Riksbankens förvaltning år 1996, m.m.
Betänkande 1996/97:FiU25
Finansutskottets betänkande
1996/97:FIU25
Riksbankens förvaltning år 1996, m.m.
Innehåll
1996/97 FiU25
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1996. Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens balansräkning och resultaträkning. I betänkandet behandlar utskottet även två motioner, en rörande penningpolitikens inriktning och en om särskilda avkänningsmärken för blinda på sedlar och mynt. Båda motionerna avstyrks.
Redogörelserna
Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1996
I berättelsen (redog. 1996/97:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare lämnar fullmäktige förslag till dispositionen av Riksbankens resultat. Fullmäktige föreslår 1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar för år 1996, 2. att riksdagen beslutar att Riksbankens resultat som efter avsättning till resultatutjämningsfonden uppgår till 14 056 miljoner kronor skall fördelas så att a) 5 956 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och b) 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket.
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet under år 1996 I berättelsen (redog. 1996/97:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer 1. att fullmäktige i Riksbanken beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning under år 1996, 2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar för år 1996. Riksdagens revisorer har också lämnat utskottet en mer utförlig granskningsrapport (daterad 1997-02-03) som utarbetats gemensamt av Riksbankens revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag svarar för granskningsarbetet, KPMG Bohlins AB.
Fullmäktiges protokoll Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll för år 1996.
Motionerna
En motion har väckts i ärendet, nämligen motion 1996/97:Fi36 av Gudrun Schyman m.fl. (v). I den föreslår Vänsterpartiet: 1. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som sägs i motionen om de negativa effekterna av den alltför restriktiva penningpolitiken, 2. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som sägs i motionen om behovet av att utvidga målet för penningpolitiken, 3. att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad som sägs i motionen om riksbanksfullmäktiges ställningstagande till en svensk anslutning till ERM. I detta sammanhang behandlar utskottet också den under allmänna motionstiden 1996 väckta motionen 1996/97:Fi923 av Ronny Olander (s). I den föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i motionen om införande, överläggningar och initiativ i fråga om avkänningsmärken på nya sedlar och mynt.
Utskottet
Riksbankens förvaltning och resultat Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall avrundas till jämnt hundratal miljoner kronor. Dessutom skall till dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat. Återstoden av årets resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto. Den resultatpåverkan som uppkommer vid en eventuell uppskrivning/nedskrivning av kronans värde skall inte påverka det årsgenomsnitt som läggs till grund för inleveranserna. Detsamma gäller de valutakurseffekter som är en följd av en växelkursregim med flytande krona. I stället skall dispositionsfonden användas för att balansera den effekt som en ändrad växelkurs har på resultatet. Riksbankens resultat före bokslutsdispositioner under 1996 uppgår till 18 630 miljoner kronor. Exklusive valutakurseffekten är resultatet 13 689 miljoner kronor. Fullmäktige föreslår att detta korrigerade resultat läggs till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket. I överensstämmelse med de tidigare fastlagda riktlinjerna föreslår fullmäktige att 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket och att 1 015 miljoner kronor sätts av till dispositionsfonden. Till dispositionsfonden skall enligt förslaget dessutom föras den för 1996 positiva valutakurseffekten på 4 941 miljoner kronor. Totalt kommer därmed överföringen till dispositionsfonden att uppgå till 5 956 miljoner kronor. Resterande del av årets resultat - 4 574 miljoner kronor - skall enligt förslaget sättas av till resultatutjämningsfonden. Finansutskottet har för egen del inget att erinra mot fullmäktiges förslag till disposition av 1996 års resultat. Liksom Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet också att riksdagen fastställer de balans- och resultaträkningar för år 1996 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse. Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande som bilaga 1 resp. bilaga 2. Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning under 1996 inte heller i övrigt funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1996.
Riktlinjer för penningpolitiken m.m. Vänsterpartiet framför i motion Fi36 kritik mot tre olika inslag i den förda penningpolitiken. I motionen kritiseras riksbanksfullmäktige för de negativa effekterna av den, som motionärerna ser det, alltför restriktiva penningpolitiken. De finner det positivt att Riksbanken under 1996 har ändrat strategi och inlett en successiv sänkning av reporäntan parallellt med mer målmedvetna interventioner på penningmarknaden för att stabilisera växelkursen. Riksbankens mycket restriktiva penningpolitik har emellertid försämrat förutsättningarna för en återhämtning av ekonomin, påpekar motionärerna som anser att Riksbanken därför måste ta på sig en stor del av ansvaret för de svårigheter som drabbade svensk ekonomi under föregående år. Motionärerna ser också mycket kritiskt på de uttalanden som riksbanksfullmäktige gjort i frågan om en eventuell svensk anslutning till ERM. Enligt deras mening ger riksbanksfullmäktige i förvaltningsberättelsen sitt stöd för en ERM-anslutning, men detta är, anser de, en fråga för riksdag och regering att avgöra. Slutligen anser motionärerna att målet för penningpolitiken inte kan begränsas till prisstabilitet. I stället måste det enligt deras mening utvidgas och innefatta också tillväxt- och sysselsättningsnivåer. Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Motionärerna ifrågasätter inte att riksbanksfullmäktige skall beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under föregående år. De har inte heller något att erinra mot vare sig det sätt på vilket Riksbankens resultat föreslås bli disponerat, eller att balans- och resultaträkningarna fastställs. Deras kritik riktar sig inte i första hand mot fullmäktiges verksamhet under 1996 utan mer mot penningpolitikens utformning i stort och de riktlinjer som styr penningpolitiken. De frågor som aktualiseras är delvis också av framåtsyftande karaktär. Riksdagens ställningstagande till principiella frågor av denna art bör enligt utskottets mening inte i första hand äga rum i anslutning till behandlingen av riksbanksfullmäktiges förvaltning utan i stället ske i ett större ekonomiskt politiskt sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi36 (v).
Avkänningsmärken på sedlar och mynt I motion Fi923 av Ronny Olander (s) påtalas behovet av särskilda avkänningsmärken på sedlar och mynt för synskadade. När nya sedlar och mynt tas fram är det enligt motionären viktigt att utformningen av dessa diskuteras med de synskadades organisationer. Det hade varit önskvärt med sådana kontakter när 20-kronorssedeln togs fram, men så skedde inte, påpekar motionären som anser att någon typ av avkänningsmärke borde ha kunnat prövas på den nya 50-kronorssedel som infördes i mars 1996. Inom en snar framtid kommer det att avgöras om Sveriges skall delta i EMU och valutaunionen, påpekar motionären. Frågan om avkänningsmärken berör samtliga länder som deltar i EMU- och EU-samarbetet. Regeringen bör därför agera inom gemenskapen med en positiv inställning till frågan. Motionären erinrar om att det är Riksbanken som enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank bestämmer hur sedlar och mynt skall vara utformade. I den mån det behövs för att riksdagen aktivt skall kunna gå in och påverka utformningen av nya sedlar och mynt, bör finansutskottet föreslå nödvändiga förändringar av riksbankslagen, anser motionären. Något yrkande om en sådan förändring framförs dock inte i motionen. Finansutskottet vill med anledning härav framföra följande synpunkter. Det är angeläget att utformningen av sedlar och mynt anpassas till synskadade och andra handikappades särskilda behov. Så har också skett, framför allt när det gäller mynt där bl.a. allergikers och synskadades behov påverkat formen, präglingen och valet av legering. Sedelvalörerna skiljs åt, förutom av motiv, färg och tryckeriteknik, också av storlek. Sålunda är 20- och 100-kronorssedlarna båda 72 mm breda men 130 resp. 140 mm långa. På motsvarande sätt är 500- och 1 000-kronorssedlarna båda 82 mm breda men 150 respektive 160 mm långa. Den nya 50-kronorssedeln är 77 mm bred och 120 mm lång samt har, i förhållande till övriga sedlar, ett mer centerat porträtt på framsidan. Företrädare för synskadades organisationer har till Riksbanken framfört kritik mot den nuvarande 20-kronorssedelns utformning. Förväxlingsrisken mellan den och 100-kronorssedeln är enligt deras mening alltför stor. Införandet av den nya 50-kronorssedeln har föregåtts av kontakter med de synskadades organisationer. Dessa har då också givits tillfälle att lämna synpunkter på behovet av en ny 20-kronorssedel. Under hösten 1997 kommer en ny sådan sedel att införas. Den nya sedeln är mindre än den nuvarande och avviker också i färg. Vad beträffar eurosedlarna finns det ännu inte något beslut om deras slutliga utformning. Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid en arbetsgrupp föreslagit att dessa, i första hand de högre sedelvalörerna, skall förses med särskilda avkänningsmärken. Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat med något särskilt initiativ från riksdagens sida. Motion Fi923 (s) avstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 1996, 2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna balansräkning och resultaträkning för år 1996, 3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat att riksdagen beslutar att Riksbankens resultat, som efter avsättning till resultatutjämningsfonden uppgår till 14 056 miljoner kronor, skall fördelas så att 5 956 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och 8 100 miljoner kronor levereras in till statsverket under budgetåret 1997, 4. beträffande riktlinjer för penningpolitiken m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi36, res. (v) 5. beträffande avkänningsmärken på sedlar och mynt att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi923.
Stockholm den 17 april 1997
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kd), Per Bill (m) och Ronny Korsberg (mp).
Reservation
Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) Johan Lönnroth (v) anser dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Riktlinjer för penningpolitiken m.m. som börjar med ?Finansutskottet vill i denna? och slutar med ?motion Fi36 (v)? borde ha haft följande lydelse: Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Såsom motionärerna framhåller presenterar riksbanksfullmäktige en relativt ljus bild av den svenska ekonomins framtid. Utskottet kan i stora delar dela denna optimism. Men det förutsätter att penningpolitiken ges en annan inriktning än den som hittills förts. I likhet med motionärerna anser utskottet att Riksbanken, med sin mycket restriktiva tillämpning av penningpolitiken, måste ta på sig en stor del av ansvaret för de svårigheter som drabbade svensk ekonomi under föregående år. Den nödvändiga budgetsaneringen hade inte behövt bli lika tung, och sysselsättningen hade kunnat utvecklas mera positivt, om inte Riksbanken så allvarligt missbedömt den ekonomiska situationen. I grunden handlar det om att riksbanksfullmäktige underskattar de negativa realekonomiska effekterna av en ensidigt inflationsbekämpande politik. I dag råder i det närmaste deflation, något som inte hänt sedan 1920-talet. Det privata sparandet är för högt och sysselsättningsnivån för låg. Riksbankens prisstabilitetspolitik har varit mycket kostsam för det svenska folkhushållet. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att det är fel att reducera målet för penningpolitiken till en fråga om prisstabilitet. Givet det målet har den svenska Riksbanken varit mycket lyckosam, men det har varit en pyrrhusseger. Målet för penningpolitiken måste utvidgas till att innefatta också tillväxt- och sysselsättningsnivåer. Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för riksbanksfullmäktige. I förvaltningsberättelsen ger riksbanksfullmäktige sitt stöd för en ERM- anslutning. Utskottet anser i likhet med motionärerna att detta är en fråga för riksdag och regering. Detta bör också riksdagen som sin mening ge till känna för riksbanksfullmäktige. dels att utskottets hemställan under 4 borde ha haft följande lydelse: 4. beträffande riktlinjer för penningpolitiken m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi36 som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna vad utskottet anfört om de negativa effekterna av den alltför restriktiva penningpolitiken, om behovet av att utöka målet för penningpolitiken och om riksbanksfullmäktiges ställningstagande till en svensk anslutning till ERM, Särskilt yttrande
Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) Johan Lönnroth (v) anför: Som finansutskottets majoritet säger är Vänsterpartiets motion Fi36 delvis framåtsyftande; den handlar bl.a. om den framtida penningpolitiken. Men motionen är också inriktad på vad Riksbanken gjort under 1996. Jag finner det synnerligen märkligt att utskottet inte skulle kunna ha synpunkter på och rikta kritik mot vad Riksbanken gjort oavsett vad vi säger om ansvarsfrihet för fullmäktige, dispositionen av resultatet samt balans- och resultaträkningarna. Riksbanken är riksdagens bank och det är självklart en rättighet för oss att ha synpunkter på all dess verksamhet i samband med behandlingen av verksamhetsberättelsen. Riksbankens bokslut
Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och inlåningsrepor har värdena i balansräkningen för 1994 justerats.
Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och inlåningsrepor har värdena i balansräkningen för 1994 justerats.
Anm. På grund av ändrade redovisningsprinciper för utlånings- och inlåningsrepor har värdena i resultaträkningen för 1994 justerats.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Redogörelserna........................................1 Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år 1996 1 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet under år 1996 1 Fullmäktiges protokoll 2 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................2 Riksbankens förvaltning och resultat 2 Riktlinjer för penningpolitiken m.m. 3 Avkänningsmärken på sedlar och mynt 4 Hemställan 5 Reservation...........................................5 Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) (v) 6 Särskilt yttrande.....................................7 Riktlinjer för penningpolitiken m.m. (mom. 4) (v) 7 Bilagor 1. Riksbankens balansräkning 8 2. Riksbankens resultaträkning 10