Regler om byggande m.m. (Betänkande 1988/89:BoU1 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande

1988/89:BoUl

Regler om byggande m.m.

1988/89

BoUl

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 18 motioner helt eller delvis. I tre motioner (m)
behandlas frågan om byggnormernas utformning och omfattning i stort.
Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att ett av boverkets
styrelse nyligen fattat beslut om nybyggnadsreglernas utformning i allt
väsentligt ligger i linje med vad motionärerna förordat om normernas
utformning.

Utskottet gör fyra tillkännagivanden. Det gäller källsortering av sopor,
regler om inbrottssäkrare dörrar, brandsäkerheten vid alternativa boendeformer
och säkerhetskontrollen av hissar.

Övriga motioner avstyrks av utskottet.

Sex reservationer har fogats till betänkandet bl.a. om utformning av
byggföreskrifter m.m. och om planering för handikappade.

Fem särskilda yttranden har avgivits, bl.a. beträffande krav på rökgångar
och hisskravet vid vindsinredningar.

1 Motionerna

I detta betänkande behandlas de under allmänna motionstiden 1988 väckta
motionerna

1987/88:Bo211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
förordats om utformningen av Svensk byggnorm,

1987/88:Bo239 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
planverk ges i uppdrag att utforma sådana föreskrifter/bestämmelser till
plan- och bygglagen (PBL) som föreslås i motionen beträffande ombyggnadsåtgärder,

1987/88:Bo243 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av byggnormerna
så att kvalitetskraven i byggandet bättre tillgodoses,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en kontroll- och
besiktningsorganisation i enlighet med vad som anförts i motionen,

1 Riksdagen 1988189.19sami. Nr 1

1987/88:Bo248 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att statens planverk får i uppdrag att
avveckla verkets normer med undantag av dem som reglerar enkla tekniska
funktionskrav och grundläggande säkerhetsnormer,

1987/88:Bo249 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggnormerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hisskravet vid vindsinredningar,

1987/88:Bo262 av Alf Svensson (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utrymme för förvaring av grönsaker och rotfrukter i flerbostadshus,

1987/88:Bo505 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett tillägg i Svensk byggnorm om brandvarnare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av information om installation av brandvarnare i våra
bostäder,

1987/88:Bo506 av Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rörelsehindrade personer
och flervåningshus,

1987/88:Bo509 av Ingegerd Anderlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att nå maximal brandsäkerhet i alternativa boendeformer,

1987/88:Bo511 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär byggnormer så att hygienen i badrummen underlättas,

1987/88:Bo516 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
krav på rökgångar i nybyggnationer och vid genomgripande reparationer,

1987/88:Bo517 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att vid ny- och ombyggnad av fastigheter
hänsyn skall tas till behovet av källsortering av sopor redan i hushållsledet,
och att statens planverk ges i uppdrag att utforma sådana föreskrifter/
bestämmelser till plan- och bygglagen (PBL).

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo766.

1987/88:Bo518 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten
i byggnader.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So235.

1987/88:Bo523 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vattenskadesäkrare
byggnader,

1988/89:BoUl

1987/88:Bo525 av Barbro Evermo och Sören Lekberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kostnader för inbrottssäkrare entrédörrar bör få räknas in i
låneunderlaget vid beslut om bostadslån,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regler om inbrottssäkrare entrédörrar tas in i nybyggnads- och
ombyggnadsföreskrifterna till plan- och bygglagen,

1987/88:Bo539 av Berit Bölander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att offentliga
toaletter skall förses med skötbord,

1987/88:Bo540 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av ansvarsfrågan för säkerhetskontrollen av hissar,

1987/88:Bo543 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadens
funktioner och förvaringsutrymmen för livsmedel.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:L727.

2 Uppgifter i anslutning till motionerna

2.1 Byggnormer m.m.

2.1.1 Normsystemets uppbyggnad

Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987. PBL ersatte
byggnadslagen (BL), byggnadsstadgan (BS) samt lagen om påföljder och
ingripanden mot olovligt byggande (LPI).

I 16 kap. PBL finns bestämmelser om bemyndiganden. I 1 § anges att
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela de
föreskrifter om krav om byggnader m.m. utöver de bestämmelser i 3 kap.
PBL som behövs bl.a. för en lämplig utformning av byggnader och andra
anläggningar samt tomter och allmänna platser. Med stöd av detta lagrum
har regeringen utfärdat en plan- och byggförordning (PBF)(SFS 1987:383).
Genom PBF har regeringen bemyndigat statens planverk - numera plan- och
bostadsverket - att meddela föreskrifter till PBL avseende nybyggnad och
ombyggnad samt förbättring.

Statens planverk har underställt regeringen ett förslag till nybyggnadsföreskrifter
och förbättringsföreskrifter och allmänna råd till dessa. Planverket
har senare ytterligare bearbetat förslaget och i juni 1988 överlämnat ett
förslag bestående av två delar, nybyggnadsregler och förbättringsregler.
Regeringen beslöt i juni 1988 att medge plan- och bostadsverket att utfärda
nybyggnadsföreskrifter och förbättringsföreskrifter i huvudsak med det
innehåll som planverket föreslagit. I regeringsbeslutet konstaterades att
verkets förslag i huvudsak innehåller funktionsinriktade föreskrifter och
allmänna råd samt att verkets förslag innefattar en kraftig beskärning av
gällande regelbestånd och att det i övrigt präglas av de riktlinjer för
regelförenkling som riksdagen gett uttryck åt under senare år.

1988/89 :BoUl

För närvarande gäller föreskrifterna i Svensk byggnorm 1980 (SBN 1980)
vid nybyggnad.

Plan- och bostadsverkets styrelse har vid sitt sammanträde den 25 oktober
1988 beslutat att utge nybyggnadsregler (föreskrifter och allmänna råd) samt
bemyndiga generaldirektören att före trycklov vidta de justeringar som den
formella granskningen föranleder. De beslutade reglerna överensstämmer i
huvudsak med det i juni 1988 till regeringen överlämnade förslaget. Reglerna
träder i kraft den 1 januari 1989. Parallellt med de nya reglerna skall de
föreskrifter som finns i SBN 1980 och i vissa andra av planverket utarbetade
författningar tillämpas om sökanden begär det och ansökan om lov görs före
den 1 januari 1991. Vad rör byggnadsarbeten som inte kräver lov kommer
dessa äldre författningar att kunna tillämpas om arbetena påbörjas före den 1
januari 1991. Två av styrelsens ledamöter anmälde reservation mot beslutet.

Beträffande ombyggnadsföreskrifterna m.m. pågår ett arbete i plan- och
bostadsverket med att utarbeta föreskrifter till PBL. I avvaktan på att dessa
utfärdas gäller vad i PBL och i PBF stadgas om befintliga byggnader.
Eftersom det endast finns de i PBL och PBF allmänt hållna föreskrifterna
ankommer det på byggnadsnämnden att i det enskilda ärendet pröva om
kravet på varsamhet tillgodosetts och dessutom göra en avvägning mellan
den befintliga byggnadens förutsättningar och de grundläggande egenskapskraven
på byggnader i allmänhet sådana dessa kommer till uttryck vid
nybyggnad.

I PBL finns också regler (16 kap. 2 §) om typgodkännande och tillverkningskontroll.
Regeringen har uppdragit åt plan- och bostadsverket att
handha dessa frågor. Ytterligare uppgifter om typgodkännandeverksamheten
lämnas nedan (avsnitt 2.1.3).

2.1.2 Normfrågor som aktualiserats i vissa motioner, tidigare
riksdagsbehandling m.m.

Låsutredningen föreslog i betänkandet Konsumentskydd på låsområdet
(SOU 1975:19) att bestämmelser om inbrottsskydd borde införas i dåvarande
BS. Regeringens bedömning av utredningens förslag i denna del redovisades
i en inom handelsdepartementet i maj 1977 upprättad promemoria. I
promemorian angavs att frågan skulle behandlas inom ramen för den översyn
av byggnadslagstiftningen som pågick.

PBL-utredningen behandlade frågan i sitt betänkande Ny plan- och
bygglag (SOU 1979:66, s. 276). Utredningen ansåg att ett effektivt inbrottsskydd
är viktigt men att det fanns flera andra sätt att förbättra detta skydd än
att införa byggnadstekniska föreskrifter om vilka lås, dörrar etc. som skall
finnas för att förebygga inbrott. Något förslag i frågan lade utredningen
därför inte fram. Frågan har därefter inte aktualiserats i det vidare
PBL-arbetet.

I bostadslånesammanhang är det möjligt att belåna åtgärder beträffande
huset vilka minskar driftkostnaderna eller kan väntas bli till varaktig nytta för
de boende. Med stöd av denna regel kan beaktas de ökade kostnader som blir
följden av att inbrottssäkrare dörrar sätts in i lägenheterna.

I nybyggnadsreglerna finns ett kapitel om brandskydd. En indelning i tre
brandklasser görs. I korthet gäller följande klassindelning.

1988/89:BoUl

Till klass Br 1 räknas byggnad med tre eller flera våningar samt byggnader
med två våningar som rymmer antingen samlingslokal eller skola för 150
personer eller hotell, vårdanläggning eller industri i vilka bor resp. arbetar
fler än 50 personer.

Till klass Br 2 räknas byggnad med två våningar och en yta större än 200 m2
eller en byggnad med två våningar som i princip rymmer fler än två
bostadslägenheter och har bostads- eller arbetsrum i vindsplanet. Till denna
klass räknas under vissa förutsättningar också hotell och samlingslokaler.

Övriga byggnader räknas till brandskyddsklass Br 3.

I betänkandet BoU 1987/88:2 (s. 13) behandlades hösten 1987 en motion
(fp) om krav på rökgångar i nybyggda hus. Utskotttet anförde att bestämmelserna
i PBL bl.a. innebär att byggnader som värms upp med el skall ha
sådan planlösning att en övergång till uppvärmning med andra energislag
underlättas. Detta innebär i sin tur att planlösningen skall medge att en
rökgång kan installeras i efterhand t.ex. vid övergång från eluppvärmning till
uppvärmning med fasta bränslen. Utskottet, som ansåg att gällande bestämmelser
i rimlig utsträckning tillgodoser kravet på förberedelser för ändrat
uppvärmningssätt, avstyrkte motionen. Den avslogs av riksdagen. I ett
särskilt yttrande (fp, c) anfördes att det kunde finnas anledning att
återkomma till frågan om gällande regler inte är tillräckliga.

I det ovannämnda förslaget från planverket om nybyggnadsföreskrifter
m.m. finns ett kapitel om fuktskydd. I föreskrifterna finns regler om krav på
skydd mot vatten och fukt både utifrån och inifrån. Golv och väggar i
våtutrymmen skall förses med vattentäta skikt. Om det finns risk för
utläckande vatten på dolda ytor inomhus skall utlopp från dessa ytor
anordnas så att vattnet snabbt blir synligt.

Planverket har, enligt vad som uppgivits, på ett flertal punkter tillgodosett
de önskemål om preciseringar och förtydliganden som framförts av remissinstanserna
i fråga om ett bättre skydd mot vattenskador.

2.1.3 Tillgänglighet i byggnader

Enligt 2 kap. 4 § PBL gäller vid nybyggnad att inom områden med
sammanhållen bebyggelse, bybyggelsemiljön skall utformas så att personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda området.
Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka
allmänheten äger tillträde skall vara inrättade så att de kan användas av
personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

För att bostäder och lokaler skall kunna besökas av personer med någon
form av funktionsnedsättning måste t.ex. hissar och ramper anordnas.
Korridorer, dörrar, toaletter och kapprum måste utformas så att de kan
fungera för sådana personer (besökstillgänglighet).

Att bostäder och lokaler skall kunna användas innebär att de permanent
skall kunna nyttjas. Bostäderna skall vara planerade och förberedda så att
vanliga anpassningsåtgärder skall kunna göras utan orimliga kostnader. I
bostadshus med tre eller flera våningsplan skall hiss finnas. Hus med färre än
tre våningar skall utformas så att möjlighet finns att utan svårighet installera
hiss eller annan lyftanordning.

1988/89:BoUl

1 * Riksdagen 1988189.19sami. Nr 1

Vid ombyggnad gäller att de delar som byggs om skall utföras så att de
tillförs de egenskaper som anges för nybyggnad. Beträffande tillgänglighet
gäller att de ombyggda delarna skall tillföras de i PBL angivna kraven om det
inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till ombyggnadens omfattning och
byggnadens standard.

Avsteg från tillgänglighetskravet i PBL kan grundas antingen på planer
eller på den enskilda byggnadens förutsättningar. Skall avsteg från kravet
medges är förutsättningen att de lägre kraven befunnits lämpliga med hänsyn
till förhållandena inom området och att kraven anges i ett kommunalt beslut i
form av områdesbestämmelser eller detaljplan. Ett på så sätt beslutat lägre
krav kan ytterligare jämkas.

I mån av tillgång på medel kan statsbidrag lämnas för åtgärd i eller i
anslutning till bostadshus som husägaren vidtar för att förbättra bostädernas
tillgänglighet för äldre och handikappade. Statsbidraget lämnas för åtgärder i
befintlig bebyggelse antingen i samband med ombyggnad eller utan samband
med ombyggnad eller utan samband med andra åtgärder. Statsbidrag lämnas
i första hand för installation av hiss och andra lyftanordningar. Bidrag för
hissinstallationer i bostadshus med fler än tre våningar lämnas dock endast
om den sammanlagda bruksarean understiger 800 m2 inkl. bottenvåningen.
Statsbidrag lämnas med 30 % om kommunen förbinder sig att lämna ett
bidrag motsvarande 20 % av den godkända kostnaden. I första hand skall
bidrag lämnas för åtgärder i bostadsområden för vilka kommunen upprättat
en plan för förbättring av tillgängligheten.

Som villkor för bostadslån till ombyggnad gäller att hiss skall installeras i
trapphus med minst tre våningsplan, om inte kommunen genom bestämmelser
i detaljplan eller områdesbestämmelser har funnit att bebyggelsen ändå
får långsiktigt godtagbara egenskaper. Villkoret skall inte heller gälla, om
byggnadsnämnden i annat fall med stöd av PBL har avstått från att hävda
hisskravet. Bestämmelsen gäller i låneärenden där ansökan kommit in till
kommunen fr.o.m. den 1 januari 1988. Från samma datum gäller också att
amorteringstiden för bostadslån för ombyggnad till hus med minst tre
våningsplan bestäms till högst 20 år, om huset efter ombyggnaden saknar hiss
och ombyggnaden inte avser en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Under
åren 1984-första halvåret 1988 har hissbidrag lämnats till 1 347 hissar. För
12 500 lägenheter har därigenom tillgängligheten ökat. Drygt 200 milj. kr.
har beviljats i statsbidrag. Under den ovan angivna perioden nåddes en topp
år 1986 med statsbidrag till ca 500 hissar.

2.2 Typgodkännande m.m.

PBL innefattar bestämmelser om typgodkännande och tillverkningskontroll.
Efter ansökan kan sålunda prövas om vissa slag av material, konstruktioner
eller anordningar får användas i byggnader eller andra anläggningar -frivilligt typgodkännande. Om det behövs till skydd för liv, personlig
säkerhet eller hälsa får dessutom regeringen föreskriva att vissa material
m.m. endast får användas efter godkännande - obligatoriskt typgodkännande.
Till typgodkännande kan kopplas krav på tillverkningskontroll. Efter
ansökan kan dessutom bestämmas att tillverkningskontroll skall utföras utan
samband med typgodkännande.

1988/89:BoUl

Kraven på byggnader som de kommer till uttryck i 3 kap. PBL omfattar i
tillämpliga delar också hissar och andra lyft- eller transportanordningar.
Enligt 3 kap. 13 § skall sålunda byggnader underhållas så att deras
egenskaper i huvudsak bevaras. Häri inbegrips också att anordningar i
byggnaden, som t.ex. hissar, skall skötas så att de fungerar på avsett sätt.
Med stöd av bestämmelserna i 16 kap. kan dessutom regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter till skydd för liv
och pérsonlig säkerhet. I förslaget till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1 s.
249) uttalar också bostadsministern sin avsikt att i annat sammanhang lägga
fram förslag till en förordning om hissar som skall ersätta kungörelsen
(1939:783) angående anordnande och byggande samt tillsyn av hissar. Något
sådan förslag har dock ännu inte lagts fram. Arbete med en ny förordning
pågår för närvarande i bostadsdepartementet och arbetarskyddsstyrelsen.

I den nu gällande kungörelsen regleras bl.a. tillsynen av hissar. Enligt
kungörelsen är yrkesinspektionen tillsynsmyndighet för hissar som används i
verksamhet där arbetsmiljölagen gäller. I övriga fall är byggnadsnämnden
tillsynsmyndighet. För tillsynens utövande anlitas AB Statens Anläggningsprovning
(SA). Vid sin periodiskt återkommande tillsyn utfärdar SA ett
protokoll. I detta protokoll noteras eventuella brister m.m. avseende den
aktuella hissen. Det åligger sedan den hissansvarige (normalt sett fastighetsägaren)
att åtgärda de brister som noterats. Om så befinns erforderligt kan
SA föreskriva att ny besiktning skall ske när bristerna åtgärdats. Vid
allvarliga brister kan SA stänga av den aktuella hissen.

Frågan om tillsynen av hissar behandlades år 1980 i en rapport från
riksrevisionsverket (RRV). I rapporten föreslogs bl.a. att tillsynen av hissar
centralt borde överföras till statens planverk och lokalt läggas på byggnadsnämnderna.

3 Utskottet

3.1 Inledning

I flera av de motioner som behandlas i detta betänkande tas upp frågor om
ändringar i plan- och bygglagen (PBL) och/eller i de byggregler som
kompletterar lagstiftningen och i vilka mera uttömmande än vad som är
möjligt i PBL och i plan- och byggförordningen (PBF) närmare föreskrifter
om byggandet ges. Ovan (avsnitt 2.1) har i sammandrag beskrivits systemets
uppbyggnad och det pågående arbetet med byggreglerna. Utskottet hänvisar
till denna redogörelse och till vad nedan anförs med anledning av vissa
motioner.

3.2 Normsystemets uppbyggnad och omfattning

Regler om byggande och olika krav på bl.a. byggnaders utformning kan
hävdas genom PBL (bl.a. 2 och 3 kap.), PBF och genom de nyligen av
regeringen och plan- och bostadsverket (boverket) beslutade nybyggnadsreglerna
(föreskrifterna och allmänna råden) som skall börja tillämpas den 1
januari 1989. Under vissa förutsättningar gäller Svensk byggnorm 1980 (SBN

1988/89:BoUl

1980) under en övergångstid parallellt med de nyligen beslutade reglerna. I
sammanhanget bör nämnas att ett arbete pågår med att utarbeta ombyggnadsregler.
Denna fråga behandlas ytterligare nedan (avsnitt 3.4).

Frågan om den principiella utformningen och inriktningen av de regler
som behövs för att fylla ut PBL tas upp i tre motioner. I moderata
samlingspartiets partimotion 1987/88:Bo211 yrkande 16 föreslås riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen förordats om
utformning av byggföreskrifter m.m. Enligt motionärerna tenderar det
förslag till SBN som utarbetas för att anpassa normerna till PBL att bli än
mera omfattande än SBN 1980. Vad som behövs är enligt deras uppfattning
inte flera utan färre regler. SBN bör reduceras till att omfatta ett fåtal
bestämmelser och funktionskrav. I princip samma inställning förs fram i
motion 1987/88:Bo248 (m) yrkande 3 och i motion 1987/88:Bo249 (m)
yrkande 2. Yrkandena i dessa båda motioner går ut på att byggnormerna
endast skall omfatta grundläggande säkerhets- och brandsäkerhetskrav.

Med anledning av motionerna anför utskottet följande. Det kan rimligen
inte finnas någon berättigad kritik mot en uppfattning som innebär att
reglerna inte skall göras mera omfattande än nödvändigt för att fylla ut de
krav om byggande och om byggnaders utformning, som skall hävdas med
stöd av PBL och följdförfattningar. Det är dock nödvändigt att regler finns
som gör det möjligt att förverkliga av samhället ställda krav på byggnaders
utformning.

Beträffande de invändningar som förs fram i motionerna vill utskottet
upplysa att nybyggnadsreglerna mätt i antal sidor i stort sett omfattar hälften
så många sidor som SBN 1980. Det bör också erinras om att de nu utarbetade
reglerna i enlighet med regeringens uppfattning i PBL-propositionen (prop.
1985/86:1 s. 100) så långt möjligt skulle uttryckas som funktionskrav. Vad i
propositionen i denna del anfördes mötte inte invändning vid utskottets och
riksdagens behandling av propositionen. Även motionärerna har, som
framgått ovan, givit uttryck för uppfattningen att byggreglerna bör uttryckas
som funktionskrav.

Även om det från tid till annan kan yppas olika uppfattningar om
byggreglernas omfattning och utformning konstaterar utskottet att vad i de
nu behandlade motionerna anförts inte på något avgörande sätt skiljer sig
från den utformning av regelsystemet som blivit följden av det nyligen fattade
beslutet av boverkets styrelse. Sålunda har, som framgått ovan, reglernas
omfång minskat. Till skillnad från dagens normer uttrycks de så långt möjligt
som funktionskrav, något som ju också motionärerna uttalat sig för. Ett
tillkännagivande enligt motionerna är sålunda varken nödvändigt eller
meningsfullt. Vad i motionerna förordats får i inte ringa grad anses
tillgodosett. Utskottet avstyrker därför bifall till moderata samlingspartiets
partimotion 1987/88:Bo211 yrkande 16 och till motionerna 1987/88:Bo248
(m) yrkande 3 och 1987/88:Bo249 (m) yrkande 2.

Utöver vad nu anförts om reglernas utformning finnér utskottet anledning
beröra frågan om det finns tillräcklig anledning att avvakta med beslutet om
nybyggnadsregler.

Under utskottets beredning av de nu aktuella motionerna har framförts
uppfattningen att utskottet skulle föreslå riksdagen att göra ett uttalande

1988/89:BoUl

närmast av innebörden att boverket borde avvakta med beslutet om
nybyggnadsregler m.m. och att denna uppfattning skulle ges regeringen till
känna. Vad frågan gäller är således om tid för ytterligare beredningsarbete
skulle avsättas eller om denna uppfattning skulle få stå tillbaka för
önskemålet att nu få föreskrifter som är bättre anpassade till PBL än vad som
rimligen är fallet med SBN 1980.

Utskottet har förståelse för att överväganden om ett så omfattande system
som de nyligen beslutade reglerna - även om dessa är mindre omfattande än
SBN 1980 - kan behöva göras under relativt lång tid. Arbetet med
föreskrifterna har också pågått under flera år. Dåvarande planverket fick i
november 1984 regeringens uppdrag att utarbeta föreskrifter i anslutning till
PBL. I augusti 1987 lämnade planverket till regeringen sitt förslag till
nybyggnadsföreskrifter och allmänna råd till dessa. Ett bearbetat förslag
lämnades i juni 1988.

Vid en avvägning mellan önskemålet om ytterligare tid för beredning av
ärendet och önskemålet om att få till PBL bättre anpassade regler och råd har
utskottet stannat för uppfattningen att den handläggningsordning som
förevarit i ärendet är att föredra. Detta innebär naturligtvis inte att de nu
utarbetade reglerna inte kan behöva ändras och kompletteras allteftersom
ytterligare erfarenhet vinns och nya propåer gör sig gällande. En liknande
uppfattning vägledde utskottets beslut om PBL.

Sammantaget har vad som under utskottets beredning av ärendet framkommit
sålunda inte givit utskottet anledning att förorda en annan handläggning
av ärendet om nybyggnadsregler än den som faktiskt ägt rum.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motion 1987/88:Bo243 (c)
yrkande 3. Motionärerna anför att byggnormerna måste ges en klarare och
enklare utformning så att miljö- och kvalitetskraven i byggandet sätts i
förgrunden. Dagens normer är enligt deras uppfattning så oklara att ett
byggande som eftersätter kvalitetskraven kan fortgå.

Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än motionärerna om att
föreskrifterna skall ges en klar och enkel utformning. Det kan förutsättas att
de nyligen beslutade reglerna getts en sådan utformning att kvalitetskraven i
byggandet kan tillgodoses i rimlig omfattning. Det kan också upplysas om att
i det regeringsbeslut i vilket boverket medges utfärda nybyggnadsföreskrifter
och förbättringsföreskrifter det anförs att verkets förslag till utformning av
föreskrifterna bl.a. medför skärpta krav på fuktskydd, energihushållning och
minskade luftföroreningar från fastbränsle.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Bo243
yrkande 3.

3.3 Normfrågor som aktualiserats i motioner

I detta avsnitt behandlar utskottet tio motioner helt eller delvis. I de flesta av
motionerna begärs att normerna skall kompletteras så att vad i de olika
motionerna förordas kan hävdas med stöd av ett normkrav. I en motion tas
också upp frågan om ändring i bostadsfinansieringssystemet.

I avsnittet ovan har utskottet givit uttryck för uppfattningen att goda skäl
finns att å ena sidan inte göra det system som reglerar byggandet mera

1988/89 :BoUl

omfattande än nödvändigt men å den andra utforma systemet så att av
samhället ställda krav kan förverkligas. Det är mot denna bakgrund
utskottets ställningstaganden nedan i detta avsnitt skall ses.

Utskottet behandlar inledningsvis vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1987/88:Bo517.1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att vid ny- eller ombyggnad av fastigheter hänsyn
skall tas till behovet av källsortering av sopor redan i hushållsledet.
Planverket - numera boverket - bör enligt motionärerna ges i uppdrag att
utforma föreskrifter till PBL. I motiveringen till motionen som återfinns i
motion 1987/88:Jo766 anförs att utrymmena under diskbänken och i
soprummen måste vara större än i dag för att det skall bli möjligt för
hushållen att bekvämt kunna sortera sopor.

Som motionärerna framhåller pågår projekt med källsortering i flera
kommuner. Det finns enligt utskottets mening goda skäl att vidta åtgärder i
den riktning som föreslås i motion 1987/88:Bo517 för att våra bostäder i
samband med ny- eller ombyggnad skall utformas så att källsortering av
sopor underlättas. Också soprummen kan behöva ges en annorlunda
utformning och utrustning än i dag. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionen som sin mening ger regeringen till känna att
nybyggnads- och ombyggnadsregler till PBL skall utarbetas så att det blir
möjligt att med hävdande av reglerna ge bostadshusen en sådan utformning
att källsortering av sopor underlättas.

I två motioner, motionerna 1987/88:Bo262 (c) yrkande 9 och 1987/
88:Bo543 (fp), behandlas förvaringsutrymmena i våra bostäder. I den
förstnämnda motionen förordas bl.a. att förvaringsutrymmen för grönsaker
och rotfrukter skall finnas i flerbostadshus. I den sistnämnda anförs att
förvaringsutrymmen framför allt i köken reducerats till ett minimum.
Motionären föreslår ett tillkännagivande till regeringen av innebörden att
åtgärder bör vidtas bl.a. så att förvaringsutrymmena för livsmedel m.m. i
bostäderna ökar.

I de nyligen beslutade nybyggnadsreglerna finns regler också om kökens
utformning. I detta sammanhang har olika funktioner som bör finnas i köken
angivits. Det har inte särskilt stadgats att där skall finnas sådana förvaringsutrymmen
som motionärerna aktualiserat.

Med hänvisning till den ovan nämnda principen om en begränsning av
regelsystemet m.m. är utskottet inte berett att förorda att i föreskrifterna tas
in regler om att särskilda förvaringsutrymmen för livsmedel och rotfrukter
skall finnas. Det får dock enligt utskottets mening närmast anses vara en
självklarhet att sådana utrymmen kommer att tillföras våra bostäder när de
byggs eller byggs om, även om ett krav därpå formellt inte ställs. Även om det
i nybyggnadsreglerna inte särskilt angivits att sådana förvaringsutrymmen
som behandlas i motionerna skall finnas, förutsätter utskottet att dessa
utrymmen kommer att finnas i våra bostäder. Ett tillkännagivande enligt
motionärernas förslag kan därför inte anses tjäna något reellt syfte.
Motionerna 1987/88:Bo262 (c) yrkande 9 och 1987/88:Bo543 (fp) avstyrks
med hänvisning till vad nu anförts.

I motion 1987/88 :Bo525 (s) föreslås riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att regler om inbrottssäkrare dörrar tas in i föreskrifter -

1988/89:BoUl

na till PBL (yrkande 2) samt att kostnaderna för sådana dörrar bör få räknas
in i låneunderlaget vid beslut om bostadslån (yrkande 1).

Av redovisningen ovan (avsnitt 2.1.2) framgår att frågan om hur ett
säkrare inbrottsskydd skulle utformas skulle behandlas i PBL-arbetet och att
regeringen redan 1977 hade anledning att överväga den. PBL-utredningen,
som ansåg frågan viktig, anförde att det fanns andra sätt att förbättra
inbrottsskyddet än att införa byggnadstekniska föreskrifter om vilka dörrar
m.m. som skulle finnas för att förebygga inbrott.

Det finns anledning att förstärka inbrottsskyddet även om det på senaste
tiden förekommit uppgifter om att bostadsinbrotten minskat. Utskottet delar
således motionärernas uppfattning härvidlag. Huruvida krav på inbrottssäkrare
dörrar skall ställas genom byggnadstekniska föreskrifter eller på annat
sätt kan inte anses vara en huvudfråga. Huvudsaken är att det, så långt det är
rimligt och möjligt, ges möjligheter att skapa ett så gott inbrottsskydd som
möjligt. Ärendet om ett bättre inbrottsskydd har under minst tio år varit
aktuellt för regeringen - redan år 1975 kom låsutredningens förslag. Det
finns sålunda anledning för riksdagen att hos regeringen begära förslag om
hur ett säkrare inbrottsskydd skall kunna förverkligas. Regeringen bör
skyndsamt låta överväga denna fråga och i förening med förslag lämna
riksdagen sin syn därpå. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1987/88:Bo525 (s) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

Vad rör den av motionärerna aktualiserade frågan om att kostnaderna för
inbrottssäkrare dörrar skulle kunna ingå i låneunderlaget för bostadslån kan
erinras om att de kostnader som blir följden av ett ökat inbrottsskydd redan i
dag kan beaktas i bostadsfinansieringssammanhang. Räntebidrag kan enligt
förordningen (1983:974) utgå för byte av låssystem (låskista, cylinder, trycke
och bleck). Dessutom bör upplysas om att möjligheter finns att sätta in dörrar
av högre kvalitet än vad som är vanligt och att kostnaderna härför kan
beaktas när låneunderlaget bestäms förutsatt att de ryms inom detta. Det får
anses att kostnaderna för inbrottssäkrare dörrar i rimlig grad kan beaktas i
bostadsfinansieringssystemet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1987/88:Bo525 yrkande 1.

Vattenskadesäkrare byggnader tas upp i motion 1987/88:Bo523 (fp). I
motionen lämnas statistik om kostnaderna för att åtgärda följderna av
vattenskador i byggnader. Motionären anger att orsaken till vattenskadorna
till övervägande del beror på bristfälliga VVS-installationer. Särskilt oroande
är den stora andelen skador i det nya byggnadsbeståndet. Motionären
anser bl.a. att installationerna skall utföras så att skadorna snabbt kan
upptäckas och så att konsekvenserna av utströmmande vatten blir mycket
begränsade. Installationerna skall dessutom vara lätt utbytbara. Ett tillkännagivande
i frågan till regeringen föreslås i motionen.

Såvitt utskottet kan bedöma innebär de nyligen beslutade nybyggnadsreglerna
att flera av de aspekter för att skapa vattenskadesäkrare byggnader som
motionären efterlyser beaktats. Ett särskilt kapitel om fuktskydd finns i
reglerna. I ett avsnitt behandlas skydd mot vatten och fukt utifrån, i ett annat
skydd mot vatten och fukt inifrån. I det sistnämnda avsnittet anges bl.a. att
om risk finns för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor utlopp från
dessa ytor skall anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. Även regler om

1988/89 :BoUl

vattentäta och vattenavvisande skikt finns.

De nya reglerna får anses ligga i linje med vad i motionen förordas. Det
finns inte tillräckliga skäl att nu begära ytterligare byggnadstekniska regler
och föreskrifter i sammanhanget. Det finns anledning att anta att reglerna får
positiv effekt. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion 1987/88:Bo523
(fp) kan därmed inte anses erforderligt. Motionen avstyrks.

Hygienen i badrum tas upp i motion 1987/88:Bo511 (c). Motionären anför
att det borde vara självklart att husen byggs så att de är lätta att rengöra,
något som dock långt ifrån är fallet. Inte minst gäller detta badrummen.
Badkar, som det är näst intill omöjligt att hålla rent omkring installeras
fortfarande. Byggnormer som underlättar rengöring runt badkar begärs i
motionen.

Att det är svårt att hålla rent i badrummen har framkommit i skilda
sammanhang, bl.a. genom byggforskningsarbeten. Med tanke bl.a. på fuktoch
mögelproblem är det viktigt att badrummen utformas så att rengöringen
av dem underlättas så mycket som möjligt.

I nybyggnadsreglerna, avsnittet om skydd mot fukt inifrån, anges bl.a. att
ytskikt samt fogar och anslutningar i våtutrymmen skall anordnas så att de
lätt kan hållas rena och så att de inte medför att mögel uppstår. Vidare anges
beträffande fuktskydd att en byggnad skall placeras, utformas och utföras så
att vatten- och fuktskador i olika delar av byggnaden förebyggs samt att
mögel, elak lukt eller andra hygieniska olägenheter inte uppkommer.

De nyligen beslutade nybyggnadsreglerna kan anses innebära att sådana
regler skapats som underlättar städningen av badrum. Det finns dock
anledning att överväga om de beslutade reglerna är till fyllest för att uppnå
målet om ett bättre fuktskydd och mera lättstädade badrum. Boverket har
som en av sina uppgifter att följa och utvärdera hur de nu beslutade reglerna
omsätts i praktiken och om de förutsatta effekterna nås. I detta sammanhang
får det anses ingå som en naturlig del att även frågan om hur våra bostäder
skall anordnas för att underlätta skötseln av dem övervägs. Utskottet vill
också erinra om att i motiven till PBL (3 kap. 5 §) (prop. 1985/86:1 s. 490)
anförts att byggnader bör utformas så att de ger möjligheter till god hygien.
Särskilt betonas vikten av att bl.a. badrum byggs så att de är lätta att rengöra.
Med hänvisning till vad nu anförts finns enligt utskottets mening inte
tillräckliga skäl för utskottet att tillstyrka motion 1987/88:Bo511 (c).

I och med att föräldrar alltmera ofta delar på ansvaret och vårdnaden av
barnen blir det enligt motion 1987/88:Bo539 (s) nödvändigt att också
papporna ges möjligheter att tillsammans med sina barn fungera i samhället
också utanför den egna bostaden. Sett mot denna bakgrund bör åtgärder
vidtas så att skötbord installeras också på offentliga toaletter. Nu befintliga
och nya offentliga toaletter bör ha sådana bord. Ett tillkännagivande därom
till regeringen föreslås av motionärerna.

Den av motionärerna aktualiserade frågan bör beaktas på det lokala planet
vid exploateringen och omdaningen av våra tätorter. Även om frågan inte
särskilt tagits upp i PBL-propositionen torde det vara möjligt att med stöd av
lagen kräva av den byggande att toaletter kompletteras med skötbord. En
lämplig åtgärd kan vara att förse de stora könsneutrala handikapptoaletter
som finns i många byggnader med skötbord. Ett tillkännagivande enligt

1988/89:BoUl

förslaget i motion 1987/88:Bo539 (s) kan inte anses erforderligt. Motionen
avstyrks.

Brandsäkerheten vid alternativa boendeformer tas upp i motion 1987/
88:Bo509 (s). Motionärerna anför att de alternativa boendeformerna ur
brandskyddssynpunkt är klassade som vanliga bostadshus. Även om detta
boende - inte sällan tillkommet för att bereda äldre och handikappade
bostäder - är insprängt i vanliga bostadshus bör utrymningsfrågorna enligt
motionärerna noga beaktas. Det kan enligt dem inte vara lämpligt att placera
in lägenheter för grupper med ibland speciella behov i renoverade äldre
fastigheter där trapphuset blivit smalt därför att hissar installerats.

I de nyligen beslutade nybyggnadsreglerna finns ett kapitel om brandskydd.
En indelning i tre brandtekniska klasser görs. Som brandsäker
byggnad, klass Br 1, skall utföras byggnad med tre eller flera våningar samt
byggnader med två våningar som alternativt rymmer samlingslokal eller
skola för 150 personer eller hotell, vårdanläggning eller industri i vilken bor
resp. arbetar fler än 50 personer. Som brandhärdig byggnad, klass Br 2, skall
utföras en byggnad med två våningar och en yta större än 200 m2 eller en
byggnad med två våningar som i princip rymmer fler än två bostadslägenheter
och har bostads- eller arbetsrum i vindsplanet. Till denna klass räknas
under vissa förutsättningar hotell och samlingslokaler. Byggnader som inte
hänförs till klass Br 1 eller Br 2 skall i brandskyddsavseende utföras i klass Br

Utifrån den nu i korthet angivna brandklassificeringen ställs krav på t.ex.
byggnadsdelars bärförmåga vid brand, skydd mot brandspridning mellan
byggnader och mellan s.k. brandceller och om anordningar för brandsläckning.
Bl.a. ges i ett avsnitt regler om tillträdesvägar för räddningstjänsten.
Det anges bl.a. att i en byggnad med tre eller flera våningar räddningstjänsten
skall kunna nå vinden genom en lucka i yttertaket. Kan inte detta krav
uppfyllas skall en direkt förbindelse i princip anordnas från minst ett
trapphus till yttertaket. I en byggnad i klass Br 2 eller Br 3 skall varje
bostadsrum bl.a. ha en utgång via trappa eller utgång direkt till det fria i
markplanet eller en fast stege som leder till markplanet.

Även om omfattande regler om brandskydd i våra bostäder synes finnas
kan det vara anledning att överväga om de senaste årens delvis nya syn på
boendet för äldre och handikappade bör innebära en revidering av brandskyddet.
Vad som anförs i motionen förtjänar att beaktas. Utskottet har dock
inte tillräckliga belägg för ställningstagandet att de regler om brandskydd
som finns i nybyggnadsreglerna inte skulle vara till fyllest för att uppnå syftet
om ett efter olika omständigheter avpassat skydd. Å andra sidan har
utskottet alltså tagit intryck av vad i motionen anförts om att det kan förhålla
sig så att tillräcklig hänsyn när det gäller brandskydd inte tagits till de
förändrade boendeformer som boendet i servicehus eller i servicelägenheter
insprängda i ”vanliga” bostadshus representerar. Utan att nu förorda att nu
gällande och nyligen beslutade regler och allmänna råd revideras finner
utskottet det motiverat att föreslå att regeringen tar initiativ till en översyn av
frågan och, om så visar sig erforderligt, beslutar om en komplettering av
gällande regler. När det nu förordnade arbetet avslutats bör det finnas
säkrare underlag för bedömning av den fråga som tas upp i motionen. Vad nu

1988/89:BoUl

anförts om vissa överväganden om brandsäkerheten vid alternativa boendeformer
bör riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo509 (s) som sin
mening ge regeringen till känna.

Att brandvarnare skall finnas i varje lägenhet föreslås i motion 1987/
88:Bo505 (s). Ett tillägg härom i SBN 1980 föreslås i yrkande 1. I yrkande 2
föreslås ett tillkännagivande till regeringen om behov av information om
installation av brandvarnare i våra bostäder.

I nybyggnadsreglerna saknas föreskrifter om att brandvarnare skall
installeras. Utskottet som delar motionärernas uppfattning om att brandvarnare
kan innebära att bränder begränsas är emellertid inte berett att nu
föreslå att tvingande regler förs in i byggnadsreglerna. Andra vägar för att
öka antalet brandvarnare i bostadsbeståndet bör i första hand sökas. Här kan
den samhälleliga räddningstjänstorganisationen, försäkringsbolagen och
olika brandskyddsorganisationer anses ha både ett ansvar och intresse av att
brandvarnare installeras och underhålls. Såvitt utskottet har sig bekant vidtas
också olika åtgärder i sammanhanget. Utskottet utgår från att brandvarnare
installeras i bostäderna om så befinns erforderligt för att erhålla ett fullgott
brandskydd. Ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag bör kunna
undvaras. Motionen avstyrks sålunda.

Ett tillkännagivande om krav på rökgångar i småhus vid ny- och
ombyggnad föreslås i motion 1987/88:Bo516 (fp). Utskottet har ovan (avsnitt
2.1.2) redogjort för gällande regler. I sammandrag innebär de att eluppvärmda
byggnader skall ha sådan planlösning att en övergång till uppvärmning
med andra energislag underlättas, något som i sin tur innebär att byggnaden
skall utformas så att rökgång kan installeras i efterhand.

De nyligen antagna nybyggnadsreglerna innehåller skärpta energihushållningskrav.
Regeringen avser också - enligt vad miljö- och energiministern
upplyst i ett frågesvar i riksdagen den 20 oktober 1988 - att återkomma till
riksdagen med förslag om att den nuvarande generella dispensen för
uppvärmning med direktverkande el i särskilt uppvärmningssnåla en- och
tvåbostadshus skall avskaffas. Boverket har fått regeringens uppdrag att
redovisa åtgärder som motverkar långsiktiga bindningar till system för
uppvärmning med direktverkande el i byggnader. Verket har bl.a. anfört att
det kan finnas skäl föreskriva att direktverkande el inte får installeras som
huvudsakligt uppvärmningssystern.

Avsikten är alltså att direktverkande el för uppvärmning i framtiden skall
installeras endast i undantagsfall. Därmed får det av motionärerna anhängiggjorda
ärendet om krav på rökgångar till inte ringa del anses ha förlorat i
aktualitet. Det kan för övrigt förutsättas att frågan om kravet på alternativa
lösningar för de speciella fall direktverkande elvärme installeras kommer att
ingå i regeringens överväganden med anledning av bl.a. boverkets förslag.

Med hänvisning till den nya situation som inträffat beträffande direktverkande
el för uppvärmning och mot bakgrund av pågående överväganden
avstyrker utskottet motion 1987/88:Bo516 (fp).

1988/89 :BoUl

3.4 Ombyggnads- och tillgänglighetsfrågor

1988/89:BoUl

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1987/88:Bo239 yrkande 1
föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen av innebörden att
föreskrifter till PBL skall utformas som garanterar socialtjänstens deltagande
i den process som föregår att bygglov ges vid ombyggnad av bostäder. Statsmakterna
bör enligt motionärerna uttala att en skyldighet skall föreligga för
fastighetsägare och socialtjänst att aktivt verka för att i första hand äldre inte
far illa vid ombyggnader.

Frågan om socialtjänstens deltagande i planeringsprocessen behandlades i
PBL-propositionen (prop. 1985/86:1 s. 112—113) och i bostadsutskottets
betänkande i ämnet (BoU 1986/87:1 s. 52-53 och 355). Efter att ha redogjort
för och anslutit sig till socialutredningens förslag om hur planeringsfrågorna
för nya bostadsområden och saneringen av gamla områden borde hanteras
och om socialtjänstens roll i sammanhanget anförde bostadsministern att det
fanns anledning att betona vikten av att bestående samverkansformer mellan
berörda samhällsorgan utvecklas i enlighet med intentionerna i socialtjänstlagen
(1980:620) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:673).

I socialtjänstlagen (§ 5) anges att en av socialnämndens uppgifter är att
medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med bl.a. andra samhällsorgan
främja goda miljöer i kommunerna.

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl att genom sådana
föreskrifter till PBL som motionärerna föreslår utvidga planeringsprocessen
ytterligare. Utskottet har inte anledning anta annat än att den nuvarande
ordningen ger socialtjänstens företrädare det inflytande över och påverkan
på bl.a. ombyggnadsfrågorna som rimligen kan erfordras och som bl.a.
manifesterats i socialtjänstlagen. Dessutom bör erinras om att i boverket
pågår ett arbete med att utarbeta ombyggnadsregler till PBL och att
samordna dessa regler med de regler som gäller beträffande ombyggnadslån.
Det får anses naturligt att i detta sammanhang också ta upp frågan om hur
planeringen när det gäller ombyggande skall ordnas. Vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1987/88:Bo239 yrkande 1 avstyrks sålunda med
hänvisning till vad nu anförts.

I tre motioner tas upp skilda frågor om tillgänglighet i byggnader och vilka
krav som bör ställas resp. bör kunna undvaras vid ny- och ombyggnad av
bostäder speciellt när det gäller hissinstallationer. Det gäller motionerna
1987/88:Bo249 (m) yrkande 4, 1987/88:Bo506 (s) samt folkpartiets partimotion
1987/88:Bo518.

I den sistnämnda motionen - motiveringen återfinns i motion 1987/
88:So235 - anförs bl.a. att kostnaderna för hissinstallationer sänkts med
omkring en tredjedel på tre år men att det trots detta faktum och trots att
statsbidrag till viss del utgår för hissinvesteringen hissar inte installeras i
önskvärd omfattning. Motionärerna tar också upp de handikappades situation
i allmänhet och anser att utgångspunkten måste vara att de handikappade
skall kunna erbjudas vanliga bostäder som är utformade utifrån varje
människas behov.

I s-motionen anförs att det bör undersökas vilka åtgärder som bör vidtas
för att rörelsehindrade utan alltför stora svårigheter bl.a. skall kunna

förflytta sig till den övre våningen i ett tvåvåningshus.

I m-motionen anförs att hisskravet borde kunna eftersättas i vissa fall.
Bl.a. skulle det därigenom enligt motionärerna bli möjligt att få fram flera
lägenheter genom att inredning av husens vindar då skulle öka. Hisskravet
innebär nämligen enligt motionärerna att många inredningar av vindar till
bostäder inte kommer till stånd.

Vad som gäller beträffande tillgänglighet i byggnader har redovisats ovan
(avsnitt 2.1.3). Utskottet som hänvisar till vad där angivits vill med anledning
av motionärernas förslag anföra följande.

Vad i folkpartiets partimotion 1987/88:Bo518 anförts och som refererats
ovan om utgångspunkten för planering för handikappade ligger enligt
utskottets mening väl i linje med den förda politiken. Vad åter rör
hissinstallationerna framgår av redovisningen ovan i vilken omfattning hissar
kommit till under perioden 1984-första halvåret 1988 med stöd av det statliga
hissbidraget. Under perioden har drygt 1 350 hissar tillkommit, som betjänar
12 500 lägenheter. Drygt 200 milj. kr. har beviljats i statsbidrag. Även om det
naturligtvis kan göras gällande att det vore önskvärt att ännu fler hissar
kommit till får det anses tillfredsställande att det numera praktiskt taget är
regel att hiss installeras i hus med minst tre våningsplan i samband med
ombyggnad. Det är givetvis också att hälsa med tillfredsställelse att hiss kan
installeras som enda åtgärd i hus som för övrigt uppfyller de krav på
byggnaden som rimligen kan ställas. I avsikt att göra hissinstallationerna
mindre kostsamma och i avsikt att öka kunskapen om olika lösningar har
statsmakten ställt medel för forskning till förfogande. Medel har också ställts
till förfogande för samupphandling och teknikutveckling avseende hissinstallationer.

Vidtagna åtgärder och pågående arbete medverkar till en utveckling på
området som motionärerna önskar främja. Ett tillkännagivande kan därför
inte anses nödvändigt. Utskottet avstyrker med det anförda folkpartiets
partimotion 1987/88:Bo518.

Kravet i motion 1987/88:Bo506 (s) bl.a. om att hissar skall installeras
också i tvåvåningshus är i och för sig väl motiverat. Emellertid får vid en
prioritering mellan olika krav, och i en ekonomisk situation där olika
samhällssektorers investeringar måste bedömas mycket noga, de önskemål
som motionären för fram nu stå tillbaka. Motionen bör avslås av riksdagen.

Vad i m-motionen förs fram om att hisskravet vid vindsinredningar i vissa
fall skulle efterges kan utskottet inte stödja. Handikappkraven får bedömas
främst på det sätt som anges i PBL. De får därmed konkretiseras i den
kommunala planeringen. Det är enligt utskottets uppfattning direkt olämpligt
för riksdagen att uttala sig för att hisskravet vid vindsinredningar inte
skulle hävdas såsom avsetts. Ytterst skulle en ändring i PBL behöva göras.
Detta vill inte utskottet medverka till. Gällande ordning bör tillämpas.
Motion 1987/88:Bo249 (m) yrkande 4 avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts.

1988/89:BoUl

3.5 Byggnadskontroll m.m.

1988/89:BoUl

Förslag om en helt fristående kontroll- och besiktningsorganisation på
byggområdet begärs i motion 1987/88 :Bo243 (c) yrkande 5. Enligt motionärerna
bör denna organisation ges en utformning liknande den som gäller
virkesmätarföreningens inom skogs- och virkesbranschen.

I propositionen om en ny PBL och i riksdagens beslut i ärendet
behandlades också frågan om hur tillsynen och kontrollen av byggnadsarbeten
borde utformas. Mycket starkt sammanfattat kan bestämmelserna om
tillsyn och kontroll enligt PBL sägas vila på principen att byggherren har
huvudansvaret för att byggbestämmelserna iakttas. Byggnadsnämnden skall
kunna anpassa kontrollen av konstruktionshandlingar m.m. till projektets
art och omfattning samt till byggherrens erfarenhet och kontroll. Nämnden
skall också kunna anpassa omfattningen av sina besiktningar till objektens
storlek och svårighetsgrad samt till omfattningen och kvaliteten på byggherrens
kontroll.

Den nu i korthet beskrivna organisationen för tillsyn och besiktning gäller
sedan halvårsskiftet 1987. Det finns enligt utskottets uppfattning inte skäl att
så snart efter dess tillkomst förorda att den skall ges en annorlunda
utformning. Motion 1987/88:Bo243 (c) yrkande 5 avstyrks.

Ansvaret för säkerhetskontroll av hissar behandlas i motion 1987/
88:Bo540 (s). Motionären anför att tillsynsansvaret beträffande hissar är
delat så att yrkesinspektionen är tillsynsmyndighet för hissar som används i
verksamhet där arbetsmiljölagen gäller medan byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet
i övriga fall. Statens anläggningsprovning anlitas för att utöva
tillsynen.

Riksrevisionsverket utarbetade år 1980 en rapport om provning och
kontroll av hissar. I rapporten föreslogs bl.a. att tillsynen av permanent
anordnade hissar centralt borde överföras till statens planverk och lokalt
ligga på byggnadsnämnderna. Rapporten har överlämnats till regeringen.
Frågan aktualiserades också i PBL-arbetet (prop. 1985/86:1 s. 249). Bostadsministern
uttalade då sin avsikt att i annat sammanhang lägga fram en
förordning om hissar som skall ersätta kungörelsen (1939:783) om tillsyn av
hissar.

Enligt vad utskottet erfarit kommer ett arbete inom kort att påbörjas i
bostadsdepartementet om hur tillsynsansvaret av hissar bör ordnas. Det finns
emellertid trots detta anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande
med anledning av motion 1987/88:Bo540 (s) understryka vikten av att
överväganden om tillsynsansvaret för hissar verkligen kommer till stånd.
Resultatet av övervägandena bör redovisas för riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformning av byggföreskrifter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo211 yrkande 16, 1987/
88:Bo248 yrkande 3 och 1987/88:Bo249 yrkande 2,

2. beträffande miljö- och kvalitetskraven i byggandet
att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo243 yrkande 3,

3. beträffande källsortering av sopor

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo517 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande förvaringsutrymmen för grönsaker och rotfrukter
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Bo262 yrkande 9 och 1987/
88:Bo543,

5. beträffande regler om inbrottssäkrare dörrar

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo525 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande kostnaderna för inbrottssäkrare dörrar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo525 yrkande 1,

7. beträffande vattenskadesäkrare byggnader
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo523,

8. beträffande hygienen i badrum

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo511,

9. beträffande skötbord på offentliga toaletter
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo539,

10. beträffande brandsäkerheten vid alternativa boendeformer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo509 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande brandvarnare

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo505 yrkandena 1 och 2,

12. beträffande krav på rökgångar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo516,

13. beträffande socialtjänstens deltagande vid ombyggnad av bostäder att

riksdagen avslår motion 1987/88:Bo239 yrkande 1,

14. beträffande planering för handikappade
att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo518,

15. beträffande hissar i tvåvåningshus
att riksdagen avslår motion 1987/88 :Bo506,

16. beträffande hisskravet vid vindsinredningar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo249 yrkande 4,

17. beträffande kontroll- och besiktningsorganisation på byggområdet att

riksdagen avslår motion 1987/88:Bo243 yrkande 5,

18. beträffande säkerhetskontroll av hissar

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo540 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 november 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

1988/89:BoUl

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck
(s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar
Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Leif Olsson (fp), Jan Strömdahl (vpk), Jill
Lindgren (mp), Britta Sundin (s) och Birger Andersson (c).

Reservationer

1. Utformning av byggföreskrifter m.m. (mom. 1)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Med
anledning” och på s. 9 slutar med ”ägt rum” bort ha följande lydelse:

I motioner från moderata samlingspartiet har i skilda sammanhang
betonats vikten av en avreglering av byggmarknaden. Vad frågan nu närmast
gäller är det omfattande regelverk som i detalj reglerar byggandet och som
samlats i Svensk byggnorm 1980 (SBN).

SBN är föremål för revision. Plan- och bostadsverkets (boverket) styrelse
har, som framgått ovan, nyligen fattat beslut om att utge nybyggnadsregler
(föreskrifter och allmänna råd). Dessa kommer i princip att ersätta SBN
1980. Det finns emellertid all anledning att ytterligare överväga reglernas
utformning och ge dem den inriktning som föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion 1987/88:Bo211 och i motionerna 1987/88:Bo248 (m) och
1987/88:Bo249 (m). Som förordas i motionerna finns goda skäl att minska
omfattningen av regelsystemet och att göra normerna funktionsinriktade så
långt detta är möjligt. I princip bör i föreskrifter endast regleras grundläggande
säkerhetskrav, handikappkrav och krav för att uppnå en godtagbar
energihushållning.

En reservation till beslutet i boverkets styrelse om att ytterligare överväga
utformningen av nybyggnadsreglerna m.m. har i huvudsak följande innebörd.

Vid sammanträdet i boverkets styrelse den 25 oktober 1988 redovisades att i
det material som sänts ut tidigare fanns omfattande fel. Text som var avsedd
att utgöra allmänna råd redovisades som föreskrift och omvänt. Vidare hade
rådstext utformats som föreskrift osv.

Mot bakgrund av att en så stor del av materialet tillställts styrelseledamöterna
så sent och att det uppvisade omfattande fel och brister, krävdes vid
styrelsens sammanträde att ärendet skulle bordläggas till verksstyrelsens
decembersammanträde. Styrelsens socialdemokrater avvisade denna begäran
med stöd av generaldirektören.

Beslutet är ett slående bevis på socialdemokraternas uppfattning om
verksstyrelsernas roll. De viktigaste uppgifterna för boverkets styrelse är att
besluta om anslagsframställning och föreskrifter. När den för svensk
byggenskap så viktiga och omfattande föreskriftssamlingen, ”Nybyggnadsföreskrifter”
skall behandlas, fattas beslut på felaktiga handlingar och utan att
allt material studerats.

Det går inte att ursäkta beslutet med nödvändigheten att snabbt få ut de
nya föreskrifterna eftersom dessa skall gälla parallellt med nuvarande SBN
under både 1989 och 1990.

När styrelsen avvisade ett under styrelsesammanträdet framfört bordlägg -

1988/89:BoUl

ningsyrkande krävdes att förslaget skulle omarbetas. Skälet härtill är att
föreskrifterna är alltför omfattande och detaljstyrande, att de i alltför liten
utsträckning utformats som funktionskrav och att en mycket stor del av alla
råd och exempel bör strykas och i stället publiceras i handböcker o dyl.

Det slutgiltiga materiella innehållet och utformningen av nybyggnadsföreskrifterna
kommer nu att avgöras av boverkets tjänstemän trots att styrelsen
för sin del godkänt det förslag som förelåg vid sammanträdet. En i sanning
märklig och avslöjande tågordning.

Mot bakgrund av vad anförts i reservationen till boverkets styrelse och i de nu
behandlade m-motionerna föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
motionerna som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Vad nu anförts innebär sammanfattningsvis att regeringen bör uppdra åt
boverket att ytterligare bearbeta systemet av nybyggnadsregler.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande utformningen av byggföreskrifter m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Bo211 yrkande
16, 1987/88:Bo248 yrkande 3 och 1987/88:Bo249 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Källsortering av sopor (mom. 3)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Sorn
motionärerna” och slutar med ”sopor underlättas” bort ha följande lydelse:

I vissa av våra kommuner har försök med källsortering av sopor nyligen
inletts. I andra pågår förberedelser för att påbörja sådan sortering. Resultatet
av pågående försök bör avvaktas. Riksdagen bör inte nu begära att
byggregler skall tillskapas avseende källsortering av sopor.

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1987/88:Bo517 avstyrks.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande källsortering av sopor
att riksdagen avslår motion 1987/'88:Bo517,

3. Förvaringsutrymmen för grönsaker och rotfrukter (mom. 4)
Jan Strömdahl (vpk) och Jill Lindgren (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”nu anförts” bort ha följande lydelse:

Det borde vara en självklarhet att bostäder förses med förvaringsutrymmen
för grönsaker och rotfrukter. Det finns dock alltför många exempel på
att sådana utrymmen saknas. De skafferier och matkällare som finns i äldre
bostäder försvinner t.o.m. ofta till förmån för kyl- och svalskåp. Detta är
olämpligt bl.a. med hänsyn till energihushållningen.

Som framgått ovan saknas i de nyligen beslutade nybyggnadsreglerna
föreskrifter om att utrymmen för förvaring av rotfrukter och grönsaker skall
finnas. Bl.a. har det senaste decenniets bostadsbyggande visat att regler

1988/89:BoUl

faktiskt behövs så att garantier skapas för att sådana förvaringsutrymmen
sorn motionärerna aktualiserat kommer att finnas i våra bostäder. Ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad i motionerna förordats är
sålunda väl motiverat.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande förvaringsutrymmen för grönsaker och rotfrukter
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88: Bo262 yrkande 9
och 1987/88:Bo543 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Regler om inbrottssäkrare dörrar (mom. 5)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Det finns”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är frågan om vilket inbrottsskydd som skall finnas
i våra lägenheter yttterst en fråga för den boende. Det är inte lämpligt och
inte heller rimligt att i föreskrifterna till PBL, såsom motionärerna förordar,
ta in tvingande regler om hur inbrottsskyddet skall ordnas i det enskilda
fallet. Även försäkringsbolagen får anses ha ett intresse av att i våra bostäder
finns ett fullgott inbrottsskydd. Åtgärder för att erhålla ett bättre sådant
skydd har också vidtagits av försäkringsbolagen.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motion 1987/
88:Bo525 (s) yrkande 2 om en byggnormering av inbrottsskyddet i våra
bostäder.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande regler om inbrottssäkrare dörrar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Bo525 yrkande 2,

5. Planeringen för handikappade (mom. 14)

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Vad i” och
slutar med ”1987/88:Bo518” bort ha följande lydelse:

Även om vissa åtgärder vidtagits i avsikt att tillförsäkra att för de
handikappade skapas bostäder och en boendemiljö som anpassats till den
handikappades förutsättningar och behov är ännu mycket ogjort. Den
fysiska förändringen av samhället går alltför långsamt. Utgångspunkten för
bostadsplaneringen måste vara att erbjuda handikappade bostäder som är
anpassade till deras situation. Olika boendeformer måste skapas som passar i
det enskilda fallet. Ibland kan det vara lämpligt med boende i kollektiv form,
ibland kan det vara lämpligt med handikapplägenheter insprängda i ”vanliga”
bostadshus och ibland kan den handikappade vara betjänt av att
lägenheten byggs om i mindre omfattning.

Särskilt förtjänar att uppmärksammas betydelsen av att hiss i ökad
omfattning installeras i hus där sådan saknas. Även om det finns möjlighet att
erhålla bidrag för hissinstallationer finns anledning att vidta åtgärder så att

1988/89:BoUl

detta bidrag används i större omfattning. Av den ovan (avsnitt 2.1.3)
lämnade statistiken framgår, enligt utskottets mening, att det finns skäl att
föreslå att åtgärder vidtas så att bidraget verkligen kommer att efterfrågas i
större omfattning och att därmed hissinstallationer kommer till stånd i större
omfattning än i dag.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande planering för handikappade
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo518 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Kontroll- och besiktningsorganisationen på byggområdet
(mom. 17)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Den nu” och
slutar med ”yrkande 5 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Även om endast en relativt kort tid förflutit sedan PBL trädde i kraft finns
det anledning att göra en översyn av kontroll- och besiktningsorganisationen.
Som framgått av redogörelsen ovan kan byggnadsnämnden närmast anses ha
ställning som part i kontrollsammanhang enligt PBL. Detta är inte tillfredsställande.

En bättre ordning skulle vara att tillskapa ett helt opartiskt organ som
parterna i en tvistefråga kunde vända sig till i byggprocessen och inte bara för
kontroll utan redan innan problemen blivit akuta. Till ledning för hur en
sådan ordning kan utformas bör studeras den roll som virkesmätarföreningen
har inom skogs- och virkesbranschen. Regeringen bör överväga att utforma
ett kontrollsystem på byggområdet i enlighet med vad nu förordats och lämna
riksdagen ett förslag i frågan.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande kontroll- och besiktningsorganisationen på byggområdet att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo243 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Byggnormernas utformning, miljö- och kvalitetskraven i
byggandet

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Leif Olsson (fp) och Birger Andersson
(c) anför:

I betänkandet behandlas tre motioner som rör byggnormernas utformning
och en som rör miljö- och kvalitetskraven i byggandet. Motionerna väcktes
under allmänna motionstiden 1988, dvs. i januari månad.

I det läge som nu uppkommit i och med plan- och bostadsverkets beslut
den 25 oktober om att utge nybyggnadsföreskrifter (regler och allmänna råd)
är det inte längre meningsfullt att stödja de tre motioner i vilka förordas att

1988/89:BoUl

föreskrifterna skall ges en viss utformning. I och för sig hade det varit
önskvärt att boverkets beslut hade föregåtts av ytterligare överväganden.
Emellertid måste detta önskemål avvägas mot kravet på att nu få normer som
är bättre anpassade till PBL och följdförfattningar. Vi förutsätter dock att
boverket noga följer utfallet av de nu beslutade reglerna och vidtar de
förändringar som eventuellt kan bli nödvändiga när normerna någon tid
prövats i den praktiska hanteringen.

Vad rör motionen om miljö- och kvalitetskraven i byggandet är förhållandet
likartat. Det är inte, i det läge som nu uppkommit, längre motiverat att
begära regler i ämnet. Utfallet av de nyligen beslutade föreskrifterna bör
avvaktas. Om de nya byggreglerna inte ger förväntat resultat finns anledning
att ånyo aktualisera motionskravet.

2. Miljö- och kvalitetskraven i byggandet

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:

Vi har i en reservation föreslagit att regeringen uppdrar åt plan- och
bostadsverket att ytterligare överväga utformningen av nybyggnadsreglerna;
överväganden som bl.a. skall utgå från att byggreglerna minskar i omfattning
och att de ges en klarare funktionsinriktning än i dag. Ett förverkligande av
sådana byggregler kommer att innebära att miljö- och kvalitetskraven i
byggandet sätts i förgrunden. Vad i motion 1987/88:Bo243 (c) yrkande 3
föreslagits kommer därmed att tillgodoses.

3. Regler om inbrottssäkrare dörrar
Jill Lindgren (mp) anför:

I betänkandet behandlas en motion (s) om att olika åtgärder skall vidtas så att
inbrottssäkrare dörrar sätts in när bostäder byggs eller byggs om. Utskottet
föreslår ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att en översyn kan
behövas så att sådan dörrar verkligen sätts in.

Jag har kunnat ansluta mig till utskottets förslag men vill samtidigt påpeka
att helt andra åtgärder, bl.a. av social natur, behövs och att aldrig så
inbrottssäkra dörrar kan förhindra att bostadsinbrott begås.

4. Krav på rökgångar

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Leif Olsson (fp), Jan Strömdahl (vpk),
Jill Lindgren (mp) och Birger Andersson (c) anför:

I betänkandet redovisar utskottet att regler skall införas som innebär att det
kommer att bli betydligt mera sällsynt än i dag att kunna installera
direktverkande el i en- och tvåbostadshus. Endast i speciella fall kommer
enligt miljö- och energiministern denna uppvärmningsform att få användas.

Kravet på att rökgångar i hus som uppvärms med direktverkande el skall
finnas får anses något ha förlorat i aktualitet om regeringens kommande
förslag accepteras av riksdagen. Vi förutsätter att detta förslag skyndsamt
föreläggs riksdagen. Mot denna bakgrund har vi kunnat ställa oss bakom
utskottets förslag om avslag på den motion (fp) i vilken fordras att rökgångar

1988/89: BoUl

sätts in i nya villor och flerbostadshus samt vid genomgripande reparationer
av sådana hus. För övrigt skulle en mera effektiv värmeförsörjning av våra
bostadsområden uppnås genom värmeproduktion i små panncentraler.

Om regeringsförslaget dröjer någon längre tid och om inriktningen av det
inte blir den som antytts finns det anledning att återkomma till frågan, kanske
redan under allmänna motionstiden 1989.

5. Hisskravet vid vindsinredningar

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:

Det finns anledning för riksdagen att genom ett uttalande stryka under vikten
av att olika åtgärder genomförs i avsikt att tillskapa flera lägenheter. Genom
att inreda vindar är det möjligt att öka antalet lägenheter i äldre hus. Sådana
lägenheter är attraktiva inte minst för ungdomar. Emellertid händer det inte
sällan att angelägna vindsombyggnader inte kommer till stånd därför att
byggnadsnämnden kräver att även vindsvåningen skall kunna nås med hiss.
Gällande lagstiftning ger kommunerna möjligheter att avstå från att kräva
hiss vid vindsinredningar om området ändå får långsiktigt godtagbara
kvaliteter. Vi förutsätter att kommunerna tillvaratar de möjligheter som
faktiskt finns och att det därigenom blir möjligt att inreda fler vindar till
bostäder. Regeringen bör informera kommunerna i frågan. Om kommunerna
inte handhar bygglagstiftningen i enlighet med vad nu antagits så att
vindar i större utsträckning än vad som sker i dag kan inredas till bostäder
finns anledning att återkomma till riksdagen med förslag om ändring av
PBL.

1988/89:BoUl

golab Stockholm 1988 16138