Rennäringslagstiftningen, stöd till rennäringen m.m.
Betänkande 1992/93:BoU12
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU12
Rennäringslagstiftningen, stöd till rennäringen m.m.
Innehåll
1992/93 BoU12
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen, bilaga 10, föreslagna anslagen till rennäringen m.m. Utskottet föreslår riksdagen att inte godkänna vad i propositionen anförts om utformningen av ersättningarna på grund av Tjernobylolyckan. Samtliga i betänkandet behandlade motioner avseende frågor om rennäringen avstyrks.
En reservation har bifogats betänkandet.
NIONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 10 (Jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen nu förordats om utformningen av ersättningarna på grund av Tjernobylolyckan,
2. för budgetåret 1993/94 anvisa
a) till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag på 11017000 kr,
b) till Prisstöd till rennäringen ett förslagsanslag på 38000000 kr,
c) till Ersättningar för viltskador m.m. ett förslagsanslag på 12320000 kr,
d) till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall ett förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo402 av John Andersson (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Fri- och rättighetskommittén.
1992/93:Bo602 av Berith Eriksson och Elisabeth Persson (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i rennäringslagen att fisket som näringsutövning får samma ställning som renskötseln enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av rennäringslagen att samebyarna tillåts driva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mångfald och valfrihet i samesamhället,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samerna genom Sametinget skall administrera upplåtelse för jakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
1992/93:Bo603 av Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den aktivt bör medverka till en nordisk insats för att stödja uppbyggnaden av en samisk turistnäring.
1992/93:Bo604 av Axel Andersson och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens kostnadsansvar för kontroll av fallvilt i de områden av Sverige som drabbades av cesiumnedfall efter Tjernobylolyckan.
1992/93:Bo605 av Leo Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av stängsel inom rennäringen.
1992/93:Bo606 av Ulla Orring (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om en omfördelning av resurser till anslaget "Främjande av rennäringen",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för betesinventeringarna.
1992/93:Bo607 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer i sin tilläggsbudget med erforderliga medel för betesinventering.
1992/93:Bo608 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rimligt stöd till Landsförbundet svenska samer (LSS) för förande av talan i Genève.
1992/93:Bo609 av Åke Selberg och Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av bestämmelserna om förvärv av kronoöverloppsmark.
1992/93:Bo610 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för ett startstöd i någon form till mobila slakterier.
1992/93:Jo415 av Widar Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till fiskevård till Gävleborgs och Västernorrlands län som drabbats hårt av Tjernobylolyckan.
1992/93:Jo418 av Bertil Måbrink och Berith Eriksson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskevårdsinsatser i Gävleborgs fiskevatten i samband med cesiumnedfallet från Tjernobylkatastrofen.
En skrivelse har inkommit från Landsförbundet Svenska Samer, LSS.
Utskottet
Anslag till rennäring m.m.
Ersättning på grund av radioaktivt nedfall
Främst rennäringen men även annan köttproduktion i vissa delar av norra Sverige får vidkännas kostnader på grund av höga halter av radioaktivt cesium i det naturliga fodret till följd av Tjernobylolyckan. Kostnaderna kan ersättas av staten enligt förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag för kostnader och förluster på grund av radioaktivt nedfall. Ersättning kan också utgå enligt förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning.
Kostnaderna för ersättningen till rennäringen är enligt propositionen främst beroende av variationer i växternas cesiumupptag, omfattningen av den totala renslakten och prisstödets storlek. Enligt Jordbruksverket har en konsekvens av ersättningssystemet blivit att slaktföretagen i ökad omfattning har slaktat renar från cesiumhaltiga områden.
För att minska cesiumhalten i renkött kan vissa årgärder vidtas. Vinterslakten kan tidigareläggas och slaktrenar kan helutfodras eller flyttas. Sådana åtgärder är enligt propositionen administrativt betungande och kostnadskrävande. Regeringen har därför uppdragit åt Jordbruksverket att göra en översyn av utformning av ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan och har förslagit att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om utformningen.
Ett riksdagens godkännande enligt regeringsförslaget bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på Jordbruksverkets översyn och regeringens fortsatta beredning av frågan. I den mån det därefter kan anses erforderligt och önskvärt med ett riksdagens godkännande av utformningen av ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan förutsätter utskottet att regeringen utan något riksdagens begäran därom återkommer i ärendet.
I detta sammanhang behandlar utskottet tre motioner som tar upp problemet med radioaktivt nedfall. I motion Bo604 (s) föreslås att staten skall ersätta kostnader för analys av cesiumhalten i fallvilt i de områden som drabbats av nedfall. Enligt motionärerna har många kommuner inom nedfallsområdet skaffat analysutrustning och tidigare analyserat fallvilt kostnadsfritt. Numera måste jägarna betala för detta. I motionerna Jo418 (v) och Jo415 (s) anses att staten bör ge ekonomiskt stöd för fiskevårdsinsatser i Gävleborgs län, som drabbats av cesiumnedfall. Enligt motion Jo415 bör insatserna också gälla Västernorrlands län. Det anförs bl.a. att Tjernobylolyckan drastiskt försämrat sportfisket och fiskevårdsorganisationernas möjligheter att bedriva fiskevård inom drabbade områden.
De insatser som åsyftas i motionerna synes främst vara utsättning av fisk i små vatten för att sportfisket skall kunna upprätthållas. Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om att det vore önskvärt med statligt stöd för sådana fiskevårdande åtgärder som aktualiserats i motionerna. Emellertid anser utskottet att det i nuvarande stastfinansiella läge inte är försvarligt att föreslå att medel anvisas för ändamålet. Utskottet avstyrker motionerna Bo604 (s), Jo418 (v) och Jo415 (s) om bidrag till vissa fiskevårdsinsatser m.m.
Främjande av rennäringen
Såsom framgår av budgetpropositionen används detta anslag till bl.a. upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden och inventering och kartläggning av vinterbetesmarker. Fördelningen av anslaget för dessa ändamål sker efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. Anslaget används därutöver för underhåll av riksgränsstängsel i enlighet med åtagande genom 1972 års svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och marknadsplanering. Genom konventionen har vissa områden i Sverige upplåtits för norsk renbetning. Svensk renbetning inom dessa områden är i princip förbjuden. Enligt budgetpropositionen sker överträdelser i ökad omfattning och resurser för att stävja dessa överträdelser föreslås tillföras länsstyrelsen. Av det föreslagna anslaget på 11017 000 kr föreslås att -- utöver tidigare disponerade 4513000 kr -- ytterligare 600 000 kr eller totalt 5113000 kr får disponeras för att uppfylla åtaganden i renbeteskonventionen. I propositionen betonas särskilt behovet av att staten och företrädare för rennäringsutövarna vid sina överläggningar om hur en del av anslaget skall disponeras avsätter tillräckliga resurser för inventering av vinterbetesmarkerna.
Underhållet av riksgränsstängslet och behovet av renbetesinventeringar tas upp i motionerna Bo605 (s), denna motion i motsvarande del, Bo606 (fp) yrkande 1 och Bo607 (v). I den förstnämna motionen, föreslås att riksdagen i konsekvens med tidigare uttalande (1992/93:BoU8 s. 15) om vikten av att betesinventeringarna genomförs, räknar upp anslaget med lägst 600000 kr. Motionären anser det inte rimligt att dra ner på angelägen rådgivning eller att ytterligare urholka renskötarnas trygghetspaket. I motion Bo606 (fp) föreslås att problemet löses genom att riksdagen beslutar om en omfördelning av resurser från det stöd som utgår till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (B 8-anslaget). I v-motionen föreslås en tredje lösning, nämligen att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget avseende erforderliga medel till betesinventering. I s-motionen och i fp-motionen, yrkande 2, föreslås också att riksdagen ger regeringen till känna att en plan bör framläggas om hur arbetet med betesinventeringarna skall fullföljas.
Vad gäller renbetesinventeringen vill utskottet hänvisa till vad utskottet framhöll i betänkande 1992/93:BoU8 om vikten av att inventeringar utförs. Utskottet utgår ifrån att det för såväl staten som rennäringens utövare är en angelägen uppgift och förutsätter att de överläggningar som förekommer om fördelning av medel till olika ändamål leder till ett godtagbart resultat avseende inventering av vinterbetesmarker. Hur det fortsatta inventeringsarbetet skall utföras liksom hur planeringen av arbetet bör genomföras är enligt utskottets mening en fråga som lämpligen bör behandlas vid överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringen. Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna Bo605 (s) i motsvarande del och Bo606 (fp) yrkande 2 om att en särskild plan för betesinventering skall upprättas.
I anslagsfrågan vill utskottet anföra följande. De åtaganden som staten gjort när det gäller vissa riksgränsstängsel mot Norge och norsk renbetning skall självfallet uppfyllas. Utskottet har inte grundad anledning ifrågasätta den disposition av anslaget son föreslås i budgetpropositionen. Något utrymme för att höja det totala anslaget finns enligt utskottets mening inte för närvarande. Inte heller är utskottet berett att föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo607 (v) om att regeringen på tilläggsbudget skall återkomma med förslag om medel för renbetesinventering. Det ankommer på regeringen att, utan någon riksdagens begäran därom, hålla frågan aktuell och, om så visar sig erfoderligt, återkomma till riksdagen.
Utskottet tillstyrker anvisat anslag till främjande av rennäringen och avstyrker med hänvisning till vad ovan anförts motionerna Bo605 (s), i motsvarande del, Bo606 (fp) yrkande 1 och Bo607 (v).
Övriga anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen (bil. 10, littera E) föreslagits beträffande övriga anslag till rennäringen för budgetåret 1993/94.
Övriga frågor om rennäringen
I motion Bo602 (v) tas upp flera förslag till ändringar i rennäringslagen. I yrkande 1 föreslås att lagen ändras så att fiskenäringen får samma ställning som renskötseln. Med förslaget åsyftas att ge fiskesamer, som är beroende av fiske för sin huvudsakliga försörjning, en bättre ställning såväl ekonomiskt som rättsligt.
Riksdagen avslog ett motsvarande motionsyrkande i december 1992 (1992/93:BoU8). Utskottet hänvisade till de i propositionen 1992/93:32 redovisade ändringarna för upplåtelse av jakt- och fiskerätt. Dessa kommer att innebära att alla fiskesamer som helt eller delvis försörjer sig på fiske i princip beviljas upplåtelse. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer fiskesamernas försörjningsmöjligheter och att regeringen utan något särskilt tillkännagivande återkommer till riksdagen i lämpligt sammanhang om det visar sig att fiskesamernas rättigheter inte kommer att kunna tillgodoses i rimlig grad. Utskottet har inte nu funnit anledning att ändra sitt ställningstagande. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo602 (v) yrkande 1.
I motion Bo602 (v) yrkande 2 föreslås en lagändring i syfte att ge samebyarna möjlighet att driva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Det är enligt motionärerna naturligt att anknyta en breddning av näringsverksamheten till samebyn eftersom den utgör grunden för samiskt liv. I yrkande 3 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att mångfald och valfrihet måste gälla också i samesamhället. Motionärerna anser att arbetstillfällen måste skapas för dem som inte kan få sin utkomst som renskötare, främst kvinnor och ungdomar, så att de kan leva kvar i det samiska samhället. Yrkande 4 slutligen tar upp frågan om administrationen av upplåtelse av jakt och fiskerätt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Enligt motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att upplåtelserätten skall organiseras och administeras av samerna själva genom sametinget.
Även de spörsmål som tas upp i yrkande 2 och 4 avslogs av riksdagen i december 1992. I nyss nämnda proposition föreslogs ingen ändring av gällande regler om samebyns verksamhetsområde. Inte heller utskottet förespråkade någon ändring utan avstyrkte ett motionsyrkande om ytterligare utredning i frågan. När det gäller upplåtelse av jakt- och fiskerätt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ansåg utskottet att länsstyrelsen bör ha kvar ansvaret för administrationen av dessa frågor. Utskottet kan inte finna att det tillkommit något nytt i dessa frågor som bör föranleda riksdagen att ändra tidigare ställningstaganden. Motion Bo602 (v) yrkandena 2 och 4 om samebyns verksamhetsområde och upplåtelse av jakt och fiske avstyrks.
Vad gäller motion Bo602 (v) yrkande 3 som tar upp behov av mångfald och valfrihet i samesamhället delar utskottet motionärernas uppfattning att dessa företeelser bör finnas såväl i samesamhället som i andra samhällen. En samhällsordning måste emellertid utvecklas i första hand på det sätt och i den takt som invånarna själva önskar. Här kommer Sametinget att ha en viktig funktion. Sametinget skall såsom framgår av sametingslagen verka för en levande samisk kultur. Enligt utskottets mening bör samerna själva och Sametinget ta ställning till vilka frågor som bör prioriteras för att det mål som åsyftas skall uppnås. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo602 (v) yrkande 3.
En annan fråga som utskottet tidigare behandlat är den som tas upp i motion Bo610 (nyd) om stöd till mobila slakterier. Enligt motionären bör utredas möjligheten att genom investeringsstöd eller annan stimulansåtgärd skapa förutsättningar för ett antal samebyar att tillsammans köpa av Livsmedelsverket godkänt mobilt slakteri. Genom ändrade bestämmelser om kontrollen vid renslakt är det enligt motionären annars svårt för de enskilda samebyarna att på ett godkänt sätt besiktiga, slakta och ta hand om djuren ute i terrängen.
Riksdagen beslutade våren 1989 om förstärkt livsmedelskontroll (1988/98:JoU14). Beslutet innebär bl.a. att besiktning av renkött vid köttbesiktningsbyrå kommer att upphöra vid utgången av juni månad 1993. Därefter avses renslakten ske vid kontrollslakterier. De ändrade bestämmelserna om kontroll av renslakt medför att ett antal slakteriföretag inte kommer att godkännas som kontrollslakterier utan att investeringar i och ombyggnader kan erfordras.
Enligt vad utskottet erfarit har under det senaste året investeringar gjorts i mobila slakterier i Norrbottens län. Finanseringen har lösts genom att regionalt stöd lämnats med upp till 50 % av investeringskostnaden. Därutöver har lån erhållits från utvecklingsfonden. Även i Västerbottens län har mobila slakterier tillkommit genom att investeringsfrågan lösts på samma sätt som i Norrbottens län. I Jämtlands län är, enligt vad utskottet erfarit, frågan hur kontrollslakt skall genomföras under övervägande. Enligt utskottets bedömning finns goda möjligheter att genom befintliga stödformer göra nödvändiga investeringar för att de skärpta kraven på kontroll av renslakten skall kunna efterlevas. Vad som eftersträvas i motionen kan i allt väsentligt anses tillgodosett. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo610 (nyd).
I motion Bo603 (v) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den aktivt bör medverka till en nordisk insats för att stödja uppbyggnaden av en samisk turistnäring. Frågan togs upp vid Nordiska rådets session i Århus i november 1992 men resultatet blev enligt motionen en urvattnad rekommendation till Nordiska ministerrådet.
Nordiska rådet har i sin redogörelse den 15 januari 1993 för planerna för det nordiska samarbetet på turistsidan anfört att en av de stora satsningarna under 1993 är en samnordisk Nordkalottkampanj, som främst riktas mot den tyska marknaden. Enligt Nordiska rådets svenska delegation har Ministerrådet i sin verksamhetsberättselse för år 1992 uttalat att krav kommer att ställas på att hänsyn skall tas till samiska intressen i enlighet med rekommendationens innehåll och intentioner.
Genom Ministerrådets behandling av ärendet har regeringen uppmärksammats på frågan. Enligt utskottets mening är frågan om regeringens insatser för att främja uppbyggnad av samisk turistnäring således redan väckt och dess fortsatta handläggning bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion Bo603 (v).
I motion Bo609 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i motionen anförts om behovet av en översyn av bestämmelserna om förvärv av kronoöverloppsmark. Enligt motionen måste bestämmelserna utformas på ett sådant sätt att också ersättning för upphävande av renskötselrätten klaras ut i samband med det direkta köpet. Det är inte ovanligt vid försäljning av statens mark ovan odlingsgränsen att länsstyrelsen lämnar förslag på ersättning för renbetesrätten som vida överstiger det pris som överenskommits mellan parterna. Motionärerna anser att det lämpligaste är att låta länsstyrelsens rennäringsdelegation handha sådan markförsäljning och att Domänverket helt frikopplas.
Riksdagen beslutade i maj 1991 om Domänverkets bolagisering. I regeringens proposition 1991/92:134 om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform förordades att all statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen samt utvidgningshemmanen bör bli kvar i statens ägo. Statens mark nedanför odlingsgränsen skall i princip överlåtas på det nya bolaget. Riksdagen godtog förslaget (1991/92:NU33). Statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen kommer enligt proposition 1992/93:37 att förvaltas av den nya statliga myndigheten för fastighetsförvaltning som riksdagen beslutade om i december 1991 (1991/92:FiU8). Frågor om försäljning av sådan mark prövas av regeringen. Detta framgår av en nyligen gjord ändring i rennäringsförordningen. Det är också regeringen som kan förordna om upphävande av renskötselrätten för visst markområde. Sådant förordnande får meddelas när området behövs för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719), dvs. sådana särskilda ändamål som anges i lagen och för vilka expropriation får ske. I fråga om ersättning med anledning av förordnande om att renskötselrätten skall upphöra gäller utöver rennäringslagen bestämmelserna i expropriationslagen om expropriation av särskild rätt till fastighet.
Regering och riksdag har således helt nyligen slagit fast hur kronomarken ovanför odlingsgränsen och renbetesfjällen skall förvaltas m.m. Den beslutade ordningen beträffande prövning av frågor om försäljning av staten tillhörig mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen m.m. innebär att ärendet får en enhetlig behandling, något som i sin tur är en fördel ur rättssäkerhetssynpunkt. Utskottet anser inte att vad som anförs i motion Bo609 (s) ger riksdagen anledning att begära en omprövning av den nyligen beslutade ordningen. Motion Bo609 (s) avstyrks.
I motionerna Bo402 (-) och Bo608 (nyd) behandlas frågan om äganderätt och nyttjanderätt av mark ovanför odlingsgränsen. I den förstnämnda motionen föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om äganderätten för privata fastigheter belägna ovanför odlingsgränsen ses över och att Fri- och rättighetskommittén ges tilläggsdirektiv för en sådan översyn och utredning. Enligt motionären hävdar ortsbefolkningen att fel begåtts vid den allmänna avvittringen genom att mark som rätteligen skulle ha tillförts de olika privata fastigheterna i stället hänförts till kronoöverloppsmark. När det gäller rennäringen anförs att en rad inskränkningar i den privata äganderätten ifrågasätts.
I den andra motionen, Bo608 (nyd), föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att Landsförbundet Svenska Samer (LSS) bör få ett rimligt stöd för att föreningen i Genève skall kunna föra en process mot staten om äganderätten och därmed sammanhängande frågor inom renskötselområdet.
Senast i december 1992 (1992/93:BoU8) avslog riksdagen ett motionsyrkande om utredning av äganderättsfrågor inom renskötselområdet. Utskottet gjorde den bedömningen att frågor som i grunden rör rättsliga förhållanden inte kan lösas på annat sätt än genom domstolsprövning. Motion Bo402 (-) om tilläggsdirektiv till Fri- och rättighetskommittén synes ha samma syfte, nämligen att få en utredning till stånd om vem som civilrättsligt är ägare till viss mark. Utskottet, som vidhåller sin uppfattning, avstyrker med det anförda motionen.
Vad gäller processkostnader kan staten betala en rättssökandes rättegångskostnader om denne uppfyller förutsättningarna för allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429) och beviljats sådan hjälp. Utskottet anser sig inte kunna medverka till att någon, som anser sig ha lidit rättsförlust, på sätt som föreslås i motionen skulle ges bidrag från staten för att kunna starta och driva en process. Utskottet avstyrker med hänvisning till vad nu anförts motion Bo608 (nyd) om statligt stöd till vissa processkostnader.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utformningen av ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan att riksdagen inte godkänner vad i propositionen förordats,
2. beträffande bidrag till vissa fiskevårdsinsatser m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo604, 1992/93:Jo415 och 1992/92:Jo418,
3. beträffande plan för betesinventering att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo605 (s) i motsvarande del och 1992/93:Bo606 yrkande 2,
4. beträffande anslag till främjande av rennäringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bilaga 10 och med avslag på motionerna 1992/931:Bo605 i motsvarande del, 1992/93:Bo606 yrkande 1 och 1992/93:Bo607 till Främjande av rennäringen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11017000kr,
5. beträffande övriga anslag till rennäringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bilaga 10 för budgetåret 1993/94 anvisar till a) Prisstöd till rennäringen ett förslagsanslag på 38000000kr, b) Ersättning för viltskador m.m. ett förslagsanslag på 12320000kr, c) Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall ett förslagsanslag på 1000 kr,
6.beträffande fiskesamernas rättigheter att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkande 1,
7.beträffande samebyns verksamhetsområde och upplåtelse av jakt och fiske att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkandena 2 och 4,
8.beträffande mångfald och valfrihet i samesamhället att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo602 yrkande 3,
9.beträffande mobila slakterier att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo610,
10.beträffande insatser för att främja uppbyggnad av samisk turistnäring att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo603,
11.beträffande försäljning av staten tillhörig mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo609,
12.beträffande äganderättsfrågor inom renskötselområdet att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo402,
13. beträffande statligt stöd till vissa processkostnader att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo608. res. (nyd) Stockholm den 11 mars 1993 På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Harry Staaf (kds) och Max Montalvo (nyd).
Reservation
Statligt stöd till vissa processkostnader (mom. 13)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Vad gäller" och slutar med "vissa processkostnader" bort ha följande lydelse:
Frågan om äganderätten till marken inom de områden som omfattas av renskötsel är omtvistad. Mot statens äganderätt står på skilda grunder såväl samernas som andra enskilda fastboendes äganderättsanspråk. Det kan också ifrågasättas om renskötselrätten är en kollektiv rätt som tillkommer den samiska befolkningen. Ny demokrati har tidigare (1992/92:BoU8) hävdat att riksdagen borde begära en ordentlig utredning om dessa frågor. Även utskottet anser det viktigt att få fram ett klargörande. Detta kan nu förverkligas om -- såsom föreslås i motion Bo608 (nyd) -- Landsförbundet Svenska Samer (LSS) ges ekonomisk möjlighet att föra den talan i Genève som planeras. Enligt utskottets mening bör staten medverka till att talan kan genomföras. Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av motionen som sin mening ger regeringen till känna att Landsförbundet Svenska Samer (LSS) bör ges ett rimligt stöd för genomförande av sin talan.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 13. beträffande statligt stöd till vissa processkostnader att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Bo608 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.