Riksbankens förvaltning år 1994
Betänkande 1994/95:FiU21
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU21
Riksbankens förvaltning år 1994 (redog. 1994/95:RB1 och RR5)
Innehåll
1994/95 FiU21
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att riksbanksfullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under år 1994.
Utskottet biträder också fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat samt föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens balansräkning och resultaträkning.
I betänkandet behandlar utskottet också två under allmänna motionstiden väckta motioner, en om en myntreform och en om särskilda avkänningsmärken för synskadade på sedlar och mynt. Båda motionerna avstyrks av utskottet.
Redogörelserna m.m.
Riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för år 1994
I berättelsen (redog. 1994/95:RB1) lämnar fullmäktige en redogörelse för den förda kredit- och valutapolitiken samt för bankens verksamhet i övrigt. Vidare lämnar fullmäktige förslag till dispositionen av Riksbankens resultat.
Fullmäktige föreslår
1. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar för år 1994,
2. att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat efter upplösning av resultatutjämningsfonden, 8 594 miljoner kronor, skall
a) 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket och b) 2 394 miljoner kronor överföras till dispositionsfonden.
Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riksbankens verksamhet under år 1994
I berättelsen (redog. 1994/95:RR5) tillstyrker Riksdagens revisorer
1. att fullmäktige i Riksbanken beviljas ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning under år 1994, 2. att riksdagen fastställer Riksbankens i förvaltningsberättelsen återgivna balans- och resultaträkningar för år 1994.
Riksdagens revisorer har också tillställt utskottet en mer utförlig granskningsrapport (daterad 1995-02-07) som utarbetats gemensamt av Riksbankens revisionsavdelning och den revisionsbyrå som på Riksdagens revisorers uppdrag svarar för granskningsarbetet, KPMG Bohlins AB.
Fullmäktiges protokoll
Utskottet har som underlag för sin prövning även haft tillgång till riksbanksfullmäktiges särskilda och allmänna protokoll för år 1994.
Motionerna
1994/95:Fi601 av Bertil Persson (m) i vilken yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att av tio svenska kronor skapa en ny krona.
1994/95:Fi602 av Ronny Olander (s) i vilken yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av riksbankslagen att riksdagen löpande kan påverka utformningen av nya sedlar och mynt,
2. att riksdagen ger riksbanksfullmäktige till känna vad i motionen anförts om införande av avkänningsmärken på nya sedlar och mynt.
Utskottet
Riksbankens förvaltning
Riksbankens resultat har under senare år disponerats i enlighet med riktlinjer som fullmäktige lade fast i anslutning till 1988 års bokslut. Riktlinjerna har godkänts av riksdagen. Enligt dessa skall Riksbanken varje år till statsverket leverera in ett belopp som motsvarar 80 % av de fem senaste årens genomsnittliga resultat före bokslutsdispositioner. Beloppet skall avrundas till jämt 100-tal miljoner kronor. Dessutom skall till dispositionsfonden varje år avsättas 10 % av samma genomsnittliga resultat. Återstoden av årets resultat skall avsättas till ett resultatutjämningskonto.
Den resultatpåverkan som uppkommer vid en eventuell uppskrivning/nedskrivning av kronans värde skall inte påverka det årsgenomsnitt som läggs till grund för inleveranserna. I stället skall dispositionsfonden användas för att balansera den effekt som en ändrad växelkurs har på resultatet. Avsikten härmed är att man inte skall ta i anspråk ett resultat som uppkommit genom en större omvärdering av tillgångar och skulder.
Riksbanken redovisar för år 1994 ett negativt resultat före bokslutsdispositioner på --10 055 miljoner kronor. Exkluderas valutakurseffekten är motsvarande resultat 2 394 miljoner kronor sämre. Fullmäktige föreslår att detta korrigerade resultat på --12 449 miljoner kronor läggs till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket.
I enlighet med de fastlagda riktlinjerna föreslår fullmäktige att 2 394 miljoner kronor överförs till dispositionsfonden och 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket. Eftersom 1994 års resultat före bokslutsdispositioner var negativt måste Riksbanken för att kunna genomföra detta lösa upp resultatutjämningsfonden med (10 055+6 200+2 394=) 18 649 miljoner kronor.
Finansutskottet har för egen del inget att erina mot fullmäktiges förslag till disposition av 1994 års resultat. Liksom Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet också att riksdagen fastställer de balans- och resultaträkningar för år 1994 som finns intagna i Riksbankens förvaltningsberättelse. Balansräkningen och resultaträkningen finns även fogade till detta betänkande som bilaga 1 resp. bilaga 2.
I den granskningsrapport som Riksbankens revisionsavdelning har utarbetat tillsammans med KPMG Bohlins AB och som Riksdagens revisorer under hand har delgivit utskottet aktualiseras en redovisningsteknisk fråga. I likhet med tidigare år ingår i Riksbankens resultaträkning i posten utländska rörelsens ränteintäkter även valutakurseffekter. Dessa kan i nuvarande redovisningssystem inte särredovisas. I granskningsrapporten framhåller de båda revisionsorganen att det är viktigt att man i ett nytt redovisningssystem kan särskilja kurseffekter från ränteintäkter, eftersom kurseffekterna påverkar dispositionen av Riksbankens resultat. Utskottet delar denna uppfattning. Enligt vad utskottet inhämtat håller Riksbanken på att se över sitt redovisningssystem bl.a. i syfte att få till stånd en sådan förändring, och något särskilt initiativ från riksdagens sida är därför inte påkallat.
Utskottet har vid sin granskning av Riksbankens förvaltning i övrigt inte funnit något som föranleder särskilt uttalande. I likhet med Riksdagens revisorer tillstyrker utskottet därför att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under 1994.
Myntreform
I motion Fi601 av Bertil Persson (m) begärs att en myntreform genomförs varvid en ny krona skall motsvara tio av dagens.
Samme motionär har de fyra senaste åren väckt motioner av snarlik innebörd. På förslag av finansutskottet har dessa avslagits av riksdagen. Utskottet har i sakfrågan inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionärens förslag.
Avkänningsmärken på sedlar och mynt
I motion Fi602 av Ronny Olander (s) påtalas behovet av särskilda avkänningsmärken på sedlar och mynt för synskadade. När nya sedlar och mynt tas fram är det enligt motionären viktigt att utformningen av dessa diskuteras med de synskadades organisationer. Några sådana överläggningar hölls inte när 20-kronorssedeln togs fram, påpekar motionären. Han föreslår att någon typ av avkänningsmärke skall införas på den nya 50-kronorssedel som Riksbanken för närvarande överväger att införa. Detta borde bli föremål för en utredning, anser motionären som också begär att finansutskottet skall lägga fram förslag om de ändringar av riksbankslagen som behövs för att riksdagen aktivt skall kunna gå in och påverka utformningen av nya sedlar och mynt.
Finansutskottet vill i denna fråga framhålla följande. Det är angeläget att utformningen av sedlar och mynt anpassas till synskadade och andra handikappades särskilda behov. Så har också skett, framför allt när det gäller mynt där bl.a. allergikers och synskadades behov påverkat formen, präglingen och valet av legering. Sedelvalörerna skiljs åt, förutom av motiv, färg och tryckeriteknik, också av storlek. Sålunda är 20- och 100-kronorssedlarna båda 72 mm breda men 130 resp. 140 mm långa. På motsvarande sätt är 500- och 1 000-kronorssedlarna båda 82 mm breda men 150 resp. 160 mm långa.
Genom 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank har riksdagen delegerat till Riksbanken att bestämma utformningen av de sedlar och mynt som banken ger ut. Som motionären framhåller utreder Riksbanken för närvarande behovet av en ny 50-kronorssedel. Enligt vad utskottet inhämtat har företrädare för två synskadeorganisationer vänt sig till Riksbanken och begärt företräde för att få redovisa sina synpunkter på den nya sedelns utformning liksom på de ändringar man vill få till stånd i den nuvarande 20-kronorssedeln. Riksbanken har ställt sig positiv till en sådan kontakt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet det inte påkallat med något särskilt initiativ från riksdagens sida. Motion Fi602 (s) avstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ansvarsfrihet för Riksbankens förvaltning att riksdagen beviljar fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under år 1994, 2. beträffande Riksbankens balans- och resultaträkningar att riksdagen fastställer Riksbankens i bilagorna 1 och 2 återgivna balansräkning och resultaträkning för år 1994,
3. beträffande dispositionen av Riksbankens resultat att riksdagen beslutar att av Riksbankens resultat efter upplösning av resultatutjämningsfonden, 8 594 miljoner kronor, skall dels 6 200 miljoner kronor levereras in till statsverket under budgetåret 1994/95, dels 2 394 miljoner kronor föras över till dispositionsfonden,
4. beträffande myntreform att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi601,
5. beträffande avkänningsmärken på sedlar och mynt att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi602.
Stockholm den 20 april 1995
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kjell Nordström (s), Thomas Östros (s), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Anna Åkerhielm (m) och Ulla-Britt Hagström (kds).
Riksbankens bokslut
Bilaga 1
Bilaga 2