Särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Betänkande 1988/89:JoU6

Jordbruksutskottets betänkande
1988/89:JoU6

Särskilda åtgärder med anledning av algblomning
och säldöd

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker ett regeringsförslag att tillföra det marina miljöarbetet
sammanlagt 30 milj. kr. under innevarande budgetår. Medlen skall användas
till internationellt arbete, forskning och övervakning. En särskild
satsning på området behövs med anledning av de allvarliga störningar som
drabbat Nordsjön och havet utanför västkusten under våren och sommaren
1988.

I motionerna yrkas på åtgärder av olika slag till skydd av miljön.

Med anledning av motioner (m, c, fp) föreslår utskottet att riksdagen gör
ett uttalande om inriktningen av det internationella miljöarbetet, vari då
inräknas bl. a. våra grannländers utsläpp i gränsvattnen mot Sverige och
organisationen av Nordsjösamarbetet. I övrigt avstyrks motionerna.

Motioner om marin forskning avstyrks med hänvisning till att en utredning
om baslaboratorier för marin vetenskaplig forskning bereds i regeringens
kansli. Motioner om kvävegödsling, PCB-förbud, trafikens miljöeffekter
m.m. liksom om en ny handlingsplan mot miljöförstörelsen till
havs, i luften och på land avstyrks med hänvisning till att riksdagen så sent
som i juni 1988 fattat beslut om miljöpolitiken inför 1990-talet, innefattande
bl. a. en aktionsplan mot havsföroreningar och en reviderad aktionsplan
mot försurningen. Utskottet erinrar även om att beslut samtidigt fattades
om insatser mot miljöstörningar från jordbruket samt om att beslut fattats
såväl i samband med det miljöpolitiska ärendet som tidigare under våren om
att begränsa trafikens miljöstörningar.

Till betänkandet har fogats 20 reservationer och 7 särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1988/89:10 yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för särskilda åtgärder föranledda
av algblomning och säldöd som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till statens naturvårdsverk på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.,

3. att riksdagen till miljövårdsforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 11 500 000 kr.

1988/89

JoU6

1 Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 6

4. att riksdagen till åtgärder mot havsföroreningar på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 16 500 000 kr.

Regeringen (miljö- och energidepartementet) föreslår i propositionen särskilda
resursförstärkningar avseende internationellt arbete, forskning och
övervakning som behövs med anledning av de kraftiga störningar som
drabbat främst Nordsjön och havet utanför västkusten under våren och
sommaren 1988.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1988/89:Jo2 av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av ytterligare insatser för att rädda havsmiljön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lunds universitets betydelse för den marinbiologiska forskningen.

1988/89:Jo3 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom ekologisk mikrobiologi och inrättar en professur
vid Umeå universitet i ekologisk mikrobiologi — särskilt marin mikrobiologi.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad samordning för miljövården i Norden.

1988/89:Jo4 av Lars Ernestam m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett förstärkt åtgärdsprogram
mot kvävegödningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att naturvårdsverket får i uppdrag att utarbeta ett förslag till plan för
avveckling av massaindustrins utsläpp av klorerade organiska ämnen senast
till sekelskiftet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att PCB totalförbjuds senast i och
med utgången av 1992,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella initiativ mot PCB-användning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ytterligare marina reservat,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en Nordsjökommission.

1988/89:Jo5 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett Östersjölaboratorium
för södra Östersjön inrättas,

2. att riksdagen beslutar att laboratoriet skall förläggas till Karlskrona
kommun.

1988/89:JoU6

2

1988/89:Jo6 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för upprättande av ickespridningsavtal
för miljön,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av det internationella miljöarbetet,

3. att riksdagen beslutar att målsättningen skall vara att klorutsläppen
skall vara avvecklade inom sju år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra Vallvik till en mönsteranläggning,

5. att riksdagen beslutar att förbjuda användning av PCB fr. o. m. 1989,

6. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts om
skärpta krav på utsläppen från trafiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på biobränslen, innefattande energigrödor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att minska kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av marinekologiska institutionen vid Lunds universitet,

10. att riksdagen beslutar inrätta ett Östersjölaboratorium,

11. att riksdagen beslutar anslå 20 milj. kr. till förstärkning av länsstyrelsernas
naturvårdsenheter för innevarande budgetår,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning till dem som drabbats av miljökatastrofen i Västerhavet.

1988/89:Jo7 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utarbeta en handlingsplan som utgår från de i motionen
angivna sex punkterna mot miljöförstörelsen till havs, luft och land, nämligen: -

snabb minskning av klorutsläppen

- omläggning av jordbrukspolitiken

- minskad vägtrafik

- avveckling av kärnkraften

- upphörande av sopförbränning

- skärpt miljölagstiftning.

1988/89:Jo8 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att en förstärkning av den marinbiologiska forskningen vid
Lunds universitet skall ske i enlighet med vad som sagts i motionen.

1988/89:Jo9 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om behovet av
ett gemensamt åtgärdsprogram för Norge, Danmark och Sverige i syfte att
angripa utsläppen inom dessa länder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en beredskapsplan
skall tas fram för fisket med lösningar på hur näringen skall
överleva under rådande förhållanden,

1988/89:JoU6

3

3. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om hur fiskarena
skall kunna stödjas under perioder där fisket ligger nere.

1988/89:JolO av Åsa Domeij m. fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att sänka tillåten hastighet på väg till 70 resp. 90
km/tim.,

2. att riksdagen beslutar att omgående införa skärpta avgaskrav för
dieselfordon så att kraven blir minst lika höga som de som ställts i USA
fr. o. m. 1986 års modeller,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna att det bör satsas
på järnvägen så att hälften av de långväga (över 10 mil) godstransporter som
i dag går på lastbil inom tio år förs över till järnväg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att planerna på
en bilbro till Danmark och en motorväg längs västkusten bör överges,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de resurser
som satsas på bärighetshöjande åtgärder på landsvägarna i stället bör användas
för investeringar i miljövänlig kollektivtrafik i storstadsområdena,

6. att riksdagen beslutar att höja bensinskatten med 1:25 kr./l för oblyad
bensin och med 2:25 kr./l för blyad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att luftfartsverket
bör få i uppdrag att utarbeta några olika alternativ för hur kväveoxidutsläppen
från flyget kan minskas med 25 % inom sex år,

8. att riksdagen beslutar belasta konstgödselkväve med en avgift på
300 % att återföras till jordbruket huvudsakligen i form av arealbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att naturvårdsverket
bör få i uppdrag att snabbutreda vilken jordbruksmark i kustområdena
och eventuellt längs en del vattendrag det skulle vara lämpligt att köpa in
för att återföra till våtmark,

10. att riksdagen beslutar om förbud för användning av klorblekta pappersprodukter
i Sverige fr. o. m. 1 juli 1989,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vallvik bör
göras till en mönsterfabrik genom att före utgången av år 1992 presentera
världens första fungerande slutna blekeri, alternativt ett blekeri där eventuella
restprodukter kan tas om hand samt att alla klorfria avloppsströmmar
bör ledas till en högeffektiv anaerob rening vilken skall vara i kontinuerlig
drift senast 1 januari 1990,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att naturvårdsverket
bör ges i uppdrag att utforma ett forskningsprogram för att få fram
bättre kunskaper om halgenerade organiska ämnen, deras förekomst i
naturen och potentiella miljörisker.

1988/89:Joll av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående förstärkning av de fasta resurserna vid Askölaboratoriet
och Kristinebergs marinbiologiska station,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående behovet av stöd till u-länder för uppbyggnad av marinbiologisk
kunskap och miljöövervakning av hav.

1988/89 :JoU6

4

Motioner väckta under allmänna motionstiden i januari
1988

1987/88:Jo286 av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fiskerinäringen i Halland.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A485.

1987/88:Jo404 av Jens Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder med anledning av Norges utsläpp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reducering av sälstammen på västkusten.

Offentlig utfrågning

Skagerrak och Kattegatt har det senaste halvåret undergått en fortlöpande
naturkatastrof med allvarliga skador på växt- och djurlivet i havet. Kustfisket
har drabbats svårt, framför allt i Halland, och vattenbruket har
åsamkats betydande förluster. Utskottet har den 17 november 1988 anordnat
en offentlig utfrågning för att närmare informera sig om skadornas
omfattning och om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska föroreningsbelastningen
från jordbruket, från de kommunala avloppen, från industrin
och från vägtrafiken. I utfrågningen har deltagit representanter för berörda
centrala och vissa regionala myndigheter, vissa vetenskapsmän och forskare
samt representanter för kommunerna, industrin och naturvårdande organisationer.

Utskottet

Inledning

Algblomning

Under maj och juni 1988 orsakade massförekomst av den encelliga algen
Chrysochromulina polylepis omfattande skador på växt- och djurlivet i
främst Skagerrak, Kattegatt och delar av Nordsjön.

Skadorna berodde på att algerna under blomningen utsöndrade substanser
som var mycket giftiga för bl. a. fisk och många bottenlevande
organismer. Effekterna var kraftigast i öppna havet samt i ytter- och mellanskärgårdarna
medan innerskärgårdarnas utsötade vatten i stor utsträckning
hade skonats. Inom stora sammanhängande områden på 1 — 15 meters
djup orsakade blomningen mycket allvarliga skador på alla högre former av
djur- och växtliv. Det finns inte belagt att denna alg tidigare har uppträtt i
massförekomst eller varit giftproducerande i den omfattning som nu var
fallet.

Algblomningen har medfört vissa skador för fiskodlingar utmed kusten.
Till följd av den ständiga närsalttillförseln till haven har algblomningar
blivit allt vanligare i kustnära och avgränsade havsområden. Ett exempel på

1988/89:JoU6

5

denna utveckling är Laholmsbukten, som på grund av de kraftiga algblomningarna
och de därav orsakade miljöeffekterna förklarades som s. k.
särskilt föroreningskänsligt område av regeringen hösten 1986.

Att en eller ett fåtal arter får möjlighet att utvecklas så kraftigt som skett
under försommarens algblomning och så fullständigt dominera i det öppna
havets ytligare delar tyder på en kraftig störning av stora delar av havsekosystemen.
Det är sannolikt att en långvarig och omfattande närsaltbelastning,
särskilt efter den gångna milda och relativt nederbördsrika vintern,
har haft en stor betydelse för algblomningen i Nordsjön och utanför västkusten.
Även den ökade belastningen av miljöfarliga ämnen kan vara viktig
i detta sammanhang.

Säldöd

Under den gångna sommaren har Nordsjöns, Skagerraks, Kattegatts och
södra Östersjöns knubbsälsbestånd drabbats av en omfattande farsot som
orsakar stor dödlighet. Sjukdomen, som är besläktad med valpsjuka, orsakas
av ett virus som medför att sälarnas immunförsvar sätts ned. Den
vanligaste dödsorsaken är lunginflammation. Viruset sprids mycket snabbt.
Farsoten har hittills lett till att ca 70 % av Skagerraks och Kattegatts
knubbsälsbestånd, som utgjordes av ca 7 800 djur, har dött. Motsvarande
höga dödlighet är också rapporterad från södra Östersjön, där endast ca 40
djur återstår av drygt 100 djur. Det finns en uppenbar risk att återstoden av
Östersjöns knubbsälspopulation kan komma att utrotas.

Viruset har hittills angripit enstaka gråsälar men det är ännu oklart om
gråsäl är lika känslig som knubbsäl. Om vikare kan smittas är inte känt.
Sjukdomen bedöms inte ha något direkt samband med miljöförstöringen i
haven. Svenska forskare har emellertid länge varit medvetna om att hälsotillståndet
hos Sveriges och framför allt Östersjöns sälstammar successivt
har försämrats. På grund av allt kraftigare störningar i den marina miljön,
främst utsläpp av klorerade organiska substanser samt den tidigare jakten,
har Östersjöns sälstammar minskat kraftigt. Skador som skelettdeformationer,
sterilitet och förstorad binjurebark, vilket bl. a. synes innebära ett
nedsatt immunförsvar, har blivit allt vanligare bland sälarna. Skadefrekvensen
varierar med mellan 30 och drygt 90 % för de olika skadetyperna.

Internationellt samarbete

Ett antal internationella vetenskapliga konferenser och symposier hölls i ett
tidigt skede under sommaren för att gå igenom framkomna uppgifter och
för att internationellt samordna den fortsatta verksamheten. Ytterligare
symposier planeras för den kommande hösten.

Sverige deltar aktivt i många olika organ för internationellt samarbete
med syfte att begränsa förorenande utsläpp i haven. I propositionen erinras
bl. a. om det arbete som utförs inom ramen för ett antal konventioner om
havsmiljön: Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina
miljö; Pariskonventionen om förhindrande av havsföroreningar från
landbaserade källor som omfattar utsläpp till Nordsjön och Nordostatlanten;
Oslokonventionen om förhindrande av havsföroreningar genom

1988/89:JoU6

6

dumpning från fartyg och luftfartyg (täcker samma område som Pariskonventionen)
samt Bonnöverenskommelsen om samarbete vid bekämpning av
olje- och kemikalieutsläpp.

Regeringens förslag

Miljö- och energiministern framhåller i propositionen att den marina miljöforskningen
som rör Nordsjön och Östersjön bör samordnas. Senare i år
avser regeringen att ta kontakt med berörda länder för att söka stöd för ett
samlat och förstärkt internationellt handlande vilket är nödvändigt för att få
till stånd effektivt skydd av vår gemensammma marina miljö. Syftet med en
sådan internationell samverkan bör i första hand vara att belysa närsalters,
stabila organiska ämnens och andra miljögifters långsiktiga inverkan på
havsekosystemen samt ge insikter om hur olika utsläppsbegränsande åtgärder
kan genomföras för att effektivt minska belastningen på havsmiljön.

Enligt propositionen är en kraftig resursförstärkning nödvändig för att
klara de särskilda insatser som algblomningen och säldöden nu föranleder.
Syftet med dessa insatser skall vara att förbättra förutsättningarna att genom
prov- och datainsamling, dokumentation samt forskning öka kunskaperna
om orsaker till algblomningar i öppna havet och om olika faktorer
som påverkar och hotar de marina däggdjurens fortlevnad. Dessa kunskaper
bör kunna ligga till grund för eventuella ytterligare åtgärder. De
intensifierade svenska insatserna bör också kunna användas som underlag
till att påskynda det internationella förhandlingsarbetet för marina miljöfrågor.

De särskilda resurstillskott som är nödvändiga bör avse de svenska insatserna
i det internationella förhandlingsarbetet, den marina övervakningen
och miljöeffektforskningen. Regeringen föreslår mot den bakgrunden
att sammanlagt 30 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår. I propositionen anges fördelningen av de föreslagna
medlen på anslagen till statens naturvårdsverk, till miljövårdsforskning
och till åtgärder mot havsföroreningar.

Av medlen bör 5,5 milj. kr. reserveras för insatser avseende den marina
grundforskningen. Den närmare fördelningen av dessa medel bör enligt
propositionen beslutas i samband med att ställning tas till universitets- och
högskoleämbetets, UHÄ, kommande förslag beträffande baslaboratorier
för marin naturvetenskaplig forskning i Sverige.

Utskottets överväganden

Sorn anförts inledningsvis har utskottet hållit en offentlig utfrågning i anslutning
till sin behandling av propositionen. Därvid har myndigheter, forskare,
naturvårdsorganisationer samt företrädare för jordbruket, kommunerna,
industrin och vägtrafiken lämnat sin syn på tillståndet i havet och vilka
möjligheter som står till buds för att förbättra situationen.

Av utfrågningen framgick att havsmiljön i Skagerrak och icke minst i
Kattegatt ytterligare försämrats sedan regeringen lade fram sin proposition.
Fisket längs Hallandskusten har i höst lämnat ett ytterst ringa utbyte, och

1988/89:JoU6

7

näringen står inför stora svårigheter. Belastningen på havsmiljön beror —
förutom av ”naturliga” hydrologiska och meteorologiska faktorer — på
utsläpp av skilda slag härrörande från såväl inhemska som utländska källor.
Från forskarhåll betonades att en betydande osäkerhet råder om de olika
faktorernas relativa betydelse. De svenska avloppsverken har numera genomfört
en effektiv fosforrening. Med hänsyn härtill var man tämligen enig
om att, när det gäller eutrofieringen av Västerhavet, till den del denna
orsakas av utsläpp från Sverige, kvävetillförseln spelar den viktigare rollen.
Kvävebelastningen från utländska källor är flerdubbelt större än de inhemska
bidragen. Kväveläckaget från skogsmark är enligt de senaste forskningsrönen
större än man tidigare räknat med. Mer än hälften av kvävetillförseln
till haven runt Sverige anses komma genom diffust luftnedfall och avrinning
från skogsmark. De största enskilda källorna därefter är läckage från jordbruk
och utsläpp från kommunala reningsverk. Dessa svarar i genomsnitt
vardera för 10—15 % av kvävetillförseln till havet. De regionala variationerna
är betydande. Effekten på havets flora och fauna av giftutsläpp i form av
giftiga metaller och kemikalier — framför allt stabila klorerade organiska
substanser — är sämre utredd men bedöms mycket allvarlig. Likaså anses
frågan om dessa ämnens förekomst på bottnarna i kustzonen mindre väl
utforskad. I kustzonen sker en betydande del av primärproduktionen. Den
är därför av särskild betydelse för såväl fiskens som sälens föda.

Utskottet finner att regeringens förslag om en särskild satsning på det
marina miljöarbetet med anledning av den gångna sommarens algblomning
och säldöd är väl grundat. Riksdagen bör därför godkänna de förslag till
riktlinjer för arbetet som anges i propositionen och som innebär prov- och
datainsamling, dokumentation samt forskning för att öka kunskaperna om
orsaker till algblomningar i öppna havet och om de olika faktorer som
påverkar och hotar de marina däggdjurens fortlevnad. Som miljö- och
energiministern framhåller bör också det internationella förhandlingsarbetet
för marina miljöfrågor påskyndas. Utskottet vill icke minst mot bakgrund
av vad som framkom vid utfrågningen understryka vikten av den
aktuella satsningen.

Utskottet ansluter sig även till regeringens förslag om medelstilldelning.
Riksdagen bör alltså besluta i enlighet med propositionen.

Motionsbehandling

I motionerna ifrågasätts icke propositionens förslag till riktlinjer och medelstilldelning.

I det följande behandlar utskottet de motioner som väckts med anledning
av propositionen samt ett par motioner från januari 1988. Flertalet av dessa
motioner rör frågor som ingående behandlats av riksdagen inför dess beslut
våren 1988 om miljöpolitiken inför 1990-talet.

Resurser till laboratorier m.m.

1988/89 :JoU6

Behovet av ytterligare resurser till olika forskningsinstitutioner understryks
i flera motioner, utan att dock några förslag om ytterligare anslag väcks.

8

Enligt motion Jo2 (s) bör den framtida organisationen vad gäller marin
forskning och övervakning utformas så att samordnings- och kvalitetsvinster
kan göras mellan den grundläggande forskningen, den miljöinriktade forskningen
och olika miljökontrollprogram. Händelserna i våra angränsande
havsområden har visat på att någon form av miljöjour bör inrättas med
operativt ansvar för att genomföra och utvärdera undersökningar vid akuta
händelser (yrkande 1). I motionen framhålls även Lunds universitets betydelse
för den marinbiologiska forskningen (yrkande 2). Motsvarande yrkanden
framställs i motionerna Jo8 (c) och Jo6 (c) yrkande 9. I motionerna
diskuteras UHÄ:s utredning om marina baslaboratorier vilken även omnämns
i propositionen i samband med förslag om reservering av medel för
grundforskning. Motionärerna vänder sig mot utredningens ställningstagande
beträffande den marinekologiska forskningen vid Lunds universitet.
Yrkande framställs att riksdagen beslutar att institutionen i Lund bibehålls.
— Enligt motion Jo3 (fp) bör det inrättas en professur i Umeå i ekologisk
mikrobiologi — särskilt marin mikrobiologi. — Enligt motionerna Jo5 (c)
yrkande 1 och Jo6 (c) yrkande 10 bör ett Östersjölaboratorium inrättas för
forskning om föroreningssituationen i södra Östersjön och om fiskreproduktionens
problem där. Enligt motion Jo5 bör institutet förläggas till Karlskrona
(yrkande 2). — I motion Joll (m) framhålls behovet av en förstärkning
av de fasta resurserna vid Askölaboratoriet och Kristinebergs marinbiologiska
station (yrkande 1).

Utskottets överväganden

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo2 om att organisationen
av den marina forskningen och övervakningen av havens miljötillstånd
bör läggas upp så att olika institutioner och program kan samordnas.
Regeringen och riksdagen har i tidigare sammanhang, senast i
samband med det miljöpolitiska beslutet våren 1988, givit uttryck för likartade
tankegångar (prop. 1987/88:85, JoU23). Av förevarande proposition
framgår att regeringen tillsatt en arbetsgrupp under naturvårdsverkets ledning
för att samordna åtgärder m.m. med anledning av de under år 1988
inträffade miljöstörningarna. Något särskilt uttalande från riksdagens sida
med anledning av motionen i berörd del (yrkande 1) ter sig icke påkallat.

Som framgår av utskottets ställningstagande till propositionen tillstyrker
utskottet regeringens förslag om att anvisa 5,5 milj. kr. till insatser avseende
den marina grundforskningen. Den närmare fördelningen av dessa medel
bör beslutas i samband med att ställning tas till UHÄ:s förslag beträffande
baslaboratorier för marin naturvetenskaplig forskning i Sverige. UHÄ:s
utredning går tillbaka på ett beslut av riksdagen om att ansvaret för den
marina forskningen, inkl. baslaboratoriernas hela verksamhet inom resp.
geografiska område, bör knytas till universiteten i Stockholm, Göteborg och
Umeå (prop. 1986/87:80, UbU26). Vid sidan därav har jordbruksutskottet
vid olika tillfällen tagit upp frågan om inrättande av ett Östersjölaboratorium
med inriktning på i första hand forskning och undersökning av det
kustnära fisket och kustvattenmiljön i södra Östersjön. Våren 1988 riktade
riksdagen i samband med det miljöpolitiska beslutet ett tillkännagivande till

1988/89:JoU6

9

1* Riksdagen 1988/89. 16 sami. Nr 6

regeringen om miljösituationen i södra Östersjön. Utskottet framhöll då att
miljösituationen i södra Östersjön är så allvarlig att ytterligare ansträngningar
borde göras för att stärka forskningsresurserna. Vidare borde gränsdragningen
mellan bl. a. baslaboratorierna och havsfiskelaboratoriet undersökas.

Utskottet har erfarit att UHÄ:s utredning numera överlämnats till regeringen.
Den bereds för närvarande i utbildningsdepartementet. Utskottet
finner för sin del angeläget att jordbruksutskottet bereds tillfälle yttra sig i
laboratoriefrågan i samband med att denna behandlas i riksdagen. Utskottet
är emellertid, med hänsyn bl. a. till att ärendet fortfarande ligger
under beredning, icke berett att för närvarande föreslå någon riksdagens
ytterligare åtgärd med anledning av förslaget i motion Joll yrkande 1 om
resursförstärkning av laboratorierna på Askö och Kristineberg.

Med motsvarande motivering avstyrker utskottet motionerna Jo2 yrkande
2, Jo6 yrkande 9 och Jo8 om den marinekologiska forskningen vid Lunds
universitet.

Likaså avstyrker utskottet motionerna Jo5 och Jo6 yrkande 10 om ett
Östersjölaboratorium.

Med hänvisning till det anförda avstyrks slutligen motion Jo3 yrkande 1
om en professur i Umeå.

Internationella frågor, m.m.

Utskottet har vid många tillfällen haft anledning framhålla att de internationella
aspekterna måste inta en framträdande plats i de miljöpolitiska
övervägandena. Detta betonas också både i propositionen och i flera motioner.
Enligt motion Jo6 (c) bör riksdagen rikta ett tillkännagivande till
regeringen om inriktningen av det internationella miljösamarbetet. Enligt
motionen bör detta inriktas bl. a. på att realisera förslaget om en internationell
luftvårdsfond, på skärpta internationella regler för miljöfarliga
föroreningar, skärpta regler mot oljeutsläpp och förbud mot radioaktiva
utsläpp. Ett särskilt program bör utarbetas för att begränsa tungmetalltillförseln
till Östersjön i stort (yrkande 2). Vidare bör riksdagen understryka
vikten av att en Nordsjökommission kommer till stånd. Ett yrkande om en
Nordsjökommission framförs även i motion Jo4 (fp) yrkande 6. Yrkanden
om ökad samordning av miljövården i Norden framförs i motionerna Jo3
(fp) yrkande 2 och Jo9 (fp) yrkande 1. I motion 1987/88:Jo404 (m) yrkas på
åtgärder med anledning av Norges utsläpp. Enligt sistnämnda motion har
man från svensk sida varit alltför kravlös när det gäller Norges förorening av
den nordbohuslänska kusten.

Utskottet får anföra följande med anledning av de nu refererade motionsyrkandena.

Riksdagen har vid olika tillfällen, och senast våren 1988, riktat uppmaningar
till regeringen att engagera sig för att en internationell luftvårdsfond
bildas, från vilken anslag skall kunna beviljas för miljöinvesteringar.
Samtidigt har riksdagen uttalat önskemålet att en Nordsjökommission bildas
för att efter mönster av Östersjökommissionen samordna arbetet i de
olika konventioner som reglerar miljösamarbetet i Nordsjöområdet (JoU
1987/88:23 mom. 56 och 97).

1988/89:JoU6

10

När det gäller de krav som riktas på nordisk samordning i motionerna Jo3
och Jo9 får utskottet erinra om att Nordiska rådet helt nyligen, vid extrasession
den 16 november 1988, godkänt ett ministerrådsförslag om en
åtgärdsplan mot förorening av den marina miljön (Dok. B 86/s) med tillägg
enligt ett ändringsförslag (Dok. B86 Ä/s).

Åtgärdsplanen bygger på de planer för en renare vattenmiljö som antagits
eller kommer att antas av flera nordiska länder. De nordiska ländernas
huvuduppgift blir att genomföra de internationella avtal som ingåtts beträffande
havsmiljön såväl inom de egna länderna som genom fortsatt
internationellt arbete. De bör kontrollera om åtgärderna får de effekter på
havsmiljön som önskas eller förväntas. Det är vidare viktigt att stimulera
och samordna forskningen och att fokusera nya problem och initiera nya
internationella rekommendationer och åtgärdsprogram. I det av Nordiska
rådet godkända ändringsförslaget preciseras ministerrådets åtaganden enligt
bl. a. följande:

1. Utsläppen till Östersjön och Nordsjön av tungmetaller och stabila
organiska föreningar reduceras med 50 % före 1995 i förhållande till utsläppen
år 1985. Före den 31 december 1989 skall vart och ett av de
nordiska länderna lägga fram en nationell åtgärdsplan för hur detta mål
skall nås före år 1995, enligt en katalog som specificeras i ändringsförslaget.

2. Utsläppen av närsalter (fosfor och kväve) till de områden som påverkas
av dessa utsläpp (Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och områdena väster om
Danmark) reduceras med 50 %. Minskningen relateras även i detta fall till
utsläppen år 1985 och skall nås före år 1995. Nationella åtgärdsplaner skall
redovisas senast den 31 december 1989 och innehålla vissa specificerade
uppgifter.

Enligt tilläggsförslaget skall vidare kväveoxidutsläpp till luften, med hänsyn
till deras påverkan på havsmiljön, stabiliseras på 1987 års nivå före år
1995. Arbetet skall föras vidare med sikte på reduktioner som kan få ned
utsläppen till en nivå som ligger under gränsen för vad naturen tål.

Ministerrådet skall fortlöpande rapportera till Nordiska rådet om hur
arbetet med att minska utsläppen till havsmiljön fortgår. En första rapport
avges i mars 1989.

Det problem med de norska utsläppens förorenande inverkan på de
nordbohuslänska kustvattnen som tas upp i motion Jo404 är enligt vad
utskottet erfarit på väg mot en förbättring sedan den norska regeringen
antagit en handlingsplan benämnd ”Rent vann i Östfold”. I denna plan som
antogs hösten 1986 förutses betydande förbättringar av utsläppssituationen
från år 1990.1 enlighet med planen har exempelvis en massafabrik i Halden,
vars utsläpp hamnar i Idefjorden, genom koncessionsprövning ålagts reningsåtgärder
som bedömts godtagbara även av de svenska miljöskyddsmyndigheterna.
Bolaget har emellertid överklagat beslutet hos regeringen
som ännu icke tillkännagivit något beslut. Ett liknande mål föreligger enligt
uppgift i Glömma, där en annan cellulosafabrik överklagat föreläggande om
reningsåtgärder.

Utskottet får med hänvisning till den lämnade framställningen framhålla
den stora vikt som måste fästas vid att det internationella miljösamarbetet
drivs aktivt och med stor kraft. Miljöföroreningarna är gränsöverskridande.

1988/89:JoU6

11

Utsläppen till haven skadar vår egen närmiljö, men dessa utsläpp kommer
till avsevärd del från andra länder än vårt eget. Utsläppen till luften hamnar
i betydande utsträckning i haven. Även dessa härrör till stor del från källor
belägna i andra länder.

Utskottet är självfallet medvetet om att Sverige i förhandlingssammanhang
kan möta svårigheter när det gäller att förmå våra grannländer och
övriga medlemmar av det europeiska och internationella samfundet att
genomföra långtgående miljöåtgärder. Även om förslaget om en Nordsjökommission
har mötts utan större entusiasm av andra länder, bör regeringen
fullfölja ansträngningen att samordna arbetet kring Nordsjön i en
samlad kommission. Denna inriktning av arbetet bör även gälla inrättandet
av en internaionell luftvårdsfond. Den överenskommelse om en åtgärdsplan
för den marina miljön som efter långa förhandlingar träffats inom Nordiska
rådet uppfyller enligt utskottets mening knappast de krav som bör ställas
inom den nordiska kretsen. Som framgår av redogörelsen i det föregående
synes man ännu icke ha accepterat nödvändigheten att brådskande vidta
sådana miljöskyddsåtgärder som behövs för att förbättra miljösituationen i
gränsvattnen mot Sverige. Ställningstagandena i Nordiska rådet bör således
kompletteras med mer långtgående åtgärder än vad som blir följden av de
beslut som fattades vid rådets möte i Helsingör.

Det allvarliga läge som miljösituationen utgör på det nordiska och internationella
planet bör enligt utskottets mening föranleda regeringen att
ytterligare skärpa sina ansträngningar att söka åstadkomma en förbättring
av det internationella miljöarbetet. Detta arbete måste för att bli framgångsrikt
grundas på djupgående kunskaper om faktiska förhållanden som endast
kan erhållas genom fortgående forskningsinsatser och övervakning av den
egna miljösituationen. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen som sin
mening ge till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
Jo6 yrkande 2, Jo4 yrkande 6, Jo3 yrkande 2, Jo9 yrkande 1 och
Jo404 yrkande 1.

Enligt motion Jo6 (c) bör Sverige verka för upprättande av ett ickespridningsavtal
för miljön. Motionärerna anser att samma synsätt bör prägla det
internationella miljöarbetet som det som ligger till till grund för ickespridningsavtalet
för kärnvapen (yrkande 1).

Utskottet finner knappast tanken om ett ickespridningsavtal realistisk.
Det får även anses tveksamt om man kan principiellt jämställa miljöföroreningarnas
problematik med kärnvapnens. Motionen avstyrks i berörd
del.

I motion Jol 1 (m) anförs ett det föreligger ett behov av stöd till u-länder
för uppbyggnad av marinbiologisk kunskap och miljöövervakning av hav
(yrkande 2). Utskottet erinrar för sin del om att frågor om bistånd till
u-länder hör till utrikesutskottets beredningsområde. Vid behandlingen av
biståndsbudgeten våren 1988 fogade riksdagen på förslag av utrikesutskottet
till de tidigare gällande fyra biståndspolitiska målen ett femte mål: ”framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om miljön”. Med hänvisning
till det anförda är utskottet icke berett att föreslå något uttalande av
riksdagen med anledning av motionärernas yrkande.

Ett förslag i motion Jo404 yrkande 2 om behovet av skyddsjakt på säl

1988/89:JoU6

12

utanför västkusten har blivit inaktuellt efter den tragiska epidemi som
drabbat sälstammen under sommaren 1988. Motionsyrkandet avstyrks alltså.

Kvävegödning m.m.

I motion Jo4 (fp) yrkas på ett förstärkt åtgärdsprogram mot kvävegödning
(yrkande 1). Enligt motion Jo6 (c) krävs ytterligare insatser för att minska
kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk (yrkande 8). Motionärerna
hävdar att jordbrukets miljöproblem måste åtgärdas samtidigt som dess
möjligheter tas till vara. En satsning på biobränslen, som energigrödor,
måste snarast inledas (yrkande 7). Enligt motion JolO (mp) yrkande 8 bör
miljöavgiften på gödselkväve utgå med 300 %. Pengarna bör återföras till
jordbruket genom arealbidrag.

Utskottet delar motionärernas oro för det omfattande kväveläckage som
förekommer, framför allt till havsområden som redan är föremål för en
skadlig eutrofiering. Riksdagen beslöt våren 1988 om omfattande åtgärder
för att minska jordbrukets miljöskador. Bl.a. uppställdes som mål att kväveförbrukningen
i handelsgödsel skall minska med 20 % till sekelskiftet. Nya
regler antogs för djurhållning, lagring och spridning av stallgödsel. Beslut
fattades om åtgärder för att öka andelen bevuxen åkermark, växtodlingsoch
gödselplanering samt om åtgärder för att minska användningen av
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Miljöavgiften på handelsgödsel
fördubblades och utgår nu med 60 öre per kg kväve och med 1:20 kr.
per kg fosfor.

Utskottet anser att de nyligen antagna nya reglerna för minskning av
närsaltläckaget från jordbruksmarken bör få möjlighet att prövas i praktiken
innan eventuella ytterligare skärpningar övervägs. Utskottet erinrar i
sammanhanget om att regeringen har möjlighet att förklara vissa utsatta
områden för särskilt föroreningskänsliga områden (efter den 1 januari 1989
benämnda miljöskyddsområden). För sådant område skall regeringen eller
länsstyrelsen lämna närmare föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar
m.m. för verksamheter inom området. Laholmsbukten med tillrinningsområde
har redan för ett par år sedan erhållit sådan status. I regeringsförklaringen
vid riksmötets öppnande uttalade statsministern att särskilda åtgärder
avses sättas in i västra Skåne på miljöskyddsområdet. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motionerna Jo4 yrkande 1 och Jo6 yrkande

8.

Utskottet avstyrker även motion JolO yrkande 8 med hänvisning till de
ovan angivna riksdagsbesluten.

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo6 om att det är
angeläget att den jord som friställs genom en minskad spannmålsodling kan
nyttiggöras för energiproduktion. På lång sikt kommer en sådan utveckling
att bli nödvändig. En betydande försöksverksamhet pågår för närvarande
för att utröna i vilken mån odling av energiskog skall kunna tjäna som ny
energikälla inför kärnkraftsavvecklingen. Enligt utskottets mening finns det
skäl att avvakta resultaten av denna verksamhet liksom de olika försök som
görs med andra energigrödor innan några konkreta beslut tas om eventuell

1988/89:JoU6

13

ny inriktning av åkerbruket mot ökad energiodling. Motion Jo6 yrkande 7
avstyrks mot den bakgrunden.

Enligt motion JolO (mp) bör naturvårdsverket få i uppdrag att snabbutreda
vilken jordbruksmark i kustområdena och eventuellt längs en del vattendrag
det skulle vara lämpligt att köpa in för att återföra till våtmark
(yrkande 9).

Utskottet är icke berett att förorda något riksdagsuttalande med anledning
av motionsyrkandet. Ett återförande av jordbruksmark till våtmark
kan få sådana följder att det i varje enskilt fall måste göras noggranna
undersökningar och konsekvensanalyser. Motionen avstyrks alltså i berörd
del.

Massaindustrins utsläpp av stabila organiska föreningar

Motionerna

Vid blekeriprocessen av sulfatmassa används av tradition klorgas. I samband
med blekningen bildas klorerade organiska ämnen som sedan släpps
ut i recipienten. Vattenmiljön tar skada av dessa utsläpp.

Enligt motion Jo4 (fp) yrkande 2 bör naturvårdsverket få i uppdrag att
utarbeta ett förslag till plan för avveckling av massaindustrins utsläpp av
klorerade organiska ämnen senast till sekelskiftet. Enligt motion Jo6 (c) bör
riksdagen fastställa som mål att klorutsläppen skall vara avvecklade inom
sju år (yrkande 3). Vidare föreslås att en mönsteranläggning för ett i princip
slutet system byggs vid Vallviksfabriken som till över 50 % ägs av staten
(yrkande 4). Ett motsvarande yrkande framställs i motion JolO (mp), yrkande
11, där man dock som alternativ föreslår ett blekeri där eventuella
restprodukter kan tas om hand samt att klorfria avloppsströmmar bör ledas
till en högeffektiv anaerob rening, vilken skall vara i kontinuerlig drift
senast den 1 januari 1990. I motion JolO föreslås även att riksdagen beslutar
om förbud för användning av klorblekta pappersprodukter i Sverige
fr. o. m. den 1 juli 1990 (yrkande 10) samt att naturvårdsverket bör ges i
uppdrag att utforma ett forskningsprogram för att få fram bättre kunskaper
om halogenerade organiska ämnen, deras förekomst i naturen och potentiella
miljörisker (yrkande 12).

Utskottets överväganden

Utskottet erinrar om att riksdagen för ett halvt år sedan godkände de
utsläppskrav som föreslagits av naturvårdsverket och regeringen, nämligen
att åtgärder för att minska utsläppen av organiska klorföreningar till en nivå
av 1,5 kg TOC1 (totalt organiskt bundet klor) per ton massa bör ha påbörjats
vid samtliga fabriker före utgången av år 1992. Målet bör vara att på
sikt i stort sett eliminera utsläppen av klorerat organiskt material. Utskottet
framhöll särskilt att det internationella arbetet för att hos våra grannländer
och andra länder främja medvetenheten om miljöfaran och få till stånd
reningsåtgärder bör fortgå parallellt med åtgärdsprogrammet inom landet
(prop. 1987/88:85, JoU23).

Enligt vad utskottet erfarit har den svenska massaindustrin under den

1988/89:JoU6

14

senaste tioårsperioden lyckats nå betydande utsläppsminskningar. De neddragningar
som skett har gått utöver vad branschen själv länge ansåg som
möjligt. Den svenska massaindustrin räknar enligt uppgift med att kunna
uppfylla de av riksdagen fastlagda utsläppskraven inom föreskriven tid.
Under den närmaste femårsperioden beräknas massaindustrins investeringar
i miljöteknik, och då huvudsakligen i blekningsteknik, uppgå till 3 miljarder
kronor, vilket enligt uppgift utgör närmare 50 % av de samlade investeringarna.

Utskottet delar för egen del motionärernas oro för att fortsatta utsläpp
skall orsaka ytterligare miljöstörningar i havet och i känsliga sjösystem som
Vättern.

Industrins möjligheter att med bibehållen konkurrenskraft förbättra miljöskyddstekniken
kräver oundgängligen viss tid och stora investeringar.
Riksdagen har för blott ett halvt år sedan lagt fast riktlinjerna för takten i
utsläppsminskningen. Någon bärande motivering har icke förebragts för att
nu ändra dessa riktlinjer. Riksdagen bör därför avslå motionerna Jo4 yrkande
2 och Jo6 yrkande 3.

Utskottet är icke heller berett att tillstyrka motionärernas förslag beträffande
Vallviksfabriken. Motionerna Jo6 yrkande 4 och JolO yrkande 11
avstyrks.

Förslaget i motion JolO om förbud mot användning av klorblekta produkter
bör avslås av riksdagen.

Utskottet är heller icke berett att tillstyrka förslaget i motion JolO yrkande
12 om forskning beträffande halogenerade organiska ämnens förekomst i
naturen. Det åligger i första hand naturvårdsverket att prioritera inom sina
forskningsområden.

PCB

I motion Jo4 begärs att PCB totalförbjuds senast i och med utgången av år
1992 (yrkande 3). Ytterligare internationella initiativ bör tas mot PCBanvändning
(yrkande 4). Enligt motion Jo6 (c) yrkande 5 bör riksdagen
förbjuda PCB-användning fr. o. m. år 1989.

Utskottet hade anledning att i samband med det miljöpolitiska beslutet
våren 1988 behandla liknande motionsförslag. Utskottet redovisade då
(JoU 1987/88:23 s. 107 f.) en hemställan från naturvårdsverket om förbud
mot fortsatt användning av PCB i transformatorer och kondensatorer efter
den 31 december 1994. I skrivelsen redovisades vidare hur avvecklingen av
PCB-utrustning dittills framskridit. Särskilda insatser kommer enligt skrivelsen
att behövas för att förhindra att PCB sprids från PCB-förorenad
elektrisk utrustning, liksom en utökad bevakning av PCB-halter i oljeavfall.
Där påtalas även vikten av att Sverige driver PCB-frågan hårt internationellt.
- Regeringen har sedermera anslutit sig till naturvårdsverkets hemställan
och utfärdat föreslaget förbud mot PCB genom ändring i PCBförordningen
(SFS 1988:1083).

Utskottet vill för egen del framhålla det angelägna i att PCB som är
synnerligen giftigt rensas ut från sitt användningsområde — numera främst
omfattande större eltransformatorer och elkondensatorer — så snart detta

1988/89:JoU6

15

är praktiskt möjligt samt att effektiva åtgärder vidtas för att slutligt omhänderta
avfall som innehåller PCB. Som framgår av den lämnade redovisningen
är man inom den ansvariga myndigheten redo att vidta de åtgärder
som erfordras för detta, såväl inom landet som internationellt. I den mån
det är möjligt att påskynda erforderliga åtgärder utgår utskottet från att så
sker. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo4
yrkandena 3 och 4 samt Jo6 yrkande 5.

Trafikens miljöeffekter

Motionerna

I flera motioner föreslås åtgärder för att minska trafikens miljöpåverkan.
Enligt motion Jo6 (c) bör riksdagen göra ett uttalande om skärpta krav på
utsläppen från trafiken (yrkande 6). Häri inräknas enligt motionen tidigareläggning
av beslutade hårdare krav på dieselfordon, en plan för storstadstrafiken,
sänkning av hastigheterna på vägar, satsning på kombitrafik för
fjärrtransporter m.m. Enligt motion JolO (mp) bör maxhastigheten sänkas
till 70 km/tim resp. 90 km/tim (yrkande 1). Kraven på dieselfordon bör
omgående skärpas i enlighet med vad som gäller i USA (yrkande 2). Hälften
av långväga — över 10 mil — landsvägstransporter bör föras över till järnväg
inom tio år (yrkande 3). Planerna på en bilbro till Danmark och en motorväg
längs västkusten bör överges (yrkande 4). De resurser som satsas på
bärighetshöjande åtgärder på landsvägarna bör i stället användas för investeringar
i miljövänlig kollektivtrafik i storstadsområdena (yrkande 5).
Bensinskatten bör höjas med 1:25 kr./l för oblyad och med 2:25 kr./l för
blyad bensin (yrkande 6). Luftfartsverket bör få i uppdrag att utarbeta
några olika alternativ för hur kväveoxidutsläppen från flyget kan minskas
med 25 % inom sex år (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Utskottet hade under våren 1988 anledning att ingående behandla frågan
om trafikens miljöverkan och åtgärder för att begränsa denna, i samband
med behandlingen av regeringens propositioner om trafiken (prop.
1987/88:50, JoU3y, TU23) resp. miljöpolitiken inför 1990-talet (prop.
1987/88:85, JoU23). Med anledning därav beslöt riksdagen om olika åtgärder
för att minska utsläppen från trafiken. Bl.a. fastlades riktlinjer för
förbättrade avgasregler för diesellastbilar och bussar. En utredning om
reglering av storstadstrafiken aviserades. Tidigare principuttalanden om
önskvärdheten av att långväga transporter i ökad grad skulle överföras från
landsväg till kombinerad landsvägs- och järnvägstransport bekräftades. Motioner
om lägre maxhastigheter på vägarna avslogs.

Utskottet finner icke anledning att ändra de bedömningar utskottet gjorde
för ett halvår sedan i dessa frågor. Utskottet avstyrker således motionerna
Jo6 yrkande 6 och JolO yrkandena 1, 2 och 3.

Frågan om Öresundsförbindelserna har nyligen behandlats av riksdagen
som avslagit motionsyrkanden av i sak samma innehåll som det som framställs
i motion JolO yrkande 4 (1987/88:TU3). Trafikutskottet har i det

1988/89: JoU6

16

sammanhanget hänvisat till att den svenska Öresundsdelegationen fått i
uppdrag att komplettera tidigare studier med ett alternativ som innefattar
enbart en borrad tunnel för järnvägstrafik mellan Köpenhamn och Malmö.
Med motsvarande motivering bör riksdagen avslå här berört motionsyrkande.
Utskottet avstyrker även yrkande 5 i motionen med hänvisning till att
resultatet av den tidigare omnämnda utredningen om storstadstrafiken bör
avvaktas innan ställning tas till resursfrågan. Förslaget om höjning av bensinskatten
avstyrks med hänvisning bl. a. till att bensinskatten nyligen undergått
en höjning med 25 öre/l till sammanlagt 2:64 kr./l för oblyad och
2:84 kr./l för blyad bensin. Utskottet avstyrker även motion JolO yrkande 7
om kväveoxidutsläppen från flyget. Utskottet har nyligen, i yttrande till
skatteutskottet, tillstyrkt ett regeringsförslag om införande av en miljöskatt
på inrikes flygtrafik (prop. 1988/89:39, JoU3y). Syftet med sistnämnda yrkanden
kan därigenom väsentligen tillgodoses.

Ersättning vid katastrofer, m.m.

Enligt motion Jo6 (c) bör ersättning utgå till dem som drabbats av miljökatastrofen
i Västerhavet, i likhet med de ersättningar som utbetalats till följd
av Tjernobylkatastrofen (yrkande 12). Enligt motion Jo9 (fp) bör en beredskapsplan
utarbetas för hur fiskebefolkningen skall kunna överleva under
rådande förhållanden (yrkande 2). Riksdagen bör begära en snabbutredning
om hur fiskarena skall kunna stödjas under perioder där fisket
ligger nere (yrkande 3). I motion 1987/88:Jo286 (fp) yrkas att riksdagen gör
ett uttalande om fiskerinäringen i Halland av innebörd att näringen är
beroende av att föroreningsbelastningen i Öresund, Kattegatt och Skagerrak
minskar (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Riksdagen beslöt hösten 1983 om principerna för ersättning för skador till
följd av naturolyckor (prop. 1983/84:6, BoU6). Därvid angavs bl. a. att det
skall vara rena naturföreteelser, som inte är vanliga eller har ett långsamt
odramatiskt förlopp, som skall kunna ligga till grund för ersättning. Syftet
med skyddet bör vara att främst tillgodose enskilda skadelidande i deras
egenskap av privatpersoner. Om en rörelse eller annan näringsverksamhet
har betydelse för försörjningen av de personer som äger verksamheten bör
ersättning också kunna komma i fråga. Reglerna har tillämpats så att bidrag
lämnas med avdrag från den beräknade skadan för självrisk med 25 % av
det normala skördevärdet. Företag/företagare som haft ett eget kapital
överstigande 300 000 kr. har inte ansetts vara i behov av stöd.

Enligt vad utskottet erfarit har en fiskodlare fått ersättning av regeringen
på grund av skador orsakade av algblomningen år 1988 (bidrag: 511 000 kr.,
villkorligt lån: 1,089 milj. kr.). Fem fiskodlare har fått avslag på sin begäran
om ersättning.

Utskottet konstaterar att riksdagen antagit regler för ersättning på grund
av naturkatastrofer och att dessa regler ansetts tillämpliga på vissa skadefall
som inträffat med anledning av algblomningen under den gångna sommaren.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen. I händelse

1988/89:JoU6

17

reglerna icke skulle förslå att rimligen täcka de skador som uppstått och
som eventuellt kan bli långvariga utgår utskottet från att regelsystemet ses
över och att de skadelidande ges erforderligt skydd. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo6 yrkande 12, Jo9 yrkandena 2 och 3 samt

1987/88:Jo286 yrkande 2.

Handlingsplan

I motion Jo7 (vpk) yrkas att regeringen låter utarbeta en handlingsplan som
utgår från sex punkter mot miljöförstörelsen till havs, luft och land, nämligen: -

snabb minskning av klorutsläppen

- omläggning av jordbrukspolitiken

- minskad vägtrafik

- avveckling av kärnkraften

- upphörande av sopförbränning

- skärpt miljölagstiftning.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att riksdagen våren
1988 fattade beslut om en aktionsplan mot havsföroreningar. Samtidigt
godkändes förslag till revision av aktionsplanen mot luftföroreningar och
försurning. Miljöskyddslagen skärptes i olika avseenden, framför allt vad
gäller tillsynen. Ett särskilt program antogs för miljöåtgärder inom jordbruket.
Möjligheten att minska vägtrafikens miljöstörningar övervägdes
ingående. Under innevarande riksmöte kan förslag förväntas om avfallshanteringen.
De förhållanden som enligt motionen bör underkastas ett nytt
handlingsprogram har således helt nyligen behandlats i riksdagen resp. kan
förväntas bli behandlade inom kort. Motionen bör därför icke föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Naturvårdsåtgärder

Enligt motion Jo4 (fp) bör fler marina reservat inrättas i syfte att skydda
havsmiljön i dess helhet i berörda områden (yrkande 5).

Utskottet erinrar om att en motion om marina reservat nyligen avslagits
av riksdagen med hänvisning till att det närmast bör ankomma på berörda
myndigheter att föreslå inrättande av enskilda reservat. Med samma motivering
avstyrks motion Jo4 yrkande 5.

Anslagsfrågor

I motion Jo6 (c) yrkande 11 yrkas att riksdagen anslår 20 milj. kr. till
länsstyrelsernas naturvårdsenheter för innevarande budgetår.

Utskottet erinrar om att anslagen till länsstyrelserna tillhör bostadsutskottets
beredningsområde. Riksdagen höjde våren 1988, i avvaktan på det
miljöpolitiska beslutet, anslagen till länsstyrelsernas naturvårdsenheter med
10 milj. kr. för budgetåret 1988/89 (prop. 1987/88:100 bil. 15, JoU5y,
B0UI8). I samband med det miljöpolitiska beslutet bedömde miljö- och
energiministern att i storleksordningen 100 handläggartjänster behöver tillföras
de statliga myndigheterna för deras arbete med miljöskydd. En resurs -

1988/89:JoU6

18

förstärkning aviserades till budgetåret 1989/90. Denna förstärkning blir
bl. a. avhängig av kommunernas övertagande av tillsynen över tillståndspliktig
verksamhet. Utskottet avstyrker det nu aktuella motionsyrkandet
med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer i propositionen

att riksdagen godkänner de riktlinjer för särskilda åtgärder föranledda
av algblomning och säldöd som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Statens naturvårdsverk på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Miljövårdsforskning på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.,

4. att riksdagen till Åtgärder mot havsföroreningar på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 16 500 000 kr.,

5. beträffande den marina forskningen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo2 yrkande 1,

6. beträffande Askö och Kristineberg

att riksdagen avslår motion 1988/89:Joll yrkande 1,

7. beträffande Lunds universitet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo2 yrkande 2, 1988/89:Jo6
yrkande 9 och 1988/89:Jo8,

8. beträffande Ostersjölaboratorium

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo5 och 1988/89: Jo6 yrkande
10,

9. beträffande en professur vid Umeå universitet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo3 yrkande 1,

10. beträffande det internationella miljösamarbetet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo404 yrkande 1,
1988/89:Jo3 yrkande 2,1988/89:Jo4 yrkande 6, 1988/89:Jo6 yrkande 2
och 1988/89:Jo9 yrkande 1,

11. beträffande ickespridningsavtal

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo6 yrkande 1,

12. beträffande u-landsstöd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Joll yrkande 2,

13. beträffande skyddsjakt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Jo404 yrkande 2,

14. beträffande kvävetillförseln frän jordbruk och reningsverk

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo4 yrkande 1 och
1988/89:Jo6 yrkande 8,

1988/89: JoU6

19

15. beträffande avgift på kvävegödsel

att riksdagen avslår motion 1988/89:JolO yrkande 8,

16. beträffande biobränslen

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo6 yrkande 7,

17. beträffande återförande till våtmark

att riksdagen avslår motion 1988/89:JolO yrkande 9,

18. beträffande avveckling av massaindustrins utsläpp

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo4 yrkande 2 och

1988/89:Jo6 yrkande 3,

19. beträffande Vallvik

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo6 yrkande 4 och

1988/89:JolO yrkande 11,

20. beträffande förbud mot användning av klorblekta pappersprodukter att

riksdagen avslår motion 1988/89:JolO yrkande 10,

21. beträffande ha/ogenerade ämnen

att riksdagen avslår motion 1988/89:JolO yrkande 12,

22. beträffande PCB

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo4 yrkandena 3 och 4 samt
1988/89:Jo6 yrkande 5,

23. beträffande utsläppen från trafiken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Jo6 yrkande 6 och
1988/89:JolO yrkandena 1, 2 och 3,

24. beträffande Öresundsförbindelserna och flygets utsläpp m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:JolO yrkandena 4, 5, 6 och 7,

25. beträffande katastrofersättning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Jo286 yrkande 2,
1988/89:Jo6 yrkande 12 samt 1988/89:Jo9 yrkandena 2 och 3,

26. beträffande handlingsplan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo7,

27. beträffande marina reservat

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo4 yrkande 5,

28. beträffande anslag till länsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Jo6 yrkande 11.

Stockholm den 1 december 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg
(s). Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad (s), Lars Ernestam (fp).
Martin Segerstedt (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander
(c). Kaj Larsson (s). Ove Karlsson (s), Carl G Nilsson (m), Håkan
Holmberg (fp). Jarl Lander (s). Jan Jennehag (vpk) och Roy Ottosson
(mp).

1988/89:JoU6

20

Reservationer

1988/89 :JoU6

1. Askö och Kristineberg (mom. 6)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Lennart
Brunander (c), Ingvar Eriksson (m), Håkan Holmberg (fp) och Roy Ottosson
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har" och slutar med ”och Kristineberg” bort ha följande lydelse:

Utskottet har (= utskottet) i riksdagen. Som framhålls i

motion Joll är särskilda anslag väl motiverade i detta läge. Utskottet vill
samtidigt framhålla det angelägna i att de fasta resurserna vid såväl Kristinebergs
marinbiologiska station som Askölaboratoriet förstärks. Dessa institutioner
måste få möjlighet att fungera som förstklassiga forskningsstationer.
Både i Kristineberg och på Askö behöver en del nya byggnader
uppföras. Vad utskottet anfört med anledning av motion Joll yrkande 1 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Askö och Kristineberg
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Joll yrkande 1,

2. Östersjölaboratorium (mom. 8)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Likaså
avstyrker” och slutar med ”ett Östersjölaboratorium” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion Jo6 skapar föroreningssituationen i södra Östersjön
ett behov av forskning om miljösituationen och om fiskreproduktionens
problem där. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden och med hänvisning
till tidigare riksdagsuttalanden att riksdagen åter uttalar att ett
Östersjölaboratorium bör inrättas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna Jo5 och
Jo6 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande Östersjölaboratorium
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo5 och 1988/89:Jo6
yrkande 10,

3. Det internationella miljösamarbetet (mom. 10)

Hans Gustafsson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt,
Åke Selberg, Kaj Larsson, Ove Karlsson och Jarl Lander (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
är" och slutar med ”Jo404 yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen utförligt behandlade det internationella
arbetet på miljöområdet inför det miljöpolitiska beslutet våren 1988. I sitt
av riksdagen godkända betänkande framhöll utskottet då bl. a. att ett
motionsyrkande motsvarande det som nu framställs i motion Jo6 yrkande 2
fick anses tillgodosett med hänvisning till de initiativ och den inriktning av
Sveriges roll inom det internationella miljösamarbetet som då föreslagits i
propositionen. Detta borgar för att Sverige i internationella sammanhang
kan bidra i ökad utsträckning till en framsynt hushållning med naturresurserna
och till en djupare insikt och bättre omsorg om miljön, framhöll
utskottet (prop. 1987/88:85, JoU23 s. 144).

Utskottet finner även anledning att välkomna det beslut som efter tålmodigt
arbete fattats i Nordiska rådet om ett gemensamt program till skydd för
havsmiljön. Genom överenskommelsen får bl. a. de utfästelser anses bekräftade
som från norsk sida gjorts om åtgärder för att förbättra utsläppsreningen
i de norsk-svenska gränsvattnen.

Riksdagens beslut om en Nordsjökommission har ännu inte vunnit gillande
av övriga berörda stater. Emellertid drevs från svensk sida miljöfrågorna
med framgång vid Nordsjökonferensen 1987. Det är självfallet utskottets
mening att regeringen bör pröva olika alternativ för ett fortsatt intensivt
arbete med Nordsjöfrågorna.

Syftet med motionerna Jo6 yrkande 2, Jo4 yrkande 6, Jo3 yrkande 2, Jo9
yrkande 1 och Jo404 yrkande 1 får anses i huvudsak tillgodosett genom vad
utskottet anfört med hänvisning till de uttalanden som riksdagen gjorde i
juni 1988 och det havsmiljöprogram som Nordiska rådet nyligen antagit.
Motionsyrkandena avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande det internationella miljösamarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Jo404 yrkande 1,
1988/89:Jo3 yrkande 2, 1988/89:Jo4 yrkande 6, 1988/89:Jo6 yrkande 2
och 1988/89:Jo9 yrkande 1,

4. Ickespridningsavtal (mom. 11)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med "berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening. Ett ickespridningsavtal måste utarbetas.
Länder som skriver på ett sådant avtal skall förbinda sig att inte
sprida angivna föroreningar till något annat land, till atmosfären eller till
havet. Ett sådant avtal skulle innebära att varje land tar ansvar för sitt eget
avfall och sina egna utsläpp. Det skulle tvinga allt fler länder att ta ett
gemensamt ansvar för vår jords överlevnad. Sverige skall verka för upprättande
av ett sådant avtal. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet
som sin mening ge regeringen till känna.

1988/89:JoU6

22

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ett ickespridningsavtal

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo6 yrkande 1,

5. U-landsstöd (mom. 12)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ’’I motion”
och slutar med ”motionärernas yrkande” bort ha följande lydelse:

1 motion (= utskottet) utskottets beredningsområde. Utskottet
finner dock yrkandet beaktansvärt och föreslår att riksdagen gör ett
uttalande om det angelägna i att u-landsstöd kan utgå till marinbiologisk
forskning m.m.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande u-landsstöd

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Joll yrkande 2,

6. Kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk (mom. 14)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp). Lennart Brunander (c), Håkan
Holmberg (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att jordbrukets miljöproblem måste
åtgärdas. Riksdagens beslut om halvering av utsläppen av närsalter måste
förverkligas. Ett åtgärdsprogram bör bl. a. innefatta införande av ett tydligt
miljömål i jordbrukspolitiken och en omläggning av jordbruket i riktning
mot minskad användning av gödsel och bekämpningsmedel. Odling av
grödor som bättre tar hand om näringstillgången i marken bör stimuleras.
Riksdagens beslut om halvering av kväveutsläppen från reningsverken i
särskilt påverkade kustområden måste också fullföljas. Riksdagen bör göra
ett uttalande till regeringen med anledning av motionerna Jo4 yrkande 1
och Jo6 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande kvävetillförseln från jordbruk och reningsverk
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo4 yrkande 1 och
1988/89:Jo6 yrkande 8,

1988/89: JoU6

23

7. Avgift på kvävegödsel (mom. 15)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”angivna riksdagsbesluten” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening i motion JolO, att jordbruket bör
vara fritt från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel om ca 15 år.
Den utvecklingen bör påbörjas redan nu genom att en avgift på 300 % av
priset på konstgödselkväve införs. Influtna medel bör återföras till jordbruket
huvudsakligen i form av arealbidrag. Effekten kommer att bli att
kvävegödslingen minskar samtidigt som lantbrukarna får ett större intresse
att ta vara på stallgödseln. Vad utskottet anfört med anledning av motion
JolO yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande avgift på kvävegödsel

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:JolO yrkande 8,

8. Biobränslen (mom. 16)

Karl Erik Olsson (c). Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Håkan
Holmberg (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 14 slutar med ”den bakgrunden” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas syn, att jordbrukets möjligheter bör tas till
vara samtidigt som dess miljöproblem angrips. Nya grödor för energiproduktion,
där marken är bevuxen större delen av året och därför läcker
mindre, är en sådan möjlighet. En satsning på biobränslen, som energigrödor,
måste snarast inledas. Forskningsinsatserna på området måste få en
framflyttad position. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört med anledning av motion Jo6 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande biobränslen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo6 yrkande 7,

9. Återförande till våtmark (mom. 17)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att läckaget av kväve kan hejdas
snabbare om man återskapar våtmarker i kustområden och vattendrag där

1988/89:JoU6

24

kväveläckaget är stort. Mot denna bakgrund bör naturvårdsverket få i
uppdrag att skyndsamt utreda dessa möjligheter och ta fram ett konkret
åtgärdsprogram. Riksdagen bör gör ett uttalande härom.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande återförande till våtmark

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:JolO yrkande 9,

10. Avveckling av massaindustrins utsläpp (mom. 18)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c). Håkan
Holmberg (fp). Jan Jennehag (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Industrins
möjligheter” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att klorutsläppen från den svenska
massaindustrin måste upphöra. Den snabba utveckling mot förbättrad rening
som de senaste årens tekniska landvinningar gjort möjlig bör kunna
fortsätta. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utarbeta en plan för avveckling
av utsläppen snarast och allra senast till sekelskiftet. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo4 yrkande 2 och Jo6 yrkande 3 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande avveckling av massaindustrins utsläpp

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo4 yrkande 2 och
1988/89:Jo6 yrkande 3,

11. Vallvik (mom. 19)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet är
icke” och slutar med ”11 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att pappersmassafabriken Vallvik
bör göras till en ”mönsterfabrik” i miljöhänseende. Fabriken kontrolleras
av staten genom aktiemajoritet i NCB. En anläggning för ett i princip slutet
system bör byggas vid fabriken i Vallvik. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo6
yrkande 4 och JolO yrkande 11.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande Vallvik

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1987/89:Jo6 yrkande 4 och
1988/89:JolO yrkande 11,

1988/89:JoU6

25

12. Förbud mot användning av klorblekta pappersprodukter
(mom. 20)

Jan Jennehag (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion JolO yrkande 10 om införande
av förbud mot försäljning i Sverige av klorblekta produkter. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande förbud mot användning av klorblekta pappersprodukter att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo 10 yrkande 10,

13. Halogenerade ämnen (mom. 21)

Jan Jennehag (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet är
heller” och slutar med ”sina forskningsområden” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna anför är kunskapen om halogenerade organiska ämnen,
deras förekomst i naturen och deras potentiella miljörisker för dålig.
Det finns därför skäl att ta fram ett forskningsprogram i ämnet. Riksdagen
bör göra ett särskilt tillkännagivande härom med anledning av motion JolO
yrkande 12.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande halogenerade ämnen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:JolO yrkande 12,

14. PCB (mom. 22)

Karl Erik Olsson (c). Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c), Håkan
Holmberg (fp), Jan Jennehag (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet
vill" och på s. 16 slutar med ”yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslagen i motionerna att PCB bör totalförbjudas.
Det bör med hänsyn till ämnets stora giftverkan vara möjligt att, som
motionärerna föreslår, avveckla användningen av PCB i existerande transformatorer
och kondensatorer betydligt tidigare än vad naturvårdsverket
föreslagit och allra senast under år 1992. Det är även angeläget att Sverige
tar internationella initiativ för att åstadkomma motsvarande förbud mot
PCB i andra länder. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo4 yrkandena 3 och 4 samt Jo6
yrkande 5.

1988/89:JoU6

26

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande PCB

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo4 yrkandena 3 och 4
samt 1988/89:Jo6 yrkande 5,

15. Utsläppen från trafiken (mom. 23)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”1,2 och 3” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller står trafiken för en stor del av de totala
kväveoxidutsläppen i landet, och dessa utsläpp lämnar ett mycket stort
bidrag till kväveutflödet i havet. Utskottet biträder mot den bakgrunden
förslagen i motionerna om tidigareläggning av skärpta avgaskrav för lastbilar
och bussar, sänkta hastighetsgränser på vägarna och satsning på långväga
järnvägstransporter i stället för landsvägstransporter. Riksdagen bör
ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionerna Jo6 yrkande 6 och JolO yrkandena 1, 2 och 3.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande utsläppen från trafiken

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1988/89:Jo6 yrkande 6 och
1988/89:JolO yrkandena 1, 2 och 3,

16. Öresundsförbindelserna m.m. (mom. 24)

Jan Jennehag(vpk) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Frågan om”
och slutar på s. 17 med ”väsentligen tillgodoses” bort ha följande lydelse:
Som motionärerna påpekar är det viktigt att planerade investeringar i en
felaktig trafikstruktur styrs om. Planerna på en bilbro till Danmark, satsningar
på nya motortrafikleder samt investeringar i bärighetshöjande åtgärder
för att möjliggöra tyngre lastbilstrafik bör stoppas. Bensinskatten
bör höjas. Flygets utsläpp av kväveoxider bör minska. Luftfartsverket bör
ges i uppdrag att utreda hur en minskning av utsläppen skall kunna minskas
med ca 25 % inom sex år. Vad utskottet anfört med anledning av motion
JolO yrkandena 4,5,6 och 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande Öresundsförbindelserna m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:JolO yrkandena 4, 5, 6 och
7,

1988/89:JoU6

27

17. Katastrofersättning (mom. 25)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp). Lennart Brunander (c), Håkan
Holmberg (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 18 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser icke att det ersättningssystem som på sin tid utarbetats
och som närmast tar sikte på naturkatastrofer i form av slagregn och stormar
är anpassat till de problem som är aktuella efter den gångna sommarens
algblomningar. Utskottet instämmer i motionärernas mening, att det är
nödvändigt att skapa ett skydd för dem som drabbas av miljöföroreningarna.
Läget för fiskerinäringens utövare är kritiskt. En beredskapsplan bör tas
fram för fisket och vattenbruket. Fiskarena måste hållas skadeslösa så långt
det går under den tid fiskevattnen restaureras, så att näringen kan gå
någorlunda intakt ur den kris som miljöförstöringen försatt den i. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo6 yrkande 12, Jo9 yrkandena
2 och 3 samt 1987/88:Jo286 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande katastrofersättning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1987/88:Jo286 yrkande 2,
1988/89:Jo6 yrkande 12 samt 1988/89:Jo9 yrkandena 2 och 3,

18. Handlingsplan (mom. 26)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
får" och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att behovet av ett handlingsprogram
som redan våren 1988 var aktuellt nu har blivit desto angelägnare,
efter den katastrof som drabbat Västerhavet under den gångna sommaren.
Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Jo7. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av
motionen.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande handlingsplan

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo7,

19. Marina reservat (mom. 27)

Lars Ernestam (fp), Håkan Holmberg (fp) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

1988/89:JoU6

28

Utskottet delar motionärernas mening att fler marina reservat bör inrättas.
Naturvårdsverkets förslag från 1980 och materialet i verkets förslag
till aktionsplan mot havsföroreningar utgör ett bra underlag. Syftet måste
vara att skydda havsmiljön i dess helhet i berörda områden, dvs. även fauna
och flora, och att skapa en fristad för känsliga arter. Regeringen bör
utarbeta riktlinjer för en utökad reservatsbildning. Riksdagen bör ge regeringen
detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande marina reservat

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo4 yrkande 5,

20. Anslag till länsstyrelserna (mom. 28)

Karl Erik Olsson, Lennart Brunander (c) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
erinrar" och slutar på s. 19 med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar (= utskottet) budgetåret 1989/90. Utskottet
betonar vikten av att den nödvändiga förstärkningen av länsstyrelsernas
resurser för miljöskyddsarbetet verkligen kommer till stånd och att
regeringen i budgetförslaget för nästa år föreslår riksdagen att anvisa erforderliga
medel. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande anslag till länsstyrelserna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1988/89:Jo6 yrkande 11.

Särskilda yttranden

1. Ärendets beredning

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har sett regeringsförslaget i proposition
1988/89:10 i huvudsak som en anslagsfråga. Det gäller att tillföra det marina
miljöarbetet sammanlagt 30 miljoner i anslag. Detta med anledning av de
allvarliga störningar som drabbat Nordsjön och Västerhavet under våren
och sommaren 1988. Vi stöder propositionen i detta avseende och har inte
nu lagt fram motioner på det breda miljöpolitiska området.

Till skillnad från övriga oppositionspartier har vi ansett att det inte finns
anledning att i detta sammanhang göra en genomgripande behandling av
miljöpolitiken. Någon saklig anledning att ånyo nu göra en beredning av
motionsförslagen rörande miljöpolitiska mål och medel finns ej. En sådan
beredning kan inte bli meningsfull. Även om dessa motioner i många fall
innehåller synpunkter som vi delar har vi således inte ansett det motiverat

1988/89:JoU6

29

att nu ta ställning i hithörande frågor. Beträffande moderata samlingspartiets
inställning i berörda miljöpolitiska frågor hänvisar vi till tidigare
under år 1988 behandlade motioner från detta parti.

2. Marin forskning (mom. 5)

Roy Ottosson (mp) anför:

Beträffande ökade resurser till Kristineberg stödjer jag motionärernas krav.
Tyvärr har motionärerna inte lyft ut detta som ett särskilt yrkande. Tanken
på miljöjour är också intressant, men motionens förslag är inte tillräckligt
utvecklat för att det skall vara möjligt att direkt stödja det.

3. Lunds universitet m.m. (mom. 7 och 9)

Roy Ottosson (mp) anför:

Jag är positivt inställd till ökad satsning på marinbiologisk forskning t. ex.
vid Lunds och Umeå universitet. Men jag är nu inte beredd att låsa mig för
de preciseringar som motionärerna föreslår.

4. Ickespridningsavtal (mom. 11)

Roy Ottosson (mp) anför:

Idén att länder inte skall bidra till varandras miljöförstöring är god. Men
detta är omöjligt så länge miljöfarliga ämnen över huvud taget sprids till luft
och vatten. Jag anser att det är omöjligt att omedelbart stoppa alla miljöfarliga
utsläpp.

5. U-landsstöd (mom. 12)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla m) anför:

Vi har i motion Joll yrkat om ett stöd till u-länder för uppbyggnad av
marinbiologisk kunskap och miljöövervakning av hav (yrkande 2). Utskottet
har ansett att frågor om bistånd till u-länder hör till utrikesutskottets
beredningsområde. Vi har därför i detta sammanhang avstått från reservation.

6. Öresundsförbindelserna (mom. 24)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Centerpartiet har i flera sammanhang klargjort vår inställning till Öresundsförbindelserna.
Senast har detta skett i trafikutskottets betänkande
1988/89:3. Därför anser vi det inte nödvändigt att reservera oss i detta
sammanhang.

1988/89:JoU6

30

7. Handlingsplan (morn. 26)

1988/89: J0U6

Roy Ottosson (mp) anför:

De föreslagna riktlinjerna till handlingsplan för att komina till rätta med
miljöförstöringen består bara av en uppräkning av allvarliga miljöproblem
och att dessa miljöproblem bör minska. Det är angeläget att ta fram riktlinjer
för en radikalare miljöpolitik men dessa riktlinjer måste vara betydligt
mer genomarbetade för att de skall vara meningsfulla.

31