Rundradiosändning av finländska televisionsprogram
Betänkande 1992/93:KU34
Konstitutionsutskottets betänkande
1992/93:KU34
Ändringar i lagen om radiosändningar av finländska televisionsprogram
Innehåll
1992/93 KU34
Sammanfattning
I propositionen föreslås tre ändringar i lagen (l986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram. De innebär dels att sändningsrätten utsträcks till alla program som samtidigt sänds eller kort dessförinnan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från Finlands regering, dels också att bestämmelser införs som medger reklam under vissa förutsättningar. Någon motion har inte väckts i ärendet.
Utskottet tillstyrker propositionen.
Propositionen
1992/93:235 vari yrkas att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.
Lagförslaget är intaget som bilaga till betänkandet.
Utskottet
Svenskt-finländskt TV-samarbete
Lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram tillkom efter en överenskommelse år 1985 mellan statsministrarna i Sverige och Finland om att vidaresända finländska TV-program i Sverige. Vid denna tidpunkt ansågs arrangemanget utgöra en temporär insats i avvaktan på ett omfattande nordiskt samarbete via direktsändande satellit (Tele-X). Det planerade samarbetet förverkligades icke. Av detta skäl har lagens giltighet förlängts flera gånger; i senaste budgetpropositionen (1992/93:100 bil. 12) föreslås en förlängning t.o.m. utgången av 1994.
Samarbetet om utbyte av TV-program har antagit en ömsesidig karaktär och successivt byggts ut. Numera sänds svenskredigerade program över fyra marksändare i sydöstra Finland och en finländsk kanal sänds trådlöst över Stockholmsområdet samt via kabel till ytterligare 24 kommuner.
I proposition 1985/86:54 redogörs för de rättsliga och tekniska förutsättningarna för förmedling av finländska sändningar. Huvudtanken är att sändningarna enbart skall omfatta sådana program som tidigare sänts i Finland av Oy Yleisradio AB. Bland annat måste en svenskregistrerad juridisk person bildas som innehar sändningsrätt och som ingår nödvändiga ansvarsförbindelser.
Sändningstillståndet får förenas med vissa villkor. Dessa får avse vilka radiosändare som används, sändningens räckvidd, programverksamhetens utformning samt förbud mot kommersiell reklam. Däremot gäller icke den svenska radiolagens (1966:755) bestämmelser i 6--18 §§ för sändningen. Med undantag för ovannämnda reklamförbud är utgångspunkten att inte sådana villkor ställs som kan försvåra vidaresändning av programmet i dess ursprungliga skick.
Mediautvecklingen och förekomst av reklam
Under de åtta år som sändningarna pågått har villkoren för rundradiosändningar av såväl radio som television ändrats i Finland. Statsrådet i Finland beviljade 1989 Oy Yleisradio AB ett tioårigt sändningstillstånd. Kommersiell reklam är tillåten i samband med televisionsprogram, och enligt särskilt avtal. Enligt ett avtal mellan MTV Oy och Yleisradio upplåts all sändartid i ett tredje sändarnät till MTV. I avtalet regleras villkoren för annonser. Enligt nuvarande ordning bedrivs såväl Yleisradios som MTV:s sändningar med stöd av den förras sändningstillstånd. Lagens 2 § är därför inget hinder för att MTV:s program sänds vidare i Sverige.
I Finland har aviserats ett förslag som innebär att Yleisradios nuvarande monopolställning upphävs. MTV skall meddelas eget sändningstillstånd. Av det skälet föreslås att sändningsrätten i Sverige avser TV-program som sänds eller nyligen har sänts med stöd av tillstånd från Finlands regering.
Däremot skulle lagens 4 § kunna innebära att sådana vidaresändningar hindras. Bestämmelsen är i överensstämmelse med då gällande svenska förbud mot reklam (SFS 1985:1356). Förutsättningarna i Sverige har sedan dess helt förändrats. En marksänd reklamfinansierad kanal har inrättats. Reklam förekommer i kabel-TV. Reklam medges i satellitsändningar. Anledning saknas enligt förslaget att upprätthålla ett reklamförbud för de finländska sändningarna. Om det i lagtexten i förtydligande syfte införs en passus om att villkor för sändningstillstånd kan avse förbud om eller föreskrifter om kommersiell reklam så kan överensstämmelse uppnås med motsvarande regler för svenska sändningar.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen (1986:3) om radiosändningar av finländska televisionssändningar ändras. För närvarande förutsätter lagen att endast program från Oy Yleisradio kan sändas. Vidare gäller förbud mot reklam som ett särskilt sändningstillståndsvillkor. Brott mot detta förbud kan föranleda återkallande av sändningstillstånd.
Föreslagen ändring innebär att alla TV-program som sänds i rundradiosändning med tillstånd från Finlands regering kan visas. Vidare föreslås att regeringen får förena sändningstillstånd med villkor som avser föreskrifter om kommersiell reklam. Även regler om återkallelse av sändningstillstånd anpassas till den nya situationen.
Regeringen meddelar vidare att den har för avsikt att bestämma villkor som i huvudsak motsvarar vad som gäller för svenska sändningar. Dessa bestämmelser återfinns i lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten och i lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten.
Upphovet till förslaget kommer från den finländske trafikministern som önskar en anpassning till mediautvecklingen i Finland. Beträffande placering av reklaminslag har man förklarat sig beredd att iaktta föreskrifter i svensk lag. Föreskriften att tillståndet endast avser program som sänds samtidigt eller strax innan i Finland gäller fortfarande. Därmed kommer programmen att endast innehålla sådana annonsinslag som sänts i Finland.
Finland har också deklarerat sin avsikt att anpassa sig till gemensamma regler inom Europarådet (Konventionen om gränsöverskridande television) samt inom EG. Synpunkter på förslaget har lämnats från berörda intressenter. Ändringarna uppges vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Utskottets bedömning
Utvecklingen av och produktionsförhållanden på mediaområdet liksom synen på kommersiell reklam har starkt förändrats sedan lagens tillkomst. Det är naturligt att ändringar i sådana förhållanden också slår igenom i det svensk-finska TV-samarbetet. Konstitutionsutskottet har tidigare behandlat frågan om föreskrifter om reklam i ljudradio och olika former av televisionssändningar (1990/91:KU21, 1991/92:KU1, 1991/92:KU19). Utskottet instämmer i utgångspunkten att villkoren för reklam i de vidaresända programmen skall motsvara vad som gäller för svenska sändningar.
Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i lagen om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar det av regeringen i proposition 1992/93:235 framlagda förslaget till ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram.
Stockholm den 4 maj 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Bilaga