Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan
Betänkande 1994/95:SfU15
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1994/95:SFU15
Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan
Innehåll
1994/95 SfU15
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd och möjlighet till avskrivning av studielån vid de 9 000 nya N/T-platser som skall inrättas vid universitet och högskolor. Utskottet föreslår dock att den nedre åldersgränsen för särskilt vuxenstudiestöd höjs från 27 till 28 år.
Vid betänkandet har fogats fem reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan (yrk. 1 och 3) har regeringen (Utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen
1. att anta regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
2. att till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 435 600 000 kr.
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1994/95:Ub17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriterier för de särskilda utbildningssatsningarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgräns.
1994/95:Ub19 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett förslagsanslag på 435 600 000 kr till särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
1994/95:Ub21 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om avskrivning av studiemedel för dem som läser behörighetsgivande förutbildning.
1994/95:Ub22 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari yrkas
3. att riksdagen avslår propositionens förslag att införa särskilt vuxenstudiestöd för de nya platserna inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning.
1994/95:Ub24 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla som studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt till likvärdigt stöd,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i studiestödslagen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:Sf509 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att minska anslaget E 9 med 145 miljoner kronor i enlighet med det förslag som framförts i motionen.
1994/95:Sf510 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja åldersgränsen för N/T-arvodet.
1994/95:Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa så kallade N/T-arvoden och således inte anvisa några medel till studiearvode (E9), utan i stället till studiemedel (E4) för budgetåret 1995/96 anvisa 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
1994/95:Sf515 av Britt-Marie Danestig-Olofsson och Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten för arbetslösa civilingenjörer och naturvetare att genomgå en behörighetsgivande ettårig lärarutbildning.
1994/95:Sf516 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förslaget att arvodera naturvetare och teknologer inte skall genomföras.
1994/95:Sf517 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NT-arvodet.
1994/95:Ub623 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om studiearvoden i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen avslår förslag om att införa ett s.k. NT-arvode på 12 000 kr/månad.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
27. att riksdagen avslår regeringens förslag om arvode till 9 000 studerande inom det tekniska-naturvetenskapliga området.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen beslutar att under anslaget E 9 Studiearvode anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 1 620 000 000 kr avseende studiearvode.
1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
25. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om s.k. N/T-arvode.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om ny form av N/T-finansiering, vilket innebär en besparing på 1 200 000 000 kr räknat på 12 månader.
1994/95:A275 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om studielön för vissa N/T-studerande och därmed minskar anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 1 431 000 000 kr för budgetåret 1995/96.
1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
33. att riksdagen avslår regeringens förslag om studiearvode (N/T-arvode) för 9 000 studerande,
34. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Studiearvode på Utbildningsdepartementets huvudtitel för budgetåret 1995/96 anvisa 1 620 000 000 kr.
Utskottet
I budgetpropositionen har regeringen bl.a. föreslagit att medel anvisas för en satsning på 9 000 nya platser i teknisk och naturvetenskaplig utbildning vid universitet och högskolor. För att stimulera intresset för denna utbildning avsåg regeringen att lägga fram förslag om ett s.k. N/T-arvode om 12 000 kr per månad för de studerande vid dessa utbildningar. Regeringen skulle återkomma när det gällde fördelningen av de nya utbildningsplatserna på olika universitet och högskolor och även när det gällde den närmare utformningen av N/T-arvodet.
Det aviserade N/T-arvodet har föranlett ett stort antal motionsyrkanden, i huvudsak avslagsyrkanden. Motionärerna hänvisar till att det redan finns alltför många stöd och att den pågående översynen av studiestödssystemet bör avvaktas innan nya stödformer utformas. Avslagsyrkanden framställs i motionerna Ub906 yrkande 16 av Beatrice Ask m.fl. (m), Ub623 yrkande 1 av Birgit Henriksson (m), Ub901 yrkande 27 av Carl Bildt m.fl. (m), A244 yrkande 25 av Olof Johansson m.fl. (c), Ub624 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), A286 yrkandena 33 och 34 av Elver Jonsson m.fl. (fp), A275 yrkande 4 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp), Sf516 yrkande 2 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp), A271 yrkande 11 av Alf Svensson m.fl. (kds) och Sf513 yrkande 3 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds). I sistnämnda motion begärs också att utgiften för studiemedel till denna grupp studenter beräknas till 150 miljoner kronor. I andra motioner tar motionärerna upp frågor kring den närmare utformningen av ett N/T-arvode. I motion Sf517 yrkande 1 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) anförs att det är oklart om N/T-arvodet skall vara beskattat, och i motion Sf515 av Britt-Marie Danestig-Olofsson och Björn Samuelson (v) anförs att N/T-arvode även bör medges arbetslösa civilingenjörer och naturvetare vid en behörighetsgivande ettårig lärarutbildning. I Sf510 av Christina Axelsson m.fl. (s) anförs att den åldersgräns på 45 som övervägs bör höjas. I motion Sf509 yrkande 3 av Inger Lundberg m.fl. (s) har motionärerna föreslagit att 145 miljoner kronor av de medel som planeras för N/T-arvodet i stället används för en satsning på YTH-utbildning.
I proposition 139 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan återkommer regeringen med ett förslag till fördelning av de resurser som i budgetpropositionen föreslagits överförda från arbetsmarknadspolitiska insatser till universitet och högskolor. Bland annat fördelas resurser för de 9 000 nya platserna för utbildning inom naturvetenskap och teknik. De utbildningsvägar som berörs är ingenjörsexamen, civilingenjörsexamen samt kandidatexamen och magisterexamen med huvudsaklig inriktning mot naturvetenskap och teknik. Även grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4--9 och med ämneskunskaper inom matematiska och naturorienterande ämnen ingår. Härutöver skall en behörighetsgivande förutbildning på ett år (basår) ingå i de fall då en sådan behövs. En förutsättning för tillträde skall vara att särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas.
I proposition 139 tar regeringen på nytt upp frågan om ett N/T-arvode. Sedan regeringen aviserat att man hade för avsikt att lägga fram ett förslag om ett särskilt arvode vid dessa platser har det enligt vad som framgår av propositionen framförts en del synpunkter på utformningen. Vidare har lösningen med ett arvode enligt regeringens bedömning vissa tekniska och administrativa brister. Regeringen har därför stannat för att inte föreslå att det införs ett särskilt arvode vid dessa utbildningsplatser. I propositionen föreslår regeringen i stället att särskilt vuxenstudiestöd skall erbjudas, och regeringen begär bemyndigande för den närmare utformningen av bestämmelserna. De studerande skall få ett bidrag som uppgår till 65 % av utbildningsbidraget och lån upp till en nivå som svarar mot utbildningsbidraget efter skatt. Vuxenstudiebidraget är för närvarande högst 8 065 kr och lägst 4 830 kronor per månad före skatt. Sökanden skall ha fyllt 27 år men får inte vara äldre än 48 år och skall ha fem års yrkeserfarenhet. Stödet medges endast för heltidsstudier och upphör när den fastställda studietiden löper ut om inte särskilda skäl finns. Stödet lämnas i första hand till studerande utan N/T-utbildning. Stöd till studerande som vill avsluta en avbruten N/T-utbildning förutsätter att avbrottet ligger minst tre år tillbaka i tiden. Regeringen föreslår att 435 600 000 kr anvisas för detta ändamål budgetåret 1995/96.
I propositionen begär regeringen vidare bemyndiganden när det gäller studiemedel till de studerande som går basåret. Avsikten är att studiemedel skall kunna beviljas utan hänsyn till den övre åldersgränsen på 45 år, och att hälften av det studielån som tagits för basåret skall avskrivas sedan studierna avslutats.
I flera av de motioner som väckts med anledning av proposition 139 hemställer motionärerna att regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel vid de nya N/T-platserna avslås. Motionärerna anför att förslaget strider mot principen om ett likvärdigt stöd för alla som går högre utbildning och att mängden stödformer redan i dag utgör ett problem såväl för studenterna som för Centrala studiestödsnämnden. Avslagsyrkanden framställs i motionerna Ub19 yrkandena 1 och 3 av Beatrice Ask m.fl. (m), Ub21 yrkande 1 av Andreas Carlgren m.fl. (c) och Ub24 yrkandena 1 och 2 av Inger Davidson m.fl. (kds). I motion Ub22 yrkande 3 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) hemställer motionärerna att förslaget om särskilt vuxenstudiestöd avslås.
I motion Ub17 yrkandena 1 och 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anför motionärerna att regeringens förslag om ett krav på 27 års ålder innebär att avståndet till den ålder då man vanligen börjar denna typ av utbildning inte är tillräckligt stort. De föreslår att åldersgränsen höjs till 28 år.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande bl.a. anfört att andelen personer med teknisk och naturvetenskaplig utbildning är en viktig faktor när det gäller möjligheterna att långsiktigt stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och att insatser också har gjorts inom utbildningsområdet för att stimulera till ökad utbildning inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Verket för högskolestudier (VHS) har t.ex. i uppdrag att genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse för utbildning med denna inriktning, och ungdomar som behöver komplettera sin utbildning för att kunna välja N/T-program i högskolan erbjuds behörighetsgivande basårsutbildning. Enligt utbildningsutskottets mening utgör förslaget ett välkommet bidrag till de ansträngningar som görs för att öka kompetensen på detta område, och utskottet anser att de regler som regeringen avser att utforma för studiestödet är väl avpassade till de grupper som bör komma i fråga för denna utbildning. Åldersgränsen på 27 år bedömer utbildningsutskottet emellertid vara något för låg med hänsyn till behovet av distans till övriga studerande i högskoleutbildning, och utskottet föreslår därför att gränsen i stället dras vid 28 års ålder. Utbildningsutskottet anser att regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd bör bifallas med denna justering. Utbildningsutskottet tillstyrker regeringens förslag även såvitt avser studiemedel.
Socialförsäkringsutskottet vill understryka vikten av att andelen personer med teknisk och naturvetenskaplig utbildning nu ökas och anser att den satsning som regeringen föreslår är väl ägnad för att på ett effektivt och ekonomiskt sätt få till stånd en sådan ökning. Kravet på yrkeserfarenhet bidrar också till att ge satsningen en viss arbetsmarknadspolitisk effekt. Utskottet kan instämma i utbildningsutskottets tillstyrkan av förslaget om att svux skall utgå vid dessa utbildningar.
När det gäller motionsyrkandena om en höjning av åldersgränsen instämmer socialförsäkringsutskottet i utbildningsutskottets bedömning att gränsen bör gå vid 28 år i stället för 27 år. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Ub17 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
De motioner som tar sikte på det aviserade N/T-arvodet får anses förfallna och avstyrks därför av utskottet.
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker även regeringens förslag om särskilda regler för studiemedel som lämnas vid basårsutbildningen. Som utbildningsutskottet anfört är det rimligt att de studerande som tar lån för denna basårsutbildning erbjuds en möjlighet att få lånen avskrivna när studierna avslutats. Vid basårsutbildningen erbjuds inte särskilt vuxenstudiestöd, och en motsvarande rätt till avskrivning finns redan för de vuxenstuderande som uppburit studiemedel för gymnasiala studier och sedan fortsätter sina studier på högskola. Utskottet tillstyrker regeringens förslag även i denna del och avstyrker motionerna.
Det förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) som fogats till propositionen måste samordnas med det förslag om ändring i samma lagrum som utskottet tillstyrkt i SfU12 Studiestöd m.m. Utskottet föreslår därför att lagförslaget ges den utformning som framgår av hemställan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande särskilt vuxenstudiestöd m.m. vid 9 000 N/T-platser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sf509 yrkande 3, 1994/95:Sf510, 1994/95:Sf513 yrkande 3, 1994/95:Sf515, 1994/95:Sf516 yrkande 2, 1994/95:Sf517 yrkande 1, 1994/95:Ub19 yrkande 1 i denna del och yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkande 1, 1994/95:Ub22 yrkande 3, 1994/95:Ub24 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del, 1994/95:Ub623 yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 27, 1994/95:Ub906 yrkande 16, 1994/95:A244 yrkande 25, 1994/95:A271 yrkande 11, 1994/95:A275 yrkande 4, 1994/95:A286 yrkandena 33 och 34
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att åldersgränsen för särskilt vuxenstudiestöd i dessa fall bör gå vid 28 år,
dels beslutar bifalla propositionen såvitt avser bemyndiganden för regeringen att meddela bestämmelser om särskilt vuxenstudiestöd vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,
dels till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 435 600 000 kr, res. 1 (m, c, fp, mp, kds)
2. beträffande lärarutbildning för naturvetare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf515, res. 2 (v)
3. beträffande avskrivning av studielån m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Ub21 yrkande 2 och 1994/95:Ub24 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del beslutar bifalla propositionen såvitt avser bemyndiganden för regeringen att meddela bestämmelser om studiemedel vid viss behörighetsgivande basårsutbildning, res. 3 (m, c, mp, kds)
4. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av propositionen och med ändring av riksdagens beslut med anledning av 1994/95:SfU12 såvitt gäller lagen om ändring i studiestödslagen (1973:349) beslutar att 7 kap. 1 § samma lag skall ha följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Lydelse enligt 1994/95:SfU12 Utskottets förslag
7 kap.
1 §
Särskilt vuxenstudiestöd Särskilt vuxenstudiestöd
kan lämnas till studerande kan lämnas till studerande
vid de läroanstalter och vid de läroanstalter och
utbildningar som regeringen utbildningar som regeringen
bestämmer. Regeringen bestämmer. Regeringen
får meddela föreskrifter får meddela föreskrifter
om rätt till särskilt om rätt till särskilt
vuxenstudiestöd för vuxenstudiestöd för
studerande vid sådana studerande vid sådana
lärarutbildningar till lärarutbildningar till
vilka det finns ett behov av vilka det finns ett behov av
att förbättra att förbättra
rekryteringen. I sådana rekryteringen. I sådana
föreskrifter får föreskrifter får
göras undantag från göras undantag från
bestämmelserna i 3--5 a, 7, bestämmelserna i 3--5 a, 7,
8, 8 a och 14 §§. 8, 8 a och 14 §§.
Regeringen får vidare
meddela föreskrifter om
rätt till särskilt
vuxenstudiestöd för
vissa studerande vid vissa
naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar. I
sådana föreskrifter
får göras avvikelser
från bestämmelserna i 3,
5, 7, 8 och 14 §§ samt,
såvitt avser studiemedel
för behörighetsgivande
förutbildning, i 4 kap. 9
§. I föreskrifterna
får också ges rätt
till avskrivning av
studielån enligt 4 kap. i
andra fall än som anges i 8
kap. 9--12 §§.
I 20 § finns bestämmelser om verkan av att en studerande har uppburit studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas.
Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar. res. 4 (m, c, mp, kds) - villk. res. 1 och 3 res. 5 (fp) - villk. res. 1 och 3
Stockholm den 6 april 1995
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margit Gennser (m), Bengt Lindqvist (s), Rune Backlund (c), Anita Jönsson (s), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund Nilsson (s), Ronny Olander (s) och Margareta E Nordenvall (m).
Reservationer
1. Särskilt vuxenstudiestöd m.m. vid 9 000 N/T-platser (mom. 1)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utbildningsutskottet har" och på s. 6 slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skapar förslaget om N/T-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd nya orättvisor. Kostnaden för särskilt vuxenstudiestöd beräknas av regeringen till 1,6 miljarder kronor och den totala kostnaden för platserna kommer att bli 3 miljarder kronor, allt för en tillfällig satsning på utbildning för 9 000 personer. En kraftig, kortsiktig och ensidig satsning äventyrar enligt utskottets mening de långsiktiga utbildningsmålen, och det finns en stor risk för kvalitetsförsämringar.
För närvarande pågår en översyn av studiestödssystemet i syfte att finna ett mer sammanhållet stödsystem. Det är därför märkligt att regeringen nu lägger fram ett förslag om ytterligare en stödform.
Med det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande särskilt vuxenstudiestöd m.m. vid 9 000 N/T-platser
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513 yrkande 3, 1994/95:Sf516 yrkande 2, 1994/95:Ub19 yrkande 1 i denna del och yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkande 1, 1994/95:Ub22 yrkande 3, 1994/95:Ub24 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del, 1994/95:Ub623 yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 27, 1994/95:Ub906 yrkande 16, 1994/95:A244 yrkande 25, 1994/95:A271 yrkande 11, 1994/95:A275 yrkande 4 och 1994/95:A286 yrkandena 33 och 34 och med avslag på motionerna 1994/95:Sf509 yrkande 3, 1994/95:Sf510, 1994/95:Sf517 yrkande 1 och 1994/95:Ub17 yrkandena 1 och 2 avslår propositionen i denna del.
2. Lärarutbildning för naturvetare (mom. 2)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "De motioner" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Motionärerna bakom motion Sf515 tar upp ett problem som bör kunna lösas inom ramen för det föreslagna stödet. Även om det finns en efterfrågan på tekniker och naturvetare återstår en viss arbetslöshet för somliga grupper. En hel del arkitekter och civilingenjörer inom byggsektorn går utan arbete. Även radiofysiker har svårt att få arbete. Dessa grupper bör erbjudas en möjlighet att genomgå en behörighetsgivande ettårig lärarutbildning med särskilt vuxenstudiestöd. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande lärarutbildning för naturvetare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf515 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att arbetslösa civilingenjörer och naturvetare skall kunna genomgå en behörighetsgivande ettårig lärarutbildning med särskilt vuxenstudiestöd.
3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 3)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Socialförsäkringsutskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
Även förslaget om avskrivning av studielån vid basår innebär att principen om likabehandling av de studerande inom en och samma utbildning frångås. Visserligen finns det med dagens regler en möjlighet för vuxenstuderande som uppburit studiemedel för gymnasiala studier och fortsatt sina studier på högskola att få studielån avskrivna, men denna möjlighet gäller inte vid basårsutbildning i högskola. Det finns enligt utskottet inte någon anledning att på detta sätt göra skillnad mellan olika typer av basårsutbildning inom högskolan, och utskottet anser därför att regeringens förslag om särskilda regler för studiemedel vid de nya platserna bör avslås.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande avskrivning av studielån m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Ub21 yrkande 2 och 1994/95:Ub24 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del avslår propositionen i denna del.
4. Lagförslaget (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m) anser att moment 4 i utskottets hemställan vid bifall till reservationerna 1 och 3 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagförslaget
att riksdagen avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
5. Lagförslaget (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservation 1 och avslag på reservation 3
Sigge Godin (fp) anser att moment 4 i utskottets hemställan vid bifall till reservation 1 och avslag på reservation 3 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av propositionen dels avslår propositionens lagförslag, dels antar följande som reservantens förslag betecknade
Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § och 8 kap. 12 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservantens förslag
4 kap.
9 §
Studiemedel får utgå för kalenderhalvår som infaller senast under det år då den studerande fyller 45 år. Studiemedel får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.
Regeringen får i
föreskrifter om
behörighetsgivande
förutbildning vid viss
naturvetenskaplig och teknisk
utbildning avvika från
bestämmelserna i första
stycket.
8 kap.
12 §1
Utöver vad som följer av 9--11 §§ får studielån avskrivas i fall då det föreligger särskilda skäl till det.
Regeringen får i
föreskrifter om
behörighetsgivande
förutbildning vid viss
naturvetenskaplig och teknisk
utbildning föreskriva om
rätt till avskrivning av
studielån enligt 4 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Senaste lydelse 1988:877
Särskilda yttranden
1. Särskilt vuxenstudiestöd m.m. vid 9 000 N/T-platser (mom. 1)
Rose-Marie Frebran (kds) anför:
En konsekvens av att regeringens förslag om N/T-stöd inte genomförs är att kostnaden för studiemedel ökar. I reservation 21 i betänkandet 1994/95:SfU12 Studiestöd m.m. föreslår jag därför att anslaget till Studiemedel ökas med 150 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
2. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 3)
Sigge Godin (fp) anför:
Enligt min mening bör all basårsutbildning ligga inom komvux eftersom det är fråga om en gymnasiekomplettering för vuxna. I den mån basårsutbildning ändå förläggs till högskolor och universitet bör de ekonomiska villkoren för de studerande vara likvärdiga. Förslaget om avskrivning av halva studielånet vid basårsutbildning i högskola står i god överensstämmelse med denna princip eftersom en motsvarande möjlighet finns för studerande som genomför sin basårsutbildning i komvux. Jag har därför inte något yrkande i denna del.
I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga 1
Utbildningsutskottets yttrande 1994/95:UbU6y Bilaga 2 Särskilda utbildningssatsningar
Till socialförsäkringsutskottet
Utbildningsutskottet har den 21 februari 1995 beslutat att med eget yttrande överlämna studiestödsfrågorna i proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan jämte motioner till socialförsäkringsutskottet.
Propositionen
I proposition 1994/95:139 redovisar regeringen fördelningen av de resurser som i budgetpropositionen föreslagits överförda från arbetsmarknadspolitiska insatser till universitet och högskolor. Bland annat fördelas resurser för 9 000 nya platser för utbildning inom naturvetenskap och teknik. De utbildningsvägar som berörs är ingenjörsexamen, civilingenjörsexamen samt kandidatexamen och magisterexamen med huvudsaklig inriktning mot naturvetenskap och teknik. Även grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4--9 och med ämneskunskaper inom matematiska och naturorienterande ämnen ingår. Härutöver skall en behörighetsgivande förutbildning på ett år (basår) ingå i de fall då en sådan behövs. En förutsättning för tillträde skall vara att särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas.
I proposition 1994/95:139 (mom. 1 delvis) begär regeringen bemyndigande för den närmare utformningen av de bestämmelser som skall gälla för särskilt vuxenstudiestöd vid denna utbildning samt föreslår (mom. 3) att 435 600 000 kr anvisas för detta ändamål budgetåret 1995/96. De studerande skall få ett bidrag som uppgår till 65 % av utbildningsbidraget och lån upp till en nivå som svarar mot utbildningsbidraget efter skatt. Vuxenstudiebidraget är för närvarande högst 8 065 kr och lägst 4 830 kr per månad före skatt. Sökanden skall ha fyllt 27 år men får inte vara äldre än 48 år och skall ha fem års yrkeserfarenhet. Stödet medges endast för heltidsstudier och upphör när den fastställda studietiden löper ut om inte särskilda skäl finns. Stödet lämnas i första hand till studerande utan N/T-utbildning. Stöd till studerande som vill avsluta en avbruten N/T-utbildning förutsätter att avbrottet ligger minst tre år tillbaka i tiden.
I propositionen (mom. 1 delvis) begär regeringen vidare bemyndiganden när det gäller studiemedel till studerande som går basåret. Studiemedel kommer att beviljas utan hänsyn till den övre åldersgränsen på 45 år, och avsikten är att hälften av det studielån som tagits för basåret skall avskrivas sedan studierna avslutats.
Motionerna
I flera motioner hemställer motionärerna att regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd och avskrivning av studielån vid de nya N/T-platserna avslås. Motionärerna anför att förslaget strider mot principen om ett likvärdigt stöd för alla som går högre utbildning och att mängden stödformer redan i dag utgör ett problem såväl för studenterna som för Centrala studiestödsnämnden. Avslagsyrkanden framställs i motionerna 1994/95:Ub19 (m) yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub21 (c) yrkande 1 och 1994/95:Ub24 (kds) yrkandena 1 och 2. I motion 1994/95:Ub22 (fp) yrkande 3 hemställer motionärerna att förslaget om särskilt vuxenstudiestöd avslås.
I motion Ub17 (v) yrkandena 1 och 2 anför motionärerna att regeringens förslag om en åldersgräns på 27 år innebär att avståndet till den ålder då man vanligen börjar denna typ av utbildning inte är tillräckligt stort. De föreslår att åldersgränsen höjs till 28 år.
Utskottet
Utskottet kommer att behandla regeringens förslag om anvisning och fördelning av medel för de nya N/T-platserna samt vissa urvalsfrågor i betänkandet 1994/95:UbU15 Anslag till högre utbildning och forskning, m.m.
Enligt utskottets mening har regeringens förslag om en satsning på N/T-utbildning i högskolan stora fördelar. Utbildningsinsatsen genomförs med medel som annars skulle ha använts för arbetsmarknadspolitiska insatser och representerar därför inte någon merkostnad för staten. Samtidigt föreslås de nya platserna få en utformning, med bl.a. krav på yrkeserfarenhet, som innebär att de har en effekt också på det arbetsmarknadspolitiska området. Satsningen utgör således en del i regeringens program för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.
Som anförs i propositionen är andelen personer med teknisk och naturvetenskaplig utbildning en viktig faktor när det gäller möjligheterna att långsiktigt stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Inom utbildningsområdet har insatser gjorts för att stimulera till ökad utbildning inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Verket för högskolestudier (VHS) har t.ex. i uppdrag att genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse för utbildning med denna inriktning, och ungdomar som behöver komplettera sin utbildning för att kunna välja N/T-program i högskolan erbjuds behörighetsgivande basårsutbildning. Förslag om en utvidgning av dessa basårsplatser har lagts fram av regeringen i annat sammanhang.
Enligt utskottets mening utgör förslaget om en satsning på N/T-utbildning ett välkommet bidrag till de ansträngningar som görs för att öka kompetensen på detta område. De regler som regeringen avser att utforma för studiestödet är väl avpassade till de grupper som bör komma i fråga för denna utbildning. Åldersgränsen på 27 år bedömer utskottet emellertid vara något för låg med hänsyn till behovet av distans till övriga studerande i högskoleutbildning, och utskottet föreslår därför att gränsen i stället dras vid 28 års ålder. Utskottet anser att regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd bör bifallas med denna justering.
Även förslaget om avskrivning av hälften av det studielån som avser basåret bedömer utskottet som välavvägt med hänsyn till att särskilt vuxenstudiestöd inte erbjuds under denna utbildning och då en motsvarande rätt till avskrivning redan föreligger när det gäller vuxenstuderande som uppburit studiemedel för gymnasiala studier och fortsatt sina studier på högskola. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag även såvitt avser studiemedel.
Stockholm den 30 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Margareta E Nordenvall (m), Conny Sandholm (fp) och Ulla-Britt Hagström (kds).
Avvikande meningar
1. Beatrice Ask (m), Andreas Carlgren (c), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Tomas Högström (m), Margareta E Nordenvall (m), Conny Sandholm (fp) och Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "denna justering." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skapar förslaget om N/T-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd nya orättvisor. Kostnaden för särskilt vuxenstudiestöd beräknas av regeringen till 1,6 miljarder kronor och den totala kostnaden för platserna kommer att bli 3 miljarder kronor, allt för en tillfällig satsning på utbildning för 9 000 personer. En kraftig, kortsiktig och ensidig satsning äventyrar enligt utskottets mening de långsiktiga utbildningsmålen, och det finns en stor risk för kvalitetsförsämringar.
För närvarande pågår en översyn av studiestödssystemet i syfte att finna ett mer sammanhållet stödsystem. Det är därför märkligt att ett förslag om ytterligare en form av stöd läggs fram.
Med det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag om särskilt vuxenstudiestöd.
2. Beatrice Ask (m), Andreas Carlgren (c), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Tomas Högström (m), Margareta E Nordenvall (m) och Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Även förslaget om" och slutar med "avser studiemedel." bort ha följande lydelse:
Även förslaget om avskrivning av studielån vid basår innebär att principen om likabehandling av de studerande inom en och samma utbildning frångås. Visserligen finns det med dagens regler en möjlighet för vuxenstuderande som uppburit studiemedel för gymnasiala studier och fortsatt sina studier på högskola att få studielån avskrivna, men denna möjlighet gäller inte vid basårsutbildning i högskola. Det finns enligt utskottet inte någon anledning att på detta sätt göra skillnad mellan olika typer av basårsutbildning inom högskolan, och utskottet anser därför att regeringens förslag om särskilda regler för studiemedel vid de nya platserna bör avslås.
Särskilda yttranden
1. Conny Sandholm (fp) och Ulla-Britt Hagström (kds) anför:
Vi har anslutit oss till avvikande mening 1 men vill härutöver framhålla att regeringen i annat sammanhang föreslagit att barntillägget inom vuxenstudiestödet avskaffas. Något barntillägg kommer följaktligen inte att utgå till de studerande vid de nya platserna. Möjligheterna att attrahera kvinnor -- särskilt ensamstående kvinnor med barn -- till dessa platser är därför små. Det kan också ifrågasättas om stödet verkligen kan locka de övriga grupper med längre yrkeserfarenhet som regeringen vill nå.
2. Conny Sandholm (fp) och Gunnar Goude (mp) anför:
Enligt vår mening bör all basårsutbildning ligga inom komvux eftersom det är fråga om en gymnasiekomplettering för vuxna. I den mån basårsutbildning ändå förläggs till högskolor och universitet bör de ekonomiska villkoren för de studerande vara likvärdiga. Förslaget om avskrivning av halva studielånet vid basårsutbildning i högskola står enligt vår mening i god överensstämmelse med denna princip eftersom en motsvarande möjlighet finns för studerande som genomför sin basårsutbildning i komvux. Vi har därför inte något yrkande i denna del.