederier att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T629 yrkande 3 och motion 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del till Stöd till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5000000 kr., res. 14 (m, fp)
27. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska rederier att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 29, 1990/91:T629 yrkande 2 och 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 550000000 kr., res. 15 (m, fp)
28. beträffande värdesäkring av sjöfartsstödet att riksdagen avslår motion 1990/91:T609 yrkande 3, res. 16 (c, mp)
Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten
29. beträffande allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T625 yrkandena 1 och 4, 1990/91:T641 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 14,
30. beträffande analys av färjetrafiken mellan Sverige och Finland att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T644 yrkande 1 och 1990/91:T650 yrkande 1,
31. beträffande miljöavtal mellan myndigheter och rederier att riksdagen avslår motion 1990/91:T644 yrkande 2,
32. beträffande dubbla bottnar på tankfartyg m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T605 yrkande 2, 1990/91:T610 yrkande 4 och 1990/91:T641 yrkande 2, res. 17 (c, v, mp)
33. beträffande tredubbla skott och dubbla bottnar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T648 yrkande 2 och 1990/91:T649 yrkande 2, res. 18 (mp)
34. beträffande förbud mot större tankfartyg i Östersjön att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T610 yrkande 3, 1990/91:T648 yrkande 1 och 1990/91:T649 yrkande 1, res. 19 (mp)
35. beträffande anmälningsplikt före infart i Mälaren att riksdagen avslår motion 1990/91:T651,
36. beträffande anmälningsplikt för transporter av farligt gods genom Öresund att riksdagen avslår motion 1990/91:T642,
37. beträffande trafikinformation att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 14, res. 20 (v)
38. beträffande trafikledning i Östersjön att riksdagen avslår motion 1990/91:T641 yrkande 3,
39. beträffande åtgärder för att underlätta spårning av olagliga oljeutsläpp att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T648 yrkande 3 och 1990/91:T649 yrkandena 3 och 4,
40. beträffande inspektionsverksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:T625 yrkandena 2 och 3,
41. beträffande lotsningsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T249 yrkande 13, 1990/91:T610 yrkande 2 och 1990/91:T647 yrkande 12, res. 21 (m, fp) res. 22 (v) res. 23 (mp)
42. beträffande miljökonsekvensanalyser att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 6, res. 24 (mp)
43. beträffande elanslutning av fartyg vid kaj att riksdagen avslår motion 1990/91:T614,
44. beträffande flyttning av sjunkna fartyg att riksdagen avslår motion 1990/91:T626,
Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande internationell anknytning
45. beträffande sjöfartsavgifterna m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T266 yrkande 6 och 1990/91:T647 yrkande 10,
46. beträffande översyn av bemanningsregler m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 8,
47. beträffande trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T217 i denna del, 1990/91:T228 i denna del, 1990/91:T511 yrkande 1 och 1990/91:T610 yrkande 1,
Lokaliseringsfrågor
48. beträffande isbrytarflottans lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T238 yrkande 9, 1990/91:T601, 1990/91:T607, 1990/91:T608, 1990/91:T613, 1990/91:T617, 1990/91:T634 och 1990/91:T646, res. 25 (c, v, mp)
49. beträffande sjömätarflottans lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T604 och 1990/91:T633,
Hamnfrågor
50. beträffande privatisering av hamnar m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T220 yrkande 3 i denna del och 1990/91:T629 yrkande 5, res. 26 (fp)
51. beträffande monopol för hamnverksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 9, res. 27 (m)
Stöd till internationella färjeförbindelser
52. beträffande stöd till internationella färjeförbindelser att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T218 yrkande 4, 1990/91:T251 yrkande 2 och 1990/91:T639, res. 28 (c)
Vissa fritidsbåtsfrågor
53. beträffande kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkandena 7 och 8, res. 29 (mp)
54. beträffande sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkandena 9 och 10, res. 30 (mp)
55. beträffande sjösäkerhetsrådets olycksstatistik att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 12, res. 31 (mp)
56. beträffande störningar från fritidsbåtar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T610 yrkande 13, 1990/91:T615, 1990/91:T616, 1990/91:T631 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del samt 1990/91:T650 yrkande 3 i denna del, res. 32 (v, mp)
57. beträffande lyxskatt för "muskelbåtar" att riksdagen avslår motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna del, res. 33 (v)
58. beträffande skyddsområden m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna del, res. 34 (v)
Södertälje kanal
59. beträffande Södertälje kanal att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T250 yrkande 6 och 1990/91:T635 yrkande 2,
Flottning
60. beträffande översyn av flottningens framtida möjligheter att riksdagen avslår motion 1990/91:T238 yrkande 8, res. 35 (v, mp)
61. beträffande flottningen på Klarälven att riksdagen avslår motion 1990/91:T619, res. 36 (v)
Övriga frågor
62. beträffande boendemiljön för ombordanställda att riksdagen avslår motion 1990/91:T627,
63. beträffande statligt stöd till skärgårdstrafik att riksdagen avslår motion 1990/91:T931 yrkande 1. res. 37 (c, v)
Stockholm den 7 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Sjöfartsverkets bemanning av Stockholms skärgård (mom.1)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse: Utskottet finner det angeläget att främja en bättre utveckling av båtlivet och delar därför motionärernas uppfattning att sjöfartsverkets bemanning i Stockholms skärgård inte får minska. Tvärtom bör bemanningen kraftigt förbättras. Bemannade lots- och fyrplatser innebär en vakthållning mot de tunga högfartsbåtar som tyvärr i alltför hög grad hotar miljö och säkerhet, liksom energi- och naturresurser, och som ofta uppträder störande och hotande gentemot andra fartyg, djur och natur. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms skärgård att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under perioden 1991--1993 samt motionerna 1990/91:T245 yrkande 1, 1990/91:T631 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T650 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. Allmän farled över Rödkobbsfjärden (mom.2)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Som framgår" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Sjöfartsverkets ansvar för farledsverksamheten får enligt utskottets mening inte innebära att farleder anläggs i strid mot övergripande miljöintressen. Det ingrepp i en skärgårdsnatur av oskattbart värde för framtiden, både från yrkesfiskets och det rörliga friluftslivets synpunkt, som skulle bli följden om sjöfartsverkets planer fullföljs, står i uppenbar strid mot naturresurslagens intentioner att mark- och vattenområden av aktuellt slag skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka områdenas karaktär eller skada naturmiljön. Det är enligt utskottets bestämda uppfattning ett nationellt intresse att Rödkobbsfjärden skyddas mot ett så omfattande ingrepp som det här är fråga om. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionerna T603 (c), T638 (fp) och T919 yrkande 2 tillstyrks, medan syftet med motion T650 (m) yrkande 2 torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmän farled över Rödkobbsfjärden att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under perioden 1991--1993 och motion 1990/91:T650 yrkande 2 samt med bifall till motionerna 1990/91:T603, 1990/91:T638 och 1990/91:T619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader (mom.8)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet kan för sin del inte godta regeringens förslag att betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader överförs från statens till handelssjöfartens betalningsansvar. Staten bör således enligt utskottets mening även i fortsättningen ha det fulla betalningsansvaret för dessa kostnader. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader att riksdagen med anledning av vad som i propositionen anförs härom samt motionerna 1990/91:T618, 1990/91:T629 yrkande 6 och 1990/91:T643 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Fritidsbåtsregister (mom.9)
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och slutar med "medelsanvisning tillstyrks" bort ha följande lydelse: Fritidsbåtsregistret fortsätter att ta statliga resurser i anspråk på ett sätt som inte avsågs när det inrättades. Polis och kustbevakning har lagt ned stora resurser på att inkassera den statliga registeravgiften om 30 kr., till förfång för viktigare arbetsuppgifter. Utskottet konstaterar med förvåning att sjöfartsverket, enligt regeringens tankegångar, skall finansiera kostnaderna för registret genom upplåning i riksgäldskontoret i den mån registeravgifterna inte räcker till. Statlig kreditgivning bör enligt utskottets mening användas för produktivare ändamål än en onödig, byråkratisk apparat. Någon reell kontroll av registrerade båtar förekommer inte, och genom falskregistrering har skapats nya möjligheter att på ett fullt legalt sätt ändra ägarförhållanden för stulna båtar. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning att fritidsbåtsregistret bör avskaffas, att lagen därom bör upphävas och att regeringens förslag till medelsanvisning bör avslås. Regeringen bör snarast möjligt förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen i fråga. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna T612 (m) yrkande 2 och T629 (fp) yrkande 8 och avstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Vad utskottet nu anfört -- och som torde tillgodose syftet med motionerna T611 (m), T612 (m) yrkande 1, T629 (fp) yrkande 7 och T647 (m) yrkande 15 -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande fritidsbåtsregister att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T612 yrkande 2 och 1990/91:T629 yrkande 8 samt med anledning av motionerna 1990/91:T611, 1990/91:T612 yrkande 1, 1990/91:T629 yrkande 7 och 1990/91:T647 yrkande 15 avslår regeringens förslag till medelsanvisning för fritidsbåtsregister och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Förändringar av fritidsbåtsregistret (mom.11)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att fritidsbåtsregistret bör begränsas så att mindre segelbåtar och långsamtgående motorbåtar inte tas med. De föreslagna gränserna, 7 meters längd eller 7 knops hastighet, finner utskottet väl valda eftersom de ansluter till internationella regler vad gäller lanternor m.m. Genom en sådan begränsning torde fritidsbåtsregistret bli mer hanterligt och mindre byråkratiskt, utan att nyttan med registret i någon påtaglig grad försämras. Utskottet förordar därför att fritidsbåtsregistret förändras på det sätt som motionärerna föreslår. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande förändringar av fritidsbåtsregistret att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Statsbidraget till vissa lastbilsföretag (mom.12)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Gotlandstillägget och" och slutar med "fråga, avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen föreslår ett slopande av det särskilda statsbidraget till vissa lastbilsföretag innan man utrett frågan huruvida Gotlandstillägget skall behållas. Det särskilda statsbidraget är ju en följd av Gotlandstilläggets tillkomst. Utskottet motsätter sig ifrågavarande besparing. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion T260 (s). Utskottets ställningstagande innebär att syftet med yrkande 4 i samma motion och yrkande 5, i den del som nu är i fråga, i motion T262 (mp) torde få anses tillgodosett. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande statsbidraget till vissa lastbilsföretag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T260 yrkande 2 samt med anledning av vad som anförs i propositionen om statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och från Gotland och motionerna 1990/91:T260 yrkande 4 och 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Medelsanvisning för transportstöd till Gotland (mom.13)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Departementschefen framhåller" och slutar med "anslaget avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen under anslaget bör anvisa 6 milj.kr. utöver det belopp regeringen föreslagit eller 75 milj.kr. Motionerna T215 (c) yrkande 8, T640 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga, och 1990/91:T645 yrkande 2 tillstyrks följaktligen. Syftet med motion T636 (fp) yrkande 1 torde genom utskottets ställningstagande få anses i väsentlig mån tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande medelsanvisning för transportstöd till Gotland att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande 8, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T645 yrkande 2 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:T636 yrkande 1 till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 75000000 kr.,
8. Finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m. (mom.17)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: HKF har i anslagsframställning för nästa budgetår beräknat utgifterna till 17,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning under budgetåret 1991/92 samt hemställt att för budgetåren 1991/92--1993/94 ytterligare medel beviljas motsvarande en procent av fyravgifterna, eller ca 2,5 milj.kr. Med hänsyn till den stora betydelsen av HKFs kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolket ansluter sig utskottet till detta förslag. Vad utskottet nu anfört -- och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m. att riksdagen med anledning av vad som anförs härom i propositionen och motion 1990/91:T249 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Införande av en passageavgift för Vänersjöfart (mom.19)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse: Regeringens förslag om införande av en passageavgift för Vänersjöfart är en följd av dess förslag att minska anslaget till Trollhätte kanalverk med 10 milj.kr. i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår eller med hela 19,1 milj.kr. i förhållande till kanalverkets anslagsäskande. Som framhålls i motion T620 (s) är det inte sannolikt att kanalverket, med tanke på konkurrensen från andra transportmedel, kan ta ut de avgiftsökningar som regeringens förslag leder till. Om avgifterna ökas är risken mycket stor att godset inte fraktas på Vänern utan i stället på väg, något som från miljö- och samhällssynpunkt vore mycket olyckligt. Utskottet motsätter sig sålunda regeringens förslag. Utskottet delar vidare den i motionerna uttalade uppfattningen att Vänersjöfarten bör stödjas så att den även i fortsättningen kan konkurrera med landsvägstrafiken. En utredning för att finna former för detta stöd bör tillsättas. Vidare finner även utskottet det angeläget att man tillsätter en utredning om trafikvalsstyrning i Vänerregionen med inriktning på att minimera riskerna för olyckor inom tättbebyggt område och i närheten av dricksvattentäkter. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T605 (c) yrkande 1 och T632 (mp). Syftet med övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande införande av en passageavgift för Vänersjöfart att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T605 yrkande 1, 1990/91:T621 och 1990/91:T632 samt med anledning av vad som i propositionen anförs härom och motionerna 1990/91:T247 yrkande 3 och 1990/91:T620 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
10. Ett svenskt internationellt fartygsregister (mom.20)
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig helt till de överväganden som enligt motionerna talar för att Sverige bör införa ett internationellt fartygsregister. Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen förslag härom. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandena tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande ett svenskt internationellt fartygsregister att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande 17, 1990/91:T629 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11. Gemensamma nordiska regler för de internationella registren (mom.21)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (fp) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Av utskottets" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om att regeringen skyndsamt bör förelägga riksdagen förslag om ett svenskt internationellt fartygsregister. Enligt utskottets mening bör regeringen parallellt med arbetet på ett sådant förslag ta upp förhandlingar med övriga nordiska länder om gemensamma regler för de nordiska, internationella fartygsregistren. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande gemensamma nordiska regler för de internationella registren att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
12. Svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt kvalitetsregister (mom.22)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Vidare avstyrker" och slutar med "europeiskt kvalitetsregister" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det dock angeläget att man söker komma framåt i frågan om ett internationellt register för svenska fartyg. Av särskilt intresse är de förberedelser som företas inom EG för att åstadkomma ett internationellt kvalitetsregister på en gemensam europeisk grund. En sådan lösning kan ha flera fördelar. Sjöfartens utpräglat internationella karaktär gör det rimligt att Sverige söker en lösning inom en gemensam europeisk ram. Enligt utskottets mening skulle det vara onaturligt om Sverige stod vid sidan av en sådan utveckling. Det är angeläget att överläggningar snarast kommer till stånd, dels mellan berörda parter, dels med EG, om förutsättningarna för en lösning enligt en sådan gemensam europeisk modell. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion T609 (c) yrkande 2 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt kvalitetsregister att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T609 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
13. Flagglagen (mom.25)
Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Flagglagen begränsar enligt utskottets mening på ett högst olyckligt sätt de svenska rederiernas handlingsfrihet när det gäller att disponera tonnaget. Detta innebär nackdelar på en marknad där flexibilitet och rörlighet är viktiga förutsättningar för framgång. Regeringen bör därför utan dröjsmål förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen. Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose syftet med motionsyrkandena -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande flagglagen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T609 yrkande 1, 1990/91:T629 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
14. Medelsanvisning för stöd till svenska rederier (mom.26)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om införande av ett svenskt internationellt fartygsregister. Så har skett i förvissning om att subventioner inte är rätta vägen att gå för att stärka den svenska sjöfartsnäringens internationella konkurrenskraft. Det är mot bakgrund av det anförda följdriktigt att utskottet tillstyrker motionsyrkandet om avslag på regeringens förslag till medelsanvisning för stöd till svenska rederier. Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motion T647 (m), i den del som nu är i fråga, om att det statliga bidraget till svenska rederier bör upphöra. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska rederier att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:T629 yrkande 3 avslår regeringens förslag, dels med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
15. Medelsanvisning för bidrag till svenska rederier (mom.27)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet är" och på s. 28 slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om införande av ett svenskt internationellt fartygsregister. Så har skett i förvissning om att subventioner inte är rätta vägen att gå för att stärka den svenska sjöfartsnäringens internationella konkurrenskraft. Det är mot bakgrund av det anförda följdriktigt att utskottet tillstyrker motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag till medelsanvisning för bidrag till svenska rederier. Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motion T647 (m), i den del som nu är i fråga, om att det statliga bidraget till svenska rederier bör upphöra. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska rederier att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande 29 och 1990/91:T629 yrkande 2 avslår regeringens förslag till medelsanvisning, dels med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
16. Värdesäkring av sjöfartsstödet (mom.28)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "I likhet" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Det är enligt utskottets mening angeläget att det stöd som lämnas från anslaget Bidrag till svenska rederier behålls på en realt oförändrad nivå. Regeringen bör därför i kommande budgetpropositioner lämna förslag ägnade att säkerställa att så sker. Vidare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om en höjning av bidraget för nästa budgetår som är så avpassad att stödet får samma reala nivå som det hade då det infördes. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande värdesäkring av sjöfartsstödet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T609 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
17. Dubbla bottnar på tankfartyg m.m. (mom.32)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Som framgår" och på s. 31 slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen förslag om att tankfartyg som anlöper svenska hamnar bör vara försedda med dubbel botten för att minimera riskerna för utflöde av olja vid grundstötning. Vidare bör regeringen verka för att kravet på dubbla bottnar skall gälla även internationellt, i första hand på Östersjön. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T610 (mp) yrkande 4 och T641 (c) yrkande 2. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T605 (c) yrkande 2 torde få anses tillgodosett. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande dubbla bottnar på tankfartyg m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T610 yrkande 4 och 1990/91:T641 yrkande 2 samt med anledning av motion 1990/91:T605 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
18. Tredubbla skott och dubbla bottnar (mom.33, motiveringen)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Av det" och slutar med "orealistisk idé" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att säkerhetskraven på fartyg med miljöfarlig last måste höjas. De utsläpp och de olyckor som regelbundet inträffar visar på att ytterligare åtgärder är motiverade. Den stadigt försämrade miljösituationen i havet måste tas på ett större allvar än vad som hittills varit fallet. Därvid bör alla tillgängliga möjligheter kunna utvecklas på ett förutsättningslöst sätt. Yrkandena i motionerna T648 (mp) och T649 (mp) innebär dock en låsning till viss teknik. Utskottet anser att även andra möjligheter bör kunna komma i fråga. Motionsyrkandena avstyrks därför.
19. Förbud mot större tankfartyg i Östersjön (mom.34)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Östersjön utgör" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att supertankrar bör förbjudas i Östersjön. En stor olycka med en oljetanker i 100000-tonsklassen skulle få direkt förödande effekter för mycket långa tider och måste därför undvikas. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om förbud mot de största oljetankfartygen som nu tillåts gå in i den svenska delen av Östersjön. En lämplig gräns kan vara 50000 ton. Regeringen bör också omgående ta initiativ till att förmå övriga Östersjöstater att förbjuda trafik med sådana supertankrar i sina resp. delar av Östersjön. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande förbud mot större tankfartyg i Östersjön att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T610 yrkande 3, 1990/91:T648 yrkande 1 och 1990/91:T649 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
20. Trafikinformation (mom.37)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Ifrågavarande trafikinformationssystem" och slutar med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om utbyggnad och komplettering av trafikinformationssystemet (TIC) med uppgifter till skydd för miljön. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att utskottet tillstyrker motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande trafikinformation att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
21. Lotsningsfrågor (mom. 41)
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Mot bakgrund av de uppgifter som lämnas i motion T647 (m) finner även utskottet en utredning av lotsverksamheten erforderlig och tillstyrker yrkande 12 i nämnda motion. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden som nu är i fråga avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande lotsningsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 12 samt med avslag på motionerna 1990/91:T249 yrkande 13 och 1990/91:T610 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
22. Lotsningsfrågor (mom.41)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen förslag om en skärpning av lotstvånget så att samtliga fartyg, oavsett storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska farledsområden, då de är lastade med farligt gods. Till farligt gods bör hänföras petroleumprodukter och farligt gods som klassats som sådant av IMO. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T249 (v) yrkande 13. Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion T610 (mp) yrkande 2 torde få anses tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion T647 (m) yrkande 12 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande lotsningsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 13 och med anledning av motion 1990/91:T610 yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:T647 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
23. Lotsningsfrågor (mom.41)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det angeläget att transporter av miljöfarligt gods sker på säkrast möjliga sätt. Skärpt lotstvång bör därför gälla för miljöfarliga sjötransporter. Kraven för dispensgivning bör också skärpas avsevärt. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T610 (mp) yrkande 2. Därmed torde även syftet med motion T249 (v) yrkande 13 i väsentlig del få anses tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion T647 (m) yrkande 12 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande lotsningsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 2, med anledning av motion 1990/91:T249 yrkande 13 samt med avslag på motion 1990/91:T647 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
24. Miljökonsekvensanalyser (mom.42)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör möjligheten att transportera på sjön tas i beaktande när miljökonsekvensanalyser görs av större industri- och vägprojekt o.d. En sådan trafikmässig miljöprövning bör naturligtvis också omfatta järnvägen. Den lösning som ger det bästa samhällsekonomiska resultatet, med fullt beaktande av den fulla miljökostnaden, bör normalt få företräde. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande miljökonsekvensanalyser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
25. Isbrytarflottans lokalisering (mom.48)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utredningen av länsstyrelsen i Västernorrlands län visar att en lokalisering av Atle-klassens tre isbrytare till Härnösand innebär bl.a. följande fördelar: Centralt läge inom operationsområdet. Kort och säker insegling. Egen kaj och eget kajområde. Egen drivmedelsdepå med stor kapacitet. Närhet till skeppsvarv och verkstäder. God och säker tillgång till kvalificerad arbetskraft. Nära samordning med marinkommando, kustbevakning, kustradio och Sjöcentral Nord. Centralt läge inom tätorten.
Länsstyrelsens förslag synes således mycket väl grundat och bör därför enligt utskottets mening genomföras. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T238 (mp) yrkande 9, T607 (c), T608 (c), T613 (fp), T617 (s), T634 (m) och T646 (v). Syftet med motionerna T601 (c) och T613 (fp) torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande isbrytarflottans lokalisering att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T238 yrkande 9, 1990/91:T607, 1990/91:T608, 1990/91:T617, 1990/91:T634 och 1990/91:T646 samt med anledning av motionerna 1990/91:T601 och 1990/91:T613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
26. Privatisering av hamnar m.m. (mom.50)
Hugo Bergdahl och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Frågan om" och slutar med "båda fp-yrkandena" bort ha följande lydelse: Trots att sjöfarten rationaliserat hårt under det senaste decenniet har sjötransporterna haft svårt att möta konkurrensen med transporterna på land. En anledning kan vara att den kostnadsminskning sjöfarten genomfört inte har någon motsvarighet i hamnarna. Bättre terminallösningar och helmekaniserade lasthanteringssystem är enligt utskottets mening helt nödvändiga i en modern hamn. I det avseendet släpar de svenska hamnarna efter i utvecklingen. Med tanke på hamnkapaciteten borde det finnas en konkurrens mellan hamnarna, som skulle ha drivit på rationaliseringsarbetet. Så tycks dock inte vara fallet. En förklaring kan vara att olönsamma hamnar kunnat leva vidare genom subventioner från de kommunala huvudmännen. De flesta hamnarna drivs ju i kommunal regi. Enligt utskottets mening skulle både sjöfarten och kommunerna vinna på att fler hamnar såldes till privata intressenter. Mot den angivna bakgrunden ansluter sig utskottet till motionärernas uppfattning att regeringen bör låta göra en översyn av hamnväsendet och lämna förslag till riksdagen som syftar till att öka konkurrensen inom detta och till att skapa en rationell hamnstruktur. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att yrkandena i de båda fp-motionerna tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande privatisering av hamnar m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T220 yrkande 3 i denna del och 1990/91:T629 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
27. Monopol för hamnverksamhet (mom.51)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Med samma" och slutar med "i m-motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fackliga och kommunala de facto-monopol för hamnverksamhet som etablerats på olika platser måste bringas att upphöra. Fri etableringsrätt bör -- som motionärerna framhåller -- gälla även på detta område. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion T647 (m) yrkande 9 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande monopol för hamnverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
28. Stöd till internationella färjeförbindelser (mom.52)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet välkomnar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion T251 (c) har en rad kommuner längs den svenska Östersjökusten kontakter med grannländerna, ofta med vänorter. I och med den politiska utvecklingen i Östeuropa och den ökade öppenhet som den inneburit utvecklas nu många kontakter, både gamla och nya. I många sammanhang blir det uppenbart att kommunikationerna måste förbättras för att samarbetet skall fungera. Det finns också många idéer och planer på att bygga ut förbindelserna över Östersjön. Nya, effektiva färjelinjer är en av grundförutsättningarna för att kunna klara behovet av kommunikationer. Under ett uppbyggnadsskede kan det emellertid vara svårt att få sådana linjer lönsamma. Beläggningsgraden och tillfälliga fluktuationer i utnyttjandet, liksom betalningssvårigheter i öststaterna, ger dålig lönsamhet. För att klara problem av denna typ är det enligt utskottets mening angeläget att staten ställer upp med ekonomiskt stöd under uppbyggnadsskedet så att dessa kommunikationers framtid säkerställs. Med det anförda tillstyrker utskottet motion T251 (c) yrkande 2. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande stöd till internationella färjeförbindelser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T251 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1990/91:T218 yrkande 4 och 1990/91:T639 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
29. Kompetenskrav för förare av vissa fritidsbåtar (mom.53)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Trafiken med" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen förslag om att lämplig utbildning och behörighet skall krävas av den som vill framföra fartyg som är minst sju meter långt eller maskindrivet fartyg som har en maximal hastighet på minst sju knop. Den snabba ökningen av fritidsbåtstrafiken, den ökande trängseln i attraktiva skärgårdar och båtarnas högre hastigheter motiverar en sådan skärpning. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T610 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
30. Sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort m.m. (mom.54)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Fritidsbåtar emellan" och slutar med "avstyrks motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör regler införas om att såväl sjötrafikföreskrifterna som kort A, som innehåller symboler och förkortningar för svenska sjökort, skall medföras på alla fartyg som framdrivs av maskineri eller segel. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att sjötrafikföreskrifterna behöver ses över och förbättras med hänsyn bl.a. till den ökande fritidsbåtstrafiken. För översynen bör regeringen tillsätta en lämpligt sammansatt kommitté. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T610 yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
31. Sjösäkerhetsrådets olycksstatistik (mom.55)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Enligt vad" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att sjösäkerhetsrådets olycksstatistik bör förbättras så att den i större utsträckning än för närvarande innehåller uppgifter om olyckor som inte fått dödlig utgång. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande sjösäkerhetsrådets olycksstatistik att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
32. Störningar från fritidsbåtar (mom.56)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "I avvaktan" och slutar med "desamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet vill för sin del särskilt betona vikten av att sjöfartsverket ser över tillsyns-, kontroll- och sanktionsmöjligheterna i fråga om fritidsbåttrafiken. En sådan översyn bör också omfatta geografiskt avgränsade fartbegränsningar till sjöss från miljö- och säkerhetssynpunkt. Vidare finner utskottet det angeläget att en promillegräns till sjöss övervägs av förebyggande säkerhetsskäl. En åldersgräns för rätt att köra snabbgående båtar bör också införas liksom skärpta regler för motorbåtstrafik inomskärs och skärpta prestandanormer för bulleregenskaper för motorbåtar. Regler bör även utformas för användning av vattenskotrar av typ Jet-Ski. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T631 (v) yrkande 1 och yrkande 2 i nu berörd del samt T615 (s) och T616 (mp). Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande störningar från fritidsbåtar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T631 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1990/91:T615 och 1990/91:T616 samt med anledning av motionerna 1990/91:T610 yrkande 13 och 1990/91:T650 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
33. Lyxskatt för "muskelbåtar" (mom.57)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Båtlivet och båtsporten är av stor vikt för många svenskar. Båtliv kan finna former som passar alla och som är ekonomiskt överkomliga för alla. Men en del av båtlivet hotar nu miljö, säkerhet, energi- och naturresurser. Det handlar om de tunga högfartsbåtarna, "muskelbåtarna", som alltför ofta uppträder störande och hotande gentemot andra fartyg, djur och natur. Det finns all anledning att reglera och beskatta detta slag av störande båtliv. Dessa högfartsbåtar har också en klar lyxkaraktär. Regeringen bör enligt utskottets mening förelägga riksdagen förslag om en lämplig avgift eller skatt. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionsyrkandet i nu berörd del tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:
57. beträffande lyxskatt för "muskelbåtar" att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
34. Skyddsområden m.m. (mom.58)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Frågor av" och slutar med "härom avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att flera åtgärder behöver vidtas för att ge båtlivet möjligheter till en bättre utveckling. En sådan åtgärd, som utskottet i likhet med motionärerna förordar, är att kontrollområden, skyddsområden och militära områden med begränsat tillträde för utlänningar resp. civila i allmänhet avvecklas i största möjliga utsträckning. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet i nu berörd del tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande skyddsområden m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
35. Översyn av flottningens framtida möjligheter (mom.60)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Riksdagen beslutade" och på s. 44 slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse: Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T238 (mp) att regeringen bör låta företa en samlad översyn av flottningens framtida möjligheter och av de stimulansåtgärder som skulle kunna bli aktuella. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:
60. beträffande översyn av flottningens framtida möjligheter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T238 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
36. Flottningen på Klarälven (mom.61)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Enligt vad" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt motionen talar för att flottningen på Klarälven fortsätter. Regeringen bör därför -- som motionärerna framhåller -- förelägga riksdagen förslag i syfte att säkerställa fortsatt flottning. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande flottningen på Klarälven att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T619 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
37. Statligt stöd till skärgårdstrafik (mom.63)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse: Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till skärgårdstrafiken skulle avvecklas. Detta stöd utgick med 35% av den bidragsgrundande kostnaden. Som framhålls i motion T931 (c) är transporterna i skärgården en dyr verksamhet. Dessutom finns skärgårdarna främst i kommuner som har svag ekonomi. Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör förelägga riksdagen förslag till ett nytt anslag benämnt Statligt stöd till skärgårdstrafik och att bidrag från anslaget skall utgå i enlighet med de regler som gällde tidigare. Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:
63. beträffande statligt stöd till skärgårdstrafik att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T931 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmän farled över Rödkobbsfjärden (mom.2)
Görel Bohlin (m) anför:
Jag delar den i motion T650 (m) uttalade uppfattningen att ett förverkligande av planerna på en farled över Rödkobbsfjärden skulle innebära ett allvarligt ingrepp i en skärgårdsnatur av oskattbart värde för framtiden, från såväl yrkesfiskets som det rörliga friluftslivets synpunkt. Det är enligt min mening angeläget att man tar fasta på de bestämmelser i naturresurslagen som föreskriver att mark- och vattenområden av ifrågavarande slag så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan påverka områdenas karaktär eller skada naturmiljön. Jag förutsätter att den beredning av frågan som för närvarande pågår inom regeringskansliet fyller de anspråk på en klargörande och allsidig utredning som enligt motion T650 (m) bör komma till stånd.
2. Förbud för internationellt registrerade fartyg att trafikera nordiska farvatten (mom.23)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anför:
De regler som gäller för internationell sjöfart gör det inte möjligt för Sverige att förbjuda internationell trafik för tonnage från andra länder. Såväl Norge som Danmark har dock infört speciella krav för tonnage i resp. lands internationella register, men dessa skepp har dock fri tillgång till svensk kustfart. Det konkurrensläge som därigenom uppkommit är i längden inte acceptabelt. En lösning på sikt bör åstadkommas så att svenska redare får likvärdiga konkurrensvillkor som utländska.
3. Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga oljeutsläpp (mom.39)
Roy Ottosson (mp) anför:
I några enskilda mp-motioner föreslås att riksdagen skall besluta att olja i oljetankers skall märkas så att eventuella utsläpp enklare och mer entydigt kan spåras till den skyldige. Erfarenhetsmässigt har det hittills visat sig mycket svårt att på ett juridiskt hållbart sätt binda förövaren till ett visst ustläpp, kustbevakningens flygspaning till trots. Jag förutsätter därför att regeringen verkar för att ett märkningssystem utvecklas och vinner internationellt erkännande.
4. Sjöfartsavgifterna m.m. (mom.45)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anför:
Sjöfartsverket har, som utskottet konstaterat, redan i dag möjlighet att lämna kommersiella rabatter i vissa fall. Det är dock viktigt att man definierar konkurrensen och de konsekvenser som ett ändrat trafikmönster kan få. Ett ändrat trafikmönster som innebär att direktanlöp av en transocean containerlinje ersätts med matartrafik från kontinenten får stora följder för såväl Göteborgs hamn som sjöfartsverkets inkomster. På samma sätt kan en flerfaldigt högre avgift för tankskepp i Sverige jämfört med andra Nordsjöhamnar leda till avveckling av raffinaderikapacitet i Göteborg, vilket också får allvarliga följder för Göteborgs hamn och sjöfartsverket.
5. Översyn av bemanningsregler m.m. (mom.46)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anför:
Möjligheterna till dispenser från bemanningskraven har under senare år förbättrats kraftigt, och försöksverksamhet med reducerad bemanning pågår på flera håll. Någon speciell åtgärd erfordras därför inte just nu, men det finns anledning att följa utvecklingen noga så att inte sjöfarten drabbas av fördyrande särregler.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna3 Utskottet12 1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.12 2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster15 3 Anslaget Fritidsbåtsregister16 4 Anslaget Transportstöd för Gotland17 5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt21 6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd21 7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.22 8 Den allmänna inriktningen av Sveriges internationella sjöfartspolitik samt anslagen Stöd till svenska rederier och Bidrag till svenska rederier24 8.1 Internationella fartygsregister24 8.2 EGs sjöfartspolitik25 8.3 Flagglagen26 8.4 Anslagsfrågor26 9 Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten28 9.1 Allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter29 9.2 Dubbla bottnar på tankfartyg m.m.30 9.3 Förbud mot större tankfartyg i Östersjön31 9.4 Anmälningsplikt, trafikinformation och trafikledning32 9.5 Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga oljeutsläpp33 9.6 Inspektionsverksamhet33 9.7 Lotsningsfrågor34 9.8 Vissa andra miljöfrågor34 10 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande internationell anknytning36 11 Trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m.37 12 Lokaliseringsfrågor38 13 Hamnfrågor39 14 Stöd till internationella färjeförbindelser40 15 Vissa fritidsbåtsfrågor40 16 Södertälje kanal43 17 Flottning43 18 Övriga frågor45 19 Hemställan45 Reservationer51 Särskilda yttranden71