Regler för godkända och auktoriserade revisorer
Betänkande 1994/95:NU23
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU23
Regler för godkända och auktoriserade revisorer
Innehåll
1994/95 NU23
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1994/95:152 om regler för godkända och auktoriserade revisorer, dels två motioner som väckts med anledning av propositionen, dels en motion från allmänna motionstiden år 1994.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya regler för godkända och auktoriserade revisorer. Detta innebär bl.a. en skärpning av kraven på utbildningstidens längd för att kunna få auktorisation eller godkännande som revisor. För de godkända revisorerna innebär det en anpassning till EG:s s.k. revisorsdirektiv. Genom den nya lagen sker även i övrigt en anpassning till EG:s regler på området. Regeringen har i propositionen aviserat om att den skall överväga förändringar avseende antalet revisorskategorier och begränsningen av de godkända revisorernas behörighet att revidera stora företag. Utskottet delar regeringens uppfattning att statsmakterna på sikt bör uppställa kompetenskrav endast beträffande en revisorskategori och förutsätter också att möjligheterna att ta bort begränsningsregeln prövas.
Utskottet tillstyrker vidare att prövningen av och tillsynen över revisorerna även i fortsättningen skall ske i statlig regi. Därigenom tillgodoses kraven på bl.a. rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och oberoende. Dessutom kommer revisorsbranschens och det övriga näringslivets kompetens att tas till vara på ett bättre sätt än vad som för närvarande är fallet. I en reservation (m) förordas att tillsynen över revisorerna skall ske helt eller delvis i privat regi, och det begärs att regeringen skall återkomma med ett förslag i den riktningen.
Slutligen tillstyrker utskottet att det inrättas en ny myndighet, Revisorsnämnden, som skall ha hand om revisorsfrågorna. Detta innebär att Kommerskollegiums befattning med dessa frågor upphör.
Propositionen
I proposition 1994/95:152 föreslås att riksdagen 1. antar regeringens förslag till a) lag om revisorer, b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, c) lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, d) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), f) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), h) lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m., i) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), j) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, k) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer, l) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, m) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), n) lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
2. till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
3. under tredje huvudtitelns ramanslag Kommerskollegium anvisar ett belopp som är 5 250 000 kr lägre än vad som föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 4.
Lagförslagen -- utom såvitt avser 17 a § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse -- har granskats av Lagrådet. De återges i bilaga 1.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:
1994/95:N13 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N14 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kategori revisorer, 2. hos regeringen begär förslag om ändring i aktiebolagslagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lekmannarevisorer.
Den motion från allmänna motionstiden år 1994 som behandlas här är
1993/94:N287 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en revisorskategori och om den teoretiska och praktiska grundutbildningens längd för revisorer, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassningen av svenska regler på detta område till EU:s revisorsdirektiv (84/253/EEG), 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagens revisionskostnader, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av lekmannarevisorer.
Utskottet
EG:s revisorsdirektiv
Av proposition 1994/95:152 framgår att EG:s regler för revisorer finns i det åttonde bolagsdirektivet (84/253/EEG), det s.k. revisorsdirektivet. Detta direktiv syftar till att harmonisera kvalifikationskraven i fråga om de personer som är behöriga att genomföra lagstadgad revision av räkenskaper, såvitt sådan revision erfordras enligt gemenskapsrätten. Direktivet är tillämpligt på aktiebolag samt handels- och kommanditbolag. De sistnämnda bolagsformerna omfattas endast i de fall samtliga obegränsat ansvariga delägare är företag med begränsat delägaransvar.
Direktivet föreskriver att en fysisk person får godkännas att utföra lagstadgad revision endast om han eller hon har genomgått en teoretisk eller praktisk utbildning och har avlagt en statligt organiserad eller godkänd yrkesexamen som är jämförbar med slutexamen från universitet. En normalstudietid på heltid i tre år bedöms ligga inom direktivets krav. Den praktiska utbildningen skall vara minst tre år.
I direktivet anges att medlemsstaterna skall säkerställa att revisorn är oberoende och utför revisionen med yrkesmässig omsorg. Vidare stadgas att majoriteten av ägandet i revisionsbolag skall tillkomma personer eller bolag som uppfyller villkoren för godkännande som revisor.
För att överväga den författningsreglering som behövs för sådana revisorer som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision tillkallades en särskild utredare (förre näringsfrihetsombudsmannen Gunnar Hermanson). I betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69) presenterade han förslag till den reglering som erfordras för att uppfylla de villkor m.m. som ställs i revisorsdirektivet. Revisorsutredningen övervägde även formerna för prövning och tillsyn av revisorerna.
Revisorns kompetens
Regeringens förslag innebär att de två revisorskategorierna, godkända och auktoriserade revisorer, behålls tills vidare. För att bli godkänd revisor skall krävas utbildning och praktik motsvarande den miniminivå som EG uppställer, dvs. tre års utbildning och tre års praktik. För närvarande krävs två års utbildning och fem års praktik. För att bli auktoriserad revisor skall enligt förslaget krävas fyra års utbildning och fem års praktik, vilket innebär krav på ytterligare ett halvt års studier jämfört med vad som för närvarande krävs för att bli auktoriserad revisor. Vidare införs krav på att praktiken under de sista två åren skall avse extern revision av stora företag. Regeringen föreslår att de grundläggande reglerna om revisorernas kompetens skall tas in i en ny lag om revisorer, som skall träda i kraft den 1 juli 1995.
Enligt regeringens principiella uppfattning bör kompetensprövningen på sikt kunna begränsas till att ange de minimikrav som skall ställas på en revisor som har rätt att utföra lagstadgad revision. Kompetenshöjningen i revisorskåren tar viss tid, varför de två kategorierna bör vara kvar tills vidare, anförs det. Frågan om prövningens omfattning bör tas upp till förnyade överväganden när erfarenheter vunnits av den nya ordningen, sägs det i propositionen.
Enligt 10 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall minst en av de revisorer som utses av bolagsstämman vara auktoriserad om tillgångarnas nettovärde överstiger 1 000 basbelopp (för närvarande motsvarande drygt 35 miljoner kronor), antalet anställda överstiger 200 personer eller bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. Bestämmelsen innebär en viss begränsning av de godkända revisorernas behörighet att revidera större bolag. Enligt regeringen bör en viss justering göras av behörighetsreglerna för de godkända revisorerna när de nya kompetensreglerna fått genomslag. Av propositionen framgår att regeringen avser att senare återkomma med ett konkret förslag i denna del.
I motion 1993/94:N287 (s) -- som väcktes i januari 1994 och som i stor utsträckning utgår från Revisorsutredningens betänkande -- understryks betydelsen av att anpassningar görs till vad som gäller inom EU. Den teoretiska utbildningen bör anpassas till EG:s minimiregler på tre år, anser motionären. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan auktoriserade och godkända revisorer har blivit allt mindre, heter det vidare. Det finns därför knappast några motiv för att behålla två kategorier. Det räcker, enligt motionären, med en revisorskategori för alla kvalificerade revisorer, och dessa bör uppfylla de teoretiska krav som direktivet anger.
Förslaget om två revisorskategorier leder till ökade revisionskostnader för flertalet företag, hävdas det vidare i motionen. Detta beror på att de flesta studenter går den längre och dyrare utbildningen på fyra år och att konkurrensen mellan revisorerna minskar på grund av att marknaden för revisionsuppdrag är uppdelad. Med det sistnämnda avses förhållandet att behörigheten för de godkända revisorerna att revidera de ca 1 000 största bolagen är begränsad, medan de övriga ca 250 000 bolagen kan revideras av alla kvalificerade revisorer. Motionären anser att denna begränsning bör slopas.
I motion 1994/95:N14 (c) understryks att det är viktigt att frågan om antalet revisorskategorier tas upp till ny prövning. Motionärerna delar regeringens uppfattning att kompetensprövningen på sikt kan begränsas till att ange de krav som skall ställas på en revisor som har rätt att utföra lagstadgad revision. Det kan då bli aktuellt med en kategori som uppfyller minimireglerna och att revisorsnäringen själv kan administrera legitimering av mer kvalificerade revisorer.
I motionen anförs också att en förändring bör göras av reglerna om behörighetsbegränsning för de godkända revisorerna. Alla revisorer som uppfyller krav för godkännande enligt EG:s regler bör kunna utföra revision utan begränsningar, anser motionärerna. Godkända revisorer som uppfyller de utbildningskrav som föreslås i propositionen bör inte omfattas av begränsningsregeln. Denna bör dock gälla för övriga godkända revisorer så länge de inte uppfyller utbildningskraven, sägs det i motionen.
Enligt vad utskottet erfarit kan en förändring av begränsningsregeln i aktiebolagslagen aktualiseras under det närmaste året. En uppföljning avses först ske bl.a. av erfarenheterna av den uppdelning som skedde vid årsskiftet 1994/95 i publika och privata bolag.
Införande av endast en revisorskategori kan däremot enligt uppgift dröja ett antal år, främst för att kompetensen bland de godkända revisorerna måste höjas. De som nu är i färd med att utbilda sig till godkända revisorer uppfyller inte direktivets krav när de examineras. Därför måste vissa övergångsåtgärder vidtas, t.ex. i form av påbyggnadskurser. Den som avslutar sin utbildning för att bli godkänd revisor efter den 1 januari 1997 föreslås fram till den 1 januari 2003 få godkännas enligt äldre bestämmelser under förutsättning att vederbörande genomgått kompletterande utbildning.
Då det gäller antalet revisorskategorier anser utskottet i likhet med regeringen att statsmakterna på sikt bör uppställa kompetenskrav endast beträffande en kategori av revisorer. Samma uppfattning kommer till uttryck i de båda här aktuella motionerna. Eftersom anpassningen till EG:s revisorsdirektiv innebär en höjning av de krav som skall uppfyllas för att bli godkänd revisor, kommer det under en övergångstid att finnas godkända revisorer som inte når upp till de nya kompetenskraven. Utskottet anser det därför vara en lämplig ordning att tills vidare låta kompetensprövningen omfatta två revisorskategorier. Utskottet utgår dock från att regeringen återkommer med förslag till förändringar, så snart de nya kvalifikationskraven fått tillräckligt genomslag i revisorskåren. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag. Härigenom blir även motionerna 1993/94:N287 (s) och 1994/95:N14 (c) i huvudsak tillgodosedda. De avstyrks därför i nu berörda delar.
Även i fråga om begränsningen av behörigheten för godkända revisorer att revidera stora aktiebolag instämmer utskottet i regeringens bedömning, nämligen att de aktuella reglerna i aktiebolagslagen bör kunna omprövas inom en nära framtid. Regeringen har aviserat om att den skall återkomma med förslag till ändring av begränsningsregeln. Utskottet förutsätter att det i samband med översynen av aktiebolagslagen i denna del övervägs om behörighetsbegränsningen för de revisorer som uppfyller kraven i EG:s direktiv kan tas bort. Med det sagda blir motionerna 1993/94:N287 (s) och 1994/95:N14 (c) väsentligen tillgodosedda även såvitt nu är i fråga och avstyrks därför av utskottet.
Lekmannarevisorer
Revisorsutredningen föreslår att den möjlighet som finns enligt bl.a. aktiebolagslagen och kommunallagen (1991:900) att till revisorer även utse personer som inte är kvalificerade revisorer skall slopas för de associationsformer som regleras av gemenskapsrätten.
Av propositionen framgår att regeringen avser att låta ytterligare utreda lekmannarevisorernas roll och ställning i bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser i förhållande till de godkända och auktoriserade revisorerna. Det anförs vidare att funktionen som lekmannarevisor, särskilt i kommunala bolag, är viktig och bör värnas. Ändamålet med den verksamhet som utövas av lekmannarevisorerna bör tillgodoses även i framtiden, sägs det vidare i propositionen.
I motion 1993/94:N287 (s) anförs att lekmannarevisorerna bör behållas. Motionären delar inte Revisorsutredningens uppfattning att det inte är förenligt med EG:s direktiv att ha lekmannarevisorer. Inget hindrar att sådana revisorer utses vid sidan av de kvalificerade revisorerna i aktiebolag eller ekonomiska föreningar, framhålls det i motionen; utredningen har bortsett från den vidare förvaltningsrevision som lekmannarevisorerna utför i såväl offentlig som kooperativ verksamhet.
Liknande synpunkter om lekmannarevisorerna kommer till uttryck i motion 1994/95:N14 (c). Där sägs att lekmannarevisorer har samma uppgifter och ansvar som kvalificerade revisorer. Motionärerna delar regeringens åsikt att funktionen som lekmannarevisor är viktig och bör värnas.
Enligt uppgift utreder en arbetsgrupp med företrädare för olika departement samt för Svenska Kommunförbundet och revisionsbyrån KOMREV AB frågan om lekmannarevisorernas ställning. En departementspromemoria avses bli klar före sommaren 1995 och beräknas efter remissbehandling kunna ligga till grund för en proposition till nästa riksmöte. Arbetsgruppen har inriktningen att lägga ett förslag som gör att lekmannarevisorerna kan behållas.
Utskottet anser att det är angeläget att lekmannarevisorernas ställning säkerställs och utgår från att regeringen lägger fram förslag med denna inriktning. Det saknas därför anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i frågan. De aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.
Statlig eller privat tillsyn
Regeringens förslag innebär att särskild behörighet att utföra lagstadgad revision även i fortsättningen skall meddelas av staten. Vidare föreslås att en ny myndighet med namnet Revisorsnämnden skall inrättas för den prövning och tillsyn som följer av den nya revisorslagstiftningen. Kommerskollegiums nuvarande arbete med tillsyn av revisorer föreslås därigenom upphöra. Nämnden skall finansieras med avgifter. Det i budgetpropositionen föreslagna anslaget för Kommerskollegium, vilket utskottet nyligen har tillstyrkt (bet. 1994/95:NU22), föreslås bli minskat med kollegiets kostnader för revisorsverksamheten, ca 5 miljoner kronor.
Enligt regeringens uppfattning överväger fördelarna med en statlig myndighet för revisorstillsynen. Skälen för detta är bl.a. att staten har ett stort intresse av kvalificerad revision, staten behöver besluta om rättsregler, staten behöver inflytande över och insyn i tillsynsverksamheten, tillsynsverksamheten måste uppfylla krav på oberoende och integritet, statlig prövning tillgodoser krav på rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och trovärdighet, revisorerna kan medverka i det statliga tillsynsarbetet, tillsynen innehåller myndighetsutövning.
Tillsynsorganisationens främsta uppgift är enligt regeringen att tillgodose det offentliga intresset av en revisorskår med hög standard. En modern tillsyn ställer nya krav på kompetens. Tillsynsorganet behöver ha en bättre framförhållning och en mer internationell utblick och vara mer aktiv än tidigare, anförs det i propositionen. Regeringen har svårt att se direkta beröringspunkter mellan revisorsfrågorna och andra myndigheters frågor, varför den föreslår att en ny myndighet skall inrättas.
För verksamheten behövs ingående kunskaper om det praktiska revisorsarbetet. Därför är det, enligt regeringen, befogat att representanter för yrkeskåren bidrar med erfarenheter och kunskaper. Regeringen föreslår att det inrättas en nämnd med nio ledamöter, där ordföranden skall vara en oberoende person med domarerfarenhet. I övrigt föreslås ingå två revisorer samt personer med erfarenhet från näringsliv, universitet, myndigheter eller som finansanalytiker eller investerare. Till nämnden skall knytas ett kansli med ett tiotal personer. Enligt regeringen är utgångspunkten att nämndens personal bör rekryteras bland dem som för närvarande arbetar med revisorsfrågorna hos Kommerskollegium.
I motion 1994/95:N13 (m) begärs att regeringen skall lägga fram förslag till ett självreglerande, helt eller delvis privat, system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer. I motionen hänvisas till att Statskontoret i en rapport (1993:30) i oktober 1993 förordade att staten i första hand borde pröva en ökad grad av självreglering när det gäller tillsynen över revisorer. Vidare erinras om att den förra regeringen i proposition 1993/94:138 om Kommerskollegium föreslog att en helt eller delvis privat lösning för tillsynen över revisorer borde utredas vidare. Därvid anfördes som skäl för en privat lösning att närheten till aktörerna borde kunna öka både tillsynens effektivitet och möjligheterna att rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen. Ett eget ansvar för tillsynen bedömdes ge anledning till en diskussion om moral och etik inom revisorskåren. Vidare påpekades att de dubbla systemen med tillsyn dels av staten, dels av revisorsorganisationerna själva skulle undanröjas. Det konstaterades att även med ett privat system måste staten besluta om rättsregler och ha ett inflytande över tillsynen.
Motionärerna anser att dessa skäl alltjämt är giltiga. De menar att stiftelseformen är en lämplig verksamhetsform för en helt eller delvis privat tillsynslösning. I motionen föreslås att Kommerskollegium skall ha fortsatt ansvar för revisorstillsynen till dess att en utredning gjorts av hur en privat lösning kan utformas.
Vid behandlingen av nyssnämnda proposition om Kommerskollegiums omvandling till en renodlat handelspolitisk myndighet väcktes en motion (s), där det förordades att tillsynen över revisorerna skulle vara kvar i statlig regi. I sitt betänkande (bet. 1993/94:NU20) konstaterade utskottet att tillsynen legat hos Kommerskollegium i 20 år. Även om den fungerat bra under den tiden fann utskottet det naturligt att pröva om tillsynen kunde utövas på något annat sätt. Det låg då nära till hands att undersöka en privat lösning. Först när det presenterats ett förslag om den framtida tillsynen fanns det, enligt utskottet, anledning att ta ställning till om en privat eller en statlig tillsyn är att föredra.
Riksdagen beslutade emellertid att bifalla en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v). Där förordades att staten även fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande av samt tillsyn över revisorer. Som skäl för denna ståndpunkt anfördes att staten ställer krav på kvalificerade revisorer i vissa företag. Det var ett skäl till att tillsynen förstatligades år 1973, och det gäller alltjämt, anfördes det. Vidare framhölls att statens intresse av en kvalificerad revision har ökat bl.a. på grund av utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten. Dessutom betonades att Kommerskollegium har skött tillsynen på ett förtjänstfullt sätt. Härutöver påpekades att staten även i framtiden måste besluta om rättsregler samt ha inflytande över och insyn i tillsynsverksamheten. Slutligen framhölls, i reservationen, att kraven på konkurrensneutralitet, rättssäkerhet och oberoende uppfylls genom statlig tillsyn men är svåra att tillgodose med en privat lösning.
Utskottet anser att den utformning som getts åt den statliga tillsynen över revisorerna väl tillgodoser kraven på bl.a. rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och oberoende. Förslaget om Revisorsnämndens sammansättning innebär vidare att revisorsbranschens och det övriga näringslivets kompetens kommer att tillvaratas på ett bättre sätt än vad som för närvarande är fallet. Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet att prövningen av och tillsynen över revisorerna skall ske i statlig regi och avstyrker därmed motion 1994/95:N13 (m).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag angående inrättande av Revisorsnämnden och minskning av anslaget till Kommerskollegium. Även övriga förslag i propositionen tillstyrks av utskottet.
Utskottet föreslår dessutom en korrigering av ett fel i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Felet uppkom i samband med riksdagsbeslut i december 1994. Genom att samordning inte skedde av förslag rörande samma paragraf i två olika propositioner fick 15 kap. 6 § i nämnda lag inte den avsedda lydelsen. Innebörden av den justering som nu föreslås är att beslut av Patent- och registreringsverket att avregistrera icke behöriga ställföreträdare skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol och inte till regeringen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande antalet revisorskategorier att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkandena 1 och 2, det sistnämnda i denna del, och 1994/95:N14 yrkande 1,
2. beträffande behörigheten för godkända revisorer att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkandena 2 och 3, det förstnämnda i denna del, och 1994/95:N14 yrkande 2,
3. beträffande lekmannarevisorer att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N287 yrkande 4 och 1994/95:N14 yrkande 3,
4. beträffande statlig eller privat tillsyn att riksdagen avslår motion 1994/95:N13, res. (m)
5. beträffande lagförslagen att riksdagen antar de i proposition 1994/95:152 framlagda förslagen till a) lag om revisorer, b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, c) lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, d) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), e) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), f) lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), h) lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m., i) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), j) lag om ändring lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, dock att även 15 kap. 6 § ändras och erhåller lydelse enligt Utskottets förslag i bilaga 2 och att ingressen ändras på sätt som föranleds härav, k) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer, l) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, m) lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), n) lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
6. beträffande Revisorsnämnd att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:152 moment 2 till Revisorsnämnden för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
7. beträffande Kommerskollegium att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:152 moment 3 till Kommerskollegium för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln -- med ändring av vad utskottet tidigare föreslagit (bet. 1994/95:NU22) -- anvisar ett med 5 250 000 kr nedräknat ramanslag på 56 025 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Lars G Linder (s) och Sten Tolgfors (m).
Reservation
Statlig eller privat tillsyn (mom. 4)
Mikael Odenberg, Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion 1994/95:N13 (m)" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att säkerställa att prövningen av och tillsynen över revisorerna präglas av hög kompetens och god kunskap om de villkor som de reviderade företagen och revisorerna verkar under. Utskottet anser att detta bäst kan uppnås genom att tillsynen sker helt eller delvis i privat regi. Det bör noteras att en sådan lösning är helt förenlig med EG:s revisorsdirektiv och förekommer i flera länder. De statliga intressen som finns på detta område kan tillgodoses genom regler bl.a. om revisorernas kompetens och om hur tillsynen bör bedrivas. Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med ett förslag till en helt eller delvis privat lösning av revisorstillsynen. Genom ett uttalande från riksdagen i enlighet härmed bifalls motion 1994/95:N13 (m).
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande statlig eller privat tillsyn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regeringens lagförslag
Bilaga 1
1 Förslag till lag om revisorer
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 4 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. 9 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) 10 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
utländska filialer
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag
13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om
ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
15 kap. 6 §1
Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 eller 4 §, 8 kap. 3--5 §§, 9 kap. 6 § eller 8 § första stycket 1 eller 10 kap. 6 § femte stycket får överklagas till regeringen.
Ett beslut av Ett beslut av
registreringsmyndigheten som registreringsmyndigheten som
innebär att anmälan har innebär att anmälan har
avskrivits eller registrering avskrivits eller registrering
har vägrats enligt 4 § har vägrats enligt 4 §
första och andra styckena första och andra styckena
överklagas hos allmän överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol inom förvaltningsdomstol inom
två månader från två månader från
beslutets dag. Detsamma beslutets dag. Detsamma
gäller ett beslut av gäller ett beslut av
registreringsmyndigheten som registreringsmyndigheten som
avses i 4 § fjärde avses i 4 a §, 11 kap. 18
stycket. §, 12 kap. 7 § tredje
stycket eller 16 kap. 2 §.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1 Senaste lydelse 1995:67.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet3 EG:s revisorsdirektiv3 Revisorns kompetens4 Lekmannarevisorer6 Statlig eller privat tillsyn7 Hemställan9
Reservation Statlig eller privat tillsyn (m)10
Bilagor 1. Regeringens lagförslag12 2. Av utskottet framlagt förslag till ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar39