Riksdagen och dess myndigheter m.m.
Betänkande 1991/92:KU31
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU31
Riksdagen och dess myndigheter m.m.
Innehåll
1991/92 KU31
Sammanfattning
I betänkandet behandlas anslag under femtonde huvudtiteln, riksdagen och dess myndigheter, utom anslag till riksdagens revisorer som behandlas av finansutskottet. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag samt en framställning från förvaltningskontorets direktion om uppräkning av visst anslag. Reservation föreligger från (nyd) och meningsyttring från (v).
FEMTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 16 föreslagit att riksdagen prövar följande förslag till anslag, som avgetts av riksdagens förvaltningskontor, vari hemställs
dels under punkt A 1 att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259468000 kr.,
dels under punkt A 2 att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt A 3 att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 kr.,
dels under punkt A 4 att riksdagen till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 802 000 kr.,
dels under punkt A 5 att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 600 000 kr.,
dels under punkt A 6 att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259 660 000 kr.,
dels under punkt A 7 att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 225 000 kr.,
dels under punkt A 8 att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 610 000 kr.,
dels under punkt A 9 att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 36 299 000 kr.,
dels under punkt B 1 att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 27 595 000 kr.,
dels under punkt B 3 att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 759 000 kr.,
dels under punkt B 4 att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 610 000 kr.
Framställning från riksdagens förvaltningskontor
Riksdagens förvaltningskontor har den 26 februari 1992 i en framställning till utskottet föreslagit att utskottet i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen räknar upp anslaget A 1 ersättningar till riksdagens ledamöter med 8000000kr. till 267468000kr.
I framställningen, som fogas som bilaga till betänkandet, anför förvaltningskontoret att det vid en information den 27 december 1991 om socialutgifter m.m. från riksförsäkringsverket klargjorts att riksdagens utfästelser om pension och inkomstgaranti för riksdagens ledamöter blir skattepliktiga enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader (1991:687). I förvaltningskontorets budgetförslag beräknades medel för pensioner och inkomstgarantier till riksdagens ledamöter utan hänsynstagande till denna löneskatt. Riksdagens förvaltningskontor har beräknat att den aktuella särskilda löneskatten kommer att uppgå till ca 8 milj.kr.
Utskottet
Utskottet har under beredningen av förslagen i budgetpropositionen om anslag till riksdagen och dess myndigheter för budgetåret 1992/93 samt den framställning om ytterligare uppräkning av anslaget A 1 som direktionen för riksdagens förvaltningskontor ingivit till utskottet inhämtat kompletterande upplysningar vid en utfrågning av förvaltningsdirektören åtföljd av ett antal medarbetare. Utskottet har därvid erhållit en ingående redovisning av de verksamheter som kontoret enligt instruktion och särskilda beslut svarar för. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt säkerhetsfrågorna och tillgängligheten i riksdagens byggnader, kostnadsutvecklingen för riksdagstrycket och effekterna av den omfattande datoriseringen inte minst mot bakgrund av förväntningar om rationaliseringsvinster och ökad effektivisering. Utskottet har också fått en orientering om arbetet med de långsiktiga lokalfrågorna.
Utskottet har särskilt uppmärksammat utgivningen av tidningen Från Riksdag & Departement. Tidningen, som är riksdagens och regeringens gemensamma tidning, är avsedd att spegla den centrala beslutsprocessen i riksdag, regering och utredningsväsende enligt riktlinjer antagna av riksdagen inför tidningens tillkomst 1975.
Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för tidningen vill utskottet uttala, att det finns skäl att inför kommande budgetarbete särskilt överväga hur de totala insatserna för information bäst kan användas för att få ut bästa resultat för riksdagen.
Under behandlingen av budgetförslagen inom utskottet har en ledamot (nyd) dels föreslagit sänkningar av ett antal anslagsposter, dels föreslagit att utskottet med begagnande av sin initiativrätt skulle framlägga vissa förslag till kammaren som har att göra med riksdagsförvaltningens organisation m.m. Utskottet har avvisat dessa förslag.
Utskottet har ingen erinran mot de i budgetpropositionen framlagda anslagsförslagen. Utskottet godtar också det förslag till ytterligare uppräkning med 8 milj.kr. av anslaget A 1 som förvaltningskontorets direktion förordat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 267468000kr.,
men. (v)
2. beträffande riksdagsutskottens resor utom Sverige att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 2 till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1000kr.,
3. beträffande bidrag till studieresor att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 800000kr.,
res. (nyd) - delvis
4. beträffande bidrag till IPU, RIFO m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11802000kr.,
res. (nyd) - delvis
5. beträffande bidrag till partigrupper att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53600000kr.,
res. (nyd) - delvis
6. beträffande förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259660000kr.,
res. (nyd) - delvis
7. beträffande utgivande av otryckta ståndsprotokoll att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 7 till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 225000kr.,
8. beträffande riksdagens byggnader att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 8 till Riksdagens byggnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25610000kr.,
res. (nyd) - delvis
9. beträffande riksdagstryck att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 9 till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 36299000kr.,
res. (nyd) - delvis
10. beträffande riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt B 1 till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 27595000kr.,
11. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt B 3 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8759000kr.,
12. beträffande Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt B 4 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13610000kr.
Stockholm den 17 mars 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Henrik S Järrel (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Under behandlingen" och slutar med "direktion förordat" bort ha följande lydelse:
En sammanställning av anslagen A 1--A 9 enligt bilaga 16 till budgetpropositionen för 1992/93 Riksdagen och dess myndigheter m.m. visar att budgeten för 1991/92 efter en nyligen beslutad uppjustering på tilläggsbudget uppgår till 623,1 milj.kr. Detta skall jämföras med en föreslagen budget för 1992/93 på 655,4 milj.kr. inkl. en uppjustering med 8 milj.kr. för löneskatteuppräkning enligt en framställning från riksdagens förvaltningskontors direktion, dvs. en skillnad på nära 5 %.
Beräknat budgetutfall 1991/92 Budgetförslag 1992/93
Driftkostn. 591,6 milj.kr. 605 milj.kr* Tilläggsbudget drift 5,5 milj.kr. - Tilläggsbudget invest. 7 milj.kr. - Investeringar 20 milj.kr. 50 milj.kr ______________________________________________________________ Summa 623,1 milj.kr. 655 milj.kr
* = inkl. 8 milj.kr.
Som framgår av ovanstående finner man att investeringar i maskiner och fastigheter ökat från beräknat 20 milj.kr. 1991/92 till inte mindre än 50 milj.kr. för 1992/93 samt att de budgeterade driftkostnaderna 1992/93 i stort sett ligger kvar på 1991/92 års nivå, drygt 600 milj.kr.
I svångremstider, som dem vi nu upplever, anser utskottet i likhet med Ny demokrati att riksdagen bör vara ett föredöme och i likhet med alla kommuner och privata företag introducera sparförslag som snarare bör ligga i storleksordningen 10 % än 5 %. Om man lägger sig på 5 % betyder detta att förvaltningskontoret får riksdagens uppdrag att spara 30 milj.kr. räknat på driftkostnaderna, som i 1992/93 års budgetförslag upptagits till ca 605 milj.kr.
En motsvarande 5-procentig besparingsplan bör även gälla för riksdagens myndigheter.
På samma sätt som driftbudgeten måste nagelfaras måste man göra en kritisk granskning av investeringsbudgeten. Det är emellertid inte så enkelt att från förvaltningskontorets grundmaterial räkna fram hur totalanslagen har delats upp på driftkostnader och investeringar. Utskottet har vidare av underlagen sett att riksdagen de senaste åren investerat 50 milj.kr. i datautrustning, och att man för 1992/93 äskar ytterligare 20 milj.kr. Utskottet känner stor tvekan om investeringarna kommer att fortsätta i samma takt i framtiden och efterlyser närmast en treårsplan.
Ett liknande resonemang gäller även för investeringarna i säkerhetsutrustning. Med givna underlag kan ingen ingående granskning göras av den för 1992/93 föreslagna investeringen på 12 milj.kr., vilket är otillfredsställande.
I samband med budgetgranskningen har utskottet upplevt hur svårgenomträngbara budgetsiffrorna blir när driftkostnaderna läggs samman med investeringar i maskiner och fastigheter. Utskottet anser därför att riksdagens redovisningssystem snarast bör moderniseras.
Utskottet har funnit erforderligt att reducera riksdagens förvaltningskontors budgetförslag med 30 milj.kr. Detta motsvarar inte mer än runt 5 %, och det bör inte vara helt omöjligt att även inom riksdagens eget förvaltningsområde aktivt arbeta med rationaliseringar, besparingar och omprioriteringar. Riksdagen kräver mycket hårda tag i den statliga förvaltningen och förutsätter järnhårda grepp i den omfattande kommunala sektorn. Detta kommer övergångsvis självfallet att kännas, men är helt nödvändigt för att på sikt få en bättre ordning i landet. Det måste gå att dra ner på den skattefinansierade verksamheten. Man måste rätta mun efter matsäck och det gäller även riksdagen. Man måste kreativt leta efter möjligheter att avveckla och förenkla skilda verksamheter. Man bör till ett lägre pris kunna köpa funktioner utifrån i stället för att permanenta en ständigt växande fast personalkår. Om vi inte här kan visa nationen att vi kan rationalisera och förbilliga, hur skall vi då kunna upplevas som trovärdiga när vi kräver besparingar i övrigt?
Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört föreslås att anslagspunkterna A 3--6 och A 8--9 reduceras i enlighet med nedan följande hemställan.
dels att utskottets hemställan under mom. 3--6 och 8--9 bort ha följande lydelse:
3. beträffande bidrag till studieresor
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 3 till Bidrag till studieresor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 700000kr.,
4. beträffande bidrag till IPU, RIFO m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 4 till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10802000kr.,
5. beträffande bidrag till partigrupper
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 5 till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49000000kr.,
6. beträffande förvaltningskostnader att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 6 till Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 241360000kr.,
8. beträffande riksdagens byggnader att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 8 till Riksdagens byggnader förbudgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23610000kr.,
9. beträffande riksdagstryck att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 9 till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 32299000kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Enligt min mening borde riksdagens förvaltningskontor inte ha föregripit riksdagens kommande prövning av riksdagsarvodets storlek utan beräknat anslagsbehovet utifrån den nu gällande nivån. Enligt de beräkningar som gjorts i budgetunderlaget har riksdagens förvaltningskontor räknat med månadsarvoden på 22 700 kr. under tiden juli--mars och 26 200 kr. under tiden april--juni. Enligt min mening bör arvodet beräknas hela tiden enligt det lägre beloppet. Därigenom kan anslaget A 1 minskas med ca 3,5 milj.kr. till 256 milj.kr. i stället för 259 468 000 kr. som förvaltningskontoret föreslagit, vartill kommer de 8 milj.kr. som förvaltningskontorets direktion i särskild framställning föreslagit.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt:
1. beträffande ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 16 punkt A 1 till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 264 000 000 kr.