Riksdagens revisorers förslag angående särskilda boendeformer för äldre
Betänkande 1994/95:SoU5
Socialutskottets betänkande
1994/95:SOU05
Riksdagens revisorers förslag angående särskilda boendeformer för äldre
Innehåll
1994/95
SoU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag angående särskilda boendeformer för äldre (1993/94:RR10). Granskningsrapporten och revisorernas synpunkter och slutsatser bör kunna utgöra ett viktigt underlag vid regeringens fortsatta arbete med dessa frågor. Revisorernas förslag avstyrks dock av utskottet som inte anser att det behövs några tillkännagivanden till regeringen.
Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens revisorer föreslår:
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om äldrebostäder som ett samlat begrepp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om ekonomisk stimulans av särskilda boendeformer för äldre,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om hur behoven av särskilda boendeformer för äldre tillgodoses,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om tillsyn av särskilda boendeformer för äldre.
Utskottet
Förslaget från Riksdagens revisorer i huvuddrag
Riksdagens revisorer har på förslag från socialutskottet granskat den statliga styrningens betydelse för utvecklingen av särskilda boendeformer för äldre under perioden 1986--1992. Resultatet har redovisats i en rapport (1993/94:3) som remissbehandlats.
I rapporten pekar revisorerna på problem och flera olägenheter till följd av att regelsystemen för äldrebostäder förutsätter att bostäderna klassificeras som antingen vårdlokaler/social omsorg eller bostäder. Revisorerna anser att särskilda boendeformer för äldre bör utgöra ett överordnat begrepp i all statlig reglering som rör äldrebostäder och att regeringen bör få i uppdrag att tillse att nödvändiga regelförändringar genomförs. Avsikten med en sådan förändring är att åstadkomma en lagstiftning som svarar mot äldreboendets egna syften, dvs. att förse äldre människor med behov av särskilt stöd i sitt boende med bostäder med omvårdnad och tillsyn. Gemensamma regler bör enligt revisorerna gälla för alla typer av äldreboende oavsett om det rör sig om ålderdomshem, servicehus, gruppbostäder, sjukhem eller annan typ av behovsprövat äldreboende. Av reglerna bör framgå att det inte rör sig om vanliga bostäder utan om särskilt boende, vilket får konsekvenser inom vissa områden som räddningstjänst och hyreslagstiftning. Revisorerna anser också att regleringen av äldrebostäder bör omfatta en lägsta standardnivå för såväl enskilda lägenheter som gemensamma utrymmen.
Revisorerna menar att det är väsentligt att den mest omfattande stödformen, bostadsstödet, når alla typer av äldrebostäder och inte minst de boendeformer som har den lägsta boendestandarden och är i störst behov av upprustning. Revisorerna anser därmed att regeringen bör pröva möjligheten att ge statligt bostadsstöd till alla typer av äldrebostäder, även till sjukhem och andra äldre institutioner. Därvid bör även möjligheten att vid ombyggnad acceptera avsteg från nybyggnadsreglerna beaktas. En oberoende utvärdering bör göras av effekterna av stimulansbidraget för äldrebostäder. Regeringen bör ta initiativ härtill och återkomma till riksdagen med information om vidtagna åtgärder.
Revisorerna anser att det är väsentligt att de äldres rättssäkerhet garanteras genom klart formulerade biståndsbeslut och att de äldre skall få sitt behov prövat när de så önskar. Det förekommer att kommuner avvaktar med beslut om särskilt boende tills ett sådant boende blir tillgängligt, vilket kan ta månader eller år. Den enskilde har då inget beslut att överklaga och det verkliga behovet av olika boendeformer blir inte synligt. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör ägna ökad uppmärksamhet åt dessa frågor i sin tillsynsverksamhet.
Revisorerna menar att svårigheterna att bedöma behovet av äldreboende, i kombination med de möjligheter till olika lösningar som följer av socialtjänstlagens karaktär av ramlag, talar för att den regionala tillsynen av äldreboendet måste ges en ökad prioritet och även tas på större allvar av tillsynsorganen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med information om hur särskilda boendeformer för äldre förändras över tiden. Insamlingen och redovisningen av uppgifter bör läggas om så att det även på nationell nivå blir möjligt att följa olika grupper i särskilt boende både var för sig och samlat.
Utskottets bedömning
Riksdagens revisorer tar i sitt förslag till riksdagen upp viktiga frågor. Granskningsrapporten och revisorernas synpunkter och slutsatser bör kunna utgöra ett viktigt underlag vid regeringens fortsatta arbete med dessa frågor. Några tillkännagivanden till regeringen behövs dock inte enligt utskottet. Utskottet avstyrker därför revisorernas förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen avslår förslaget.
Stockholm den 27 oktober 1994 På socialutskottets vägnar Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Roland Larsson (c), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Stig Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Mariann Ytterberg (s) och Birgitta Wichne (m).