Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9 (Betänkande 1893:Subu9 subu)

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

N:o 9.

Auk. till Riksd. kansli den 3 maj 1893, kl. 5 e. m.

Memorial, med anledning af Jcamrarnes olika beslut i fråga om
ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch
riksgäldsverken.

I utlåtande n:o 5 hade sammansatta stats- och bankoutskottet med
anledning af en af herr H. Tamm inom Första Kammaren väckt motion
(n:o 14) hemstält:

dels i mom. a),

att Riksdagen måtte antaga följande

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ I Riksdagens

revisorer skola för den dem enligt 72 § riksdagsordningen
åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens hus i Stockholm
hvarje år den 1 oktober, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter.

Bill. till Rikscl. Pi-ot. 1893. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft. (N:o 9.)

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af fullmägtige
i riksgäldskontoret utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres
ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som bevistat de
flesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit i lika många
revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ordförande blifvit vald
och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande.

Bada valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilie
lotten.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå
och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva sina röster
med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika; hvarje revisor
dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna
revisorerna sammanträda pa afdelningar för ärendenas beredning; dock
skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas i
plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare bestämma
sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för bankooch
en för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden till det
antal, som finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvoden,
hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontoret.

§ 6.

öfver ^revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser, särskildt
angående statsverket, särskildt angående riksbanken och särskildt
angående riksgäldskontoret.

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Memorial N:o 9.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande
Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill hörande
förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäld skontorets reglementen.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad regeringsformen,
riksdagsordningen och denna instruktion samt de för fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar ochföfriga
stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst och förtegadt hvad
enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller för öfrigt enligt sakens
natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden till kronan, riksbanken
eller riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande af
den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller genom
någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade företaga
besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom eller utom
hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna af revisorerna
fattas.

§ 9.

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör han derom
göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret; och skola
fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom
göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas för längre
tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver revisor utöfver
en veckas tid, skall suppleant inkallas för den återstående tiden af revisionsförr
ättningen.

§ io.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente
med 10 kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i likhet

4 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten och
resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap af
riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid, revisionen
pågår, vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter
dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag, må icke
heller den ^ledamot af revisionen, som tillika utölvar riksdagsmannakallet
och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap af revisor uppbära
traktamente.

§ 11.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekreterarne samt kameral-,
kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskontoret
anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika
utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12.

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:

a) de för ar afslutade, af föregående revisorer icke granskade räkenskaper
jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit
genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar annorledes
influtit;

b) de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk och
myndigheter i föreskrifven ordning afgifna årsberättelser öfver tillståndet
och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket;
samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda
räkenskaper och berättelser grunda sig.

Sammansatta Stats- och Bankontskottets Memorial N:o 9.

§ 13.

Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper
och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått revision
i kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven dessa
räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna medgifva.

§ 14-

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,
huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt huruvida
de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar
grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation^

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna pa rätta tider och
till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt hvilka
kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort pina skyldigheter;
hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen inträffade propriebalanser;
och i öfrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme om statsverkets
tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och böra revisorerna, utan
att, så vidt omständigheterna medgifva, förbigå detaljerna, hufvudsakligen
granska dispositionerna, förvaltningen och resultaten på det hela.

§ 15.

Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens
embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta muntlig
eller skriftlig upplysning, begäre genom sin ordförande hos statsministern
eller, om denne är tjenstledig, hos statsrådets äldste i tjenst varande ledamot
Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.

§ 16-

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta
öfver,; revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till jemförelse
mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisions -

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

aret samt mellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga utgifterna
ior samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje titel och på

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara

skrifna-ridet ^ ^ an“at ändamål än det af Riksdagen före b)

hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen; och

c) om sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman
eKer styrelse att gå revisorerna till hända med begärd upplysning, sådan
befallning icke bhfvit meddelad, eller om revisorerna anse någon sin rättighet
såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för nära trädd.

§ 17.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två exemP
ar’ , “Vilka. det ena skall öfverlemnas till Konungen och det andra
till fullmägtige i nksgäldskontoret.

2. Angående revision af riksbanken.

§ 18.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande berättelser,
nemligen:

. a) bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltnmg
i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt

b) af styrelsen öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse och
förvaltning.

. 9fri?a för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna
i riksbanken.

§ 19.

Det åligger revisorerna:

a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru densamma
blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade
revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;

., b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseledamöter
vid afdelningskontoren samt bankens embets- och tjensteman stält sig de

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen till efterrättelse
samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem för öfrigt ålegat
eller varit anförtrodt;

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest kräfva
rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet
hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande af
behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, höra vidtagas;

d) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,
att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra
med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden; samt

/) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.

§ 20.

Revisorerna vare det förbjudet att inga i något slags disposition af
bankens medel.

§ 21.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta
öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla _ upplysning om bankens
ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess förvaltning
och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige
i riksbanken.

§ 22.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af revisorerna
öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.

3. Angående revision af riksgäldskontor.

§ 23.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige i riksgäldskontoret
mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks tillstånd och
förvaltning i dess helhet.

8 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

0 Öfriga. för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper skola
pa reqvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock endast i
riksgäldskontoret.

§ 24.

Det åligger revisorerna:

ct) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt huru
detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast församlade
revisorers och statsutskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande
åt de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om verkstälda
utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut och
föreskrifter;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets
embets- och tjensteman stält sig de för detta verk gällande stadgar och
reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem
för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest kräfva
rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte anmäla förhållandet
hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till vinnande af
behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning deraf
böra ofördröjligen anställas;

/) öfver sadana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra
med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden; samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.

§ 25.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvoden
och ersättningar ma revisorerna icke ingå i något slags disposition
af riksgäldskontorets medel.

§ 26.

^en berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta
öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning om riks -

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9. 9

gäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om något varit att
erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse
ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksgäldskontoret.

§ 27.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af revisorerna
öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.

dels i mom. b),

att Riksdagen, vid bifall till utskottets hemställan under mom. a), ma
upphäfva de nu gällande instruktionerna för Riksdagens revisorer af statsverket
enligt kongl. kungörelsen den 17 maj 1867 med deri sedermera
verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen den 25 maj 1869, af riksbanken
enligt, kongl. kungörelsen den 29 maj 1874 med deri sedermera
verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1876 samt af
riksgäldskontoret enligt kongl. kungörelsen den 22 maj 1868 med deri
sedermera verkstäld ändring enligt kongl. kungörelsen den 19 maj 1876,
äfvensom det enligt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 till nämnda instruktioner
fogade tilläggsstadgande;

och dels i mom. c),

att Riksdagen må vid anmälan hos Kongl. Maj:t af Riksdagens beslut
vid mom. a) och b) anhålla om offentliggörande af den nya instruktionen
i vanlig ordning.

Vid behandlingen inom kamrarne af dessa utskottets hemställanden
hafva kamrarne, enligt utskottet meddelade protokollsutdrag, fattat följande
beslut:

Första Kammaren:

vid mom. a):

§ 1 godkändes;

§ 2 godkändes med den ändring, att ordet »statsrevisioner» utbyttes
mot »riksdagarne» och ordet »revisioner» mot »riksdagar»;

§§ 3 och 4 godkändes;

§ 5 godkändes med tillägg af ett tredje stycke med enahanda lydelse
som § 5 i nu gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad som
rörer deras befattning med statsverket;

Bih. till Rikta. Prål. 18.9,1. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft.

10 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

§§ 6 och 7 godkändes;

§ 8 godkändes med tillägg af ett tredje stycke, så lydande:

»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom hufvudstaden
beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket, böra revisorerna
hos statsministern eller, om denne är tjenstledig, statsrådets äldste i
tjenst varande ledamot före resans anträdande härom göra anmälan»;

§§ 9—11 godkändes;

§ 12 godkändes med den ändring, att mom. a) erhöll följande lydelse:

»a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade räkenskaper
öfver alla medel, ordinarie eller extra ordinarie, som genom allmänna
bidrag tillkommit eller genom traktater med främmande magter
riket tillflutit»;

§§ 13—15 godkändes.

§ !6 godkändes med den ändring, att sista stycket, börjande med
orden »I denna berättelse» och slutande med orden »för nära trädd», utbyttes
mot ett stadgande af samma lydelse som det, hvilket innefattas i
§ 7 mom. 2 af nu gällande instruktion för Riksdagens revisorer i hvad
som rörer deras befattning med statsverket;

§§ 17—27, öfverskriftema och rubriken godkändes.

Utskottets i mom. a) gjorda hemställan förklarades besvarad genom
kammarens beslut vid föredragning af instruktionsförslagets särskilda delar;

vid mom. b):

Utskottets hemställan bifölls med den ändring, att orden »vid bifall
till utskottets hemställan under mom. a)» utbyttes mot orden »vid antagande,
med anledning af den i ämnet väckta motionen, af instruktion
för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgälds verken»;

samt vid mom. c):

utskottets hemställan bifölls.

Andra Kammaren:

biföll hvad utskottet hemstält.

l:o.

Enligt 63 § riksdagsordningen åligger det utskottet att söka sammanjemka
kamrarnes olika beslut; och utskottet har trott sig finna en möjlig -

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

het dertill genom att till behandling upptaga kamrarnes skiljaktiga beslut
såsom en helhet. Till ett dylikt förfarande har utskottet för öfrigt funnit
anledning i det förhållande, att de af Första Kammaren beslutade ändringar
i den föreslagna instruktionen alla — med undantag af ändringen i § 2
— hafva det gemensamt, att de hvila på samma grund.

De af Första Kammaren vidtagna ändringar i §§ 8, 12 och 16 innebära
icke annat än hvad som för närvarande är stadgadt och tillämpas,
på grund hvaraf utskottet ansett, att Andra Kammaren torde kunna biträda
de af Första Kammaren sålunda antagna förändringarna. Hvad
deremot angår det af sistnämnda kammare beslutade tillägget till § 5, har
utskottet velat fästa uppmärksamheten derpå, att detta stadgande, som
återfinnes i gällande instruktion rörande revisionen af statsverket, icke har
någon betydelse för frågan om revisorernas befogenhet eller revisionens
omfattning, utan torde hafva tillkommit för att försäkra revisorerna om
tillgång till fullständiga och pålitliga upplysningar. Men då otvifvelaktigt
är, att den föreslagna instruktionen, äfven utan ifrågavarande stadgande,
lemnar revisorerna tillfälle att lätt erhålla alla erforderliga upplysningar,
torde Första Kammaren kunna biträda Andra Kammarens beslut med afseende
på § 5.

Beträffande § 2 torde Första Kammarens deri beslutade ändring icke
vara af beskaffenhet att böra möta motstånd hos Andra Kammaren.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att kamrarne, hvar för sig med frånträdande af
hvad de häremot stridande förut beslutit, nu må besluta,
att nedan nämnda paragrafer i instruktionen för Riksdagens
revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken
skola erhålla följande lydelse:

§ 2. Vid revisorernas första sammanträde, hvartill
kallelse bör af fullmägtige i riksgäldskontor utfärdas
genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill dess ordförande
valts, af den af revisorerna, som bevistat de
flesta riksdagarne, och, om två eller flere revisorer deltagit
i lika många riksdagar, af den bland dem, som
är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet, och ordförande
blifvit vald och intagit sin plats, anställes val
af vice ordförande.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika
röstetal skilje lotten.

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

§ 5. Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för
stats-, en för banko- och en för riksgäldsverket, äfvensom
kameral- och kanslibiträden till det antal, som finnes
erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjensteman och betjente
åtnjuta arfvoden, hvilkas belopp bestämmas af revisorerna
samt utbetalas af riksgäldskontoret.

§ 8. Revisorerna ega att, om de finna sådant för
behörigt fullgörande af den dem åliggande granskningsskyldighet
erfordras, samfäldt eller genom någon sin afdelning
eller genom särskildt utsedde delegerade företaga
besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning
inom eller utom hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum
kunna af revisorerna fattas.

Om revisorerna besluta besök hos eller resa till
sådant utom hufvudstaden beläget verk eller inrättning,
som hör till statsverket, böra revisorerna hos statsministern,
eller, om denne är tjenstledig, statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot före resans anträdande
härom göra anmälan.

§ 12. Revisorerna skola tillse, att dem i behörig
ordning tillhandahållas:

a) de för år afslutade, af föregående revisorer icke
granskade räkenskaper öfver alla medel, ordinarie eller
extra ordinarie, som genom allmänna bidrag tillkommit
eller genom traktater med främmande magter riket tillflutit; b)

de af statskontoret samt af alla öfriga vederbörande
verk och myndigheter i föreskrifven ordning
afgifna årsberättelser öfver tillståndet och styrelsen af
de under deras förvaltning stående delar af statsverket;
samt

c) alla de kongl. bref, protokoll och handlingar,
på hvilka nämnda räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 16. Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här
ofvan, skola upprätta öfver revisionen af statsverket,
skall åtföljas af tabeller till jemförelse mellan statsinkomsternas
beräknade och influtna belopp under revisionsåret
samt mellan de i stat uppförda anslagen och

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Memorial N:o 9.

de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott
eller brist på hvarje titel och på det hela.

Finna revisorerna något af Riksdagen faststäldt anslag
vara öfverskridet eller draget till annat ändamål,
än det af Riksdagen föreskrifna, eller ock något i öfrigt
vid förvaltningen att erinra, eller är sådan upplysning
eller handling, den revisorerna, om ock den icke afser
revisionsåret, likväl uttryckligen förklarat sin önskan att
erhålla, vederbörlig begäran oaktadt, icke vorden dem
meddelad, eller förmena revisorerna på annat sätt sin
rättighet såsom Riksdagens ombud för nära trädd, så
skola de sådant allt i samma berättelse anmärka och
fullständigt utlåtande i ämnet afgifva.

'' 2:o.

Derest kamrarne skulle enas om ny instruktion för Riksdagens revisorer,
torde Andra Kammarens beslut vid mom. b) i sammansatta utskottets
utlåtande n:o 5 få anses gälla den af Riksdagen beslutade nya
instruktionen.

Stockholm den 3 maj 1893.

På det sammansatta utskottets vägnar:
G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:
af herr friherre Akerhielm:

»Då jag icke anser den inbjudning till qvittning olika kammarebeslut
emellan, som af utskottet framstälts, vara en sammanjemkning af skiljaktiga
beslut sådan grundlagen afser, har jag icke kunnat biträda utskottets
framställning».

Uih. till llilesd. Prot. 189,''i. 4 Sami. 2 Afd. 9 ljuft.