Sjöfart m.m.
Betänkande 1991/92:TU11
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU11
Sjöfart m.m.
Innehåll
1991/92
TU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet samtliga förslag under avsnittet Sjöfart i årets budgetproposition, utom det som avser fritidsbåtsregistret. I den frågan har regeringen aviserat en särskild proposition senare i vår. Utskottet tillstyrker alla de behandlade regeringsförslagen. De avser inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet, dess ekonomiska mål och servicemål samt verkets investeringar, allt för treårsperioden 1992--1994. Förslagen avser vidare medelsanvisningar till ett flertal sjöfartsändamål, bl.a. transportstöd för Gotland (140 milj.kr.), stöd till trafiken i Trollhätte kanal och på Vänern (78 milj.kr.) och bidrag till svenska rederier (200 milj.kr.). Sistnämnda bidrag avser regeringen att avveckla fr.o.m. den 1 juli 1992. Beloppet 200 milj.kr. behövs enligt regeringen för att under nästa budgetår täcka vissa kvardröjande kostnader. Utskottet tillstyrker också ett regeringsförslag om upphävande av en bemyndigandelag av år 1979, som bl.a. möjliggör nuvarande högstprisreglering för godstransporter med lastbil till och från Gotland. En s-motion och en c-motion, vari man motsätter sig regeringens förslag, avstyrks.
I anslutning till behandlingen av rederistödet behandlar utskottet tre s-motioner, vari framhålls att man motsätter sig regeringens planer på att ersätta detta stöd med ett svenskt internationellt fartygsregister som sjöfartspolitiskt instrument. Utskottet avstyrker motionsyrkandena i avvaktan på den sjöfartspolitiska proposition som regeringen aviserat.
I övrigt behandlar utskottet motioner om bl.a. konkurrens i färjetrafiken på Gotland, sjöfarten i Trollhätte kanal och på Vänern, miljö- och säkerhetsfrågor, isbrytarnas lokalisering och om vissa hamnfrågor i Stockholmsregionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående eller aviserat utredningsarbete.
Till betänkandet är fogat 13 reservationer, ett särskilt yttrande och en meningsyttring av v-suppleanten avseende sju moment i utskottets hemställan.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Sjöfartsverket
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 7 (kommunikationsdepartementet) under denna rubrik föreslagit 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1992--1994, 2. att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som i propositionen har förordats för perioden 1992--19931, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Anslagsfrågor
Regeringen har under denna rubrik föreslagit 1. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 76 656 000 kr. (punkt E1., s. 87--89), 2. att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter (punkt E2., s. 90--94), 3. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140000000 kr. (punkt E2., s. 90--94), 4. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (punkt E3., s. 94--95), 5. att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (punkt E4., s. 95--97), 6. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 78000000 kr. (punkt E5., s. 97--100), 7. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 200000000 kr. (punkt E6., s. 100--101), 8. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om stöd till svenska rederier (s. 101--102).
Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter har tagits in som bilaga till detta betänkande.
1 Feltryck i propositionen; regeringen avser perioden 1992--1994.
Motionerna
1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas 4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen beträffande sjöfart.
1991/92:T203 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att möjliggöra överflyttning av sjötrafik till Kapellskär och Nynäshamn.
1991/92:T212 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för den svenska sjöfarten och de ombordanställda.
1991/92:T214 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Väner- och kustsjöfartens utveckling.
1991/92:T218 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 20. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar 350000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 550000000 kr., 21. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att skärpa lotstvånget, 22. att riksdagen hos regeringen begär att Sjöfartsverket får i uppdrag att utveckla sjöfartens trafikinformationssystem så att det även omfattar miljöhänsyn och naturskydd.
1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hamnen i Nynäshamn.
1991/92:T602 av Jerry Martinger (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland mellan staten och Nordström Thulin AB (N&T) omedelbart måtte bli offentligt.
1991/92:T602 av Jerry Martinger (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att skapa nya lösningar för Gotlandstrafiken.
1991/92:T603 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen beslutar införa ordningsbot för smärre förseelser till sjöss.
1991/92:T604 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett svenskt agerande i internationella sammanhang och organ för säkrare trafik på Östersjön.
1991/92:T605 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färjetrafik mellan Gotland och Öland och mellan Gotland och Västervik.
1991/92:T607 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (båda m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sjöfartsverket i sin översyn av färjetrafiken tillämpar en generös bedömning vid ansökningar från andra färjebolag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de färjebolag som jämsides med Nordström Thulin AB fram till år 1997 får trafikera Gotland också får del av det statliga transportstödet för Gotland, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotlandstrafiken efter avtalstidens utgång år 1997 inriktas på fri konkurrens.
1991/92:T608 av Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sommartrafik till Gotland från Västervik och Öland.
1991/92:T609 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att klargöra förutsättningarna för att i samverkan med berörda stater proklamera Skagerrak och Kattegatt som innanhav, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om givna farleder för tanktonnage.
1991/92:T610 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett trafikupplysningssystem för Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.
1991/92:T612 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Mälarsjöfarten.
1991/92:T614 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en utveckling av Vänersjöfarten.
1991/92:T616 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.
1991/92:T617 av Lars Svensk (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av färjegods från Stockholms hamnområde och behovet av goda utvecklingsbetingelser för Hargshamn.
1991/92:T618 av Stig Bertilsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Vänersjöfarten.
1991/92:T619 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur infrastrukturfonden får användas för utbyggnad av Södertälje kanal.
1991/92:T620 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt fartygsregister.
1991/92:T622 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personlig skyddsutrustning på färjor i skandinavisk trafik.
1991/92:T623 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga insatser för att sänka prisnivån i Gotlandstrafiken, 2. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter.
1991/92:T624 av Rolf Clarkson och Tom Heyman (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontroll av sjövärdighet hos fartyg ner till 20 bruttoton.
1991/92:T625 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om isbrytarnas stationering.
1991/92:T626 av Karl-Erik Svartberg och Lisbet Calner (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka säkerheten vid sjötransporter.
1991/92:T627 av Sten Östlund och Bo Nilsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartspolitiken.
1991/92:T628 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad strategi för ett nationellt synsätt på vilka hamnar som bör utgöra de stora kommunikationslänkarna i Östersjön och därvid beakta Norrköpings strategiska läge som viktig hamnregion söder om Stockholm.
1991/92:T629 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av nuvarande system för fraktstöd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att koncessionsavtalet mellan staten och rederiet Nordström Thulin måste ges offentlighet.
1991/92:T630 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behålla bemanningen på Vinga lotsutkik.
1991/92:T631 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det lämpliga i en omstationering av isbrytare till Härnösand.
1991/92:T632 av Fanny Rizell och Ingrid Näslund (båda kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Trollhätte kanal.
1991/92:T633 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den långsiktiga strategiska utvecklingen av Vänersjöfarten.
1991/92:T634 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Vänersjöfarten.
1991/92:T635 av Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att sjöfartsverket anmodas att trycka även sjökort för civilt bruk på konstfibermaterial.
1991/92:A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 150000000 kr.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen måste skynda på arbetet med bilaterala överenskommelser för att begränsa sjöfartens miljöpåverkan.
1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hårdare internationella regler för fartygskonstruktioner och båttrafik i avsikt att minimera oljeutsläppen.
1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i form av vägar och hamnutbyggnad inom regionen Österlen.
1991/92:Jo689 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vänersjöfartens betydelse och en fortsatt utveckling av närsjöfarten i ett EG-perspektiv närmare måste beaktas från säkerhets- och miljösynpunkt.
1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att tankfartyg i Stockholms skärgård och på Mälaren skall beläggas med krav på dubbelskrov, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk rapportering för fartyg i Mälaren samt om ökade befogenheter för lotsarna, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av anmälningsplikt före infart i Mälaren.
Utskottet
1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och säkerheten i dessa så att sjöfart kan bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former. Därtill svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas huvudsakligen på handelssjöfartens intressen, men även fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas. Sjöfartsverkets verksamhet styrs genom att ekonomiska mål och servicemål fastställs av riksdagen på grundval av rullande treårsplaner. Kostnader för de delar av verksamheten som inte ingår i handelssjöfartens betalningsansvar finansieras genom anslag över statsbudgeten.
I propositionen föreslås att riksdagen 1. godkänner vad föredragande departementschefen förordar om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1992--1994, 2. godkänner de ekonomiska mål och servicemål för verksamheten som förordas för perioden 1992--1994, 3. godkänner vad som anförs om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan för åren 1992--1994 angivit servicemål för samtliga verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten under perioden. Verksamhetsgrenarna omfattar farleder och utmärkning, lotsning, sjöräddning, isbrytning, sjömätning, sjökortsproduktion och publikationsverksamhet samt sjöfartsinspektionen. Som mål för t.ex. verksamheten med farleder och utmärkning anges att man vill ge säker och effektiv framkomlighet för sjötrafiken i farleder längs kusten och i öppen sjö, även vid nedsatt sikt och is, samt vid genomfart och hamnanlöp. Verksamheten skall inriktas på en fortsatt anpassning av farledshållningen till ändrade trafikflöden och nautiska behov samt till den tekniska utvecklingen. God säkerhet och kostnadseffektivitet skall eftersträvas. Ekonomiska mål anges i treårsplanen i fråga om bl.a. avkastning, resultat, prissättning, produktivitet och soliditet. Enligt det förstnämnda målet skall sjöfartsverket till statsverket inleverera avkastning på verkets fasta statskapital enligt fastställd avkastningsränta. Denna utgör från den 1 juli 1991 12,25%. Under åren 1992--1994 beräknas resultatet, efter avkastning, uppgå till 8,5 resp. 7,6 och 9,0 milj.kr. Vad gäller prissättningen föreslår sjöfartsverket att höjningar av de allmänna sjöfartsavgifterna under perioden 1992--1994 får ske i en takt som motsvarar högst de allmänna pris- och löneökningarna. Produkter och tjänster skall i princip prissättas så att full kostnadstäckning nås. Soliditeten beräknas under treårsperioden 1992 uppgå till ca 85%. Sjöfartsverkets investeringsplan för treårsperioden omfattar ett belopp på totalt 282,3 milj.kr. och avser till helt övervägande del återanskaffningar. Föredragande departementschefen säger sig inte ha något att invända mot verkets förslag till allmän inriktning och omfattning av verksamheten under treårsperioden 1992--1994. Han ställer sig vidare bakom verkets investeringsplan och finner inte någon anledning att nu revidera de mål som verket ställt upp för ekonomiskt resultat och prissättning för perioden. I enlighet med ett förslag av verket föreslår departementschefen att detta under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit hos riksgäldskontoret inom en ram av 40 milj.kr. till löpande utbetalningar som inte kan bestridas med löpande inbetalningar. Därutöver föreslår han en ram för långfristig upplåning på 70 milj.kr. för nästa budgetår, varav 60 milj.kr. för finansiering av sjömanspensionssystemet enligt tidigare beslut av riksdagen.
Förslagen i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet, om ekonomiska mål, servicemål och investeringar föranleder ingen erinran från utskottets sida. Förslagen tillstyrks följaktligen.
2 Anslagsfrågor m.m.
2.1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster
Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets ansvarsområde som inte skall ingå i handelssjöfartens betalningsansvar. Hit hör bl.a. kostnader för sjösäkerhetsrådet samt för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en medelsanvisning för nästa budgetår på 76,7 milj.kr.
2.2 Transportstöd för Gotland
Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas. Priserna för godsbefordran med lastbil till och från Gotland påverkas dessutom av den högstprisreglering som gäller med stöd av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att prismässigt jämställa en transport till och från Gotland med motsvarande transport på fastlandet. I propositionen förordas att högstprisregleringen och det därmed sammanhängande s.k. Gotlandstillägget skall upphöra vid utgången av juni 1992. Gotlandstillägget innebär att den som regelbundet bedriver inrikes fjärrtransporter av gods med lastbil till eller från Gotland får, för alla inrikes transporter, ta ut ett pristillägg med högst 0,6% på nettofraktsumman i varje särskilt fraktavtal. Regeringen föreslår att riksdagen antar ett till propositionen fogat förslag om upphävande av 1979 års lag. Vidare föreslår regeringen en medelsanvisning på 140 milj.kr. för nästa budgetår, vilket innebär en höjning med 71 milj.kr. i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget. I motion T623 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av 1979 års bemyndigandelag. Motionärerna framhåller att de motsätter sig ett upphävande av lagen i avvaktan på ett bättre system än det nuvarande för att kompensera fördyringarna i Gotlandstrafiken. I motion T629 (c) framhålls att de kostnadsolägenheter som följer av att Gotland är en ö även framgent kommer att kräva ett stödsystem. Motionären föreslår därför att nuvarande system med fraktstöd bibehålls i avvaktan på att ett nytt och mera rättvist system utarbetas genom regeringens försorg. Systemet med högstprisreglering och Gotlandstillägg är enligt departementschefens mening konkurrensbegränsande. Det hämmar därför effektiviteten i transporterna. Det finns dessutom inget entydigt transportpris till Gotland, vilket innebär att det inte går att följa upp regleringen och inte heller påvisa dess verkliga nytta. Transportföretagen tillämpar en regelmässig rabattgivning med ca 50--60% på grundtaxan. Då Gotlandstillägget endast är 0,6% av nettofraktsumman bör transportföretagen kunna hantera eventuella internsubventioner utan statliga administrativa system. I sammanhanget framhåller departementschefen att godstaxorna i färjetrafiken är subventionerade med uppskattningsvis 50--60% och att sjöfartsverket har beslutat att inte höja godstaxan vid årsskiftet 1991/92. Vidare utvidgas det transportstödsberättigade godset till att omfatta fler varuslag. Departementschefens uppfattning är därför att godstransportpriserna i Gotlandstrafiken inte kommer att öka på grund av den avreglering som nu föreslås. Han kommer dock att ge sjöfartsverket i uppdrag att följa upp prisutvecklingen för godsfrakterna till och från Gotland efter en avveckling av högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Att se till att prissamverkan inte sker mellan transportföretagen med höjda priser som följd kommer att ingå i uppgifterna för den nya konkurrensmyndighet som regeringen, under näringsdepartementets huvudtitel, föreslår skall bildas den 1 juli 1992. Utskottet ansluter sig för sin del till de överväganden som enligt departementschefen talar för att högstprisregleringen och det s.k. Gotlandstillägget skall avvecklas vid instundande halvårsskifte. Avvecklingen kan för övrigt sägas ha inletts redan förra året, då riksdagen beslutade slopa det särskilda statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i godstransporter till och från Gotland som inte kompenserades av Gotlandstillägget (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU16, rskr. 145). Detta bidrag belastade anslaget för budgetåret 1990/91 med 6 milj.kr. Inför den fortsatta avvecklingen vill utskottet understryka vikten av att berörda myndigheter noga följer prisutvecklingen för ifrågavarande godsfrakter. Utskottet anser för sin del att den s.k. vägprincipen bör vara ett riktmärke. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag om upphävande av 1979 års bemyndigandelag och avstyrker motionsyrkandena.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU16 sade sig utskottet förutsätta att regeringen tog initiativ till en översyn av färjetrafiken på Gotland, omfattande bl.a. dennas omfattning och taxesättningen. I sammanhanget betonade utskottet att Gotland självklart bör ha en tillfredsställande trafikförsörjning för sina egna innevånare men också beredas möjlighet att genom rimliga priser i färjetrafiken stimulera turister att besöka ön till främjande av dess ekonomiska utveckling. Av propositionen framgår att sjöfartsverket har regeringens uppdrag att genomföra översynen. En rapport med förslag om förändringar inom ramen för nuvarande koncessionsavtal skall lämnas senast den 15 maj 1992. Av propositionen framgår vidare att verket har beslutat om en sänkning av passagerartaxorna med i genomsnitt 10% från den 1 januari 1992. Departementschefen framhåller att prisnivån för passagerare i färjetrafiken är för hög, även efter den taxesänkning som sjöfartsverket beslutat om. Det behövs en kraftig åtgärd för att nå en acceptabel prisnivå som även kan bidra till en återhämtning av tidigare trafikbortfall och stimulera till ökat turistresande. 10 milj.kr. bör därför avsättas till en taxesänkning, som sjöfartsverket har att närmare utforma och som bör ske i början av maj 1992. Även kostnadsnivån i färjetrafiken är enligt departementschefen alltför hög, varigenom statsbidraget kraftigt ökar. För innevarande budgetår beräknas ett anslagsöverskridande med 94 milj.kr. Taxesänkningarna medför ytterligare belastning på statsbidraget vilket gör det än nödvändigare att ta fram förslag på kostnadsbesparingar. Sjöfartsverkets översyn förutsätts komma att innehålla sådana förslag.
I motion A480 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 150 milj.kr., vilket innebär en ökning med 10 milj.kr. i förhållande till den av regeringen föreslagna medelsanvisningen. Anslagsökningen bör enligt motionärerna användas för att möjliggöra en större sänkning av taxorna i färjetrafiken än den som hittills skett och den som regeringen nu aviserar. Mot bakgrund av den kraftiga anslagsökning som regeringen föreslår och med hänsyn till att 10 milj.kr. från anslaget avses användas för taxesänkningar, utöver dem som redan gäller från den 1 januari 1992, finner sig utskottet inte kunna biträda förslaget om en ytterligare anslagsökning. Motionsyrkandet härom avstyrks följaktligen. Regeringens förslag tillstyrks.
I motion T623 (s) framhålls att den av regeringen aviserade särskilda satsningen på 10 milj.kr. inte ger stort utrymme för relativa prissänkningar. Ytterligare satsningar krävs för att sänka prisnivån i Gotlandstrafiken och förbättra öns konkurrenssituation. Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande till motionsyrkandet om en anslagsökning och avstyrker därmed även det motionsyrkande som nu är i fråga.
Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland fordras särskilt tillstånd (koncession) för sådan sjöfart. Koncession innehas för närvarande av Nordström&Thulin AB (N&T) enligt ett avtal mellan staten och bolaget. Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 1988 t.o.m. utgången av år 1997 och innebär att N&T har ensamrätt till trafiken. Delar av avtalet har belagts med sekretess med hänsyn till enskildas och det allmännas ekonomiska intressen enligt bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).
Frågan om konkurrens i Gotlandstrafiken behandlas i fyra motioner.
I motion T602 (m) framhålls att regeringen bör pröva möjligheterna att skapa andra lösningar för Gotlandstrafiken än vad som anges i avtalet mellan staten och N&T. I motion T605 (c) framhålls att N&T inte har velat upprätthålla sommartrafiken mellan Gotland och Öland och mellan Gotland och Västervik, trots att det i avtalet torde finnas inskrivet att kompletterande trafik skall förekomma. Det är fel -- säger motionärerna -- att genom politiska beslut utestänga trafikföretag som vill trafikera området och som inte ens gör anspråk på statligt stöd. I motion T607 (m) framhålls (yrkande 1) att sjöfartsverket i sin översyn av färjetrafiken bör göra en generös bedömning av de ansökningar som kan komma in beträffande kompletterande trafik på Gotland från t.ex. Västervik och Öland under sommarsäsongen. Vidare framhålls (yrkande 2) att de färjebolag som jämsides med N&T fram till år 1997 får trafikera Gotland bör få del av det statliga transportstödet för Gotland samt (yrkande 3) att Gotlandstrafiken efter avtalstidens utgång år 1997 bör inriktas på fri konkurrens. Även i motion T608 (fp) betonas vikten av färjetrafik sommartid mellan Öland och Gotland och mellan Västervik och Gotland.
Departementschefen framhåller att fri konkurrens bör eftersträvas även i färjetrafiken på Gotland. Möjligheten att släppa konkurrensen fri är emellertid begränsad fram t.o.m. år 1997, då avtalet med N&T löper ut. Däremot bör det finnas möjligheter att tillåta viss konkurrerande trafik inom ramen för nuvarande avtal, bl.a. med tanke på utvecklingen i Baltikum, som kan leda till nya intressanta förbindelser där Gotland kan få ett centralt läge. Detta är enligt departementschefens mening en fråga för sjöfartsverket i den pågående översynen av färjetrafiken. Utskottet ser positivt på att möjligheten till konkurrens i Gotlandstrafiken omfattas av sjöfartsverkets översyn. I avvaktan på resultatet av denna är utskottet emellertid inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.
I två motioner T602 (m) och T629 (c) begärs ett offentliggörande av avtalet mellan staten och N&T. I båda motionerna framhålls att kostnaderna för Gotlandstrafiken stigit mycket kraftigt sedan N&T övertog koncessionen och att ett offentliggörande skulle underlätta för riksdagen att göra en bedömning om transportstödet har en rimlig nivå. Sekretessbeläggningen har som utskottet nämnt skett med stöd av sekretesslagen. Såväl den nuvarande som den föregående regeringen har avslagit framställningar om hävande av sekretessen. Som utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:TU6 ankommer det inte på riksdagen att uttala sig om hur sekretesslagen skall tillämpas i enskilda fall. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
2.3 Handelsflottans pensionsanstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
2.4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
2.5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Trollhätte kanalverk, som fram till den 1 januari 1992 ingick i Vattenfallskoncernen, ansvarar för kanaler, slussar och farleden mellan Göteborg och Vänern samt för Säffle kanal. Kanalverkets intäkter utgörs bl.a. av farledsvaruavgifter på utrikes gods. Staten anslår de ytterligare medel som behövs för att hålla kanalen öppen för nyttotrafik och fritidsbåtar. Anslaget täcker även kostnaderna för Vänerns seglationsstyrelse, avseende farleder och lotsning m.m. För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning på 78 milj.kr., varav 70 milj.kr. avser kanalverket och återstoden seglationsstyrelsen. Av propositionen framgår att en särskild utredare i september 1991 till kommunikationsdepartementet överlämnade betänkandet Vänersjöfarten (SOU 1991:73). I betänkandet föreslås bl.a. att hamnarna i Vänern bör gå samman i ett bolag för att möjliggöra ett förbättrat utnyttjande av resurserna. Vidare föreslås vissa förändringar i avgiftssystemet och att särskilda passageavgifter för kanalen införs. Departementschefen framhåller att statens kostnader för subventionering av sjöfarten i Trollhätte kanal och i Vänern är betydande totalt sett och även räknat per transporterat ton. Konkurrensen mellan transportslagen är intensiv. Fördyringar av kanaltransporter med t.ex. ökade avgifter har av de ansvariga inte ansetts lämpliga att genomföra. Motviljan att införa en särskild avgift kan tolkas så att kanaltransporterna inte tål ökade kostnader. Mot bakgrund av att de statliga resurserna blir alltmer knappa måste därför frågan ställas om statens stöd till kanaltransporterna är ett effektivt sätt att stärka industrins transporter. Departementschefen säger sig vidare kunna konstatera en otillfredsställande kostnadsutveckling i kanaldriften. Kostnadsökningen mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 uppgår till hela 16,4%. Vid remissbehandlingen av utredningsbetänkandet har från flera håll behovet av rationaliseringar påtalats. En sänkt kostnadsnivå kan emellertid inte långsiktigt åstadkommas genom att eftersätta underhållet. Transportalternativen till dagens kanaltransporter och en eventuell omläggning av transporterna bör därför undersökas och värderas mer ingående. Departementschefen avser därför att tillsätta en utredning om detta.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning, som innebär att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för nästa budgetår anvisar 78 milj.kr.
Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal behandlas i motionerna T214 (s), T614 (s), T618 (m), T632 (kds), T633 (fp), T634 (c) och Jo689 (fp). I motionerna betonas genomgående den betydelse Vänersjöfarten har som ett miljövänligt alternativ till landsvägstransporter och för regionens transportförsörjning samt med hänsyn till utvecklingen i Europa, där de inre vattenvägarna kan komma att spela en allt viktigare roll. Vidare beklagar man att det nämnda utredningsbetänkandet Vänersjöfart inte nu läggs till grund för några regeringsförslag och uttalar oro över att regeringen med den nya utredningen syftar till att avveckla Vänersjöfarten. I motion T201 (s) framhålls att även sjöfarten måste ingå i den systemsyn som bör prägla trafikplaneringen. Detta bör särskilt beaktas i det utredningsarbete beträffande Vänersjöfarten som aviseras i budgetpropositionen.
Utskottet delar den uppfattning om Vänersjöfartens betydelse för regionens näringsliv som uttalas i det nämnda utredningsbetänkandet. Utredaren anser att kostnaderna för verksamheten måste sänkas och nya transportsystem utvecklas om Vänersjöfarten skall kunna behålla sin ställning. Enligt vad utskottet erfarit kommer det fortsatta utredningsarbetet att ta sin utgångspunkt i Vänersjöfartens betydelse som ett miljövänligt alternativ till landsvägstransporter. Utredningen skall söka ta till vara alla möjligheter att effektivisera, rationalisera och bredda verksamheten så att statens utgifter för den minskar och dess intäkter ökar. Utskotter förutsätter att utredningsarbetet kommer att bedrivas skyndsamt och att regeringen snarast möjligt för riksdagen redovisar sina ställningstaganden i frågan. Dröjsmål kan skapa osäkerhet om de framtida förutsättningarna för Vänersjöfarten och därmed medföra att nödvändiga investeringar inte genomförs. Vidare förutsätter utskottet att man i utredningsarbetet även beaktar vad som sägs i motion T201 (s) om att sjöfarten bör ingå i en systemsyn på trafikplaneringen. I avvaktan på resultatet av utredningen avstyrker utskottet samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga.
2.6 Rederistöd
År 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:217, bet. TU37, rskr. 437). Beslutet innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier, det s.k. konsoliderings- och utvecklingsstödet. Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts åren 1982--1985 och kan utbetalas t.o.m. slutet av kalenderåret 1992. Stödet redovisas för närvarande under anslaget Stöd till svenska rederier. För innevarande budgetår har under anslaget anvisats 5 milj.kr. Departementschefen erinrar om att regeringen i proposition 1991/92:38 om den ekonomiska politikens inriktning aviserat en indragning av ifrågavarande stöd (FiU10, rskr. 108). I enlighet därmed tar han inte upp något anslag för nästa budgetår. Enligt utskottets mening bör riksdagen lämna utan erinran vad departementschefen sålunda anfört om Stöd till svenska rederier.
Våren 1988 beslutade riksdagen om ett ytterligare stöd till svenska rederier (prop. 1987/88:129, bet. TU27, rskr. 337). Beslutet innebar att ett särskilt stöd lämnas till svenska rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader som avser sociala avgifter. Bidraget infördes fr.o.m. den 1 januari 1989 med 38000 kr. per sjöman sysselsatt på svenskt handelsfartyg i fjärrfart.
I december 1988 beslutade riksdagen att utöver sistnämnda bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som motsvarar den sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta på svenska handelsfartyg i fjärrfart (prop. 1988/89:56, bet. TU6, rskr. 85).
Det stöd som riksdagen sålunda vid två tillfällen under år 1988 beslutade om -- det s.k. rederistödet -- redovisas under anslaget Bidrag till svenska rederier. För innevarande budgetår har under anslaget anvisats 550 milj.kr. Departementschefen erinrar om att regeringen i den nämnda propositionen om den ekonomiska politikens inriktning aviserat en avveckling även av detta stöd. Vissa kvardröjande kostnader för första halvåret 1992 bör emellertid tas upp under anslaget. Dessa kostnader utgör bidrag till arbetsgivarens kostnader för socialavgifter den 1 januari--den 1 juli 1992 samt återbetalning av inbetald sjömansskatt för huvudsakligen maj och juni månader 1992. Departementschefen föreslår mot den bakgrunden en medelsanvisning på 200 milj.kr. för nästa budgetår. Regeringen avser att senare i vår förelägga riksdagen förslag till nya förutsättningar för den svenska sjöfarten.
I motion T218 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar 350 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 550 milj.kr. Motionärerna framhåller att regeringen ännu inte lyckats visa hur kvalitet och stark arbetsrätt skall kunna förenas med avskaffandet av det stöd som anvisas under anslaget. Stödet bör därför bibehållas. Det av regeringen aviserade förslaget till nya förutsättningar för den svenska sjöfarten behandlas i motionerna T212 (s), T620 (s) och T627 (s). I samtliga dessa motioner uttalas farhågor att förslaget kan komma att omfatta införande av ett svenskt internationellt fartygsregister. Vad förespråkarna av ett sådant register syftar till är att stärka den svenska handelsflottans internationella konkurrenskraft genom att inom ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att sänka bemanningskostnaderna. Lokala avtal innebär att utländska besättningar kan anställas på fartyg på grundval av kollektivavtal som tecknas med de fackliga organisationerna i sjöfolkets hemländer. I den förstnämnda motionen framhålls att riksdagens beslut år 1988 om sjöfartspolitiska åtgärder verksamt har bidragit till att vända den svenska handelsflottans minskning. Den återbetalning till redarna av skatt och sociala avgifter som beslutet innebär har reducerat lönekostnaderna och därmed driftskostnaderna. Härigenom har konkurrensmöjligheterna för fartyg under svensk flagg och med besättningar med svenska avtal stärkts. Denna svenska sjöfartspolitiska modell bör därför bibehållas. Socialdemokraterna motsätter sig en anpassning av svensk sjöfartspolitik i riktning mot ett internationellt fartygsregister, framhålls det vidare i motionen. Ett sådant register betyder att sjöfackliga organisationer i lag förbjuds att förhandla för utländska medborgare. I praktiken betyder det att svenska sjömän skall betalas enligt svenska avtal och filippinska medborgare på samma båt enligt sitt lands avtal. På så sätt blir utländska sjömän "billigare" än svenska genom lägre löner och sämre sociala villkor. Fram till i dag har det -- fortsätter motionärerna -- rått så gott som total politisk enighet om principerna om alla människors likhet inför lagen, oberoende av bl.a. nationalitet, samt om arbetstagares rätt att organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta kollektivavtal om de anställningsvillkor som skall gälla. Socialdemokraterna kommer inte att acceptera förslag som inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta kollektivavtal om anställningsförhållanden. Tankegångar liknande de sålunda refererade återfinns även i de båda övriga s-motioner som nu är i fråga.
Utskottet delar regeringens uppfattning att rederistödet bör avvecklas och har ingen erinran mot den i propositionen angivna anslagsberäkningen. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks följaktligen, medan yrkandet i v-motionen om en höjning av anslaget avstyrks. I avvaktan på det aviserade förslaget till nya förutsättningar för den svenska sjöfarten finner utskottet inte för sin del någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av yrkandena i de tre s-motionerna. Dessa avstyrks följaktligen.
3 Miljö- och säkerhetsfrågor
Miljö- och säkerhetsfrågor, främst avseende handelssjöfarten, behandlas i ett flertal motioner.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att sådana frågor behandlades av Kommittén för miljörisker vid sjötransporter (MIST) i dess betänkande SOU 1979:43--45 Ren Tur -- program för miljösäkra sjötransporter. Betänkandet låg till grund för proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter. Riksdagens beslut med anledning av propositionen, i den del som bereddes av trafikutskottet, framgår av betänkandet TU 1980/81:31 (rskr. 422). Som framhölls i beslutet medför sjöfartens internationella karaktär att åtgärder på sjösäkerhetsområdet, för att bli verkningsfulla, vanligtvis måste vidtas i internationellt samarbete. På det globala planet bedrivs ett sådant samarbete inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som är FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, och inom den internationella arbetsorganisationen, ILO, som behandlar frågor som rör de ombordanställdas sociala förhållanden, vilka också är av stor betydelse för sjösäkerheten. Arbetet inom IMO har på sjösäkerhetsområdet resulterat i en rad viktiga konventioner som avser bl.a. fartygs konstruktion, utrustning och certifiering från säkerhetssynpunkt -- de s.k. SOLAS-reglerna -- och bestämmelser för sjötrafiken genom 1972 års sjövägsregler. På havsföroreningsområdet bör främst nämnas de s.k. MARPOL-reglerna, som särskilt avser tankfartyg och som ligger till grund för lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. För Östersjöområdet kan särskilt nämnas 1974 års Helsingforskonvention om skyddet av Östersjöns marina miljö. Samarbetet mellan Östersjöstaterna på de områden som täcks av konventionen sker inom ramen för en kommission med säte i Helsingfors. Ett regionalt samarbete bedrivs också mellan sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i tretton andra västeuropeiska stater med stöd av en överenskommelse år 1982 om hamnstatskontroll. Samarbetet syftar till att öka möjligheterna att motverka förekomsten av fartyg som inte uppfyller internationella normer. Regionalt samarbete bedrivs av sjöfartsverket och andra sjöfartsmyndigheter även i andra frågor, såsom t.ex. isbrytning och lotsning.
3.1 Konstruktionskrav
I motion Jo645 (nyd) framhålls att hårdare internationella regler för fartygskonstruktioner bör komma till stånd i avsikt att minimera oljeutsläppen. Sverige har aktivt deltagit i arbetet med att färdigställa internationella överenskommelser av det slag som nämnts ovan. Säkerhetsarbetet inom ramen för dessa överenskommelser pågår ständigt med aktivt svenskt deltagande i syfte att förbättra och förfina gällande regelverk. Inom IMO bedrivs sålunda ett intensivt arbete med regler om dubbel botten och dubbel sida hos större tankfartyg. Arbete pågår också med regler som skulle innebära att äldre tankfartyg, om de inte uppnår en viss säkerhetsstandard, kommer att fasas ur trafik. Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet, i nu berörd del, tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
Motion Jo690 (fp) gäller bl.a. krav på dubbelskrov för tankfartyg i Stockholms skärgård och på Mälaren. Motionärerna, som vill att riksdagen skall besluta om sådana krav, framhåller att 5 miljoner ton olja årligen fraktas genom dessa vattenområden och att inga särskilda säkerhetskrav gäller för transporterna. Som utskottet framhållit gäller omfattande krav, nationellt och internationellt, i fråga om tankfartygs konstruktion, utrustning och säkerhet. Sådana krav gäller sålunda även för trafik i Stockholms skärgård och på Mälaren. Säkerheten mot oljeutsläpp är för övrigt inte enbart beroende av fartygen. Sjösäkerheten måste ses som en helhet, som består av bl.a. farleder, utmärkning, sjökort, lotsning och fartygens konstruktion. Erfarenhetsmässigt är sjöfarten i Stockholms skärgård och på Mälaren säker -- under det senaste decenniet har dessa vatten varit praktiskt taget helt förskonade från olyckor med oljeutsläpp som följd. Sjöfartsverket bedriver ett långsiktigt arbete med förbättring av sjösäkerheten, inte minst i internationella fora. Utskottet vill understryka att Sverige inte ensidigt kan införa krav på fartygs konstruktion och utrustning som saknar förankring i internationella regler. Om så skedde skulle en brist på tonnage av föreskriven standard kunna uppstå, till men för den svenska försörjningstryggheten. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
3.2 Lotsning
I motion T218 (v) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skärpning av lotstvånget. Krav måste ställas, framhåller motionärerna, på att samtliga fartyg oavsett storlek skall ha lots ombord under gång i svenska farledsområden med last av farligt gods. Till farligt gods bör räknas petroleumprodukter och gods som klassats som sådant av IMO. 1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter innebar bl.a. införandet av ett behovsanpassat lotstvång, vars utformning sjöfartsverket hade att svara för. Enligt beslutet skall frågan om lotstvång prövas med utgångspunkt i farledsförhållandena och fartygets storlek, konstruktion, utrustning, beskaffenhet och bemanning samt lastens miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger på svenskt inre vatten. Frågor om undantag från lotstvånget avgörs med hänsyn till bl.a. lastens beskaffenhet samt befälets kännedom om farleden och språkkunskaper i den nödvändiga kommunikationen med lotsplats eller trafikinformationscentral. De sålunda angivna riktlinjerna för lotstvånget synes utskottet väl ägnade att tillgodose sitt syfte, eftersom svenska vatten på senare år -- med få undantag -- inte drabbats av utsläpp av kemikalier eller olja till följd av trafik till eller från svenska hamnar. Någon sådan skärpning av lotstvånget som motionärerna begär torde följaktligen inte vara motiverad, varför motionsyrkandet avstyrks.
3.3 Trafikföreskrifter
I motion Jo645 (nyd) framhålls att hårdare internationella regler för sjötrafik bör komma till stånd i avsikt att minimera oljeutsläppen. Utskottet hänvisar till vad det anfört i det föregående om de internationella regler som gäller för sjötrafiken och det arbete, med aktiv svensk medverkan, som ständigt pågår i syfte att förbättra och förfina gällande regelverk. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen, i nu berörd del, synes sålunda inte erforderlig, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T609 (fp) begärs en utredning i syfte att klargöra förutsättningarna för att Sverige i samverkan med andra stater skall kunna proklamera Skagerrak och Kattegatt som innanhav. Därmed skulle berörda regeringar få möjlighet att föreskriva att fartyg med last av farligt gods skall följa bestämda farleder. Skagerrak och Kattegatt är till stora delar internationellt vatten. Vissa delar av dessa vattenområden ingår i strandstaternas ekonomiska zon. Strandstaterna kan inte med folkrättsligt bindande verkan föreskriva att fartyg på internationellt vatten skall gå inom ett visst "farledsområde", när ett större havsområde passeras. Även i den ekonomiska zonen gäller den fria sjöfartens princip sådan den lagts fast i 1982 års havsrättskonvention. En förklaring att Skagerrak och Kattegatt utgör innanhav torde därför inte heller medföra någon rättslig verkan. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.
I motion T626 (s) framhålls att Sverige, Norge och Danmark bör söka åstadkomma en trafikseparering i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Enligt vad utskottet erfarit tillämpas en trafikseparation i norra Öresund med stöd av 1972 års sjövägsregler. I Kattegatt upprätthåller danska myndigheter ett routesystem. Användningen av routerna är emellertid frivillig och inte föreskriven. Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet, i den del som nu är i fråga, i huvudsak tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför utskottet avstyrker yrkandet härom.
I motion T218 (v) framhålls att det inom sjötrafikområdena Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg finns ett system för trafikinformation (TIC). Med nuvarande omfattning av systemet är fartygen skyldiga -- säger motionärerna -- att rapportera passage av i lag fastställda punkter i farlederna till TIC. Information går därefter tillbaka till fartygen om aktuella fartygsrörelser i farleden. Motionärerna vill att trafikinformationssystemet byggs ut och kompletteras med uppgifter till skydd för miljön. Ifrågavarande trafikinformationssystem är avsedda att ge information om fartygsrörelser inom de områden som motionärerna nämner. Informationen används bl.a. för att underlätta val av mötesplatser i farlederna. Den leder följaktligen till ökad sjösäkerhet och därmed till nytta för miljön. Med det sagda finner utskottet motionärernas krav tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
Trafikinformationssystemet i Mälaren behandlas också i motion Jo690 (fp). Motionärerna vill att detta skall användas så att lotsstationerna får möjlighet att stoppa ett fartyg om det finns risk för att två fartyg med farlig last möts i någon av de trängre passager som finns i Mälaren. Som utskottet redan framhållit används trafikinformationssystemen, bl.a. i Mälaren, för att underlätta val av mötesplatser i farlederna. Då syftet med motionsyrkandet sålunda synes tillgodosett avstyrker utskottet ett bifall till detsamma.
I motion Jo690 (fp) begärs vidare att anmälningsplikt för fartyg med miljöfarlig last före infart i Mälaren skall införas. Uppgifter i samband med anmälningen om typ av last och volym skulle väsentligt underlätta en räddningsaktion om en olycka händer, framhåller motionärerna. I motion T626 (s) framhålls att man bör införa en anmälningsplikt för tankfartyg som trafikerar svenska farvatten.
I sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1991:8) med föreskrifter och allmänna råd om transport av farligt gods i hamn stadgas att ett fartygs befälhavare eller hans ombud till en hamnmyndighet skall anmäla, senast 24 timmar i förväg, att farligt gods beräknas komma till hamnen. Syftet med motionsyrkandena synes sålunda i huvudsak tillgodosett. Ett bifall till yrkandena avstyrks följaktligen.
I motionerna T604 (c) och T610 (kds) aktualiseras en anmälningsplikt för fartyg som trafikerar Kattegatt, Skagerrak och Östersjön. Sverige bör enligt motionärerna söka få till stånd överenskommelser med omkringliggande stater om att deras fartyg skall anmäla last, storlek och destination till en gemensam trafikcentral, enligt motion T604, eller till Kustbevakningen, enligt motion T610. Enligt vad utskottet erfarit har försök gjorts att inrätta rapporterings- och anmälningssystem av det slag som motionärerna aktualiserar. Försöken har emellertid inte slagit väl ut. Genom de politiska förändringarna i Östeuropa på senare tid har måhända möjligheterna till framgång förbättrats. De folkrättsliga principerna om havens frihet torde emellertid innebära avsevärda svårigheter att bygga upp ett rapporterings- och anmälningssystem, i vilket fartyg av alla nationaliteter som trafikerar ifrågavarande vattenområden medverkar. Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter med uppmärksamhet följer frågan. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna torde därför inte vara erforderlig. Dessa avstyrks följaktligen.
3.4 Emissioner
I motion Jo612 (s) framhålls att den socialdemokratiska regeringen påbörjade ett arbete för att på nordisk nivå införa gränsvärden för tillåten svavelhalt i bränslen i fartyg som frekvent anlöper svenska hamnar. Som ett första steg angavs att bilaterala överenskommelser bör träffas. Den borgerliga regeringen har tyvärr inte arbetat vidare med detta, säger motionärerna, och riksdagen bör därför uttala att regeringen bör påskynda arbetet. Regeringen har -- enligt vad utskottet erfarit -- inlett arbete med att söka få till stånd överenskommelser av det slag som motionärerna aktualiserar. Utskottet, som förutsätter att arbetet bedrivs så snabbt som möjligt, har vidare erfarit att vissa färjerederier, vars fartyg anlöper svenska hamnar, på senare tid frivilligt börjat använda brännolja med låg svavelhalt (0,5%). Vidare arbetar sjöfartsverket för närvarande inom ramen för det internationella sjöfartssamarbetet med att åstadkomma krav på bättre förbränning i fartygsmotorer och på fastställande av kriterier för bunkerolja. Med det sagda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.
3.5 Miljö- och säkerhetsfrågor i övrigt
I motion T630 (fp) framhålls att lotsutkiken på Vinga hotas av nedläggning. I ett utredningsförslag inom sjöfartsverket föreslås -- säger motionärerna -- att hela verksamheten med åtta tjänster vid lotsutkiken på Vinga dras in i besparingssyfte. I stället skall lotsutkikens uppgifter skötas av en trafikcentral inne i Göteborg. Motionärerna framhåller lotsutkikens betydelse för havsövervakning och sjöräddningsaktioner och ser förslaget som ett hot mot sjösäkerheten samt yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att bemanningen på Vinga bör behållas. Som utskottet framhållit i inledningen av detta betänkande styr statsmakterna sjöfartsverket genom att fastställa mål och inriktning för verksamheten. Inom den ramen avgör verket självt hur man skall fullgöra sina uppgifter. Verket behöver fortlöpande vidta åtgärder i rationaliserande och effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens olika intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka avgiftshöjningarna så långt som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit har sjöfartsverkets generaldirektör inför arbetet med treårsplanen för 1993--1995 angivit vissa planeringsförutsättningar som de olika staberna och avdelningarna har att iaktta. Som en av dessa förutsättningar har angivits en eventuell personalminskning med 6 %. Inom Kattegatts sjötrafikområde har man bedömt att en sådan personalminskning skulle få den av motionärerna berörda följden. Något beslut i frågan är dock inte fattat. Verkets ledning har ännu inte fått något underlag för planeringen från sina sjötrafikområden. Man vet sålunda inte nu vilket beslut som kan komma att fattas beträffande Vinga eller om något sådant beslut över huvud kommer att fattas. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
I motion T603 (m) yrkas att riksdagen beslutar införa ordningsbot för smärre förseelser till sjöss på sätt som gäller för vissa förseelser i vägtrafiken. Påföljden för förseelser av det slag som motionären avser är, enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300), dagsböter. Utskottet vill inte utesluta att ordningsbot kan utgöra en lämpligare påföljd för vissa sådana förseelser och förutsätter att regeringen överväger frågan. Någon riksdagens åtgärd torde därför inte vara erforderlig, varför motionen avstyrks.
I motion T622 (m) behandlas branden ombord på färjan Scandinavian Star den 7 april 1990. Motionären framhåller att av de 156 personer som därvid omkom endast nio dog av brandskador. De övriga dog av cyanväteförgiftning, möjligen i kombination med påverkan av koloxid. För att så långt möjligt söka undvika liknande konsekvenser av en ny olycka på ett passagerarfartyg bör enligt motionären hytterna vara försedda med personlig skyddsutrustning i form av skyddsmasker. Dessa bör vara så utformade att de förhindrar inandning av giftiga gaser i minst 5--10 minuter. Enligt vad utskottet under hand inhämtat från sjöfartsverket ställer man sig där tveksam till motionärens förslag. Svårigheter skulle uppstå med att tillhandahålla skyddsmasker som skulle kunna passa samtliga passagerare. Tillgång till sådan utrustning skulle också kunna invagga passagerarna i en falsk känsla av säkerhet. Det säkraste sättet att förhindra att passagerarna cyanväteförgiftas vid en brand är enligt verket att se till att inga ämnen finns ombord som vid brand utvecklar cyanväte. Utskottet ser för sin del självfallet mycket allvarligt på det problem som motionären aktualiserar och förutsätter att sjöfartsverket nationellt och internationellt verkar för att så långt möjligt reducera konsekvenserna av en fartygsbrand. I avvaktan på resultatet av ett sådant arbete inom verket är utskottet inte berett att förorda något riksdagens uttalande i frågan, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T624 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kontroll av sjövärdighet av fartyg ned till 20 bruttoton. Motionärerna utgår från en händelse i augusti 1991, då motorsegelfartyget Gullmar av Stockholm förliste i Atlanten utanför spanska kusten på resa Gibraltar--Azorerna. Orsaken till haveriet var förmodligen brustna nitar i bottenbordläggningen under maskinrummet med svårt läckage som följd. Besättningen på tolv man hann gå i livbåtarna och räddades av ett tyskt lastfartyg. Fartyget var 78 år gammalt och hade inte varit torrsatt, och därmed bottenbesiktigat och bottenbehandlat, på fyra år. Enligt sjölagen gäller -- säger motionärerna -- olika bestämmelser för olika slags fartyg, beroende på nyttjandesättet. Fartyg som Gullmar betecknas som lustfartyg. Om de dessutom, såsom Gullmar, är under 100 bruttoton, medverkar dessa båda faktorer till att de intar en särställning med lindrigare krav på sjösäkerhet än vad som gäller för större fartyg. Bestämmelserna om sjövärdighetskontroll, tillsynskontroll och ansvar måste därför skärpas. Enligt vad utskottet inhämtat från sjöfartsverket förslår inte dess resurser till en utvidgning av tillsynsskyldigheten på sätt motionärerna föreslår. För att undvika den typ av olyckshändelser som behandlas i motionen är det inte säkert att en obligatorisk tillsyn måste införas. Vad som behövs torde snarare vara att bibringa ägarna till den aktuella typen av fartyg kunskap om behovet av inspektion och underhåll av fartygen. Det är naturligtvis inte sjömansmässigt att segla med ett över 70 år gammalt fartyg i fyra år utan att torrsätta det för en bottenbesiktning. Verket har under senare år bedrivit en utbildning för redare av mindre fartyg i frågor om stabilitet och tillsyn m.m. Enligt utskottets mening ankommer det på sjöfartsverket att avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma till rätta med det problem som motionärerna aktualiserar. Yrkandet om ett riksdagens uttalande i frågan avstyrks därför.
I motion T635 (fp) framhålls att sjöfartsverket bör låta trycka sjökort på konstfibermaterial. Varje fritidsskeppare torde kunna vittna om -- säger motionären -- att de nuvarande sjökorten av papper efter kort tids användning blir mer eller mindre obrukbara på grund av fukt och bristningar i oundvikliga vikningar. Sjöfartsverket har enligt vad utskottet erfarit gjort flera omfattande försök att trycka sjökorten på plast men med negativt resultat. Trycket blev inte bra, ibland "flöt det ut". Det tålde inte heller den ultravioletta strålningen med påföljd att korten blektes. Det visade sig vidare svårt att rätta sjökorten för hand, något som är nödvändigt av sjösäkerhetsskäl. Dessutom blev det mycket dyrt att framställa korten. Verket känner inte till något land som trycker sjökort på annat material än papper. Man vill dock inte utesluta att det kommer fram nya material som inte har de angivna nackdelarna, och man följer noga utvecklingen på området. Den av motionären aktualiserade frågan ägnas sålunda vederbörlig uppmärksamhet, varför någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte synes böra komma i fråga. Motionen avstyrks följaktligen.
4 Isbrytarnas lokalisering
I motionerna T616 (s), T625 (v) och T631 (c) framhålls att isbrytarflottan eller delar av den bör förläggas till Härnösand. I motion T201 (s) framhålls att isbrytarflottan bör förläggas i någon av Norrlandshamnarna. Som utskottet framhöll i sitt fjolårsbetänkande om sjöfartsfrågor har länsstyrelsen i Västernorrlands län i en utredning föreslagit omstationering till Härnösand av Atle-klassens tre isbrytare, alternativt två av dem. I ett remissyttrande i februari 1991 över utredningen framhöll sjöfartsverket att denna till ingen del beaktat vad som är rationellt och ekonomiskt för isbrytarverksamhetens bedrivande. Som ett allvarligt problem vid en omstationering till Härnösand pekade verket bl.a. på personalsituationen. En flyttning dit skulle skapa utdragna rekryteringsproblem för de nyckelbesättningar som finns på isbrytarna. Omställningssvårigheterna skulle bli synnerligen besvärande med hänsyn till den tid som det tar att bygga upp erfaren specialistkompetens. Vidare framhöll verket att den koppling som gjordes i utredningen mellan Lunde varv och en stationering i Härnösand inte skulle medföra någon som helst fördel. Verket upphandlar isbrytarunderhållet på årlig basis enligt helt affärsmässiga principer och kan inte på förhand binda sig för något enskilt varv. Även med en utbyggnad av varvets torrdocka, som diskuterades i utredningen, skulle denna bli i minsta laget för Atle-isbrytarna. Utskottet för sin del vill nu, liksom i det nämnda fjolårsbetänkandet, understryka vikten av att sjöfartsverkets verksamhet, även isbrytningen, drivs i så rationella former som möjligt. Fördyringar av verksamheten medför ökningar av de sjöfartsavgifter som handelssjöfarten har att betala. Med hänvisning till det sagda och till de principer som gäller för statsmakternas styrning av affärsverken avstyrker utskottet motionsyrkandena.
5 Södertälje kanal
I motionerna T612 (fp) och T619 (s) framhålls att 20 milj.kr. resp. 10 milj.kr. av de medel som riksdagen anvisat för vissa investeringar i trafikens infrastruktur bör kunna användas för kapacitetshöjande åtgärder i Södertälje kanal.
Riksdagen beslutade i maj 1991 att inrätta ett anslag för investeringar i trafikens infrastruktur och godkände i samband därmed en planeringsram på 20 miljarder kronor för sådana investeringar (prop. 1990/91:87, bet. TU24, rskr. 286). Medlen skall enligt beslutet användas för att möjliggöra en kraftsamling till större sammanhållna projekt av nationell betydelse som gagnar tillväxten och miljön. Härmed avsågs investeringar i järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar. En sådan användning av medlen som motionärerna aktualiserar synes inte förenlig med beslutet. I den sistnämnda motionen framhålls att kostnaden för de kapacitetshöjande åtgärderna beräknats till ca 20 milj.kr. och att sjöfartsverket sagt sig vara berett att inom ramen för sina ordinarie resurser svara för halva beloppet. Av det anförda följer att utskottet inte är berett att förorda att det nya infrastrukturanslaget används på sätt som motionärerna föreslår, varför motionerna avstyrks. Utskottet förutsätter att andra finansieringsalternativ undersöks, t.ex. möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadspolitiska medel.
6 Vissa hamnfrågor
I motionerna T203 (c), T227 (fp), T617 (kds) och T628 (kds) framhålls att storstadsregionernas hamnar medför omfattande tung trafik genom känslig stadsmiljö och känsliga skärgårdsområden. Staten bör därför stimulera en utflyttning av trafik till regionernas ytterhamnar. I motionerna anges som exempel på sådana hamnar Kapellskär och Nynäshamn (motion T203), Nynäshamn (motion T227), Hargshamn (motion T617) och Norrköping (motion T628).
Den föregående regeringen tillsatte i maj 1991 en utredning om hur de land- och sjöbaserade person- och godstransporterna till och från Stockholmsregionen skall kunna samordnas. I regeringens beslut framhålls att en utveckling av Stockholmsregionens transportsystem i en mer miljövänlig, effektiv och tillgänglig riktning förutsätter en samlad strategi för de framtida transporterna i regionen. I sitt arbete bör utredaren bl.a. klarlägga omfattningen och inriktningen av de nuvarande gods- och persontransporterna till och från hamnarna i Norrköping i söder t.o.m. Hargshamn i norr. Regeringsbeslutet synes väl ägnat att tillgodose syftet med motionsyrkandena. I avvaktan på resultatet av utredningen, som skall vara slutförd den 30 juni i år, avstyrker utskottet yrkandena.
I motion Jo676 (s) framhålls att den ökande nordiska godstrafiken över Polen talar för att hamnen i Ystad byggs ut. Utskottet erinrar om att hamnverksamhet i Sverige är en kommunal eller privat angelägenhet. I den mån ett ökat trafikflöde skapar behov av en hamnutbyggnad är detta en fråga för den kommun eller de övriga intressenter som berörs. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet i här berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
Inriktning av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
1. beträffande inriktning av sjöfartsverkets verksamhet att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1992--1994 som förordas i propositionen,
2. beträffande ekonomiska mål och servicemål att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet för perioden 1992--1994 som förordas i propositionen,
3. beträffande investeringar m.m. att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
Anslagsfrågor m.m.
4. beträffande medelsanvisning för ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 76656000 kr.,
5. beträffande 1979 års bemyndigandelag att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T623 yrkande 2 och 1991/92:T629 yrkande 1 antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter, res. 1 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande medelsanvisning för transportstöd för Gotland att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:A480 yrkande 2 till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140000000 kr., men. (v) - delvis
7. beträffande prisnivån i Gotlandstrafiken att riksdagen avslår motion 1991/92:T623 yrkande 1,
8. beträffande konkurrens i Gotlandstrafiken att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T602 yrkande 2, 1991/92:T605, 1991/92:T607 och 1991/92:T608, res. 2 (nyd)
9. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström & Thulin att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T602 yrkande 1 och 1991/92:T629 yrkande 3, res. 3 (nyd)
10. beträffande medelsanvisning för handelsflottans pensionsanstalt att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
11. beträffande medelsanvisning för handelsflottans kultur- och fritidsråd att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
12. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss kanaltrafik m.m. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 78000000 kr.,
13. beträffande sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna del, 1991/92:T214 yrkande 5, 1991/92:T614, 1991/92:T618, 1991/92:T632, 1991/92:T633, 1991/92:T634 och 1991/92:Jo689 yrkande 1, res. 4 (s) men. (v) - delvis
14. beträffande konsoliderings- och utvecklingsstödet att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförs i propositionen om Stöd till svenska rederier,
15. beträffande rederistödet att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T218 yrkande 20, 1991/92:T620 och 1991/92:T627 till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 200000000 kr., res. 5 (s) men. (v) - delvis
Miljö- och säkerhetsfrågor
16. beträffande konstruktionskrav att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna del, res. 6 (nyd)
17. beträffande dubbelskrov för tankfartyg i Stockholms skärgård och på Mälaren att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 6,
18. beträffande lotsning att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 21, men. (v) - delvis
19. beträffande regler för sjötrafik att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna del, res. 7 (nyd)
20. beträffande Skagerrak och Kattegatt som innanhav att riksdagen avslår motion 1991/92:T609,
21. beträffande trafikseparering i Skagerrak, Kattegatt och Öresund att riksdagen avslår motion 1991/92:T626 i denna del,
22. beträffande system för trafikinformation att riksdagen avslår motion 1991/92:T218 yrkande 22, men. (v) - delvis
23. beträffande trafikinformationssystemet i Mälaren att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 7,
24. beträffande anmälningsplikt för fartyg med miljöfarlig last före infart i Mälaren m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T626 i denna del och 1991/92:Jo690 yrkande 8,
25. beträffande anmälningsplikt för fartyg som trafikerar Skagerrak, Kattegatt och Östersjön att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T604 och 1991/92:T610,
26. beträffande emissioner att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 39, res. 8 (s)
27. beträffande lotsutkiken på Vinga att riksdagen avslår motion 1991/92:T630, res. 9 (nyd)
28. beträffande ordningsbot för smärre förseelser till sjöss att riksdagen avslår motion 1991/92:T603, res. 10 (nyd)
29. beträffande personlig skyddsutrustning att riksdagen avslår motion 1991/92:T622,
30. beträffande kontroll av sjövärdighet att riksdagen avslår motion 1991/92:T624, res. 11 (nyd)
31. beträffande sjökort av konstfibermaterial att riksdagen avslår motion 1991/92:T635, res. 12 (nyd)
Isbrytarnas lokalisering
32. beträffande isbrytarnas lokalisering att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna del, 1991/92:T616, 1991/92:T625 och 1991/92:T631, men. (v) - delvis
Södertälje kanal
33. beträffande Södertälje kanal att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T612 och 1991/92:T619,
Vissa hamnfrågor
34. beträffande vissa hamnfrågor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T203 yrkande 5, 1991/92:T227 yrkande 2, 1991/92:T617 och 1991/92:T628,
35. beträffande hamnen i Ystad att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 1 i denna del. res. 13 (nyd)
Stockholm den 25 februari 1992
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Sven-Gösta Signell (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Margareta Winberg (s), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars Björkman (m), Anita Jönsson (s), Jarl Lander (s), Hugo Bergdahl (fp), Kenneth Lantz (kds) och Tom Heyman (m).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. 1979 års bemyndigandelag (mom.5)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 10 slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T623 (s) uttalade uppfattningen att underlaget är otillräckligt för ett beslut om att avveckla högstprisregleringen och Gotlandstillägget. Regeringen har inte heller mäktat att ta fram något alternativt förslag till hur de merkostnader som uppstår i Gotlandstrafiken skall kunna utjämnas. Någon form av system för att kompensera dessa fördyringar är emellertid enligt utskottets mening oundgängligen nödvändig. I avvaktan på ett regeringsförslag härom tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion T623 (s) och avstyrker regeringens förslag. Genom detta ställningstagande torde syftet med yrkande 1 i motion T629 (c) få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande 1979 års bemyndigandelag att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T623 yrkande 2 och med anledning av motion 1991/92:T629 yrkande 1 avslår det genom propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter,
2. Konkurrens i Gotlandstrafiken (mom.8)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet ser" och slutar med "dessa avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motion T602 (m) uttalade uppfattningen att regeringen bör pröva möjligheterna att skapa andra lösningar
för Gotlandstrafiken än vad som anges i avtalet mellan staten och N&T. Vidare anser utskottet -- liksom de motionärer som står bakom yrkandena 1 och 3 i motion T607 (m) -- att sjöfartsverket i samband med sin översyn av färjetrafiken bör tillämpa en generös bedömning vid ansökningar från andra färjebolag än N&T om att få trafikera Gotland samt att Gotlandstrafiken bör inriktas på fri konkurrens sedan tiden för avtalet med N&T löpt ut. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionerna T602 (m) yrkande 2 och T607 (m) yrkandena 1 och 3 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses väsentligen tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande konkurrens i Gotlandstrafiken att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T602 yrkande 2 och 1991/92:T607 yrkandena 1 och 3 samt med anledning av motionerna 1991/92:T605, 1991/92:T607 yrkande 2 och 1991/92:T608 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström & Thulin (mom.9)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Sekretessbeläggningen har" och slutar med "utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett offentliggörande av avtalet skulle underlätta för riksdagen att göra en bedömning om transportstödet för Gotland har en rimlig nivå. Man kan t.o.m. fråga sig om det är rimligt att riksdagen över huvud taget fortsätter att anslå pengar till Gotlandstrafiken med mindre det offentliggörs hur dessa pengar används. Regeringen bör därför enligt utskottets mening snarast pröva möjligheterna att häva sekretessen. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande offentliggörande av avtalet mellan staten och Nordström & Thulin att riksdagen med anledning motionerna 1991/92:T602 yrkande 1 och 1991/92:T629 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
4. Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal (mom.13)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Det nämnda utredningsbetänkandet Vänersjöfart utgör enligt utskottets mening en fullt tillräcklig grund för ett fortsatt utvecklings- och rationaliseringsarbete beträffande Vänersjöfarten. Någon ytterligare utredning torde sålunda inte vara erforderlig. Tvärtom riskerar fortsatt utredande att skapa osäkerhet om Vänersjöfartens framtid. Utskottet är för sin del av den bestämda uppfattningen att Vänersjöfarten har en viktig roll att spela i det framtida transportsystemet på villkor likvärdiga dem som gäller för andra transportslag. Det ankommer nu på regeringen att se till att den utveckling som skisseras i utredningsbetänkandet drivs vidare. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal att riksdagen med anledning av vad som anförs därom i propositionen samt motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna del, 1991/92:T214 yrkande 5, 1991/92:T614, 1991/92:T618, 1991/92:T632, 1991/92:T633, 1991/92:T634 och 1991/92:Jo689 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Rederistödet (mom.15)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig oreserverat till de överväganden som enligt motionärerna talar mot att Sverige skulle införa ett internationellt fartygsregister. Utskottet kommer inte att acceptera förslag som inskränker arbetstagarnas rätt att fritt och utan inblandning av staten organisera sig fackligt och låta fackföreningarna sluta avtal om anställningsförhållanden. Likhet inför lagen bör gälla oberoende av ras, religion, trosåskådning, nationalitet eller etniskt ursprung. Som framhålls i motion T627 (s) innebär införandet av ett svenskt internationellt fartygsregister att mellan 6000 och 10000 jobb inom sjöfarten riskeras. Ett politiskt beslut som får sådana följder framstår enligt utskottets mening som fullständigt oacceptabelt. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att yrkandena i s-motionerna tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet anser sålunda att rederistödet bör behållas. I avvaktan på den aviserade propositionen bör emellertid den av regeringen föreslagna medelsanvisningen tills vidare kunna godtas. Frågan om det belopp som bör anvisas under anslaget för nästa budgetår återkommer utskottet till vid behandlingen av den aviserade propositionen.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande rederistödet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T620 och 1991/92:T627 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:T218 yrkande 20 dels till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 200000000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
6. Konstruktionskrav (mom.16)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Sverige har" och slutar med "detsamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige bör verka för strängare internationella regler för fartygskonstruktioner i avsikt att minimera oljeutsläppen. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionsyrkandet, i nu berörd del, tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande konstruktionskrav att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Regler för sjötrafik (mom.19)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "härom avstyrks" bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna anser utskottet att Sverige bör verka för strängare internationella regler för sjötrafik så att oljeutsläppen kan minimeras. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionsyrkandet, i nu berörd del, tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande regler för sjötrafik att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo645 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
8. Emissioner (mom.26)
Birger Rosqvist, Sven-Gösta Signell, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Regeringen har" och slutar med "detsamma avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att man söker begränsa sjöfartens miljöpåverkan. Regeringen bör -- som framhålls i motionen -- påskynda arbetet med att söka nå bilaterala överenskommelser om gränsvärden för tillåten svavelhalt i bränslen i fartyg som frekvent anlöper svenska hamnar. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande emissioner att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
9. Lotsutkiken på Vinga (mom.27)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Som utskottet" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärernas uppfattning att lotsutkiken på Vinga har stor betydelse för havsövervakning och sjöräddningsaktioner. Om de berörda tjänsterna dras in hotas enligt utskottets mening sjösäkerheten. Bemanningen på Vinga bör därför behållas. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande lotsutkiken på Vinga att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T630 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
10. Ordningsbot för smärre förseelser till sjöss (mom.28)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Påföljden för" och på s. 21 slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärens uppfattning att det bör vara möjligt att tillämpa ordningsbot som påföljd för mindre förseelser till sjöss av det slag som nämns i motionen. Det ankommer på regeringen att överväga denna fråga och göra de erforderliga författningsändringarna. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motionen torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande ordningsbot för smärre förseelser till sjöss att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T603 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11. Kontroll av sjövärdighet (mom.30)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Enligt vad utskottet inhämtat" och på s. 22 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse: Utskottet finner det angeläget att man ökar ansträngningarna att undvika sjöolyckor av det slag som behandlas i motionen och delar därför motionärernas uppfattning att sjöfartsverkets tillsynsskyldighet bör omfatta fartyg ned till 20 bruttoton. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande kontroll av sjövärdighet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T624 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
12. Sjökort av konstfibermaterial (mom.31)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Sjöfartsverket har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Den monopolställning som sjöfartsverket i praktiken har i fråga om framställning och tryckning av sjökort gör det enligt utskottets mening särskilt angeläget att verket söker tillgodose legitima konsumentintressen. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget att verket till en rimlig kostnad kan tillhandahålla sjökort av konstfibermaterial, främst för brukare av fritidsbåtar. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motionen tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande sjökort av konstfibermaterial att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T635 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
13. Hamnen i Ystad (mom.35)
Kenneth Attefors (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Utskottet gör samma bedömning som motionärerna att Tysklands återförening innebär att de sydskånska vägarnas och hamnarnas betydelse för kommunikationerna med Berlin och för den nordiska godstrafiken över Polen ökar. Därmed torde också en utbyggnad av hamnen i Ystad bli erforderlig. Enligt utskottets mening bör regeringen söka verka för att de erforderliga infrastruktursatsningarna i Sydskånes hamnar kommer till stånd. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motionsyrkandet, i nu berörd del, torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande hamnen i Ystad att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo676 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.
Särskilt yttrande
Medelsanvisning för transportstöd för Gotland (mom.6)
Kenneth Attefors (nyd) anför:
I motion Sk645 (nyd), som remitterats till skatteutskottet och som jag stödjer, framhålls att det kraftigt tilltagna transportstödet för Gotland bör inbesparas och ersättas med att Gotland blir frihandelszon. Gotland tax free är ett säljargument som kommer att ge en stark ökning av turismen under hela året till Gotland. I avvaktan på ett genomförande av Ny demokratis förslag stödjer jag regeringens förslag till medelsanvisning.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1979 års bemyndigandelag
Jag biträder hemställan i reservation 1 (s).
Medelsanvisning för transportstöd för Gotland
Som framhålls i motion A480 (v) bör riksdagen anvisa 10 milj.kr. utöver det belopp på 140 milj.kr. som regeringen föreslagit. 150 milj.kr. bör således anvisas under anslaget. Jag förutsätter att ökningen används för att möjliggöra en större sänkning av taxorna än vad regeringen nu synes räkna med.
Sjöfarten i Vänern och Trollhätte kanal
Jag biträder hemställan i reservation 4 (s).
Rederistödet
Som framhålls i motion T218 (v) bör riksdagen till Bidrag till svenska rederier för nästa budgetår anvisa 350 milj.kr. utöver det belopp som regeringen föreslår eller således 550 milj.kr. Ett svenskt internationellt fartygsregister kan inte accepteras som ett alternativ till det sjöfartsstöd som utgår från anslaget. Svensk sjöfart får på längre sikt ingen positiv utveckling om det huvudsakliga konkurrensmedlet skall vara låga löner, sänkt standard på de anställdas utbildningsnivå, försämrad sjösäkerhet och försvagad arbetsrätt.
Lotsning
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om en skärpning av lotstvånget så att samtliga fartyg, oavsett storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska farledsområden, då de är lastade med farligt gods. Till farligt gods bör hänföras petroleumprodukter och farligt gods som klassats som sådant av IMO.
System för trafikinformation
Som framhålls i motion T218 (v) bör sjöfartsverket få i uppdrag att utveckla sjöfartens trafikinformationssystem (TIC) så att det även omfattar miljöhänsyn och naturskydd.
Isbrytarnas lokalisering
Det är enligt min mening av vikt att isbrytarverksamheten bedrivs på samhällsekonomiskt mest effektiva sätt. I motion T625 (v) betonas en rad fördelar med en lokalisering av två eller tre isbrytare till Härnösand. Jag anser att riksdagen bör bifalla motionen och ge regeringen till känna vad däri anförs om isbrytarnas lokalisering. Om så sker tillgodoses syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som avser isbrytarnas lokalisering.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 15, 18, 22 och 32 borde ha hemställt:
6. beträffande medelsanvisning för transportstöd för Gotland att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:A480 yrkande 2 till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 150000000 kr.,
15. beträffande rederistödet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 20 samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1991/92:T212 yrkande 15, 1991/92:T620 och 1991/92:627 till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 550000000 kr.,
18. beträffande lotsning att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
22. beträffande system för trafikinformation att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T218 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
32. beträffande isbrytarnas lokalisering att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T625 samt med anledning av motionerna 1991/92:T201 yrkande 4 i denna del, 1991/92:T616 och 1991/92:T631 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter
Härigenom föreskrivs att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1992.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Sjöfartsverket2 Anslagsfrågor2 Motionerna3 Utskottet7 1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.7 2 Anslagsfrågor m.m.8 2.1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster8 2.2 Transportstöd för Gotland8 2.3 Handelsflottans pensionsanstalt12 2.4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd12 2.5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.12 2.6 Rederistöd14 3 Miljö- och säkerhetsfrågor15 3.1 Konstruktionskrav16 3.2 Lotsning17 3.3 Trafikföreskrifter18 3.4 Emissioner19 3.5 Miljö- och säkerhetsfrågor i övrigt20 4 Isbrytarnas lokalisering22 5 Södertälje kanal23 6 Vissa hamnfrågor23 Hemställan24 Reservationer27 Särskilt yttrande33 Meningsyttring34 Bilaga Förslag till Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter36