Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster
Betänkande 1991/92:SkU5
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU05
Sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster
Innehåll
1991/92 SkU5
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:50 om en sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjänster, m.m.
De motioner som väckts med anledning av propositionen avstyrks av utskottet.
Vid betänkandet har fogats sex reservationer, två särskilda yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1991/92:50 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Förslaget innebär att mervärdeskatten på livsmedel, hotell- och restaurangtjänster samt personbefordran sänks till 18% fr.o.m. den 1 januari 1992 och att skatten bibehålls på 25% för övriga varor och tjänster. Vidare undantas vissa tjänster avseende kinematografisk film, förvaltning av värdepappersfonder samt tillhandahållande av vissa livräddningsfartyg från skatteplikt.
Lagförslaget har följande lydelse.
STÅENDE TEXT se prop. s. 2-7
Motionerna
1991/92:Sk5 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar sänka hotell- och restaurangmomsen till den nivå som rådde före den 1 januari 1990, dvs. 12,87 %,
2. att riksdagen beslutar sänka momsen på personbefordran inkl. skidliftar till 6 %,
3. att riksdagen beslutar sänka momsen på camping, entréavgifter till parker och nöjesanläggningar till 6 %,
4. att riksdagen beslutar att moms på cirkus, folkets park och liknande anläggningar sätts till 6 %,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att svensk turistnäring får lika förmånliga spelregler som våra konkurrentländer.
1991/92:Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta uppföljningen av skattereformen och behoven av framtida internationell anpassning av mervärdeskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa fartyg för livräddning,
3. att riksdagen avslår proposition 1991/92:50 såvitt avser hotelltjänster, camping, personbefordran, värdepappersfonder, kinematografisk film och vissa fartyg för livräddning.
1991/92:Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän höjning av alkoholpriserna med 7 %.
1991/92:Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående priskontroll i samband med sänkt mervärdeskatt på livsmedel och vissa andra tjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående överläggningar mellan livsmedels- och motsvarande branschföreträdare samt regeringen i syfte att garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form av sänkta konsumentpriser,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslag till statens pris- och konkurrensverk i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare anslag till riksskatteverket i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående turistnäringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående slopad mervärdeskatt på kollektiv personbefordran.
Utskottet
Allmänt
Riksdagen fattade våren 1990 beslut om en tillfällig höjning av mervärdeskatteuttaget (prop. 1989/90:150, bilaga 4, FiU40). Skatteuttaget höjdes från 23,46% till 25% under tiden den 1 juli 1990--den 31 december 1991. I enlighet med detta beslut återgår således mervärdeskatten till 23,46% den 1 januari 1992. Riksdagen har härefter, i juni 1991, hemställt att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att den generella sänkningen av mervärdeskatten till 23,46% den 1 januari 1992 omvandlas till en sänkning av mervärdeskatten för livsmedel och serveringstjänster till 18% (1990/91:FiU30).
I propositionen lägger regeringen fram det av riksdagen beställda förslaget om sänkt mervärdeskatt på livsmedel och serveringstjänster. I propositionen föreslås vidare att den lägre mervärdeskatten skall omfatta även hotell, camping, resor och skidliftar. Härutöver föreslås vissa ändringar när det gäller biograffilm, värdepappersfonder och livräddningsfartyg.
Bibehållen generell mervärdeskattesats och sänkt mervärdeskatt på livsmedel, m.m.
I propositionen föreslås att skattesatsen för livsmedel sänks till 18% för livsmedel samtidigt som den generella mervärdeskattesatsen bibehålls vid 25%. Enligt förslaget skall den lägre skattesatsen inte gälla för vatten från vattenverk, spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror. Av praktiska skäl föreslås dock att den lägre skattesatsen skall få gälla för alkoholdrycker som tillhandahålls på restaurang.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget och tillstyrker propositionen i denna del.
I motion Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna ett uttalande om framtida sänkningar av mervärdeskatten på livsmedel. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det bör övervägas hur utrymme kan skapas för ytterligare sänkningar av mervärdeskatten på livsmedel under budgetåret 1992/93.
Det finns enligt utskottets mening goda skäl att söka skapa utrymme för en sänkning av mervärdeskatten, och i propositionen aviseras också en redovisning av riktlinjer för en EG-anpassning av skatterna. Det framgår att en svensk EG-anslutning bl.a. kräver en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten. I vilken takt och i vilken form sänkningarna bör genomföras i framtiden och om sänkningarna bör vara generella eller selektiva är det inte meningsfullt att nu uttala sig om. Mot den bakgrunden och med hänsyn till de arbetsuppgifter som åligger skatteutskottet är utskottet inte berett att tillstyrka det begärda tillkännagivandet utan anser att den aviserade redovisningen av riktlinjer för EG-anpassningen av de svenska skatterna nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion Sk8 yrkande 1.
I motion Sk7 hemställer Karin Israelsson och Rune Thorén (båda c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alkoholskatten bör höjas så mycket att alkoholpriserna stiger med 7%.
Frågan om alkoholbeskattningens utformning har setts över av alkoholskatteutredningen som i betänkandet Alkoholbeskattningen (SOU 1992:52) lagt fram förslag om förändringar. Utredningen föreslår att dryckesskatten skall beräknas endast på dryckens alkoholhalt och efter en progressiv skala. Vidare förordar utredningen att en enhetlig skattemodell skall gälla för alla alkoholdrycker. Förslaget har remissbehandlats. Enligt vad utskottet inhämtat är utredningens förslag för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Det är enligt utskottets mening rimligt att regeringens ställningstagande nu avvaktas, varför utskottet avstyrker motion Sk7.
Hotell- och restaurangtjänster, camping, resor, skidliftar, m.m.
I propositionen föreslår regeringen vidare att den nya lägre skattesatsen skall gälla också för hotell- och restaurangtjänster, camping, resor och skidliftar.
I motion Sk6 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) att propositionen avslås i denna del. Motionärerna motsätter sig de föreslagna skattesänkningarna med hänvisning till det statsfinansiella läget och till att NUTEKs utvärdering av skattereformens effekter för turistnäringarna ännu inte givit något underlag för säkra slutsatser. De hemställer vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den utvärdering av skattereformens effekter som pågår måste få genomföras och att behovet av en anpassning till Europa bör studeras noga innan några ändringar aktualiseras. Den föreslagna sänkningen av mervärdeskatten för restaurangtjänster godtas av motionärerna som ett led i sänkningen av mervärdeskatten på livsmedel.
I motion Sk5 framhåller Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) att det ökade mervärdeskatteuttaget lett till en kraftig nedgång för turistnäringarna. Motionärerna hemställer att mervärdeskatten bestäms till 6% för resor, camping, cirkus och entréavgifter till parker och nöjesanläggningar, inkl. Folkets park och liknande anläggningar. Skattesatsen för hotell- och restaurangtjänster bör enligt motionärerna bestämmas till 12,87%, dvs. den nivå som gällde före den 1 januari 1990. Slutligen yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten för turistnäringarna måste anpassas till internationell nivå så att dessa näringars konkurrenskraft återställs.
I motion Sk8 av Lars Werner m.fl. (v) hemställer motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att turistnäringens negativa trend bör brytas genom att mervärdeskatten på kollektiva resor slopas helt samt att NUTEK bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ytterligare förslag som syftar till att stärka turistnäringens konkurrenskraft.
Enligt utskottets mening har kostnaderna för att turista i Sverige ökat väsentligt genom att mervärdeskatteuttaget på hotell- och restaurangområdet höjts och genom att skatteplikt införts för camping, inrikes resor och skidliftar. Kostnaden för resor inom landet är av avgörande betydelse för turistnäringen, i synnerhet när det gäller turismen i fjällvärlden och övrig glesbygd.
Den ökade kostnaden för att turista i Sverige har medfört att den svenska turistnäringen fått svårare att hävda sig i konkurrensen med andra länder. I Europa är det vanligt med differentierade skatter på hotell- och restaurangtjänster. För resor gäller en lägre skattesats i flera länder i Europa, och skidliftar mervärdebeskattas över huvud taget inte i Norge, Finland, Frankrike m.fl. länder med vilka Sverige konkurrerar om vinterturismen.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden skäl att låta den lägre mervärdeskattesatsen för livsmedel omfatta även hotell- och restaurangverksamhet, camping, inrikes resor och skidliftar. Härigenom uppnås också en kostnadssänkning för kollektivtrafiken. De förslag om längre gående sänkningar som läggs fram i motion Sk5 är enligt utskottets mening inte förenliga med en ansvarsfull budgetpolitik.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i nu behandlade delar och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del samt motion Sk5 yrkandena 1--4. Härav följer också att utskottet inte är berett att tillstyrka ett tillkännagivande om att några ändringar inte skall företas i avvaktan på att skattereformen utvärderas. Utskottet avstyrker således även motion Sk6 yrkande 1.
När det gäller frågan om framtida skatteförändringar på turistområdet vill utskottet framhålla att utrymmet för att genomföra skattesänkningar inom ramen för en ansvarsfull budgetpolitik är begränsat och att prioriteringar därför måste göras även i fortsättningen. De skattesänkningar som utskottet nu tillstyrkt innebär i viss mån en anpassning av turistnäringens mervärdeskatt till vad som gäller i Europa. Det är emellertid inte bara turistnäringens skatter som behöver anpassas. Inför Sveriges anslutning till EG måste bl.a. en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten ske. Som utskottet redan framhållit framgår det av propositionen att regeringen senare kommer att redovisa riktlinjer för en Europa-anpassning av skatterna. Eftersom regeringen således är medveten om de aktuella frågeställningarna är det enligt utskottets mening inte motiverat med uttalanden till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk5 yrkande 5 och Sk8 yrkandena 6 och 7.
Prisövervakning och kontroll, m.m.
I motion Sk8 yrkar Lars Werner m.fl. (v) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prisutvecklingen i berörda branscher bör följas i särskild ordning av statens pris- och konkurrensverk (SPK) och att överenskommelser bör träffas med branschföreträdarna för att garantera ett fullt prisgenomslag. Enligt motionärerna bör riksdagen hos regeringen begära förslag om anslag till SPK för detta ändamål. Vidare bör riksdagen begära förslag om anslag till riksskatteverket för de kostnader för kontroll- och informationsverksamhet som den differentierade mervärdeskatten medför.
Det är enligt utskottets mening viktigt att den lägre mervärdeskatten kommer konsumenterna till del i form av en sänkt prisnivå. Utskottet utgår ifrån att regeringen genom SPK följer utvecklingen noggrant i de berörda branscherna och vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen föreligger enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker därför motion Sk8 yrkandena 2 och 3.
När det gäller anslagen till statens pris- och konkurrensverk och riksskatteverket bör det ankomma på regeringen att ta de initiativ som kan anses nödvändiga. Utskottet avstyrker även motion Sk8 yrkandena 4 och 5.
Värdepappersfonder
Enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall det för varje värdepappersfond finnas ett fondbolag som förvaltar fondens tillgångar. För denna tjänst erlägger fonden en avgift till bolaget. Mervärdeskattelagens bestämmelser har tolkats så att dessa avgifter inte omfattas av undantaget från skatteplikt för bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel. Frågan är för närvarande föremål för prövning i skatterättsnämnden.
I propositionen föreslås att undantaget för bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel skall omfatta också förvaltning av värdepappersfonder.
I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer motionärerna om avslag på propositionen i denna del med hänvisning till bl.a. statsfinansiella skäl.
Enligt utskottets mening var en av utgångspunkterna vid utformningen av undantaget från skatteplikt på bankområdet att uppnå konformitet med vad som gäller inom EG. I EGs sjätte mervärdeskattedirektiv finns ett uttryckligt undantag för förvaltningstjänster avseende värdepappersfonder, och detta direktiv är sedan den 1 januari 1990 bindande för samtliga medlemsstater. Av konkurrensneutralitetsskäl bör enligt utskottets uppfattning en motsvarande bestämmelse införas i den svenska mervärdeskattelagen.
Den nya regeln kan träda i kraft först den 1 januari 1992. Detta innnebär att fondbolagens förvaltning under år 1991, med den angivna tolkningen av bestämmelserna, varit skattepliktig. Det kan ifrågasättas om inte åtgärder bör vidtas för att kompensera de skattskyldiga fondbolagen som drabbats av denna ettåriga skatteplikt. En sådan åtgärd bör i så fall vara inriktad på att kompensera värdepappersfonderna för den mervärdeskattekostnad som uppkommit. Härigenom kommer kompensationen spararna till del.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har enligt 76§ mervärdeskattelagen en möjlighet att vid synnerliga skäl medge nedsättning av eller befrielse från mervärdeskatt. Enligt vad utskottet inhämtat kan de aktuella fondbolagen väntas begära prövning av frågan om en eventuell befrielse enligt detta lagrum. Utskottet utgår ifrån att frågan kommer att underställas regeringen. Med hänsyn till att frågan om en skattebefrielse således med all sannolikhet kommer att prövas av regeringen anser sig utskottet inte nu behöva vidta någon åtgärd i syfte att kompensera värdepappersfonderna för denna kostnad utan avvaktar i denna del regeringens prövning.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen såvitt nu är i fråga och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del.
Sjöräddningssällskapets fartyg
I propositionen föreslås att det tidigare gällande kvalificerade undantaget för livräddningsfartyg som tillhandahålls Sjöräddningssällskapet återinförs.
I motion Sk6 yrkar Lars Hedfors m.fl. (s) avslag på propositionen och hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nuvarande ordningen med ett särskilt statsbidrag till Sjöräddningssällskapet som kompensation för kostnaden för mervärdeskatt på livräddningsfartyg bör behållas.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning att i detta fall ett särskilt undantag i mervärdeskattelagstiftningen är att föredra framför den nuvarande ordningen med statsbidrag som söks varje år. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del.
Utskottet återkommer nedan till en justering av lagtexten.
Biograffilm
I propositionen föreslås att textsättning m.m. av biofilmer undantas från skatteplikt för att komma till rätta med den konkurrenssnedvridning som uppstått genom att film som behandlats utomlands kan importeras mervärdeskattefritt.
I motion Sk6 av Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer motionärerna om avslag på propositionen i denna del med hänvisning bl.a. till statsfinansiella skäl.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning i denna fråga. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion Sk6 yrkande 3 i denna del.
Lagförslaget, m.m.
Som framgått ovan under rubriken Sjöräddningssällskapets fartyg är avsikten att livräddningsfartyg skall ha samma skattebefrielse som före den 1 januari 1991. Bestämmelsen i 2§ mervärdeskattelagen om teknisk skattskyldighet för den som tillhandahåller livräddningsfartyg bör därför återinföras. Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med denna komplettering.
Slutligen utgår utskottet ifrån att bestämmelsen i anvisningarna till 14§ mervärdeskattelagen som reglerar de fall då ett gemensamt vederlag erläggs för skattepliktiga och ej skattepliktiga varor eller tjänster skall äga motsvarande tillämpning när vederlag avser varor eller tjänster för vilka olika skattesats gäller.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bibehållen generell mervärdeskattesats och sänkt mervärdeskatt på livsmedel att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del,
2. beträffande framtida sänkningar av mervärdeskatten på livsmedel att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkande 1, s.y. 1 (s) - delvis men. (v) - delvis
3. beträffande alkoholskatten att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk7, res. 1 (s) s.y. 2 (c, kds)
4. beträffande restauranger att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, res. 2 (nyd) - delvis
5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i denna del och motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 och yrkande 3 i denna del, res. 2 (nyd) - delvis res. 3 (s)
6. beträffande cirkus, nöjesanläggningar, parker etc. att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk5 yrkande 3 i denna del och yrkande 4, res. 2 (nyd) - delvis
7. beträffande framtida skatteförändringar för turistnäringarna att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk5 yrkande 5 och 1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7, res. 2 (nyd) - delvis s.y. 1 (s) - delvis men. (v) - delvis
8. beträffande prisövervakning och kontroll att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkandena 2 och 3, res. 4 (s)
9. beträffande anslag till SPK och RSV att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk8 yrkandena 4 och 5, men. (v) - delvis
10. beträffande värdepappersfonder att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del, res. 5 (s) - delvis
11. beträffande biograffilm att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del, res. 5 (s) - delvis
12. beträffande Sjöräddningssällskapets fartyg att riksdagen bifaller proposition 1991/92:50 i denna del och avslår motion 1991/92:Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, res. 6 (s)
13. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att ingressen och 2§ erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
Härigenom föreskrivs att 8, 13 och 17§§ samt anvisningarna till 8§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Härigenom föreskrivs att 2, 8, 13 och 17§§ samt anvisningarna till 8§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
2§
Skattskyldig är den som Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter 1) verksamhet omsätter 1) skattepliktig vara eller skattepliktig vara eller tjänst, 2) vara eller tjänst, 2) vara eller tjänst som anges i 8§, tjänst som anges i 8§, 9, 12, 14 och 16. 9, 12, 14, 16 och 20.
Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export. Skattskyldig är också i de fall som anges i 60§ den som importerar tjänst.
Skattemyndigheten kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för stadigvarande användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Detsamma gäller vid uthyrning åt staten eller en kommun, även om uthyrningen sker för verksamhet som inte medför skattskyldighet. Vad som har sagts om uthyrning tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.
Överlåts fastighet som avses i tredje stycket eller del därav utan vederlag inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.
När särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten besluta att den som påbörjat verksamhet skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.
Stockholm den 28 november 1991
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s) och Inger Lundberg (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Alkoholskatten (mom. 3)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) har
dels anfört följande:
Dryckesskatten fyller en viktig funktion inom alkoholpolitiken som styrmedel för att minska den totala alkoholkonsumtionen och få till stånd en övergång till svagare drycker. Det är därför viktigt att alkoholdryckerna håller en hög prisnivå och att prisutvecklingen för dessa drycker inte blir långsammare än för andra konsumtionsvaror.
Förslaget om sänkt moms på mat innebär bl.a. att även momsen på sprit, vin och öl som tillhandahålls på restaurang sänks till 18%. Anledningen är att man av praktiska skäl vill få till stånd en enhetlig hantering av restaurangnotor.
Som framhålls i motion Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén (båda c) innebär detta en risk för att WHOs målsättning om att sänka alkoholkonsumtionen fram till år 2000 inte kan nås. Alkoholskatterna har inte höjts sedan våren 1990.
Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast göra en allmän höjning av alkoholskatterna för att hålla tillbaka konsumtionen av alkohol. Vi anser också att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag med anledning av alkoholskatteutredningens slutbetänkande Alkoholbeskattningen (SOU 1991:52).
Vad vi anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 3 hemställt 3. beträffande alkoholskatten att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om alkoholskatten.
2. Turistnäringarna (mom. 4, mom. 5, mom. 6, mom. 7 och mom. 13)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Sverige bedriver turistpolitik som är precis tvärtemot vad man borde göra. Staten momsbefriar importen (resor utomlands), och momsbelägger exporten (utländska turister som reser i Sverige).
Turistnäringen sysselsätter i Sverige 235000 personer i 21000 företag. Omsättningen är ca 100 miljarder kronor, varav 17 miljarder utgör export, dvs. vad utländska turister spenderar i Sverige. Det motsvarar inte mindre än 80% av svenska bilexporten. Turistbranschen sysselsätter framför allt kvinnor (70%), ungdomar och deltidsarbetare.
Sverige har efter skatteomläggningen världens högsta moms på turisttjänster. Normalmomsen i våra europeiska konkurrentländer är 7% på hotell, 10% på restaurang och 6% på personbefordran. Den höga svenska turistmomsen leder till svårigheter för turistindustrin, med både regionalpolitiska och arbetsmarknadsmässiga följdverkningar. Det innebär också en svår belastning för bytesbalansen. Resevalutaunderskottet var 15,6 miljarder 1989 och 18,8 miljarder 1990. I riksbankens/ konjunkturinstitutets prognos för 1992 blir underskottet 30 miljarder kronor.
Omsättningen i restaurangbranschen minskade 1990 med 13% och är nu 27% lägre än 1989, året före skattereformen. Prognosen för 1991 visar på en minskning med 15%. Sedan tiden före skattereformen kommer den totala minskningen att hamna mellan 25 och 30%. Sålda rumsnätter på hotell och andra boendeanläggningar har minskat med ca 10% under 1991, och beläggningen har sjunkit till rekordlåga 40-procentsnivån. Campingen har hittills tappat 20% sedan 1989.
Liftanläggningarnas omsättning har minskat med 13% trots bättre snötillgång än tidigare år. Resandet inom Sverige minskade med 15% under första halvåret 1991. Utlandsresandet ökade däremot med 3% under samma tid.
Även de svenska konferensarrangörerna lägger i allt större utsträckning sina konferenser på utländska hotell, t.o.m. de arrangörer som äger egna konferensanläggningar i Sverige.
I debatten har felaktigt påståtts att lågkonjunkturen varit den största orsaken till branschens problem. Lågkonjunkturer påverkar i normala fall privatresandet positivt. Konsumenterna skjuter på köp av kapitalvaror i början på en lågkonjunktur. Pengarna läggs i stället på upplevelsebetonad konsumtion och då framför allt på resor. I Norge ökade turismen detta år med 9% och i Danmark med 10%, trots likvärdigt väder och konjunktur.
För att återställa konkurrenskraften för svensk turistindustri måste turistmomsen anpassas till internationell nivå.
Staten, företagen och de anställda har förlorat stora belopp på turistmomsen. Alltså skulle man vinna motsvarande belopp om den togs bort. Det brådskar dock. Allt fler företag slås ut och arbetslösheten stiger. Den i motionen föreslagna sänkningen motsvarar i och för sig ett skatteuttag på 4600 milj.kr. Sänkningen leder dock till ökad köpkraft och därmed konsumtion men också till att fler svenskar turistar i Sverige i stället för i utlandet. Dessutom kommer fler utländska turister till Sverige. I skatt och sociala avgifter på de anställdas löner får staten in 1100 milj.kr. per 10000 anställda. Men än en gång, statens inkomster skulle bli högre om denna turistmoms sänktes. Det vore en lönsam affär för alla parter.
Vi förordar att hotell- och restaurangmomsen sänks till den nivå som rådde före den 1 januari 1990, dvs. 12,87% och att momsen på personbefordran inkl. skidliftar sänks till 6%. Moms på camping liksom moms på entréavgifter till parker och nöjesanläggningar sänks till 6%. Denna momssats skall självfallet gälla även för cirkus, folkets park och liknande anläggningar vilka i dag är momsbefriade.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi anfört om vikten av att svensk turistnäring får lika förmånliga spelregler som våra konkurrentländer.
dels vid moment 4, moment 5, moment 6, moment 7 och moment 13 i motsvarande del hemställt
4. beträffande restauranger att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del och med anledning av proposition 1991/92:50 i denna del beslutar att mervärdeskatten för restauranger skall vara 12,87%,
5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, med anledning av proposition 1991/92:50 i denna del och med avslag på motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 och yrkande 3 i denna del beslutar att mervärdeskatten för hotell skall vara 12,87% och för camping, resor och skidliftar 6%,
6. beträffande cirkus, nöjesanläggningar, parker etc. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 3 i denna del och yrkande 4 beslutar
dels att mervärdeskatten för cirkus skall vara 6%,
dels att verksamheten i nöjesparker, folkets park och liknande anläggningar skall anses som yrkesmässig även om den bedrivs av en allmännyttig ideell förening,
7. beträffande framtida skatteförändringar för turistnäringarna att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk5 yrkande 5 och med anledning av motion 1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om vikten av att svensk turistnäring får lika förmånliga spelregler som i våra konkurrentländer,
13. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd härav ändrar och kompletterar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt på så sätt att anvisningarna till 2§, punkt 7 av anvisningarna till 8§ samt 13§ erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelser samt att ingressen ändras i enlighet härmed.
Nuvarande lydelse
Reservanternas förslag
Anvisningar
till 2§
1. Verksamhet anses som -- -- -- han frånträder fastigheten.
Som yrkesmässig verksamhet Som yrkesmässig verksamhet
räknas inte omsättning räknas inte omsättning
av vara eller tjänst i en av vara eller tjänst i en
av en ideell förening av en ideell förening
bedriven verksamhet, när bedriven verksamhet, när
inkomsten därav utgör inkomsten därav utgör
sådan inkomst av sådan inkomst av
näringsverksamhet för näringsverksamhet för
vilken föreningen är vilken föreningen är
frikallad från frikallad från
skattskyldighet enligt 7§ 5 skattskyldighet enligt 7§ 5
mom. lagen om statlig mom. lagen om statlig
inkomstskatt. inkomstskatt. Det anförda
gäller inte om verksamheten
avser folkets park eller
liknande anläggning.
2. Med omsättning förstås -- -- -- som ombesörjer försäljningen.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
7. Undantaget från
skatteplikt enligt 8§ 5
gäller a) upplåtelser
------ framförande, d)
konserter samt cirkus-,
biograf-, teater-, opera-,
balett- och därmed
jämförliga
föreställningar, e)
biblioteksverksamhet ------
föremål för
utställning.
7. Undantaget från
skatteplikt enligt 8§ 5
gäller a) upplåtelser
------ framförande, d)
konserter samt biograf-,
teater-, opera-, balett- och
därmed jämförliga
föreställningar, e)
biblioteksverksamhet ------
föremål för
utställning.
Regeringens förslag
Reservanternas förslag
13§
Skatten utgår med 25 Skatten utgår med 25
procent av procent av
beskattningsvärdet. Skatten beskattningsvärdet. Skatten
utgår dock med 18 procent utgår dock med 18 procent
av beskattningsvärdet av beskattningsvärdet
för 1) för omsättning och
serveringstjänster, 2) import av sådana livsmedel
rumsuthyrning i och livsmedelstillsatser som
hotellrörelse eller avses i 1§ livsmedelslagen
liknande verksamhet samt (1971:511) med undantag för
upplåtelse av campingplats a. vatten från vattenverk
och motsvarande i b. spritdrycker, vin och
campingverksamhet, 3) starköl som
personbefordran utom sådan tillhandahålls av det
befordran där resemomentet detaljhandelsbolag som avses i
är av underordnad 15§ andra stycket lagen
betydelse, 4) transport i (1977:293) om handel med
skidliftar samt 5) drycker samt c. tobaksvaror,
omsättning och import av med 12,87 procent av
sådana livsmedel och beskattningsvärdet för
livsmedelstillsatser som avses 1) serveringstjänster, 2)
i 1§ livsmedelslagen rumsuthyrning i
(1971:511) med undantag för hotellrörelse eller
a. vatten från vattenverk liknande verksamhet, med 6
b. spritdrycker, vin och procent av
starköl som beskattningsvärdet för
tillhandahålls av det 1) personbefordran utom
detaljhandelsbolag som avses i sådan befordran där
15§ andra stycket lagen resemomentet är av
(1977:293) om handel med underordnad betydelse, 2)
drycker samt c. tobaksvaror. transport i skidliftar, 3)
cirkusföreställningar
och entréavgifter till
parker och andra
nöjesanläggningar, 4)
upplåtelse av campingplats
och motsvarande i
campingverksamhet.
3. Hotell, camping, resor och skidliftar (mom. 5 och mom. 13)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) har
dels anfört följande:
Som framgår av vad vi anfört i reservation 4 är åtgärden att sänka mervärdeskatten på livsmedel och serveringstjänster en del i en större prispressaraktion som den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram. Vi står således bakom propositionens förslag i denna del.
Regeringen lägger emellertid fram förslag om att den lägre skattesatsen skall omfatta också hotell, camping, resor och skidliftar. Det främsta motivet för dessa förslag anges vara deras avgörande betydelse för turistnäringen. För statskassan innebär regeringens alla förslag ett nettobortfall på ca 1,4 miljarder kronor. Hur detta skall finansieras redovisas över huvud taget inte i propositionen.
I samband med skattereformen har NUTEK fått i uppgift att noga följa reformens effekter för turistnäringen. Av de preliminära studier som hittills har presenterats kan för närvarande inga säkra slutsatser dras. Man kan dock inte utesluta att höjningen av mervärdeskatten kan ha haft viss betydelse för turistnäringens nuvarande problem.
För att kunna dra några säkra slutsatser avseende skattereformens effekter för turistnäringen och andra branscher är det nödvändigt att reformen har fungerat en längre period. Bl.a. är det fortfarande svårt att avgöra vilka effekter inkomstskattesänkningarna kan få för människors framtida konsumtionsbeteende. Det är också viktigt att veta vilken betydelse lågkonjunkturen samt de senaste årens väderlek har haft för turistnäringens situation.
Det finns också anledning att befara att ett utvidgande av differentierad mervärdeskatt till ytterligare områden får till följd att kraven på ytterligare undantag ökar. En sådan utveckling skulle innebära ökade statsfinansiella problem liksom en ytterligare urholkning av skattereformens principer.
I propositionen aviserar regeringen att den avser att återkomma med riktlinjer för en Europaanpassning av skatterna. Regeringen säger att en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten måste ske inför den svenska EG-anslutningen.
Vi anser också att det är angeläget att noga studera vilka effekter den ökade internationaliseringen och ett svenskt EG-medlemskap kan få för de svenska skatterna. Vi anser emellertid att det för närvarande inte finns någon anledning att, innan en sådan noggrann studie gjorts, sänka skatten utöver vad som föreslagits för livsmedels- och serveringstjänster.
Då det gäller mervärdeskatten kan det på goda grunder antas att EG-länderna endast kommer att bestämma miniminivåer för skattesatserna. Det kommer också att vara möjligt att göra undantag från sådana bestämmelser. Några bindande regler för skatterna inom EG kan knappast bli aktuella inom de närmaste åren.
Det kan däremot finnas skäl att noga studera de behov av anpassning som följer av integreringen av ekonomierna i Europa. Det gäller såväl gränshandelns utveckling som andra konkurrenspåverkande effekter. Innan sådana studier gjorts bör de svenska skattesatserna i olika avseenden ligga fast på de nivåer som beslutats i samband med skattereformen.
Med hänsyn till det ovanstående anser vi att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl för ytterligare undantag från principen om en likformig mervärdeskatt. Den utvärdering av skattereformens effekter som pågår måste få genomföras och behoven av en internationell anpassning utredas innan förslag till eventuella ändringar aktualiseras.
Vi avstyrker propositionen såvitt nu är i fråga. Vad ovan anförts om den fortsatta uppföljningen av skattereformen och behoven av en framtida internationell anpassning av mervärdeskatten bör riksdagen med bifall till motion Sk6 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 5 och moment 13 i motsvarande del hemställt 5. beträffande hotell, camping, resor och skidliftar att riksdagen
dels med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del och motion 1991/92:Sk5 yrkande 1 i denna del, yrkande 2 och yrkande 3 i denna del,
dels med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om den fortsatta uppföljningen av skattereformen och behoven av en framtida internationell anpassning av mervärdeskatten,
13. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt på så sätt att 13§ erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag
Reservanternas förslag
13§
Skatten utgår med 25procent Skatten utgår med 25procent av beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet. Skatten utgår dock med 18 Skatten utgår dock med 18 procent av procent av beskattningsvärdet för beskattningsvärdet för 1) serveringstjänster, 2) 1) serveringstjänster, 2) rumsuthyrning i omsättning och import av hotellrörelse eller sådana livsmedel och liknande verksamhet samt livsmedelstillsatser som avses upplåtelse av campingplats i 1§ livsmedelslagen och motsvarande i (1971:511) med undantag för campingverksamhet, 3) a. vatten från vattenverk personbefordran utom sådan b. spritdrycker, vin och befordran där resemomentet starköl som är av underordnad tillhandahålls av det betydelse, 4) transport i detaljhandelsbolag som avses i skidliftar samt 5) 15§ andra stycket lagen omsättning och import av (1977:293) om handel med sådana livsmedel och drycker samt c. tobaksvaror. livsmedelstillsatser som avses i 1§ livsmedelslagen (1971:511) med undantag för a. vatten från vattenverk b. spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandelsbolag som avses i 15§ andra stycket lagen (1977:293) om handel med drycker samt c. tobaksvaror.
4. Prisövervakning och kontroll (mom. 8)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) har
dels anfört följande:
Åtgärden att sänka mervärdeskatten på livsmedel och serveringstjänster är en del i en större prispressaraktion som den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram.
Stabiliseringsavtalen på arbetsmarknaden är utformade för att återställa konkurrenskraft och trygga sysselsättningen. Genom stabiliseringsavtalen kan den allmänna kostnadsnivån pressas och priserna stabiliseras. Syftet är att löntagarna skall få reallöner i stället för inflationslöner.
Genom en stram finanspolitik av den socialdemokratiska regeringen har räntorna kunnat pressas tillbaka, vilket också bidrar till kostnadspress i både produktions- och konsumtionsled. Knytningen av den svenska kronan till den europeiska ECU-n innebar en ytterligare åtgärd för att stabilisera ekonomin. Efter denna åtgärd föll räntorna ytterligare.
Maten är en av de tyngsta utgiftsposterna för hushåll med små eller medelstora inkomster. Matpriserna har särskild betydelse när det gäller att bryta inflationsförväntningarna och undvika kompensationskrav. Under sommaren och hösten 1991 har också prisökningarna varit små inom detaljhandeln, särskilt gäller detta livsmedelshandeln.
Genom den livmedelspolitiska reformen samt justeringarna av gränsskyddet bör matpriserna kunna sänkas ytterligare. För att befästa denna utveckling för lägre matpriser lades förslaget om att sänka matmomsen. Samtidigt föreslog den socialdemokratiska regeringen att en särskild priskommission, med uppgift att bevaka prisutvecklingen, skulle tillsättas. Därigenom skapas garantier för att skattesänkningen verkligen kommer konsumenterna till del.
Mot denna bakgrund anser vi att sänkningen av mervärdeskatten för livsmedel och serveringstjänster samt en skattesats om 25% för övriga varor och tjänster är väl motiverad och kan inrymmas i en ansvarsfull finanspolitik.
När riksdagen våren 1991 begärde en sänkning av momsen på mat angavs att en förstärkt prisövervakning av statens pris- och konkurrensverk bör ske för att säkerställa att skattesänkningarna kommer konsumenterna till del. Trots detta berör regeringen inte med ett ord denna fråga.
Enligt vår mening bör riksdagen nu klargöra att åtgärder måste vidtas för att säkra ett fullt prisgenomslag.
Riksdagen bör begära att regeringen upptar diskussioner med livsmedelsbranschens företrädare i dess olika led, med avsikt att nå en överenskommelse om att den sänkta momsen tillåts få fullt genomslag i konsumentledet. Motsvarande bör givetvis ske inom de andra branscher där momsen sänks.
Riksdagen bör även begära att regeringen i särskild ordning följer prisutvecklingen inom livsmedelsbranschen och motsvarande branscher där momsen sänks. Lämpligen torde huvudansvaret för en sådan uppföljning kunna läggas ut på statens pris- och konkurrensverk. Uppföljningen skall inledningsvis gälla för hela året 1992.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande prisövervakning och kontroll att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående priskontroll och överläggningar med branschföreträdare i syfte att garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form av sänkta konsumentpriser.
5. Värdepappersfonder och biograffilm (mom. 10, mom. 11 och mom. 13)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) har
dels anfört följande:
Med hänvisning till vad vi anfört i reservation 3 hemställer vi att propositionen avslås även i dessa delar.
dels vid moment 10, moment 11 och moment 13 i motsvarande del hemställt
10. beträffande värdepappersfonder att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del,
11. beträffande biograffilm att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 3 i denna del avslår proposition 1991/92:50 i denna del,
13. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt på så sätt att de föreslagna ändringarna i anvisningarna till 8§ utgår.
6. Sjöräddningssällskapets fartyg (mom. 12 och mom. 13)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) har
dels anfört följande:
Den verksamhet som Sjöräddningssällskapet bedriver är av mycket stor betydelse för den svenska sjöfarten. Sjöräddningssällskapet bör därför genom statsbidrag kompenseras för de ökade kostnader som momsen på livräddningsfartyg leder till. Riksdagen har också så sent som i våras fattat beslut som innebär att ett sådant bidrag skall utgå.
Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att nu ändra beslutet om att Sjöräddningssällskapets mervärdeskattekostnader skall täckas genom ett statsbidrag och avstyrker därför propositionen även i denna del.
Vad vi anfört om Sjöräddningssällskapet bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 12 och moment 13 i motsvarande del hemställt
12. beträffande Sjöräddningssällskapets fartyg att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk6 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del
dels avslår proposition 1991/92:50 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om livräddningsfartyg,
13. beträffande lagförslaget att riksdagen till följd härav ändrar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt på så sätt att den föreslagna ändringen i 8§ utgår.
Särskilda yttranden
1. Framtida skattesänkningar för livsmedel och turism (mom. 2 och mom. 7)
Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) har anfört följande:
Vi kan inte ställa oss bakom den motivering som utskottets majoritet angivit för att avstyrka yrkandena om framtida sänkningar av skatten på livsmedel och inom turistnäringarna.
Enligt vår mening borde utskottet ha avstyrkt yrkandena med hänvisning till att det inte är rimligt att ta ställning för olika former av framtida skatteförändringar innan den pågående utvärderingen av skattereformens effekter hunnit ge ett underlag för slutsatser och innan effekterna av den ökade integreringen av ekonomierna i Europa hunnit studeras.
2. Alkoholskatten (mom. 3)
Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) anför:
Prisinstrumentet är en av hörnstenarna för att nå den av riksdagen beslutade målsättningen att fram till år 2000 sänka alkoholkonsumtionen med minst 25%. Skatten på alkohol har inte höjts sedan våren 1990, vilket innebär en relativ prissänkning. Denna förstärks genom momssänkningen på restaurangtjänster.
Vi delar därför uppfattningen i motion Sk7 att alkoholskatten bör höjas. Det är dock rimligt att frågan prövas i pågående budgetarbete och att alkoholskatteutredningens förslag om möjligt vägs in. Då vi förutsätter att regeringen kommer med förslag om justering av alkoholbeskattningen i budgetpropositionen avstår vi från att nu yrka bifall till motionen.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Framtida sänkningar av momsen på livsmedel
Regeringens förslag skiljer sig från vänsterpartiets förslag från januari 1991 genom att regeringen föreslår att den generella momssänkningen skall tas ut på såväl livsmedel som en rad andra tjänster. Vänsterpartiet hade föredragit att den generella momssänkningen i sin helhet hade tagits ut på livsmedel då detta hade möjliggjort en större sänkning på livsmedlen till 15%.
Skatteutskottets majoritet anför i betänkandet att man instämmer i regeringens bedömning om att en svensk EG-anslutning bl.a. kräver en betydande sänkning av den generella mervärdeskatten. Utskottet anför vidare att det nu inte är meningsfullt att uttala sig om sänkningarna bör vara generella eller selektiva.
Vänsterpartiet har inte ställt sig bakom den svenska ansökan om medlemskap i EG. Vänsterpartiet menar att Sverige oavsett medlemskap i EG eller ej skall driva en skattepolitik utformad efter Sveriges behov och intressen. Ståndpunkten att Sverige måste sänka sin mervärdebeskattning i "betydande omfattning" vid ett eventuellt medlemskap i EG kan med skäl ifrågasättas. Detta understryks bl.a. av det faktum att EG-landet Danmark i november 1991 fattat beslut om att höja sin mervärdebeskattning från 22 till 25%.
Vänsterpartiet var det första riksdagsparti som ställde krav på slopad eller reducerad moms på livsmedel. Vi noterar med glädje att regeringen nu lägger förslag om sänkt moms på mat. Detta är en seger för en stor opinion och en framgång för konsumenterna.
Å andra sidan argumenterar regeringen inte för fördelarna med sänkt matmoms. Regeringen nöjer sig i stället med att konstatera att riksdagen begärt förslag om sänkt moms på livsmedel. Detta gör att det kan sättas i fråga om regeringen tror på sitt eget förslag.
Vänsterpartiet har länge drivit kravet på sänkt matmoms i fullt medvetande om att ett genomförande av förslaget kräver tid och aktiva insatser från samhället. I annat fall kan den sänkta matmomsen komma andra än konsumenterna till godo. Beslutet om sänkt matmoms borde därför ha fattats redan under vårriksdagen så att handeln och skattemyndigheterna etc. haft bättre tid att förbereda skatte/prissänkningen.
Det bör nu övervägas hur utrymme kan skapas för ytterligare sänkt matmoms under budgetåret 1992/93. En sådan åtgärd kräver dock en samlad bedömning och bör därför redovisas i samband med statsbudgeten för 1992/93.
Vad jag anfört om ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Alkoholskatten
Dryckesskatten fyller en viktig funktion inom alkoholpolitiken som styrmedel för att minska den totala alkoholkonsumtionen och få till stånd en övergång till svagare drycker. Det är därför viktigt att alkoholdryckerna håller en hög prisnivå och att prisutvecklingen för dessa drycker inte blir långsammare än för andra konsumtionsvaror.
Förslaget om sänkt moms på mat innebär bl.a. att även momsen på sprit, vin och öl som tillhandahålls på restaurang sänks till 18%. Anledningen är att man av praktiska skäl vill få till stånd en enhetlig hantering av restaurangnotor.
Som framhålls i motion Sk7 av Karin Israelsson och Rune Thorén (båda c) innebär detta en risk för att WHOs målsättning om att sänka alkoholkonsumtionen fram till år 2000 inte kan nås.
Alkoholskatterna har inte höjts sedan våren 1990.
Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast göra en allmän höjning av alkoholskatterna för att hålla tillbaka konsumtionen av alkohol. Vi anser också att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag med anledning av alkoholskatteutredningens slutbetänkande Alkoholbeskattningen (SOU 1991:52).
Det anförda bör riksdagen med anledning av motion Sk7 som sin mening ge regeringen till känna.
I reservation 1 yrkar utskottets s-ledamöter att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna. Jag framställer därför inte något särskilt yrkande i denna del utan kommer att ansluta mig till reservation 1.
Framtida skattesänkningar för turistnäringarna
Turistnäringen är en viktig bransch, inte minst vad gäller möjligheterna till rekreation inom landet, och av stor betydelse för Sveriges bytesbalans. För att bryta den negativa trend som råder fordras en rad åtgärder. En sådan vore att slopa momsen på kollektivresande. Det fordras därtill ytterligare satsningar, och däribland kan åtgärder på skattesidan övervägas.
I vilken omfattning detta kan ske och finansieras bör övervägas samlat i särskild ordning. NUTEK fick i samband med skatteomläggningen i uppdrag att följa momsbreddningens konsekvenser för turistnäringen. Denna utvärdering pågår för närvarande, och preliminära resultat föreligger som pekar på en väsentlig nedgång. Utvärderingen bör därför ges i uppdrag att prioritera att lägga fram förslag till åtgärder i syfte att stärka den svenska turistnäringens konkurrenskraft.
Vad ovan anförts om slopad moms på kollektiv personbefordran och om turistnäringen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Prisövervakning och kontroll
Ett problem är att sänkt matmoms skulle kunna utnyttjas av tillverkare, grossistled och livsmedelskedjor för att höja deras vinstmarginaler. En sänkt matmoms bör därför kombineras med andra åtgärder. På kort sikt gäller det att förstärka prisövervakningen bl.a. genom statens pris- och konkurrensverk. På längre sikt gäller det strukturreformer inom hela livsmedelskedjan och en hårdare konkurrenslagstiftning. Med en sådan politik kan matpriserna pressas ned, och de svenska hushållens kostnader kommer i bättre jämvikt med omvärldens prisnivåer.
I propositionen sägs ingenting om hur regeringen avser att bidra till att momssänkningen verkligen fullt ut leder till sänkta matpriser och motsvarande på andra områden. Detta är en uppenbar brist. Det öppnar för tolkningen att regeringen inte skulle känna sig besvärad av en sådan utveckling. Tvärtom så skulle frånvaron av påtagliga prissänkningar kunna användas som bevis för att sänkt matmoms inte är en effektiv metod för att pressa ned matpriserna.
Regeringen menar att konsumenterna enskilt och på marknaden skall sköta den priskontroll som erfordras för att momssänkningen på mat fullt ut skall slå igenom på livsmedelspriserna. Naturligtvis fordras aktiva konsumentinsatser, men de torde inte garantera en önskvärd utveckling. Mot detta talar bl.a. de monopol- och oligopolstrukturer som råder inom den svenska livsmedelsbranschen. Mot en sådan konsumentkontroll talar vidare regeringens förslag till att mjuka upp prisinformationslagen, se proposition 1991/92:55.
Representanter för regeringen har dessutom gjort uttalanden som tyder på att regeringen inte avser att föja upp vissa av de förslag som ställts av konkurrensutredningen och som avser åtgärder att stärka konkurrensen inom livsmedelsbranschen.
ICA-förbundet har i ett pressmeddelande uttalat att förbundet avser att tillämpa prisstopp i butikerna under perioden 1 december 1991--28 februari 1992. Detta i avsikt att garantera att momssänkningen går direkt till konsumenterna. ICA-förbundets initiativ är ett steg i rätt riktning, men det kan inte ersätta åtgärder från statsmakternas sida.
Riksdagen bör begära att regeringen upptar diskussioner med livsmedelsbranschens företrädare i dess olika led, med avsikt att nå en överenskommelse om att den sänkta momsen tillåts få fullt genomslag i konsumentledet. Motsvarande bör givetvis ske inom de andra branscher där momsen sänks.
Riksdagen bör även begära att regeringen i särskild ordning följer prisutvecklingen inom livsmedelsbranschen och motsvarande branscher där momsen sänks. Lämpligen torde huvudansvaret för en sådan uppföljning kunna läggas ut på statens pris- och konkurrensverk. Uppföljningen skall inledningsvis gälla för hela året 1992.
Vad som ovan anförts angående priskontroll och överläggningar med branschföreträdare i syfte att garantera att sänkt moms fullt ut slår igenom i form av sänkta konsumentpriser, bör riksdagen med bifall till motion Sk8 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
I reservation 4 yrkar utskottets s-ledamöter bifall till dessa båda yrkanden. Jag framställer därför inte något särskilt yrkande i denna del.
Anslag till SPK och RSV
Regeringen bör återkomma till riksdagen med begäran om medel till statens pris- och konkurrensverk för en uppföljning av den sänkta momsen.
Likaledes bör riksskatteverket ges extra anslag för det informations- och kontrollarbete som krävs då momsen sänkts för vissa branscher och tjänster. Även i denna del bör regeringen återkomma med ett förslag.
Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2, 7 och 9 borde ha hemställt:
1. beträffande framtida sänkningar av momsen på livsmedel att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående ytterligare sänkt mervärdeskatt på livsmedel,
7. beträffande framtida skattesänkningar för turistnäringarna att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 6 och 7 och med anledning av motion Sk5 yrkande 5
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående turistnäringen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående slopad mervärdeskatt på kollektiv personbefordran,
9. beträffande anslag till SPK och RSV att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk8 yrkandena 4 och 5 dels hos regeringen begär förslag om anslag till statens pris- och konkurrensverk i enlighet med vad ovan anförts,
dels hos regeringen begär förslag om ytterligare anslag till riksskatteverket i enlighet med vad ovan anförts.