Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1997
Betänkande 1997/98:UbU19
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU19
Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1997
Innehåll
1997/98 UbU19
Sammanfattning
Till riksdagen har överlämnats Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för år 1997 och Riksdagens revisorers berättelse angående granskningen av fondens verksamhet under nämnda år. Utskottet föreslår i detta betänkande att riksdagen lägger de båda berättelserna till handlingarna. I betänkandet behandlas även två motioner som väckts med anledning av Jubileumsfondens verksamhetsberättelse. Utskottet avstyrker såväl motion (v) om behovet av ett könsperspektiv i redovisningen av verksamheten som motion (mp) om etisk policy för fondens placeringar. Reservationer finns från v och mp.
Redogörelserna Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i enlighet med 10 § i fondens stadgar till riksdagen och Riksdagens revisorer avgivit berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1997 (redog. 1997/98: RJ1). Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. skall Riksdagens revisorer granska Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet. Revisorerna skall särskilt se till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande. Efter granskning av Jubileumsfondens verksamhet under år 1997 och fondens årsbokslut har revisorerna till riksdagen överlämnat revisionsberättelse (redog. 1997/98:RR6), varav framgår att granskningen inte givit anledning till anmärkning.
Motionerna
1997/98:Ub14 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om etisk policy för fondens placeringar. 1997/98:Ub15 av Britt-Marie Danestig och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger Riksbankens Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om behovet av ett könsperspektiv i redovisningen av Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet.
Utskottet
Inledning Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades år 1962 genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum år 1968. Den årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. I nuvarande stadgar för stiftelsen (Riksdagens förvaltningskontors författningssamling, RFS, 1988:1) anges bl.a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt, att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt skall uppmärksammas samt att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning. Våren 1993 beslutade riksdagen att en donation på 1 500 miljoner kronor av de tidigare löntagarfondsmedlen skulle överlämnas till Jubileumsfonden för att där förvaltas och användas för kulturvetenskaplig forskning (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). Överlämnandet verkställdes genom regeringsbeslut den 2 december 1993. Såväl avkastningen av de donerade medlen som själva kapitalet får disponeras. Förvaltningen skall handhas så att särredovisning kan ske i förhållande till andra medel som Jubileumsfonden disponerar. Den kulturvetenskapliga donationen skall användas bl.a. till att stödja projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner, att etablera nätverk eller andra fastare samverkansformer nationellt och internationellt t.ex. genom internationella forskarutbytesprogram, att befordra forskarutbildning och forskarrekrytering samt att stödja forskarrörlighet internationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksamheter.
Redovisningen av Jubileumsfondens verksamhet I motion 1997/98:Ub15 (v) påtalas behovet av ett könsperspektiv i redovisningen av Jubileumsfondens verksamhet. Motionärerna anser att möjligheterna att främja jämställdhet inom ramen för fondens verksamhet inte utnyttjas fullt ut. De saknar en redogörelse från fonden, huruvida de åtgärder som fonden vidtagit för att stimulera kvinnliga forskare att söka bidrag till forskningsprojekt har lett till några påtagliga förändringar. U t s k o t t e t har vid ett par tillfällen under senare år behandlat och avstyrkt motioner, vari riktats anmärkningar mot att kvinnliga forskare är starkt underrepresenterade vid fondens fördelning av forskningsanslag (bet. 1995/96:UbU2 och UbU12). Utskottet redogjorde då utförligt för de åtgärder som styrelsen företagit eller avsåg att företa för att öka antalet kvinnor som beviljas forskningsanslag. Utskottet tog fasta på att Jubileumsfonden, som fonden uppgett, även fortsättningsvis kommer att följa frågor om anslag till kvinnliga forskare med uppmärksamhet, intresse och engagemang. Utskottet hänvisar till att det i Jubileumsfondens nu aktuella verksamhetsberättelse redovisas att andelen kvinnor, som söker forskningsanslag, har ökat (s. 3). Det mest glädjande är emellertid, anges det, att andelen beviljade projekt med kvinnliga projektledare har ökat så markant, från ca en fjärdedel till ca en tredjedel. Könsuppdelad statistik i fråga om anslagen till forskning från Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen finns i tabeller i Jubileumsfondens Årsredovisning 1997. I tabellerna anges såväl antalet ansökningar som antalet beviljade ansökningar, särredovisade på kvinnor och män. Utskottet finner inte skäl att tillstyrka motion 1997/98:Ub15.
Etisk policy för Jubileumsfondens placeringar I motion 1997/98:Ub14 (mp) begärs att riksdagen gör ett uttalande till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond om etisk policy för fondens placeringar. I motionen konstateras att Jubileumsfonden förvaltar stora belopp i aktier i såväl svenska som utländska företag. Fonden är alltså en viktig aktör på finansmarknaderna. Motionärerna ser det därför som särskilt angeläget att Jubileumsfonden som statlig fond går före och visar vägen för andra investerare till en etisk inriktning. Styrelsen bör själv vara mest kompetent att utforma en sådan policy, anser motionärerna. De vill att arbetet när det är klart skall redovisas i en redogörelse till riksdagen. Styrelsen bör därefter varje år i fondens årsberättelse redogöra för hur de etiska placeringskriterierna uppfylls. U t s k o t t e t redogör först för vad som är föreskrivet om placeringsverksamheten i stiftelsens stadgar. Enligt 6 § stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RFS 1988:1) förvaltas stiftelsens medel av fondens styrelse i syfte att upprätthålla en långsiktig anslagskapacitet för de forskningsändamål som fonden skall stödja. Styrelsen skall tillse att intresset av god avkastning och riskspridning tillgodoses genom en lämplig sammansättning av fondens tillgångar. I 7 § stadgarna sägs att stiftelsens medel endast får placeras i 1. fordran hos bank eller postgirot, 2. obligationer eller andra skuldförbindelser, som kan anses vara offentligt utbjudna, 3. aktier, konvertibla skuldebrev eller andelar i aktiefonder, som kan anses vara offentligt utbjudna, 4. sådana rättigheter eller skyldigheter som anknyter till något av de värdepapper som anges under 2 och 3, samt 5. fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt. Styrelsen har den 29 maj 1997 fastställt Placeringspolicy för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. I denna anges hur förvaltningen av medlen skall ske med hänsyn till likviditetsrisk, kreditrisk i räntebärande värdepapper, ränterisk, kursrisk i aktier, motpartsrisk och valutarisk samt vilken policy som skall gälla i fråga om utnyttjande av derivat och nya finansiella instrument. Det anges också att styrelsen minst en gång varje räkenskapsår skall pröva om det finns skäl att ändra i placeringspolicyn. Enligt uppgift från Jubileumsfondens finansförvaltning är fondens praxis den att man inte köper aktier i renodlad vapenindustri eller i tobaksbolag. Utskottet anser sig kunna utgå från att Jubileumsfonden gör sina placeringar på ett etiskt godtagbart sätt. Utskottet vill emellertid erinra om att det förhållandet att fonden utgör en stiftelse, dvs. en självständig och självägande förmögenhet, innebär att styrelsen i sina förvaltningsåtgärder inte kan beakta utifrån kommande anvisningar eller påpekanden utan har att i allt följa stiftarens intentioner som de har utformats i stiftelseförordnandet. Något initiativ från riksdagens sida bör därför inte komma i fråga. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionen.
Granskningen av Jubileumsfondens verksamhet Riksdagens revisorers granskning av Jubileumsfondens verksamhet under år 1997 och fondens årsbokslut har inte givit anledning till anmärkning, vilket redovisats ovan under rubriken Redogörelserna. Då utskottet vid sin granskning av Jubileumsfondens förvaltning inte funnit behov av något särskilt uttalande från riksdagens sida, föreslår utskottet att riksdagen lägger Jubileumsfondens verksamhetsberättelse och revisorernas granskningsberättelse till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande behovet av ett könsperspektiv i redovisningen av Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub15, res. 1 (v) 2. beträffande etisk policy för Riksbankens Jubileumsfonds placeringar att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub14, res. 2 (mp) 3. beträffande Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1997 att riksdagen lägger Jubileumsfondens verksamhetsberättelse (redog. 1997/98:RJ1) och revisorernas granskningsberättelse (redog. 1997/98: RR6) till handlingarna.
Stockholm den 14 maj 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Rune Rydén
I beslutet har deltagit: Bengt Silfverstrand (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Gunnar Goude (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd).
Reservationer
1. Behovet av ett könsperspektiv i redovisningen av Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet (mom. 1) Britt-Marie Danestig (v) anför: Min uppfattning är att Riksbankens Jubileumsfond inte lägger tillräcklig vikt vid jämställdhetsfrågan. Underlag och analyser av verksamheten ur ett könsperspektiv är önskvärda och angelägna och bör ingå i redovisningen av Jubileumsfondens verksamhet. Riksdagen bör bifalla motion 1997/98:Ub15. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 bort hemställa 1. beträffande behovet av ett könsperspektiv i redovisningen av Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub15 som sin mening ger Jubileumsfonden till känna vad som ovan anförts,
2. Etisk policy för Riksbankens Jubileumsfonds placeringar (mom. 2) Gunnar Goude (mp) anför: I dagens globaliserade ekonomi kan krav på en etisk inriktning från de stora placerarnas sida vara ett av de främsta instrumenten för att bibehålla och utveckla en marknadsekonomi med ekologiskt och socialt ansvar. Jag ser det som viktigt att Jubileumsfonden i sina årsberättelser framöver redovisar i vilken utsträckning man haft att göra etiska bedömningar i placeringsverksamheten. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub14 som sin mening ge Jubileumsfonden till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 bort hemställa 2. beträffande etisk policy för Riksbankens Jubileumsfonds placeringar att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Ub14 som sin mening ger Jubileumsfonden till känna vad som ovan anförts,