Särskild utlänningskontroll
Betänkande 1997/98:JuU16
Justitieutskottets betänkande
1997/98:JUU16
Särskild utlänningskontroll
Innehåll
1997/98 JuU16
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet en skrivelse från regeringen med en redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Skrivelsen I skrivelse 1997/98:53 har regeringen (Justitiedepartementet) till riksdagen överlämnat en redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997.
Utskottet
Bakgrund Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism infördes i svensk lagstiftning år 1973 genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Lagen hade det primära syftet att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna kvar i Sverige. Samtidigt syftade bestämmelserna till att skapa möjlighet till särskild kontroll i de fall då sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i landet. Lagen var tidsbegränsad. År 1975 permanentades bestämmelserna, och de återfinns numera i lagen om särskild utlänningskontroll.
Lagen om särskild utlänningskontroll Enligt lagen om särskild utlänningskontroll gäller i korthet att en utlänning kan utvisas om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för politiska syften. Undantag görs dock för gärningar utomlands som har övervägande karaktär av politiskt brott. Om det finns ett beslut om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll eller om det är sannolikt att ett sådant beslut kommer att meddelas får utlänningen under vissa förutsättningar tas i förvar. Har ett utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av att utlänningen riskerar t.ex. dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han skulle utvisas och verkställigheten till följd härav skjutits upp kan regeringen besluta om anmälningsplikt för utlänningen. Anmälningsplikt innebär en skyldighet för utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet. Härutöver ges under vissa bestämda förutsättningar möjlighet till husrannsakan, hemlig teleavlyssning m.fl. tvångsåtgärder i spaningssyfte. Ett beslut av regeringen om anmälningsplikt eller tvångsmedel gäller i längst tre år. En förlängning för tiden därefter kräver beslut av domstol. Ett sådant beslut kan överklagas av utlänningen och av Rikspolisstyrelsen. Härutöver gäller att också regeringens beslut i här aktuella frågor i de flesta fall skall föregås av en förhandling i domstol.
Parlamentarisk kontroll Terroristbestämmelserna och reglerna om särskilda tvångsmedel fick vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid, vilket innebar en kontrollmöjlighet för riksdagen över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161, JuU 1975/76:15 s. 5). I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terroristbestämmelserna och reglerna om tvångsåtgärder även fortsättningsvis bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse om det till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72 f, JuU29 s. 32). Den senaste redovisningen gjordes i regeringens skrivelse 1996/97:68 (JuU13). Den 30 januari 1997 fattade regeringen beslut om direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att utreda frågan om en ny instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:20). I kommitténs uppdrag ingår att utreda om det mot bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser finns behov av att ändra den gällande ordningen med regeringen som första och sista instans i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Kommittén är oförhindrad att föreslå att någon annan instans än regeringen skall fatta beslut eller att en ordning införs som innebär att regeringens beslut kan bli föremål för prövning i någon form. Kommittén skall särskilt beakta att de ofta känsliga säkerhets- och utrikespolitiska överväganden som kan bli aktuella i dessa ärenden tillgodoses i beslutsfattandet. Kommitténs arbete i denna del skall vara slutfört den 30 april 1998. Kommittén har emellertid begärt förlängning av utredningstiden till den 15 oktober 1998.
Regeringens skrivelse Regeringens skrivelse bygger på uppgifter från Rikspolisstyrelsen och Utrikesdepartementet. Av redogörelsen framgår att lagen om särskild utlänningskontroll inte tillämpats vid något tillfälle under perioden den 1 juli 1996-den 30 juni 1997. I skrivelsen nämns dock att ett av regeringen i oktober 1995 fattat beslut om utvisning av en algerisk medborgare ännu inte har verkställts. Med stöd av 10 § andra stycket lagen om särskild utlänningskontroll har Rikspolisstyrelsen anmält att man inte funnit skäl för omprövning av regeringens beslut. Regeringen beslutade i februari 1997 att inte vidta någon åtgärd med anledning av Rikspolisstyrelsens anmälan. Som en jämförelse redovisar regeringen antalet fall där lagen tidigare har tillämpats. -1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen -1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen -1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle -1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen -1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen Under den i skrivelsen aktuella perioden har Sverige varit förskonat från internationell terrorism. I Europa i övrigt är bilden splittrad. I Spanien har terroristattentat förorsakade av baskisk nationalism och separatism fortsatt, medan en ny vapenvila samt förhandlingar gett anledning till förhoppningar om att konflikten i Nordirland kan vara på väg in i en icke-militant fas. I Europas närhet har terrorn i Algeriet eskalerat till en nära nog ofattbar nivå av grymhet. Den islamiska militanta extremismen i landet har tagit på sig ansvaret för flera av dessa dåd, som i stigande utsträckning drabbat kvinnor och barn på ett sätt som upprört det internationella samfundet. I Turkiet har kampen mellan militären och den kurdiska PKK-gerillan fortsatt med oförminskad styrka. I Mellanöstern har motståndet mot fredsprocessen lett till ett politiskt motiverat våld, utfört av militanta extremister. Detta våld har krävt nya offer. Även i Egypten har oskyldiga fått sätta livet till för det våld som den radikala islamiska extremistiska oppositionen utövat i sina angrepp på bl.a. regimen och på symboler för västerländskt inflytande såsom turistnäringen. Även i övriga delar av världen har terroristdåden fortsatt, t.ex. i Colombia, Peru och Sri Lanka. Mot bakgrund av utvecklingen och terrorismens globala karaktär är - anför regeringen - internationellt samarbete mot terrorismen av största betydelse. I FN har en konvention för undertryckande av terroristbombningar nyligen antagits. Inom Europeiska unionen har dess högsta organ, Europeiska rådet, utan förbehåll fördömt alla terroristattentat och fortsatt att noga uppmärksamma det hot som terrorismen utgör både inom och utanför unionen. Sverige fortsätter att aktivt medverka i det arbete som inom EU bedrivs på detta område såväl inom ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken som inom samarbetet på de rättsliga och polisiära områdena.
Överväganden Utskottet vill inledningsvis liksom tidigare uttala att utskottet finner redogörelsen i regeringens skrivelse värdefull. Utskottet har, alltsedan terroristlagstiftningens tillkomst år 1973 (JuU 1973:18), vid upprepade tillfällen vidhållit behovet av en sådan reglering som den nu aktuella. Utskottet som alltjämt har uppfattningen att lagstiftningen måste ge utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för internationella terroristhandlingar eller som utgör ett hot mot rikets säkerhet gör inte någon annan bedömning nu. När det gäller framtida redogörelser över tillämpningen av lagen gör utskottet samma bedömning som tidigare, nämligen bl.a. att redogörelsen både när det gäller konkreta händelser och analys av den internationella utvecklingen bör ligga på minst samma nivå som nu. I övrigt föranleder skrivelsen inte några uttalanden från utskottets sida. Skrivelsen bör alltså läggas till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande särskild utlänningskontroll att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1997/98:53 till handlingarna.
Stockholm den 3 mars 1998
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Birthe Sörestedt (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena Frisk (s), Åke Sundqvist (m), Görel Thurdin (c) och Cinnika Beiming (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Skrivelsen............................................1 Utskottet.............................................1 Bakgrund............................................1 Lagen om särskild utlänningskontroll................1 Parlamentarisk kontroll.............................2 Regeringens skrivelse...............................3 Överväganden........................................4 Hemställan..........................................4