Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Betänkande 1995/96:FiU14
Finansutskottets betänkande
1995/96:FIU14
Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. (prop. 1995/96:169)
Innehåll
1995/96 FiU14
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande förslag till en sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Utskottet understryker att en inriktning bör vara att det nya bolagets huvudkontor med dess funktioner för den samlade verksamheten lokaliseras till Visby. Det är också av stor vikt att en betydande del av den totala verksamheten i övrigt skall bedrivas på Gotland så att sysselsättningen på Gotland bevaras och förstärks vid en sammanslagning. I anslutning till förslaget att slå samman Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst tillstyrker utskottet även förslagen att ge skattebefrielse för de statliga spelbolagen och att införa ett nytt vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet.
Tio motioner har väckts med anledning av propositionen. I några av motionerna berörs även frågor om spelberoende och införande av en åldersgräns för spel. Samtliga motioner avstyrks av utskottet.
Till här refererade avsnitt har fogats sex reservationer. I en gemensam reservation för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag att slå samman Penninglotteriet och Tipstjänst. Reservationerna i övrigt till denna del av betänkandet framgår av innehållsförteckningen.
I ett avslutande kapitel i propositionen föreslås att det statliga kreditmarknadsbolaget Venantius AB får lämna lån till Stenungsunds kommun inom en ram på 300 miljoner kronor för särskilda ändamål. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker de med anledning av detta förslag väckta motionerna.
Mot detta förslag reserverar sig i en gemensam reservation Moderata samlingspartiet och Folkpartiet. Reservanterna menar att avsikten med verksamheten i Venantius aldrig har varit att bistå vid saneringen av ekonomin i kommuner som gjort alltför stora borgensåtaganden.
Propositionen
I proposition 1995/96:169 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att slå samman Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst på det sätt som föreslås,
4. att riksdagen godkänner att regeringen bildar ett nytt aktiebolag som kan överta aktierna i Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst som ett led i sammanslagningen,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra vinstdelningssystemet mellan staten och föreningslivet på det sätt som föreslås,
6. att riksdagen godkänner att Venantius AB får lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor för särskilda ändamål.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 1 till betänkandet. Såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har utskottet vidtagit viss rättelse avseende nuvarande lydelse.
Motionerna
1995/96:Fi66 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera det sammanslagna Penninglotteriets och Tipstjänsts verksamhet på Gotland,
2. att riksdagen _ vid avslag på yrkande 1 _ beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera huvudkontoret och större delen av den sammanslagna verksamheten på Gotland.
1995/96:Fi67 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en segmentering av spelmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstdelningssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensneutral skattebefrielse,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spelberoende.
1995/96:Fi68 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1995/96:169 att slå samman Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen _ om yrkande 1 avslås _ som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av turspel på Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstdelningssystemet,
4. att riksdagen avslår förslaget att Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst undantas från lotteriskatt i enlighet med vad i motionen anförts,
1995/96:Fi69 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhetens lokalisering,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utvidgad åldersgräns i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Fi70 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:169 i berörd del,
2. att riksdagens hos regeringen begär en ny proposition som är bättre redovisad i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av bättre redovisade propositioner.
1995/96:Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. i dess helhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning på förmånliga villkor av AB Tipstjänst till föreningslivet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Fi72 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av det nya bolaget,
2. att riksdagen vid avslag på vårt yrkande 1 beslutar avslå proposition 1995/96:169 såvitt avser sammanslagningen av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
3. att riksdagen vid avslag på vårt yrkande 1 hos regeringen begär ett nytt förslag där samtliga turspel inordnas under Svenska Penninglotteriet AB.
1995/96:Fi73 av Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till föreningslivet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget för forskning m.m.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot introduktion av spelformer över hemdatorer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersgränser för spel.
1995/96:Fi74 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelsernas möjligheter att i framtiden hävda sin andel av den totala spel- och lotterimarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om neutralitet i spelformer mellan statlig och enskild lotterianordnare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att folkrörelserna skall tillåtas dra fördel av förändrade system och kunna tillåtas att utvecklas och växa,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de problem som kan uppstå av s.k. spelberoende,
5. att riksdagen beslutar att alla lotterianordnare, också de statliga, skall upprätta ett etiskt policydokument som förhindrar negativa följder av ett allt- för aktivt spelande.
1995/96:Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
2. att riksdagen avslår förslaget att Venantius AB får lämna lån inom en ram på 300 miljoner kronor för särskilda ändamål.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett skatteutskottet, socialutskottet, kulturutskottet och bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över de förslag i propositionen jämte motionerna som berör respektive utskotts beredningsområde.
Yttrandena 1995/96:SkU10y, 1995/96:SoU8y, 1995/96:KrU8y och 1995/96:BoU5y återfinns i bilagorna 2-5 till detta betänkande.
Studiebesök m.m.
Finansutskottet har vid ett studiebesök den 21 mars 1996 hos AB Tipstjänst tagit del av Tipstjänst syn på regeringens förslag om en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet.
Ordföranden i Svenska Penninglotteriet AB Peter Egardt och verkställande direktören Leif Forsberg har inför företrädare för finansutskottet den 2 maj redovisat sina synpunkter på regeringens förslag.
Utskottet
I proposition 169 behandlas två helt skilda frågor. Större delen av propositionen ägnas åt förslaget att slå samman Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst och hithörande frågor. I ett avslutande kapitel föreslås att Venantius AB får lämna lån till Stenungsunds kommun inom en ram på 300 miljoner kronor för särskilda ändamål. Venantius AB är ett helägt statligt kreditmarknadsbolag som har till uppgift att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån.
Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
Allmänt om spelmarknaden
Omsättningen på den totala legala lotteri- och spelmarknaden i Sverige ökade under 1970- och 1980-talet och uppgick år 1995 till ca 27 miljarder kronor. Därtill kommer en illegal marknad vars omsättning i olika sammanhang brukar uppskattas till ca 3 miljarder kronor. På lotteri- och spelmarknaden verkar dels de statsägda spelbolagen Penninglotteriet och Tipstjänst samt det statligt styrda AB Trav och Galopp (ATG) som fått tillstånd av regeringen att bedriva olika former av spel och lotterier, dels folkrörelser som är ideella föreningar och bedriver allmännyttig verksamhet och som har fått tillstånd av myndighet (i undantagsfall av regeringen) att anordna egentligt lotteri eller bingo. Vidare finns företag som av myndighet fått tillstånd enligt lotterilagen att i kommersiellt syfte anordna bl.a. kasinospel på restauranger.
Omfattningen av olika spelformer och storlekar på de större aktörernas nettointäkter (försäljningen efter avdrag för vinster) redovisas i tabellerna 1 och 2.
Tabell 1 Omsättningsförändringar under år 1994 (prel. uppgifter)
Spelform/Aktör Omsät Förän Omsättning tning dring Förändring 1994 från1 1995 (Mkr) (Mkr) 993 från 1994
ATG 8 + 10% 8 770 036 + 9 % varav V65/V75 2 + 52% 2 737 297 +19 % Tipstjänst 6 - 7 202 835 2% + 5 % varav 2 - 2 078 Stryktips/Målti 045 12% + 2 % ps Penninglotterie 4 + 3 790 t 022 6% - 6 % varav 1 - 682 Penning/Bellman 029 18% -34 % Bingolotto 2 + 2 997 498 6% +20 % Rikslotterier (- - (exkl. 5001 17%) - Bingolotto)
Hela marknaden 25 + 6% ca 27 000 0912
1 Uppskattad siffra
2 Uppgiften innefattar även Bingo och roulette.
Källa: Spelföretagen och Lotteriinspektionen.
Tabell 2 Aktörernas nettointäkter åren 1990 och 1994 i absoluta tal och som andel av omsättningen (milj.kr.)
1990 1994 Förän Andel av dring omsättning 1990 1994
ATG 1 2 + 33% 27% 726 304 29%
Tipstjänst + 26% 2 3 54% Penninglot 996 778 + 30% 55% teriet 1 1 + 63% 50% Folkrörels 495 948 48% erna + 75% 1 2 (50%) Roulette 455 374 (50%)
(100%)1 400 700 (100%) Totalt 8 11 + 38% 42% 072 104 44%
1 För roulettespel redovisas nettointäkt som omsättning.
Utvecklingen av statens intäkter framgår av tabell 3.
Tabell 3 Utveckling av statens intäkter 1985_1995 (milj.kr.)
År Omsätt Utdeln Skatt Stat ning ing en
198 Tipstjäns 3 1 143 1 5 t 878 489 633 471 Penninglo 1 tteriet 430 161 631 - ATG 3 759 1 614 379 379 Totalt 9 076 1 029 2 643
199 Tipstjäns 5 1 321 2 0 t 542 778 099 1 018 Penninglo 3 1 tteriet 013 208 226 - ATG 6 424 2 339 619 619 Totalt 14 974 1 605 3 944
199 Tipstjäns 7 1 190 1 419 2 5 t 202 609 544 Penninglo 3 651 1 tteriet 790 195 - ATG 8 886 770 1 734 886 Totalt 2 956 19 762 4 690
Sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst
I propositionen föreslås att regeringen ges tillstånd att bilda ett nytt aktiebolag. Aktierna i Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst placeras i det nya bolaget som därmed blir moderbolag till de båda bolagen. Moderbolagets styrelse fullföljer sammanslagningen av Penninglotteriet och Tipstjänst. Det nya bolagets styrelse skall ha sitt säte i Visby.
I motionerna Fi68 av Johan Lönnroth m.fl. (v), Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m) samt Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp) yrkas avslag på förslaget om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst. Avslaget i motionerna motiveras främst med att det är fel att minska konkurrensen mellan de svenska aktörerna, vilket enligt motionärerna kommer att leda till minskad effektivitet och kreativitet. Vidare framhålls i motion Fi75 (fp) att regeringens förslag missgynnar ATG. I motion Fi68 (v) hävdas att sammanslagningen av de två företagen och bildandet av ett moderbolag också leder till att insynen i verksamheten försämras.
Även i motion Fi72 yrkande 2 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) avstyrks förslaget till sammanslagning av företagen om inte det sammanslagna bolaget i sin helhet förläggs till Gotland. I motionen anförs att den hittillsvarande verksamheten i Svenska Penninglotteriet AB i Visby är ett av många exempel på framgångsrik svensk regionalpolitik. Om riksdagen avslår propositionens förslag till sammanslagning bör, enligt motionären, de rena turspelen överföras till Penninglotteriet. En sådan åtgärd är som motionärerna ser det nödvändig för att bibehålla Penninglotteriets fortsatta konkurrenskraft och därigenom trygga arbetstillfällena på Gotland.
Utskottets ställningstagande
I motsats till vad som anförs i motionerna är det utskottets uppfattning att sammanslagningen av Tipstjänst och Penninglotteriet bör leda till både kostnadsbesparingar och ökade intäkter, som är betydligt större än de initiala kostnader en sammanslagning kan medföra. Samordningsvinsterna uppskattas i Spelbolagsutredningen till minst 50 miljoner kronor och avser ADB-området, distribution, ombudsförvaltning, marknadsföring m.m.
Som också anförs i propositionen bör genom en sammanslagning av de båda bolagen konkurrensen på spelmarknaden bli lägre, vilket på denna reglerade marknad ger förutsättningar för lägre totala kostnader och därmed högre lönsamhet. Lägre konkurrens på spelmarknaden skulle vara positivt för de sociala målsättningarna, då det är rimligt att anta att bl.a. ökad marknadsföring och större utbud leder till att fler personer riskerar att utveckla spelmissbruk. En sammanslagning innebär vidare en fördel inför den allt hårdare konkurrensen från utlandet som kan förväntas öka. Den föreslagna sammanslagningen av bolagen bör också innebära fördelar ur tillsyns- och kontrollsynpunkt och att gränsdragningstvister mellan de två spelbolagen upphör.
Vad utskottet har anfört överensstämmer väl med synpunkter som framförs i kulturutskottets yttrande (1995/96:KrU8y) till finansutskottet angående sammanslagningen av de båda statliga spelbolagen.
Utskottet tillstyrker mot här angivna bakgrund sammanslagningen av Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst i enlighet med förslaget i propositionen. Motionerna Fi68 (v) yrkande 1, Fi71 (m) yrkande 1 i berörd del, Fi72 (c) yrkandena 2 och 3 samt Fi75 (fp) yrkande 1 avstyrks.
Lokaliseringen av det nya bolaget
När det gäller det nya bolagets lokalisering sägs följande i propositionen. Det nya bolagets styrelse skall ha sitt säte i Visby, där Penninglotteriet i dag är lokaliserat. Regeringen förutsätter att en stor del av det sammanslagna bolagets totala verksamhet även i framtiden bedrivs från Gotland och avser att försäkra sig om att sysselsättningen på Gotland inte tillåts hotas av sammanslagningen. I propositionen anförs att det ankommer på styrelsen i det nybildade moderbolaget att fatta detaljerade beslut om förläggning av olika verksamheter, ange en tidtabell för genomförandet och ansvara för bolagets organisation i övrigt.
Lokaliseringsfrågan behandlas i sex motioner.
I motionerna Fi66 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Fi69 yrkande 1 av Ewa Larsson m.fl. (mp) krävs att verksamheten i det nya bolaget koncentreras till Gotland.
I motion Fi67 av Michael Stjernström m.fl. (kds) ställs kravet att sysselsättningen på Gotland inte får påverkas negativt av en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet. Motionärerna understryker vikten av att Gotland får behålla såväl de kvalificerade som det totala antalet arbetstillfällen. Det måste ställas krav på att ägarna tar ett långsiktigt regionalpolitiskt ansvar och att detta skrivs in i bolagsordningen.
I motion Fi68 yrkande 2 av Johan Lönnroth (v) framförs kravet att om en riksdagsmajoritet beslutar om en sammanslagning av de båda spelbolagen så måste man även besluta om garantier för att stärka verksamheterna på Gotland. Detta kan ske genom att organisationen av alla s.k. turspel inom det nya bolaget förläggs där. En striktare uppdelning mellan Penninglotteriet och Tipstjänst av turspelen respektive skicklighetsspelen skulle enligt motionärerna leda till en förstärkning av Penninglotteriets position på spelmarknaden och därmed också en säkerställning av arbetstillfällena på Gotland. Motionärerna föreslår att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i denna riktning.
I motion Fi72 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) föreslås att om en sammanslagning sker bör det nya spelbolagets hela verksamhet förläggas till Gotland. Om riksdagen avslår propositionens förslag till sammanslagning bör, enligt motionärernas yrkande 3, de rena turspelen överföras till Penninglotteriet. En sådan åtgärd är som motionärerna ser det nödvändig för att bibehålla Penninglotteriets fortsatta konkurrenskraft och därigenom trygga arbetstillfällena på Gotland.
Utskottets ställningstagande
I likhet med vad som uttalas i kulturutskottets yttrande och i propositionen är det finansutskottets uppfattning att det nya bolagets styrelse skall ha sitt säte i Visby, där Penninglotteriet i dag är lokaliserat. En inriktning bör vara att huvudkontoret med dess funktioner för den samlade verksamheten lokaliseras till Visby. Det är också av stor vikt att en betydande del av den totala verksamheten i övrigt skall bedrivas från Gotland så att sysselsättningen på Gotland bevaras och förstärks vid en sammanslagning. Även i fortsättningen bör verksamhet bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för Tipstjänst nu har sitt säte och där bolagets huvudkontor är beläget. Utskottet anser det naturligt att det på båda orterna kommer att finnas högkvalificerade arbetsuppgifter.
På samma sätt som kulturutskottet vill finansutskottet framhålla att vad som här anförts inte får leda till att redan gjorda investeringar inte kan utnyttjas på ett godtagbart sätt. För såväl föreningslivet som statens finanser är det av stor vikt att den framtida verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt.
I kulturutskottets yttrande behandlas även den produktuppdelning som måste komma till stånd mellan det nya bolagets arbetsställen i Visby och Sundbyberg. Utvecklingen inte minst på den statliga spelmarknaden har, framhålls det i yttrandet, varit mycket snabb. I likhet med kulturutskottet vill finansutskottet framhålla att ett riksdagsbeslut innebärande att riksdagen skulle ta ställning till hur olika verksamhetsgrenar skulle vara organiserade, skulle vara ägnat att motverka företagsledningens möjligheter att driva den samlade verksamheten på ett effektivt sätt. Utskottet vill dock instämma i uttalandet i propositionen att en väl utbyggd service i såväl storstad som glesbygd bör eftersträvas. Utskottet utgår från att regeringen noggrant följer att det nya bolaget utvecklas i enlighet med den huvudinriktning som utskottet här har angivit.
Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt det av regeringen begärda bemyndigandet om sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet. Utskottet vill dock understryka att det är av stor vikt vid en sammanslagning av de båda företagen att de regionalpolitiska hänsyn som här angetts uppfylls. Vad utskottet här anfört om lokaliseringen av det nya bolagets verksamhet bör av riksdagen som sin mening ges regeringen till känna.
Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet
För att skapa goda förutsättningar för samförstånd mellan det statsägda bolaget och det överskottsmottagande föreningslivet föreslås i propositionen att öronmärkningen bör bestå av en andel av ett brett produktsortiments överskott. Därigenom bör risken minska för konflikter mellan olika intressen på grund av att olika spelformer utvecklas olika eller till följd av beslut att satsa utvecklings- och marknadsföringsmedel på vissa spelformer i högre grad än andra.
Vidare anförs i propositionen att det är viktigt att vinstdelningen kopplas till bolagets vinst och inte till t.ex. omsättningen. Med en koppling till vinsten har såväl staten som föreningslivet intresse av att verksamhet bedrivs effektivt samt att spelarnas vinstandelar inte är högre än vad som är optimalt för resultatet.
I propositionen görs bedömningen att det nya systemet kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1997. I likhet med gällande system bör föreningslivets medel tillställas Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från regeringen. Regeringen avser att årligen till riksdagen redovisa utfallet av vinstdelningssystemet.
En vinstdelningsmodell kan ge det svenska monopolet ökad trovärdighet och styrka i ett EU-perspektiv. Enligt propositionen bör en allmän fördel med vinstdelningssystemet vara att det innebär en ökad motståndskraft gentemot den osäkerhet som tolkningen av EU:s bestämmelser kan innebära, genom att troheten till det svenska alternativet kan förväntas bli större om en del av vinsten tillfaller föreningslivet.
I motion Fi67 (kds) yrkandena 1 och 3 anförs att spelmarknaden bör segmenteras. De statliga spelbolagen bör ges koncession för vissa spel och lotterier medan folkrörelserna ges rätt till andra spelformer. Motionärerna kan godta att föreningslivet får vara med och dela på spelbolagets vinst. Den slutliga utformningen av vinstdelningssystemet måste emellertid bli föremål för ingående diskussioner med föreningslivet innan beslut fattas i frågan.
I motion Fi68 (v) yrkande 3 understryks att vinstdelningen även fortsättningsvis måste komma barn- och ungdomsverksamheten till del och inte bara elitidrotten. Föreningslivet och folkrörelserna bör ges möjlighet att öka sina intäkter av lotteri och spel.
I anslutning till det föreslagna vinstdelningssystemet bör man enligt motion Fi73 yrkande 1 av Karin Israelsson (c) uppmärksamma att det kan finnas organisationer som av moraliska skäl anser det stötande att använda sig av inkomster från spel och dobbel för sin verksamhet. Det bör leda till att nuvarande anslag för den verksamheten inte bör skäras ner utan ges på samma villkor som de medel som tillförs i dag.
I motion Fi74 yrkandena 1_3 av Elver Jonsson (fp) föreslås att det kommande riksdagsbeslutet med anledning av proposition 169 utformas så att, som motionärerna framhåller, det engagemang och den kreativitet som finns inom skilda ideella rörelser ges möjlighet att också i framtiden driva lotterier i egen regi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill med anledning av propositionens förslag om ett nytt vinstdelningssystem och hithörande motionsyrkande anföra följande.
I likhet med vad kulturutskottet anför i sitt yttrande gör finansutskottet bedömningen att förslaget till nytt vinstdelningssystem är, som framgår av propositionen, ägnat att medföra en rad fördelar i förhållande till vad som nu gäller. Det redovisade vinstdelningssystemet innebär att det blir ett intresse för folkrörelserna att de statliga spelen ger ett bra nettoresultat.
Finansutskottet delar kulturutskottets uppfattning att det är viktigt att föreningslivet får möjlighet att framföra synpunkter på principerna för fördelningen av medlen. Det får emellertid i första hand ankomma på regeringen att ta ställning till hur detta skall ske. Utfallet av vinstdelningssystemet kommer att kunna följas av riksdagen. De motionskrav som berör fördelningsfrågan, nämligen Fi67 (kds) yrkande 3 i berörd del och Fi68 (v) yrkande 3, bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det överskott från den statliga spelverksamheten som skall tillföras det lokala föreningslivet skall användas för dess barn- och ungdomsverksamhet. Överskottet skall således inte bara tillföras föreningar med idrottsaktiviteter. Utskottet anser att motion Fi68 (v) yrkande 3 inte påkallar någon riksdagens åtgärd i den del som berör dessa frågor.
När det gäller de synpunkter på en segmenterad spelmarknad som framförs i motion Fi67 (kds) vill utskottet anföra följande.
Strukturen på spelmarknaden har utvecklats så att det inte torde vara möjligt att göra en klar uppdelning mellan exempelvis olika spelformer som förordas av motionärerna. I sammanhanget måste beaktas att vi sannolikt står inför en starkt ökande konkurrens från den internationella spelmarknaden. I likhet med kulturutskottet vill finansutskottet understryka vad som är en av utgångspunkterna för propositionen, nämligen att konkurrensen på marknaden för nationella lotterier och spel i huvudsak bör begränsas till att avse ett fåtal aktörer, så att sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker kan beaktas. Med det anförda avstyrks motion Fi67 (kds) yrkande 1.
Det är angeläget att föreningslivet även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt stöd. I likhet med kulturutskottet vill finansutskottet med anledning av vad som anförs i motion Fi73 (c) yrkande 1 framhålla att det är en självklarhet att man respekterar att vissa föreningar av etiska skäl inte vill skaffa sig inkomster av spel- eller lotteriverksamhet.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks även motion Fi74 (fp) yrkandena 1_3.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag om nytt vinst delningssystem mellan staten och föreningslivet.
Skattebefrielse för de statligt ägda spelbolagen
I propositionen föreslås att det nybildade moderbolaget samt Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst undantas från lotteriskatt. Det nybildade moderbolaget frikallas från skattskyldighet för inkomst med undantag för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
För att få en enkel och rak fördelningsmodell mellan staten och föreningslivet föreslås att de statligt ägda spelbolagen befrias från lotteriskatt. Skattefriheten innebär en likformighet och konkurrensneutralitet i skattehänseende mellan de statliga spelbolagen och folkrörelsernas lotterier som är skattebefriade. En nackdel med skattebefrielsen är att konkurrensneutraliteten med ATG upphör. I propositionen framhålls att det ändå är önskvärt med konkurrensneutralitet och likformiga skatteregler för aktörerna. Därför avser regeringen att ta upp diskussioner med hästsportens organisationer och ATG om förutsättningar för ändringar av reglerna även för ATG.
I motion Fi67 (kds) yrkande 4 understryks att det är nödvändigt att staten tar upp diskussioner med hästsportens organisationer och ATG i syfte att skapa konkurrensneutralitet och likformiga skatteregler också för ATG.
I motion Fi68 (v) yrkande 4 konstateras att de lotterier som anordnas med statens tillstånd av ideella föreningar eller sammanslutningar är skattebefriade. Det primära syftet med lotterierna är inte kommersiellt och därför har man valt att inte skattebelägga dessa. Folkrörelserna har därmed haft ett litet försprång gentemot de spelbolag, Tipstjänst, Penninglotteriet och ATG, som har betalat lotteriskatt. Denna särskiljning bör enligt motionärerna kvarstå till förmån för föreningslivet och folkrörelserna. En skattebefrielse för Penninglotteriet och Tipstjänst bör därför inte genomföras.
Utskottets ställningstagande
I sitt yttrande till finansutskottet biträder skatteutskottet (1995/96:SkU10y) förslaget i propositionen om en befrielse från lotteriskatt för de berörda bolagen.
En nackdel med befrielsen från lotteriskatt för de statliga bolagen är enligt vad regeringen anför i propositionen att skatteneutraliteten gentemot Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) upphör. Även om denna nackdel inte kan tillmätas lika stor vikt på spelmarknaden som på en marknad fri från regleringar anser regeringen ändå att det är önskvärt med likformiga skatteregler för aktörerna och avser därför, enligt vad som anförs i propositionen, att ta upp diskussioner med hästsportens organisationer och ATG om förutsättningarna för ändringar av reglerna även för ATG. Enligt skatteutskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte anledning till ett tillkännagivande till regeringen som krävs i motionerna Fi67 (kds) och Fi68 (v) om behovet av fortsatta diskussioner med ATG och om inriktningen av dessa.
I likhet med skatteutskottet anser finansutskottet att en bristande skatteneutralitet inte har lika stora nackdelar på spelmarknaden som på en marknad fri från regleringar.
Finansutskottet tillstyrker förslaget om skattebefrielse för de statliga spelbolagen. Motionerna Fi67 (kds) yrkande 4 och Fi68 (v) yrkande 4 avstyrks.
Forskning om spelberoende
I propositionen redovisar regeringen att man avser att återkomma i budgetpropositionen för år 1997 till frågan om insatser mot spelberoende. Regeringen kommer att föreslå att två miljoner kronor anvisas årligen, i tre år från och med 1997, under Socialdepartementets huvudtitel. Stödet har inte någon direkt koppling till aktörernas intäkter utan prövas och anvisas av riksdagen på sedvanligt sätt. Finansieringen sker i anslutning till omläggning av vinstdelningssystemet.
I motion Fi67 (kds) föreslås att regeringen prövar om inte det föreslagna anslaget till forskningen om spelberoende bör höjas.
I motion Fi73 (c) avvisas förslaget att det föreslagna forskningsanslaget inte skall låsas endast för tre år. Vidare bör enligt motionären anslaget vara bundet till spelinkomsterna.
I motionerna Fi73 (c) och Fi74 (fp) krävs åtgärder mot vissa spelformer. I motion Fi73 (c) krävs förbud mot introduktion av spelformer över hemdatorer och i motion Fi74 (fp) framhålls bl.a. risken för spelberoende genom utformningen av dragningsrätterna.
I motion Fi74 (fp) föreslås att ett etiskt policydokument upprättas som skall förhindra negativa följder av ett alltför aktivt spelande.
Utskottets ställningstagande
I sitt yttrande till finansutskottet konstaterar socialutskottet (1995/96:SoU8y) att problemen kring spelberoende har uppmärksammats under senare år. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen och vidtar vid behov lämpliga åtgärder. I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997_1999 anförs att spelberoende är ett växande problem och att det är angeläget att öka kunskaperna om dess omfattning och konsekvenser. Institutet har nyligen lämnat stöd till en studie, vid Stockholms universitet, om spelberoendets omfattning. Behandling av spelberoende finns i viss omfattning, bl.a. vid behandlingshemmet Backgården. En länkrörelse för spelberoende personer finns också sedan 1991.
Det är enligt socialutskottets mening angeläget att problemen med spelberoende uppmärksammas och att forskningen på området ges ett kontinuerligt stöd. Bl.a. bör spelberoendets omfattning och karaktär kartläggas, inte minst bör spel bland barn och ungdomar uppmärksammas. Även förekomsten av nya spelformer bör studeras. Internationella erfarenheter på området bör beaktas.
Socialutskottet delar regeringens uppfattning att det för insatser mot spelberoende bör anslås två miljoner kronor årligen, i tre år från och med 1997, under Socialdepartementets huvudtitel. I yttrandet föreslår socialutskottet att här aktuella motionsyrkanden avstyrks.
I här behandlade frågor om spelberoende delar finansutskottet socialutskottets uppfattning att två miljoner kronor bör anslås till forskning om spelberoende i enlighet med förslaget i propositionen. Finansutskottet anser det tillfredsställande att det nu sker en ordentlig kartläggning av spelberoendet. Med beaktande av sedvanliga budgetrestriktioner bör det framtida stödet till denna forskning utformas med ledning av resultatet av den nu pågående kartläggningen. Utskottet har heller ingen erinran mot socialutskottets ställningstagande till i yttrandet behandlade motioner. Utskottet avstyrker således motionerna Fi67 (kds) yrkande 5, Fi73 (c) yrkandena 2 och 3 och Fi74 (fp) yrkandena 4 i berörd del och 5.
Åldergränser för spel
I motionerna Fi69 (mp), Fi73 (c) och Fi74 (fp) föreslås att en åldersgräns införs för spel.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av dessa motionsyrkanden vill utskottet anföra följande.
Lotterilagen förbjuder i dag den som är under 18 år att delta i vissa spel, nämligen automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel. Motionärerna vill att denna regel skall få ett vidgat tillämpningsområde.
Kulturutskottet framhåller i sitt yttrande att i en för kort tid sedan framlagd promemoria _ promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i lotterilagen _ föreslås att det angivna förbudet skall vidgas till att avse även vadhållning och bingo. Förbudet riktar sig i dag till de underåriga själva. I promemorian föreslås att förbudet i stället skall riktas mot den som anordnar lotteriet eller den som företräder honom eller förmedlar en lotteritjänst från honom.
Promemorian remissbehandlas för närvarande. Kulturutskottet anser att remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av ärendet inte bör föregripas.
Finansutskottet delar kulturutskottets uppfattning och avstyrker med hänvisning härtill motionerna Fi69 (mp) yrkande 2, Fi73 (c) yrkande 4 och Fi74 (fp) yrkande 4 i berörd del.
Försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet
I motion Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 begärs ett förslag om försäljning på förmånliga villkor av Tipstjänst till föreningslivet. I motionen anförs att riksdagen bör fullfölja det förslag om försäljning av Tipstjänst till föreningslivet som beslutades av riksdagen våren 1994 (jfr 1993/94:FiU24).
Utskottets ställningstagande i det föregående, med bifall till propositionens förslag om sammanslagning av AB Tipstjänst och Penninglotteriet AB, innebär ett avstyrkande av motion Fi71 (m) yrkande 2.
Möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall
I propositionen föreslås _ utöver sammanslagning av de två statliga spelbolagen _ också att det statliga kreditmarknadsbolaget Venantius AB skall få lämna lån för särskilda ändamål. Venantius är ett av staten helägt bolag som har till huvudsaklig uppgift att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån. Lånen övertogs år 1995 från Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) i syfte att stärka SBAB:s ställning på lånemarknaden.
En viktig uppgift för Venantius på bostadsfinansieringsmarknaden är att medverka till finansiella rekonstruktioner av låntagare med svag ekonomisk ställning. Förvaltningen av lånen skall skötas på ett för staten som helhet förmånligt sätt.
Förslaget i propositionen går ut på att Venantius i särskilt fall skall kunna lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor i syfte att under en övergångstid ge ett kommunalt ägt bostadsföretag finansieringsmöjlighet på rimliga villkor. Därmed kan enligt propositionen en finansiell stabilitet uppnås i den berörda kommunen.
Propositionens förslag i denna del behandlas i tre olika motioner. I två motioner, Fi70 (mp) och Fi75 (fp), framhålls att förslaget är synnerligen bristfälligt motiverat. Motionärerna menar att det beslutsunderlag som regeringen redovisat inte är tillräckligt för att riksdagen skall kunna ta ställning. Därför bör propositionen avslås i berörd del. Enligt motionen från Miljöpartiet borde i en proposition i en så allvarlig fråga ha lämnats en mer fullständig redovisning över problemen i den aktuella kommunen, dvs. Stenungsunds kommun, liksom en generell analys av liknande problem i andra kommuner. Motionärerna bakom motionen från Folkpartiet understryker på motsvarande sätt att förslaget inte kan biträdas med hänsyn till att ingenting sägs om villkoren för lånen, skälen till den angivna summan eller skälet till att just på detta sätt engagera Venantius. Därutöver föreslås i motion Fi70 (mp) att riksdagen skall begära en ny proposition i frågan samt i ett tillkännagivande framhålla vikten av bättre redovisade propositioner.
Även i motion Fi71 (m) föreslås att riksdagen skall avslå förslaget om Venantius långivning. Motionärerna anser att ett genomförande av förslaget skulle riskera att förvandla Venantius till en akutmottagning för kommuner och kommunala bostadsföretag samt ytterligare snedvrida konkurrensen i en bransch som redan är osund på grund av kommunal näringsverksamhet och långtgående subventioner.
Förslaget i propositionen att Venantius AB i vissa fall skall ges möjlighet att lämna lån behandlas i bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU5y till finansutskottet. Bostadsutskottet uppehåller sig inledningsvis vid den i två av motionerna aktualiserade frågan om utformningen av propositionen. Utskottet uttalar i anslutning därtill att man självfallet delar motionärernas åsikt att propositioner skall innehålla ett tillfredsställande beslutsunderlag i de behandlade frågorna samt konstaterar att det avsnitt i propositionen som gäller Venantius långivning i detta avseende lämnar en del i övrigt att önska. Som motionärerna framhåller, påpekar bostadsutskottet, är det inte möjligt att utläsa den närmare innebörden i förslaget i så grundläggande frågor som vilken kommun som avses och vilka lånevillkor som skall gälla. Utskottet uttalar förståelse för den kritik som motionärerna framför. Bostadsutskottet utgår dock från att finansutskottet i den fortsatta beredningen av ärendet överväger om kritiken är av en sådan tyngd att frågan bör bringas till regeringens kännedom i syfte att framöver undvika de problem som ett otillräckligt beslutsunderlag onekligen innebär.
När det gäller sakfrågan om Venantius långivning redogör bostadsutskottet i sitt yttrande för den kompletterande information om regeringsförslagets närmare innebörd som under beredningsarbetet lämnats från Finansdepartementet i en särskild promemoria. Av bostadsutskottets yttrande framgår bl.a. följande:
Frågan gäller de ekonomiska problem som uppstått i Stenungsunds kommun till följd av ett löpande underskott i det kommunala bostadsföretagets Stenungsundhem (STH). Långivarna till STH har kommunal borgen som säkerhet. Utestående lån till STH behöver nu refinansieras samtidigt som kommunens och bolagets ställning gentemot kreditgivarna är försvagad. Venantius har emellertid gjort bedömningen att kommunen i grunden är en god låntagare. För att förbättra kommunens position gentemot kreditgivarna har Venantius föreslagit att det vid behov bör vara möjligt att inom en kreditram lämna lån från Venantius. Kreditramens syfte anges vara att kommunen skall kunna ge ytterligare kapitaltillskott till STH samt att refinansieringen skall underlättas av lån i bolaget som förfaller under år 1996.
Lånen till kommunen avses vara uppbyggda så att en viss del av räntan kapitaliseras under löptiden. De avses lämnas med utgångspunkt i marknadsräntan med ett påslag för en låg men skälig utlåningsmarginal. Löptiden avses uppgå till fem år. I promemorian anges att den föreslagna långivningen kräver en ändring i Venantius bolagsordning. Detta förutsätts ske vid en extra bolagsstämma.
Bostadsutskottet redogör vidare för olika åtgärder som under senare år vidtagits för att återskapa stabiliteten på bostadsmarknaden mot bakgrund av de problem som uppkom i början av 1990- talet. Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att det är rimligt att bolaget bemyndigas att i det aktuella fallet lämna lån i enlighet med regeringens förslag. En sådan ordning skulle, sägs det, ligga i linje med det selektiva sätt att hantera problemen på fastighetsmarknaden som hittills tillämpats. Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag utifrån bostadspolitiska utgångspunkter.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller utformingen av propositionen i denna del anser finansutskottet att propositionen är alltför knapphändig. Som motionärerna framhåller är det inte möjligt att utläsa den närmare innebörden i förslaget i så grundläggande frågor som vilken kommun som avses och vilka lånevillkor som skall gälla. Det är inte acceptabelt att riksdagen ombeds ta ställning till ett förslag om en långivning som uppgår till 300 miljoner kronor utan att den närmare innebörden går att utläsa. Finansutskottet utgår från att regeringen strävar efter att i fortsättningen ge ett mera fullständigt beslutsunderlag. Samtidigt kan utskottet konstatera att sådan kompletterande information lämnats från regeringskansliet under utskottets beredning att det enligt utskottets bedömning bör vara möjligt att ta ställning till det föreliggande förslaget. De synpunkter som framförts i motionerna Fi70 (yrkande 1) från Miljöpartiet och Fi75 (yrkande 2) från Folkpartiet om behovet av ytterligare beslutsunderlag har därigenom också kunnat tillgodoses. Utskottet avstyrker därför kraven i dessa motioner på att propositionen skall avslås på grund av brister i beslutsunderlaget.
Mot denna bakgrund anser utskottet det inte nödvändigt att i detta sammanhang göra något särskilt tillkännagivande om utformningen av propositioner i allmänhet. Utskottet har vid flera tillfällen, senast i sitt yttrande 1993/94:FiU9y till konstitutionsutskottet om konsekvensanalyser i propositioner, framhållit att höga krav generellt sett bör ställas på underlaget för riksdagens beslut. Utskottet avstyrker motion Fi70 (mp) yrkande 3.
I motion Fi70 (mp) begärs också att regeringen i en ny proposition skall ge riksdagen en mer fullständig redovisning över problemen i den nu aktuella kommunen och därvid sätta in detta i sammanhang med liknande problem i andra kommuner. Utskottet har erfarit att SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) inom kort kommer att publicera en rapport om det ekonomiska läget för de kommunala bostadsföretagen. Rapporten kommer att innehålla såväl företagsekonomiska riskanalyser som bedömningar av de kommunalekonomiska konsekvenserna för den närmaste femårsperioden. Enligt utskottet är det värdefullt att analyser av detta slag nu fortlöpande tas fram genom SABO:s försorg. Utskottet utgår vidare från att regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en redovisning och en analys av de kommunalekonomiska aspekterna på kommunernas åtaganden på bostadsmarknaden. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi70 yrkande 2.
Mot bakgrund av vad som anförs i motion Fi71 (m) om riskerna för att Venantius skall förvandlas till något slags kommunakut vill utskottet peka på att det nu aktuella förslaget handlar om att genom statlig medverkan för en enstaka kommun skapa stabila ekonomiska förutsättningar för det aktuella kommunala bostadsföretaget. Som bostadsutskottet understrukit i sitt yttrande ligger detta väl i linje med det sätt att hantera problemen på fastighetsmarknaden som hittills tillämpats. Utskottet förordar mot denna bakgrund att riksdagen avslår motion Fi71 yrkande 1 (i denna del). Utskottet vill samtidigt understryka att avsikten inte är att på detta sätt ge en generell möjlighet att stödja kommunerna eller deras kommunala bostadsföretag. Inte heller är avsikten att på annat sätt ändra Venantius verksamhetsinriktning.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet sammanfattningsvis regeringens förslag om att Venantius AB skall få lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:169 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi68 yrkande 1, 1995/96: Fi71 yrkande 1 i denna del, 1995/96:Fi72 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi75 yrkande 1
dels bemyndigar regeringen att slå samman Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst på det sätt som föreslås,
dels godkänner att regeringen bildar ett nytt aktiebolag som kan överta aktierna i Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst som ett led i sammanslagningen,
res. 1 (m, c, fp, v)
2. beträffande lokaliseringen av det nya bolaget
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi66, 1995/96:Fi67 yrkande 2, 1995/96:Fi68 yrkande 2, 1995/96:Fi69 yrkande 1 och 1995/96:Fi72 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 2 (c, v)
3. beträffande vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:169 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi67 yrkandena 1 och 3, 1995/96:Fi68 yrkande 3, 1995/96:Fi73 yrkande 1 och 1995/96:Fi74 yrkandena 1, 2 och 3 bemyndigar regeringen att ändra vinstdelningssystemet mellan staten och föreningslivet på det sätt som föreslås,
res. 3 (v)
4. beträffande skattebefrielse för de statligt ägda spelbolagen
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:169 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1995/96:Fi67 yrkande 4 och 1995/96:Fi68 yrkande 4 antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
dels lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i lydelse enligt bilaga 1,
res. 4 (v)
5. beträffande forskning om spelberoende
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi67 yrkande 5, 1995/96:Fi73 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi74 yrkandena 4 i denna del och 5,
6. beträffande åldersgränser för spel
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Fi69 yrkande 2, 1995/96:Fi73 yrkande 4 och 1995/96:Fi74 yrkande 4 i denna del,
res. 5 (v, mp)
7. beträffande försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi71 yrkande 2,
res. 6 (m)
8. beträffande möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:169 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1995/96:Fi70 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna del och 1995/96:Fi75 yrkande 2 godkänner att Venantius AB får lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor för särskilda ändamål,
res. 7 (m, fp)
9. beträffande vikten av bättre redovisade propositioner
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi70 yrkande 3.
Stockholm den 9 maj 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst (mom. 1)
Per-Ola Eriksson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Johan Lönnroth (v), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst börjar med I motsats och slutar med Fi75 (fp) yrkande 1 avstyrks bort ha följande lydelse:
Liksom på varje annan marknad bör konkurrensaspekter också beaktas på spelmarknaden. Konkurrensen främjar effektiviteten hos aktörerna och ger köparna produkter som är anpassade till deras önskemål. Som utskottet ser det är de i propositionen angivna s.k. samordningsvinsterna vid en sammanslagning av de båda spelföretagen med största sannolikhet marginella. Den minskade interna effektiviteten och ett uteblivet konkurrenstryck, som skulle bli följden av en sammanslagning, torde mer än väl ta ut en eventuell besparing. Vidare är den i propositionen uttalade avsikten att dämpa konkurrenstrycket och skapa tydligare gränser oroande eftersom det finns en fara att de svenska aktörerna härigenom blir sämre rustade att möta internationell konkurrens.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet med anledning av motionerna Fi68 (v) yrkande 1, Fi71 (m) yrkande 1 i berörd del, Fi72 (c) yrkandena 2 och 3 och Fi75 (fp) yrkande 1 förslaget i propositionen att slå samman Penninglotteriet och Tipstjänst till ett bolag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi68 yrkande 1, 1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna del, 1995/96:Fi72 yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi75 yrkande 1 avslår proposition 1995/96:169 yrkandena 3 och 4,
2. Lokaliseringen av det nya bolaget (mom. 2)
Per-Ola Eriksson (c) och Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Lokaliseringen av det nya bolaget börjar med I likhet och slutar med till känna bort ha följande lydelse:
Utlokaliseringen av Penninglotteriet år 1975 till Gotland innebar från början ca 80 nya arbetstillfällen. I dag är antalet anställda 180, och genom åren har utflyttningen av Penninglotteriet bedömts vara den mest lyckade av alla statliga utlokaliseringar. Den i propositionen föreslagna sammanslagningen av Penninglotteriet och Tipstjänst med en koncentration av arbetskraften utanför Gotland skulle få en mycket negativ inverkan på den redan mycket svåra arbetsmarknadssituationen på Gotland. Utskottet vill mot den bakgrunden understryka att det är viktigt att säkerställa de arbetstillfällen som finns i regionen.
Vid en sammanslagning av de båda spelbolagen är det utskottets bestämda uppfattning att man även måste besluta om garantier för att verksamheterna på Gotland stärks. Det kan ske genom en sådan produktfördelning i det nya bolaget att sysselsättningen på Gotland gynnas, exempelvis genom en koncentration av alla s.k. turspel till Visby. Förutom företagsledningen och ett utökat produktsortiment bör arbetet med utvecklingsfrågor och ombudskontakter förläggas till Gotland. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
Vad utskottet här anfört om lokalisering av det nya bolagets verksamhet med anledning av motionerna Fi66 (s), Fi67 (kds), Fi68 (v), Fi69 (mp) och Fi72 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokaliseringen av det nya bolaget
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi66, 1995/96: Fi67 yrkande 2, 1995/96:Fi68 yrkande 2, 1995/96:Fi69 yrkande 1 och 1995/96:Fi72 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet (mom. 3)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet börjar med Finansutskottet delar och slutar med och föreningslivet bort ha följande lydelse:
Det vinstdelningssystem som regeringen föreslår innebär att vinsten delas mellan staten och föreningslivet efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten. Utskottet vill, som också framhålls i motion Fi68 (v), understryka att vinstdelningen vid ett sådant förfarande måste prioritera barn- och ungdomsverksamheten och först i andra hand se till elitidrottandets intressen. Om intresse från föreningslivet finns bör det dessutom bli delägare eller åtminstone få inflytande över spelbolagen. En överlåtelse har tidigare föreslagits för att ge föreningslivet och folkrörelserna möjlighet att öka sina intäkter av lotteri och spel (jfr proposition 1993/94:243). Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna Fi67 (kds), Fi68 (v), Fi73 (c) och Fi74 (fp) när det gäller vikten av att föreningslivet får möjligheter att framföra synpunkter på principerna för fördelningen av medlen.
Vad utskottet här anfört om vinstdelning mellan staten och föreningslivet med anledning av här aktuella motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi67 yrkandena 1 och 3, 1995/96:Fi68 yrkande 3, 1995/96:Fi73 yrkande 1 och 1995/96: Fi74 yrkandena 1, 2 och 3 avslår proposition 1995/96:169 yrkande 5 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Skattebefrielse för de statligt ägda spelbolagen (mom. 4)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Skattebefrielse för de statligt ägda spelbolagen börjar med I sitt och slutar med yrkande 4 avstyrks bort ha följande lydelse:
De lotterier som i dag med statens tillstånd anordnas av ideella föreningar eller sammanslutningar är skattebefriade. Det primära syftet med lotterierna är inte kommersiellt och därför har man valt att inte skattebelägga dessa. Folkrörelserna har därmed haft ett litet försprång gentemot de spelbolag (Tipstjänst, Penninglotteriet och ATG) som har betalat lotteriskatt. Enligt utskottets uppfattning bör denna särskiljning kvarstå till förmån för föreningslivet och folkrörelserna. En skattebefrielse av Penninglotteriet och Tipstjänst bör därför inte genomföras. Det är också en fördel om man kan undvika att ha särskilda undantag i skattelagstiftningen för vissa statliga företag.
Utskottet tillstyrker med det anförda yrkande 4 i motionerna Fi68 (v) och Fi67 (kds) yrkande 4 samt avstyrker propositionens förslag att befria de statliga spelbolagen från lotteriskatt.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande skattebefrielse för de statligt ägda spelbolagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi67 yrkande 4 och 1995/96:Fi68 yrkande 4 avslår proposition 1995/96:169 yrkandena 1 och 2,
5. Åldersgränser för spel (mom. 6)
Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Åldersgränser för spel börjar med Kulturutskottet framhåller och slutar med berörd del bort ha följande lydelse:
I rapporten De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m. (Ds 1995:61) tas frågan upp om en utökning av lotterilagens förbud mot minderårigas spel. Som redovisas i propositionen har en rad tunga remissinstanser, bl.a. Lotteriinspektionen, Folkhälsorådet och Riksförbundet Spelberoende, tillstyrkt förslaget. Utskottet delar uppfattningen att utöka förbudet mot minderårigas spel. Frågan om en höjning av eldersgränsen för spel bör i detta sammanhang övervägas.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi69 (mp) yrkande 2, Fi73 (c) yrkande 4 och Fi74 (fp) yrkande 4 i berörd del om minderårigas spel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande åldersgränser för spel
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi69 yrkande 2, 1995/96:Fi73 yrkande 4 och 1995/96:Fi74 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet (mom. 7)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet börjar med Utskottets ställningstagande och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av förslaget i motion Fi71 (m) att på förmånliga villkor genomföra en försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet anföra följande.
Den tidigare borgerliga regeringen föreslog avsevärda förbättringar för de ideella organisationerna vad gäller möjligheten att själva finansiera sin verksamhet genom bl.a. lotteriinkomster. Bland annat föreslogs att AB Tipstjänst skulle försäljas på förmånliga villkor till svenskt föreningsliv. Avsikten var att därigenom stärka sambandet mellan spelbolaget och föreningslivet samtidigt som framtida överskott skulle tillfalla främst barn- och ungdomsverksamhet. Riksdagen godkände den borgerliga regeringens förslag.
Försäljningen av AB Tipstjänst hann inte genomföras före riksdagsvalet 1994. Den nya socialdemokratiska regeringen klargjorde att man inte avsåg att genomföra denna försäljning på förmånliga villkor. Förutsättningarna för de ideella organisationernas självfinansiering försämrades därmed. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen nu fullfölja det förslag om försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv på förmånliga villkor som beslutades av riksdagen våren 1994. Frågan belyses väl i en utredning som överlämnades till Finansdepartementet i december 1993 samt i det underlag som lämnades i Lotteriutredningens slutbetänkande (SOU 1992:130).
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi71 (m) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Fi71 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om försäljning på förmånliga villkor av AB Tipstjänst till föreningslivet i enlighet med vad utskottet anfört,
7. Möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall (mom. 8)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken Möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall börjar med Vad först och slutar med 300 miljoner kronor bort ha följande lydelse:
Finansutskottet delar helt vad som anförs i motion Fi71 (m) om Venantius verksamhet. Bolaget har inrättats för att förvalta vissa av staten beviljade bostadslån med särskilt hög risk för kreditförluster. Avsikten med verksamheten har aldrig varit att bistå vid saneringen av ekonomin i kommuner som gjort alltför omfattande borgensåtaganden. Det är inte heller rimligt att staten behandlar kreditproblemen i kommunala bostadsföretag i annan ordning än vad som tillämpas för privata företag. Ett ensidigt gynnande av kommunala bostadsföretag riskerar att ytterligare snedvrida konkurrensen i en bransch som redan har stora problem på grund av kommunal näringsverksamhet och långtgående subventioner.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet med anledning av motion Fi71 (m) yrkande 1 i denna del regeringens förslag vad avser möjligheten för Venantius AB att lämna lån i vissa fall. Finansutskottet instämmer också helt i den kritik som bl.a. framkommer i motion Fi75 (fp) om bristande redovisning av regeringsförslaget. Det är givetvis helt oacceptabelt att riksdagen ombeds ta ställning till en fråga av denna omfattning utan att förslagets närmare innebörd går att utläsa. Med utskottets ställningstagande kommer även övriga yrkanden om avslag på regeringsförslaget att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall
att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi70 yrkandena 1 och 2, 1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna del och 1995/96:Fi75 yrkande 2 avslår proposition 1995/96:169 yrkande 6,
Propositionens lagförslag
Skatteutskottets yttrande
1995/96:SkU10y
Sammanslagning av Svenska Penning lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Till finansutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penning lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. och de motioner som väckts i ärendet. Utskottet får anföra följande.
I propositionen föreslår regeringen att Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slås samman genom att staten i ett första steg placerar bolagens aktier i ett nybildat bolag som blir moderbolag till de båda bolagen. Regeringen förutsätter att en stor del av det sammanslagna bolagets verksamhet även i framtiden bedrivs från Gotland och avser att försäkra sig om att sysselsättningen på Gotland inte hotas av sammanslagningen. Ett vinstdelningssystem införs där det statsägda bolagets vinster delas mellan staten och föreningslivet. Systemet föreslås ersätta nu gällande system som innebär att AB Tipstjänsts hela överskott av värdeautomatspel lämnas till föreningslivet.
De berörda bolagen undantas från lotteriskatt, och moderbolaget skall inkomstbeskattas på samma sätt som de båda statliga spelbolagen. Av de statligt styrda spelbolagen kommer härefter endast Aktiebolaget Trav och Galopp att omfattas av lotteriskatten.
I två av de motioner som väckts i ärendet framställs yrkanden som rör skattefrågor.
I motion Fi68 yrkande 4 av Johan Lönnroth m.fl. (v) hemställer motionärerna att förslaget om befrielse från lotteriskatt för de statliga spelbolagen avslås. Folkrörelserna och föreningslivet bör enligt motionärerna få behålla den konkurrensfördel som skattebefrielsen innebär för dem.
I motion Fi67 yrkande 4 av Michael Stjernström m.fl. (kds) hemställer motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är nödvändigt att staten tar upp diskussioner med hästsportens organisationer och ATG i syfte att skapa konkurrensneutralitet mellan ATG och de statliga bolagen såvitt avser beskattningen.
Enligt skatteutskottets mening utgör befrielsen från lotteriskatt för de statliga spelbolagen en lämplig komplettering av det vinstdelningssystem som föreslås. En beskattning kan medföra praktiska och pedagogiska problem vid fördelningen. Skattebefrielsen innebär vidare en likformighet i skattehänseende mellan de statliga spelbolagen och folkrörelsernas skattebefriade lotterier, och syftet är att ge föreningslivet ett stabilare och mer långsiktigt överskott från spelverksamheten. Om sammanslagningen genomförs har skatteutskottet därför inte någon invändning mot förslaget om en befrielse från lotteriskatt för de berörda bolagen.
En nackdel med befrielsen från lotteriskatt för de statliga bolagen är enligt vad regeringen anför i propositionen att skatteneutraliteten gentemot Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) upphör. Även om denna nackdel inte kan tillmätas lika stor vikt på spelmarknaden som på en marknad fri från regleringar anser regeringen ändå att det är önskvärt med likformiga skatteregler för aktörerna och avser därför enligt vad som anförs i propositionen att ta upp diskussioner med hästsportens organisationer och ATG om förutsättningarna för ändringar av reglerna även för ATG.
Enligt skatteutskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte anledning till ett tillkännagivande till regeringen om behovet av fortsatta diskussioner med ATG och om inriktningen av dessa.
Med det anförda tillstyrker utskottet att de statliga spelbolagen befrias från lotteriskatt om sammanslagningen genomförs. Utskottet avstyrker motion Fi67 yrkande 4 och motion Fi68 yrkande 4.
Skatteutskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot att det nya moderbolaget beskattas för inkomst på samma sätt som Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst om sammanslagningen genomförs.
I övrigt har utskottet inte funnit anledning till yttrande i ärendet.
Stockholm den 23 april 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf- Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).
Avvikande meningar
1. Sammanslagning av Svenska Penning lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anför:
Vår inställning är att propositionen i sin helhet bör avslås. Därmed saknas också anledning att ta ställning till de förslag som läggs beträffande skattefrågor.
Propositionen är undermålig inte minst vad gäller underlaget för beräkningarna. Någon bedömning av hur det statliga bolagets verksamhet kommer att utvecklas redovisas inte heller. Det är möjligt att bolaget kommer att förlora andelar till andra aktörer, och detta drabbar såväl staten som föreningslivet. Den uttalade avsikten att dämpa konkurrenstrycket och skapa tydligare gränser är oroande eftersom det finns en fara att de svenska aktörerna härigenom blir sämre rustade att möta internationell konkurrens. Vidare räcker det inte att regeringen uttalar att verksamheten på Gotland inte avses minska. Risken är stor att detta successivt ändå blir fallet.
Det statliga Penninglotteriet bör enligt vår mening också i fortsättningen vara lokaliserat till Gotland, och AB Tipstjänst bör som planerat säljas på förmånliga villkor till svenskt föreningsliv.
2. Sammanslagning av Svenska Penning lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Karin Pilsäter (fp) anför:
Enligt vår mening talar övervägande skäl för att propositionen i sin helhet bör avslås.
Penninglotteriet har i sitt remissyttrande varnat för att sammanslagningen kan väntas medföra betydande kostnader och att sysselsättningen på Gotland hotas. Även Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) påpekar att negativa ekonomiska konsekvenser kan uppkomma om samarbetet om ett gemensamt terminalnät upphör. Konkurrensverket befarar i sitt yttrande ett minskat konkurrenstryck och därmed minskad effektivitet. Skattebefrielsen för det statliga bolaget missgynnar vidare ATG.
Det är enligt vår uppfattning inte sannolikt att en sammanslagning som syftar till minskad konkurrens och marknadsuppdelning ger upphov till ökad effektivitet. Några samordningsvinster kan därför inte väntas.
Stort avseende bör också fästas vid de regionalpolitiska effekterna. Att det nya bolaget enligt regeringens uppfattning skall ha sitt säte i Visby innebär inga garantier när det gäller verksamhetens placering. De anställda i Visby oroar sig med rätta för framtiden.
Det finns anledning att erinra om den borgerliga regeringens förslag om att folkrörelserna skulle ta ett större ansvar för Tipstjänst.
Vid en sammanslagning anser vi att de negativa konsekvenserna för ATG är så stora att förslaget om en skattebefrielse för de nya bolagen bör avslås.
3. Sammanslagning av Svenska Penning lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Lars Bäckström (v) anför:
Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens förslag om en sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst och yrkar i ärendet att förslaget i sin helhet avslås.
Lokaliseringen av Penninglotteriet till Gotland har resulterat i 180 arbetstillfällen. En sammanslagning där verksamheten koncentreras utanför Gotland skulle få en mycket negativ inverkan på arbetsmarknadssituationen på Gotland.
Också på spelmarknaden finns det anledning att se till att det finns en fungerande konkurrens. Detta främjar effektiviteten hos aktörerna på marknaden och ger köparna produkter som är anpassade till deras önskemål. En sammanläggning leder till minskad konkurrens och ineffektivitet. Förslaget kan därför inte motiveras med att det uppstår samordningsvinster.
Folkrörelserna har en liten konkurrensfördel gentemot de statliga spelbolagen genom att de är befriade från lotteriskatt. Det primära syftet med de ideella föreningarnas lotterier är att ge folkrörelserna möjlighet att själva finansiera sin verksamhet. De har därför erhållit en skattebefrielse. Detta försteg bör kvarstå. Det är också en fördel om man kan undvika att ha särskilda undantag i skattelagstiftningen för vissa statliga bolag.
Även om sammanslagningen genomförs bör de berörda bolagen erlägga lotteriskatt. Jag tillstyrker därför motion Fi68 yrkande 4 av Johan Lönnroth m.fl. (v).
4. Lotteriskatten och Aktiebolaget Trav och Galopp
Holger Gustafsson (kds) anför:
Om sammanläggningen genomförs och de statliga bolagen befrias från lotteriskatt är det nödvändigt att staten tar upp diskussioner med hästsportens organisationer och Aktiebolaget Trav och Galopp i syfte att uppnå likvärdiga skatteregler för detta bolag.
Även om regeringen gör allmänna uttalanden med denna inriktning i propositionen anser vi att riksdagen bör klargöra sin inställning genom ett särskilt tillkännagivande till regeringen på det sätt som yrkas i motion Fi67 av Michael Stjernström m.fl. (kds) yrkande 4.
Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU8y
Forskning om spelberoende, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat bereda socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Propositionen
I propositionen läggs förslag fram bl.a. om att slå samman Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.
Forskning om spelberoende m.m.
Regeringen gör i propositionen den bedömningen att medel bör ges till forskning om spelberoende och stöd till organisationer mot spelberoende m.m. För insatser mot spelberoende bör två miljoner kronor anvisas årligen, i tre år från och med 1997, under Socialdepartementets huvudtitel. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1997.
I propositionen anförs att det har skett viss forskning kring spelberoende och att det finns föreningar av spelberoende personer med inriktning på kamratstödjande verksamhet. Det finns också i mycket begränsade former behandlingsverksamhet mot spelberoende. Dessa verksamheter bör utvecklas. Erfarenheterna från den bedrivna forskningen bör tas tillvara och kunskapsbristerna beskrivas. Forskning och kunskapsinhämtning bör sättas igång och åtgärder för att hindra att människor hamnar i spelberoende, eller som hjälper dem som redan är spelberoende, bör utvecklas och prövas, anser regeringen.
Stödet avses inte ha någon direkt koppling till aktörernas intäkter utan prövas och anvisas av riksdagen på sedvanligt sätt, och finansieringen sker i anslutning till den föreslagna omläggningen av vinstdelningssystemet, enligt propositionen.
Motionerna
I motion 1995/96:Fi67 av Michael Stjernström m.fl. (kds) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spelberoende (yrkande 5). Motionärerna anför att det är viktigt att öka medvetenheten om skadeverkningar av spel. Genom ett långsiktigt stöd till forskningen och en kunskapsuppbyggnad på området kan åtskilliga personliga tragedier undvikas eller lindras och samhällets resurser behöver inte tas i anspråk i samma omfattning. Det är, enligt motionärerna, angeläget att framför allt unga människor förhindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt beteende, t.ex. vadhållning i samband med hästtävlingar och idrottstävlingar samt s.k. bingoallianser. Vidare anför motionärerna att dragningstätheten för de statliga bolagens nummerspel bör begränsas. Motionärerna anser att det sannolikt blir nödvändigt med ett högre årligt anslag än två miljoner kronor.
I motion 1995/96:Fi73 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget för forskning m.m. (yrkande 2) och om förbud mot introduktion av spelformer över hemdatorer (yrkande 3). Motionären anför att förslaget om att anslå två miljoner kronor per år för forskning om spelberoende är välkommet. Förslaget bör dock inte avse bara tre år och oavsett vilka forskningsresultat som framkommer. I stället bör viss del av spelinkomsterna anslås fortsättningsvis. Detta är, enligt motionären, nödvändigt för att tillförsäkra forskning, stödjande verksamhet och vård resurser för framtiden. Antalet människor med spelberoende växer. Det enda sättet att förhindra detta är att minska spelutbudet. Det behövs också ökade informationsinsatser, ökade vårdmöjligheter och mer förebyggande arbete. Den spelberoende finansierar i många fall sitt spelande genom bedrägerier, stöld och förskingring. I många fall är den spelberoende också alkohol- eller narkotikaberoende, anför motionären. Vidare anför motionären att spelberoendet kommer att öka om möjlighet ges att via Internet spela lotto och tips från en hemdator. Som skäl för att introducera dessa spelformer har angetts att det skulle förhindra att svenskar lockas att spela utomlands. Detta skäl är dock, enligt motionären, dåligt underbyggt. Motionären anser att nya spelformer inte skall introduceras.
I motion 1995/96:Fi74 av Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de problem som kan uppstå av s.k. spelberoende (yrkande 4) och att riksdagen beslutar att alla lotterianordnare, också de staliga, skall upprätta ett etiskt policydokument som förhindrar negativa följder av ett alltför aktivt spelande (yrkande 5). Motionären anför att det är viktigt att riksdagen har synpunkter på och markerar sin hållning rörande de problem som kan följa av ett alltför ivrigt spelande. Många människor blir spelberoende. Den höga dragningsrätten, avsaknaden av åldersgräns, t.ex. för hästspel och oddset samt att ATG skulle få ägna sig åt vadhållning på annat än hästar är förslag som i detta avseende inte får verka utmanande. De ideella organisationerna har erfarit att ett aktivt, för att inte säga aggressivt utbud och köptryck på många människor, särskilt ungdom, kan innebära negativa följder. Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) har upprättat ett policydokument som särskilt beaktar dessa frågor. Motionären anser att det är angeläget att också staten tar sig an dessa frågor.
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkandet 1992/93:SoU25 om forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde behandlade socialutskottet motioner (kds, fp) om forskning kring spelberoende. I betänkandet redogjordes för olika forskningsprojekt om spelberoende. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattningen att problemen med spelberoende är kända och att det torde komma att uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Utskottet uttalade också att kontinuerligt stöd ges till forskning om spelberoende. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Även i betänkandet 1993/94:SoU8 om socialtjänst behandlade socialutskottet motioner (fp, c) om spelberoende. Utskottet vidhöll sin tidigare inställning och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.
Skatteutskottet behandlade i sitt betänkande 1994/95:SkU28 om finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen, m.m., under rubriken Skatt på spel, en motion (kds) med begäran om ett tillkännagivande om att en avgift för forskning om spelberoende borde införas och att en utredning om behovet av ytterligare åtgärder mot spelberoende borde tillsättas. Skatteutskottet, som avstyrkte motionen - reservation (kds) - anförde att specialdestinering av skatter till vissa ändamål bör undvikas eftersom det förhindrar en rationell prövning av utgiften i budgetsammanhang. Skatteutskottet anförde också att det ingår i Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa utvecklingen när det gäller problemen med spelberoende och vidta lämpliga åtgärder samt att Socialvetenskapliga forskningsrådet ger stöd till forskning om bl.a. spelberoende. Riksdagen följde utskottet.
Kulturutskottet behandlade i betänkandet 1993/94:KrU32 regeringens proposition om ny lotterilag. I betänkandet anges beträffande forskning om spelberoende följande.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen och begära medel till dels forskning om spelberoende, dels organisationer för spelberoende människor. Folkhälsoinstitutet bör enligt regeringens uppfattning svara för fördelningen av medel och initiativ till forskningsinsatser samt stöd till organisationer för spelberoende människor.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det föreligger ett behov av att medel avsätts för de av regeringen angivna ändamålen, förutsätter att regeringen under nästa riksmöte återkommer till riksdagen i frågan.
Lotteriutredningen konstaterar i betänkandet SOU 1992:130 Vinna eller försvinna - folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden att det totala spelandet sedan början av 1970-talet har varit i det närmaste oförändrat i förhållande till hushållens disponibla inkomster. Uppgifterna skulle kunna tolkas som att genomsnittsspelaren har god kontroll över sitt spelande som utgör en fast del av konsumtionsutrymmet. Enligt en undersökning gjord några år tidigare på socialpolitiska institutionen vid Stockholms universitet finns det dock 16 000 personer som kan betraktas som storkonsumenter av spel.
En del studier och dokumentation om spelberoende finns. Bl.a. Brottsförebyggande rådets rapport Spelandet i Sverige, Institutionens för socialt arbete vid Stockholms universitet rapport Problemet spelberoende och skriften Spelfällan som används inom kriminalvården.
Folkhälsoinstitutet har i sin fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 ansett att spelberoende är ett växande problem och att det är angeläget att öka kunskaperna om dess omfattning och konsekvenser. Institutet har också nyligen beslutat att anslå medel till en prevalensstudie vid Stockholms universitet om spelberoendets omfattning. I ett yttrande över Finansdepartementets rapport om de statligt styrda spelbolagens koncesssioner och organistation m.m. har Folkhälsoinstitutet framfört att det är bra att medel ges till forskning om spelberoende och stöd till organisationer för spelberoende. Det bör dock uppmärksammas att medel även behövs för behandling av spelberoende personer.
I Finansdepartementets rapport De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m. (Ds 1995:61) anförs att kunskapen om problemen med spelberoende är bristfällig. Från spelberoendeorganisationer har framhållits att den på senare tid aktiva marknadsföringen från de statliga spelbolagen och ATG är ett allvarligt problem för de spelberoende. Utredningen gör den bedömningen att förslagen i rapporten sammantaget kommer att leda till en dämpad marknadsföring. Utredningen anser att det finns skäl att skapa möjligheter till forskning på området och stöd till organisationer för spelberoende. Stödet bör dock inte ha någon direkt koppling till aktörernas intäkter från marknaden utan bör prövas och anvisas av riksdag och regering på sedvanligt sätt, menar utredningen.
I Civildepartementets rapport Ändringar i lotterilagen (Ds 1996:20) uppmärksammas den snabba tekniska utvecklingen på lotteriområdet, bl.a. förekomsten av spel- och lotteriverksamhet via telefon och över telenätet samt inom datornätverket Internet. Utredaren anför att det här är fråga om verksamheter som är svåra att överblicka och därmed att utöva tillsyn över. Man kan samtidigt inte bortse från att de kan vara förknippade med sociala och ekonomiska risker, inte minst för unga utövare. Utredaren föreslår att lotterilagen genomgår en mera omfattande översyn. Den tekniska utvecklingen, liksom uppfinningsrikedomen inom spelbranschen, kräver att lotterilagen är utformad så att den inte med lätthet kan kringås. Vidare har Lotteriinspektionen nyligen lämnat en rapport om ny teknik på spelmarknaden. I den rapporten framhålls att det nuvarande kontroll- och tillsynsarbetet kommer att behöva anpassas till de nya sätt som tekniken används på, t.ex. den allt större användningen av datakommunikation.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet begränsar yttrandet till avsnittet 9 i propositionen om forskning om spelberoende m.m. samt till motionerna Fi67 yrkande 5, Fi73 yrkandena 2 och 3 samt Fi74 yrkandena 4 och 5.
Problemen kring spelberoende har uppmärksammats under senare år. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen och vidtar vid behov lämpliga åtgärder. I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 anförs att spelberoende är ett växande problem och att det är angeläget att öka kunskaperna om dess omfattning och konsekvenser. Institutet har nyligen lämnat stöd till en studie, vid Stockholms universitet, om spelberoendets omfattning. Behandling av spelberoende finns i viss omfattning, bl.a. vid behandlingshemmet Backgården. En länkrörelse för spelberoende personer finns också sedan 1991.
Det är enligt utskottets mening angeläget att problemen med spelberoende uppmärksammas och att forskningen på området ges ett kontinuerligt stöd. Bl.a. bör spelberoendets omfattning och karaktär kartläggas. Inte minst bör spel bland barn och ungdomar uppmärksammas. Även förekomsten av nya spelformer bör studeras. Internationella erfarenheter på området bör beaktas.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det för insatser mot spelberoende bör anslås två miljoner kronor årligen, i tre år, från och med 1997, under Socialdepartementets huvudtitel. Motionerna Fi67 yrkande 5 (kds), Fi73 yrkandena 2 och 3 (c) och Fi74 yrkandena 4 och 5 (fp) får i huvudsak anses tillgodosedda och bör därför avstyrkas.
Stockholm den 23 april 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kds), Christin Nilsson (s), Annika Jonsell (m) och Kerstin Warnerbring (c).
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU8y
Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 mars 1996 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:169 Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. jämte motioner i de delar som berör kulturutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96: Fi66-Fi75.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över flertalet av de yrkanden som avser sammanslagningen av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt de yrkanden som avser eller som kan anses ha samband med lotterilagstiftningen.
Utskottet
Inledning
I propositionen föreslås att Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slås samman genom att staten i ett första steg placerar bolagens aktier i ett nybildat bolag som därmed blir moderbolag till de båda bolagen. I propositionen föreslås också att ett vinstdelningssystem införs där det statsägda bolagets vinster delas mellan staten och föreningslivet. Systemet föreslås ersätta nu gällande system som innebär att AB Tipstjänsts hela överskott av en produkt (värdeautomatspel) lämnas till föreningslivet. Vidare föreslås att de statsägda bolagen undantas från lotteriskatt och statlig inkomstskatt, utom när det gäller vissa inkomster från fastighetsinnehav. Slutligen innehåller propositionen ett förslag som rör långivningen för det statligt ägda bolaget Venantius AB.
Sistnämnda förslag berör inte kulturutskottets beredningsområde.
Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
I enlighet med det inledningsvis sagda föreslås i propositionen att riksdagen skall bemyndiga regeringen att slå samman de båda statliga spelbolagen Penninglotteriet och Tipstjänst på det sätt som föreslås i propositionen och att riksdagen skall godkänna att regeringen bildar ett nytt aktiebolag som kan överta aktierna i bolagen som ett led i sammanslagningen. Det sålunda bildade moderbolaget skall fullfölja sammanslagningen av bolagen. Det nya bolagets styrelse skall enligt regeringsförslaget ha sitt säte i Visby.
Kulturutskottet vill i detta sammanhang påpeka att regeringen inte i propositionen uttryckligen tar ställning till frågan huruvida den statliga spelverksamheten på längre sikt bör bedrivas inom ett bolag eller inom en koncern med gemensamma funktioner i ett moderbolag samt med dotterbolag för t.ex. produkter, drift och marknad avseende olika produkter eller produktgrupper.
Det här redovisade regeringsförslaget berör kulturutskottets beredningsområde så till vida att möjligheterna för folkrörelserna att hävda sig på spelmarknaden är beroende av hur den statliga spelverksamheten är organiserad. Vidare har det förslag som läggs fram i propositionen om ett vinstdelningssystem för staten och föreningslivet och som behandlas i ett senare avsnitt i detta yttrande sin utgångspunkt i beslut som riksdagen efter beredning i kulturutskottet fattade våren 1994 om värdeautomatspel. Tipstjänst har senare fått tillstånd att bedriva detta spel.
Ett antal motionsyrkanden berör denna del av propositionen.
I flera yrkanden - i motionerna Fi68 (v), Fi71 (m) och Fi75 (fp) - föreslås avslag på propositionen med hänvisning till bl.a. att en sammanslagning skulle minska konkurrensen på spelmarknaden. I motionerna uttrycks också en oro för att en sammanslagning skulle kunna leda till att sysselsättningen på Gotland, där Penninglotteriet nu är lokaliserat, skulle försämras. I motion Fi72 (c) krävs att riksdagen som villkor för att ge regeringen de begärda bemyndigandena om en bolagssammanslagning skall ställa upp kravet att det nya bolaget i dess helhet skall lokaliseras till Gotland. I flera andra motioner - Fi66 (s), Fi67 (kds) och Fi69 (mp) - framställs också yrkanden som, utan att vara förenade med avslagskrav, syftar till att riksdagens beslut skall leda till att sysselsättningen på Gotland stärks. Ett andrahandsyrkande med samma syfte finns i den ovan delvis behandlade motionen Fi68 (v). Motionärerna vill att all den verksamhet som avser turspel skall förläggas till Gotland.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet har vid sina överväganden stannat för att ansluta sig till regeringens bedömning då det gäller konkurrensfrågan. Som regeringen anför bör konkurrensen på den svenska spelmarknaden begränsas bl.a. genom att marknaden förbehålls ett fåtal aktörer, så att stordriftsfördelarna kan tas till vara och sociala skyddshänsyn, bedrägeririsker och vissa konsumentintressen kan beaktas. Även de skäl i övrigt i konkurrensfrågan som talar för en sammanslagning av de båda statliga spelbolagen delas av utskottet (prop. s. 13).
Regeringen har närmare utvecklat sina synpunkter på möjligheterna till samordningsvinster av sammanslagningen (prop. s. 13-14). Utskottet anser för sin del att det är uppenbart att de resurser i olika avseenden som finns i ettvart av bolagen vid en sammanslagning bör kunna ge betydande samordningsvinster. Som regeringen framhåller finns vinster att göra främst inom ADB-området, distribution, ombudsförvaltning, administration och marknadskommunikation.
Det är enligt utskottets mening självklart att det vid bedömningen av regeringens förslag också måste tas hänsyn till de regionalpolitiska effekterna för Gotland av en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet. Härtill kommer att - i enlighet med det ovan sagda om sammanslagningsvinster - den kompetens och den utvecklingspotential som finns på Gotland av rent affärsmässiga skäl måste tas till vara.
Enligt utskottets mening måste förutsättningarna för ett beslut om sammanslagning av bolagen vara att de villkor som framgår av det följande uppfylls.
I propositionen föreslås att det nya bolagets styrelse skall ha sitt säte i Visby, där Penninglotteriet i dag är lokaliserat. Utskottet tillstyrker förslaget. En inriktning bör vara att huvudkontoret med dess funktioner för den samlade verksamheten bör lokaliseras till Visby. Utskottet anser också att en betydande del av den totala verksamheten i övrigt skall bedrivas från Gotland så att sysselsättningen på Gotland bevaras och förstärks vid en sammanslagning. Även i fortsättningen bör verksamhet bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för Tipstjänst nu har sitt säte och där bolagets huvudkontor är beläget.
Utskottet vill framhålla att vad som anförts i det föregående inte får leda till att redan gjorda investeringar inte kan utnyttjas på ett godtagbart sätt.
Utvecklingen inte minst på den statliga spelmarknaden har varit mycket snabb. De produkter som i dag finns på denna marknad kan numera inte på ett meningsfullt sätt delas upp i grupper, där en grupp utgörs av turspel och en annan grupp av övriga spel. Med hänsyn bl.a. härtill avstyrker utskottet förslaget att riksdagen skall besluta att turspel skall förläggas till Gotland. Utskottet vill tillägga att ett riksdagsbeslut som innebär att riksdagen skulle ta ställning till hur olika verksamhetsgrenar skulle vara organiserade skulle vara ägnat att motverka företagsledningens möjligheter att driva den samlade verksamheten på ett rationellt sätt. Utskottet vill dock instämma i uttalandet i propositionen att en väl utbyggd service såväl i storstad som i glesbygd bör eftersträvas.
Det sagda innebär att utskottet tillstyrker att regeringen får begärda bemyndiganden om sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet, dock under förutsättning att de regionalpolitiska hänsyn som angetts uppfylls. Utskottets ställningstagande innebär att vissa av motionskraven får anses bli tillgodosedda helt eller delvis.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att något yttrande över motion Fi71 (m), såvitt däri yrkas att AB Tipstjänst skall säljas till föreningslivet, inte erfordras. I formell mening gäller detta även motion Fi72 (c), såvitt avser yrkande 3, där frågan om att samtliga turspel skall ordnas av Penninglotteriet tas upp. I sakligt hänseende har dock frågan om lokaliseringen av arbetet med turspel behandlats i det föregående.
Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet
Regeringen har i juni 1995 lämnat Tipstjänst tillstånd att driva värdeautomatspel, vars överskott i sin helhet skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Regler om värdeautomatspel finns i 27 § lotterilagen.
Regeringen föreslår att ett system skall införas som ersätter detta öronmärkningssystem. Förslaget innebär i huvudsak att vinster i det statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som tillfaller staten, delas mellan staten och föreningslivet (prop. s. 14).
I propositionen anförs att det finns anledning anta att värdeautomatspelen om några år kommer att utgöra en betydande del av föreningslivets finansiering. Övergången till det nya systemet bör genomföras så snart en god pro-gnos kan göras av hur stora överskott värdeautomatspelen kommer att generera.
Syftet med förslaget är att skapa goda förutsättningar för samförstånd mellan det statsägda bolaget och överskottsmottagande föreningsliv. Regeringen anser att det föreslagna systemet minskar risken för konflikter mellan olika intressen på grund av att olika spelformer utvecklas olika eller till följd av beslut att satsa utvecklings- och marknadsföringsmedel på vissa spelformer i högre grad än andra. Ett vinstdelningssystem enligt förslaget kan vidare innebära möjligheter till direkt samarbete mellan bolag och överskottsmottagare. Regeringen gör bedömningen att föreningslivet på detta sätt kan tillföras ett stabilare och mer långsiktigt överskott från den här aktuella verksamheten. Beträffande ytterligare skäl som åberopas för förslaget hänvisar utskottet till propositionen (s. 15).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vinstdelning. I likhet med regeringen gör utskottet bedömningen att förslaget är ägnat att medföra en rad fördelar i förhållande till vad som nu gäller.
Utfallet av vinstdelningssystemet kommer att kunna följas av riksdagen. En uppföljning av effekterna av beslutet bör ske. Med hänvisning härtill avstyrks motion Fi67 (kds) yrkande 3, såvitt däri förordas att föreningslivet skall få garantier för att det skall få rimliga utdelningar i det nya systemet.
Det överskott från den statliga spelverksamheten som skall tillföras det lokala föreningslivet skall användas för dess barn- och ungdomsverksamhet. Överskottet skall således inte bara tillföras föreningar med idrottsaktiviteter. Utskottet anser att motion Fi68 (v) yrkande 3 inte påkallar någon riksdagens åtgärd, såvitt däri understryks att överskottet inte bara skall gå till elitidrott-andet.
Regeringens bedömning är att det nya systemet kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1997. Med hänsyn härtill finns tidsmässig möjlighet för regeringen att i den till sensommaren aviserade propositionen om ändringar i lotterilagen ta upp frågan om ändring i 27 § första stycket 1 i lotterilagen. Det föreslagna vinstdelningssystemet står nämligen enligt kulturutskottets mening i mindre god överensstämmelse med denna bestämmelse. Utskottet förutsätter således att regeringen överväger frågan om behovet av ändring av bestämmelsen.
I propositionen anförs att, liksom enligt gällande system, föreningslivets medel bör tillställas Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen för fördelning enligt närmare riktlinjer från regeringen.
Det är viktigt att föreningslivet får möjlighet att framföra synpunkter på principerna för fördelningen av medlen. Det får ankomma i första hand på regeringen att ta ställning till hur detta skall ske. De motionskrav som berör fördelningsfrågan, nämligen Fi67 (kds) yrkande 3 delvis och Fi68 (v) yrkande 3 delvis, bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet anser det lämpligt att i detta sammanhang ta upp till behandling motion Fi67 (kds), såvitt behandlas frågan om en segmenterad spelmarknad (yrkande 1) . Motionärerna anser att det finns behov av en sådan marknad för att det skall bli möjligt att skapa långsiktiga och uthålliga regler, där folkrörelserna mot bakgrund av spelmarknadens monopolistiska struktur får ett bättre definierat utrymme. De statliga spelbolagen bör ges koncession för vissa spel och lotterier medan folkrörelserna bör ges rätt till andra spelformer och vissa specifika försäljningskanaler. Motionärerna utvecklar närmare sina synpunkter.
Den av motionärerna upptagna frågan har inte minst i samband med behandlingen av frågor om utformningen av lotterilagstiftningen varit föremål för diskussion under mycket lång tid. Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att det skulle kunna vara av visst värde om en sådan uppdelning som motionärerna förordar kunde komma till stånd. Samtidigt tvingas utskottet konstatera att det torde vara orealistiskt att i nuvarande läge söka åstadkomma en sådan segmentering som motionärerna efterlyser. Strukturen på spelmarknaden är för närvarande sådan att det inte torde vara möjligt att göra en klar uppdelning mellan exempelvis olika spelformer som förordas av motionärerna utan att detta i vart fall under lång tid skulle leda till minskade vinster för såväl folkrörelserna som övriga aktörer på spelmarknaden. I sammanhanget måste beaktas att vi sannolikt står inför en starkt ökande konkurrens från den internationella spelmarknaden. Det måste också framhållas att ett genomförande av det i det föregående redovisade vinstdelningssystemet innebär att det blir ett intresse för folkrörelserna att de statliga spelen ger ett bra nettoresultat. Samtidigt med det sagda vill utskottet understryka vad som är en av utgångspunkterna för propositionen, nämligen att konkurrensen på marknaden för nationella lotterier och spel i huvudsak bör begränsas till att avse ett fåtal aktörer, så att sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker kan beaktas. Med det anförda får motionen anses besvarad i denna del.
I motion Fi74 (fp) anförs en rad synpunkter som har till syfte att riksdagen skall värna om folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig inkomster från spel- och lotterimarknaden (yrkandena 1, 2 och 3). Motionsyrkandena är i viss mån besvarade genom vad utskottet anfört i det föregående. Härutöver kan anföras följande. Då utskottet våren 1994 behandlade den dåvarande regeringens förslag till ny lotterilag anförde utskottet att förslagen i propositionen i vissa avseenden var avsevärt mindre långtgående än vad Lotteriutredningen, vars förslag låg till grund för propositionen, föreslagit men att de förslag som lades fram i propositionen likväl borde vara ägnade att i icke obetydlig utsträckning förbättra möjligheterna för de folkrörelsr som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel. Den nya lotterilagen har ännu varit i kraft alltför kort tid för att det skall vara möjligt att dra några bestämda slutsatser om den gjorda bedömningen var riktig. Utskottet har vid ett antal tillfällen framhållit angelägenheten av att folkrörelserna får goda möjligheter att verka (se bl.a. bet. 1989/90:KrU3 och bet. 1990/91:KrU8). En förutsättning härför är att de har möjlighet att skaffa sig intäkter. Utskottet kommer därför även i fortsättningen att med noggrannhet följa utvecklingen på spel- och lotterimarknaden för att, om så bedöms erforderligt, kunna ta initiativ på området i syfte att folkrörelserna skall ha goda möjligheter att skaffa sig inkomster av spel och lotterier. Som framgår av den tidigare redovisningen kommer det, med det nya vinstdelningssystemet, också att vara ett intresse för föreningslivet att verksamheten för det sammanslagna statliga spelbolaget utvecklas väl. Motionsyrkandena påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
Det är angeläget att föreningslivet även i fortsättningen får ett statlig ekonomiskt stöd (se senast bet. 1993/94:KrU32 s. 5). I anslutning till detta uttalande vill utskottet med anledning av vad som anförs i motion Fi73 (c) framhålla att det självfallet är angeläget att man respekterar att vissa föreningar av etiska skäl inte vill skaffa sig inkomster av spel- eller lotteriverksamhet (yrkande 1).
Forskning om spelberoende, m.m.
Regeringen gör bedömningen att medel bör ges till forskning om spelberoende och stöd till organisationer för spelberoende m.m. Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågan i budgetpropositionen för år 1997.
Det ankommer i första hand på socialutskottet att ha synpunkter på regeringens bedömning i denna del. Kulturutskottet yttrar sig därför inte om yrkande 2 i motion Fi73 (c) och yrkande 5 i denna del i motion Fi67 (kds).
Självfallet måste även kulturutskottet V bl.a. vid bedömningen av frågor som avser eller har samband med lotterilagstiftningen - beakta riskerna för spelberoende.
I motion Fi74 (fp) yrkas att riksdagen skall besluta att alla lotterianordnare, inklusive de statliga, skall upprätta ett etiskt policydokument som förhindrar negativa följder av ett alltför aktivt spelande (yrkande 5).
Kulturutskottet anser att frågan om önskvärdheten och lämpligheten av att lotterianordnare antar ett dokument av detta slag bör prövas av den enskilde lotterianordnaren.
I flera motioner, Fi67 (kds) yrkande 5 delvis och Fi74 (fp) yrkande 4 delvis, tas upp frågor som avser dragningstätheten i lotterier. Motionärerna torde framför allt oroa sig över de statliga on line-spelen med dragning med endast ett fåtal minuters mellanrum.
Utskottet hyser förståelse för motionärernas synpunkter. Det är angeläget att man uppmärksammar vilka effekter sådana spel får, så att en omprövning av koncessionerna kan göras om det skulle uppstå socialt icke godtagbara effekter av spelen.
Lotterilagen förbjuder i dag den som är under 18 år att delta i vissa spel, nämligen automatspel, roulettspel, tärningsspel eller kortspel.
I fyra motioner framställs yrkanden som syftar till att denna regel skall få ett vidgat tillämpningsområde. Motionerna är motion Fi67 (kds) yrkande 5 delvis, motion Fi69 (mp) yrkande 2, motion Fi73 (c) yrkande 4 och motion Fi74 (fp) yrkande 4 delvis.
I en för kort tid sedan framlagd promemoria, nämligen promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i lotterilagen, föreslås att det angivna förbudet skall vidgas till att avse även vadhållning och bingo. Förbudet riktar sig i dag till de underåriga själva. I promemorian föreslås att förbudet i stället skall riktas mot den som anordnar lotteriet eller den som företräder honom eller förmedlar en lotteritjänst från honom.
Promemorian remissbehandlas för närvarande. Utskottet anser att remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av ärendet inte bör föregripas. Motionerna avstyrks därför i här aktuella delar.
Slutligen behandlar utskottet motion Fi73 (c), såvitt däri förordas att det inte skall bli tillåtet att introducera spelformer över hemdatorer (yrkande 3).
Som motionären påpekar är det redan nu möjligt att över Internet delta i spel som ordnas av huvudmän utanför Sverige. I den ovan nämnda promemorian, Ändringar i lotterilagen, diskuteras olika frågor om spel över data-nät. Flera av de förslag som läggs fram i promemorian får, om de genomförs, betydelse för spel över datanät. Även i detta avseende bör remissbehandlingen av promemorian avvaktas. Det är emellertid också, inte minst med hänsyn till den pågående utvecklingen på det internationella planet, viktigt att man från svensk sida följer den tekniska utvecklingen på spelområdet. Utskottet har inhämtat att bl.a. Lotteriinspektionen uppmärksamt följer denna utveckling. Utskottet anser att det inte är erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet.
Stockholm den 25 april 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s), Gunnar Hökmark (m), Christer Eirefelt (fp) och Elizabeth Nyström (m).
Avvikande meningar
1. Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Gunnar Hökmark (m), Elizabeth Nyström (m) och Christer Eirefelt (fp) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst som börjar med Utskottet har och slutar med eller delvis bort ha följande lydelse:
Det material på vilket regeringens förslag om sammanslagning av Tips-tjänst och Penninglotteriet grundar sig är, som framhållits i motion Fi71, bristfälligt.
Samtidigt som utskottet vill påtala detta, kan det - i överensstämmelse med vad som anförts i motionerna Fi71 och Fi75 - konstateras att regeringen lägger fram förslaget om sammanslagning trots att ett genomförande av förslaget kommer att medföra en väsentlig minskning av konkurrensen på spelmarknaden; Konkurrensverket har avstyrkt förslaget med hänsyn till att konkurrenstrycket minskar och till att förslaget leder till minskad effektivitet. Detta är betänkligt inte minst mot den bakgrunden att framtidens marknad med all sannolikhet kommer att ha globala aktörer med omfattande förmåga till hård konkurrens och som arbetar med avancerad informationsteknik. Möjligheterna att hindra en sådan internationell konkurrens lagstiftningsvägen torde vara begränsade. Det sagda talar starkt för att riksdagen bör avslå regeringens förslag till sammanslagning av bolagen.
Vid bedömningen av regeringens förslag i denna del måste också betydande hänsyn tas till de regionalpolitiska effekterna av ett bifall till förslaget. Penninglotteriet, som sysselsätter omkring 180 personer på Gotland, fyller en viktig regionalpolitisk uppgift. Bolaget har framhållit att en sammanslagning kan väntas leda till betydande kostnader och att regeringsförslaget därför hotar sysselsättningen på Gotland. Utskottet delar denna uppfattning.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet att riksdagen beslutar om en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet.
2. Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Marianne Andersson (c) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst som börjar med I propositionen och slutar med det föregående bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Fi72. Den hittillsvarande verksamheten inom Penninglotteriet är ett av många exempel på framgångsrik svensk regionalpolitik. Gotland är ett av de områden som har drabbats hårt av den ökade arbetslösheten. Nedläggningar har gjorts. Andra verksamheter hotas. Mot denna bakgrund är det naturligt att utskottet anser att hela verksamheten i det sammanslagna företaget skall förläggas till Gotland. Den nya tekniken med framför allt s.k. on line-spel undanröjer de hinder som tidigare har funnits för att utlokalisera Tipstjänsts verksamhet till Visby. Det finns möjlighet att överföra alla rena turspel till ett och samma affärsområde inom det nya bolaget.
Sammanfattningsvis anser utskottet således att hela Tipstjänsts verksamhet skall överflyttas till Gotland så att det nya företaget efter sammanslagningen av Tipstjänst och Penninglotteriet kommer att vara lokaliserat där.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att något yttrande över motion Fi71 (m), såvitt däri yrkas att Tipstjänst skall säljas till föreningslivet, inte erfordras. Det yrkande i motion Fi 72 (yrkande 3) som avser turspel blir genom ställningstagandet i det föregående i praktiken fullt ut tillgodosett.
3. Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tips- tjänst som börjar med Utskottet har och slutar med det föregående bort ha följande lydelse:
Vänsterpartiet ställer sig kritiskt till förslaget att slå samman Penninglotteriet och Tipstjänst. Konkurrensaspekter bör i görligaste mån beaktas på spelmarknaden liksom på varje annan marknad. En sammanslagning av de båda spelbolagen kan komma att leda till minskad konkurrens och effektivitet på marknaden. Ett bildande av två dotterbolag - något som angetts som en möjlighet i den bakomliggande utredningen - skulle också leda till att insynen i bolaget försämras.
Utskottet vill framhålla att de redovisade synpunkterna om risken för minskad konkurrens också har vunnit stöd motionsvägen av andra partier.
Utskottet anser att det också finns påtagliga risker för att sysselsättningen på Gotland skulle försämras vid en sammanslagning av de båda statliga spelbolagen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet att Penninglotteriet och Tipstjänst slås samman.
I avvikande mening nr 6 till detta yttrande återkommer utskottet till frågan om bl.a. delägarskap i spelbolagen.
För den händelse riksdagen trots utskottets ställningstagande i det föregående skulle besluta om en sammanslagning av bolagen, måste garantier skapas för att verksamheten på Gotland stärks genom att handhavandet av alla s.k. turspel inom det nya bolaget förläggs där. En striktare uppdelning mellan Penninglotteriet och Tipstjänst av turspelen respektive skicklighetsspelen skulle leda till en förstärkning av Penninglotteriets position på spelmarknaden och därmed också säkerställa arbetstillfällena på Gotland. Regeringen bör återkomma med förslag härom.
4. Försäljning av Tipstjänst, m.m.
Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst som börjar med Utskottets ställningstagande och slutar med det föregående bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker att Tipstjänst skall försäljas till föreningslivet. Förslaget innebär att riksdagens beslut våren 1994 om en sådan försäljning skall fullföljas.
De produkter som i dag finns på spelmarknaden kan inte på ett meningsfullt sätt delas upp i grupper, där en grupp utgörs av turspel och en annan grupp av övriga spel. Med hänsyn bl.a. härtill avstyrks motion Fi72, såvitt avser yrkande 3, där frågan om att samtliga turspel skall ordnas av Penninglotteriet tas upp.
5. Försäljning av AB Tipstjänst, m.m.
Christer Eirefelt (fp) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst som börjar med Utskottets ställningstagande och slutar med det föregående bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt att Tipstjänst slås samman med Penninglotteriet. Vidare har Tipstjänst fått regeringens tillstånd att driva värdeautomatspel, vars överskott i sin helhet skall tillföras det lokala före- ningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Ett stort antal värdeautomater kommer att placeras ut under 1996 och förhoppningen är att spel på dessa skall ge den angivna barn- och ungdomsverksamheten ett betydande ekonomiskt tillskott. Resultatet av denna nya spelverksamhet bör avvaktas innan riksdagen ånyo tar ställning till frågan om försäljning av Tipstjänst till föreningslivet. Motion Fi71 i denna del bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
De produkter som i dag finns på den statliga spelmarknaden kan inte på ett meningsfullt sätt delas upp i grupper, där en grupp utgörs av turspel och en annan grupp av övriga spel. Med hänsyn bl.a. härtill avstyrks motion Fi72, såvitt avser yrkande 3, där frågan om att samtliga turspel skall ordnas av Penninglotteriet tas upp.
6. Föreningslivets inflytande
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet som börjar med Det är och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om vinstdelning. Denna vinstdelning bör i enlighet med vad som sagts i det föregående gå till barn- och ungdomsverksamhet före elitidrott. Självfallet är det av vikt att föreningslivet får inflytande över fördelningen av utfallande vinstdel. Om intresse från föreningslivet finns, bör detta dessutom bli delägare eller åtminstone få inflytande över spelbolagen. I enlighet med vad som föreslås i motion Fi68 bör regeringen återkomma med förslag härom (yrkande 3 delvis).
Genom det sagda tillgodoses också motion Fi67 yrkande 3 i här aktuell del.
7. Segmenterad spelmarknad
Fanny Rizell (kds) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet som börjar med Den av och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det finns ett stort behov av att en segmenterad marknad skapas. Syftet måste vara att skapa långsiktiga och uthålliga regler, där folkrörelserna mot bakgrund av spelmarknadens monopolistiska struktur får ett bättre definierat utrymme. De statliga spelbolagen - eller i framtiden det sammanslagna spelbolaget - bör ges koncession för vissa spel och lotterier medan folkrörelserna bör ges rätt till andra spelformer och specifika försäljningskanaler. Utskottet vill i sammanhanget särskilt framhålla att det är angeläget att folkrörelserna får behålla ensamrätten att ha varuvinster.
Utskottet tillstyrker således motion Fi67 i här aktuell del (yrkande 3).
8. Minderårigas spel
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser att den del av kulturutskottets yttrande i avsnittet Forskning om spelberoende, m.m. som börjar med Promemorian remissbehandlas och slutar med aktuella delar bort ha följande lydelse:
Redan i den rapport som ligger till grund för den nu behandlade proposi- tionen togs frågan om en utökning av förbudet i lotterilagen mot minder- årigas spel till att gälla även vadhållning i samband med idrott (Oddset) och hästtävlingar. Som redovisas i propositionen (s. 36) har en rad tunga remissinstanser, bl.a. Lotteriinspektionen, Folkhälsoinstitutet och Riksförbundet för Spelberoende tillstyrkt förslaget. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns mycket tunga skäl som talar för en skärpt lagstiftning i denna del.
Riksdagen bör i enlighet med vad som föreslås i motion Fi69 begära förslag därom (yrkande 2). Genom detta ställningstagande tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsyrkandena.
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU5y
Möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 mars 1996 berett bostadsutskottet tillfälle att senast den 23 april 1996 avge yttrande över proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Bostadsutskottet behandlar i sitt yttrande propositionens avsnitt 11 - Andra bolagsfrågor - jämte de motionsyrkanden som berör detta avsnitt. Under rubriken Andra bolagsfrågor läggs fram ett förslag om möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:169, såvitt avser vad som behandlas i detta yttrande, föreslagit att riksdagen godkänner att Venantius AB får lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor för särskilda ändamål.
Motionerna
I yttrandet behandlas motionerna
1995/96:Fi70 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:169 i berörd del,
2. att riksdagens hos regeringen begär en ny proposition som är bättre redovisad i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av bättre redovisade propositioner.
1995/96:Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:169 om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. i dess helhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
1995/96:Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen avslår förslaget att Venantius AB får lämna lån inom en ram på 300 miljoner kronor för särskilda ändamål.
Utskottet
I propositionen föreslås att Venantius AB skall få lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor för särskilda ändamål. Venantius är ett helägt statligt kreditmarknadsbolag som har till huvudsaklig uppgift att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån. Lånen övertogs år 1995 från Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) i syfte att stärka SBAB:s ställning på lånemarknaden. En viktig uppgift för Venantius på bostadsfinansieringsmarknaden är att medverka till finansiella rekonstruktioner av låntagare med svag ekonomisk ställning. Förvaltningen av lånen skall skötas på ett för staten som helhet förmånligt sätt.
Förslaget i propositionen går ut på att Venantius i särskilt fall skall kunna lämna lån i syfte att under en övergångstid ge ett kommunalt ägt bostadsföretag finansieringsmöjlighet på rimliga villkor. Därmed anses en finansiell stabilitet uppnås i den berörda kommunen.
I två motioner, 1995/96:Fi70 (mp) och 1995/96:Fi75 (fp), framhålls att redovisningen i propositionen av bakgrunden till och innebörden av förslaget om Venantius långivning är synnerligen bristfällig. Motionärerna menar att det beslutsunderlag som regeringen redovisat inte är tillräckligt för att riksdagen skall kunna ta ställning i frågan. Mot denna bakgrund föreslås riksdagen avslå propositionen i berörd del. Därutöver föreslås i motion 1995/96: Fi70 (mp) att riksdagen skall begära en ny proposition i frågan samt i ett tillkännagivande framhålla vikten av bättre redovisade propositioner.
Även i motion 1995/96:Fi71 (m) föreslås att riksdagen skall avslå förslaget om Venantius långivning. Motionärerna anser att ett genomförande av förslaget skulle riskera att förvandla Venantius till en akutmotagning för kommuner och kommunala bostadsföretag samt snedvrida konkurrensen inom bostadsbranschen.
Bostadsutskottet tar inledningsvis upp den fråga om redovisning av regeringsförslaget som aktualiserats i två av motionerna. Därefter behandlas den aktuella sakfrågan, dvs. frågan om Venantius AB skall bemyndigas att lämna lån i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet har självfallet ingen annan åsikt än motionärerna vad gäller behovet av att propositioner skall innehålla ett tillfredsställande beslutsunderlag i de behandlade frågorna. Det kan också konstateras att det avsnitt i propositionen som gäller Venantius långivning i detta avseende lämnar en hel del övrigt att önska. Som motionärerna framhåller är det inte möjligt att utläsa den närmare innebörden i förslaget i så grundläggande frågor som vilken kommun som avses och vilka lånevillkor som skall gälla. Regeringen har dock uppmärksammat att dessa brister påtalats vid motionsbehandlingen av propositionen. I syfte att underlätta den fortsatta beredningen av ärendet har Finansdepartementet i en promemoria till finansutskottet lämnat kompletterande information i frågan.
Riksdagen har tidigare i olika sammanhang påtalat behovet av ett relevant beslutsunderlag. Det är i och för sig inte ovanligt att vederbörande utskott under behandlingen av ett regeringsförslag inhämtar kompletterande uppgifter eller under hand delges information från regeringen. Vad gäller det nu behandlade regeringsförslaget har utskottet, som framgått ovan, förståelse för den kritik som motionärerna för fram. Bostadsutskottet utgår dock från att finansutskottet i den fortsatta beredningen av ärendet överväger om kritiken är av den tyngd att frågan bör bringas till regeringens kännedom i syfte att framöver undvika de problem som ett otillräckligt beslutsunderlag onekligen innebär.
Bostadsutskottet övergår nu till att behandla sakfrågan om Venantius långivning. Utskottet har tagit del av den ovan nämnda kompletterande redovisningen av regeringsförslagets innebörd. Av den promemoria som Finansdepartementet överlämnat till finansutskottet framgår i korthet följande.
Frågan gäller de ekonomiska problem som uppstått i Stenungsunds kommun till följd av ett löpande underskott i det kommunala bostadsföretaget Stenungsundshem (STH). Långivarna till STH har kommunal borgen som säkerhet. Utestående lån till STH behöver nu refinansieras samtidigt som kommunens och bolagets ställning gentemot kreditgivarna är försvagad. Venantius har emellertid gjort bedömningen att kommunen i grunden är en god låntagare. För att förbättra kommunens position gentemot kreditgivarna har Venantius föreslagit att det vid behov bör vara möjligt att inom en kreditram lämna lån från Venantius. Kreditramens syfte anges vara att kommunen skall kunna ge ytterligare kapitaltillskott till STH samt att refinansieringen skall underlättas av lån i bolaget som förfaller under år 1996.
Lånen till kommunen avses vara så uppbyggda att en viss del av räntan kapitaliseras under löptiden. De avses lämnas med utgångspunkt i marknadsräntan med ett påslag för en låg men skälig utlåningsmarginal. Löptiden avses uppgå till fem år. I promemorian anges att den föreslagna långivningen kräver en ändring i Venantius bolagsordning. Detta förutsätts ske vid en extra bolagsstämma.
Bostadsutskottet har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som har samband med de omfattande problem som uppkom på fastighetsmarknaden i början av 1990- talet. Särskilt omfattande har de ekonomiska problemen varit i stora delar av det bostadsbestånd som byggdes åren kring 1990. Hanteringen av problemen har ställt stora krav såväl på fastighetsägare som på kreditmarknadens parter. Staten medverkade inledningsvis i olika former av ekonomiska rekonstruktioner framför allt genom Statens Bostadsfinansieringsbolag (SBAB). Venantius AB har efter bildandet år 1995 till stor del övertagit denna roll.
Riksdagen har genom olika beslut sökt underlätta arbetet med att återskapa stabiliteten på fastighetsmarknaden. Detta har exempelvis gällt regeländringar för att ge Statens Bostadskreditnämnd (BKN) bättre möjlighet att under vissa förutsättningar medverka i uppgörelser mellan bostadslåneinstitut och låntagare. Statens möjligheter i övrigt att genom generella eller riktade åtgärder medverka till att förbättra villkoren för det fastighetsbestånd som har ekonomiska svårigheter har varit och är föremål för överväganden. En bred politisk samsyn har vuxit fram om att de omfattande ekonomiska problemen i de s.k. krisårgångarna inte kan lösas genom generella statliga åtgärder. Staten bör i stället även fortsättningsvis medverka till att ägare, kreditgivare och borgensmän genom uppgörelser i de enskilda fallen söker ekonomiska lösningar som är acceptabla för alla parter. Denna bedömning kommer till uttryck i den bostadspolitiska utredningens delbetänkande (SOU 1995:98) från hösten 1995. Detta är också utgångspunkten för förslagen i proposition 1995/96:101 om de ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, vilken för närvarande är föremål för beredning inom bostadsutskottet.
Bostadsutskottet anser att det aktuella förslaget om viss långivning från Venantius bör ses mot den ovan redovisade bakgrunden. Venantius har enligt vad som redovisas i promemorian från Finansdepartementet gjort bedömningen att man i det aktuella fallet kan lösa ett tidsbegränsat likviditetsproblem. Vidare har bedömningen gjorts att kommunen är en i grunden god låntagare. Frågan om transaktionen kommer också att aktualiseras vid Venantius bolagsstämma.
Utskottet har intrycket att Venantius i sitt hittillsvarande arbete, trots att bolaget verkat under relativt kort tid, inte sällan framgångsrikt har kunnat bidra till en lösning av omfattande kreditproblem i bostadsföretag och bostadsrättsföreningar. Det förefaller därför rimligt att bolaget bemyndigas att i det aktuella fallet lämna lån i enlighet med regeringens förslag. En sådan ordning skulle också ligga i linje med det selektiva sätt att hantera problemen på fastighetsmarknaden som hittills tillämpats.
Med hänvisning till vad ovan anförts och till de bostadspolitiska utgångspunkter som bostadsutskottet har att anlägga på frågan, tillstyrks sammanfattningsvis regeringens förslag om att Venantius skall få lämna lån inom en ram på högst 300 miljoner kronor för särskilda ändamål. Motstående förslag i motion 1995/96:Fi71 (m) avstyrks.
Stockholm den 18 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Juan Fonseca (s) och Michael Stjernström (kds).
Avvikande meningar
1. Långivningen från Venantius AB
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med Bostadsutskottet tar inledningsvis och slutar med motion 1995/96: Fi71 (m) avstyrks bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion 1995/96:Fi71 (m) anförs om Venantius verksamhet. Bolaget har inrättats för att förvalta vissa av staten beviljade bostadslån med särskilt hög risk för kreditförluster. Avsikten med verksamheten har aldrig varit att bistå vid saneringen av ekonomin i kommuner som gjort alltför omfattande borgensåtaganden. Det är inte heller rimligt att staten behandlar kreditproblemen i kommunala bostadsföretag i annan ordning än vad som tillämpas för privata företag. Ett ensidigt gynnande av kommunala bostadsföretag riskerar att ytterligare snedvrida konkurrensen i en bransch som redan har stora problem på grund av kommunal näringsverksamhet och långtgående subventioner.
Med hänvisning till det anförda förordar bostadsutskottet att finansutskottet med anledning av motion 1995/96:Fi71 (m) yrkande 1 i nu berörd del avstyrker regeringens förslag vad avser möjligheten för Venantius AB att lämna lån i vissa fall. Detta innebär att även övriga yrkanden om avslag på regeringsförslaget blir tillgodosedda. Bostadsutskottet instämmer vidare i den kritik mot regeringens sätt att redovisa förslaget som framkommer i två motioner. Det bör dock överlåtas till finansutskottet att ta ställning till i vilka former denna kritik bör föras vidare till regeringen.
2. Långivningen från Venantius AB
Erling Bager (fp) och Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med Bostadsutskottet tar inledningsvis och slutar med motion 1995/96:Fi71 (m) avstyrks bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den kritik mot bristande redovisning av regeringsförslaget som framförs i motionerna 1995/96:Fi70 (mp) och 1995/96:Fi75 (fp). Det är givetvis helt oacceptabelt att riksdagen ombeds ta ställning till ett förslag om en långivning uppgående till 300 miljoner kronor utan att syftet med och den närmare innebörden i förslaget går att utläsa. Bostadsutskottet har visserligen fått ta del av viss kompletterande information i frågan från Finansdepartementet. Denna information inkom dock i ett så sent skede av utskottets beredning att en meningsfull sakbehandling av frågan inte varit möjlig inför utskottets yttrande. Det bör överlåtas på finansutskottet att bedöma om informationen från Finansdepartementet är tillräcklig för att riksdagen skall kunna ta ställning till förslaget om långivning från Venantius AB.
Oavsett den vidare behandlingen av sakfrågan i regeringsförslaget anser bostadsutskottet att finansutskottet bör föra kritiken mot propositionens utformning vidare till regeringen genom att föreslå riksdagen ett tillkännagivande i enlighet med motionsförslagen. En markering av detta slag är nödvändig för att framgent undvika liknande brister i regeringens förslag till riksdagen. I det aktuella ärendet har avsaknaden av fullständig information i propositionen medfört att varken motionsbehandlingen eller den förberedande behandlingen i partigrupperna kunnat genomföras på ett meningsfullt sätt.
Särskilda yttranden
1. Den fortsatta beredningen av ärendet
Rigmor Ahlstedt (c) anför:
Jag har ställt mig bakom bostadsutskottets yttrande eftersom långivningen från Venantius, som utskottet anför, är motiverad av bostadspolitiska skäl. Regeringsförslaget väcker emellertid vissa frågor om statens vidare agerande vad gäller andra kommuner med ekonomiska problem. Det får förutsättas att denna fråga, som i första hand faller inom finansutskottets ansvarsområde, kommer att uppmärksammas under ärendets fortsatta beredning.
2. De kommunala bostadsbolagens situation
Owe Hellberg (v) anför:
Vänsterpartiet har i olika sammanhang framhållit att ansvaret för att komma till rätta med de omfattande ekonomiska problem som drabbat vissa kommunala bostadsbolag inte helt kan läggas på de kommunala ägarna. Jag hälsar därför givetvis med tillfredsställelse att staten genom Venantius AB avser att bistå Stenungsunds kommun vid saneringen av problemen i Stenungsundshem. Denna medverkan i rekonstruktioner bör emellertid omfatta även övriga kommunala bostadsföretag i kris. Det är oklart om det bemyndigande som nu är aktuellt också kan tillämpas i andra fall än för Stenungsund. Det bör därför fattas beslut som innebär att Venantius även vad gäller andra kommunala bostadsföretag ges möjlighet att agera på ett motsvarande sätt som tillämpas för bostadsrättsföreningar i kris. Selektiva metoder för att prioritera bland dem som söker hjälp blir naturligtvis nödvändiga även vad gäller kommunala bolag.
Vänsterpartiet har i motion 1995/96:Bo18 (v), väckt med anledning av proposition 1995/96:101 om de ekonomiska villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet, föreslagit ett utökat stöd till kommunala bostadsföretag på det sätt som ovan förordats. Beredningen av denna fråga pågår för närvarande inom bostadsutskottet. Jag har även tagit upp frågan i den bostadspolitiska utredning, som skall presentera sina förslag om villkoren på bostadsmarknaden i början av hösten 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Yttranden från andra utskott 4 Studiebesök m.m. 4 Utskottet 4 Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst 4 Sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst 6 Utskottets ställningstagande 7 Utskottets ställningstagande 8 Utskottets ställningstagande 10 Utskottets ställningstagande 11 Utskottets ställningstagande 12 Utskottets ställningstagande 13 Möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall 14 Utskottets ställningstagande 15 Hemställan 17 Reservationer 19 1. Sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst (mom. 1) 19 2. Lokaliseringen av det nya bolaget (mom. 2) 19 3. Vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet (mom. 3) 20 4. Skattebefrielse för de statligt ägda spelbolagen (mom. 4) 21 5. Åldersgränser för spel (mom. 6) 21 6. Försäljning av AB Tipstjänst till föreningslivet (mom. 7) 22 7. Möjlighet för Venantius AB att lämna lån i vissa fall (mom. 8) 23 Bilagor 24 1. Propositionens lagförslag 24 2. Skatteutskottets yttrande SkU10y 28 3. Socialutskottets yttrande SoU8y 32 4. Kulturutskottets yttrande KrU8y 37 5. Bostadsutskottets yttrande BoU5y 48