Sänkning av dieseloljeskatten
Betänkande 1992/93:SkU34
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU34
Sänkning av dieseloljeskatten
Innehåll
1992/93 SkU34
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i proposition 1992/93:192 om en sänkning av dieseloljeskatten med 5 öre per liter och en sänkning av fordonsskatten för tunga fordon med 20%. Utskottet avstyrker de motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår vidare att skattereglerna för blandbränslen ändras. Med nuvarande regler är blandningar mellan mineralolja och vegetabilisk olja skattefria vid import, om andelen mineralolja är lägre än 70%. Någon motsvarande skattefrihet gäller inte vid framställning inom landet. På grund av ett stigande intresse för import av blandbränslen föreslår utskottet att bränsleblandningar med ner till 5% mineraloljehalt görs skattepliktiga samt att skatt inte skall tas ut för vegetabiliska och animaliska oljor som ingår i bränsleblandningar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 1993.
I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden. Motionsyrkandena gäller huvudsakligen vägtrafik- och energiområdena.
Med anledning av två motioner om biobränslenas konkurrenssituation vid leverans av fjärrvärme till industrin föreslår utskottet ett tillkännagivande om att industrins låga energiskatt inte får innebära att biobränslen inte kan konkurrera på detta område och att problemet bör analyseras skyndsamt av arbetsgruppen om kraftvärmebeskattning och förslag till lösningar läggas fram.
Med anledning av en motion om utvidgad skattebefrielse för el som producerats i eget vindkraftverk ställer sig utskottet positivt till tanken på ett produktionsstöd för vindkraften och förutsätter att regeringen kommer att uppmärksamma denna fråga och snarast återkomma med ett förslag. Utskottet avstyrker motionen.
Också i övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats sex reservationer och tre särskilda yttranden samt en meningsyttring.
Propositionerna
Proposition 1992/93:192 om sänkt dieseloljeskatt, m.m.
Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition 1992/93:192 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter,
2. lag om ändring i lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja,
3. lag om ändring i lagen (1992:1440) om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1992:1442) om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
I proposition 1992/93:192 föreslås att den skatt på dieselolja som den 1 oktober 1993 ersätter kilometerskatten sänks med 5 öre per liter till 1,30 kr per liter och att fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar sänks med ca 20%. Sänkningarna är ett led i att successivt anpassa skattebelastningen för den tunga trafiken till vad som gäller inom EG.
Proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m.
Regeringen hemställer i proposition 1992/93:124 att riksdagen, såvitt nu är i fråga, antar de i propositionen framlagda förslagen till
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
11.lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar,
12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,
15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,
16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
17. lag om ändring i tullagen (1987:1065).
Proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m. har i sina huvudsakliga delar behandlats av utskottet i betänkandet 1992/93:SkU13. De nu aktuella lagförslagen avser följdlagstiftning som av samordningsskäl behandlas i detta sammanhang.
Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande
Regeringen hemställer i proposition 1992/93:187 att riksdagen, såvitt nu är i fråga, antar det i propositionen framlagda förslaget till
13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande har i sina huvudsakliga delar behandlats av utskottet i betänkandet 1992/93:SkU31. De nu aktuella lagförslagen avser följdlagstiftning som av samordningsskäl behandlas i detta sammanhang.
Lagförslagen har följande lydelse.
Lagförslagen i proposition 1992/93:192
STÅENDE TEXT se prop. s. 2-12
Lagförslagen i proposition 1992/93:124
STÅENDE TEXT se prop. s. 33-46 OBS! Ändring s. 35, 36, 37 och s. 42
Lagförslaget i proposition 1992/93:187
STÅENDE TEXT s. 57-58 OBS! ändring s. 58
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1992/93:192
1992/93:Sk50 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:192.
1992/93:Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka dieseloljeskatten med 5 öre/liter och fordonsskatten med ca 20% för tyngre dieseldrivna lastbilar och släpvagnar.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:Sk354 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
15. att riksdagen beslutar att införa ett nytt energiskattesystem för industrin i enlighet med det i motionen redovisade förslaget.
1992/93:Sk388 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till återställd energibeskattning för industriell produktion i enlighet med vad i motionen anförts i avsnitt 6.3,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt på elektrisk kraft i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:Sk601 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska bilstölder och bilinbrott.
1992/93:Sk603 av Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för användning av el från egen produktionsanläggning.
1992/93:Sk604 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samhällsekonomisk och fördelningspolitisk översyn av bilismens kostnader särskilt avseende glesbygdsbilismen.
1992/93:Sk608 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande stimulansåtgärder för ökad användning av inhemska bränslen vid uppvärmning samt energisparande.
1992/93:Sk611 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina egna kostnader gentemot samhället.
1992/93:Sk619 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgift på naturgas.
1992/93:Sk620 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en differentiering av bensinskatten.
1992/93:Sk621 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en rullande 30-årsregel för befrielse från fordonsskatt,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler som underlättar import av kulturhistoriskt intressanta fordon.
1992/93:Sk624 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skattetillämpningsreglerna vid beskattning av bränslen vid industrileveranser.
1992/93:Sk625 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om drivmedelsskatter i Norrlands inland.
1992/93:Sk628 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam utredning av sänkta skatter på bilområdet.
1992/93:Sk630 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hur en tidsbegränsad försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara energislag, som raps, skulle kunna påverka deras möjlighet att successivt ersätta fossila bränslen.
1992/93:Sk633 av Leo Persson och Bo Finnkvist (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en regional differentiering av miljöavgifter för de områden som har en gles befolkningsstruktur och låg miljöbelastning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som första steg tillämpa ett differentierat drivmedelspris på bensin och diesel.
1992/93:Sk636 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett system med differentierad bensin- och dieselskatt så att glesbygdsbefolkning erhåller kompensation för längre avstånd och därmed dyrare transportkostnader i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:Sk637 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utforma ett avgifts- och skattesystem som kan fungera som ett styrinstrument för bilfabrikanterna att satsa på energisnålare teknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i olika internationella sammanhang arbetar för att krav ställs på bilindustrin att utveckla teknik som ger energisnålare och mer miljövänliga bilar.
1992/93:Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av skogstransporter vid körning på egna vägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatter på transporttjänster för att öka svenska åkeriers konkurrenskraft gentemot åkeriföretag från kontinenten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bränsleskattens nivå med hänsyn till skogsbrukets viktiga roll ur regionalpolitisk synpunkt.
1992/93:Sk648 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, m, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av industrins energiskattesystem ur kretsloppssynpunkt.
1992/93:Sk650 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lagen om allmän energiskatt.
1992/93:Sk651 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetandet av ett förändrat skatteuttag från bilismen.
1992/93:Sk654 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd skatt på blyad bensin.
1992/93:Sk655 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna gällande årtalsgränsen beträffande veteranbilar.
1992/93:Kr519 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatt på elenergi för turistföretag.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge skattesystemet en miljöanpassad profil.
1992/93:Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beskattningen av fordonsinnehav bör upphöra och att motsvarande intäkter i stället tas ut som skatt på fossila bränslen.
1992/93:Jo707 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omläggning av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.
1992/93:N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen beslutar att skattesystemet successivt görs om så att investeringar som minskar industrins energikonsumtion gynnas.
1992/93:N439 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för icke-petroleumprodukter.
1992/93:A424 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om regionalt differentierad drivmedelsskatt utreds.
Utskottet
Sänkt dieseloljeskatt m.m.
I proposition 1992/93:192 föreslår regeringen att skatten på dieselolja sänks med 5 öre per liter till 1:30 kr per liter.
Dieselskatten ersätter fr.o.m. den 1 oktober 1993 kilometerskatten som ett led i en anpassning av de svenska skattereglerna till vad som gäller inom EG. I samband med riksdagens beslut i denna fråga i december 1992 diskuterades en miljödifferentiering av dieselskatten. Visserligen innebar förslaget att den allmänna energiskatten i miljöklass 1 sänktes från 90 öre till ett halvt öre per liter, men i flera motioner hävdades att en ytterligare sänkning för de bästa oljorna borde genomföras för att få till stånd en skattenivå som ger industrin lägre kostnader vid en övergång till det miljövänligaste bränslet. Skatteutskottet uttalade i ärendet att det med hänsyn till konkurrenssituationen fanns starka skäl att anpassa den svenska skattenivån för transporter till vad som beräknas gälla inom EG och att målet bör vara att bränsleskatten i miljöklass 2 inte skall överstiga denna nivå. Skatten i miljöklass 1 skulle således av miljöskäl tillåtas ligga på en lägre nivå än den som beräknas gälla inom EG.
I propositionen anförs att punktskatten på dieselolja i miljöklass 1 kommer att uppgå till 2:28 kr per liter den 1 oktober 1993. Inom EG gäller en miniminivå för skatten på dieselolja om 0,245 ecu. Denna nivå är avsedd att gälla för all dieselolja. Enstaka undantag har medgivits i särskild ordning. Bl.a. tillämpar Danmark differentierad dieseloljeskatt med stöd av ett sådant medgivande. Den bästa danska dieselkvaliteten beskattas i enlighet med miniminivån. Beskattning under miniminivån förekommer inte i någon medlemsstat. Däremot har vissa länder medgivits rätt att skattebefria dieselolja som enbart används i lokal busstrafik i tätorter. Som en följd av det anförda föreslås att skatten på dieselolja i miljöklass 1 anpassas till EG:s miniminivå genom att skatten på dieselolja sänks till 1:30 kr per liter. Den sammanlagda punktskatten på dieselolja uppgår härefter till 2:23 kr per liter i miljöklass 1, 2:51 kr per liter i miljöklass 2 och 2:76 kr per liter i miljöklass 3.
I propositionen föreslås vidare att fordonsskatten för tyngre fordon sänks med 20%. Enligt vad som anförs ligger den svenska fordonsskatten på en betydligt högre nivå än vad som gäller i våra närmaste konkurrentländer. I Sverige uppgår fordonsskatten för de tyngsta fordonen till nära 35000 kr per år medan den av EG diskuterade miniminivån för dessa fordon uppgår till 7700 kr. I Tyskland finns planer på att kraftigt sänka fordonsskatten och i stället införa motorvägsavgifter som får betalas även av svenska åkare. Genom detta kommer svenska åkeriföretags konkurrenssituation att försämras. Den i propositionen föreslagna sänkningen av skatten på dieselolja kommer alla dieseldrivna fordon till del, även personbilar. En sänkning av fordonsskatten kan däremot riktas mot de konkurrensutsatta vägtransporterna. Det begränsade utrymme för en skattesänkning för transportsektorn som återstår bör därför enligt vad som anförs i propositionen användas för en fordonsskattesänkning. Det är främst transporter med tyngre lastbilar och släpvagnar som är utsatta för internationell konkurrens. I propositionen föreslås därför att fordonsskatten sänks med 20% för de tyngsta fordonen med en successiv avtrappning ner till lastbilar och släpvagnar med en skattevikt om högst 3000 kg. Sänkningen gäller inte bensindrivna fordon eller släpvagnar som dras av sådana fordon.
Det statsfinansiella bortfallet beräknas för budgetåret 1993/94 till ca 260 miljoner kronor och för budgetåret 1994/95 till 341 miljoner kronor. Den varaktiga effekten för hela den offentliga sektorn med hänsyn tagen till indirekta effekter beräknas bli ett årligt bortfall om ca 175 miljoner kronor.
I motion Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkar motionärerna att propositionen avslås. Motionärerna framhåller att regeringen inte redovisat hur skattesänkningarna skall finansieras och att starka statsfinansiella skäl i dag talar mot att genomföra ofinansierade skattelättnader. De anser inte heller att det föreligger något omedelbart behov av att sänka dieselskatten till EG:s miniminivå eller att reducera fordonsskatten. Härtill kommer att miljöeffekterna av dessa skattesänkningar för den tunga trafiken inte analyserats. Också i motion Sk50 av Sten Söderberg (-) anförs att propositionen bör avslås med hänvisning till det statsfinansiella läget och till att det inte finns någon omedelbar anledning till en harmonisering med EG.
Enligt utskottets mening finns det skäl att söka anpassa den jämförelsevis höga beskattning som gäller för transporter i Sverige till den nivå som beräknas gälla inom EG. Även om det i dag finns ett begränsat utrymme för skattesänkningar bör detta område prioriteras för att på det sättet stärka den svenska industrins konkurrenskraft och minska arbetslösheten. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna.
Beskattningen av blandbränslen
Utskottet har uppmärksammat ett stigande intresse för import av blandningar mellan mineralolja och vegetabilisk olja där halten mineralolja understiger 70%.
Gränsen för skatteplikt enligt lagarna om allmän energiskatt och koldioxidskatt går vid en mineraloljehalt på 70%. Samma gräns gäller enligt lagen om dieselskatt när den börjar tillämpas den 1 oktober. Bränsleblandningar som ligger över 70% mineralolja beskattas således i sin helhet efter samma skattesats som ren mineralolja, och blandningar som ligger under denna gräns är helt skattefria. Denna skattefrihet gäller i praktiken bara importerade blandningar. Om blandningen utförs i landet är den insatta mineraloljan beskattad, eftersom tillverkaren enligt nuvarande praxis inte har möjlighet att få tillbaka den skatt som erlagts vid inköpet av insatt mineralolja.
En grundläggande princip i alla de tre nämnda lagarna är att beskattningen bara skall träffa fossila bränslen och således inte biobränslen som vegetabiliska oljor. Skatteplikten för oblandade bränslen är också utformad på detta sätt. Som framgått står emellertid beskattningen av blandningar inte i full överensstämmelse med denna princip, eftersom vegetabiliska oljor beskattas fullt ut när de ingår i en bränsleblandning med över 70% mineralolja och mineralolja är skattefri när den ingår i en bränsleblandning under denna gräns.
Ett ytterligare problem med skattefriheten för mineralolja i blandningar är att den innebär en kraftig konkurrenssnedvridning. Svensktillverkade bränslen i miljöklass 1 och 2 med hög andel vegetabilisk olja belastas med skatt på insatt mineralolja under det att importerade blandningar kan säljas skattefritt.
Det redovisade problemet med beskattningen av bränsleblandningar utgör en av flera frågor som ingår i uppdraget för den pågående utredningen om en teknisk översyn av energibeskattningen (dir. 1992:80).
Utskottet har erfarit att skattefriheten för bränsleblandningar vid import nu tilldrar sig ett ökande intresse och att också seriösa tillverkare anser sig tvingade att förlägga tillverkningen utanför Sverige för att komma i åtnjutande av denna skattefrihet. Enligt utskottets mening kräver situationen en omedelbar ändring av reglerna.
Utskottet föreslår att skatteplikten enligt de aktuella lagarna utvidgas så att den omfattar blandningar med mineraloljehalter ner till 5% och att vegetabiliska och animaliska oljor görs generellt skattefria också i bränsleblandningar. Härmed avses att skattefriheten skall gälla inte bara i det tillkommande skattepliktiga området utan också i blandningar med mer än 70% mineralolja. På detta sätt löses inte bara det akuta problemet med konkurrenssnedvridningen mellan tillverkning i landet och import utan uppnås också en principiellt riktigare beskattning av de biobränslen som ingår i blandningarna.
Utskottet anser att de nya reglerna bör träda i kraft den 1 augusti 1993.
Ärendets brådskande natur har gjort att resultatet av utredningens arbete med detta problem och regeringens förslag i saken inte har kunnat avvaktas. Den lösning som utskottet nu föreslår bör emellertid inte ses som en slutlig lösning på problemet utan bör förutsättningslöst kunna omprövas av utredningen i dess fortsatta arbete. Utskottet utgår ifrån att så sker.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de förslag till ändringar i lagarna om allmän energiskatt, koldioxidskatt, dieselskatt och svavelskatt som utskottet lagt fram.
Viss följdlagstiftning
Utskottet har behandlat proposition 1992/93:124 om skatt på dieselolja m.m. i betänkandet SkU13 och proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande m.m. i betänkandet SkU31.
De nu aktuella lagförslagen avser vissa följdändringar som av lagtekniska skäl brutits ut ur huvudbetänkandet för en samordnad behandling. Utskottet tillstyrker lagförslagen med de justeringar som framgår av hemställan.
I det följande behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
Vägtrafikområdet
I motion Sk643 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) tar motionärerna upp skogsnäringens kostnad för transporter och begär tillkännagivanden som syftar till en lägre beskattning. De anför att uttaget av bränsle- och fordonsskatter för den del av transporten som går på egna vägar måste upphöra (yrkande 1), att en sänkning av skatteuttaget är nödvändig eftersom bränsle- och fordonsskatten på transporter i Sverige utgör ett hot mot skogsbruket i Norrlands inland och svenska åkerier (yrkande 2) och att bränsleskatten för virkestransporter i allmänhet bör sänkas till 75% av riksnivån och för virke med ursprung i stödområdet till 50% av riksnivån (yrkande 4).
De förslag om sänkt dieselskatt och om sänkt fordonsskatt för tunga fordon som utskottet tillstyrkt i det föregående innebär bl.a. att skogsindustrin får en lägre beskattning av sina transporter. Den jämförelsevis höga beskattning som gäller för transporter i Sverige har således redan uppmärksammats av regeringen och bedömts utgöra ett prioriterat område som trots det svåra statsfinansiella läget bör ges skattesänkningar för att på det sättet stärka den svenska industrins konkurrenskraft och minska arbetslösheten. Utskottet är inte berett att tillstyrka att särskilda regler skall gälla vid beskattningen av drivmedel som används för virkestransporter. En sådan differentiering av skattereglerna anser utskottet vara olämplig både ur praktiska och andra synpunkter. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk654 yrkande 1 begär Lennart Fremling (fp) ett tillkännagivande att skatten på blyad bensin bör höjas eftersom blyfri bensin numera finns tillgänglig för alla bilmodeller, även äldre.
I proposition 1992/93:192 anförs att den differentierade skatten på blyfri och övrig bensin har varit framgångsrik och medverkat till att nya bilar med katalytisk avgasrening snabbt kunnat introduceras och att den ger ett kraftigt incitament till att undvika blytillsatser i bensin. Det konstateras att det sedan en tid tillbaka försäljs bensin som innehåller tillsatser som möjliggör användning i fordon som normalt inte kan utnyttja blyfri bensin. Föredragande statsrådet uttalar sin tillfredsställelse med denna utveckling och anför vidare att det i ett senare skede, när det är klarlagt att de nya tillsatsämnena är att föredra framför blytillsatser och att existerande fordon utan skadeverkningar kan drivas på bensin med dessa nya tillsater, kan finnas anledning att överväga om användningen av blytillsater helt bör undvikas. Detta kan enligt vad som anförs ske genom ökad skattedifferentiering eller ändrade regler.
Enligt utskottets mening framgår det av propositionen att regeringen har uppmärksammat den fråga som motionären tar upp. Utskottet ser därför inte någon anledning till ett tillkännagivande i saken och avstyrker motionsyrkandet.
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till en regional differentiering av drivmedelsskatten. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk604 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s), Sk620 av John Andersson (-), Sk625 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s), Sk633 yrkandena 1 och 2 av Leo Persson och Bo Finnkvist (s), Sk636 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) och A424 yrkande 1 av Bengt Hurtig (v). Flera motionärer hänvisar till den höjning av bensinskatten som genomfördes den 1 januari 1993.
Frågan om en regional differentiering av bensinskatten har bl.a. utretts av Vägtrafikskatteutredningen som i delbetänkandet (Ds B 1980:13) Slopad fordonsskatt och höjd bensinskatt redovisar alternativ till den nu gällande befrielsen från fordonsskatt i norra Sverige. En differentierad bensinskatt skulle enligt utredningen medföra betydande kontrollproblem, konkurrensrubbningar och ökade administrativa kostnader. Utredningen förordade därför ett direkt bidrag till fordonsägarna.
Utskottet erinrar om att bensinskattehöjningen den 1 januari 1993 åtföljdes av en höjning av avdragsbeloppet för bilresor till 13 kr per mil för resor i tjänsten och resor till och från arbetet.
Enligt utskottets mening är en regional differentiering av bensinskatten behäftad med en mängd svårlösta problem. Det finns enligt utskottets mening bättre och mer ändamålsenliga sätt att komma till rätta med de regionala skillnader som föreligger. Utskottet avstyrker motionerna.
I två motioner föreslås en växling mellan fordonsskatt och drivmedelsskatt. I motion Sk651 av Georg Andersson m.fl. (s) anförs att en regional utjämning kan uppnås genom att en del av bensinskatten i stället tas ut i form av fordonsskatt, som redan är regionalt differentierad. I motion Jo677 av Jan Jennehag m.fl. (v) föreslås ett motsatt tillvägagångssätt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att miljöhänsynen bör ökas genom att skatten på fordonsinnehav slopas och i stället tas ut på drivmedel (yrkande 4).
Enligt utskottets mening har fordonsskatten fördelen att den tas ut löpande och att hänsyn kan tas till det enskilda fordonets egenskaper. Detta framgår också av fordonsskattens nuvarande utformning där fordonstyp och vikt styr skatteuttaget. Hänsyn som dessa kan inte tas vid drivmedelsbeskattningen. Härtill kommer utvecklingen mot en ytterligare betoning av skatterna som ekonomiskt styrmedel för en god miljö, där det finns ett behov av att kunna anpassa skatteuttaget till utsläpp som inte enbart är relaterade till drivmedelsförbrukningen, t.ex av kväveoxider (jfr prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan, s.159). Det finns således enligt utskottets mening inte någon anledning att överväga att slopa fordonsskatten.
När det gäller yrkandet om en växling från bensinskatt till fordonsskatt vill utskottet erinra om att förslaget i den nämnda propositionen om åtgärder mot klimatpåverkan innebär att Sverige godkänner den s.k. klimatkonventionen om en stabilisering av utsläppen av koldioxid vid 1990 års nivå år 2000. Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har som ett led i en pågående översyn av användningen av skatter som styrmedel beräknat effekterna av den nyligen genomförda bensinprishöjningen. Enligt VTI:s bedömning medför ett bensinpris på dagens nivå att biltrafikens utsläpp kan dämpas så att utsläppen av koldioxid fram till år 2000 inte överstiger 1990 års nivå.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna.
I motion Sk637 av Carl Olov Persson (kds) begär motionären tillkännagivanden om att det behövs en differentierad försäljningsskatt som premierar energisnåla bilar för att uppnå minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser (yrkande 1) och att Sverige i olika internationella sammanhang bör arbeta för att krav ställs på bilindustrin att utveckla teknik som ger energisnålare och mer miljövänliga bilar (yrkande 2).
I proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan anförs att det system för miljöklasser för motorfordon som ligger till grund för den differentierad försäljningsskatten behöver vidareutvecklas. En utredning med uppgift att se över dessa regler aviseras därför. Utredningen skall bl.a. överväga om en komplettering av miljöklasserna med gränsvärden för utsläpp av koldioxid är ett verkningsfullt instrument. Uppdraget kommer att påbörjas under våren 1993. I propositionen anförs också att regler för koldioxidutsläpp från personbilar får störst effekt om de samordnas mellan olika länder och att en samordning med EG är viktig. Regeringen bör därför enligt vad som anförs på olika sätt bidra till att kommande gemensamma europeiska fordonskrav får en utformning som medför en påtaglig minskning av koldioxidutsläppen.
Som framgår kommer frågan om en premiering av bensinsnåla fordon att behandlas i den aviserade utredningen, och har regeringen redan uppmärksammat behovet av en internationell samordning av de krav som bör ställas på detta område. Utskottet ser därför inte någon anledning till tillkännagivanden i dessa frågor utan avstyrker motionen.
I motion Sk628 av Jan Sandberg (m) begärs en skyndsam utredning av sänkta skatter på nya bilar såsom sänkt accis, momsavdrag och lägre förmånsbeskattning i syfte att få till stånd en uppgång i försäljningen.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt vissa skattesänkningar som syftat till att av konkurrensneutralitetsskäl anpassa den svenska beskattningen till vad som inom EG kan beräknas gälla för den tyngre trafiken. Förslag om skattesänkningar i syfte att stimulera till en ökad försäljning av personbilar är utskottet emellertid inte berett att nu biträda. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Jo630 yrkande 10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs en översyn för att uppmärksamma skatter som motverkar hushållning med naturresurser och god miljö, t.ex. förmånsbeskattningen av bilar.
Utskottet erinrar om att förmånsbeskattningen av tjänstebilar redan är föremål för utredning, bl.a. i syfte att få till stånd en bättre överensstämmelse mellan körsträckor och förmånsvärde. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk601 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) föreslår motionärerna att bilmodeller som har svaga lås skall beläggas med en särskild avgift som skall användas för information om bilinbrott m.m.
Utskottet ser positivt på ansträngningarna att söka få till stånd en förbättring av billåsens kvalitet men anser att en särskild skatt på sådana bilar skulle medföra administrativa och andra kostnader som inte står i proportion till vad som kan uppnås. Enligt utskottets mening bör i första hand andra åtgärder än nya skatter övervägas. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk611 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) begärs en snabb utredning i syfte att jordbrukstraktorer som används för transporter på allmän väg skall belastas med samma kostnader som andra fordon på allmän väg.
Utskottet anser nu liksom tidigare (1991/92:SkU22) att en ökning av beskattningen i enlighet med motionärernas önskemål riskerar att medföra en ökning av antalet transporter vilket inte förbättrar trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionen.
I två motioner framställs yrkanden rörande veteranbilar. I motion Sk621 av Sten-Ove Sundström och Jarl Lander (s) anförs att en rullande 30-årsregel för befrielse från fordonsskatt bör införas (yrkande 2) och att importen av kulturhistoriskt intressanta fordon bör underlättas genom en schablonaccis (yrkande 3). Också i motion Sk655 av Hugo Bergdahl (fp) föreslås en rullande 30-årsregel för befrielse från fordonsskatt.
Dessa frågor har nyligen utretts inom Kommunikationsdepartementet, och i rapporten (Ds 1993:19) Regler för hobbyfordon som avlämnats i februari i år föreslås förändringar som innebär att motionärernas önskemål skulle tillgodoses. Enligt utskottets mening bör den fortsatta beredningen av denna rapport nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Energiområdet
Energibeskattningens allmänna utformning behandlas i två motioner. I motion Jo707 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs en omläggning av skattesystemet i riktning mot ett uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning. Energiförbrukningen skall enligt dessa motionärer styras bort från fossil- och kärnkraftsenergi. I motion N439 yrkande 1 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) begärs ett tillkännagivande om att skattelagstiftningen måste gynna bioenergi.
Enligt den s.k. energiöverenskommelsen från år 1991 (prop. 1990/91:88, NU40) måste omställningen av energisystemet, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållning med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.
Biobränslekommissionen har haft i uppdrag att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. I ett delbetänkande (SOU 1991:93) El från biobränslen har kommissionen lagt fram riktlinjer för användningen av sammanlagt 625 miljoner kronor för utveckling av tekniken på detta område. I sitt slutbetänkande (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden lägger kommissionen fram sin analys av situationen och föreslår bl.a. en koldioxidskatt om 8 öre per kg på fossila bränslen för elproduktion för att förbättra biobränslenas konkurrenskraft.
Biobränslekommissionens förslag redovisas i proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan. I propositionen anförs att många skäl talar för att en koldioxidskatt om 8 öre/kg bör införas på ny elproduktion fr.o.m. den 1 januari 1994. Det framgår att frågan om skattens närmare utformning kommer att beredas i den grupp inom regeringskansliet som för närvarande gör en översyn av kraftvärmens beskattning.
Enligt utskottets mening syftar såväl vidtagna åtgärder som pågående arbete till en ökad användning av biobränslen såväl för värmeproduktion som för produktion av elkraft. Till grund för detta arbete ligger energiöverenskommelsen. Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till tillkännagivanden i enlighet med motionärernas yrkanden, och utskottet avstyrker därför motionerna.
I motion Sk608 av Kjell Eldensjö (kds) framhålls att en statlig stimulans av en övergång till inhemska bränslen bör genomföras och kan ske t.ex. genom en avdragsrätt i inkomstdeklarationen för inköp av vedpannor och jordvärmeutrustningar.
Enligt utskottets mening bör i första hand andra åtgärder användas för att tillgodose ett eventuellt behov av stimulans till inköp av vedpannor och jordvärmeutrustningar. Utskottet avstyrker yrkandet.
I motion Sk630 av Tuve Skånberg (kds) föreslås en tillfällig momsbefrielse för biobränslen. Enligt motionären skulle en sådan i Skåne ge god stimulans för att odla gröda i stället för att ställa av åkermark.
Enligt utskottets mening är det mindre lämpligt att söka stimulera efterfrågan på biobränslen genom en befrielse från mervärdesskatt. Även om priset till konsument kan sänkas på detta sätt har befrielsen inte någon effekt när det gäller industrins inköp, eftersom mervärdesskatten inte representerar någon kostnad för industrin. En befrielse kan tvärtom få till resultat att biobränslen blir dyrare för industrin genom att den som tillhandahåller bränslet inte kan lyfta av sin ingående mervärdesskatt. Utskottet avstyrker yrkandet.
I motion Sk354 yrkande 15 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar ersätta den generella nedsättningen av industrins energiskatter med ett skattetak på 0,6% av företagens omsättning. Härigenom kan skattenedsättningen begränsas till den energiintensiva industrin, vilket ger en långsiktig budgetförstärkning på 2 miljarder kronor. Övrig exportkonkurrerande industri är enligt motionärerna tillgodosedd genom kronans lägre värde. I motion Sk388 yrkandena 19 och 20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att energibeskattningen av industrin bör återställas genom att reduktionen av koldioxidskatten sänks från 75% till 50%. Ger detta en för stor belastning kan skattetaket sänkas till 0,6% av omsättningen. I omläggningen ingår att industrin skall erlägga skatt för el. Omläggningen ger budgetåret 1993/94 ca 2,5 miljader kronor. I motion N432 av Rolf L Nilson m.fl. (v) anförs att energiskatterna för industrin bör göras om så att investeringar som minskar industrins energikonsumtion gynnas.
Ett viktigt inslag i den omläggning av energiskatterna som genomfördes den 1 januari 1993 är enligt utskottets mening att nedsättningsreglerna för den energiintensiva industrin avvecklas fram till år 1995. Genom denna förändring blir energiskattebelastningen helt beroende av företagets energiförbrukning, och incitamenten till energieffektiviseringar och begränsningar av koldioxidutsläppen förstärks. Det framgår av propositionen om åtgärder mot klimatpåverkan (s. 206) att industrins utsläpp av koldioxid från förbränning och industriprocesser har minskat med ca 35% under 1980-talet och att de specifika utsläppen har minskat med 75% sedan 1970. Enligt utskottets mening är det för närvarande inte befogat med några ytterligare klimatpolitiska åtgärder från statens sida gentemot industrisektorn. Utskottet avstyrker motionerna.
I två motioner tar motionärerna upp biobränslenas konkurrenssituation vid leverans till industrin. I motion Sk624 av Gustaf von Essen (m) begärs en utredning om förutsättningarna för att ge fjärrvärmeverken skatteåterbäring också för den del av leveransen till industri som avser skattefria bränslen som torv och ved. I motion Sk648 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, m, kds) anförs att det förekommer att biobränsleeldade fjärrvärmecentraler byter till sig värme som producerats med beskattade bränslen för att komma åt skatterestitutionen och begär ett tillkännagivande om att det är motiverat med en utvärdering av hur den lägre skatten på industrins bränslen slår när det gäller att främja en övergång till förnybar energi.
Den lägre energibeskattningen av industrin gäller också fjärrvärmeleveranser. Som en följd förlorar biobränslena i dessa sammanhang en del av det försteg som de har genom att de är skattefria. Det finns emellertid enligt utskottets mening anledning att framhålla att omläggningen av industrins energiskatter finansierats genom en höjning av koldioxidskatten. Omläggningen kan därför inte sägas ha missgynnat biobränslena som helhet.
En produktionsform som uppmärksammats såväl i samband med energiöverenskommelsen som vid omläggningen av industrins energiskatter är kraftvärmeverken, dvs. verk med samtidig produktion av kraft och värme. Dessa har genom sitt effektiva utnyttjande av bränslet särskilda miljöfördelar. I kraftvärmeverken används såväl fossila bränslen som biobränslen. Den 1 juli 1991 befriades kraftvärmeverken från allmän energiskatt på den del av bränslet som används för värmeproduktion. Denna befrielse slopas fr.o.m. 1995 som ett led i de åtgärder som vidtagits för att stabilisera den svenska ekonomin. I anslutning till detta senare beslut framhölls behovet av att en tidigare aviserad översyn av kraftvärmeområdet genomfördes.
Regeringen har härefter den 25 mars 1993 beslutat inrätta en interdepartemental arbetsgrupp som skall analysera effekterna av den nuvarande beskattningen av kraftvärme och beskattningens betydelse för förutsättningarna för en utbyggnad av kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk under 1990-talet. Energibeskattningens betydelse för bränslevalet i kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk skall undersökas särskilt, och härvid skall biobränslenas möjligheter att vara konkurrenskraftiga beaktas. Det finns enligt direktiven även anledning att se över nuvarande regler för vilka bränslen som skall anses ha använts för leveranser till industri och växthusodling. Också följderna av Biobränslekommissionens förslag om en koldioxidskatt på bränsle vid elproduktion skall analyseras.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den lägre skatten för industrin inte tillåts leda till att biobränslena inte kan göra sig gällande på detta område, och utskottet förutsätter att arbetsgruppen skyndsamt analyserar detta problem och lägger fram förslag till lösningar.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Genom det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med de aktuella motionerna. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet dem.
I motion Kr519 yrkande 3 av Stina Eliasson och Sigge Godin (c, fp) begärs ett tillkännagivande om att turistindustrin bör jämställas med annan industri när det gäller befrielsen från skatt på el. Detta skulle enligt motionärerna innebära lättnader för liftar och snötillverkning i fjällen.
Utskottet är inte berett att tillstyrka en elskattebefrielse för turistindustrin och avstyrker därför motionen.
I motion Sk603 av Bengt Kronblad och Bengt-Ola Ryttar (s) anförs att principen om elskattebefrielse för egenproducerad vindkraft är riktig. Enligt motionärerna bör dock en översyn av reglerna göras i syfte att få till stånd en befrielse för 400000 kWh egen kraft i verk med en effekt på högst 1500 kW och en höjning av gränsen för yrkesmässig distribution till 200000 kWh. Vidare bör befrielsen gälla också för el som produceras i en andelsförening eller liknande.
Undantag från energiskatten gäller för elkraft som producerats av en producent som förfogar över en generatoreffekt om 100 kW, eller vid vindkraftsproduktion 500 kW, och som inte distribuerar elkraften yrkesmässigt. Distribution anses som yrkesmässig när inkomsten utgör skattepliktig intäkt i näringsverksamhet. Före 1991 gick gränsen för yrkesmässig distribution vid fler än tio förbrukare eller mer än 20000 kWh per år.
Undantaget för vindkraftverk avsåg ursprungligen verk med en effekt om 100 kW. Mot denna regel riktades kritik på den grunden att en jämförelse av generatoreffekten i ett vindkraftverk och ett vattenkraftverk inte var rättvisande, eftersom vattenkraftverken har en helt annan tillgänglighet. Riksdagen beslutade som en följd härav att höja gränsen för vindkraftverk till 500kW med verkan fr.o.m. den 1 januari 1992.
Ett särskilt stöd för vindkraftverk infördes i samband med energiöverenskommelsen. Stöd utgick inledningsvis till 25% av investeringskostnaden. I samband med omläggningen av industrins energiskatter våren 1992 aviserades en avsättning av 500 miljoner kronor för insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och Östeuropa. I proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen har förslag till sådana åtgärder lagts fram vad gäller budgetåret 1992/93. När det gäller vindkraften innebär förslaget att stödet ökas till 35% av investeringskostnaden.
Enligt utskottets mening är det viktigt att vindkraftsproduktion kan komma till stånd där förutsättningar för sådan produktion finns. Även om det redan lämnas stöd till vindkraften via ett investeringsbidrag är utskottet därför inte främmande för tanken på ett produktionsstöd. Utskottet är emellertid inte nu berett att ta ställning till hur ett sådant stöd lämpligen bör utformas utan förutsätter att regeringen uppmärksammar frågan och snarast återkommer till riksdagen med ett förslag. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk650 av Per-Richard Molén (m) tar motionären upp den lägre elskatten i norra Sverige. I motionen framhålls att elskatten är 7,2 öre per kWh i Kramfors och 2,2 öre per kWh i Ånge trots att klimatet är detsamma. Motionären anser att skillnaden är alldeles för stor och att det finns skäl att utreda om inte det lägre skatteuttaget bör gälla i hela Västernorrlands län, som står för en betydande elproduktion.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att frångå den gällande gränsdragningen, och utskottet avstyrker därför motionen.
I motion Sk619 av Håkan Holmberg (fp) begärs ett tillkännagivande om att en miljöavgift är en smidig och enkel metod att likställa naturgrus med bergkross ur konkurrenssynpunkt.
Enligt utskottets mening bör i första hand andra metoder än beskattning användas för att skydda de naturliga grustäkterna. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sänkt skatt på dieselolja, m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Sk50 och 1992/93:Sk51 beslutar bifalla proposition 1992/93:192, res. 1 (s) - delvis
2. beträffande beskattningen av blandbränslen att riksdagen beslutar utvidga skatteplikten till blandningar med ner till 5% mineralolja och undanta ingående vegetabilisk och animalisk olja,
3. beträffande viss följdlagstiftning att riksdagen beslutar bifalla proposition 1992/93:124 såvitt nu är i fråga och 1992/93:179 såvitt nu är i fråga,
4. beträffande skogsnäringens transporter att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk643 yrkandena 1, 2 och 4,
5. beträffande en regionalt differentierad drivmedelsskatt att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk604, 1992/93:Sk620, 1992/93:Sk625, 1992/93:Sk633, 1992/93:Sk636 och 1992/93:A424 yrkande 1, men. (v) - delvis
6. beträffande en växling mellan fordonsskatt och drivmedelsskatt att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk651 och 1992/93:Jo677 yrkande 4, men. (v) - delvis
7. beträffande beskattningen av blyad bensin att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk654 yrkande 1, men. (v) - delvis
8. beträffande försäljningsskatten på nya bilar att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk637,
9. beträffande sänkta skatter på bilområdet att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk628, res. 2 (nyd)
10. beträffande skatter som motverkar hushållning att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande 10, res. 3 (s)
11. beträffande en avgift på bilar med svaga lås att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk601,
12. beträffande jordbrukstraktorer att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk611,
13. beträffande veteranbilar att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk621 yrkandena 2 och 3 och 1992/93:Sk655, res. 4 (nyd)
14. beträffande energibeskattningens allmänna utformning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo707 yrkande 2 och 1992/93:N439 yrkande 1, men. (v) - delvis
15. beträffande en avdragsrätt för inköp av vedpannor att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk608,
16. beträffande en momsbefrielse för biobränslen att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk630,
17. beträffande industrins energiskatter att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 15, 1992/93:Sk388 yrkandena 19 och 20 samt 1992/93:N432 yrkande 5, res. 5 (s) men. (v) - delvis
18. beträffande biobränslen vid leverans till industrin att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sk624 och 1992/93:Sk648 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande turistindustrins elskatt att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr519 yrkande 3, res. 6 (nyd)
20. beträffande vindkraft att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk603,
21. beträffande den lägre elskatten i norra Sverige att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk650, men. (v) - delvis
22. beträffande en särskild skatt på naturgrus att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk619,
23. beträffande lagförslag att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och hemställt
dels antar de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:192) förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, med
dels den ändringen att 1§ erhåller följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Dieseloljeskatt skall betalas Dieseloljeskatt skall betalas
till staten enligt denna lag till staten enligt denna lag
för oljeprodukter som är för oljeprodukter som är
skattepliktiga enligt lagen skattepliktiga enligt lagen
(1957:262) om allmän (1957:262) om allmän
energiskatt. Skatt skall dock energiskatt. Skatt skall dock
inte tas ut om oljeprodukten inte tas ut om oljeprodukten
har en lägsta har en lägsta
flyttemperatur på 15° C. flyttemperatur på 15° C.
Med oljeprodukter avses
även sådana
bränsleblandningar som
anges i 1§ andra stycket
lagen om allmän
energiskatt.
dels den ändringen att 5
§ erhåller följande
lydelse.
5 §
Regeringens förslag Utskottets förslag
Dieseloljeskatt tas ut med 1 Dieseloljeskatt tas ut med 1
300 kronor per kubikmeter. 300 kronor per kubikmeter.
Skatt skall dock inte tas ut
för den del av bränslet
som består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller
oljor.
dels den ändring i
ingressen som föranleds
härav,
2. lag om ändring i lagen
(1992:1439) om lagerskatt
på dieselolja,
3. lag om ändring i lagen
(1992:1440) om ändring i
vägtrafikskattelagen
(1988:327),
4. lag om ändring i lagen
(1992:1442) om ändring i
lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på
utländska fordon,
dels antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Allmän energiskatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen som anges i bilaga 1 till denna lag och för elektrisk kraft.
Skatt skall betalas även
för andra
bränsleblandningar än
sådana som tillhör
tulltaxenummer 27.10 eller
38.14 förutsatt att
blandningen innehåller
minst 5 viktprocent av
sådana oljor som
erhållits ur petroleum
eller ur bituminösa
mineral.
10 §2
Skatt tas ut med i bilaga 1 Skatt tas ut, om inte annat
angivet belopp för vikt- sägs i andra stycket, med i
eller volymenhet. I fall som bilaga 1 angivet belopp för
avses i 8§ första vikt- eller volymenhet. I fall
stycket 3 tas dock skatten ut som avses i 8§ första
med ett belopp som motsvarar stycket 3 tas dock skatten ut
skillnaden mellan skatt på med ett belopp som motsvarar
gasol som används för skillnaden mellan skatt på
drift av motorfordon och annan gasol som används för
gasol. drift av motorfordon och annan
gasol.
För bränsleblandningar
för vilka skatt skall tas
ut enligt denna lag skall
skatt dock inte tas ut för
den del av blandningen som
består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller
oljor. För blandningen i
övrigt tas skatten ut med
belopp som anges i bilaga 1
för oljeprodukter.
För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger 70° C när skattskyldigheten inträder.
Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent aromatiska kolväten. Sådana oljor får inte innehålla klart mätbara polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.
Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mella 180 och 295° C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och måttet på den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 47.
Till miljöklass 3 hör övriga oljor.
Miljöklass för
bränsle som avses i andra
stycket bestäms med ledning
av hela bränsleblandningens
egenskaper.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.
1 Senaste lydelse 1984:994. 2 Senaste lydelse 1991:675.
Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:582) om koldioxidskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Koldioxidskatt skall betalas Koldioxidskatt skall betalas
till staten enligt denna lag till staten enligt denna lag
för bränslen som anges i för bränslen som anges i
bilaga till lagen. bilaga till lagen och för
bränsleblandningar som
avses i 1§ andra stycket
lagen (1957:262) om allmän
energiskatt.
Koldioxidskatt skall vidare betalas för de varuslag som är skattepliktiga enligt 1§ lagen (1961:372) om bensinskatt, med undantag för metylalkohol (metanol). Undantaget gäller även metanol eller etylalkohol (etanol) som ingår i sådant annat motorbränsle som avses i 1§ första stycket a) eller c) nämnda lag.
2 §2
Koldioxidskatt tas ut för Koldioxidskatt tas ut, om inte
bränslen som avses i 1§ annat följer av andra
första stycket med i stycket, för bränslen
bilagan angivet belopp för som avses i 1§ första
vikt- eller volymenhet. För stycket med i bilagan angivet
varuslag som är belopp för vikt- eller
skattepliktiga enligt 1§ volymenhet. För varuslag
andra stycket tas skatt ut med som är skattepliktiga
74 öre per liter. enligt 1§ andra stycket tas
skatt ut med 74 öre per
liter.
För skattepliktiga
bränsleblandningar skall
skatt dock inte tas ut för
den del av bränslet som
består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller
oljor. För blandningen i
övrigt tas skatten ut med
belopp som anges i bilagan
för oljeprodukter.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.
1 Senaste lydelse 1991:1822. 2 Senaste lydelse 1992:880.
Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:587) om svavelskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:587) om svavelskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Skatt skall betalas till Skatt skall betalas till
staten enligt denna lag för staten enligt denna lag för
svavelinnehållet i 1. svavelinnehållet i 1.
kolbränsle (ur tulltaxenr kolbränsle (ur tulltaxenr
27.01, 27.02 eller 27.04 27.01, 27.02 eller 27.04
tulltaxelagen (1987:1068), 2. tulltaxelagen (1987:1068), 2.
torvbränsle (ur tulltaxenr torvbränsle (ur tulltaxenr
27.03 tulltaxelagen), 3. 27.03 tulltaxelagen), 3.
motorbrännolja och motorbrännolja och
eldningsolja (ur tulltaxenr eldningsolja (ur tulltaxenr
27.10 tulltaxelagen). 27.10 tulltaxelagen), 4.
sådana
bränsleblandningar som
avses i 1§ andra stycket
lagen (1957:262) om allmän
energiskatt.
2 §
För kolbränsle och torvbränsle tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet.
För motorbrännolja och För motorbrännolja och
eldningsolja tas svavelskatt eldningsolja samt
ut med 27 kronor per bränsleblandningar som
kubikmeter olja för varje avses i 1§ 4. tas
tiondels viktprocent svavel i svavelskatt ut med 27 kronor
sådan olja. Svavelskatt tas per kubikmeter olja för
inte ut om oljans varje tiondels viktprocent
svavelinnehåll är svavel i sådan olja.
högst 0,1 viktprocent. Vid Svavelskatt tas inte ut om
bestämning av skatten på oljans svavelinnehåll är
grund av svavelinnehållet, högst 0,1 viktprocent. Vid
mätt som viktprocent svavel bestämning av skatten på
i oljan, skall avrundning grund av svavelinnehållet,
göras uppåt till mätt som viktprocent svavel
närmaste tiondels i oljan, skall avrundning
viktprocent. göras uppåt till
närmaste tiondels
viktprocent.
Svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde skall ligga till grund för beräkningen av skatten.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.
dels avslår det inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:124) förslaget till
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
dels antar de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:124) förslagen till
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 11. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., 12. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 13. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 14. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor, 15. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, 16. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift, 17. lag om ändring i tullagen (1987:1065)
dels antar det inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:187) förslaget till
13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, med
dels den ändringen att 1 kap. 1§ erhåller följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 kap. 1 §
Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt
1. lagen (1928:376) om skatt 1. lagen (1928:376) om skatt
på lotterivinster, lagen på lotterivinster, lagen
(1941:251) om särskild (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om varuskatt, lagen (1957:262) om
allmän energiskatt, lagen allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om lagen (1961:394) om
tobaksskatt, lagen (1972:266) tobaksskatt, lagen (1972:266)
om skatt på annonser och om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om reklam, lagen (1972:820) om
skatt på spel, lagen skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216) om lagen (1973:1216) om
särskild skatt för särskild skatt för
oljeprodukter och kol, oljeprodukter och kol,
bilskrotningslagen (1975:343), bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1977:306) om lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) dryckesskatt, lagen (1978:69)
om försäljningsskatt om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på (1978:144) om skatt på
vissa resor, lagen (1982:691) vissa resor, lagen (1982:691)
om skatt på vissa om skatt på vissa
kassettband, lagen (1982:1200) kassettband, lagen (1982:1200)
om skatt på om skatt på
videobandspelare, lagen videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa omsättning av vissa
värdepapper, lagen värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild (1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft skatt för elektrisk kraft
från kärnkraftverk, från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om lagen (1984:351) om
totalisatorskatt, lagen totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:405) om lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:410) om avgift lagen (1984:410) om avgift
på bekämpningsmedel, på bekämpningsmedel,
lagen (1988:1567) om lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes miljöskatt på inrikes
flygtrafik, lagen (1990:582) flygtrafik, lagen (1990:582)
om koldioxidskatt, lagen om koldioxidskatt, lagen
(1990:587) om svavelskatt, (1990:587) om svavelskatt,
2§ första stycket 6 2§ första stycket 6
lagen (1990:661) om lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på avkastningsskatt på
pensionsmedel, lagen pensionsmedel, lagen
(1990:662) om skatt på (1990:662) om skatt på
vissa premiebetalningar, lagen vissa premiebetalningar, lagen
(1990:1087) om lagerskatt (1990:1087) om lagerskatt
på vissa oljeprodukter, på vissa oljeprodukter,
lagen (1990:1427) om lagen (1990:1427) om
särskild premieskatt för särskild premieskatt för
grupplivförsäkring, grupplivförsäkring,
m.m., lagen (1991:1482) om m.m., lagen (1991:1482) om
lotteriskatt, lagen lotteriskatt, lagen
(1991:1483) om skatt på (1991:1483) om skatt på
vinstsparande m.m., lagen vinstsparande m.m., lagen
(1992:1479) om lagerskatt (1992:1479) om lagerskatt
på viss bensin, på viss bensin, lagen
(1992:1438) om dieseloljeskatt
och användning av vissa
oljeprodukter, lagen
(1992:1439) om lagerskatt
på dieselolja,
2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.
Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.
dels den ändringen att 1 kap. 2 § erhåller följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 2 §1
2 § Vissa bestämmelser i 2 § Vissa bestämmelser i
denna lag gäller också denna lag gäller också
för överlastavgift, för överlastavgift,
vägtrafikskatt, fordonsskatt,
växtförädlingsavgift, växtförädlingsavgift,
tillfällig tillfällig
förmögenhetsskatt och förmögenhetsskatt och
miljöavgift enligt vad som miljöavgift enligt vad som
föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen
(1972:435) om (1972:435) om
överlastavgift, överlastavgift,
vägtrafikskattelagen vägtrafikskattelagen
(1973:601), utsädeslagen (1973:601), utsädeslagen
(1976:298) och lagen (1976:298) och lagen
(1986:1225) om tillfällig (1986:1225) om tillfällig
förmögenhetsskatt för förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag, livförsäkringsbolag,
understödsföreningar och understödsföreningar och
pensionsstiftelser, pensionsstiftelser,
vägtrafikskattelagen fordonsskattelagen (1988:327)
(1988:327) samt lagen samt lagen (1990:613) om
(1990:613) om miljöavgift miljöavgift på
på utsläpp av utsläpp av kväveoxider
kväveoxider vid vid energiproduktion.
energiproduktion.
1 Senaste lydelse enligt
1991:702.
dels den ändring i
ingressen som föranleds
härav,
dels den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994. den 1 oktober 1993.
Hänvisningen i 1 kap. 1§
och 2 kap. 3§ till lagen
(1990:661) om avkastningsskatt
på pensionsmedel
tillämpas dock först
fr.o.m. den 1 januari 1994.
res. 1 (s) - delvis
Stockholm den 18 maj 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Sänkt skatt på dieselolja, m.m. (mom. 1 och 23)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås skattesänkningar för den tunga trafiken i syfte att anpassa skattenivån till vad som gäller inom EG. Fordonsskatten sänks med närmare 20% och den nyligen beslutade dieseloljeskatten sänks med 5 öre per liter. Dieseloljeskatten träder i kraft den 1 oktober 1993 och ersätter då kilometerskatten.
Utskottet anser att det finns skäl att noga följa utvecklingen av trafikbeskattningen inom EG och dess medlemsländer men gör i motsats till regeringen bedömningen att det inte föreligger ett omedelbart behov av att sänka dieseloljeskatten till EG:s skattenivåer. Det totala skatteuttaget på dieselolja som används för biltrafik är visserligen högre i vårt land än i flera av EG-länderna, men variationerna inom EG är relativt stora. Dessutom har EG enbart beslutat om miniminivåer som inte får underskridas. Det totala skatteuttaget på dieselolja i miljöklass 1 efter den av regeringen förslagna sänkningen motsvarar i stort sett EG:s miniminivå för dieselolja. Något större behov av en omedelbar skattesänkning på denna typ av dieselolja kan således inte anses föreligga.
När det gäller beskattningen av den tunga trafiken erinrar utskottet om att kilometerskatten den 1 januari 1993 sänkts med 10% för att kompensera näringen för den miljödifferentierade försäljningsskatt som skulle ha införts på dessa fordon. Trots att försäljningsskatten skjutits på framtiden kvarstår denna kompensation (jfr 1992/93:SkU13 reservation 3). Den 1 januari 1993 genomfördes ytterligare en sänkning av kilometerskatten. Denna är en kompensation för den höjning av koldioxidskatten som belastade bl.a. transportsektorn i samband med årets omläggning av industrins energi- och miljöskatter. Dessa förändringar innebär lättnader för den tunga trafiken och leder till en viss konkurrensförstärkning gentemot utländska transportföretag. Utskottet konstaterar att det inom EG ännu saknas bindande beslut om att harmonisera fordonsskatten mellan de olika medlemsländerna.
Utskottet anser att starka statsfinansiella skäl talar mot att nu genomföra skattelättnader för biltrafiken. Förslagen innebär ett skattebortfall med ca 260miljonerkronor budgetåret 1993/94 och 340 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att propositionen saknar förslag om hur denna budgetförsvagning skall finansieras.
Förslaget om skattesänkningar för den tunga trafiken harmonierar dåligt med 1988 års trafikpolitiska beslut om ett samhällsekonomiskt och miljömässigt utformat kostnadsansvar för olika trafikslag. Utskottet noterar att det helt saknas en analys av den föreslagna skattesänkningens miljöeffekter.
Med det anförda avstyrker utskottet propositionen.
dels att moment 1 och moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande sänkt skatt på dieselolja, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk50 och 1992/93:Sk51 beslutar avslå proposition 1992/93:192,
23. beträffande lagförslag såvitt nu är i fråga att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört och hemställt
dels gör den ändringen i utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter att i 5§ orden "1300 kronor" ersätts med orden "1350 kronor",
dels avslår de inledningsvis redovisade (prop. 1992/93:192) förslagen till
2. lag om ändring i lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja,
3. lag om ändring i lagen (1992:1440) om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1992:1442) om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
2. Sänkta skatter på bilområdet (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Den svenska bilindustrin står inför mycket stora svårigheter. Nybilsförsäljningen i Sverige har redan halkat ned till 50-talssiffror. Som lök på laxen har bensinskatten höjts till Europatoppnivå. Därigenom motverkas nybilsförsäljningen ytterligare.
Svensk Bilindustri har varslat tusentals arbetare och tjänstemän om avsked. Bland våra verkstadsföretag är det bilindustrin och dess underleverantörer som det går sämst för. För varje anställd på Volvo räknar man med att det finns ytterligare tre anställda hos underleverantörer som drabbas vid eventuella friställningar. SAAB har flera miljarder i ackumulerad förlust. Om inte bilindustrins nedgång motarbetas kan de negativa konsekvenserna bli stora. Förutom att arbetslösheten ökar kommer priset i form av sämre miljö att bli märkbart.
För varje ny bil som ersätter en gammal så minskas utsläppen av de skadliga ämnena kväveoxid (NO), kolväten (HC) och koloxid (CO) med mer än 90% vid normal drift. Trafiksäkerheten vinner också på att vi får en större andel nya bilar på våra vägar. Nyare bilar är säkrare vid olyckor. Har de dessutom luftkudde blir skillnaden än mer påtaglig. Allt talar för att alla skulle tjäna på att nybilsförsäljningen får ny fart. Och det går att få till stånd en sådan utveckling.
En stor del av nybilsförsäljningen sker i form av tjänstebilar. Den allmänna beskattningen av tjänstebilar är för hög såväl för tjänstebilinnehavaren som för företaget. För en anställd som står i valet och kvalet mellan tjänstebil eller privatbil där ersättning utgår för körningen åt företaget, blir valet alltför ofta privatbilen. Privatbilen har ofta en hel del år på nacken och är normalt inte utrustad med den effektiva katalytiska avgasreningen. Miljön och trafiksäkerheten blir därmed lidande.
Företag får inte lyfta momsen vid inköp av tjänstebilar. Skattesystemet motverkar därigenom aktivt en snabbare förnyelse av bilparken. Och det handlar inte om småpotatis. Med den nuvarande 25-procentiga momsen handlar det om en merkostnad för företaget på ca 50000 kr för en normalstor tjänstebil.
Något måste göras för att förbättra nybilsförsäljningen dels för att ge den svenska bilindustrin en skjuts, dels för att få en bättre miljö och trafiksäkerhet.
En sänkning av accisen, dvs. den speciella försäljningsskatten på just bilar, skulle ge ökad försäljning. I Storbritannien sänkte man skatten på nya bilar två gånger under 1992 -- i mars från 10% till 5% och i november slopades den helt. Försäljningsökningen under perioden april till oktober blev 2,4% jämfört med samma period 1991. Under november ökade försäljningen med 6% och i december med hela 37%. För att få en mer utjämnad siffra kan man se på hela fjärde kvartalet 1992 då ökningen var 14%.
Det går att få fart på nybilsförsäljningen, och det behöver troligen inte bli alltför stora ekonomiska avbräck för statskassan. Om man klarar att få upp förra årets försäljning med ytterligare 10000 bilar, skulle intäkterna från moms och miljöskatter bli ytterligare ca 1,3 miljarder kronor, jämfört med prognosen för 1993. Accisintäkterna till statskassan skulle minska med ca 1,2 miljarder kronor. Utöver denna förstärkning av statskassan skulle andelen arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag m.m. på grund av färre friställda bilarbetare minska, med motsvarande positiva ekonomiska effekt.
Det är hög tid för krafttag i syfte att få fart på en av Sveriges viktigaste industrigrenar, bilindustrin. Sänkta skatter kan ge den effekten. Det bör därför enligt utskottets mening snarast utredas hur beskattningen av bilismen kan ändras enligt ovan i syfte att få fart på nybilsförsäljningen.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande sänkta skatter på bilområdet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk628 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skatter som motverkar hushållning (mom. 10)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Miljöavgifter och -skatter har nyligen införts eller finns sedan länge på ett flertal olika områden. Arbetet med att utveckla metodiken hölls samman inom miljöavgiftsutredningen. Några nya studier för att kartlägga principerna behöver därför inte göras. Nya avgifter och skatter kan införas när så bedöms lämpligt.
Det finns dock skäl att uppmärksamma frågan om ekonomiska styrmedel mer systematiskt. Skattesystemet skall medverka till en långsiktigt hållbar utveckling. Endast en översiktlig studie av skattereformens miljöeffekter har hittills gjorts. En systematisk genomgång behöver därför göras för att uppmärksamma skatter m.m. som alldeles uppenbart motverkar hushållning med naturresurser och god miljö, t.ex. förmånsbeskattningen av bilar.
Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en utredning vars uppdrag bör bli att studera hur utformningen av skattesystemet kan få en än mer miljöanpassad profil.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande skatter som motverkar hushållning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo630 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Veteranbilar (mom. 13)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Dessa frågor" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse:
Upp emot 2 miljoner människor i Sverige är intresserade av hobbyfordon i någon form. Alla som håller på med hobbyfordon bör stödjas och uppmuntras i sin hobby. Här frodas kreativitet och teknisk uppfostran på ett naturligt sätt.
Ett problem för dem som sysslar med motorhobby är de skatter och avgifter som är avsedda för fordon i bruk. Äldre bilar är i och för sig befriade från fordonsskatt men gränsen går vid 1950 års modell.
Utskottet anser att man bör införa en flytande 30-årsgräns och att denna skall gälla generellt. Detta innebär att man tar bort alla skatter och införselavgifter för fordon som är äldre än 30 år. När införselavgifterna innebär pålägg på köpeskillingen på 50--70% är det inte så många som har råd att ta hem historiskt intressanta fordon.
Inom Kommunikationsdepartementet har upprättats en rapport (Ds 1993:19) Regler för hobbyfordon med förslag som går i denna riktning. Rapporten är nu föremål för regeringens överväganden.
Utskottet anser att det är viktigt med en skyndsam beredning av de förslag som lagts fram i rapporten och föreslår därför att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en rullande 30-årsregel för alla skatter och införselavgifter.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande veteranbilar att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk621 yrkande 2 och 1992/93:Sk655 och med anledning av motion 1992/93:Sk621 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en rullande 30-årsgräns,
5. Industrins energiskatter (mom. 17)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Ett viktigt" och slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
I år sänktes energiskatterna med ca 3,4 miljarder kronor för industrin och växthusnäringen. Denna skattesänkning finansieras genom en motsvarande höjning av energibeskattningen för övriga sektorer.
Utskottet anser att en generell skattesänkning för industrin har flera nackdelar. För det första är träffbilden dålig. Över hälften av nedsättningen (ca 2 miljarder kronor) går till företag med låga energikostnader som därför har ett litet behov av dessa skattelättnader. För det andra är miljöstyrningen dålig. Skatteskillnaderna mellan olika bränslen minskar dramatiskt vilket innebär att de ekonomiska incitamenten för industrin att använda rena bränslen försvinner. För det tredje är metoden onödigt dyr.
Utskottet anser att den generella nedsättningen av industrins energiskatter bör ersättas med ett energiskattetak på 0,6% av företagens omsättning. Den statsfinansiella kostnaden reduceras härigenom till ca 1,3 miljarder kronor vilket ger en långsiktig budgetförstärkning med drygt 2miljarderkronor.
Omläggningen innebär inte någon större ökning i skattebelastning för de energikrävande industriföretagen som arbetar under hård internationell konkurrens. Däremot får företag med låga energikostnader en mindre kostnadsökning. I denna grupp finns både företag inom exportsektorn och företag på hemmamarknaden. Den förra gruppen har fått så kraftig konkurrensförbättring genom kronans fallande värde att det mer än väl uppväger effekterna av en mindre energiskattehöjning. För övriga företag med låga energikostnader uppvägs effekterna flerfaldigt av den arbetsgivaravgiftssänkning som även dessa företag har erhållit.
Sveriges handelspolitiska åtaganden utgör inte något hinder för en omläggning med denna inriktning.
Utskottet anser att omläggningen bör genomföras snarast och tillstyrker därför motion Sk354 yrkande 15. Regeringen bör återkomma med ett skyndsamt förslag.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande industrins energiskatter att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk354 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk388 yrkandena 19 och 20 och 1992/93:N432 yrkande 5 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till ett nytt energiskattesystem för industrin i enlighet med vad utskottet anfört.
6. Turistindustrins elskatt (mom. 19)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Utskottet är" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse:
De höga energiskatterna i Sverige har gjort det nödvändigt att införa särskilda skatteregler för den konkurrensutsatta industrin. Tillverkningsindustrin betalar i dag endast en fjärdedel av koldioxidskatten på bränslen och är helt befriad från skatten på elkraft. Detta är nödvändigt om vår industri skall klara den internationella konkurrensen från länder med lägre skatter.
Också turistindustrin är utsatt för en hård internationell konkurrens från länder med lägre skatter. Det är därför helt naturligt att turistindustrin bör omfattas av den skattebefrielse som i dag gäller för tillverkningsindustrin. Turistindustrin måste få samma villkor som annan konkurrensutsatt industri. Härigenom får bl.a. våra fjällanläggningar, som använder el vid snötillverkning och för drift av skidliftar, rimligare konkurrensvillkor.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande turistindustrins elskatt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Kr519 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skatt på elenergi för turistföretag.
Särskilda yttranden
1. Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anför:
Det finns enligt vår mening goda skäl att ändra skattereglerna för blandbränslen med låg mineraloljehalt (under 70%) så att villkoren för import och framställning inom landet blir desamma. Detta syfte kan enkelt uppnås genom att reglerna ändras så att dieseloljan i sådana blandningar beskattas också vid import. På detta sätt begränsas åtgärden till vad som är motiverat med hänsyn till det akuta behovet att skapa neutralitet, och några negativa statsfinansiella effekter kan inte befaras uppkomma.
Utskottet har valt att gå längre och föreslår att principen om beskattning av insatt mineralolja skall gälla också för bränsleblandningar med hög mineraloljehalt (över 70%). Här finns inte något akut neutralitetsproblem. Beskattningen vid import av sådana oljor överensstämmer med beskattningen vid framställning inom landet. Det är i stället önskemålet om att få till stånd en så långt möjligt riktig behandling av de vegetabiliska oljorna som ligger bakom detta beslut.
Vi har inte någon invändning mot utskottets ställningstagande men vill här peka på vissa osäkerhetsmoment.
Även om skattebefrielsen för det vegetabiliska inslaget i oljor med hög mineraloljehalt utgör en förbättring ur miljösynpunkt bör det framhållas att den kan innebära att oljor med låg mineraloljehalt får en relativt sett sämre konkurrenssituation. Enligt vår mening är det bl.a. med hänsyn härtill viktigt att den förutsättningslösa omprövning av beslutet som skall genomföras av utredningen om en teknisk översyn av energibeskattningen sker skyndsamt och att en noggrann genomgång av miljökonsekvenserna görs.
De statsfinansiella konsekvenserna är också oklara. Beslutet att skattebefria det vegetabiliska inslaget i oljor med hög mineraloljehalt kommer att medföra ett skattebortfall, men detta är svårt att beräkna. Vi förutsätter att regeringen återkommer med en redovisning och med ett förslag till finansiering.
Med det anförda ställer vi oss bakom utskottets förslag.
2. Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)
Ivar Franzén (c) anför:
Vid den fortsatta prövningen avseende beskattningen av blandbränslen bör beaktas blandbränslenas betydelse för uppbyggnad av marknaden för rena biobränslen. Paraffinets miljöfördelar i jämförelse med vanliga mineraloljor bör också uppmärksammas och i ett slutligt förslag påverka beskattningen.
3. Den lägre elskatten i norra Sverige (mom. 21)
Peter Kling (nyd) anför:
Jag anser i likhet med motionären att det är viktigt att gränsen för den lägre elskatten verkligen är dragen så att inte kommuner med samma klimat får olika elskatt. Jag utgår ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov lägger fram förslag till ändrad gränsdragning och har därför inte något yrkande i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Sänkt skatt på dieselolja (mom. 1)
Miljöskäl och den statsfinansiella situationen gör det olämpligt att medge skattesänkningar för den tunga trafiken. Jag biträder yrkandet i reservation 1 Sänkt skatt på dieselolja om avslag på regeringens förslag om en sådan skattesänkning.
Beskattningen av blandbränslen (mom. 2)
Jag instämmer i de synpunkter på beslutet om ändrad beskattning av blandbränslen som utskottets socialdemokratiska ledamöter redovisat i sitt yttrande Beskattning av blandbränslen.
Fordonsskatt och drivmedelsskatt (mom. 5 och 6)
Riokonventionen syftar till att alla nationer senast år 2000 skall ha stabiliserat sina växthusgaser på 1990 års nivå. I rapporter från IPCC, som har ansvaret för den vetenskapliga uppföljningen, hävdas att de globala utsläppen av koldioxid måste minska med 60% för att inte koldioxidhalten i atmosfären skall öka ytterligare och därmed risken för klimatförändringar.
Sverige förbrukar i dag en alltför stor andel av världens fossila bränslen. För att nå en globalt rättvis användning per capita av de fossila bränslena måste man enligt IPCC:s rapporter minska de svenska utsläppen med minst 80%. Ett första delmål bör enligt Vänsterpartiets mening vara att koldioxidutsläppen skall minska med 20% från år 2000 till år 2010.
En metod att styra bort från fossila bränslen utan att öka det totala skatteuttaget är att använda sig av en skatteväxling. På vägtrafikområdet kan detta ske genom att avskaffa fordonsskatten och i stället ta in motsvarande skatteintäkter genom höjda bränsleskatter.
På detta sätt kan syftet att få till stånd en höjd beskattning av de fossila bränslena och därmed en minskning av utsläppen av fossilt bundet kol uppnås inom ramen för ett oförändrat skatteuttag. En sådan omläggning skulle även stimulera till en miljömässigt motiverad förnyelse av fordonsparken.
Med hänsyn till att miljökostnaden för en stor del av utsläppen från trafiken är större i storstadsregionerna än på landsbygden bör samtidigt en regional differentiering av drivmedelsskatten genomföras.
Som anförs i motion A424 av Bengt Hurtig (v) talar också rättviseskäl för en differentiering av drivmedelsskatten. I glesbygd saknas ofta användbar kollektivtrafik. Den nyligen genomförda höjningen av bensinskatten har medfört att glesbygden drabbats ytterligare. En differentiering av drivmedelsskatten innebär att glesbygden får rättvisare villkor.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att beskattningen av fordonsinnehav bör upphöra och motsvarande intäkter i stället tas ut som en regionalt differentierad skatt på fossila bränslen.
Beskattningen av blyad bensin (mom. 7)
Det är viktigt att utvecklingen mot ett blyfritt samhälle inte stannar upp i avvaktan på olika utredningar och överväganden. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att det är angeläget att skatten på blyad bensin höjs.
Skatter som motverkar hushållning (mom. 10)
Det är uppenbart att det behövs en samlad översyn av skattereglerna för att uppmärksamma regler som motverkar hushållning med naturresurser och god miljö. Jag kommer därför att biträda yrkandet i reservation 3 Skatter som motverkar hushållning.
Energibeskattningens allmänna utformning (mom. 14)
Ansvaret för miljön kräver en hållbar utveckling och en ekologiskt uthållig ekonomisk tillväxt. Vänsterpartiet förespråkar en omläggning av energisystemet i riktning mot ett ökat skatteuttag på energi- och råvaruförbrukning. Skatter och avgifter skall styra mot ett minskat råvaruuttag och ökad återvinning inom produktionen. Energiförbrukningen skall styras bort från fossil- och kärnkraftsenergi mot förnyelsebara energislag.
Det innebär ett omfattande arbete att lägga om skattesystemet i denna riktning, och arbetet måste vara noggrant förberett och analyserat. Det måste också sättas i relation till internationella processer.
Då uppgiften att trygga en hållbar utveckling är omfattande fordras omedelbara beslut på skatteområdet så att arbetet för att skapa ett ekologiskt balanserat samhälle, på allvar kan inledas.
Jag anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att skattesystemet bör läggas om i riktning mot ett ökat uttag baserat på energi- och råvaruförbrukning.
Industrins energiskatter (mom. 17)
På förslag av regeringen beslöt riksdagen att sänka industrins energiskatter mycket kraftigt från den 1 januari 1993. Beslutet innebär att industrin befrias från energiskatt på bränslen och el. Koldioxidskatten för industrin fastställdes till en fjärdedel av den allmänna nivån. Skattesänkningarna skall enligt regeringen ge upphov till ett skattebortfall på ca 4 miljarder kronor.
Vänsterpartiet gick emot de kraftiga skattesänkningarna för industrins energiförbrukning. En uthållig industripolitik kan inte bygga på att industrin skall stimuleras med låga priser på el eller andra energikällor. Det är riktigt att de svenska energiskatterna för industrin var höga, men detta kompenserades av att de svenska elpriserna var och är mycket låga vid en internationell jämförelse.
Industrins energiskatter bör återställas, och detta måste ske på ett sätt som inte kortsiktigt försvårar en förstärkning av den svenska industriproduktionen. Genom devalveringen har exportindustrins konkurrenskraft förstärkts kraftigt. Detta ger utrymme för en viss återställning av industrins energibeskattning.
För budgetåret 1993/94 föreslår Vänsterpartiet att skatteuttaget på industrins energikonsumtion återställs delvis. Totalt bör den ökade skattebelastningen på industrin under budgetåret 1993/94 ge skatteinkomster på 1,5 miljarder kronor. Detta kan ske genom att industrin åter får erlägga skatt på elektrisk kraft och genom att industrins koldioxidskatt höjs till hälften av den allmänna nivån.
För de fall en sådan ökning skulle innebära en för snabb ökning av skattebelastningen på enskilda företag, kan det övervägas att sätta taket för det samlade energiskatteuttaget till 0,6%.
Vidare bör skattesatsen för produktion av elektrisk kraft höjas i genomsnitt med 1,3 öre, dvs. från 8,5 öre till 9,8 öre, per kWh. Höjningen bör läggas ut så att den blir större för den el som produceras från kärnkraftverk. Detta ger en inkomstförstärkning på 1miljard kronor.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till återställd energibeskattning för industriell produktion och om höjd skatt på elektrisk kraft.
Den lägre elskatten i norra Sverige (mom. 21)
Gränsen för den lägre elskatten i norra Sverige drogs 1981, och i underlaget ingick bl.a. mätningar av årsmedeltemperaturen under normalperioden 1931--1960. Med hänsyn till att det nu föreligger mätningar för en senare normalperiod finns det anledning att ompröva gränsdragningen. Härvid bör utgångspunkten vara att kommuner som har en årsmedeltemperatur under +4° C skall ingå i området. Riksdagen bör ställa sig bakom yrkandet i motion Sk650 om en utredning av denna gränsdragning.
Yrkanden
Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 6, 7, 14, 17 och 21 bort hemställa
5. beträffande en regionalt differentierad drivmedelsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A424 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1992/93:Sk604, 1992/93:Sk620, 1992/93:Sk625, 1992/93:Sk633 och 1992/93:Sk636 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande en växling mellan fordonsskatt och drivmedelsskatt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo677 yrkande 4 och med avslag på motion 1992/93:Sk651 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
7. beträffande beskattningen av blyad bensin att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk654 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande energibeskattningens allmänna utformning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo707 yrkande 2 och med avslag på motion 1992/93:N439 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
17. beträffande industrins energiskatter att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk388 yrkandena 19 och 20 och med anledning av motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 15 och 1992/93:N432 yrkande 5 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad ovan anförts,
21. beträffande den lägre elskatten i norra Sverige att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk650 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.