Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna

Betänkande 2005/06:JuU40

Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU40
Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning till riksdagen angående Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna (2005/06:RRS16) jämte tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen och tre motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden år 2005.

Utskottet föreslår att riksdagen - med bifall till en motion väckt av s, v och mp - avslår framställningen. Utskottet anför som skäl för att avslå framställningen i huvudsak att det redan inletts ett arbete inom Regeringskansliet och Rikspolisstyrelsen för att förbättra styrningen av polisen. Utskottet föreslår vidare att övriga motionsyrkanden i ärendet avslås av riksdagen.

I ärendet finns tre reservationer (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Riksrevisionens styrelses framställning
	Riksdagen bifaller motion 2005/06:Ju18 och avslår framställning 2005/06:RRS16 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2005/06:Ju507 yrkandena 3 och 8 samt 2005/06:Ju514 yrkande 6.

Reservation 1 (m, fp, kd)

Reservation 2 (c)

2.	Decentralisering av polisväsendet, m.m.
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Ju17 yrkandena 1-3.

3.	Parlamentarisk utredning om polisväsendet
	Riksdagen avslår motion 2005/06:Ju19.

Reservation 3 (fp)

Stockholm den 14 mars 2006

På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp), Britta Lejon (s), Rolf Olsson (v), Margareta Persson (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).

Utskottets överväganden

Riksrevisionens styrelses framställning angående Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna, m.m.

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning till riksdagen angående Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna (2005/06:RRS16) jämte tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen och tre motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden år 2005. Utskottet föreslår att riksdagen - med bifall till en flerpartimotion från s, v och mp - avslår framställningen. Utskottet hänvisar bl.a. till vidtagna och planerade åtgärder inom Regeringskansliet och Rikspolisstyrelsen. Utskottet föreslår i samband därmed att till framställningen näraliggande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden avslås, liksom en motion med begäran om en parlamentarisk utredning av polisens verksamhet. Slutligen föreslås att riksdagen avslår en motion i vilken begärs att polisväsendet skall decentraliseras. Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd), 2 (c) och 3 (fp).

Riksrevisionens styrelse beslutade den 18 januari 2006 om en framställning till riksdagen (2005/06:RRS16) med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen angående Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna (RiR 2005:18). Riksrevisionens styrelse föreslår i framställningen att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen. Styrelsen förslår till att börja med att riksdagen begär att regeringen förenklar den målstruktur som används för att styra polisen samt formulerar återrapporteringskrav för polisen som, utöver produktionskrav, även innefattar analyser av resultat av polisverksamheten. Vidare föreslår styrelsen att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en översyn av formerna för styrning av polisväsendet, inklusive frågor om medelsfördelning inom polisorganisationen, tillsyn av polisverksamheten samt för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet.

Den granskningsrapport från Riksrevisionen som ligger till grund för Riksrevisionens styrelses framställning avlämnades i november 2005. I rapporten anför Riksrevisionen att det finns stora brister i Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen har enligt Riksrevisionen inte använt de styrinstrument för en effektiv styrning av polisen som finns i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Härvid pekar Riksrevisionen bl.a. på att riksdagens och regeringens mål för polisväsendet - och därvid särskilt avseende det brottsförebyggande arbetet - bara delvis preciserats av Rikspolisstyrelsen och därmed inte slagit igenom i de 21 polismyndigheterna, att uppföljningen av om målen följs ute i organisationen inte har varit konsekvent och systematisk, att Rikspolisstyrelsen inte har meddelat föreskrifter för planering och uppföljning samt att fördelningen av medel till polismyndigheterna grundats i huvudsak på föregående års anslagsförbrukning i stället för att kopplas till resultat och arbetsvolym.

Beträffande riksdagens och regeringens styrning av polisen anför Riksrevisionen att målstrukturen som ställs upp för polisens verksamhet är komplicerad och svåröverskådlig, att regeringens mål inte ger någon tydlig vägledning för polisverksamheten och att regeringens återrapporteringskrav inte är inriktade på resultat och effekter av polisverksamheten.

Riksrevisionen anför att Rikspolisstyrelsens bristande styrning av polismyndigheterna medför att polismyndigheterna inte ges incitament att prestera bra resultat och att detta bidragit till brister i polismyndigheternas planering och redovisning av det brottsförebyggande arbetet.

Riksrevisionens granskning omfattar huvudsakligen perioden 2002-2005 med särskild tonvikt på verksamhetsåret 2004. Riksrevisionen pekar samtidigt i rapporten på att Rikspolisstyrelsen under år 2005 har definierat det brottsförebyggande arbetet och påbörjat ett arbete för att förbättra mål- och resultatstyrningen för polisen.

Riksrevisionens styrelse anför i sin framställning till riksdagen - mot bakgrund av Riksrevisionens rapport i den del den avser mål och återrapporteringskrav - att regeringen bör förenkla den målstruktur som används för att styra polisverksamheten. Regeringen bör också formulera återrapporteringskrav för polisen som, utöver produktionskrav, även innefattar analyser av resultaten av polisverksamheten.

I fråga om formerna för styrning av polisväsendet ifrågasätter Riksrevisionens styrelse den schablonmässiga medelsfördelning till polismyndigheterna som tillämpas av Rikspolisstyrelsen. Styrelsen ser tilldelningen av resurser i form av anslag som ett viktigt styrmedel som, tillsammans med övrig styrning, skulle kunna användas för att främja effektiviteten inom polisen. Detta förutsätter bl.a. att relationen mellan resurser och arbetsbelastning blir densamma för polisen i alla polismyndigheter. Styrelsen anser vidare att metoder för medelsfördelning bör utvecklas. Behovet av stegvisa förändringar bör härvid uppmärksammas. Vidare pekar styrelsen på att Rikspolisstyrelsen inte uppfyller sitt ansvar när det gäller tillsynen av polismyndigheterna. Styrelsen framhåller att tillsyn utgör ett viktigt medel att styra polismyndigheterna. Mot bakgrund av de stora styrningsproblem som föreligger anser styrelsen att tillsynen av polisens verksamhet bör utvecklas till sitt innehåll och göras mera aktiv i syfte att främja såväl målinriktning som effektivitet i polisens arbete. Slutligen förespråkar styrelsen - mot bakgrund av de stora brister i Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna som uppdagats i Riksrevisionens granskning - att det finns skäl att närmare utreda för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet. I detta sammanhang bör man, enligt styrelsens mening, också överväga de frågor om medelsfördelning och tillsyn som tagits upp i det föregående.

I motion Ju18 (s, v, mp) yrkas att riksdagen avslår Riksrevisionens styrelses framställning. I motion Ju507 (c) påtalas bl.a. behovet av konkreta målsättningar och en bättre uppföljning av polisens verksamhet. I motion Ju514 (fp) efterfrågas också en tydligare redovisning av polisens resultat.

Utskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att Riksrevisionens granskningsrapport bereds i Regeringskansliet. Riksrevisionens förslag kommer att användas i en diskussion med Rikspolisstyrelsen om vad regeringen respektive Rikspolisstyrelsen bör göra med anledning av rapporten. Därutöver har Justitiedepartementet genomfört dialoger med Rikspolisstyrelsen med särskilt fokus på och i närvaro av storstadsmyndigheterna. Syftet har framför allt varit att följa upp myndigheternas verksamhet det gångna året och diskutera verksamheten i ett framåtsyftande perspektiv. På liknande sätt avser departementet att diskutera med Rikspolisstyrelsen när det gäller övriga polismyndigheter.

Beträffande Riksrevisionens synpunkter på den målstruktur för polisväsendet som uppställs av riksdag och regering kan det konstateras att målstrukturen har förändrats sedan granskningen genomfördes. Avseende budgetåret 2006 har t.ex. brottstyper inordnats under verksamhetsgrenar, vilket förtydligar styrningshierarkin. Uppföljningskraven har också blivit mer resultatinriktade, till skillnad från tidigare uppställda krav som varit mer produktionsinriktade.

Utskottet har som ett led i beredningen av framställningen dels bjudit in Riksrevisionen för en redogörelse för innehållet i den bakomliggande revisionsrapporten, dels kallat till sig Rikspolisstyrelsen för en redogörelse för de åtgärder som Rikspolisstyrelsen vidtagit respektive planerar att vidta bl.a. med anledning av Riksrevisionens rapport.

Från Rikspolisstyrelsen har utskottet inhämtat bl.a. följande. Rikspolisstyrelsen har per den 1 januari 2006 genomfört en omfattande omorganisation av Rikspolisstyrelsen. Organisationsförändringen syftar till att förbättra samordningen och få en starkare fokusering på hur polisens kärnverksamhet kan utvecklas. Huvudkontoret vid Rikspolisstyrelsen skall utforma långsiktiga strategier för polisen och följa upp att strategierna får genomslag i verksamheten ute i polismyndigheterna. Tanken är också att Rikspolisstyrelsen skall ha tätare kontakter med polismyndigheterna och att styrningen skall bli tydligare hela vägen ner i polisorganisationen. En särskild enhet har bildats inom Rikspolisstyrelsen för internkontroll. Enheten skall granska planering, uppföljning och styrning av polismyndigheterna. Genom att utforma ändamålsenliga styrprocesser och kontrollfunktioner är tanken att avdelningen skall kunna bidra till att öka polisens förmåga att utföra det som efterfrågas genom styrning. - Vidare har Rikspolisstyrelsen under år 2005 tagit fram en definition av brottsförebyggande arbete. Under våren 2006 avser Rikspolisstyrelsen att utarbeta en strategi för det brottsförebyggande arbetet inom polisen. - Rikspolisstyrelsen har också börjat arbeta mer aktivt med konkretiseringar av mål och uppföljningskrav i den styrning som utövas. En ny modell för enhetlig uppföljning i organisationen har tagits fram och är fortfarande under utveckling. Modellen som benämns PRR, är ett instrument för styrning och uppföljning av polisens verksamhet. PRR gör en tydlig koppling mellan mål och resultatmått. Genom PRR kan polisens insatta resurser, genomförda arbete och förmåga att uppfylla statsmakternas krav redovisas och analyseras utifrån olika perspektiv såsom resursinsats, genomförande och effekt. Modellen kommer enligt Rikspolisstyrelsen ge regeringen en bättre bild av polisverksamheten och därigenom av hur regeringens styrsignaler slår igenom. - Inom Rikspolisstyrelsen bedrivs också ett arbete med att ta fram ett nytt system för medelsfördelning till polismyndigheterna. Aspekter såsom befolkningsunderlag och arbetsbelastning skall få ökad betydelse för fördelningen av resurser. Tanken är att det nya systemet för medelsfördelning skall kunna tas i drift budgetåret 2007. - Rikspolisstyrelsen avser också att i framtiden i större utsträckning utöva den föreskriftsrätt man har enligt instruktionen för Rikspolisstyrelsen.

I detta sammanhang kan även nämnas att utskottet har inhämtat från Rikspolisstyrelsen att ett arbete pågår för verksamhetsutveckling inom polisen bl.a. i syfte att använda polisens personalresurser mer effektivt och för att förbättra metoderna för utredning av brott. Tanken är härvid bl.a. att sätta uppgiften i centrum och utveckla bättre och tydligare metoder för det polisiära arbetet i syfte att lösa uppgifterna att förebygga och utreda brott. Ett mer underrättelsestyrt arbetssätt eftersträvas härvid. På initiativ av Rikspolisstyrelsen genomförs bl.a. en nationell satsning i syfte att öka uppklarningen av brott. I ett strategiskt metodprojekt har två verktyg tagits fram. Det ena är polisens nationella utredningskoncept (benämnt PNU) enligt vilket åtgärder rörande bl.a. arbetsmetodik, ledarskap, kompetensutveckling samt genomförande och utveckling skall vidtas. Enligt arbetsmetodiken i PNU skall brottsutredningar ske i nära anslutning till brotten och fler brottsplats- och kriminaltekniska undersökningar genomföras. Vidtagna åtgärder i utredningarna skall följas upp och den enskilde polismannen erhålla en återkoppling från förundersökningsledningen. Vidare skall fler poliser arbeta på kvällar, nätter och helger eftersom det är då de flesta brotten begås. PNU har i första hand inriktats på mängdbrottsligheten men är tillämpbar även på utredning av andra typer av brott. Det andra verktyget är en särskild underrättelsemodell för ledning och styrning (benämnt PUM) som skall hjälpa chefer på olika nivåer att göra rätt prioriteringar, baserade på underrättelser och annan relevant kunskap. PNU skall enligt Rikspolisstyrelsen vara infört i alla polismyndigheter vid utgången av år 2006 och PUM vid utgången av år 2007.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet välkomnar den granskning som Riksrevisionen genomfört av Rikspolisstyrelsens styrning av polisen. Den kritik som framställs rörande styrningen av polisen måste tas på stort allvar. Rapporten ger en god ledning för det fortsatta arbetet inom främst Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet i dessa frågor.

Sedan Riksrevisionens granskning genomfördes har det initierats och genomförts åtgärder inom polisen som ligger väl i linje med vad Riksrevisionen föreslår för att förbättra bl.a. styrning, tillsyn, uppföljning och medelsfördelning. Den omorganisation av Rikspolisstyrelsen som genomförts fr.o.m. årsskiftet 2005/06 är omfattande och torde ge klart förbättrade förutsättningar för Rikspolisstyrelsen att utöva styrning, tillsyn och uppföljning av polismyndigheterna. Även regeringens målstyrning av polisen har omarbetats, bl.a. i syfte att uppnå ökad tydlighet.

Med hänsyn till det inledda och i vissa delar genomförda arbetet inom Regeringskansliet och Rikspolisstyrelsen ser utskottet i dag inte att det finns anledning att särskilt påpeka dessa brister för regeringen samt att nu kräva ytterligare åtgärder. Det är således inte påkallat med något tillkännagivande från riksdagen med anledning av den genomförda granskningen av Riksrevisionen.

I den specifika frågan om en översyn bör göras av för- och nackdelarna med en sammanhållen polismyndighet kan utskottet konstatera att Riksrevisionen inte närmare berört den frågan i granskningsrapporten och inte heller lämnat något sådant förslag. Riksrevisionens styrelses förslag i den delen synes således sakna egentligt underlag. Utskottet är i detta sammanhang inte berett att ta ställning till frågan om en enmyndighetsorganisation. Utskottet vill ändå i själva sakfrågan peka på att den nuvarande organisationsstrukturen också har fördelar i förhållande till en enmyndighetsorganisation, bl.a. genom större möjligheter till anpassning till lokala förutsättningar samt mer lokal förankring och demokratisk insyn genom de lokala polisstyrelserna.

Utskottet föreslår att riksdagen, med bifall till motion Ju18, avslår Riksrevisionens styrelses framställning RRS16. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Ju18. Även yrkandena i motionerna Ju507 och Ju514 - som har nära samband med förslagen i framställningen - bör avslås av riksdagen.

I motion Ju17 (c) anförs att polisväsendet på olika sätt bör decentraliseras.

Utskottet kan inte för närvarande se något behov av att decentralisera polisen ytterligare. Av Riksrevisionens rapport framgår tvärtom att det för en effektiv styrning av polisen snarare krävs att Rikspolisstyrelsen tydligare styr polismyndigheterna. En sådan styrning torde enligt utskottets mening inte vara oförenlig med den nuvarande polisorganisationen, men det är svårt att se att en ökad decentralisering skulle tillgodose de behov som för närvarande finns för polisväsendet. Motion Ju17 bör avslås av riksdagen.

I motion Ju19 (fp) förespråkas att en bred parlamentarisk utredning tillsätts för att se över såväl styrningen som utformningen av polisen i framtiden.

Utskottet är inte berett att nu förespråka att en parlamentarisk utredning rörande polisen tillsätts. Viktigast för närvarande är att ge möjligheter för polisväsendet att genomföra och följa upp de stora förändringar som redovisas ovan. Motion Ju19 bör avslås av riksdagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Riksrevisionens styrelses framställning, punkt 1 (m, fp, kd)
	av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson (m), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om

a) att regeringen förenklar den målstruktur som används för att styra polisen samt formulerar återrapporteringskrav för polisen som, utöver produktionskrav, även innefattar analyser av resultat av polisverksamheten.

b) att regeringen tar initiativ till en översyn av formerna för styrning av polisväsendet, inklusive frågor om medelsfördelning inom polisorganisationen, tillsyn över polisverksamheten samt för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet.

Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RRS16 punkterna 1 och 2, bifaller delvis motionerna 2005/06:Ju507 yrkandena 3 och 8 samt 2005/06:Ju514 yrkande 6 och avslår motion 2005/06:Ju18.

Ställningstagande

Vi anser att polisväsendets mål måste vara tydliga och kunna utvärderas. Det handlar såväl om de mål som uppställs av regeringen i regleringsbrevet för Rikspolisstyrelsen som Rikspolisstyrelsens målstyrning av polismyndigheterna. De återrapporteringskrav som regeringen ställer på Rikspolisstyrelsen måste också innefatta analyser av resultaten av polisverksamheten. Det är härvid viktigt att tillse att effekterna av gjorda insatser går att mäta. Rikspolisstyrelsen måste också utöva bättre tillsyn över polismyndigheterna, och föreskriftsrätten bör användas mer. Det är också angeläget att det för polisväsendet skapas ett bättre och mer objektivt system för medelsfördelning mellan myndigheterna där bl.a. arbetsbelastning och befolkningsstruktur beaktas i större utsträckning. Om det inte utövas en tydligare styrning av polisen går det inte att förvänta sig att det ute i myndigheterna bedrivs en verksamhet enligt de intentioner som ytterst riksdagen har uppställt.

Vi anser att Riksrevisionen har gjort en gedigen och mycket bra granskning av styrningen och uppföljningen av polisens verksamhet. De förslag som Riksrevisionen har lämnat är väl underbyggda. Även om vissa åtgärder har vidtagits efter att Riksrevisionen gjorde sin granskning finns goda skäl för riksdagen att följa Riksrevisionens rekommendationer. Det är enligt vår mening nödvändigt att regeringen förenklar målstrukturen och återrapporteringskraven för Rikspolisstyrelsen samt låter utreda formerna för styrningen av polisväsendet. Det är anmärkningsvärt att utskottets majoritet inte delar den enhälliga bedömning av nödvändiga åtgärder som Riksrevisionens styrelse förordar.

Vi anser vidare - i likhet med Riksrevisionens styrelse - att det finns skäl att i samband med en översyn av formerna för styrningen av polisväsendet även väga för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet.

Vi anser sammanfattningsvis att riksdagen bör bifalla Riksrevisionens styrelses framställning i dess helhet genom att avge de tillkännagivanden som Riksrevisionens styrelse föreslår.

2.	Riksrevisionens styrelses framställning, punkt 1 (c)
	av Johan Linander (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om

b) att regeringen tar initiativ till en översyn av formerna för styrning av polisväsendet, inklusive frågor om medelsfördelning inom polisorganisationen och tillsyn över polisverksamheten.

Därmed bifaller riksdagen framställning 2005/06:RRS16 punkt 1 och motion 2005/06:Ju507 yrkandena 3 och 8, bifaller delvis framställning 2005/06:RRS16 punkt 2 och motion 2005/06:Ju514 yrkande 6 och avslår motion 2005/06:Ju18.

Ställningstagande

Jag anser att polisväsendets mål måste vara tydliga och kunna utvärderas. Det handlar såväl om de mål som uppställs av regeringen i regleringsbrevet för Rikspolisstyrelsen som Rikspolisstyrelsens målstyrning av polismyndigheterna. De återrapporteringskrav som regeringen ställer på Rikspolisstyrelsen måste också innefatta analyser av resultaten av polisverksamheten. Rikspolisstyrelsen måste också utöva bättre tillsyn över polismyndigheterna och dess föreskriftsrätt bör användas mer. Det är också angeläget att det för polisväsendet skapas ett bättre och mer objektivt system för medelsfördelning mellan myndigheterna där bl.a. arbetsbelastning och befolkningsstruktur beaktas i större utsträckning. Om det inte utövas en tydligare styrning av polisen går det inte att förvänta sig att det ute i myndigheterna bedrivs en verksamhet enligt de intentioner som ytterst riksdagen har uppställt.

Det är vidare nödvändigt att polisen, såväl centralt som ute på polismyndigheterna, i större utsträckning arbetar efter verksamhetskonkreta målsättningar för att få ner brottsligheten och kontinuerligt arbetar med uppföljning och utvärdering av verksamheten samt tydligare redovisar resultaten av vidtagna åtgärder.

Jag anser att Riksrevisionen har gjort en gedigen och mycket bra granskning av styrningen och uppföljningen av polisens verksamhet. De förslag som Riksrevisionen har lämnat är väl underbyggda. Även om vissa åtgärder har vidtagits efter att Riksrevisionen gjorde sin granskning finns goda skäl för riksdagen att följa Riksrevisionens rekommendationer. Det är enligt vår mening nödvändigt att regeringen förenklar målstrukturen och återrapporteringskraven för Rikspolisstyrelsen samt låter utreda formerna för styrningen av polisväsendet. Det är anmärkningsvärt att utskottets majoritet inte delar den enhälliga bedömning av nödvändiga åtgärder som Riksrevisionens styrelse förordar.

I en fråga har jag dock en annan uppfattning än Riksrevisionens styrelse. Jag anser inte att det finns anledning att överväga huruvida polisväsendet skall organiseras i en myndighet. Polisväsendet bör enligt min mening inte centraliseras ytterligare.

Riksdagen bör således bifalla Riksrevisionens styrelses framställning i alla delar utom såvitt avser förslaget om en översyn av en sammanhållen polismyndighet.

3.	Parlamentarisk utredning om polisväsendet, punkt 3 (fp)
	av Johan Pehrson (fp) och Karin Granbom (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en parlamentarisk utredning om polisväsendet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Ju19.

Ställningstagande

Vi anser att den utredning som vi förespråkar i reservation 1 bör få ett bredare uppdrag som även innefattar att lämna förslag till riktlinjer för den framtida utvecklingen av polisen. Det krävs enligt vår mening en stor och genomgripande strukturell reform för polisen. Under de senaste trettio åren har många små reformer genomförts som inte alltid varit av godo eller visat sig hållbara. Nu krävs det att hela polisverksamheten genomlyses utifrån den verklighet som dagens polis befinner sig i. Det handlar om sådant som hur vi vill att den svenska polisen skall arbeta i framtiden, hur utmaningarna med bl.a. ökad internationell brottslighet skall mötas, hur behovet av ett starkare brottsförebyggande arbete med bredare samverkan kan tillgodoses samt hur den kompetensförlust som de många pensionsavgångarna inom polisen medför. En utredning som arbetar med dessa frågor skulle vara värdefull för att förbättra förutsättningarna för polisen att utvecklas till en effektivare och rättssäkrare organisation i medborgarnas tjänst. Utredningen bör ha en bred parlamentariskt sammansättning.

Det får ankomma på regeringen att tillsätta en sådan parlamentarisk utredning som vi nu beskrivit.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Framställningen

Framställning 2005/06:RRS16 Riksrevisionens styrelses framställning angående Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna:

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen förenklar den målstruktur som används för att styra polisen samt formulerar återrapporteringskrav för polisen som, utöver produktionskrav, även innefattar analyser av resultat av polisverksamheten.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen tar initiativ till en översyn av formerna för styrning av polisväsendet, inklusive frågor om medelsfördelning inom polisorganisationen, tillsyn av polisverksamheten samt för- och nackdelar med en sammanhållen polismyndighet.

Följdmotioner

2005/06:Ju17 av Jörgen Johansson och Margareta Andersson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en decentralisering av styrningen av svensk polis med hänsyn tagen till organisationens civila kontaktnät.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att polisstyrelsens roll i ledningen av den lokala och regionala polisen utreds.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den ekonomiska fördelningsnyckeln ses över i syfte att skapa en rimlig ekonomi, med ekonomiska incitament, formad utifrån lokala och regionala förhållanden.

2005/06:Ju18 av Britta Lejon m.fl. (s, v, mp):

Riksdagen avslår Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS16.

2005/06:Ju19 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning om styrningen av polisorganisationen och den framtida utvecklingen av svensk polis.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:Ju507 av Johan Linander m.fl. (c):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att polisen i ökad utsträckning bör arbeta efter att nå konkreta målsättningar för att få ned brottsligheten.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av uppföljning av resultat och målsättningar.

2005/06:Ju514 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om adekvata mätbara metoder för att utvärdera polisens arbete och kvalitetssäker redovisning av detsamma.