Särskilda Utskotts (N:o i) Memorial N:o 4 (Betänkande 1895:Säru14 säru1)

Särskilda Utskotts (N:o i) Memorial N:o 4.

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1895, kl. 1 e. m.

i •■■V.;.'' ''i tf, L‘! -a. . -»U..

Särskilda utskottets (n:o 1) memorial n:o 4, i anledning af dels
återremisser frän kamrarne af åtskilliga delar af de vid
utskottets utlåtande n:o 1 fogade förslag till lagar om
handelsbolag och enkla bolag, om aktiebolag, om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet samt om
registrering af bankaktiebolag, dels kamrarnes skiljaktiga
beslut angående de tre sistnämnda lagförslagen.

I utlåtande n:o 1, med anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition
n:o 6, dels inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, har utskottet
hemstält, bland annat, att Riksdagen'', med förklarande att Kongl. Maj:ts
förslag till lagar om handelsbolag och enkla bolag, om aktiebolag, om
vissa föreningar för ekonomisk verksamhet samt om registrering af bankaktiebolag
icke kunde oförändrade antagas, ville för sin del besluta lagar
om handelsbolag och enkla bolag, om aktiebolag, om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet samt om registrering af bankaktiebolag, af den
lydelse bilagorna A, B, C och H till samma utlåtande utvisa.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva vid föredragning
af ifrågavarande utlåtande kamrarne — efter att till en början hafva
beslutit, att för den händelse utskottets förslag kornme att i vissa delar
af den ena eller andra kammaren återförvisas, utskottet skulle lemnas
öppen rätt att, vid ärendets förnyade behandling, i afseende å de paraBih.
till Riksd. Prot. 181)5. 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft. (N:o 4). 1

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

grafer, hvilka blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå sådana
jemkningar, som af ifrågasatta förändringar i återförvisade delar kunde
föranledas — godkänt de härofvan ej särskildt nämnda vid utlåtandet
fogade lagförslag utan förändring, men i öfrigt beträffande åtskilliga delar,
för hvilka här nedan redogöres, stannat i skiljaktiga beslut eller återförvisat
ärendet, jemte det utskottets hemställanden af hvardera kammaren
förklarades besvarade genom dess vid föredragningen af de särskilda lagförslagen
fattade beslut.

l:o.

Det vid utskottets förberörda utlåtande fogade förslag till lag om
handelsbolag och enkla bolag har af Andra Kammaren oförändradt godkänts,
hvaremot 49 § af Första Kammaren visats åter till utskottet.

Såsom af den i ämnet hållna öfverläggning framgår, åsyftades med
återförvisningen ett förtydligande i den riktning, att en för bolaget sluten
afhandling visserligen ej för bolaget medför rättigheter eller skyldigheter
(46 §), men dock så till vida eger giltighet, att bolagsmännen deraf
berättigas och förpligtas.

För tillmötesgående af den sålunda uttryckta önskan om större tydlighet
har utskottet funnit sig böra något jemka affattningen af 49 och
50 §§, på sätt nedan införda förslag utvisar. Utskottet får derför vördsamt
hemställa,

att Riksdagen, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förut beträffande 50 § i lagen om handelsbolag
och enkla bolag fattade beslut och Andia Kammaren
med frånträdande af sina förut beträffande 49 och 50 §§
i samma lag fattade beslut, ville för sin del besluta, att
nämnda paragrafer skola erhålla följande lydelse:

• ,''v V* , 49 §.

Genom aftal, som slutes å bolagsmännens vägnar
eller under benämning, hvarmed bolagsmännen samfäldt
betecknas, blifver bolagsman i förhållande till den, med
hvilken aftalats, ej berättigad eller förpligtad, med mindre
han deltagit i aftalet.

Hafva flere bolagsmän deltagit i aftalet, blifva de
i förhållande till den, med hvilken aftalats, berättigade

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

och förpligtade hvar till lika del efter hufvudtalet, der
ej annat vid aftalet öfverenskommits.

■ 2

50 §.

Användes vid aftals ingående benämning, som i
49 § sägs, må ej den benämning innehålla personnamn
eller ordet »handelsbolag», vid äfventyr att bolagsmän,
med hvilkas begifvande sådant skett, svara för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en.

Innehöll benämningen något af orden »aktiebolag»
eller »förening», svare de, som deltagit i aftalet, efter ty
nu är sagdt. , >

‘■Hit."'' ''.''lOrtö ;;(■ us- in. i: t:; jw ’ *j:

: wit ,1 .i, iii''- ''

2:o.

a) 3 § i det vid utskottets merberörda utlåtande fogade förslag till
lag om aktiebolag har af Första Kammaren godkänts, sådan den af utskottet,
föreslagits, men af Andra Kammaren med den ändring, att i sista
punkten af tredje stycket ordet »tiotusen» utbytts mot »femtusen» och ordet
»femtio» mot »tio», samt att bestämmelsen »utan Konungen för särskilt
fall gifver tillstånd dertill» uteslutits. _ ... • • Ut

Då det ålegat utskottet att söka sammanjemka de skiljaktiga beslut,
som sålunda fattats, har utskottet af den i Andra Kammaren förda öfverläggning
hemtat anledning att föreslå den utväg, att, jemte det Andra
Kammarens beslut i öfrigt af Riksdagen upptages, det af första Kammaren
beslutna minimibelopp för aktie skall gälla i de större bolagen och det af
Andra Kammaren beslutna i de mindre, hvarvid gränsen synts höra sättas
vid det af Första Kammaren antagna minimibeloppet för aktiekapitalet.

Då flera paragrafer återremitterats i syfte, att det måtte förtydligas,
hvad med aktiekapital på hvarje särskildt ställe förstås, har utskottet för
vinnande af detta ändamål funnit nödigt att äfven för 3 § föreslå en något
förändrad affattning.

Utskottet hemställer följaktligen vördsamt,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträ dande

af sitt förut fattade beslut, ville för sin del antaga

följande lydelse åt 3 § i lagen om aktiebolag:

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

3 §•

Delegarnes tillskott skola fördelas i aktier å lika
belopp i svenskt mynt.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring i bolagsordningen,
bestämmas till lägre eller högre belopp, må
lägsta beloppet (minimikapitalet) ej utgöra mindre än
tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet). Ej må
aktiekapitalet eller i fall, hvarom nyss är sagdt, minimikapitalet
sättas lägre än femtusen kronor eller aktie
lyda å mindre belopp än femtio kronor; dock må, der
aktiekapitalet ej öfverstiger tiotusen kronor, aktie kunna
lyda å mindre belopp, lägst tio kronor.

4, § i samma förslag har af båda kamrarne återremitterats. Af
de förda diskussionerna framgår, att återremissen föranledts af betänkligheter
mot det i paragrafen intagna medgifvandet att ställa aktier till innehafvaren.

• u- ^ ovilkorligt förbud emot utfärdande af innehafvaraktier skulle
innebära en väsentlig inskränkning i en nu bolagen medgifven frihet, har
utskottet ansett sig böra, på sätt äfven under öfverläggningen inom Riksdagen
yrkats, föreslå allenast ett förbud att utan Konungens särskilda medgifvande
utfärda innehafvaraktier. Af en sådan inskränkning i det ifrågasatta
förbudet följer äfven, att i förevarande afseende likställighet blifver
rådande mellan de aktiebolag, som efter den nya lagens trädande i kraft
bildas, och de äldre aktiebolagen. Dessa senare ega nämligen, då den af
Konungen stadfästa bolagsordningen medgifver utfärdande af innehafvaraktier,
redan ett sådant särskild! tillstånd, som i den nu föreslagna paragrafen
afses.^ Den af utskottet valda ordalydelsen utvisar på ett otvetydigt
sätt, att tillåtelsen endast kan gifvas för hvarje bolag särskilda

På grund af hvad nu anförts, får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att 4 § i
lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

4 §.

. A aktierna skola utfärdas bref angifvande ordnings nummer

å den eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref
skall ställas till viss man, der ej Konungen för särskildt
fall medgifver, att aktiebrefven må ställas till innehafvaren.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats
»och full betalning blifvit erlagd för den eller de
aktier, hvarå brefvet lyder.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet
i bolaget (promess) eller om verkstäld inbetalning
å aktie (interimsbevis, interimsqvitto), skall sådant
bevis ställas till viss man.

k. , r:.y, , ■''? fj * yr •: / f V>j| < ;• * 3 i ‘f > ? • K

c) 5 § i samma förslag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återförvisats, i hufvudsaklig^ syfte —
enligt hvad af öfverläggningen framgår — dels att det måtte tydligare
utmärkas, hvad i förevarande lagrum med aktiekapitalet förstås, dels ock
att det måtte tagas i öfvervägande, huruvida en bestämmelse till tryggande
deraf, att föreskriften om aktiekapitalets inbetalning efterlefves, kunde
här infogas. i - .....

Förstnämnda syfte kan enligt utskottets uppfattning bäst vinnas genom
den efter paragrafens innehåll i öfrigt lämpade affattning af första stycket,
att jemväl derstädes den enskilde aktietecknarens förpligtelse uttryckligen
framhålles.

Sedan paragrafen på detta sätt omredigerats, torde det vara tydligt,
att ett stadgande om påföljden för bolaget deraf, att aktiekapitalet ej inom
föreskrifven tid inbetalas, helst bör infogas i den af båda kamrarne för
sådant ändamål återremitterade 20 §, der ett tillägg om en sådan påföljd
också af utskottet här nedan föreslås. För att den föreslagna påföljden
icke under vissa omständigheter skall blifva alltför sträng, synes det emellertid
utskottet nödigt att förlänga den i 5 § medgifna tiden för aktiernas
inbetalning.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande

af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att

5 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

Särskilda Ltskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

5 §•

Sist inom två år från bolagets bildande skall för
aktie full betalning erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande
för aktie erlägger full betalning, vare skyldig aflemna
särskild skriftlig förbindelse å återstoden. Den förbindelse
må, ändå att aktierätten öfvergår till annan, ej
återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Hvad på grund af teckning af aktie skall inbetalas
må ej bestämmas till lägre belopp än det, hvarå
aktien skall lyda.

rf) 6 § i samma förslag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återförvisats. Anledningen till denna
återremiss får, enligt hvad diskussionen utmärker, sökas deri, att andra
stycket ansågs kunna föranleda missförstånd med afseende på förutsättningarne
för styrelsens rätt att förklara aktierätt förverkad. Utskottet kan
icke heller annat än vitsorda, att nämnda stycke enligt sin ordalydelse
möjligen skulle kunna så förstås, som om för styrelsens rätt att förklara
aktierätt förverkad förutsattes, att hvarken betalning erlagts eller förbindelse
aflemnats, hvilket dock naturligtvis ej är åsyftadt.

Då en noggrannare formulering sålunda kan anses vara önsklig, får
utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
6 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

,ij ".il'','' j- j ! , ''s? V : ^ ! j. 1 V. '' : : : i •! !{ i - I n ;[•*•. !oi

• *• i ’ - ■ • - • i-‘, iibi ‘ :■ ''U ; »''• -i • ■ s. !;

6 §•

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning
å aktie, vare skyldig att gälda ränta efter fem för hundrade
om året från förfallodagen.

Varder ej i rätt tid inbetalning verkstad, eller försummar
någon att aflemna den i 5 § omförmälda förbindelse,
ege styrelsen, der ej rättelse sker inom en
månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom
anmaning, hvarom ofvan är sagdt, må anses vara gifven,
när den blifvit kungjord i den ordning, som för kungörande
af kallelse till ordinarie bolagsstämma skall
gälla, så ock, der aktietecknarens adress för styrelsen
uppgifvits, till honom i rekommenderadt bref blifvit
försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan
: . u ''i;, .- inbetalts ej återfordras. i.,|

.. »''i i , , . , J : . ,.v n

>u.fj »-• n . i‘>; j 4 #•; te'' ;>•*•.?. - ■ • ; •* v i *«. . •»« u i

e) 7 § i samma förslag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
I anledning af hvad här ofvan angående 5 § föreslagits, får utskottet
emellertid vördsamt hemställa,

■ i. ‘ V -v . , .

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att i 7 § af lagen om aktiebolag orden »den för
aktiekapitalets inbetalning bestämda tid» skola utbytas
emot »den för aktiernas inbetalning bestämda tid».

/) 8 § i samma förslag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
men af Andra Kammaren återremitterats. Anledningen till återförvisandet,
sådan den af öfverläggningen framgår, eller att det med 4)
betecknade stycket tarfvade förändring, om tillåtelsen att utfärda aktier
till innehafvaren uteslötes ur 4 §, lärer, derest det här ofvan framstälda
förslag till lydelse af sistnämnda paragraf antages, kunna anses förfallen.
Emellertid bör, i händelse utskottets här ofvan intagna förslag till 3 §
vinner godkännande, förevarande paragraf i det med 3) betecknade stycket
erhålla en deremot svarande lydelse.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Första Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
8 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

8.§.

De, som vilja stifta aktiebolag, skola upprätta en
stiftelseurkund. Denna skall angifva:

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) den ort, der bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

3) aktiekapitalet eller, der aktiekapitalet skall kunna,
utan ändring i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller
högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet;

4) å hvilket belopp aktie skall lyda, samt huruvida
aktiebrefven skola ställas till innehafvaren eller till
viss man;

5) huruvida alla aktier skola medföra samma rätt,
samt i annat fall, till hvilket belopp aktier med företrädesrätt
må kunna utgifvas och hvilket företräde de
skola medföra;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna
för dess beslutförhet;

7) huru många revisorer skola utses för granskning
af styrelsens förvaltning;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och
andra meddelanden bringas till aktieegarnes kännedom;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma, så vidt de skola afvika från
hvad härom finnes i 33 och 34 §§ föreskrifvet;

10) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra
hvad honom på grund af teckningen åligger.

g) 17 § i samma förslag har af Andra Kammaren godkänts utan
förändring, men af Första Kammaren återförvisats. Under öfverläggningen
hade såsom stöd för yrkandet om återremiss åberopats, att det borde förtydligas,
hvad i paragrafen på tvenne särskilda ställen skulle med aktiekapitalet
förstås.

Den sålunda uttryckta önskan om större tydlighet i nämnda afseenden
torde kunna, med fördel för lagens terminologi i det hela, tillfredsställas på
det sätt, att dels inbjudningens innehåll förklaras afgörande för frågan,
hvilket belopp skall vara tecknadt, för att fullteckning (eller öfverteckning)
skall anses föreligga, dels uttryckligen angifves att, vid öfverteckning, det
belopp, hvarmed hela teckningssumman nedsättes, anses förfallet och således
icke kan i aktiekapitalet inräknas.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande

af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att

17 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

Särskilda L/tskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

17 §.

Styrkes vid sammanträde, som i 16 § omförmäles,
genom behöriga teckningslistor, att aktiekapitalet är, enligt
inbjudningens innehåll, fulltecknadt, skall, sedan i
händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan tecknarne
fördelade och öfverskjutande teckning förklarats
förfallen, till afgörande företagas, huruvida bolaget skall
komma till stånd; dock må de fleste af de närvarande
kunna besluta, att med frågans afgörande skall anstå till
fortsatt sammanträde inom en månad derefter.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall
komma till stånd, eller finnas vid omröstning de fleste
röstande hafva förenat sig härom och utgöra desse minst
en fjerdedel af hela antalet tecknare, stiftarne inräknade,
med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjerdedel af
hela aktiekapitalet, skall bolaget anses bildadt.; i annat
fall vare frågan om bolagets bildande förfallen.

Stiftare, som, efter ty i 14 § sägs, betingat sig
att tillskjuta annat än penningar eller eljest förbehållit
sig särskild förmån eller rättighet, ege ej deltaga i omröstning,
hvarom i denna § förmäles, ej heller skall
sådan stiftare eller det af honom öfvertagna aktiebelopp
vid omröstningen tagas i beräkning.

A) 18 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
Under förutsättning af bifall till hvad här nedan föreslås angående förändrade
nummer å 24 och 27 §§ enligt utskottets utlåtande, får utskottet
emellertid vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att i 18 § af lagen om aktiebolag satsen »hvarom
i 24 eller 27 § sägs» skall utbytas emot »hvarom i 25
eller 28 § sägs».

i) 19 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återförvisats i ändamål, att det skulle

Bill. till Riksd. Prot. 18Hd. 8 Sand. 1 Afd. 4 Höft. 2

Särskilda Utskotts (A7:o 1) Memorial N:o 4.

tydligare uttryckas, hvad med aktiekapitalet förstås. I samma syfte hafva,
såsom redan nämnts eller här nedan näinnes, flere dels föregående, dels
efterföljande paragrafer återremitterats. Vid 5 och 17 §§ är redan omförmäldt,
huru i dessa lagrum den åberopade otydligheten bör enligt
utskottets åsigt afhjelpas. I öfrigt åter kan densamma enligt utskottets uppfattning
fullständigt undanrödjas genom vissa med hvarandra sammanhängande
ändringar. Sålunda bör 3 §, der det är fråga om det i hvarje fall bestämda
aktiekapitalet, så affattas, att sådant klart framgår äfven för det fall, att
aktiekapitalet i denna mening kan vexla mellan ett minimikapital och ett
maxiinikapital såsom gränsbelopp. 8 § 3) måste i redaktionen öfverensstämma
med 3 §. 1 19 § måste med det tecknade beloppet såsom ut gångspunkt

på ett oförtydbart sätt angifvas, hvilket belopp skall gälla
såsom det verkliga aktiekapitalet, hvartill i följande paragrafer tages hänsyn.
69 § 5) måste ansluta sig till 8 och 19 §§. Att med det verkliga
aktiekapitalet icke förstås allenast det inbetalda beloppet framstår så
mycket klarare i följd af eu äfven på andra skäl grundad ändring i 28 §.
Då nemligen efter ifrågavarande ändring för det i nämnda paragraf afsedda
fall uttryckligen talas om det inbetalda aktiekapitalet, följer enligt
vanliga lagtolkningsregler med uppenbar nödvändighet, att en sådan inskränkning
icke gäller enligt öfriga lagrum, då den ej der uttalas.

Att den öfverteckning, som enligt 17 § förklarats förfallen, ej bör
inräknas i aktiekapitalet, är redan i sig klart, men kan dock böra för
fullständighetens skull utsägas i den bestämmelse, som egentligen angifver
det verkliga aktiekapitalets omfattning. Deremot skulle det uppenbarligen
vara öfverflödigt och vilseledande, om eu af en eller annan anledning från
början ogiltig teckning eller en vilkorlig teckning, för hvilken vilkoret ej
gått i fullbordan, uttryckligen undantoges. Särskild uppmärksamhet förtjena!''
den minskning af det tecknade beloppet, som uppkommer derigenom,
att aktierätt af tecknaren förverkas och ej af annan öfvertages. Under
den tid, som förflyter innan bolaget genom registreringen förvärfva!'' rättslig
tillvaro, har enligt den bestämmelse, som utskottet funnit sig böra
föreslå, styrelsen fullkomligt fria händer. För allmänheten saknar det också
all betydelse, om en aktierätt tinnes qvar hos den ursprunglige tecknaren
eller, i följd af förverkande och öfvertagande, flyttats till annan innehafvare.
Men vid registreringen bör ej högre belopp få såsom aktiekapital
uppgifvas än det, som fortfarande tinnes hos aktieegare placeradt och således
motsvaras af fullgjord inbetalning eller af ännu bestående fordran.

Med anledning af dels de nu förordade uttryckliga föreskrifterna om
afdrag från det tecknade aktiekapitalet, dels ock det i 3 § af utskottet föreslagna
och åt kamrarne godkända medgifvandet, att aktiekapitalet kan få

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

inom vissa gränser — minimikapitalet och pnaximikapitalet — ändras utan
ändring i bolagsordningen, har det synts utskottet nödigt att i lagen utsäga,
att aktiebolag ej får registreras, om det för registrering uppgifna
aktiekapitalet ej uppgår till det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen
lägst får bestämmas, d. v. s. till det i bolagsordningen bestämda
vissa beloppet eller minimikapitalet. Då emellertid en sådan föreskrift icke
lämpligen kunnat bär infogas, har densamma jemte det dermed jemförliga,
redan i Kongl. Maj:ts förslag upptagna stadgandet, att minst hälften af
aktiekapitalet måste vara inbetald, fått sin plats i 68 §. Till följd häraf
bär det bär med afseende på inbetalning blott bort föreslås den regel, att
uppgift skall lemnas, huru mycket af aktiekapitalet blifvit inbetaldt.

Ändringarna i 3 och 4 §§ föranleda, att i det med 4) betecknade
stycket 4 § bör citeras i stället för 3 §.

På grund af det anförda får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 19 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

19 §.

Ansökning om aktiebolags registrering skall af dess
styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift
å styrelseledamöternes fullständiga namn äfvensom om
deras nationalitet och hemvist, än ock, der bolagets
firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemensamt,
uppgift å den eller dem, som äro berättigade att
teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade
namnunderskrifter till riktigheten styrkta exemplar
af bolagsordningen;

2) protokoll vid sammanträde med aktieegarne,
utvisande att bolagsordningen blifvit antagen och styrelse
utsedd;

3) eu af styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt
underskrifven uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med
afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning, der sådan
egt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huni
mycket af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda
uppgår, blifvit inbetaldt;

4) bevis om tillstånd, som, efter ty i 4 eller 40 §
sägs, må vara af Konungen meddeladt.

Dessutom skola vid ansökningen fogas:

der stiftarn e öfvertagit samtliga aktierna, det härom
träffade aftal i hufvudskrift eller styrkt afskrift äfvensom
stiftelseurkunden, der ej denna är i aftalet intagen, samt

der stiftarne ej öfvertagit samtliga aktierna, stiftelseurkunden,
försedd med påskrift om uppvisande, som i 12
§ sägs, samtliga teckningslistor i hufvudskrift och styrkt
afskrift äfvensom protokoll, utvisande att beslut, hvarigenom
bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning
fattats.

j) Såsom en slutföljd af hvad angående 19 § föreslagits derom, att
aktierätt, som af tecknare förverkas och ej af annan öfvertages, skall från
det tecknade aktiekapitalet afräknas, och då uppenbarligen af samma anledning
aktiekapitalet bör anses minskadt äfven då aktierätt efter bolagets
registrering förverkas och ej — inom viss kort tid — åter placeras, får
utskottet, som finner bestämmelsen härom lämpligen böra i en särskild
paragraf näst efter 19 § införas, vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att i lagen
om aktiebolag skall näst efter 19 § intagas en paragraf
af följande lydelse:

20 §.

Förklaras aktietecknares aktierätt förverkad, och
varder den ej inom en månad derefter af annan öfvertagen,
skall aktiekapitalet anses minskadt med det belopp,
som emot den förverkade aktierätten svarar; och
varde anmälan härom ofördröjligen för registrering gjord.

k) 20 § i förutnämnda lag har af båda kamrarne visats åter till utskottet.
Denna återremiss föranleddes, enligt hvad öfverläggningarne utvisa, af en
önskan, som redan här ofvan vid 5 § omförmälts, att en verksam påföljd
måtte stadgas för det fall, att aktiekapitalet ej inbetalas inom föreskrifven
tid med någon skälig förlängning.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

Utskottet vill med hänsyn härtill fästa uppmärksamheten derpå, att
behofvet af en särskild påföljdsbestämmelse på visst sätt minskas genom
de föreskrifter, som af utskottet angående förverkade aktier föreslås. Det
är redan vid 19 § omnämndt, att aktie, som före den första registreringen
af tecknaren förverkats och ej af annan öfvertagits, icke inräknas i det
aktiekapital, som registreras och hvarmed bolaget sålunda träder i verksamhet.
I den här ofvan föreslagna nya 20 § föreskrifves åter, att om
efter aktiebolagets registrering aktie af tecknare förverkas och ej inom
viss kort tid derefter af annan öfvertages, aktiekapitalet skall anses minskadt
med motsvarande belopp och detta förhållande genom registrering
bringas till allmän kännedom. Att styrelsen skulle underlåta att begagna
sin rätt att förklara aktierätt förverkad, torde man så mycket mindre
behöfva befara, som den härigenom skulle onödigtvis ställa bolaget
under strängare vilkor i vissfjj afseenden, särskilt beträffande förutsättningarne
för vinstutdelning. A andra sidan måste det dock erkännas, att
om lagens och bolagsordningens föreskrifter om aktiekapitalets storlek
skola få full verksamhet, det är nödigt att återupptaga det af Kongl.
Maj:t föreslagna andra stycket i 20 § samt att åt detsamma gifva utsträckt
tillämpning. Emot denna större stränghet med afseende å påföljden för
försummad inbetalning måste svara mildringar beträffande tiden, då denna
påföljd inträder. För en sådan mildring har redan vid 5 § härofvan redogörelse
lemnats; en annan bör enligt utskottets mening här ske genom
förlängning af den i paragrafen först omförmälda tid från en till sex månader;
en sådan anståndstid kan vara nödig, för att styrelsen må, genom
indrifning eller genom att förklara tecknares aktierätt förverkad och
öfverflytta den på annan, kunna åstadkomma nödig inbetalning.

Inskjutandet af en ny 20 § föranleder ändring i förevarande paragrafs
nummer.

På grund af hvad nu anförts, får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att 21 § i
lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

21 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas
inbetalning bestämda tid skall, der ej anmälan
om full inbetalning förut skett, för registrering aflemnas

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

eu af styrelseledamöterne egenhändigt underskrifven uppgift
om det belopp, som å aktierna inbetalts.

Understiger hvad inom sålunda stadgad tid anmälts
vara inbetaldt det belopp, hvartill aktiekapitalet
enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, skall bolaget
anses vara vid utgången af den tid upplöst; och varde
anteckning härom i registret gjord.

l) 21 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
I anledning af hvad angående 19 och 20 §§ föreslagits, får utskottet dock
vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 22 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

22 §.

ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning
må ej ske innan förutvarande aktiekapital blifvit till
fullo inbetaldt.

Beslut om sådan ökning skall, ehvad det innefattar
ändring af bolagsordningen eller ej, registreras
och må ej bringas till verkställighet innan det blifvit
registreradt. Vid ansökningen om registrering skall fogas
en af styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt underskrifven
försäkran, att förutvarande aktiekapital till fullo
inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning
af de nya aktierna bestämda tid, hvilken ej må
öfverstiga ett år från det beslutet registrerades, skall för
registrering aflemnas en af styrelseledamöterne egenhändigt
underskrifven uppgift om det belopp, som å de
nya aktierna inbetalts.

m) 22 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
I anledning af hvad här ofvan föreslagits angående förändrad nummer
å 21 § enligt utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt
hemställa,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 22 § af den i utskottets utlåtande föreslagna
lagen om aktiebolag skall erhålla nummer 23, äfvensom
att i samma paragraf satsen »som i 21 § sägs» skall
utbytas emot »som i 22 § sägs».

n) 23 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
I anledning af hvad här ofvan föreslagits angående förändrade nummer å
20, 21 och 22 §§ enligt utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt
hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 23 § af den i utskottets utlåtande föreslagna
lagen om aktiebolag skall erhålla nummer 24, äfvensom
att i samma paragraf satsen »som i 20 eller 21 § om förmäles»

skall utbytas emot »som i 21 eller 22 § om förmäles».

o) 24 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.

I anledning af hvad här ofvan föreslagits angående förändrad nummer å

23 § enligt utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 24 § af den i utskottets utlåtande föreslagna
lagen om aktiebolag skall erhålla nummer 25.

p) 25 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats. Under diskussionen
anfördes icke någon annan grund för yrkandet om återremiss, än att det
behöfde förtydligas, hvad i denna paragraf med aktiekapital förstås. Då
det behof af sådant förtydligande, som må hafva förefunnits, enligt utskottets
uppfattning måste, på sätt vid 19 § anförts, anses tillfredsstäldt
genom de i sistnämnda paragraf och på andra ställen i lagen föreslagna
ändringar, men den här ofvan föreslagna ändringen af numret å 24 § af
den i utskottets utlåtande föreslagna lagen om aktiebolag föranleder ändring
af förevarande paragrafs nummer äfvensom af siffran i paragrafens
första stycke, der »24 §» anföres, får utskottet vördsamt hemställa,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
26 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

26 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annan
ordning, än i 25 § sägs, må ej bringas till verkställighet
utan Rättens tillstånd.

Ansökning om sådant tillstånd skall vara åtföljd
af bevis, att beslutet blifvit registreradt, äfvensom af
förteckning å bolagets samtlige kände borgenärer. Rätten
utfärde kallelse å okände borgenärer att gifva sina fordringar
hos Rätten skriftligen an; och galle om tiden
för inställelsen och om kallelsens kungörande hvad om
årsstämning'' är stadgadt. Styrkes å dag, som af Rätten
utsättes, att de borgenärer, hvilka äro å förteckningen
upptagne eller gifvit sig hos Rätten an, blifvit för sina
uppgifva fordringar till fullo förnöjde eller medgifvit
aktiekapitalets nedsättning, varde ansökningen bifallen.
Beslutet härom skall, i hufvudskrift eller styrkt afskrift,
genom styrelsens försorg för registrering insändas.

Nedsättning af aktiekapital, hvarom nu är sagdt,
vare, der bolagets egendom afträdes till konkurs, som
börjar inom ett år från det Rättens beslut efter verkstad
registrering i allmänna tidningarne kungjordes, utan
verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt
eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om Rättens
beslut, hvarigenom nedsättning medgifvits.

q) 26 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
I anledning af hvad här ofvan föreslagits om ändrade nummer å 24 och
25 §§ enligt utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 26 § af den i utskottets utlåtande föreslagna
lagen om aktiebolag skall erhålla nummer 27, äfvensom
att i samma paragraf satsen »än i 24 eller 25 § sägs»
skall utbytas emot »än i 25 eller 26 § sägs».

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

r) 27 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
1 anledning af hvad här ofvan föreslagits angående numret å 26 § enligt
utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt hemställa,

•U''!: \ > :/■}. . t r.• •. * t ■ ■■i: h:/ . • ■■ '' r< •; . - m.’ ■ •

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 27 § af den i utskottets utlåtande föreslagna
lagen om aktiebolag skall erhålla nummer 28.

s) 28 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren visats åter till utskottet. Till återremissen
torde hafva gifvit anledning, dels att man önskat minskning i de
föreskrifna afsättningarna till reservfonden, dels att det synts behöfva tydligare
utsägas, hvad med aktiekapitalet förstås, dels slutligen att förbudet
emot reservfondens användning till annat än betäckande af förlust ansetts
vara alltför omfattande eller åtminstone kunna föranleda den tolkning, att
de emot reservfonden svarande tillgångarne ej finge för bolagets verkliga
behof och till bolagets förkofran användas.

1 anledning af förstnämnda önskan har utskottet, som föreställer sig,
att föreskriften om den del af vinsten, som årligen skall till reservfonden
afsättas, är mindre egnad att väcka betänkligheter än stadgandet om den
storlek, som reservfonden måste hafva uppnått innan de årliga afsättningarna
få upphöra, funnit sig böra föreslå den mildring af sistnämnda stadgande,
att den föreskrifna reservfonden minskas från 20 till 10 procent af
aktiekapitalet. I sammanhang dermed föreslås äfven, att ifrågavarande
procent skola räknas efter det inbetalda aktiekapitalet, en lindring, som
under vissa omständigheter kan vara af ganska stor vigt. Genom föreskriften
härom vinnes för öfrigt, att möjligen rådande osäkerhet om betydelsen
af ordet aktiekapital, enligt hvad ofvan vid 19 § anförts, försvinner
icke blott här, utan äfven i åtskilliga andra paragrafer.

Hvad emot den i utskottets utlåtande liksom i Kong]. Maj:ts nådiga
proposition n:o 6 föreslagna bestämmelsen om reservfondens användning
anmärkts, synes uteslutande hafva föranledts af eu mindre tydlig affattning
al stadgandet. Af detta torde nämligen ej hafva med önsklig klarhet
framgått, att reservfonden, sådan den i den föreslagna lagen föreskrifves,
icke innefattar vissa afskeda tillgångar, utan fast mera utgör blott
eu i räkenskaperna upptagen passivpost, hvilken liksom aktiekapitalet
och skulderna måste af tillgångarnes summa betäckas, innan vinst kan
sägas vara förhanden, samt att i följd häraf användning af reservfonden
Hil,, till Riksd. Prat. 1895. 8 Sami. 1 A/d. 4 Höft. å

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

icke kan betyda annat än en nedskrifning af densamma för att öka en
motstående vinst eller minska en motstående förlust. Användning af vissa
tillgångar på ett sätt, som lemnar tillgångarnes slutsumma oförminskad,
kan derför icke sägas rubba reservfonden eller innebära en användning af
densamma. Utskottet har för att aflägsna anledningen till missuppfattning
funnit sig böra föreslå en redaktionel förändring af paragrafens sista stycke.
Af hvad i 20 § föreslagits följer nödvändigheten af ett tillägg om öfverskott
i följd af aktierätts förverkande, hvarjemte, på grund af hvad angående
27 § här ofvan föreslagits, paragrafnumret måste ändras.

Utskottet får följaktligen vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
29 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

29 §.

Af aktiebolags årsvinst skola minst tio procent afsättas
till reservfond. Sedan fonden uppgått till ett belopp
motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet
eller till det högre belopp, som kan vara i bolagsordningen
bestämdt, må vidare afsättning af årsvinsten kunna
upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgade belopp,
skall afsättning dertill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning
kan för aktierna betingas utöfver det belopp,
hvarå de lyda, så ock, der aktierätt förverkats och aktiekapitalet
i följd deraf minskats, hvad innan aktierätten
förverkades blifvit å aktien inbetaldt.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast
för betäckande af förlust, som enligt vederbörligen pröfvad
balansräkning finnes hafva uppstått å rörelsen i
dess helhet.

t) 29 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.

I anledning af hvad här ofvan föreslagits angående ändring af numren å

24, 25 och 28 §§ enligt utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vörd samt

hemställa,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 29 § af den i utskottets utlåtande föreslagna
lagen om aktiebolag skall erhålla nummer 30, äfvensom
att i samma paragraf satsen »efter ty i 24 eller 25 §
sägs» skall utbytas emot »efter ty i 25 eller 26 § sägs».

it) 30 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att paragrafen skulle ur
lagen utgå.

På grund af ifrågavarande paragrafs innehåll finner utskottet, som
det åligger att söka åstadkomma en sammanjemkning, nämnda skiljaktiga
beslut icke kunna på annat sätt sammanjemkas, än att Första Kammaren
inbjudes att biträda Andra Kammarens beslut. Emot anlitande af denna
utväg synes så mycket mindre betänklighet möta, som paragrafen uppenbarligen
icke är af större vigt eller utgör förutsättning för andra bestämmelser
i lagen.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville biträda Andra Kammarens
beslut.

v) 32 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren visats åter till utskottet. Under den i
Första Kammaren förda diskussion yrkades hufvudsakligen, att förbudet
emot styrelseledamots deltagande i revisorsval måtte mildras, och särskilt
att styrelseledamöterne borde ega deltaga i valet, derest ej visst antal andra
aktieegare förde talan å stämman.

Utskottet har emellertid ej kunnat finna ett sådant yrkande fullt
befogadt. Att en styrelseledamot ej bör anses nog opartisk i fråga om
val af de revisorer, som skola granska hans egna åtgärder, är uppenbart,
och några tillräckligt starka praktiska skäl för afvikelse från eu grundsats,
hvars riktighet är höjd öfver tvifvel, föreligga eldigt utskottets förmenande
icke. Aktiecgarne kunna ej beklaga sig, om i följd af deras uteblifvande
från bolagsstämman revisorsval icke kan hållas. Styrelseledamöterne å sin
sida vinna efter viss ganska kort tids förlopp ansvarsfrihet, utan hinder
deraf att revisorsutlåtande ej afgifvits eller att beslut om ansvarsfrihet ej
kunnat fattas. Innesluter styrelsen samtliga aktieegare, är, såsom redan
under öfverläggningen inom Första Kammaren framhållits, revision ändamålslös.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville fatta beslut angående
den i utskottets utlåtande föreslagna 32 § i lagen om
aktiebolag, hvilken af Andra Kammaren godkänts utan
förändring.

x) 33 § i samma lag har af Första Kammaren återremitterats, men
af Andra Kammaren godkänts med den ändring, att orden »två tredjedelar
af de röstande» och »två tredjedelar af hela aktiekapitalet» utbyttes mot
»fyra femtedelar af de röstande» och »fyra femtedelar af hela aktiekapitalet».

Under öfverläggningen inom Första Kammaren yrkades dels, af de flesta
talarne, att de af utskottet föreslagna vilkoren för fattande af giltigt beslut
borde skärpas, särskildt i fråga om beslut angående ändring af föremålet
för bolagets verksamhet och beslut om bolagets upplösning eller
dermed liktydig åtgärd, dels tvärtom att förutsättningarne för beslut om
ändring i föremålet för bolagets verksamhet borde mildras, dels slutligen,
att det borde förtydligas, hvad med aktiekapitalet förstås.

Med afseende på sistnämnda yrkande torde utskottet få hänvisa till
hvad här ofvan vid 19 § anförts.

I öfrigt åter lärer, särskildt med hänsyn till det af Andra Kammaren
fattade beslut, utskottet böra föreslå någon skärpning af de i paragrafen
uppställa vilkor för vissa besluts giltighet.

Den här ofvan föreslagna ändringen af numret å 25 § enligt utskottets
utlåtande föranleder ändring i hänvisningen till samma paragraf.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
33 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

33 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens bestämmelse
i afseende på föremålet för bolagets verksamhet
eller om sådan ändring af bolagsordningen, att aktier
med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med
mindre saintlige aktieegarne förenat sig derom eller be -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

slutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor,
deraf minst en ordinarie, och å den stämma, som sist
hålles, biträdts af minst tre fjerdedelar af de röstande
med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst tre fjerdedelar
af hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller
om bolagets upplösning af annan orsak än i 54 § sägs,
vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieegarne förenat
sig derom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande
bolagsstämmor, deraf minst en ordinarie, och å
den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar
af de röstande. Lag samma vare om beslut, som
i 26 § afses, ändå att det ej innefattar ändring i bolagsordningen.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt,
något ytterligare vilkor i bolagsordningen bestämdt,
lände ock det till efterrättelse.

y) 36 § i samma lag har af båda kamrarne återremitterats.

Inom Första Kammaren yttrades hufvudsakligen, dels att andra
stycket borde helt och hållet uteslutas, enär ett förbud emot att på ordinarie
bolagsstämma upptaga ärenden, som ej blifvit viss tid i förväg tillkännagifna,
vore egnadt att upphäfva eu grundskilnad emellan ordinarie
och extra bolagsstämma, vore obehöfligt, enär aktieegarne borde sjelfva
eller genom ombud bevaka sin rätt å ordinarie stämma, och slutligen
kunde i brådskande fall medföra stora praktiska olägenheter, dels att den
föreslagna tiden af åtta månader, hvarinom efter hvarje räkenskapsårs utgång
ordinarie bolagsstämma skulle hållas, borde med hänsyn till svårigheten
att inom denna tid medhinna räkenskapernas afslutande och revisioner^
verkställande förlängas.

Aterremissen från Andra Kammaren lärer åter vara föranledd af
önskan, att förvaltningsberättelsen och balansräkningen måtte till lättande
af aktieegarnes granskning genom tryck eller på annat lämpligt sätt mångfaldigas.

Denna sistnämnda önskan torde enligt utskottets åsigt bäst tillfredsställas
genom ett i 48 § infogadt tillägg, genom hvars affattning man undviker
att föreskrifva en för de mindre bolagen ur kostnadssynpunkt betungande
tryckning, äfvensom att i förevarande afseende ålägga alla aktiebolag
de skyldigheter, som äro af verkligt behof påkallade allenast i fråga
om de större bolagen med jemförelsevis talrika aktieegare.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

Hvad åter angår de inom Första Kammaren gjorda yrkanden, kan
utskottet icke dela den uppfattningen, att tiden, hvarinom ordinarie bolagsstämma
bör hållas, skulle behöfva eller böra förlängas utöfver det enligt utskottets
utlåtande medgifna. Icke heller har utskottet af den förda öfverläggningen
funnit tillräcklig anledning att utesluta paragrafens andra stycke.
Deremot synes någon jemkning i detsammas innehåll icke böra framkalla
allvarsamma betänkligheter. Om det nemligen föreskrifves, att ett å ifrågavarande
förteckning ej angifvet ärende får företagas till afgörande endast
med samtycke af alla närvarande — styrelseledamöter, aktieegare och ombud
—, kan en frånvarande aktieegare bereda sig tillräcklig trygghet genom
att instruera ett ombud att bestrida företagandet af alla eller visst
slags nya ärenden.

Med stöd af det anförda får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att 36 §
i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

36 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas inomr åtta
månader efter utgången af hvarje räkenskapsår. A den
stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse
jemte balansräkning för det förflutna året tillika med
det utlåtande, som enligt 50 § bör af revisorerne afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma
skall förteckning å de ärenden, som dervid skola förekomma,
genom styrelsens försorg hållas för aktieegarne
tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen upptaget,
må ej utan samtlige närvarandes samtycke vid
stämman till afgörande företagas, der det ej omedelbart
föranledes af förvaltningsberättelsen eller balansräkningen
eller revisorernes utlåtande, eller ock enligt bolagsordningen
skall vid stämman afgöras.

Vill aktieegare hänskjuta ärende till pröfning å
stämman, göre hos styrelsen anmälan derom minst fjorton
dagar före stämman.

z) 37 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återförvisats i samma syfte som 19 §.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4. 23

Af det vid sistnämnda paragraf anförda lärer, enligt utskottets åsigt, framgå,
att någon ändring i 37 § icke är behöflig.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville fatta beslut angående
den i utskottets utlåtande föreslagna 37 § af lagen om
aktiebolag, hvilken paragraf af Andra Kammaren godkänts
utan förändring.

å) 39 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återförvisats.

Då det ändamål, som med denna återremiss åsyftats, torde vinnas
genom antagande af den här nedan föreslagna lydelsen af 64 §, får utskottet,
under förutsättning att denna lydelse vinner godkännande, vördsamt
hemställa,

att Första Kammaren ville fatta beslut angående
den i utskottets utlåtande föreslagna 39 § af lagen om
aktiebolag, hvilken paragraf af Andra Kammaren godkänts
utan förändring.

ä) 48 § i samma lag har af båda kamrarne godkänts utan förändring.
Emellertid föranleder, såsom ofvan anförts, återremissen af 36 §
utskottet att här föreslå ett tillägg af det vid sistnämnda paragraf angifna
innehåll.

Utskottet hemställer sålunda vördsamt,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del
besluta, att 48 § i lagen om aktiebolag skall erhålla
följande lydelse:

48 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty
i 36 § sägs, har att, för hvarje år å bolagsstämma framlägga,
skall uttryckligen angifva den vinst eller förlust,
som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola
minst en månad före stämman tillhandahållas revisorerne
samt, tillika med desses utlåtande, minst åtta dagar före

Särskilda Utskotts (N:o T) Memorial N:o 4.

stämman i tillräckligt antal exemplar hållas för aktieegarne
tillgängliga.

ö) 49 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats. De skäl, som för denna
äterremiss under diskussionen anfördes, voro dels behofvet af förtydligande
med afseende på innebörden af ordet aktiekapital, dels att den i fjerde
stycket stadgade tid af ett år vore alltför kort, för att styrelseledamots
der omförmälda ansvarighet skulle kunna annat än i undantagsfall göras
gällande.

Utskottet, som i afseende på det förra torde få hänvisa till hvad
ofvan vid 19 § framställa, finner det icke kunna bestridas, att den i fjerde
stycket intagna föreskrift måste få väsentligt större praktisk betydelse, om
tiden för ansvarstalans förande förlänges åtminstone så mycket, att, utan
hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ansvarstalan må kunna i förutsatta
fall föras efter det nästa revisionsberättelse blifvit bolagsstämman förelagd.
En sådan förlängning lärer ej heller kunna anses innebära alltför stor
stränghet mot styrelseledamöterne, då dessas ifrågavarande ansvar har till
förutsättning, att de mot bättre vetande lemnat oriktig uppgift.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 49 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

49 §.

A den bolagsstämma, der styrelsens förvaltningsberättelse
och balansräkningen jemte revisorernes utlåtande
framläggas, skall jemväl till behandling företagas
frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar.

Yrkas af aktieegare med ett sammanlagdt. aktiebelopp
utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet,
att med afgörande af den fråga skall anstå till
fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd
ej förvägras.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen
omfattar ej anstäld inom ett år från det berät -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

telsen å bolagsstämma framlades, vare så ansedt, som
om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ege
bolaget att, inom två år från det förvaltningsberättelsen
å bolagsstämma framlades, i afseende å förvaltningen
anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva i
berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande
meddelat oriktig uppgift, der denna kan antagas hafva
å beslutet om ansvarsfrihet inverkat.

ctci) 52 § i samma lag har af Första Kammaren återremitterats, hvaremot
Andra Kammaren beslutit att godkänna den af Kongl. Maj:t föreslagna
lydelsen med uteslutande af orden »eller försummelse».

Under öfverläggningen inom Första Kammaren yrkades hufvudsakligen,
dels att revisorernes ansvar borde utsträckas i den af Kongl. Maj:ts
förslag angifna riktning, dels att den särskilda preskriptionstiden måtte
förlängas. De sålunda uttryckta önskningarna böra enligt utskottets åsigt
tillfredsställas. Dock finner utskottet, till undanrödjande af de betänkligheter,
som från åtskilliga håll blifvit framstälda, vara tillrådligt, dels att,
i öfverensstämmelse med Andra Kammarens beslut, de i Kong], Maj:ts förslag
förekommande orden »eller försummelse» uteslutas, dels ock att åt
paragrafen gifves eu förändrad uppställning, som tydligare utmärker, att
allenast de revisorer, som äro medskyldiga i en förseelse, kunna förpligta^
att, en för alla och alla för en, svara för den genom förseelsen åstadkomna
skadan.

I öfverensstämmelse med hvad nu blifvit anfördt, får utskottet vördsamt
hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
52 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande

lydelse:

52 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande
lemnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att
göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsberättelsen
eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid fullgörandet
af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de,
som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvarige
Bih. till Iiiksd. Prof. 1890 . 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft. \

26 Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N.-o 4.

för all deraf uppkommande skada, en för alla och alla
för en. Ej må dock talan härom anställas sedan två år
förflutit från det revisorernes utlåtande å bolagsstämma
framlades.

bb) 53 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
Emellertid torde af de i 49 och 52 §§ föreslagna ändringar följa, att i de
båda första styckena tidsbestämmelsen ett år bör förlängas till två år.

Utskottet hemställer derför vördsamt,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 53 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

53 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som
börjar inom två år från det förvaltningsberättelsen å
bolagsstämma framlades, ege konkursboet, ändå att ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å
förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernes
utlåtande å bolagsstämma framlades, stånde konkursboet
öppet att mot dem anställa sådan talan, som i 52
§ förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras
inom eu månad från inställelsedagen, eller, der
tiden för talans anställande af bolaget, efter ty ofvan
är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af
den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

ce) 54 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats, i syfte att innebörden
af ordet aktiekapital måtte förtydligas. Då detta syfte, på sätt vid 19 §
framhållits, synes kunna fullständigt vinnas genom de i andra paragrafer
föreslagna ändringar, får utskottet vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville fatta beslut angående
54 § af den i utskottets utlåtande föreslagna lagen om

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

aktiebolag, hvilken paragraf af Andra Kammaren godkänts
utan förändring.

dd) 55 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återförvisats. Såsom skäl för återremiss
anfördes, att uttrycket »Rätten eller Domaren» lemnade rum för tvekan,
om man på landet skulle vända sig till Rätten, när den sitter, eller till
Domaren.

Utskottet finner det ifrågasatta förtydligandet vara mindre nödigt,
helst som på talrika ställen i lagar och författningar samma uttryck som
det i utskottets utlåtande använda förekommer, utan att, såvidt, utskottet
har sig bekant, några olägenheter deraf uppstått.

Utskottet får derför vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville fatta beslut angående
den i utskottets utlåtande föreslagna 55 § af lagen om
aktiebolag, hvilken paragraf af Andra Kammaren godkänts
utan förändring.

ee) 64 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
Emellertid synes en återremiss af en annan paragraf böra föranleda ett
tillägg. Af Första Kammaren har nemligen 39 § återförvisats i det syfte,
att enligt tydligt medgifvande i lagen åtminstone vissa inom ett aktiebolag
uppkommande tvister måtte kunna vara genom bolagsordningen hänvisade
till skiljemäns afgörande, samt att bestämmelser måtte tilläggas derom, huru
den i 39 § stadgade klandertid må kunna iakttagas genom påkallande af
skiljedom. Utskottet finner de sålunda uttryckta önskningarna vara så
mycket mera behjertansvärda, som skiljedoms anlitande redan nu i talrika
bolagsordningar föreskrifves. Särskilt i följd af den lydelse, som i utskottets
utlåtande för 41 § föreslagits, torde det icke vara möjligt eller
lämpligt att innefatta de önskade bestämmelserna i ett tillägg vid 39 §.
Utskottet har derför funnit desamma böra såsom ett nytt stycke fogas vid
64 §, med hvilket stadgande de tydligen stå i nära sammanhang.

Utskottet får alltså vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 64 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

64 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda
genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt
i den ort, der styrelsen enligt bolagsordningen har
sitt säte.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister
mellan bolaget och styrelsen eller ledamot deraf eller
aktieegare skola hänskjutas till afgörande af en eller flere
skiljemän, ege den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal
tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens
tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

//) 68 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
På skäl, som blifvit vid 19 § anförda, får utskottet emellertid vördsamt
hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt"förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 68 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

68 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter,
som finnas för hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas
bolagsordning eller beslut, som för registrering anmäles,
icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller ej stå
i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller
eljest strida mot lag eller författning, skall registrering
vägras. Aktiebolags registrering skall jemväl vägras, der,
enligt den af styrelseledainöterne lemnade uppgift, aktiekapitalet
ej uppgår till det belopp, hvartill det enligt
bolagsordningen lägst må bestämmas, så ock der, enligt
samma uppgift, ej minst hälften af aktiekapitalet blifvit
inbetald.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten
ofördröjligen hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit
fullständig adress, till honom med allmänna posten
öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med skälen
derför.

Särskilda Utskotts (N:o T) Memorial N-.o 4.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att,
vid talans förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen
från beslutets dag deröfver anföra besvär hos Konungen.

(/</) 69 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren visats åter till utskottet, i syfte att det
med 5) betecknade stycket måtte förtydligas. Detta syfte torde fullständigt
vinnas, om uttrycken i det ifrågavarande stycket lämpas efter de dels
i 3 och 8 §§, dels i 19 § härofvan föreslagna. Äfven det med 7) betecknade
stycket bör i affattningen öfverensstämma med 19 §.

Den här ofvan föreslagna ändringen af numren å 24 och 27 §§ enligt
utskottets utlåtande föranleder ändring i hänvisningen till desamma.

Utskottet hemställer derför vördsamt,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
69 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

69 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten
i registret införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, der styrelsen har sitt säte;

5) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterne
lemnade uppgift, aktiekapitalet uppgå]-, så ock,
der aktiekapitalet skall kunna, utan ändring i bolagsordningen,
bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet;

6) å hvilket belopp aktie skall lyda, samt huruvida
aktiebrefven skola ställas till innehafvare!! eller till
viss man;

7) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt
den af styrelseledamöterne lemnade uppgift, inbetald,
samt, der ej aktierna till fullo inbetalts, inom hvilken
tid återstående inbetalningen sist skall fullgöras;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och
andra meddelanden bringas till aktieegarnes kännedom;

30 Särskilda Utskotts (jV:o 1) Memorial N:o 4.

9) styrelseledamöternes fullständiga namn och
hemvist;

10) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne
äro berättigade att teckna firman.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, hvarom i 25
eller 28 § förmärs, eller bestämmelse om företrädesrätt
åt vissa aktier, skall ock derom anteckning i registret
göras.

Det ena exemplaret af bolagsordningen, försedt
med bevis om registreringen, skall jemte teckningslistorna
i hufvudskrift till sökanden återställas.

hh) 73 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats, i syfte att det måtte
förtydligas, huruvida med den i paragrafen omförmälda »allmän underrätt»
borde förstås för alla aktiebolag Rådstufvurätten i Stockholm, der registreringsmyndigheten
skall hafva sitt säte, eller för hvarje särskildt bolag
den domstol, hvarunder det enligt 64 § lyder.

Med föranledande häraf, och då stadgandet synes kunna framkalla
tvekan, får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
73 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse: »

73 §.

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens
upphäfvande föras vid Stockholms Rådstufvurätt.

ii) 74 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.

I anledning af hvad här ofvan föreslagits angående ändring af numret å
25 § enligt utskottets utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att i 74 § af lagen om aktiebolag satsen »efter
ty i 25 § sägs» skall utbytas emot »efter ty i 26 § sägs».

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

jj) 77 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.

Med anledning af hvad här ofvan föreslagits angående ny 20 §,
äfvensom om tillägg till 20 § eldigt utskottets utlåtande samt ändring af
numren å 20 och 21 §§ enligt samma utlåtande, får utskottet emellertid vördsamt
hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 77 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande
lydelse:

77 §.

Bryter någon mot hvad i 4 § 2 eller 3 mom.
linnes stadgadt, eller underlåter styrelseledamot att iakttaga
föreskrift, som i 20 §, 21 § 1 inom., 22 § 3 inom.,
35 §, 40 § 4 mom. eller 47 § är meddelad, stralfes
med böter från och med fem till och med femhundra
kronor.

Lag samma vare om liqvidator, som ej fullgör
hvad honom enligt 58 § 2 mom. eller 62 § 2 mom.
åligger.

Mj 78 § i samma Tåg har af Första Kammaren godkänts sådan den af
utskottet föreslagits, men af Andra Kammaren med den ändring, att första
punkten skulle lyda: »Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan».

Då någon förmedling af kamrarnes sålunda fattade skiljaktiga beslut
ej lärer kunna ega rum, får utskottet vid det förhållande, att Andra Kammarens
beslut torde få anses öfverensstämma med strafflagstiftningens
allmänna grunder, vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville biträda Andra Kammarens
beslut angående 78 § i lagen om aktiebolag.

Il) 81 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats. Under öfverläggningen
inom Första Kammaren yrkades, dels att någon inskränkning borde göras
i de ämnen, med afseende å hvilka den nya lagen skulle gälla emot
en för ett äldre bolag stadfäst bolagsordning, dels ock att, för vinnande af
större tydlighet, de paragrafer, som skulle få eu sådan giltighet, borde med
nummer angifvas.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

Hvad det senare angår vill utskottet fästa uppmärksamheten derpå,
att det här är fråga allenast om sådana bestämmelser i den nya lagen,
hvilka icke vika för uttryckliga föreskrifter i de äldre bolagens faststälda
ordningar. Då rörande vissa af de ifrågavarande ämnena bolagsordningarne
endast högst sällan innehålla bestämmelser, synes det lämpligare att, såsom
i förslaget skett, uttala den allmänna regeln, än att nödgas anföra
paragrafer, mot hvilka knappast någonsin bolagsordningarne innehålla något
stridande, om också detta icke är otänkbart. Det torde för öfrig! kunna
med skäl förväntas, att de öfvergångsbestämmelser, som Konungen utfärda)'',
blifva egnade att utesluta hvarje möjlighet till tvekan och osäkerhet.

Bland de stadgande)), som 81 § tillerkänner ovilkorlig retroaktiv
verkan, torde bestämmelserna om reservfonden snarast kunna i afseende
på sådan tillämpning väcka betänkligheter. Tillika äro dessa bestämmelse)''
af den minst genomgripande betydelsen, och rubbas följaktligen genom deras
uteslutande från regeln om ovilkorlig retroaktiv tillämpning i minsta mån
den önskliga likställigheten mellan äldre och nyare bolag. På grund häraf
har utskottet ansett sig böra tillmötesgå de framstälda önskningarna så till
vida, att orden »om reservfond» föreslås skola utgå.

Utskottet får alltså vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
81 § i lagen om aktiebolag skall erhålla följande lydelse:

81 §.

Döma lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Rättigheter och skyldigheter, som dessförinnan
uppkommit, skola bedömas efter äldre lag.

A bolag, hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst,
skola bestämmelserna i denna lag icke ega tillämpning
så vidt de afse ämnen, rörande hvilka blifvit i
bolagsordningen särskild! stadgadt, utan galle derutinnan
hvad bolagsordningen innehåller; dock att i fråga om
ändring i bolagsordningen, om det sätt, hvarpå bolaget
skall företrädas och dess firma tecknas, om delgifning
af stämning eller annat offentlig myndighets bud, om
liqvidation och om registrering denna lag gäller till
efterrättelse. Konungen meddelar de öfvergångsstadganden,
som i afseende på sådant bolags införande i registret
må finnas vara erforderliga.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

1 mm) Samma lags rubrik bär af Första Kammaren godkänts utan förändring,
men af Andra Kammaren återremitterats, hvilken återremiss torde
hafva föranledts deraf, att lagen ej i alla delar utan förändring godkänts.

Då de nu föreslagna ändringarna ej äro af beskaffenhet att inverka
på rubrikens lydelse, får utskottet vördsamt hemställa,

’ ■ 1 . ''• '' ■ . »<;ij 1 j • • i i‘! i! fM ?*./[ U*-.» i i''. «•; ■ 11: . D* • i'',

att Andra Kammaren ville fatta beslut angående
den i utskottets utlåtande föreslagna rubriken för lagen
om aktiebolag.

i . 1;, - mv •: .••■jiljvroVi :* Jk-.* ;;.’i >ii

3:o.

a) 1 § af den i utskottets utlåtande föreslagna lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet har af Första Kammaren godkänts i
enlighet med förslaget, inen af Andra Kammaren med den ändring, att
femte stycket erhöll följande lydelse: »eller att på annat sätt främja medlemmarnes
intressen».

Den sammanjemkning, som det i anledning af kamrarnes sålunda
fattade skiljaktiga beslut åligger utskottet att söka åstadkomma, synes bäst
kunna ske på det sätt, att, i öfverensstämmelse med Första Kammarens
beslut, orden »dermed jemförligt» bibehållas, men, i öfverensstämmelse med
Andra Kammarens beslut, ordet »ekonomiska» uteslutes. Genom uteslutande
af de förstnämnda orden skulle det förut i paragrafen intagna anförandet
af exempel uppenbarligen vara så godt som ändamålslöst.

Utskottet får alltså, i sammanjemkningsändamål, vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 1 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet skall erhålla följande lydelse:

1 §•

I» '' !/; ! * !''• •!> '' ? ■ : • ’ - . •

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte
att åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra
förnödenheter, eller

att afsätta alster af medlemmarnes verksamhet, eller
att bereda bostäder åt medlemmarne,
eller att på annat dermed jemförligt sätt främja
medlemmarnes intressen,

Bill. till liiksd. Prot. 18!15. 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

Särskilda Utskotts (A7:o 1) Memorial N:o 4.

må, der den består af minst fem medlemmar samt
i enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett
styrelse, kunna, på sätt nedan sägs, varda registrerad.

• ■ . . -,. it-.. -.1 .

fe) 2 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts enligt förslaget,
men af Första Kammaren med den ändring, att i första stycket
näst efter orden »Innan förening» tillädes »hvarom i 1 § sägs».

Syftet med denna ändring är uppenbarligen allenast att förebygga
det missförstånd, att 2 § skulle handla om föreningar af hvilket slag som
helst. Ett sådant förtydligande synes äfven kunna anses önskvärdt. Då
emellertid det af Första Kammaren antagna tillägget skulle kunna erhålla
den tydning, att 2 § afsåge allenast sådana föreningar, som uppfylde jemväl
de i sista stycket af 1 § uppstälda fordringar, får utskottet, i sammanjemkningsändamål,
vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 2 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet skall erhålla följande lydelse:

, ; .--.v! - 2 §.

Innan förening för ekonomisk verksamhet med
sådant syfte, som i 1 § sägs, blifvit registrerad, kan
den ej förvärfva i’ättigheter eller ikläda sig skyldigheter,
ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära
eller svara.

Ingås förbindelse å förenings vägnar innan den
blifvit registrerad, vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige
derför såsom för annan sin gäld, en för alla och
alla för en.

c) 4 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts enligt förslaget,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att paragrafen skulle erhålla
följande lydelse: »Medlem i registrerad förening vare ej pligtig att utöfver
de insatser eller andra afgifter han inbetalt eller förbundit sig att inbetala,
ytterligare något tillskjuta».

Skiljaktigheten mellan de af kamrarne sålunda fattade beslut består
deruti, att medan Första Kammaren bibehållit såsom för registrerade föreningar
tillåtna de tre olika slag af ansvarighet, som i förslaget angifvas,
har Andra Kammaren beslutit, att endast den mest inskränkta ansvarig -

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

heten skall vara möjlig. En sammanjemkning synes derför kunna ske på
det sätt, att den strängaste arten af ansvarighet uteslutes och det medgifves
föreningarne att låta registrera sig antingen utan personlig ansvarighet eller
med en till visst belopp begränsad personlig ansvarighet. Det lärer icke
kunna med fog påstås, att då i senare fallet ansvarighetsbeloppet kan
sättas huru högt som helst, den förordade anordningen i sjelfva verket
skulle vara liktydig med ett medgifvande af obegränsad personlig ansvarighet.
Vid ett sådant påstående skulle nämligen förbises, att angifvandet af
en bestämd ansvarighetssumma är i hög grad egnadt att uppfordra till
eftertanke, när det är fråga om att ikläda sig ansvarigheten, äfvensom att
i sammanhang härmed föreningarne kunna förväntas icke vilja bestämma
ansvarigheten till ett belopp, som afskräcker från inträde.

På grund af det anförda får utskottet, i sammanjemkningsändamål,
vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del
besluta, att 4 § i lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet skall erhålla följande lydelse:

■ r. i. i:;; '' < ■ . .:jh 4 g. uur.r.-

Vid förenings bildande skola medlemmarne bestämma,
huruvida allenast föreningens tillgångar, förfallna
men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade,
skola häfta för dess förbindelser, eller medlemmarne
åtaga sig till visst belopp begränsad personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser.

d) 5 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts enligt förslaget,
men af Andra Kammaren med den ändring, att punkt 5) skulle utgå
och nummerordningen af följande punkter i enlighet härmed ändras.

Då anledningen till detta Andra Kammarens beslut bortfaller, derest
utskottets här ofvan angående ,4 § i sammanjemkningsändamål gjorda hemställan
vinner godkännande, får, utskottet vördsamt hemställa,

att Andra Kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut angående 5 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.

e) 6 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts enligt förslaget,
men af Andra Kammaren med den ändring, att, i första stycket

36 Särskilda Utskotts (Nio 1) Memorial Nio 4.

första punkten, orden »samt» till och med »obegränsad personlig ansvarighet»
skulle utgå.

Med anledning af utskottets här ofvan angående 4 § gjorda hemställan,
får utskottet, i sammanjemkningsändamål, vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del
besluta, att 6 § i lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet skall erhålla följande lydelse:

6 §•

• ... r r .• . *

Förenings firma skall innehålla ordet »förening»
samt, der medlemmarne ej åtaga sig personlig ansvarighet,
orden »utan personlig ansvarighet», och, der medlemmarne
åtaga sig till visst belopp begränsad personlig
j, ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet».
Ej må firman innehålla personnamn eller ordet »bolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, hos
samma myndighet förut enligt bestämmelserna i denna
lag registrerade, ännu bestående firmor.

f) 17 och 19 §§ i samma lag hafva af Första Kammaren godkänts
enligt förslaget, hvaremot Andra Kammaren beslutit, att, i 17 §, första
stycket äfvensom ordet »annan» i andra stycket skulle utgå, samt att, i 19
§ andra stycket, orden »eller inskränkning i den personliga ansvarighet för
föreningens förbindelser de enligt stadgarne åtagit sig» skulle utgå.

Då anledningen till dessa Andra Kammarens beslut bortfaller, derest
utskottets ofvan angående 4 § i sammanjemkningsändamål gjorda hemställan
vinner godkännande, får utskottet vördsamt hemställa,

att Andra Kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut angående 17 och 19 §§ i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.

g) 31 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts enligt förslaget,
men af Första Kammaren med den ändring, att i tredje stycket orden
»ett år» utbyttes mot »två år».

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående 49 § i lagen om
aktiebolag föreslagits, får utskottet vördsamt hemställa,

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

att Andra Kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut angående 31 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.

-rf ,-i'' fl '' T. ; n «.!«••!'' -''T! rJ .v'';

h) 34 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats i samma syften, som
här ofvan vid 52 § af lagen om aktiebolag angifvits.

I öfverensstämmelse med hvad angående sistnämnda paragraf föreslagits,
får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
34 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet skall erhålla följande lydelse:

.i'' ‘ 34 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande
lemnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att
göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsredogörelse
meddelad uppgift, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag
visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma
sig till last, föreningen ansvarige för all deraf uppkommande
skada, en för alla och alla för en. Ej må dock
talan härom anställas sedan två år förflutit från det revisorernes
utlåtande å sammanträde afgafs.

i) 35 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.
Med anledning af de här ofvan vid 31 och 34 §§ gjorda förslag och

i öfverensstämmelse med utskottets hemställan angående 53 § i lagen om
aktiebolag, finner sig utskottet emellertid böra vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 35 § i lagen om registrerade föreningar för
t ekonomisk verksamhet skall erhålla följande lydelse:

35 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som
börjar inom två år från det förvaltningsredogörelsen å

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

sammanträde afgafs, ége konkursboet, ändå att ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen
för den tid redogörelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernes
utlåtande å sammanträde afgafs, stånde konkursboet
öppet att mot dem anställa sådan talan, som i 34 §
förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöra^
inom en månad från inställelsedagen, eller, der tiden för
talans anställande af föreningen, efter ty ofvan är sagdt,
då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.
Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

j) 37 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats i samma syfte, som här
ofvan vid 55 § af lagen om aktiebolag finnes angifvet.

I öfverensstämmelse med det vid sistnämnda paragraf yttrade, får
utskottet vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville fatta beslut angående
37 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet, hvilken paragraf af Andra Kammaren godkänts
utan förändring.

k) 46 § i samma lag har af båda kamrarne oförändrad godkänts.

Med anledning af hvad här ofvan angående 64 § i lagen om aktiebolag
föreslagits, och då behofvet af skiljedoms aiditande åtminstone icke
kan anses vara mindre vid föreningar än vid aktiebolag, får utskottet
emellertid vördsamt hemställa,

«•{ • * T .'' f: f < j •''>''{<”) • j( j \t >, i • . • • '' U ’■ i''! \» *> .*''){» j .i '' '' it u t • >! ? ''4

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
, att 46 § i lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet skall erhålla följande lydelse:

46 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda
genom lag stadgas,’ lydande under allmän underrätt
i den ort, der styrelsen enligt stadgarne har sitt säte.

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

Innehålla stadgarne föreskrift, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot deraf eller föreningsmedlem
skola hänskjutas till afgörande af en eller
flere skiljemän, egt den föreskrift samma verkan, som
skiljeaftal tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens
tillämpning hvad om stämning i denna lag

.; linnés stadgadt.

•t /Itlir- i i: f I

l) 48 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren besluta, att denna paragraf skulle ur
lagen utgå.

Med anledning af hvad angående 4 § här ofvan föreslagits, får utskottet,
i sammanjemkningsändamål, vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 48 § i lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet skall erhålla följande lydelse:

i: It-* -; i v. ui 11 1 •:!>«: . i.. i-, ;,)<• . ,:.ni''!r. ■ •,>!. 1

‘ 48 §. " - ;

År i förenings stadgar bestämdt, att medlemmarne
åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser, skola stadgarne, då de
för registrering ingifvas, vara försedda med samtlige
medlemmarnes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

-it.-111.1/i viiriMV-"'':.-/ ; >''! ”.''l i

in) 49—55 §§ i samma lag äfvensom rubriken näst före 48 § hafva
af Första Kammaren godkänts utan förändring, hvaremot Andra Kammaren
beslutit, att desamma skulle ur lagen utgå och den följande paragrafordningen
i enlighet härmed ändras.

Då anledningen till dessa Andra Kammarens beslut bortfaller, derest
hvad ofvan angående 4 § i sammanjemkningsändamål föreslagits vinner
godkännande, får utskottet vördsamt hemställa,

att Andra kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut dels angående 49—55 §§, dels ock angående

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

rubriken näst före 48 § i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet.

n) 58 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att första stycket af denna
paragraf äfvensom ordet »eljest» i andra stycket skulle utgå.

Då anledningen till detta Andra Kammarens beslut bortfaller, derest
hvad bär ofvan angående 4 § i sammanjemkningsändamål föreslagits vinner
godkännande, får utskottet vördsamt hemställa,

att Andra Kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut angående 58 § i lagen om registrerade
föreningar.

o) 59 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att punkt 5) äfvensom näst
sista stycket, börjande med orden »Dessutom skall» och slutande med orden
»i registret», skulle utgå samt punkternas nummerordning i följd af femte
punktens uteslutning ändras.

Med anledning af hvad här ofvan angående 4 § föreslagits, får utskottet,
i sammanjemkningsändamål, vördsamt hemställa,

att Riksdagen, hvardera kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta,
att 59 § i lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet skall erhålla följande lydelse:

59 §.

Beviljas förenings registrering, läte Konungens
Befallningshafvande i registret införa:

1) dagen för stadgarnes antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, der styrelsen har sitt säte;

5) om och i hvad mån föreningens medlemmar
åtaga sig personlig ansvarighet för föreningens förbindelser; 6)

huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år
eller oftare samt tiden derför;

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

7) styrelseledamöternes fullständiga namn och
hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne
äro berättigade att teckna firman;

9) huru kallelse till sammanträde skall ske och
andra meddelanden bringas till medlemmarnes kännedom.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtaga
sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för
föreningens förbindelser, förteckning å medlemmarne införas
i registret.

Det ena exemplaret af stadgarne skall, försedt
med bevis om registreringen, till sökanden återställas.

. p) 63 § i samma lag har af Andra Kammaren godkänts utan förändring,
men af Första Kammaren återremitterats i syfte svarande mot det
här ofvan vid 73 § i lagen om aktiebolag angifna.

Med anslutning till hvad angående sistnämnda paragraf här ofvan
föreslagits, får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af sitt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att
63 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet skall erhålla följande lydelse:

63 §.

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning
länder honom till förfång, må talan om registreringens
upphäfvande föras vid Rådstufvurätten i den stad.
der Konungens Befallningshafvande har sitt säte.

. q) 66 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att denna paragraf skulle ur
lagen utgå.

Då anledningen till detta Andra Kammarens beslut bortfaller, derest
hvad här ofvan angående 4 § i sammanjemkningsändamål föreslagits vinner
godkännande, får utskottet vördsamt hemställa,

att Andra Kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut angående 66 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.

Bill. till Riksd. Prof. 1895. 8 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

42 Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

r) 68 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att paragrafens första stycke
skulle erhålla följande ändrade lydelse: »Underlåter styrelseledamot att

iakttaga föreskrift, som i 19 § 1 mom., 23 § 4 mom. eller 30 § är meddelad,
straffes med böter från och med fem till och med femhundra kronor».

Då anledningen till detta Andra Kammarens beslut bortfaller, derest
hvad här ofvan angående 4 § i sammanjemkningsändamål föreslagits vinner
godkännande, får utskottet vördsamt hemställa,

-fri ■ • t''; n'' •

att Andra Kammaren ville biträda Första Kammarens
beslut angående 68 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.

is) 69 § i samma lag har af Första Kammaren godkänts utan förändring,
hvaremot Andra Kammaren beslutit, att paragrafen skulle erhålla
följande lydelse: »Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet af böterna eller af vite, hvartill någon
på grund af denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag».

Under åberopande af hvad ofvan vid 78 § i lagen om aktiebolag
anförts, får utskottet vördsamt hemställa,

att Första Kammaren ville biträda Andra Kammarens
beslut angående 69 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet.

4: o.

5 § i lagen om registrering af bankaktiebolag har af Första Kammaren
återremitterats, men af Andra Kammaren godkänts med den ändring,
att sista stycket i paragrafen skulle erhålla följande lydelse: »Böter, som

sålunda ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande,
skola de förvandlas enligt allmän strafflag».

Med anledning af återremissen, hvilken synes hafva framkallats af
betänkligheter emot det föreslagna bötesmaximum såsom alltför högt tilltaget,
och under åberopande af hvad här ofvan vid 78 § i lagen om aktiebolag
anförts, får utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, Andra Kammaren med frånträdande
af Bikt förut fattade beslut, ville för sin del besluta, att

Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 4.

5 § i lagen om registrering af bankaktiebolag skall erhålla
följande lydelse:

5 §•

Försummar styrelseledamot att göra anmälan,
hvarom i 1 § stadgas, straffes med böter från och med
femtio till och med femhundra kronor.

Hvar som i sådan anmälan mot bättre vetande
meddelar oriktig uppgift straffes med böter från och
med etthundra till och med tvåtusen kronor, der ej å
förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Böter, som sålunda ådömas, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmän strafflag.

5:o.

Slutligen får utskottet i anledning af det nära sammanhang, som
råder mellan vissa af de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 6 innefattade
lagförslagen, vördsamt hemställa,

att för den händelse, i följd af den ena eller
andra kammarens beslut vid behandlingen af detta memorial,
något af lagförslagen skulle förfalla, åt utskottet
måtte varda uppdraget att i de antagna lagförslagen
föreslå sådana ändringar, som deraf nödvändigt
föranledas.

Stockholm den 8 maj 1895.

På särskilda utskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.