Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, enskattereduktion för pensionärer, sänkta social-avgifter i stödområdet, m.m. (prop. 2001/02:45)
Betänkande 2001/02:SKU12
Skatteutskottets betänkande2001/02:SKU12
Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, enskattereduktion för pensionärer, sänkta social-avgifter i stödområdet, m.m. (prop. 2001/02:45)
Sammanfattning Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att mervärdesskatten på böcker och tidskrifter skall sänkas från 25 % till 6 % den 1 januari 2002 och avstyrker motionsyrkanden om en oförändrad mervärdesskatt på tidskrifter, en särskild övergångsregel för prenumerationer, m.m. Skattereduktion för pensionärer år 2002 Utskottet tillstyrker att den särskilda skattereduktionen på 1 320 kr för låg- och medelinkomsttagare utvidgas så att även pensionärer får del av den fr.o.m. år 2002. Motionsyrkanden om en alternativ utformning av inkomstbeskattningen, m.m. avstyrks härvid. Regionala avdrag från socialavgifter Regeringens förslag om en regional stimulans för småföretagandet i stödområde A fr.o.m. den 1 januari 2002 tillstyrks, och utskottet föreslår att stimulansen också skall gälla ideella föreningar och stiftelser i området. Motionsyrkanden om längre gående generella nedsättningar av socialavgifterna, m.m. avstyrks av utskottet. Miljöanpassade förmånsbilar Även regeringens förslag om en justeringsregel för vissa miljöanpassade förmånsbilar tillstyrks och skall börja tillämpas den 1 januari 2002. Motionsyrkanden om avslag m.m. avstyrks av utskottet. Skattedeklarationer Slutligen tillstyrks ett förslag som gör att en omprövning kan undvikas i vissa fall då en förenklad skattedeklaration lämnas in för sent.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 1, 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Sk23 yrkandena 1 och 2. Reservation 1 (kd) Reservation 2 (c) Reservation 3 (fp) 2. Övergångsbestämmelser för tidskriftsprenumerationer Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på tidskrifter såvitt avser utformningen av övergångsbestämmelserna. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk18 och 2001/02:Sk20. 3. Skattereduktion för förvärvsinkomster Riksdagen godtar regeringens förslag om en utvidgning av den särskilda skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2, 2001/02:Sk22 yrkande 3 och 2001/02:Sk23 yrkande 3. Reservation 4 (kd) Reservation 5 (c) Reservation 6 (fp) 4. Utvidgade regionala avdrag från socialavgifter Riksdagen godtar regeringens förslag om regionala avdrag från socialavgifterna med den ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas av ideella föreningar och stiftelser. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:45 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17, 2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02: Sk22 yrkande 4. Reservation 7 (m) Reservation 8 (kd) Reservation 9 (c) 5. Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar Riksdagen godtar regeringens förslag om en ändrad justeringsregel för miljöanpassade förmånsbilar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk19 yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Sk21 yrkande 4. Reservation 10 (m, kd) 6. Beslut vid förenklad skattedeklaration Riksdagen godtar regeringens förslag om att skatt som redovisas i en för sent avlämnad förenklad skattedeklaration skall anses ha bestämts i enlighet med deklarationen även i de fall då en skattedeklaration redan lämnats för perioden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del. 7. Lagförslagen Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 3. lag om ändring i lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, 4. lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980), med den ändring som framgår av bilaga 3 5. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 6. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 8. (lagförslaget utgår här och behandlas av samordningsskäl i betänkandet 2001/02:SkU10) Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:45 i denna del. Stockholm den 27 november 2001 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Sven Brus (kd), Catharina Hagen (m), Gudrun Lindvall (mp), Rolf Kenneryd (c), Lennart Kollmats (fp), Per-Olof Svensson (s) och Lennart Axelsson (s).
2001/02 SkU12 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, m.m. och åtta motioner som väckts med anledning av propositionen. En förteckning över de behandlade förslagen återfinns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I ärendet föreslår utskottet den ändring i regeringens förslag till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) som framgår av bilaga 3. Lagrådet har framfört synpunkter på utformningen av lagförslaget. Lagrådets yttrande återfinns i bilaga 4. Propositionens huvudsakliga innehåll I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen ett antal förslag inom skatteområdet. I denna proposition föreslås nu lagstiftning med anledning av vad regeringen aviserat i budgetpropositionen. Således föreslås att mervärdesskatten på omsättning av böcker, tidskrifter, kartor, notblad m.m. sänks från 25 % till 6 %. Skattesänkningen omfattar även kulturtidskrifter i den mån de inte redan är undantagna från mervärdesskatt. Vidare föreslås att underlaget för den särskilda skattereduktionen på förvärvsinkomster utvidgas från nuvarande pensionsgrundande inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Personer som har rätt till särskilt grundavdrag ges reduktionen också mot annan skatt än skatt på förvärvsinkomst. Om en person som har rätt till särskilt grundavdrag inte alls eller endast till viss del kan räkna av skattereduktionen mot någon skatt skall han vid debiteringen av slutlig skatt tillgodogöras ett belopp som motsvarar en sådan skattereduktion. Dessutom föreslås en regional stimulans för småföretagandet i stöd-område A. Stimulansen lämnas genom utvidgade särskilda avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete vid ett fast driftställe i stödområdet. Det utvidgade avdraget vid beräkningen av arbetsgivaravgifter uppgår - utöver det generella avdraget på 5 % enligt socialavgiftslagen (2000:980) - till 10 % av avgiftsunderlaget, dock högst 7 100 kr per månad. En motsvarande utvidgning av avdraget införs också för den som betalar egenavgifter. Propositionen innehåller också förslag till vissa ändringar av reglerna om justering av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. Bilar som drivs med elektricitet föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Alkohol- och gasdrivna bilar - utom de som drivs med gasol - föreslås få en nedsättning av förmånsvärdet till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Ändringarna föreslås tillämpas under tre respektive fyra år. I propositionen föreslås slutligen ett tillägg i skattebetalningslagen för att i vissa fall undvika ett omprövningsförfarande när en skattedeklaration lämnas för sent av skattskyldiga som lämnar förenklad skattedeklaration. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets överväganden Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter från 25 % till 6 % och avstyrker motionsförslagen om en oförändrad skattesats för tidskrifter, om en särskild övergångsbestämmelse för prenumerationer och om olika tillkännagivanden till regeringen. Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (c) och 3 (fp). Gällande regler m.m. Mervärdesskatt tas i Sverige ut med 25 % av beskattningsunderlaget. För vissa uttryckligen uppräknade typer av omsättningar är dock skattesatsen reducerad till 12 respektive 6 %. För omsättning av böcker och tidskrifter gäller normalskattesatsen på 25 %. Mervärdesskattesatsen för allmänna nyhetstidningar är 6 %, och det finns särskilda undantagsbestämmelser för periodiska medlemsblad, periodiska personaltidningar och periodiska orga-nisationstidskrifter samt vissa program och kataloger. Momsutredningen (dir. Fi 1999:10) har i uppgift att föreslå nya regler för ideell verksamhet och skall därvid se över de särskilda skatteplikts- bestämmelserna för periodiska medlemsblad, personaltidningar, organisationstidskrifter samt program och kataloger. Momsutredningen skall redovisa resultatet av uppdraget senast den 30 september 2002. Enligt artikel 12.3 a tredje stycket och punkten 6 i bilaga H till rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1) - får reducerad skattesats tillämpas på tillhandahållande, inklusive lån från bibliotek, av böcker (inbegripet broschyrer, cirkulär och liknande trycksaker, bilderböcker-, tecknings- och målarböcker för barn, noter i tryck eller manuskript, sjökort och hydrografiska eller liknande diagram), dagstidningar och tidskrifter förutom sådana som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam. Propositionen I propositionen föreslår regeringen att skattesatsen för böcker, broschyrer, häften, tidningar, tidskrifter, bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor samt vissa program och kataloger sänks från 25 % till 6 %. Den reducerade skattesatsen skall även gälla för inspelade kassettband och annat tekniskt medium som i tal återger innehållet i en sådan produkt och för andra varor som genom teckenspråk, punktskrift eller på liknande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. Att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet är enligt vad som anförs i propositionen en av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former, och regeringen gör i propositionen bedömningen att de statliga insatserna har en avgörande betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. Det finns dock enligt vad som anförs vissa oroande tecken på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt bland yngre, och regeringen anför att det är viktigt att olika vägar prövas för att ytterligare förstärka och bekräfta de statliga insatserna. Regeringen förordar därför att mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänks från nuvarande 25 % till 6 % fr.o.m. den 1 januari 2002. Regeringen anför vidare att en förutsättning för att en sänkt mervärdesskatt på böcker skall bli kulturpolitiskt effektiv är att förlag, bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de troliga omedelbara prissänkande effekterna av en skattesänkning blir bestående. Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervärdesskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i det pris som konsumenterna betalar för böcker och tidskrifter. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter och kartor, broschyrer och häften m.m. påverkas för att skattesänkningen skall anses motiverad. Regeringen avser att tillsätta en kommission med uppdrag att följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari 2002 för de varor som omfattas av den sänkta mervärdesskatten. I kommissionen kommer företrädare för bl.a. förläggare, bokhandlare, författare och läsare att ingå. Motioner I motion Sk21 yrkande 1 av Sven Brus m.fl. (kd) anförs att en skattesänkning i första hand bör syfta till att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt och att detta mål är uppfyllt när det gäller sänkningen av mervärdesskatten på böcker. En sänkt mervärdesskatt på böcker främjar kunskap och utbildning och stimulerar tillväxten. Den föreslagna sänkningen av mervärdesskatten på tidskrifter har emellertid enligt motionärerna inte denna positiva effekt och kan dessutom leda till ett kringgående eftersom det är möjligt att sälja CD-skivor som tidskriftsbilaga. Motionärerna anför att de 540 miljoner kronor som sänkningen av mervärdesskatten på tidskrifter kostar kan användas för ett bättre ändamål och yrkar att regeringens förslag avslås i denna del. I motion Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför motionärerna att en sänkning av mervärdesskatten på böcker är positiv eftersom åtgärden stimulerar läsning och kunskapsinhämtande, främjar kultur och utveckling och dessutom återställer den svenska bokhandelns konkurrenssituation gentemot direktimport via Internet. Mervärdesskatten inom hela kulturområdet bör enligt motionärernas mening bli föremål för en översyn, och i avvaktan på en sådan översyn bör mervärdesskatten på tidskrifter inte ändras. De yrkar att förslaget om en sänkt mervärdesskatt avslås till den del det gäller tidskrifter (yrkande 1). Mot bakgrund av den konkurrens som veckopressen utsätts för från dagstidningarnas bilagor är det vidare enligt motionärerna angeläget att skyndsamt se över konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress i fråga om beskattningen, och de föreslår att riksdagen hos regeringen begär en utredning med denna inriktning (yrkande 2). I motion Sk23 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter (fp) ställer sig motionärerna positiva till regeringens förslag och anser det vara ett stöd för ett kvalificerat utbud av böcker och tidskrifter. Samtidigt konstaterar motionärerna att förslaget kan ge upphov till avgränsningsproblem. Till exempel har tidningar och tidskrifter som levereras via Internet en skattesats på 25 % under det att tidningar och tidskrifter som kommer i brevlådan eller köps i kiosken kommer att få en skattesats på 6 %. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen bör hålla noggrann uppsikt över denna typ av avgränsnings- och konkurrensproblem (yrkande 1). Mot bakgrund av den generellt höga skattesats som gäller i Sverige är det vidare viktigt att regeringen bevakar den översyn av reducerade skattesatser som pågår inom EU och som bl.a. kommer att ske med särskild hänsyn till virtuella produkter. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 2). I två motioner framställs yrkanden om en övergångsbestämmelse för prenumerationer som löper över ikraftträdandetidpunkten. Motionärerna konstaterar att regeringens förslag inte innehåller någon övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumera- tioner som betalts före den 1 januari 2002 och att detta medför att en tidning efter årsskiftet kommer att beskattas efter 6 % vid lösnummerförsäljning medan tidningar som levereras vid prenumeration kommer att fortsätta att vara belastade med 25 % mervärdesskatt så länge prenumerationen löper. Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om en övergångsregel som innebär att mervärdesskatt på förbetalda prenumerationer skall beräknas per leveransdag. Motions-yrkanden av denna innebörd framställs i motionerna Sk18 av Jan Backman (m) och Sk20 av Johnny Gylling (kd). Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet och har inte någon invändning mot att en sänkning av mervärdesskatten till 6 % för böcker och tidskrifter nu prövas som en väg att bredda och öka läsandet. När det gäller motionsförslagen om att nedsättningen inte skall gälla för tidskrifter talar enligt utskottets mening både det kulturpolitiska syftet och administrativa och praktiska hänsyn mot en sådan begränsning av området med reducerad mervärdesskatt. Regeringens förslag inbegriper inte bara tidskrifter utan har efter ingående överväganden givits en något vidare utformning, som nära ansluter till det utrymme som finns i punkt 6 i bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet. Utskottet ser inte någon anledning att avvika från regeringens bedömning när det gäller gränsdragningen i denna del och avstyrker därför motionsförslagen om att sänkningen endast skall gälla böcker. Vid denna bedömning behövs inte heller den översyn av veckopressens konkurrenssituation som motionärerna begär. När det gäller motionsförslagen om tillkännagivanden till regeringen angående de allmänna avgränsningsproblem som tillämpningen kan medföra och problemen med avgränsningen mot digitaliserade produkter framgår det av propositionen att regeringen redan uppmärksammat dessa frågor och att regeringen följer den översyn inom EU som bl.a. kommer att ta upp frågan om vilka skattesatser som skall gälla för virtuella produkter. Det finns därför enligt utskottets mening inte någon anledning att rikta tillkännagivanden till regeringen i dessa delar. Slutligen tar motionärerna upp frågan om en särskild övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumerationer. Frågan har väckts av tidskriftsföretagen under beredningen i Regeringskansliet. Regeringen anför i propositionen att den inte är beredd att föreslå en sådan regel och att det har framgått under beredningen att tidskriftsföretagen har möjlighet att praktiskt anpassa sig till de nya reglerna. Enligt utskottets bedömning finns det inte tillräckliga skäl att avvika från de allmänna reglerna i mervärdes- skattelagen i detta fall, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka att en särskild övergångsregel införs. Med det anförda och då utskottet även i övrigt delar regeringens bedömning när det gäller utformningen av förslaget tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Skattereduktion för förvärvsinkomster Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en utvidgning av den särskilda skattereduktionen till pensionärer och avstyrker de avslagsyrkanden som framställs i motionerna. Jämför reservationerna 4 (kd), 5 (c) och 6 (fp). Propositionen I propositionen föreslår regeringen att den särskilda skattereduktionen på 1 320 kr för den som har pensionsgrundande inkomst på upp till 245 000 kr utvidgas så att även pensionärer kan få del av den. Utvidgningen genomförs vid 2003 års inkomsttaxering och får effekt redan under år 2002 för dem som betalar preliminär skatt. Bestämmelserna om avräkning ändras på så sätt att skattereduktionen alltid får effekt, i sista hand genom att ett belopp tillgodoförs på skattekontot. Eftersom pensionärer med låg pension inte betalar någon preliminär skatt kommer dessa inte att hinna få del av förmånen redan under år 2002. För de grupper som har låga inkomster föreslås därför att en särskild skattereduktion skall medges också vid 2002 års taxering. Reduktionen utgår till den som har en beskattningsbar inkomst som under-stiger 9 500 kr. Motioner I motion Sk21 yrkande 2 av Sven Brus m.fl. (kd) anför motionärerna att Kristdemokraternas budgetalternativ innehåller en höjning av pensions- tillskottet med 200 kr i månaden fr.o.m. år 2002 och en kraftig höjning av grundavdraget som fr.o.m. inkomståret 2003 även gäller pensionärer. Mot denna bakgrund är regeringens förslag om en utvidgning av den särskilda skattereduktionen obehövligt, och de yrkar att förslaget avslås. I motion Sk22 yrkande 3 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför motionärerna att de i sitt budgetalternativ ersätter regeringens kompensationsförslag för olika grupper med en generell sänkning av inkomstskatten och marginaleffekterna för framför allt låg- och medelinkomsttagare och att någon utvidgning av den särskilda skattereduktionen därför inte behövs. De yrkar att förslaget avslås. I motion Sk23 yrkande 3 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter (fp) anförs att Folkpartiet liberalerna har lagt fram ett bättre förslag med en generell skattereduktion för alla om 3 000 kr som ger en större skattesänkning och inte är förenad med höjda marginaleffekter. Regeringens komplicerade konstruktion bidrar enligt motionärerna till att höja marginalskatterna och har dessutom lett till kritik från Lagrådet. Motionärerna yrkar att förslaget avslås. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att det är angeläget att de ekonomiska förbättringar som flertalet enskilda får del av och kommer att få del av genom sänkningar av inkomstskatten också tillförs pensionärerna och har därför inte någon invändning mot regeringens förslag om att den särskilda skattereduktionen skall utvidgas till pensionärer. Av rättviseskäl bör reglerna utformas så att även de pensionärer som inte betalar preliminärskatt under år 2002 kan få del av skattelättnaden redan under år 2002. När det gäller den tekniska utformningen finns det anledning att framhålla att utvidgningen innebär att skattereduktionen får en enklare och mer allmängiltig utformning och att förändringen härigenom bereder väg för en förenkling av skattereglerna som innebär att skattereduktionen helt kan slopas och ersättas med en höjning av grundavdraget i de lägsta inkomstskikten. Riksdagen har i dagarna fattat beslut om att genomföra denna förenkling fr.o.m. inkomståret 2003 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1). När det gäller de alternativa förslag som motionärerna hänvisar till har dessa numera avslagits av riksdagen som en del i beslutet om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster för år 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1). Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena. Utvidgade regionala avdrag från socialavgifter Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en regional stimulans för småföretagande i stödområde A och föreslår att även ideella föreningar och stiftelser med verksamhet i området skall omfattas. Utskottet avstyrker motionsförslagen om att stödet skall utvidgas till vissa branscher liksom motionsförslagen om att riksdagen nu skall fatta beslut om kraftiga, generella nedsättningar av arbetsgivaravgifterna. Jämför reservationerna 7 (m), 8 (kd) och 9 (c). Gällande regler m.m. Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och andra personer som ger ut ersättning som är avgiftspliktig enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). Avgiftspliktig ersättning är främst löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete. Avgiftsunderlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter består av summan av de avgiftspliktiga ersättningar som har utgetts under en kalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 30,13 % av avgiftsunderlaget. Egenavgifter betalas av fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980). I första hand betalas egenavgifter för överskott av näringsverksamhet i vilken den som har inkomsten har arbetat i inte oväsentlig utsträckning (aktiv näringsverksamhet). Egenavgifterna uppgår till 28,32 % av avgiftsunderlaget. Vid beräkningen av både arbetsgivaravgifter och egenavgifter skall avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget (2 kap. 28 § och 3 kap. 18 § socialavgiftslagen). De särskilda avdragen vid beräkning av socialavgifterna infördes den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). Avdraget från arbetsgivaravgifterna är begränsat till högst 3 550 kr per kalendermånad. Avdraget från egenavgifterna är begränsat till 9 000 kr per år. Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en regional nedsättning av socialavgifterna men tvingades vid denna tidpunkt upphöra med nedsätt- ningen i avvaktan på EG-kommissionens slutliga ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med EG-rättens statsstödsregler. I december 2000 beslöt kommissionen att inte godkänna nedsättningen, eftersom den inte var förenlig med statsstödsreglerna. EG-rättens statsstödsregler tillåter driftstöd i Sverige endast i form av bidrag till transport av varor. Sverige utnyttjar denna möjlighet genom stödformen regionalt transportbidrag. I övrigt kan driftstöd endast lämnas inom ramen för s.k. försumbart stöd. Det innebär att offentligt stöd till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. En sådan period kan sedan följas av en ny treårsperiod. Propositionen I propositionen föreslår regeringen att en regional stimulans införs för småföretagandet i stödområde A. Stimulansen skall lämnas genom utvidgade särskilda avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete som utförs vid ett fast driftställe i stödområdet. De utvidgade särskilda avdragen skall uppgå till 10 % av avgiftsunderlaget och utgå utöver de nuvarande särskilda avdragen på 5 %. Avsikten är att de utvidgade särskilda avdragen skall vara maximerade på samma sätt som de särskilda avdragen. Det utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av arbets-givaravgifter är därför maximerat till 7 100 kr per månad och det utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av egenavgifter till 18 000 kr per år. Särskilda regler gäller när avdrag görs från både arbetsgivaravgifter och egenavgifter i en verksamhet. Regeringen anför att en lättnad i fråga om socialavgifter bör återinföras för företag i stödområde A och utformas på ett sådant sätt att den ryms inom ramen för s.k. försumbart stöd. Regeringen gör bedömningen att den lämpligaste lösningen för en regional avgiftslättnad är att införa utvidgade särskilda avdrag vid beräkningen av socialavgifterna för arbete inom stödområde A. Avgiftslättnaden syftar till att stimulera småföretagandet och bidra till en god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. I propositionen anförs vidare att fler näringsgrenar än tidigare kommer att beröras av de utvidgade avdragen. Företag inom sektorerna kol och stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport är emellertid uteslutna på grund av EG:s statsstödsregler. Regeringen bedömer att ca 21 000 företag kommer att omfattas av nedsättningen, och den kan beräknas beröra 1-4 anställda i dessa företag. Stödformen är enligt vad som anförs fördelaktig för företagen av flera skäl. Stödets generella utformning innebär att företagen kan förutse och kalkylera med avdragen. Den administrativa hanteringen av stödet avses bli relativt snabb och enkel. Stödformen är därutöver inte direkt styrande över företagens beteende, t.ex. i den meningen att den påverkar företagens investeringar i en viss riktning. Regeringen anför slutligen att de utvidgade avdragen vid beräkningen av socialavgifter utgör ett stöd på statsbudgetens inkomstsida som inte är föremål för någon återkommande prövning inom ramen för den årliga budget-processen. Det finns därför enligt vad regeringen anför anledning att utvärdera effekterna av denna skatteavvikelse. Motioner I motion Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) ställer sig motionärerna positiva till förslaget och anför att denna typ av nedsättning är att föredra framför direkta stöd. När det gäller undantaget för företag i branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn anför motionärerna att det inte är sannolikt att EG- kommissionen skulle ha någon synpunkt om även dessa branscher togs med eftersom man från EU:s sida normalt inte protesterar mot stöd som ligger under gränsen för försumbart stöd. Det är enligt motionärerna också mer rättvist om denna typ av undantag kan undvikas. Motionärerna anför att de i sitt budgetalternativ har avsatt medel som täcker en utvidgning till dessa branscher och begär ett tillkännagivande om att regeringen först bör avisera EU om att man tänker föreslå en nedsättning som omfattar områden som jordbruk, fiske och transporter och därefter återkomma med ett förslag till riksdagen av denna innebörd. Också i motion Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m) anförs att det inte är sannolikt att kommissionen skulle ha synpunkter på att branscher som jordbruk och transporter får del av sänkningen så länge stödet ligger inom ramen för ett försumbart stöd och att en stor del av småföretagarna i Torsby i Värmland nu missgynnas genom regeringens undantag. Motionären yrkar att riksdagen antar förslaget med den ändringen att även jord- och skogbruk samt transporter medges utvidgade avdrag från socialavgifterna. I motion Sk21 yrkande 3 av Sven Brus m.fl. (kd) tillstyrker motionärerna regeringens förslag men konstaterar att ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna bör genomföras. De föreslår att riksdagen nu fattar beslut om att sänka arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m. år 2003. Också i motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) ser motionärerna positivt på regeringens förslag. Motionärerna anser emellertid att åtgärden är otillräcklig när det gäller att stimulera småföretagen i hela landet och de föreslår att riksdagen nu fattar beslut om en höjning av den generella nedsättningen från 5 % till 10 % fr.o.m. år 2002 och om att underlagsgränsen för den generella nedsättningen fr.o.m. år 2004 skall höjas från 852 000 kr till 2 miljoner kronor för arbetsgivare och från 180 000 kr till 300 000 kr för egenföretagare. Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens bedömning att en lättnad i fråga om socialavgifter bör återinföras i stödområde A i syfte att stimulera småföretagandet och bidra till en god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna. När det gäller den närmare utformningen av stödet återspeglar regeringens förslag den begränsning som följer av att de utvidgade särskilda avdragen skall rymmas inom ramen för ett försumbart stöd enligt EG- kommissionens riktlinjer för statsstöd. Sådant stöd får inte ges till vissa branscher som omfattas av andra stödregler inom EU, och i regeringens förslag undantas därför företag inom sektorerna kol och stål, jordbruk, vattenbruk och fiske samt transport. Den som uteslutande bedriver verksamhet av det slaget kan alltså inte få del av de utvidgade särskilda avdragen. Däremot kan det bli aktuellt med ett sådant avdrag om den avgiftsskyldige också bedriver annat slag av verksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet. Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet ges en utformning som är förenligt med de regler som gäller inom EU för statsstöd, och utskottet har därför inte någon invändning mot regeringens förslag i denna del. Utskottet är således inte berett att tillstyrka motionsförslagen om att reglerna skall utfor-mas på ett sätt som står i direkt strid med EU:s regler eller om att riksdagen skall ge regeringen till känna att ett förslag med en sådan utformning bör an-mälas till kommissionen. Finansutskottet har vid sin behandling av budgetpropositionen och regeringens förslag till beräkning av statsinkomsterna haft anledning att beakta även det nu aktuella förslaget. Härvid anförde finansutskottet bl.a. följande (2001/02:FiU1 s. 204). Enligt utskottets mening är det värdefullt att även stärka den ideella verksamheten genom att avdraget även omfattar de ideella föreningarna och stiftelserna i stödområde A. Inkomstbortfallet till följd av en sådan utvidgning torde uppgå till mindre än 5 miljoner kronor och ligger inom osäkerhetsmarginalen för beräkningarna av arbetsgivaravgifterna. Någon justering av beloppet i inkomstberäkningen är därför enligt utskottet inte motiverad. Det får ankomma på skatteutskottet att vid beredningen av ärendet utforma lagtexten. Finansutskottet godtog med detta tillägg regeringens inkomstberäkning såvitt avser en regional stimulans av småföretagandet i stödområde A. Riksdagen har den 21 november 2001 beslutat i enlighet med vad finansutskottet förordat. Utskottet delar finansutskottets bedömning att de utvidgade särskilda avdragen även bör omfatta verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och stiftelser i stödområde A och föreslår som en följd härav de ändringar i förslaget till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgifts-lagen (2000:980) som framgår av bilaga 3. Vid utformningen av lagtexten har utskottet beaktat de synpunkter som Lagrådet lämnat i sitt yttrande i ärendet, bilaga 4. När det gäller anknytningen till stödområde A av den verksamhet som en ideell förening eller en stiftelse bedriver är avsikten att bestämmelserna om fast driftställe i näringsverksamhet så långt möjligt skall få en motsvarande tillämpning i dessa fall. Med det anförda tillstyrker utskottet att regeringens förslag bifalls med det av finansutskottet förordade tillägget. Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade förmånsbilar och avstyrker motionsyrkandena om en översyn av reglerna på området och om att ett nytt teknikneutralt förslag skall läggas fram av regeringen. Jämför reservation 10 (m, kd). Gällande regler m.m. De nuvarande reglerna om justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall justeras ned till en nivå som motsvarar förmåns-värdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr. 1999/2000:66). Propositionen I propositionen föreslår regeringen att det skall öppnas en möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. För en elbil eller elhybridbil skall justering göras till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan miljöanpassad teknik. Nedsättningen föreslås gälla i 3 år och får inte överstiga 16 000 kr per år. För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än gasol skall justering göras till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen föreslås gälla under 4 år och får inte överstiga 8 000 kr per år. De nya reglerna skall börja tillämpas den 1 januari 2002. Regeringen anför att det är angeläget att introduktionen av miljöbilar underlättas ytterligare så att beståndet av miljöanpassade bilar kan öka på sikt. Detta är viktigt om regeringens klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser skall kunna nås. Utsläppen av sådana gaser ökar i dag mest på transportområdet. Marknaden för förmånsbilar är enligt vad som anförs strategisk för introduktionen av miljöbilar eftersom en betydande del av nybilsförsäljningen avser förmånsbilar. På sikt kommer ett genombrott på denna marknad också att slå igenom på andrahandsmarknaden för privatkunder. I dag försvåras introduktionen av miljöbilar av att biltillverkare, bränsledistributörer och utvecklare av alternativa bränslen uppträder avvaktande i väntan på att det skall uppstå en tillräckligt stor mängd av miljöfordon, distributionskanaler och bränslen så att marknaden blir kommersiellt intressant. En förändring av förmånsreglerna kan enligt vad som anförs användas som ett medel för att tämligen snabbt nå upp till en sådan tillräcklig mängd miljöbilar. Eftersom de föreslagna reglerna medför stora förändringar för beskattningen av miljöbilarna är det enligt vad regeringen anför lämpligt att låta reglerna gälla under en begränsad period och viktigt att tillämpningen av reglerna och resultaten följs noggrant. En utvärdering av regelförändringen skall genomföras och vara klar före respektive tillämpningsperiods utgång. Motioner I motion Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkar motionärerna att förslaget avslås. Motionärerna anför att förslaget är missriktat eftersom stimulansen ges oavsett om bilarna används på ett sådant sätt att skadliga utsläpp minskar eller inte (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att en total översyn bör genomföras av hela systemet med skatter, miljöklasser och övriga regler som skall styra utveckling och användande av miljövänlig teknik inom vägtrafiken (yrkande 2). I motion Sk21 yrkande 4 av Sven Brus m.fl. (kd) anförs att det är olyckligt att regeringen låser sig vid elhybridtekniken, och motionärerna föreslår att riksdagen beslutar att låta regeringen återkomma med ett förslag som är teknikneutralt (yrkande 4). Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att introduktionen av miljöbilar underlättas ytterligare så att beståndet av miljöanpassade bilar kan öka på sikt och att marknaden för förmånsbilar härvid är strategisk för introduktionen av miljöbilar eftersom en betydande del av nybilsförsäljningen avser förmånsbilar. Som regeringen anför har elbilarna en påtagligt bättre miljöprestanda än andra fordonstyper som tillverkas i dag. Även elhybridbilarna, dvs. sådana bilar som har dubbla drivsystem genom en kombination av elmotor och bensinmotor, kostar betydligt mer i inköp än konventionella bilar men bidrar till en oftast rejäl sänkning av energiåtgången jämfört med motsvarande bensindrivna bilar. Regeringens förslag för el- och elhybridbilar innebär därför en justering nedåt till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan miljövänlig driftteknik. När det gäller de bilar som drivs av alkohol eller annan gas än gasol varierar prisskillnaden gentemot konventionella bilar. Vissa bilar, exempelvis de nya etanoldrivna personbilarna, kostar obetydligt mer än motsvarande bensindrivna modell. För andra, såsom naturgasbilarna, kan prisskillnaden däremot röra sig om tiotusentals kronor. Dessa fordon kan också köras på två olika drivmedel - bensin och det mer miljöanpassade drivmedlet. Föraren kan dessutom i praktiken välja att enbart köra på bensin även om praktiska begränsningar finns t.ex. i form av mindre bensintankar på gasbilarna. För denna grupp av miljöbilar föreslås en justering ned till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. De föreslagna stimulanserna innebär en förhållandevis kraftig förändring av förmånsbeskattningen av de aktuella bilarna. De nya reglerna har därför tidsbegränsats, och regeringen har för avsikt att noggrant följa tillämpningen av reglerna och det resultat som de ger. En utvärdering av regelförändringen skall också genomföras och vara klar före respektive tillämpningsperiods utgång. Enligt utskottets mening framstår de stimulanser som regeringen föreslår som välavvägda, och utskottet kan för sin del ställa sig bakom förslaget. När det gäller önskemålen om en översyn av bl.a. skattereglerna för vägtrafiken vill utskottet framhålla att regeringen under våren tillsatt Utredningen om översyn av vägtrafikbeskattningen (Fi 2001:08) som har i uppdrag att genomföra en bred översyn av trafikbeskattningen. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena. Beslut vid förenklad skattedeklaration Utskottets förslag i korthet Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Propositionen I propositionen föreslås en ändring i skattebetalningslagen som förenklar förfarandet när flera olika skattedeklarationer lämnas för en och samma redovisningsperiod och en av deklarationerna lämnas för sent. För att undvika att ett omprövningsbeslut måste fattas i dessa situationer ändras reglerna så att skatten även i detta fall skall anses bestämd enligt deklarationen. Detta skall dock inte gälla om ett omprövningsbeslut meddelats för redovisningsperioden. Utskottets ställningstagande Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget och tillstyrker propositionen i denna del. Lagförslagen Förslaget till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) Utskottet har i det föregående föreslagit att regeringens förslag om utvidgade särskilda avdrag från socialavgifterna i stödområde A också skall gälla för verksamhet som bedrivs av ideella föreningar eller stiftelser i området. Utskottet föreslår med anledning härav de ändringar i regeringens förslag till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) som framgår av bilaga 3. Ändringarna har utformats med beaktande av de synpunkter som Lagrådet lämnat i sitt yttrande, bilaga 4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Regeringens förslag om ändrad förmånsbeskattning för miljövänliga bilar föranleder bl.a. en följdändring i den nya lagen om självdeklarationer och kontroll- uppgifter. Av samordningsskäl har det lagtekniska genomförandet av denna ändring överflyttats till utskottets betänkande 2001/02:SkU10, där förslaget om införande av den nya lagen behandlas.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter (punkt 1) - kd av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag i denna del. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk21 yrkande 1 och avslår motionerna 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Sk23 yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Kristdemokraterna har länge krävt en sänkt moms på barnböcker. På senare år har vi även krävt en sänkt bokmoms generellt. Kristdemokraterna välkomnar därför regeringens förslag om en sänkt moms på böcker, notblad och kartor. Däremot anser vi att tidskrifterna inte borde ha omfattats av denna moms- sänkning. Skattesänkningar bör i första hand syfta till att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. En sänkt moms på böcker främjar kunskap och utbildning och stimulerar tillväxten. En motsvarande sänkning av momsen på tidskrifter får inte samma effekt. Dessutom är det oklart vad som innefattas i begreppet tidskrifter. Flera tidskrifter säljs t.ex. med videokassetter, cd-skivor m.m. Ett företag som egentligen vill sälja cd-skivor skulle kunna sälja dessa tillsammans med en tidskrift och därigenom få lägre moms. Kristdemokraterna har av dessa skäl prioriterat andra skattesänkningar före en sänkning av momsen på tidskrifter. De 540 miljoner kronor som sänkningen kostar år 2002 har i vårt budgetalternativ använts till skattesänkningar som vi anser vara mer ange- lägna. Vi anser att regeringens förslag om sänkt moms för tidskrifter bör avslås. Med hänsyn till att beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar vi vårt yrkande till ett tillkännagivande om att förslaget hade bort avslås eftersom det finns mer angelägna skattesänkningar än en sänkning av mervärdesskatten på tidskrifter och då skattesänkningen kommer att skapa gränsdragningsproblem. 2. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter (punkt 1) - c av Rolf Kenneryd (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 1 och 2001/02:Sk23 yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Frågan om lägre moms på böcker har tagits upp och debatterats med jämna mellanrum. Argumenten för lägre moms på böcker är bl.a. att främja kultur- och kunskapsförmedling, stimulera läsintresset och kunskapsinhämtandet och att stärka det svenska språket. Mot bakgrund av att det finns oroande tecken på att läsandet minskar i vissa åldersgrupper, särskilt bland yngre, finns det enligt min mening anledning att stimulera läsandet genom en sänkning av momsen på böcker. En sänkt bokmoms är också viktig med tanke på den snabbt ökande direktimporten av såväl svensk som utländsk litteratur via Internet, vilket inneburit en ogynnsam konkurrenssituation för den svenska bokhandeln. Jag välkomnar därför regeringens förslag att sänka bokmomsen från dagens 25 % till 6 %. Inom kulturområdet tas i dag ut såväl 6 %, 12 % som 25 % mervärdesskatt och gränsdragningen mellan de olika skattesatserna framstår många gånger som motsägelsefull och krånglig. Gränsdragningsproblemen gäller t.ex. olika former av dans, upplåtelse och överlåtelse av litterära verk, utställning av tavlor, m.m. All form av kulturverksamhet bör enligt min mening värderas lika av staten. Det är mot denna bakgrund angeläget att momsen inom hela kultur- området blir föremål för en översyn. Jag anser att mervärdesskatten på tidskrifter bör hållas oförändrad i avvaktan på att en översyn av mervärdesbeskattningen inom hela kultur-området kommer till stånd. Mot bakgrund av den konkurrens veckopressen får från bilagor i dagspress är det härvid också angeläget att skyndsamt se över konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress. Med hänsyn till att beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar jag mitt yrkande till ett tillkännagivande om att en översyn av mervärdesbeskattningen på kultur-området bort avvaktas innan sänkningen av momsen på tidskrifter genomförs och om behovet av en översyn av konkurrensvillkoren för svensk vecko- och dagspress. 3. Mervärdesskatt på böcker och tidskrifter (punkt 1) - fp av Lennart Kollmats (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del och motion 2001/02:Sk23 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 1 och 2001/02:Sk22 yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Jag anser att förslaget om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter utgör ett stöd för ett kvalificerat utbud av böcker och tidskrifter och ställer mig positiv till förslaget. Samtidigt kan konstateras att de avgränsningsproblem som uppkommer inte är enkla och att det alltid kommer att kunna riktas invändningar mot allt slags särbehandling av vissa varor och tjänster. Det är ofrånkomligt att regeringens förslag ger upphov till avgränsningsproblem. Tidningar och tidskrifter som levereras i brevlådan eller köps i kiosken kommer att ha den lägre momsen, 6 %. Om man däremot t.ex. prenumererar på en tidning eller tidskrift som levereras över nätet gäller den högre momsen, 25 %. Då räknas den som en tjänst och inte som en vara. Regeringen bör därför hålla noggrann uppsikt över denna typ av avgränsnings- och konkurrensproblem. Mot bakgrund av den generellt höga skattenivå som råder i Sverige är det vidare viktigt att regeringen inom EU bevakar den översyn av reglerna om reducerade skattesatser som kommer att ske med särskild hänsyn till virtuella produkter. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. 4. Skattereduktion för förvärvsinkomster (punkt 3) - kd av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om en utvidgning av den särskilda skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk21 yrkande 2 och avslår motionerna 2001/02:Sk23 yrkande 3 och 2001/02:Sk22 yrkande 3. Ställningstagande Kristdemokraterna har i en särskild motion om inkomstskatter med anledning av regeringens budgetproposition för 2002 föreslagit en generell inkomstskattesänkning i fyra steg. För det första föreslås ett höjt grundavdrag vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten till 24 000 kr fr.o.m. 2002. För det andra föreslås ett generellt statligt förvärvsavdrag beräknat mot kommunalskatten på inkomster av anställning eller näringsverksamhet motsvarande 5 % av denna inkomst från 2002. Från och med 2003 föreslås för det tredje att värnskatten avskaffas. För det fjärde föreslår vi en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare på 380 kr per månad för pensionsgrundande inkomster upp till 276 000 kr per år. Skattereduktionen trappas sedan av för att helt upphöra vid en årsinkomst på 360 000 kr. Kristdemokraterna har vidare i sitt budgetalternativ föreslagit en höjning av pensionstillskottet med 200 kronor i månaden 2002. Det gynnar främst de pensionärer som har låg eller ingen ATP. År 2003 träder det nya pensionssystemet i kraft med den nya garantipensionen, som är högre än dagens folkpension och pensionstillskott. Samtliga pensionärer kommer då att betala skatt i det vanliga skattesystemet. Från och med 2003 kommer därför det kraftigt höjda grundavdrag som Kristdemokraterna föreslår att omfatta hela pensionärskollektivet. Eftersom Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ har föreslagit en mer omfattande inkomstskatte- sänkning än regeringens särskilda skattereduktion samt ett ökat pensionstillskott för år 2002 anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag om ett utökat underlag för regeringens särskilda skatte- reduktion. Med hänsyn till att beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar vi emellertid vårt yrkande till ett tillkännagivande om att Kristdemokraternas budgetalternativ innebär en mer omfattande skattesänkning för pensionärerna än enligt regeringens förslag och dessutom ett ökat pensionstillskott. 5. Skattereduktion för förvärvsinkomster (punkt 3) - c av Rolf Kenneryd (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om en utvidgning av den särskilda skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk22 yrkande 3 och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2 och 2001/02:Sk23 yrkande 3. Ställningstagande Centerpartiet har i sin skattemotion presenterat ett förslag till reformering av inkomstbeskattningen som sänker skatten och minskar marginaleffekterna för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Centerpartiets förslag till skattereform innebär, förutom en rättvisare fördelningsprofil, att specialkonstruktioner för olika grupper, som skattereduktion för fackföreningsavgifter eller riktade skattesänkningar till pensionärer, blir obehövliga. Genom Centerpartiets förslag till inkomstskattesänkning får pensionärerna sänkt skatt utan att det behöver konstrueras speciallösningar som gör skattesystemet mer krångligt och svårt att överblicka. Jag anser att riksdagen bör avvisa regeringens förslag om att utvidga den särskilda skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar jag emellertid mitt yrkande till ett tillkännagivande om att ett genomförande av Center- partiets budgetalternativ hade inneburit att en sänkning av skatten för pensionärerna skulle ha kunnat genomföras utan krångliga speciallösningar. 6. Skattereduktion för förvärvsinkomster (punkt 3) - fp av Lennart Kollmats (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om en utvidgning av den särskilda skattereduktionen till pensionsinkomster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:45 i denna del, bifaller delvis motion 2001/02:Sk23 yrkande 3 och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 2 och 2001/02:Sk22 yrkande 3. Ställningstagande Jag motsätter mig den utformning av den särskilda skattereduktionen som regeringen föreslår. Regeringen tvingas nu till en komplicerad konstruktion när man vill vidga skattereduktionen till att gälla fler. Förslaget bidrar emellertid till att höja marginalskatterna för dem som berörs. Lagrådet har också riktat kritik mot förslaget eftersom det innebär att skattesystemet används för ren bidragsgivning. Folkpartiet har ett bättre förslag med en generell skattereduktion för alla om 3 000 kr. Den ger en större skattesänkning och är inte förenad med marginaleffekter. Regeringens förslag bör enligt min mening avslås. Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar jag emellertid mitt yrkande till ett tillkännagivande om att den särskilda skattereduktionen hade bort ersättas med en generell skattereduktion av Folkpartiets modell. 7. Utvidgade regionala avdrag från socialavgifter (punkt 4) - m av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om regionala avdrag från socialavgifterna med den ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas av ideella föreningar och stiftelser. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk17, bifaller delvis proposition 2001/02:45 i denna del och motion 2001/02:Sk16 och avslår motionerna 2001/02:Sk21 yrkande 3 och 2001/02:Sk22 yrkande 4. Ställningstagande Vi anser att förslaget om en extra nedsättning av socialavgifterna med 10 procentenheter i stödområde A är ett framåtsyftande förslag. Vi tycker att denna form av regionalpolitik är att föredra framför konventionell stödpolitik. Sänkta skatter och avgifter för alla företag behövs därutöver. Vi ser sänkta socialavgifter i stödområde A som ett första steg på vägen. I regeringens förslag till avgiftsnedsättning ingår emellertid inte företag i sådana branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen hänvisar till att EU:s statsstödsregler inte tillåter att stödet omfattar dessa branscher. Vi vill att fler i stödområde A skall få nedsatta avgifter och finner det inte sannolikt att EG- kommissionen kommer att ha synpunkter på att även branscher som renskötsel, jordbruk, fiske och transportsektorn får del av de ovan nämnda sänkningarna. EU protesterar normalt inte mot stöd som ligger under gränsen för försumbara stöd. Det är också en rättvisare princip att försöka undvika undantag av den typ som regeringens förslag innehåller. I det förslag till statsbudget för 2002 som Moderata samlingspartiet lämnat finns medel avsatta för att också denna utökade krets skall få del av stimulansen. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen avisera EU att man avser att föreslå nedsatta socialavgifter i stödområde A, som även omfattar sådana områden som jordbruk, fiske och transportsektorn. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag om dessa nedsättningar av socialavgifterna. Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen bör förslaget vara utformat på ett sådant sätt att det inte påverkar inkomstberäkningen för år 2002. 8. Utvidgade regionala avdrag från socialavgifter (punkt 4) - kd av Kenneth Lantz (kd) och Sven Brus (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om ett skyndsamt förslag om en sänkning av arbetsgivaravgifterna år 2003 och godtar regeringens förslag om regionala avdrag från socialavgifterna med den ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas av ideella föreningar och stiftelser. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:45 i denna del och motion 2001/02:Sk21 yrkande 3 och avslår motionerna 2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och 2001/02:Sk22 yrkande 4. Ställningstagande Vi tillstyrker regeringens förslag om en utökning av avdragen från socialavgifterna till 10 procentenheter i stödområde A, men vill rikta viss kritik mot regeringen för att man så sent som vid årsskiftet 1999/2000 avskaffade en liknande stödform med hänvisning till ett ännu ej fattat beslut i EG- kommissionen. Kristdemokraterna anser att arbetsgivaravgifterna bör sänkas i hela landet och har i sitt budgetalternativ föreslagit en nedsättning av arbetsgivaravgifterna i hela landet med 7 procentenheter 2003 och 10 procentenheter 2004 för lönesummor upp till 900 000 kr. Motsvarande nedsättningssumma är 250 000 kr för egenföretagare. Totalt sett skulle Kristdemokraternas politik innebära mycket omfattande skattesänkningar för småföretagare i stödområde A. Vi anser att riksdagen hos regeringen bör begära ett skyndsamt förslag om en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m. år 2003. 9. Utvidgade regionala avdrag från socialavgifter (punkt 4) - c av Rolf Kenneryd (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om en sänkning av socialavgifterna för småföretagen i hela landet och godtar regeringens förslag om regionala avdrag från social- avgifterna med den ändringen att avdragen även skall kunna tillämpas av ideella föreningar och stiftelser. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Sk22 yrkande 4, bifaller delvis proposition 2001/02:45 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Sk16, 2001/02:Sk17 och 2001/02:Sk21 yrkande 3. Ställningstagande Sverige har bland världens högsta skatter på arbetskraft, bl.a. som en följd av höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har tidigare aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har ambitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen att utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsättning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en hög andel arbetskraftskostnader. Regeringens förslag om en nedsättning av socialavgifterna i stödområde A är ett välkommet initiativ. Åtgärden är emellertid otillräcklig för att stimulera småföretag i hela landet. Centerpartiet anser därför att det behövs generella sänkningar av socialavgifterna, som inriktas så att småföretag får störst nytta av sänkningen. Den generella reduktionen bör därför utökas från 5 till 10 procentenheter för såväl arbetsgivaravgifter som egenavgifter fr.o.m. år 2002. Från år 2004 bör beloppsgränsen sättas till 2 miljoner kronor för företag och 300 000 kr för egenföretagare. Genom att sänka socialavgifterna på detta sätt främjas de mindre företagen, där anställningspotentialen är högst, i förhållande till de större. Den sänkning av socialavgifterna som Centerpartiet föreslår innebär att alla företag får sänkta socialavgifter och samtidigt att företagen i stödområde A skulle få fem extra procent i nedsättning. Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar jag mitt yrkande till ett tillkännagivande om att sänkningen av socialavgifterna i stödområde A hade bort kombineras med en allmän sänkning av socialavgifterna för småföretag i hela landet som utformas efter den modell som Centerpartiet presenterat i sitt budgetalternativ. 10. Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar (punkt 5) - m av Carl Fredrik Graf (m), Kenneth Lantz (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Sven Brus (kd) och Catharina Hagen (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs och godtar regeringens förslag om en ändrad justeringsregel för miljö- anpassade förmånsbilar. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:45 i denna del och motionerna 2001/02:Sk19 yrkandena 1 och 2 och 2001/02:Sk21 yrkande 4. Ställningstagande Miljöstyrningen vad gäller skatter, avgifter och övrigt regelverk som styr valet av fordonsbränslen och miljövänlig teknik behöver förbättras. Det ligger därför i samhällets intresse att stödja forskningen kring ny teknik och därmed bidra till en miljömässigt hållbar utveckling av transportsektorn. Med jämna mellanrum presenteras nya lösningar för att minska bränsleförbrukning och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Motorer med variabel kompression, styrning av ventiltider och bränsleinsprutning i förbränningsrummet är några exempel som presenterats de senaste åren. Vi anser därför att utvecklingen av miljöanpassade bilar måste stimuleras. Regeringens förslag innebär att ekonomiska incitament ges för el- och elhybridbilar respektive etanol- och gasbilar oavsett om dessa bilar är utrustade eller används på ett sådant sätt att skadliga utsläpp minskar. Det faktum att en bil är utrustad så att man kan välja mellan bensin och eldrift innebär inte automatiskt att de faktiska utsläppen minskar. Avsikten med regeringens förslag är säkert gott. Tyvärr slår det fel och leder inte till en förbättrad miljöstyrning av vägtrafiken. Regeringen motarbetar genom sitt förslag de framsteg som görs med andra tekniker som kan vara minst lika miljövänliga. Det hade varit mycket bättre att sänka förmånsvärdena för miljövänliga bilar i förhållande till vilka faktiska utsläpp bilarna har och inte utifrån vilken teknik som används. Det är olyckligt om skattesystemet styr mot utveckling av en specifik teknik utan att ta hänsyn till vilken teknik som är mest miljövänlig. Vi anser därför att regeringens förslag bör avslås och att regeringen bör få återkomma med ett förslag som är teknikneutralt för miljövänligare bilar. Det system av skatter och regler som skall styra mot miljövänligare fordon börjar alltmer likna ett lapptäcke. När brister uppmärksammas görs nya tillägg och specialregler som inte hänger ihop med helheten. Följden har blivit ett otydligt regelverk som har stora brister, inte minst när det gäller att effektivt styra mot miljövänligare fordon och bränslen. Vi anser därför att det är angeläget att en total översyn görs av hela det system av skatter, miljöklasser och övriga regler som skall styra mot utveckling och användande av miljövänlig teknik inom vägtrafiken. Eftersom beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002 numera godkänts av riksdagen begränsar vi vårt yrkande till ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett teknikneutralt förslag och om behovet av en total översyn av hela systemet av skatter, miljöklasser och övriga regler som skall styra mot utveckling och användande av miljövänlig teknik inom vägtrafiken. Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2001/02:45 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 3. lag om ändring i lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, 4. lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980), 5. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 6. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 8. (lagförslaget behandlas av samordningsskäl i betänkande 2001/02: SkU10). Följdmotioner 2001/02:Sk16 av Jan-Evert Rådhström (m): Riksdagen beslutar att regeringens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter skall gälla utan föreslagna undantag. 2001/02:Sk17 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nedsättning av socialavgifter för en vidgad krets företag i stödområde A. 2001/02:Sk18 av Jan Backman (m): Riksdagen beslutar införa en övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumerationer i samband med lagändringen om sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter så att leveranstidpunkten styr momsuttaget. 2001/02:Sk19 av Göte Jonsson m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar avslå proposition 45 i den del som berör förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av övergripande översyn av hela systemet med väg- trafikens miljöstyrande skatter, miljöklasser och förmånsbeskattning. 2001/02:Sk20 av Johnny Gylling (kd): Riksdagen beslutar om en övergångsbestämmelse för tidskriftsprenumerationer i samband med en eventuell sänkning av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter så att momssatsen anpassas efter leveranstidpunkten. 2001/02:Sk21 av Sven Brus m.fl. (kd): 1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om en sänkt mervärdesskatt på tidskrifter. 2. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om ett utökat underlag för den särskilda skattereduktionen. 3. Riksdagen beslutar att sänka arbetsgivaravgifterna med 7 procentenheter i hela landet på lönesummor upp till 900 000 kr fr.o.m. 2003. 4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om hur miljöförbättrande teknik för bilar kan subventioneras på ett teknikneutralt sätt. 2001/02:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl. (c): 1. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag om sänkt moms i den del det avser tidskrifter. 2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om konkurrensneutral beskattning av veckopress och dagspressens bilagor. 3. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag om att utvidga underlaget för den särskilda skattereduktionen från nuvarande pensionsgrundande inkomst till taxerad förvärvsinkomst. 4. Riksdagen beslutar att sänka arbetsgivaravgifterna för alla företag i enlighet med vad som anförs i motionen. 2001/02:Sk23 av Lennart Kollmats och Karin Pilsäter (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att noggrant bevaka de gränsdragningsproblem som uppkommer vid en differentierad mervärdesskatt. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inom EU noggrant bevaka utvecklingen av skattebehandlingen av virtuella produkter. 3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om den särskilda skattereduktionen.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag 1. Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 2 §§ samt 9 a kap. 11 och 12 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)[1] skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 7 kap 1 §[2] Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för 1. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet, 2. transport i skidliftar, 3. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo, 4. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. 5-7 §§, 5. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för a) vatten från vattenverk, b) spritdrycker, vin och starköl, och c) tobaksvaror. Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för ----------------------------------------------------- 1. allmänna 1. omsättning, nyhetstidningar, varmed gemenskapsinternt förvärv avses sådana och import av följande publikationer av varor, om inte annat dagspresskaraktär som följer av 3 kap. 13 och normalt utkommer med 14 §§, under minst ett nummer varje förutsättning att varorna vecka, samt för inte helt eller motsvarande radio- och huvudsakligen är ägnade kassettidningar, åt reklam: -böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad, -tidningar och tidskrifter, -bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, -musiknoter, samt -kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor, 2. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, 3. omsättning av radiotidningar samt omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av kasset- tidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1, 4. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandi- kappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §, ----------------------------------------------------- 2. tillträde till 5. tillträde till konserter, cirkus-, konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- biograf-, teater-, opera- eller balett- eller balett- föreställningar eller föreställningar eller andra jämförliga andra jämförliga föreställningar, föreställningar, ----------------------------------------------------- 3. tjänster som avses i 6. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs verksamheten inte bedrivs av och inte heller av och inte heller fortlöpande i mer än fortlöpande i mer än ringa omfattning ringa omfattning understöds av det understöds av det allmänna, allmänna, ----------------------------------------------------- 3 a. tillträde till och 7. tillträde till och förevisning av förevisning av djurparker, djurparker, ----------------------------------------------------- 4. upplåtelse eller 8. upplåtelse eller överlåtelse av överlåtelse av rättigheter som omfattas rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt (1960:729) om upphovsrätt till litterära och till litterära och konstnärliga verk, dock konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om inte när det är fråga om fotografier, fotografier, reklamalster, system och reklamalster, system och program för automatisk program för automatisk databehandling eller databehand-ling eller film, videogram eller film, videogram eller annan jämförlig annan jämförlig upptagning som avser upptagning som avser information, information, ----------------------------------------------------- 5. upplåtelse eller 9. upplåtelse eller överlåtelse av rättighet överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupp- till ljud- eller bildupp- tagning av en utövande tagning av en utövande konstnärs framförande av konstnärs framförande av ett litterärt eller ett litterärt eller konstnärligt verk, konstnärligt verk, ----------------------------------------------------- 6. omsättning av tjänster 10. omsättning av inom idrottsområdet som tjänster inom anges i 3 kap. 11 a § idrottsområdet som anges första stycket och som i 3 kap. 11 a § första inte undantas från stycket och som inte skatteplikt enligt andra undantas från skatteplikt stycket samma paragraf, enligt andra stycket och samma paragraf, och ----------------------------------------------------- 7. personbefordran utom 11. personbefordran utom sådan be-fordran där sådan befordran där resemomentet är av resemomentet är av underordnad betydelse. underordnad betydelse. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- 2 § Vid omsättning som anges i 3 och 4 §§ beräknas beskattningsunderlaget med utgångspunkt i det i nämnda paragrafer angivna värdet. Beskattningsunder- laget utgörs av detta värde minskat med 1. 20 procent när skattesatsen enligt 1 § är 25 procent, 2. 10,71 procent när skattesatsen är 12 procent, och 3. 5,66 procent när skattesatsen är 6 procent. ----------------------------------------------------- Vid omsättning som Vid omsättning som medför skattskyldighet medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första enligt 1 kap. 2 § första stycket 2-4 utgörs dock stycket 2-4 b utgörs dock beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget av det i 3 § angivna värdet det i 3 § angivna värdet utan sådan minskning som utan sådan minskning som anges i första stycket. anges i första stycket. ----------------------------------------------------- I 9 a kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i vissa fall av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter. I 9 b kap. finns särskilda bestämmelser om beräkning av beskattningsunderlaget vid omsättning i viss resebyråverksamhet. 9 a kap. 11 § ----------------------------------------------------- När flera varor köps När flera varor köps eller säljs samtidigt eller säljs samtidigt utan att de enskilda utan att de enskilda varornas pris är känt, varornas pris är känt, utgörs beskatt- utgörs beskatt- ningsunderlaget av den ningsunderlaget av den sammanlagda sammanlagda vinstmarginalen, minskad vinstmarginalen, minskad med den mervärdesskatt med den mervärdesskatt som hänför sig till som hänför sig till vinstmarginalen, för vinstmarginalen, för sådana varor under sådana varor under redovisningsperioden redovisningsperioden enligt 10 kap. skatte- enligt 10 kap. betalningslagen skattebetalningslagen (1997:483), om inte annat (1997:483), om inte annat följer av tredje stycket. följer av tredje stycket. Om olika skattesatser är tillämpliga, skall beskattningsunderlaget fördelas efter skattesats. Fördelningen får om så erfordras bestämmas genom uppdel- ning efter skälig grund. ----------------------------------------------------- Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under redovisningsperioden, får även andra omsättningar som avses i 1 eller 2 § ingå i beskattningsunderlag enligt första stycket. Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon endast om de förvärvats för att efter skrotning säljas i delar. 12 § ----------------------------------------------------- Om värdet av inköp av Om värdet av inköp av varor som avses i 11 § varor som avses i 11 § under en redovisnings- under en redovisnings- period överstiger värdet period överstiger värdet av försäljningar av av försäljningar av sådana varor under sådana varor under perioden, får det perioden, får det överskjutande beloppet överskjutande beloppet läggas till värdet av läggas till värdet av inköpen under en inköpen under en efterföljande period, om efterföljande period, om beskattningsunderlaget beskattningsunderlaget bestäms enligt 11 § bestäms enligt 11 § första eller andra första eller andra stycket. stycket och inköpen är hänförliga till samma skattesats. ----------------------------------------------------- 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. **FOOTNOTES** [1]: Lagen omtryckt 2000:500. [2]: Senaste lydelse 2000:1357. 2. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) dels att 9 kap. 2 § och 11 kap. 9 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 18 a §, av följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 9 kap. 2 §[3] Förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i 61 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall dock värderas till marknadsvärdet. På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen om ----------------------------------------------------- 1. värdet av bilförmån 1. värdet av bilförmån eller kostförmån skall eller kostförmån skall justeras enligt justeras enligt 61 kap. 61 kap. 18 eller 19 § 18, 19, 19 a eller 19 b § inkomstskattelagen, eller in-komstskattelagen, eller ----------------------------------------------------- 2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med mer än 10 % från det värde som följer av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen. Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens beslut. ----------------------------------------------------- Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse 2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3 ----------------------------------------------------- 11 kap. 9 § Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt ----------------------------------------------------- 1. lagen (2000:1006) 1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på om skattereduktion på förvärvsinkomster vid förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, 2002 och 2003 års taxeringar, ----------------------------------------------------- 2. lagen (2001:000) om skattereduktion för fastighetsskatt, 3. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, och 4. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- ----------------------------------------- 18 a § Om skatt redovisas i flera skattedeklarationer av vilka någon är en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a §, skall skatt anses beslutad i enlighet med redo- visningen även i en skattedeklaration som har lämnats för sent. Detta gäller dock inte om ett beslut om omprövning redan har meddelats. ----------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. **FOOTNOTES** [3]: Senaste lydelse 1999:1300. 3. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering dels att rubriken till lagen samt 1, 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Lag om skattereduktion på Lag om skattereduktion på förvärvsinkomster vid förvärvsinkomster vid 2002 års taxering 2002 och 2003 års taxeringar ----------------------------------------------------- 1 § ----------------------------------------------------- Skattskyldig fysisk Skattskyldig fysisk person, som varit person, som varit obegränsat skattskyldig obegränsat skattskyldig under hela under hela beskattningsåret, har vid beskattningsåret 2001 2002 års taxering rätt respektive 2002, har vid till skattereduktion 2002 respektive 2003 års enligt 2 § på taxering rätt till skattepliktiga skattereduktion enligt 2 förvärvsinkomster som § på taxerad förvärvs- utgör sådan inkomst av inkomst. anställning eller sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 1 000 kronor. Vid beräkning av inkomst som avses i första stycket skall inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. ----------------------------------------------------- 2 § ----------------------------------------------------- Skattereduktionen uppgår Skattereduktionen uppgår till 1 320 kronor när till 1 320 kronor när den förvärvsinkomsten enligt taxerade förvärvs- 1 § uppgår till högst inkomsten uppgår till 135 000 kronor. Om högst 135 000 kronor. Om inkomsten överstiger den taxerade förvärvs- 135 000 kronor minskas inkomsten överstiger skattereduktionen med 1,2 135 000 kronor minskas procent av den skattereduktionen med 1,2 överskjutande inkomsten. procent av den Skattereduktionen får överskjutande inkomsten. inte överstiga ett belopp motsvarande vare sig för- Skattereduktionen får värvsinkomsten enligt 1 § inte överstiga den multiplicerad med den debiterade kommunala kommunala skattesatsen inkomstskatten. eller den debiterade kom- munala inkomstskatten. Andra stycket gäller inte i fråga om skattskyldig som har rätt till särskilt grundavdrag enligt 63 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). ----------------------------------------------------- 4 § Skattereduktion enligt denna lag räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyldige före annan skattereduktion. ----------------------------------------------------- Skattereduktion enligt Skattereduktion enligt denna lag skall inte denna lag skall inte beaktas vid beräkning av beaktas vid beräkning av skattebelopp enligt 4 § skattebelopp enligt 4 § lagen (1997: 324) om lagen (1997: 324) om begränsning av skatt och begränsning av skatt. vissa fall. ----------------------------------------------------- 4 a § ----------------------------------------------------- Skattskyldig som har rätt till särskilt grundavdrag enligt 63 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som inte alls eller endast till viss del kan räkna av skattereduktionen enligt 2 § mot sådan skatt som avses i 4 § första stycket, skall vid debitering av slutlig skatt tillgodoföras ett belopp som motsvarar en sådan skattereduktion. ----------------------------------------------------- 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkt 2. 2. De nya bestämmelserna tillämpas vid 2002 års taxering i fråga om skattskyldig som har rätt till särskilt grundavdrag enligt 63 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) och vars beskattningsbara förvärvsinkomst inte överstiger 9 500 kronor. Därvid skall skattereduktionen minskas med 25 procent av det belopp med vilket den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger 4 300 kronor. 3. Punkt 2 tillämpas endast om de nya bestämmelserna är förmånligare för den skattskyldige än äldre bestämmelser. 4. Förslag till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om stöd till näringslivet i det stödområde som anges i bilagan till lagen i form av utvidgade särskilda avdrag vid avgiftsberäkningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). 2 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall ett utvidgat särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört vid ett fast driftställe i stödområdet. Vid beräkning av egenavgifterna skall ett utvidgat särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. 3 § Bestämmelserna i 2 § första stycket skall inte tillämpas om den avgiftsskyldige är 1. en kommun eller ett landsting, 2. en statlig myndighet, 3. ett statligt affärsdrivande verk, 4. en ideell förening eller en stiftelse, eller 5. ett registrerat trossamfund. 4 § Bestämmelserna i 2 § skall inte tillämpas på verksamhet som avser 1. fiskeriverksamhet, vattenbruksverksamhet eller sådan jordbruksverksamhet som avser produkter som anges i bilaga 1 till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, 2. transportverksamhet, eller 3. verksamhet inom kol- och stålindustri som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Avdragets storlek 5 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall avdrag, utöver vad som följer av 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980), göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor. I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket skall endast ingå avgiftspliktig ersättning som utgetts för arbete vid ett fast driftställe i stödområdet. Bestämmelserna i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen skall också tillämpas vid avdragsberäkningen enligt första stycket. 6 § Vid beräkning av egenavgifterna skall avdrag, utöver vad som följer av 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980), göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000 kronor. I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket skall endast ingå avgiftspliktig inkomst från ett fast driftställe i stödområdet. Bestämmelserna i 3 kap. 18 § andra stycket och 19 § socialavgiftslagen skall också tillämpas vid avdragsberäkning enligt första stycket. Avdraget får i sådant fall inte överstiga 85 200 kronor per år. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 2. Bestämmelserna i 5 § tillämpas i fråga om arbetsgivaravgifter på ersätt- ningar som betalas ut efter utgången av år 2001. 3. Bestämmelserna i 6 § tillämpas första gången vid 2003 års taxering. Bilaga Stödområde Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun. Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun. Gävleborgs län: Ljusdals kommun. Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun. Värmlands län: Torsby kommun. Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns den 31 december 1999. 5. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§ lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 11 § ----------------------------------------------------- Influtna Influtna arbetsgivaravgifter skall arbetsgivaravgifter skall fördelas mellan fördelas mellan avgiftsändamålen enligt avgiftsändamålen enligt beskattningsbeslut som beskattningsbeslut som följer av 11 kap. följer av 11 kap. skattebetalningslagen skattebetalningslagen (1997:483). Avdrag som (1997:483). Avdrag som görs enligt 2 kap. 28-30 görs enligt 2 kap. 28-30 §§ socialavgiftslagen §§ socialavgiftslagen (2000:980) skall avse (2000:980) skall avse arbetsmark-nadsavgiften. arbetsmarknadsavgiften. Avdrag som görs enligt 5 § lagen (2001:000) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) skall i första hand avse sjuk- försäkringsavgiften och därefter föräldra- försäkringsavgiften. ----------------------------------------------------- Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och räntebelopp som betalas ut till arbetsgivare. Föreskrifter om fördelningen får meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket. 13 § Avdrag enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) skall i angiven ordning avse arbetsmarknadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskade- avgiften, efterlevandepensionsavgiften och föräldraförsäkringsavgiften. ----------------------------------------------------- Avdrag enligt 6 § lagen (2001:000) om utvidgning av de sär-skilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) skall i första hand avse sjukförsäkringsavgiften och därefter i angiven ordning föräldra- försäkringsavgiften, arbetsskadeav-giften och efterlevandepensions- avgiften. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- Om bara Om bara ålderspensionsavgiften ålderspensionsavgiften skall betalas enligt 3 skall betalas enligt 3 kap. 15 eller 16 § kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen skall socialavgiftslagen skall avdraget enligt 3 kap. de i första och andra 18 § den lagen anses avse styckena angivna avdragen skatten enligt lagen anses avse skatten enligt (1990:659) om särskild lagen (1990:659) om löneskatt på vissa särskild löne-skatt på förvärvsinkomster. vissa förvärvsinkomster. ----------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 6. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 61 kap. 19 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 61 kap. 19 a och 19 b §§, av följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 61 kap. 19 §[4] Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses - att bilen använts som arbetsredskap, - att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller - att det finns liknande omständigheter. ----------------------------------------------------- Värdet av bilförmån skall justeras nedåt också när bilen ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbets- området. Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. ----------------------------------------------------- ----------------------------------------- 19 a § Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på justeringen av förmånsvärdet skall detta värde justeras nedåt till en nivå som motsvarar 1. 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet, eller 2. 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol eller med annan gas än gasol. En justering av förmånsvärdet nedåt får göras enligt andra stycket 1 med högst 16 000 kronor och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen. ----------------------------------------- ----------------------------------------- 19 b § Värdet av bilförmån skall justeras nedåt när en bil ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbets-området. ----------------------------------------- 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2003 års taxering. 3. Bestämmelserna i 61 kap. 19 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2005 års taxering, dock skall bestämmelserna i andra stycket 2 och tredje stycket även tillämpas vid 2006 års taxering. **FOOTNOTES** [4]: Senaste lydelse 2000:1341. 7. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse. ----------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ----------------------------------------------------- 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter). Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. ----------------------------------------------------- Bestämmelser om Bestämmelser om fördelning av fördelning av socialavgifter finns i socialavgifter finns i lagen (2000: 981) om lagen (2000: 981) om fördelning av fördelning av socialavgifter. socialavgifter. Bestämmelser om utvidgade särskilda avdrag från socialavgifterna finns i lagen (2001:000) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). ----------------------------------------------------- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Bilaga 3 Utskottets lagförslag Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) Skatteutskottet föreslår att 1-3 och 5 §§ i regeringens förslag till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) ges följande som utskottets förslag betecknade lydelse. ----------------------------------------------------- Regeringens förslag Utskottets förslag ----------------------------------------------------- 1 § I denna lag finns 1 § I denna lag finns bestämmelser om stöd till bestämmelser om stöd till näringslivet i det stöd- näringslivet och viss område som anges i ideell verksamhet i det bilagan till lagen i form stödområde som anges i av utvidgade särskilda bilagan till lagen i form avdrag vid av utvidgade särskilda avgiftsberäkningen enligt avdrag vid socialavgiftslagen avgiftsberäkningen enligt (2000:980). socialavgiftslagen (2000:980). ----------------------------------------------------- 2 § Vid beräkning av 2 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna arbetsgivaravgifterna skall ett utvidgat skall ett utvidgat särskilt avdrag göras, om särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig utgett avgiftspliktig ersättning för arbete ersättning för arbete utfört vid ett fast utfört i driftställe i näringsverksamhet vid ett stödområdet. fast driftställe i stöd- området eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. ----------------------------------------------------- Vid beräkning av egenavgifterna skall ett utvidgat särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. ----------------------------------------------------- 3 § Bestämmelserna i 2 § 3 § Bestämmelserna i 2 § första stycket skall inte första stycket skall inte tillämpas om den tillämpas om den avgiftsskyldige är avgiftsskyldige är 1. en kommun eller ett 1. en kommun eller ett landsting, landsting, 2. en statlig myndighet, 2. en statlig myndighet, 3. ett statligt 3. ett statligt affärsdrivande verk, affärsdrivande verk, eller 4. en ideell förening eller en stiftelse, eller ----------------------------------------------------- 5. ett registrerat 4. ett registrerat trossamfund. trossamfund. ----------------------------------------------------- 5 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall avdrag, utöver vad som följer av 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980), göras med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor. ----------------------------------------------------- I avgiftsunderlaget för I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget beräkning av avdraget enligt första stycket enligt första stycket skall endast ingå skall endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning avgiftspliktig er- som utgetts för arbete sättning som avses i 2 § vid ett fast driftställe första stycket. i stödområdet. ----------------------------------------------------- Bestämmelserna i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen skall också tillämpas vid avdragsberäkningen enligt första stycket. ----------------------------------------------------- BILAGA 4 Lagrådsyttrande som begärts av utskottet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001- 11-15 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Riksdagens skatteutskott har den 13 november 2001 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ändring i det i propositionen 2001/02:45 framlagda förslaget till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Peder Brynolf. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: I proposition 2001/02:45 har regeringen föreslagit riksdagen att anta bl.a. ett förslag till lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Syftet är enligt propositionen att ge regional stimulans för småföretagandet i ett stödområde bestående av de kommuner m.m. som anges i en bilaga till lagen. I den föreslagna lagens 3 § anges att det utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifter inte skall tillämpas på bl.a. ideella föreningar och stiftelser. Det förslag som skatteutskottet nu har remitterat till Lagrådet innebär att detta undantag skall utgå och att alltså även ideella föreningar och stiftelser skall kunna tillerkännas ett sådant utvidgat avdrag. Lagrådet finner det vara en lämplighetsfråga om ideella föreningar och stiftelser skall omfattas av regleringen eller inte och har därför inga synpunkter på förslaget som sådant. Däremot vill Lagrådet framhålla att det av regeringen utformade lagförslaget avser stöd åt näringslivet och att vissa av bestämmelserna inte är avpassade för ideella föreningar och stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet. Om den nu föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet skall genomföras, bör därför ändringar göras i 1 §, vari nu anges att lagen innehåller bestämmelser om stöd till näringslivet, samt i 2 § första stycket och 5 § andra stycket, i vilka rätten till utvidgat avdrag avseende arbetsgivaravgift knyts till förekomsten av ett fast driftställe i stödområdet.