Registrering av ledamöternas ekonomiska intressen
Betänkande 1995/96:KU13
Konstitutionsutskottets betänkande
1995/96:KU13
Registrering av ledamöternas ekonomiska intressen
Innehåll
1995/96 KU13
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet dels skrivelsen 1995/96:RFK2, i vilken riksdagens förvaltningskontor överlämnar ett förslag från arbetsgruppen för utredning om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen, dels tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet lägger fram förslag till en lag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Registreringen, som är frivillig, är ett uttryck för en strävan mot en större öppenhet kring uppdraget som riksdagsledamot. Vid urvalet av uppgifter som skall omfattas av registreringen har beaktats att ett otillbörligt intrång inte skall uppkomma i den enskilde ledamotens personliga integritet. Ändamålet med registret anges i förslaget vara att ge en samlad information om ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen i den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse.
Bland uppgifter som skall ingå i registret märks ägarintressen i olika slags företag, förutsatt att värdet av andelen uppgår till två basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Även ägarintresse i en fastighet som är näringsfastighet skall registreras.
Vidare skall olika slag av inkomstbringande verksamhet registreras. Det gäller dels avlönad anställning, dels vid sidan av ledamotsuppdraget bedriven självständig verksamhet.
Avtal av ekonomisk karaktär mellan en ledamot och arbetsgivare skall registreras. Detta gäller bl.a. löne- eller pensionsförmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot, men även avtal som får effekt först sedan uppdraget som riksdagsledamot har upphört skall registreras.
Styrelseuppdrag och revisorsuppdrag i bolag och ekonomisk förening skall registreras. Detsamma gäller motsvarande uppdrag i en ideell förening som har till uppgift att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet. Bland de ideella föreningar som träffas av registreringskravet kan nämnas fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och näringslivsorganisationer.
Offentliga uppdrag skall registreras, såvida de inte endast är av tillfällig karaktär. Detta gäller såväl statliga som primärkommunala, landstingskommunala och kyrkokommunala uppdrag.
Slutligen skall också vissa materiella förmåner, sekreterar- eller utredningshjälp registreras.
Endast förekomsten av de registreringspliktiga omständigheterna skall registreras. Belopp eller värden skall inte i något fall förekomma.
Registreringen skall enligt förslaget tillämpas med början fr.o.m. riksmötet 1996/97.
Skrivelsen
I skrivelse 1995/96:RFK2 överlämnar riksdagens förvaltningskontor för riks dagens bedömning och beslut ett förslag från arbetsgruppen för utredning om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen.
Motionerna
1995/96:K8 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till talmanskonferensen med dess parlamentariska etikgrupp att gå vidare med arbetet kring frågor om förtroende och etik i politiken.
1995/96:K9 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår - bl.a. i avvaktan på att regeringen fullföljer sin utredning rörande reglering av hur statsrådens förhållanden skall redovisas - förvaltningskontorets skrivelse med förslag till registrering av ledamöternas ekonomiska intressen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen uppdrar åt riksdagens förvaltningskontor att inkomma med fördjupad utredning av förslaget i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att registrering kan träda i kraft först med avseende på den riksdag som väljs 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:K10 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår det i förvaltningskontorets skrivelse framlagda förslaget om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
Konstitutionsutskottet behandlade under våren 1994 motioner med yrkanden om att riksdagen skulle uppdra åt talmanskonferensen att utreda frågan om en registrering av riksdagsledamöternas ekonomiska intressen (bet. 1993/94: KU18). Utskottet konstaterade därvid att det fanns en bred uppslutning bakom tanken att uppgifter om riksdagsledamöternas ekonomiska förhållanden liksom ledamotskap i olika slags styrelser borde finnas registrerade och tillgängliga för allmänheten. Exempel på ekonomiska förhållanden som borde registreras var enligt utskottet uppgifter om inkomst samt innehav av fastigheter och aktier. Styrelseuppdrag som enligt utskottet borde komma i fråga för registrering rörde t.ex. uppdrag i bolagsstyrelser, ekonomiska föreningar, företags- och branschorganisationer, fackliga organisationer och organisationer med anknytning till boendet. Enligt utskottets mening borde syftet med en registrering vara att öppet redovisa de olika bindningar och intressen som kan tänkas påverka det politiska uppdraget.
Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag att ge förvaltningskontoret i uppdrag att utreda frågan och till riksdagen redovisa sina överväganden och förslag.
Den 30 november 1994 redovisade förvaltningskontoret en promemoria till talmannen, vice talmännen och gruppledarna. Promemorian innehöll en redovisning av olika länders regler på området, av insiderlagen samt vissa principiella frågeställningar. Det beslutades att en särskild parlamentarisk utredning skulle inrättas med uppdrag att i ett vidare perspektiv överväga frågor om bl.a. etiska riktlinjer för riksdagsledamöternas uppdrag vid sidan av ledamotsuppdraget. I detta sammanhang skulle också de principiella grunderna för den beslutade registreringen av ekonomiska intressen diskuteras. Talmannen utsåg efter samråd en arbetsgrupp med uppgift att i första hand med utgångspunkt i det redovisade materialet arbeta vidare med att utforma ett registreringssystem och därvid analysera och bedöma konsekvenser av olika slag. Arbetsgruppen skulle vara oförhindrad att också ta upp andra frågor av etiskt slag med anknytning till ledamöternas uppdrag.
Arbetsgruppen redovisade den 2 juni 1995 resultatet av sitt uppdrag. Riksdagens förvaltningskontor har i en skrivelse den 5 oktober 1995 överlämnat arbetsgruppens rapport för riksdagens ställningstagande (1995/96:RFK2).
Med anledning av skrivelsen har tre motioner väckts.
Förvaltningskontorets skrivelse jämte en inom konstitutionsutskottet upprättad promemoria med förslag till lagtext, daterad 1995-11-28, har remissbe handlats. Den remitterade lagtexten har fogats till betänkandet som bilaga 2 och en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i ärendet. Den 11 april 1996 beslöt utskottet att för Lagrådets granskning remittera ett inom utskottet omarbetat lagförslag, intaget i en promemoria daterad den 3 april 1996. Lagrådsremissens lagförslag har fogats till betänkandet som bilaga 4 och Lagrådets yttrande som bilaga 5. Utskottet lägger i betänkandet fram förslag till en lag om registrering av ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Utskottets lagförslag har fogats till betänkandet som bilaga 1.
Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen har föreslagit att det inom riksdagen skall finnas ett system för registrering av riksdagsledamöternas ekonomiska intressen enligt vissa närmare angivna riktlinjer. Registreringen skall vara frivillig och omfatta ledamot, ersättare för statsråd och talman samt ersättare som förväntas tjänstgöra minst åtta veckor i en följd. Har en ledamot valt att registrera sina ekonomiska intressen måste ledamoten följa reglerna för registret, vilket bl.a. innebär att uppgifter om alla registreringspliktiga omständigheter i förekommande fall skall anmälas för registrering. Belopp eller värden skall inte registreras.
Registreringen skall omfatta andelar i aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag samt ekonomiska föreningar, om värdet överstiger två basbelopp. Innehav av näringsfastighet skall registreras men inte innehav av privat bostadsfastighet. Vid avlönad anställning, inklusive konsultuppdrag, skall arbetsgivaren eller uppdragsgivaren registreras varvid undantag dock görs för uppdrag av tillfällig karaktär. Självständig inkomstbringande verksamhet skall anges genom att typen av verksamhet anges. Förekomsten av eventuellt fortfarande gällande ekonomiska avtal med tidigare arbetsgivare skall registreras. Styrelseuppdrag, inklusive revisorsuppdrag i såväl offentliga som privata företag skall omfattas av registreringen, likaså uppdrag i olika organisationer samt kommunala uppdrag.
Om ledamoten mottagit gåva som har anknytning till ledamotskapet, från givare inom eller utom Sverige och värdet överstiger 1 500 kr skall givarens namn och gåvans art registreras. Vid resor till och besök i utlandet som har anknytning till ledamotskapet och som inte i sin helhet betalas av statliga medel, av ledamotens parti eller av ledamoten själv skall namnet på den som stått för kostnaden samt tidpunkten för resan anges. Slutligen skall stadigvarande sekreterar- och utredningshjälp och annat bistånd registreras, om den aktuella bindningen inte framgår av övriga registrerade uppgifter.
En tjänsteman med handläggande uppgifter bör enligt arbetsgruppen ha ansvar för registreringen av ledamöternas ekonomiska intressen. Arbetsgruppen föreslår vidare att en särskild grupp av riksdagsledamöter tillsätts för att bistå ledamöterna i frågor som rör registreringen.
Gruppen skall också ha i uppgift att följa hur registreringssystemet fungerar samt att inför mandatperiodens utgång redovisa en utvärdering. I anslutning härtill bör gruppen också redovisa överväganden om behovet av ett särskilt etiskt råd och eventuellt lägga fram förslag. En sammanställning av ledamöternas uppgifter bör kunna ske genom att dessa samlas i ett särskilt ADB-baserat register, som i största möjliga omfattning bör vara tillgängligt för allmänheten.
Regeringens etikkommitté
Hösten 1991 tillsattes inom regeringskansliet en etikkommitté med f.d. justitierådet Bengt Huldt som ordförande. Kommittén överlämnade i november 1993 till dåvarande statsrådet Reidunn Laurén en promemoria som i huvudsak behandlade rätten för statsråd att inneha bisysslor m.m., jäv vid behandlingen av regeringsärenden, riktlinjer för statsråds förmögenhetsförvaltning samt gåvor till statsråd.
Kommittén föreslog efter modell från Norge att en rad uppgifter om statsrådens förhållanden skulle redovisas i ett register, tillgängligt för allmänheten. Det gällde uppgifter om styrelseuppdrag och andra förtroendeuppdrag hos myndigheter, bolag, stiftelser och andra organisationer, andra avlönade uppdrag, näringsverksamhet, vederbörandes förmögenhetssituation, eget, makas/sambos eller omyndiga barns innehav av fondpapper o.d. om värdet översteg två basbelopp, innehav av aktier som inte är fondpapper i vissa angivna fall, avtal om förmögenhetsförvaltning, avtal med en tidigare arbetsgivare om fortsatt utbetalning av lön, pension eller liknande förmåner m.m., avtal med framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande engagemang samt andra förhållanden som kunde komma att ge upphov till intressekonflikter eller jävssituationer i ett kommande regeringsarbete.
Ändring av tidigare uppgivna förhållanden i fråga om fondpapper borde enligt förslaget anmälas inom viss tid. Statsrådens uppgiftslämnande borde upprepas en gång per år genom ett frågeformulär.
Kommittén föreslog vidare att statsråden skulle vara skyldiga att till registret anmäla gåvor som har anknytning till statsrådsuppdraget, under förutsättning av att gåvans marknadsvärde översteg 1 000 kr. Anmälningsskyldigheten omfattade inte gåvor som statsrådet mottagit för myndighetens räkning. Dessa skulle överlämnas till respektive departement.
Statsrådens redovisning av värdepapper m.m.
Regeringen har beslutat att Statsrådsberedningen och departementen skall föra sådana förteckningar över fondpappersinnehav som avses i 11 § insiderlagen (1990:1342). Statsrådsberedningens förteckning skall avse, förutom de fondpapper som innehas av arbetstagare m.fl. som Statsrådsberedningen bestämmer, även fondpapper som innehas av statsråd.
Vid allmän beredning den 1 juni 1995 överenskoms att statsråden i den socialdemokratiska regeringen på samma sätt som med fondpapper också offentligen skall redovisa följande.
1. Näringsverksamhet i bolagsform eller på annat sätt, exempelvis lantbruk, innehav av andra fastigheter än egen bostadsfastighet och eget fritidshus, advokatbyrå, konsultföretag och revisionsbyrå.
2. Avtal med tidigare arbetsgivare om fortsatt utbetalning av lön, pension eller liknande förmån samt fortsatta betalningar från arbetsgivares sida av pensionsavgifter eller liknande avgifter.
3. Avtal med nuvarande eller framtida arbets- eller uppdragsgivare om anställning, uppdrag eller liknande engagemang. Detta gäller uppdrag utöver de för det egna partiet och dess organisationer.
Redovisningarna enligt punkterna 1-3 förtecknas sedan den 1 juli 1995 av rättschefen i Statsrådsberedningen på samma sätt som uppgifterna om innehav av fondpapper. Uppgifterna är offentliga. Enligt en överenskommelse som träffats av statsråden i den socialdemokratiska regering som tillträdde i mars 1996 skall statsrådens innehav av fondpapper också offentliggöras.
Inom Justitiedepartementet har övervägts möjligheterna att överlämna förvaltningen av statsrådens fondpapper till en s.k. blind trust. Man har emellertid funnit att det är mycket komplicerat att utforma ett sådant system. Ett antal svårbemästrade problem, bl.a. vad gäller skatter och sekretess måste först lösas. Synpunkterna har redovisats till Statsrådsberedningen, som kommer att ta ställning till frågan.
Utskottets bedömning
Behovet av ett offentligt register
Någon motsvarighet till regeringsformens bestämmelser om statsråds bisysslor m.m. finns inte för riksdagsledamöterna. Enligt arbetsgruppens uppfattning kan det emellertid även för den enskilde riksdagsledamoten bli aktuellt att göra liknande överväganden beträffande möjligheten att en bisyssla eller en bindning av annat slag kan komma att rubba allmänhetens förtroende för honom eller henne. Det blir därför, framhåller arbetsgruppen, ledamoten själv som efter eget omdöme har att avgöra lämpligheten av bisysslan eller bindningen. Det är också ledamoten själv som har kunskapen om huruvida en jävssituation kan bli aktuell. Även om en jävssituation inte föreligger, kan det enligt arbetsgruppen vara så att det finns eller kan tänkas uppkomma en intressekonflikt som är sådan att den kan anses såsom förtroenderubbande.
Enligt arbetsgruppen bör den som fått förtroendet att vara riksdagsledamot öppet kunna redovisa uppdrag och inkomst- och förmögenhetsförhållanden som kan tänkas skapa lojalitetskonflikter och påverka det politiska uppdraget. Det är i sammanhanget viktigt, enligt arbetsgruppen, att uppmärksamma att det kan finnas även andra bindningar än sådana som har samband med förmögenhetsinnehav och som kan tänkas påverka det politiska uppdraget. En samlad och öppen registrering av även andra förhållanden än de som är av ekonomisk natur är därför enligt arbetsgruppen betydelsefull.
I motion K9 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att om ett öppet dataregister, med uppgift om t.ex. de olika uppdrag som enskilda riksdagsledamöter kan ha, bidrar till att öka medborgarnas förtroende för hela det politiska systemet är detta ett steg i rätt riktning. Ett sådant register måste enligt motionärerna bygga på en analys av vilka insynskrav som ställs på statsråd - som har en exekutiv maktutövning - och på riksdagsledamöter - som är ledamöter av den lagstiftande församlingen. Någon sådan analys har dock inte gjorts. Motionärerna framhåller också att inte heller konsekvenserna från integritetssynpunkt av arbetsgruppens förslag har närmare analyserats.
Det kan vidare enligt motionerna ifrågasättas om en registrering kommer att upplevas som frivillig, eftersom den som avstår från att registrera sina intressen riskerar negativ kritik bl.a. från massmedierna.
I motionen framhålls vidare att det finns anledning att samordna resultatet av regeringens ställningstaganden på etikområdet med vad som i framtiden bör gälla för riksdagens ledamöter. Riksdagens beslut att införa ett register bör därför skjutas upp i avvaktan på att en sådan samordning kan komma till stånd.
Det hade enligt motionärernas mening varit värdefullt om arbetsgruppen sökt klarlägga om och hur en registrering av ledamöternas ekonomiska intressen i förlängningen kan komma att påverka olika yrkesgruppers representation i riksdagen. Förslagets nuvarande utformning riskerar att få konsekvenser främst för ledamöter med anknytning till näringslivet. Motionärerna framhåller att det är av central betydelse att Sveriges riksdag har en så bred och allsidig sammansättning som möjligt. Detta är ytterst en fråga om den demokratiska representativiteten i riksdagen. Arbetsgruppen har inte tillräckligt beaktat de konsekvenser förslaget kan få för rekryteringen till riksdagen.
Motionärerna tar vidare upp frågan om jäv för riksdagsledamöter. De önskar en analys även i denna fråga. De motiv som påverkar ställningstaganden av företrädare för offentlig sektor bör närmare belysas. Motionärerna ifrågasätter exempelvis om det är lämpligt att en person som är tjänstledig från ett statligt verk skall kunna delta i utskottsberedningen av ett förslag om rationaliseringar och organisationsförändringar i detta verk.
När det gäller frågan om vilka uppgifter som skall registreras vänder sig motionärerna mot att förslaget kan komma i konflikt med anhörigas affärsintressen. Motionärerna anser att resor inte bör registreras i de fall då det innebär en allvarlig integritetskränkning att t.ex. kontakter med andra partier utomlands görs offentliga. I enlighet med det anförda yrkar motionärerna dels avslag på förslaget om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen (yrkande 1), dels att riksdagen skall besluta att ge förvaltningskontoret i uppdrag att göra en fördjupad utredning (yrkande 2).
Även i motion K10 av Christel Anderberg m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen. Motionärerna anser att förslaget innebär en allvarlig kränkning av den enskilde riksdagsledamotens personliga integritet och att kränkningen också drabbar familje medlemmar, affärspartner, uppdragsgivare och klienter. Rekryteringen av riksdagsledamöter från näringslivet kommer enligt motionärerna att ytterligare försvåras.
I motionen framhålls att registreringen är onödig, eftersom många av uppgifterna redan finns tillgängliga i olika slags register. De uppgifter som skall lämnas synes enligt motionärerna vara utvalda utan någon närmare analys. Exempelvis har det inte föreslagits att skulder skall omfattas av registreringen. Det finns enligt motionärerna en risk för att registret får en direkt motsatt effekt genom att det kan uppfattas så att alla ekonomiska förehavanden och bindningar som inte behöver registreras är tillåtna.
Enligt utskottets mening kan förslaget om en öppen och lätt tillgänglig redovisning av riksdagsledamöternas intressen i bl.a. ekonomiskt hänseende ses som en vidareutveckling av den i vårt land sedan länge grundläggande principen om största möjliga öppenhet i det offentliga livet. En ordning med i huvudsak den inriktning som arbetsgruppen har föreslagit bör enligt utskottet således införas. Arbetsgruppens förslag bör dock förändras och preciseras på en rad punkter, vilket utskottet återkommer till i det följande.
All slags personregistrering aktualiserar starka och legitima krav på att omsorgen om den personliga integriteten skall väga tungt. De integritetsaspekter som ligger bakom vissa av invändningarna mot förslaget måste därför tas på allvar. Även om skyddet för den personliga integriteten också för riksdagsledamöter självfallet bör ligga på en hög nivå, måste det dock enligt utskottets mening i ett öppet samhälle accepteras att en riksdagsledamot i frågor som rör denne i hans eller hennes egenskap av en offentlig person bör tåla en något större insyn än vad som kan krävas av enskilda personer i övrigt. Det bör därvid särskilt framhållas att det sagda endast tar sikte på insyn i sådana frågor som har anknytning till ledamotsuppdraget och har ett tydligt, allmänt intresse. De närmare reglerna om registreringen bör därför enligt utskottets mening kunna utformas så att något otillbörligt intrång i den enskilde ledamotens personliga integritet inte skall uppkomma. Utskottet återkommer till frågan i det följande i avsnittet om registrets ändamål.
När det gäller kravet på en samordning av arbetsgruppens förslag med handläggningen inom regeringskansliet av etikregler för statsråden kan utskottet konstatera dels att det inte finns några säkra uppgifter om inriktningen av arbetet inom regeringskansliet, dels att uppdraget som riksdagsledamot och uppdraget som statsråd är av så olika karaktär att det inte är sannolikt att snarlika regler bör bli aktuella. Det saknas därför enligt utskottet skäl att under hänvisning till etikregler för statsråden avvakta med ett ställningstagande till arbetsgruppens förslag.
Sammanfattningsvis anser utskottet tiden nu vara mogen för att införa ett offentligt register av det slag som arbetsgruppen har föreslagit. Utskottet lägger i betänkandet fram förslag till en sådan lagstiftning och behandlar i det följande olika frågor om hur reglerna lämpligen bör utformas. Till följd av det sagda avstyrker utskottet bifall till motion K9 yrkandena 1 och 2 samt motion K10.
Lagrådet
Som framgår av det avgivna yttrandet, bilaga 5, har Lagrådet inte haft någon erinran i sak mot det granskade lagförslaget. Yttrandet innehåller dock flera värdefulla påpekanden av lagteknisk natur, vilka utskottet har beaktat.
Registrets ändamål
Enligt det remitterade lagförslaget - och enligt arbetsgruppens förslag - anges ändamålet med registret vara att tillgodose allmänhetens behov av information om de olika bindningar och ekonomiska intressen som kan tänkas påverka uppdraget som riksdagsledamot. Riksarkivet har i sitt remissvar framhållit att - i jämförelse med registerlagar i övrigt - ändamålet med registret är påfallande vagt beskrivet. En mer preciserad skrivning, i lag eller motivtext, skulle enligt Riksarkivet skänka uttrycket allmänhetens behov ett mer konkret innehåll. Vidare har Riksarkivet framhållit att ändamålet inte kan beskrivas utan att ställning tas till var brytpunkten skall gå mellan allmänhetens behov och den enskilde ledamotens personliga integritet.
Utskottet delar Riksarkivets uppfattning om vikten av att ändamålet med lagstiftningen är klart och entydigt definierat. Ett personregister skall självfallet inte få innehålla mer omfattande uppgifter än vad som motiveras av ändamålet. Det är därför endast mot bakgrund av en klart definierad ändamålsbestämmelse som det är möjligt att bedöma vilka uppgifter som bör registreras och vilka som inte bör komma i fråga för registrering.
Utformningen av ändamålsbestämmelsen i det remitterade förslaget - bindningar och ekonomiska intressen som kan tänkas påverka uppdraget som riksdagsledamot - måste tolkas så att syftet är att redovisa förhållanden som kan tänkas skapa lojalitetskonflikter för en riksdagsledamot och som av just det skälet kan komma att påverka det politiska uppdraget. Mot den bakgrunden finns det anledning att närmare ta upp några principiella frågeställningar, nämligen hur reglerna om registreringen skall förhålla sig dels till bestämmelserna om jäv, dels till reglerna om bestickning och muta.
I sitt remissvar har Svea hovrätt uttalat sig i jävsfrågan och anfört följande. Avgränsningen av de hävdvunna jävsbestämmelserna för folkvalda framstår som rimlig med hänsyn till uppdragets art och vad den representativa demokratin torde förutsätta. En ordning som innebär att en ledamot blir jävig även i vissa andra fall än när det är fråga om vad som brukat kallas personindividualiserade ärenden skulle ge upphov till betydande gränsdragningsproblem samt kunna uppfattas som en inskränkning i valbarheten. Den reflektionen kan då göras att det - vid sidan av syftet att tillgodose allmänhetens behov av information - inte helt klarlagts hur de uppgifter som redovisas i ett register kan komma att användas. Det hade enligt hovrätten varit en fördel om förslaget hade analyserats närmare i belysning även av jävsreglerna.
Bestämmelser om jäv för riksdagsledamöter i deras verksamhet i riksdagen finns i riksdagsordningen, dels i 2 kap. 11 § när det gäller deltagande i sammanträde i kammaren, dels i 4 kap. 13 § när det gäller utskottsverksamheten. I fråga om kammarsammanträde gäller att en ledamot inte får delta vid sammanträde vid behandlingen av ärende som personligen rör honom eller någon honom närstående. Statsråd får dock delta i överläggningen i ärende angående hans eller hennes tjänsteutövning. Bestämmelsen innefattar vad som brukar benämnas sakägarjäv eller släktskapsjäv. Enligt Holmberg-Stjernquist, Grundlagarna, 1980, s. 623 är jäv vid behandling av ärende vid kammarsammanträde begränsat till ärende som personligen rör en ledamot eller ett statsråd eller någon närstående. I grundlagskommentaren framhålls att för att jäv skall föreligga för en riksdagsledamot vid ett ärendes behandling i kammaren gäller att drendet måste vara vad man kallar personindividualiserat, dvs. direkt angå ledamoten eller någon honom närstående. Berörs ledamoten däremot av ärendet i egenskap av medlem av ett kollektiv (t.ex. en yrkesgrupp) eller som tjänsteman, föreligger inte jäv. Enligt kommentaren skall sålunda en statlig verkschef som är riksdagsledamot delta vid behandlingen av anslagen till hans verk. Av detta följer att en riksdagsledamot som är styrelseledamot eller motsvarande i en myndighet under riksdagen inte är jävig vid behandlingen i kammaren av förslag från den myndigheten.
Närståendebegreppet skall tolkas i enlighet med 4 § i den tidigare gällande förvaltningslagen (1971:290), dvs. det finns mindre utrymme för jäv än vad som gäller för domare enligt 4 kap. 13 § 2 rättegångsbalken.
Regeln i 4 kap. 13 § riksdagsordningen beträffande utskottsverksamheten är konstruerad på samma sätt som den som gäller för kammarsammanträden. En utskottsledamot är således inte jävig enbart på grund av att ett ärende rör exempelvis den myndighet i vilken han eller hon är styrelseledamot.
Av det sagda följer att reglerna om jäv har ett mycket begränsat tillämpningsområde när det gäller riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Det remitterade förslaget är inte utformat så att det har någon direkt koppling till jävsreglerna, och någon sådan koppling bör inte heller komma i fråga. Urvalet av uppgifter som skall ingå i ett register bör därför ske utan hänsyn till om ett visst förhållande kan bli relevant för bedömningen av en jävssituation. Inte heller bör en registrering ha någon inverkan på bedömningen av jävsfrågorna.
I brottsbalken (BrB) finns bestämmelser om bestickning och mutbrott. Enligt 17 kap. 7 § BrB skall den som till arbetsgivare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen dömas för bestickning till böter eller fängelse i högst två år. I 20 kap. 2 § BrB stadgas att arbetstagare som tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning skall dömas för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det att han slutat anställningen. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Av beskaffenhet att kunna vara muta eller annan otillbörlig belöning är förmåner av olika slag. Förmånen kan också vara av immateriell natur, varmed avses bl.a. förord och annan protektion (Mutansvarskommitténs betänkande SOU 1947:37). Den typiska mutan är emellertid en materiell förmån av ekonomisk natur.
Att gärningen skall bestå i att ta emot, låta åt sig utlova eller begära förmån innebär enligt Mutansvarskommittén (bet. s. 142) inte något krav på att förmånen kommer just gärningsmannen till godo. Kommittén uttalade att även förmåner som med funktionärens goda minne lämnas t.ex. till hans hustru eller till annan närstående kan vara straffbara.
Den typiska mutan, nämligen en förmån som någon tar emot, låter åt sig utlova eller begär för att han skall handla pliktvidrigt, är alltid otillbörlig och ryms under lagrummet utan att någon fråga om otillbörligheten behöver uppstå och föranleda tvivelsmål. Ofta är det dock ovisst om syftet med en förmån är att mottagaren skall göra sig skyldig till pliktstridig tjänsteutövning. Även om syftet inte är detta, kan förhållandena ändå vara sådana att det är otillbörligt att ta emot, låta åt sig utlova eller begära förmån.
Det remitterade förslaget har utformats utan någon direkt koppling till reglerna om bestickning och muta. Någon sådan koppling bör inte heller finnas. Förslaget har emellertid, när det gäller registrering av gåvor, fått en olycklig utformning, som kan innebära felaktiga signaler om möjligheterna att ta emot gåvor med anledning av ledamotsuppdraget. Denna fråga behandlas närmare i avsnittet om registrets innehåll.
Det får enligt utskottet inte råda någon tvekan om att en riksdagsledamot är underkastad mutbrottsbestämmelserna. Som Institutet mot mutor har framhållit i sitt remissyttrande är det ställt utom varje tvivel att en riksdagsledamot tillhör kategorin integritetskänsliga subjekt. Detta innebär enligt vad institutet framhåller att en riksdagsledamot enligt gällande rätt måste iaktta stor försiktighet när det gäller att ta emot och låta åt sig utlova - liksom naturligtvis begära - förmån som på ett eller annat sätt kan kopplas till ledamotskapet, och som därigenom kan bli betraktad som muta eller annan otillbörlig belöning för (ledamotens) tjänsteutövning . Institutet anför vidare att den enskilde riksdagsledamoten otvivelaktigt har ett starkt personligt intresse av att inte utsätta sig för risken att bli misstänkt för att ha tagit emot förmåner som kan ifrågasättas innefatta korruptionsbrott.
I enlighet med det anförda bör enligt utskottets mening registerändamålet utformas utan någon direkt eller indirekt koppling till jävsreglerna eller reglerna om bestickning och mutbrott. I enlighet med vad som tidigare anförts i anslutning till avsnittet om behovet av ett offentligt register, bör ändamålsbestämmelsen i stället klart avspegla en medveten strävan mot en ökad öppenhet kring ledamotskapet. Avgränsningen av uppgifter som skall ingå i ett register bör göras under hänsynstagande till att inte något otillbörligt intrång i den enskilde ledamotens personliga integritet uppkommer. Ett rimligt hänsynstagande till ledamöternas personliga integritet bör kunna göras genom att uppgifter om ledamöterna får registreras endast i den omfattning det är försvarligt utifrån ett befogat allmänt intresse. Detta bör framgå av lagens ändamålsbestämmelse.
Frivillighet
Enligt utskottets mening bör - i enlighet med arbetsgruppens förslag - ett system med registrering bygga på frivillighet. Den enskilde ledamoten skall alltså själv få avgöra om han eller hon vill förekomma i registret. Som en konsekvens av frivilligheten bör det i lagen föras in en bestämmelse av innebörd att en ledamot när som helst kan återkalla en anmälan om registrering.
Av uppenbara skäl bör en ledamot som väljer att anmäla sig för registrering vara skyldig att anmäla alla registreringspliktiga uppgifter som förekommer vid anmälningstillfället. Den som inte är beredd till detta skall inte ha rätt att ingå i registret.
Som en följd av kravet på fullständig redovisning bör det i lagen intas en föreskrift om skyldighet att anmäla tillkommande registreringspliktiga uppgifter samt ändringar i registrerade uppgifter. Också när det gäller tillkommande uppgifter och ändringar av gamla uppgifter måste kravet på en fullständig redovisning innebära att det enda alternativet till att i förekommande fall göra en kompletterande anmälan är att utnyttja möjligheten att återkalla anmälan om registrering, med påföljd att samtliga uppgifter beträffande den återkallande ledamoten utgår ur registret.
Personkretsen
Registreringen bör omfatta, förutom de ordinarie ledamöterna, ledamöter som tjänstgör som ersättare för statsråd och talman. Arbetsgruppen har föreslagit att registreringen skall omfatta även övriga ersättare som skall tjänstgöra under minst åtta veckor i en följd. Med hänsyn till att det finns anledning att räkna med att det kan gå några veckor innan en nytillträdd ersättare hinner göra en anmälan om registrering och då själva registreringsförfarandet tar en viss tid i anspråk, är det knappast meningsfullt att i registret ta in ledamöter som kan förväntas tjänstgöra under endast en kortare tid. För att en ersättare för annan ledamot skall ingå i registret bör det därför enligt utskottets mening kunna beräknas att ledamoten kommer att tjänstgöra under minst tre månader i följd.
Uppgifter som skall registreras
Intressen i företag
Om en ledamot har aktier i ett aktiebolag, andel i ett handelsbolag, i ett kommanditbolag eller i en ekonomisk förening, skall registrering ske om värdet av aktierna eller andelen överstiger två basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detsamma bör gälla andelar i motsvarande utländska juridiska personer. För tydlighetens skull bör i lagen anges att andel i en bostadsrättsförening inte omfattas av registreringsplikten. Om en andel vid anmälningstillfället överstiger den angivna värdegränsen skall bolagets eller föreningens namn registreras. När det gäller aktiebolag kan ett ekonomiskt intresse manifesteras även på annat sätt än genom aktieinnehav. Det kan gälla innehav av konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis eller andra finansiella instrument som kan omvandlas till aktier. Det kan också vara fråga om köpoptioner, optionsbevis, delbevis eller annat finansiellt instrument som berättigar till förvärv av aktier. Detta slag av finansiella instrument bör - när de representerar ett värde - jämställas med aktier när det gäller skyldigheten att registrera ett innehav. När det gäller beloppsgränsen för registreringsplikten bör innehav av aktier och finansiella instrument i samma bolag läggas samman. Något värde skall inte uppges.
Fastighetsinnehav
Innehav av en fastighet som är näringsfastighet eller del av sådan fastighet skall registreras genom att fastighetens beteckning anges. Andra slag av fastigheter, dvs. sådana som endast används för eget boende eller för fritidsändmål, skall inte registreras.
Inkomstbringande verksamhet
Olika slag av inkomstbringande verksamhet skall registreras. Det gäller dels den som har en avlönad anställning vid sidan av ledamotsuppdraget, dels den som bedriver självständig inkomstbringande verksamhet vid sidan av ledamotsuppdraget, såsom lantbrukare, läkare, advokat, journalist etc. Arbetsgivarens namn respektive arten av den egna verksamheten registreras.
Vissa avtal
Avtal av ekonomisk karaktär mellan en ledamot och en arbetsgivare skall registreras. Detta gäller dels löne- eller pensionsförmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot, dels avtal som får effekt först sedan uppdraget som riksdagsledamot har upphört. Avtalets art och arbetsgivarens namn registreras.
Uppdrag
Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person skall registreras genom att uppdragets art samt bolagets eller föreningens namn registreras.
Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor skall registreras även i fråga om en sådan ideell förening som har till uppgift att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. I denna grupp av ideella föreningar återfinns bl.a. de fackliga organisationerna, arbetsgivarorganisationer, näringslivsorganisationer och andra intresseorganisationer. Även Kommunförbundet och Landstingsförbundet hör till denna grupp. Uppdragets art och föreningens namn skall registreras.
En typ av ideella föreningar som inte omfattas av registreringen är de som har till ändamål att främja medlemmarnas ideella intressen genom ideell verksamhet, de s.k. rent ideella föreningarna. Till den kategorin brukar hänföras t.ex. föreningar för politisk verksamhet, vetenskaplig forskning, välgörenhet, sällskapsliv, idrotts- och djurskyddsföreningar. En annan grupp av ideella föreningar som också faller utanför registreringsplikten är de som har till ändamål att främja medlemmarnas ideella intressen genom ekonomisk verksamhet. Som exempel på sådana föreningar kan nämnas studieorganisationer och föreningar för olika kulturella aktiviteter.
Stiftelser kan, om de bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet, ha en betydande makt och representera starka intressen. Sådana stiftelser bör därför omfattas av registreringsplikten. Uppdragets art och stiftelsens namn registreras.
Offentliga uppdrag
Statliga, primärkommunala, landstingskommunala och kyrkokommunala uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär skall registreras. Uppdragets art och uppdragsgivarens namn skall registreras. Som exempel på uppdrag som inte skall registreras kan nämnas utredningsuppdrag och liknande.
Förmåner
I den mån en ledamot har tillgång till en inte blott tillfällig materiell förmån eller sekreterar- eller utredningshjälp som inte betalas av statliga medel, av ledamotens parti eller av ledamoten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot, skall arten av förmån samt den som har bekostat förmånen registreras.
Övrigt
En ledamot som inte har någon registreringspliktig uppgift skall ha rätt att efter en anmälan få en anteckning om detta i registret.
Gåvor
Enligt arbetsgruppens förslag skall gåvor registreras om en ledamot från en givare i Sverige mottar en gåva som är värd mer än 1 500 kr och gåvan har anknytning till ledamotsuppdraget. Givarens namn och gåvans art skall enligt förslaget registreras. Samma uppgifter skall registreras om givaren är en offentlig myndighet, organisation eller enskild person i annat land och det avser mottagande av gåva eller annat ekonomiskt bidrag eller förmån som är värd mer än 1 500 kr. Arbetsgruppen har i sammanhanget framhållit att det inte automatiskt innebär att mottagande av gåvor med ett värde understigande 1 500 kr skulle anses vara tillåtet. Frågan om sådana gåvors tillbörlighet får i varje enskilt fall bedömas av mottagaren.
Som redan antytts i det föregående finns det enligt utskottets mening skäl att sätta i fråga inte bara om gåvor skall redovisas i registret på det sätt som föreslagits utan om de över huvud taget skall registreras. Anledningen är följande. Registerinnehållet bör enligt vad som tidigare sagts anges utan någon direkt koppling till reglerna om bestickning och muta. En regel med den aktuella utformningen riskerar enligt utskottet att ge felaktiga signaler om möjligheterna att ta emot gåvor. Det kan inte bortses från att den föreslagna regeln kan komma att inbjuda till tolkningen att det skulle vara tillåtet att ta emot en gåva, vars värde understiger 1 500 kr och att detsamma skulle gälla en gåva av större värde, om den anmäls för registrering. Det förhåller sig i själva verket på det sättet att en gåva som har en anknytning till ledamotsuppdraget i de flesta fall kan komma att betraktas som mut- och bestickningsbrott redan om värdet kraftigt understiger 1 500 kr. I sammanhanget kan nämnas att det i de gällande rekommendationerna för statsråd som tumregel anges en värdegräns för tillåtliga gåvor på några hundra kronor. Det anförda leder till bedömningen att gåvor inte bör tas med i registret.
Resor
Enligt arbetsgruppens förslag skall resor som inte i sin helhet har bekostats av statliga medel, av ledamotens parti eller av ledamoten själv, och som har anknytning till ledamotsuppdraget, registreras. Det ursprungliga förslaget ger ingen klar definition av vilken typ av resor som avses. Det kan också konstateras att det är svårt att skilja ut en tydligt avgränsad kategori av resor som det finns anledning att registrera. Resor som är viktiga med anledning av ledamotskapet och som företas i rent studiesyfte - om nu sådana i praktiken betalas av annan - kan det knappast vara anledning att registrera. Resor som framstår som förmånliga på grund av alltför generösa inslag av förströelse och rekreation är snarast en fråga i anslutning till reglerna om muta och bestickning. Det kan vidare inte uteslutas att det är ett allmänt intresse att en del resor med anknytning till ledamotskapet över huvud taget inte röjs, exempelvis sådana som innefattar kontakter med oppositionella rörelser i totalitära stater. Sammanfattningsvis anser utskottet att svårigheterna att klart definiera den typ av resor som bör registreras talar för att regeln om resor - till undvikande av tillämpnings- och tolkningsproblem - bör utgå. Därtill kommer att resor, på samma sätt som gåvor, skiljer sig från de övriga omständigheter som skall registreras genom att de inte på det sätt som övriga uppgifter ger uttryck för långsiktiga intressen eller relationer.
Anmälan för registrering
För att förenkla handhavandet av registret bör lagen innehålla en ordningsföreskrift som anger inom vilken tid en anmälan om registrering bör göras. Som huvudregel bör gälla att anmälningar bör göras inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val. Samma tidsram bör gälla för en ledamot som påbörjar sitt uppdrag vid en senare tidpunkt. Som en konsekvens av frivilligheten bör det därutöver uttryckligen framgå av lagen att en ledamot som valt att inte göra anmälan till registret inom den angivna tiden kan göra en anmälan vid ett senare tillfälle.
När det gäller tillkommande registreringspliktiga omständigheter, liksom ändrade förhållanden beträffande registrerade uppgifter bör gälla ett absolut krav på att anmälningar om detta skall göras inom fyra veckor efter det att de uppkommit.
Underrättelser
Enligt vad som ovan redovisas kommer registret att innehålla uppgifter även om andra än riksdagsledamöter. Det kan gälla arbetsgivare, bolag, föreningar, stiftelser och i vissa fall den som bekostar en förmån för en ledamot. Det är enligt utskottets mening angeläget att de som på detta sätt berörs av en registrering ges möjlighet att kontrollera uppgifter som har lämnats om dem, innan registrering sker. Lagen bör därför innehålla en obligatorisk föreskrift om att dessa skall beredas tillfälle att yttra sig över en lämnad uppgift som berör dem. Om ett sådant yttrande innebär en invändning mot uppgiften, bör ledamoten beredas tillfälle att på nytt överväga uppgiften.
Sökbegrepp
Varje slag av sammanställning som den registeransvarige kan ta fram i läsbart skick är att anse som en potentiell allmän handling (jfr 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen) som var och en har rätt att få del av, såvida inte den registeransvarige enligt en särskild bestämmelse saknar befogenhet att göra sammanställningen. Eftersom det inte är förenligt med registrets ändamål att generella sökningar på utomstående personer, företag eller organisationer skall kunna göras, förordar utskottet att lagen skall innehålla en särskild regel som förhindrar sökningar på annat än en ledamots namn.
Ikraftträdande
I motion K9 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs att de nya reglerna skall träda i kraft först med avseende på den riksdag som väljs år 1998. Motionärerna anser att även ledamöter som motsätter sig en registrering av deras ekonomiska intressen kommer att känna sig mer eller mindre tvingade att acceptera en registrering. Reglerna får enligt motionärerna en retroaktiv effekt eftersom de redan valda riksdagsledamöterna inte har kunnat beakta registreringen som en effekt av beslutet att ställa upp som kandidat i riksdagsvalet. En eventuell registrering bör därför inte träda i kraft förrän efter 1998 års val.
Enligt utskottets mening bör de nya reglerna träda i kraft så snart det är möjligt. Det förslag till registrering som utskottet lägger fram - vilket för övrigt är mindre omfattande än arbetsgruppens förslag när det gäller omfattningen av registreringspliktiga uppgifter - kan enligt utskottets mening inte generellt sett anses vara av så ingripande betydelse för den enskilde riksdagsmannen att reglerna inte skulle kunna träda i kraft redan under den nu löpande valperioden. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion K9 yrkande 3.
De rent praktiska förberedelserna vad gäller programvara, utformningen av blanketter och övriga rutiner är inte mer omfattande än att registrering skall kunna ske fr.o.m. riksmötet 1996/97. Ikraftträdandetidpunkten bör därför bestämmas till den 1 september 1996. Med hänsyn till att anmälningar enligt den föreslagna huvudregeln skall ske inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val bör ikraftträdandebestämmelsen kompletteras med en särskild regel för den löpande valperioden. De första anmälningarna bör göras inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången under riksmötet 1996/97.
Utvärdering
Arbetsgruppen har ansett att en utvärdering bör göras av det nya systemet inför utgången av den innevarande valperioden. Resultatet av en sådan utvärdering får sedan utgöra underlag för bedömningen huruvida några förändringar bör göras. Utskottet kan för egen del ställa sig bakom arbetsgruppens förslag. Det är angeläget att de första årens erfarenheter tas till vara och att nödvändiga justeringar och förbättringar görs så snart det är möjligt. Utskottet förutsätter att den föreslagna utvärderingen kommer till stånd i lämpligt sammanhang.
Övrigt
Barbro Westerholm (fp) anför i motion K8 att allmänhetens förtroende för politiker är i sjunkande . Detta behöver motverkas bl.a. genom att politikerna själva kritiskt granskar och diskuterar sitt eget beteende. Motionären anser att den parlamentariska arbetsgrupp som tillsattes av talmannen med uppgift att lämna förslag till utformning av registreringen av ledamöters ekonomiska intressen bör få i uppdrag att gå vidare med förtroende- och etikfrågorna i ett vidare perspektiv. Därvid kan man dra nytta av det arbete som gjorts i t.ex. USA, Kanada, Australien och England.
Det kan noteras att arbetsgruppen fört diskussioner om de svårigheter av skilda slag som möter den enskilde ledamoten när det gäller att ta ställning i olika etiska frågor, såsom lämpligheten av olika uppdrag utöver ledamotskapet och utövandet av andra bisysslor. I det sammanhanget har arbetsgruppen övervägt möjligheten att för riksdagens del införa ett särskilt etiskt råd. Gruppen har dock ansett att omfattningen och inriktningen i dessa hänseenden bör övervägas ytterligare och har därför inte lagt fram något förslag i den delen.
Enligt utskottets mening är det viktigt att de etikfrågor som aktualiseras i anslutning till det politiska uppdraget blir tillräckligt uppmärksammade och att de blir föremål för en seriös och konstruktiv debatt. Enligt utskottet bör något initiativ från riksdagens sida inte aktualiseras nu. Utskottet avstyrker därför bifall till motion K8.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lag om registrering av ledamöternas ekonomiska intressen
att riksdagen med anledning av skrivelsen 1995/96:RFK2 och med avslag på motionerna 1995/96:K9 och 1995/96:K10 antar det av utskottet i bilaga 1 framlagda förslaget till lag om registrering av riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen,
2. beträffande fortsatt utredning av etikfrågor
att riksdagen avslår motion 1995/96:K8.
Stockholm den 7 maj 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Mats Berglind (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till
Lag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av automatisk databehandling inrätta och föra ett register för det ändamål som anges i 5 §.
2 § Vad som sägs i lagen om ledamot gäller även beträffande ersättare för talman eller för statsråd samt annan ersättare som utövar uppdrag som ledamot och som beräknas tjänstgöra under minst tre månader i följd.
3 § Registrering sker efter anmälan av riksdagsledamot.
4 § Anmälan är frivillig, men den skall innehålla alla vid anmälningstillfället relevanta uppgifter om sådana förhållanden som anges i 10 §.
Ändamål
5 § Registret skall ge en samlad information om riksdagsledamöters åta- ganden och ekonomiska intressen i den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse.
Anmälan
6 § En anmälan om registrering skall göras skriftligen till riksdagens kammarkansli. Anmälan bör göras inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val eller från den senare tidpunkt då uppdraget som riksdagsledamot påbörjades.
7 § En riksdagsledamot som har valt att inte göra en anmälan enligt 6 § kan göra anmälan till registret vid en senare tidpunkt.
8 § Nya registreringspliktiga uppgifter eller ändringar av registrerade upp- gifter skall anmälas skriftligen inom fyra veckor efter det att de uppkommit.
9 § En ledamot kan när som helst genom en skriftlig anmälan till kammar- kansliet återkalla en anmälan om registrering.
Registerinnehåll
10 § Registret skall innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.
För varje ledamot skall följande uppgifter registreras:
Art av åtagande Uppgifter som skall eller ekonomiskt registreras intresse
1. Innehav av Bolagets, aktier i ett föreningens eller aktiebolag, andel i den utländska ett handelsbolag juridiska personens eller en ekonomisk namn. förening utom bostadsrättsförenin g samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälningstillfälle t överstiger två basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier. 2. Ägande, helt Fastighetens eller delvis, av beteckning. näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § kommunalskattelagen (1928:370). 3. Avlönad Befattningens art anställning som samt arbetsgivarens inte är av endast namn. tillfällig karaktär. 4. Avtal av Avtalets art och ekonomisk karaktär arbetsgivarens med tidigare namn. arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot. 5. Avtal av Avtalets art och ekonomisk karaktär arbetsgivarens med en arbetsgivare eller eller uppdragsgivarens uppdragsgivare, namn. även om avtalet får effekt först efter det att uppdraget som riksdagsledamot har upphört. 6. Arten av Inkomstbringande verksamhet samt i självständig förekommande fall verksamhet som namnet på den bedrivs vid sidan juridiska person i av uppdraget som vilken verksamheten riksdagsledamot. bedrivs. 7. Styrelseuppdrag Uppdragets art och uppdrag som samt bolagets, för revisor i eningens eller den aktiebolag, utländska juridiska handelsbolag, personens namn. ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person. 8. Styrelseuppdrag Uppdragets art och uppdrag som samt föreningens, revisor i en ideell stiftelsens eller förening som har den utländska till syfte att juridiska personens främja medlemmarnas namn. ekonomiska intressen, i en stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet eller i en motsvarande utländsk juridisk person. 9. Statligt, Uppdragets art och primärkommunalt, uppdragsgivarens landstingskommunalt namn. och kyrkokommunalt uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär. 10. Stadigvarande Arten av förmån materiell förmån samt den som har samt sekreterar- bekostat den. eller utredningshjälp som inte har betalats av ledamoten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot.
11 § För ledamot som har anmält att det inte förekommer någon uppgift att registrera skall registret innehålla en anteckning om det.
Underrättelse
12 § Innan anmälda uppgifter får registreras skall i förekommande fall enskilda och juridiska personer samt offentliga organ som avses i 10 § andra stycket 3-5, 7, 8 eller 10 beredas tillfälle att yttra sig över uppgifter som berör dem. Om ett sådant yttrande innehåller en erinran mot en lämnad uppgift, skall riksdagsledamoten beredas tillfälle att ändra eller komplettera sin anmälan.
Tidpunkt för registrering
13 § Uppgifterna i en anmälan skall, om det inte möter hinder på grund av förfarande enligt 10 §, registreras senast tre veckor efter anmälan.
Sökbegrepp
14 § Som sökbegrepp får användas endast en ledamots namn.
Gallring
15 § Uppgifterna skall utgå ur registret när en valperiod har löpt ut. Även uppgifterna om den som under en valperiod lämnar sitt uppdrag eller åter- kallar sin anmälan till registret skall utgå ur registret. Vid registreringen av förändringar av i registret antecknade förhållanden skall de gamla uppgif-terna utgå ur registret.
16 § Uppgifter som har utgått ur registret skall arkiveras enligt arkivlagen (1990:782).
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
2. För den vid ikraftträdandet löpande valperioden skall - i stället för vad som anges i 6 § - en anmälan om registrering göras inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången under riksmötet 1996/97.
Det remitterade lagförslaget
Förslag till lag om register över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av automatisk databe-handling för de ändamål som anges i 4 § inrätta och föra ett register över riksdagsledamöters ekonomiska intressen.
2 § Med riksdagsledamot avses i denna lag även ersättare för talman och statsråd samt annan ersättare som beräknas tjänstgöra minst åtta veckor i en följd.
3 § Registrering av en riksdagsledamots ekonomiska intressen skall ske efter frivillig anmälan från ledamoten. Väljer en riksdagsledamot att anmäla uppgifter om sina intressen skall anmälan innehålla samtliga uppgifter som anges i 9 § i förekommande utsträckning.
Registerändamål
4 § Ändamålet med registret är att tillgodose allmänhetens behov av in- formation om de olika bindningar och ekonomiska intressen som kan tänkas påverka uppdraget som riksdagsledamot.
Anmälan
5 § Anmälan om sådana ekonomiska intressen m.m. som innefattar sådana uppgifter som anges i 9 § skall göras skriftligen hos riksdagens kammar- kansli.
6 § En riksdagsledamot som vill låta registrera sina ekonomiska intressen skall göra anmälan om registrering inom fyra veckor efter det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val eller fyra veckor efter den senare tidpunkt då uppdraget som riksdagsledamot påbörjats.
7 § Förändrade förhållanden eller nya omständigheter i fråga om registre-rade uppgifter skall anmälas inom fyra veckor.
8 § En riksdagsledamot som tidigare valt att inte låta registrera sina eko- nomiska intressen får göra en anmälan till registret vid en annan tidpunkt än som anges i 6 och 7 §§.
Registerinnehåll
9 § Registret får för riksdagsledamot innehålla uppgifter om
1. namn, bänkplats, partibeteckning och valkrets,
2. innehav av aktier i ett aktiebolag samt andel i ett handelsbolag, ett kommanditbolag eller i en ekonomisk förening, om värdet överstiger två basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. innehav av näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § kommunalskattelagen (1928:370),
4. innehav av anställning samt uppdrag som inte är av tillfällig karaktär,
5. gällande avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare,
6. arten av inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid si-dan om ledamotsuppdraget,
7. ställning i ett bolag, där ledamoten innehar ett styrelseuppdrag eller revi- sorsuppdrag,
8. uppdrag i en organisation,
9. kommunala uppdrag i fullmäktige, styrelser, nämnder och motsvarande,
10. arten av gåva vars värde överstiger 1 500 kr om gåvan har anknytning till ledamotsuppdraget,
11. resmålet och tidpunkten för utrikes resa, om resan har anknytning till ledamotsuppdraget och inte betalats av statliga medel, ledamotens parti eller av ledamoten själv,
12. arten av stadigvarande hjälp såsom materiella förmåner eller sekreterar- och utredningshjälp utöver den service riksdagen ger, från företag eller annan organisation än ledamotens parti.
10 § För den organisation, enskilda person eller det företag, som uppgifterna i 9 § punkterna 2, 4-5 och 7-12 avser, får utöver de ifrågavarande upp-gifterna anges firma eller namn.
För givare av gåva får dessutom anges uppgift om givaren finns i Sverige eller i utlandet.
11 § Registret får inte innehålla uppgift om belopp eller värde för de regist-rerade förmånerna.
12 § Registret får om riksdagsledamoten anmäler detta innehålla uppgifter enligt 9 § punkterna 1 och 10 även om de angivna beloppsgränserna inte uppnåtts.
Underrättelse
13 § Innan uppgifterna registreras skall sådana enskilda personer och juri-diska personer som avses i 9 § 3-8 och 10-12 underrättas om de uppgifter i anmälan som berör dem och beredas tillfälle att yttra sig över eventuella brister i uppgifterna. Dock skall offentliga organ inte underrättas.
14 § Om ett sådant yttrande som avses i 13 § innehåller invändningar skall den riksdagsledamot som lämnat uppgiften ges tillfälle att ändra eller komplettera sin uppgift.
Registrering
15 § Uppgifterna i anmälan skall registreras inom tre veckor från det anmä-lan getts in.
Gallring
16 § Uppgifter om en riksdagsledamot och den som hans uppgifter rör skall gallras ur registret när ledamoten lämnat sitt uppdrag som riksdagsledamot.
17 § När nya uppgifter registreras eller bortfaller på grund av ändrade för- hållanden skall de gamla uppgifterna gallras ur registret.
18 § Uppgifter som inte gäller förhållanden under innevarande mandatpe- riod skall gallras ur registret.
19 § Innan uppgifter gallras ur registret skall uppgifterna skrivas ut på ar-kivpapper för arkivering.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
Förteckning över remissinstanser
Efter remiss har yttranden avgetts av Svea hovrätt, Riksdagens ombudsmän JO, Justitiekanslern JK, Datainspektionen, Riksarkivet, Stockholms universitet, Institutet mot mutor, Svenska Handelskammarförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag SABO, Hyresgästernas Riksförbund, Landsorganisationen LO, Tjänstemännens Centralorganisation TCO och Svenska Journalistförbundet.
Högsta domstolen, Lunds universitet och Sveriges Akademikers Cen tralorganisation, SACO, har avstått från att yttra sig.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till
Lag om registrering av riksdagsledamöters uppdrag och ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § För det ändamål som anges i 4 § får Riksdagens förvaltningskontor med hjälp av automatisk databehandling inrätta och föra ett register över riksdagsledamöters uppdrag och ekonomiska intressen.
2 § Registrering sker efter anmälan av ledamot, ersättare för talman eller statsråd eller ersättare för ledamot som beräknas tjänstgöra under minst tre månader i följd.
3 § Anmälan är frivillig, men den skall innehålla alla vid anmälningstillfäl-let relevanta uppgifter om sådana förhållanden som anges i 9 §.
Ändamål
4 § Registret skall ge en samlad information om riksdagsledamöters åta- ganden och ekonomiska engagemang i den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse.
Anmälan
5 § En anmälan om registrering skall göras skriftligen till riksdagens kam- markansli inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val eller från den senare tidpunkt då uppdraget som riksdagsle- damot påbörjades.
6 § En riksdagsledamot som har valt att inte göra en anmälan enligt 5 § kan göra anmälan till registret vid en senare tidpunkt.
7 § Nya registreringspliktiga uppgifter eller ändringar av registrerade upp- gifter skall anmälas skriftligen inom fyra veckor efter det att de uppkommit.
8 § En ledamot kan när som helst genom en skriftlig anmälan till kammar- kansliet återkalla en anmälan om registrering.
Registerinnehåll
9 § Ett register enligt denna lag skall innehålla uppgifter om:
1. riksdagsledamotens namn, partibeteckning och valkrets.
2. andel i aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening utom bostads- rättsförening eller andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av andelen vid anmälningstillfället överstiger två basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Som andel i aktiebolag räknas även sådant finansiellt instrument som berättigar till förvärv av aktier. Bolagets eller föreningens namn registreras.
3. näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § kommunalskattelagen (1928:370) som ledamoten äger helt eller delvis. Fastighetens beteckning registreras.
4. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär. Befattning- ens art samt arbetsgivarens namn registreras.
5. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom löne- eller pensionsförmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot. Avtalets art och arbetsgivarens namn re- gistreras.
6. avtal av ekonomisk karaktär med en arbetsgivare, även om avtalet får ef- fekt först efter det att uppdraget som riksdagsledamot har upphört. Avtalets art och arbetsgivarens namn registreras.
7. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot. Arten av verksamhet registreras samt i fö- rekommande fall namnet på den juridiska person i vilken verksamheten bedrivs.
8. styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person. Uppdragets art samt bolagets, föreningens eller den utländska ju- ridiska personens namn registreras.
9. styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i en ideell förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, i en stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet eller i en motsvarande utländsk juridisk person. Uppdragets art samt föreningens, stiftelsens eller den utländska juridiska personens namn registreras.
10. statligt, primärkommunalt, landstingskommunalt och kyrkokommunalt uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär. Uppdragets art och upp- dragsgivarens namn registreras.
11. stadigvarande materiell förmån samt sekreterar- eller utredningshjälp som inte har betalats av statliga medel, av ledamotens parti eller av leda-moten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot. Arten av förmån samt den som har bekostat förmånen registreras.
För ledamot som har anmält att det inte förekommer någon uppgift att re-gistrera skall registret innehålla en anteckning om det.
Underrättelse
10 § Innan anmälda uppgifter får registreras skall i förekommande fall en- skilda och juridiska personer eller offentligt organ som avses i 9 § 4-6, 8-9 och 11 beredas tillfälle att yttra sig över uppgifter som berör dem. Om ett sådant yttrande innehåller en erinran mot en lämnad uppgift, skall riksdags- ledamoten beredas tillfälle att ändra eller komplettera sin anmälan.
Registrering
11 § Uppgifterna i en anmälan skall, om det inte möter hinder på grund av förfarande enligt 10 §, registreras senast tre veckor efter anmälan.
Sökbegrepp
12 § En uppgift som avses i 9 § får inte användas som sökbegrepp om den gäller annat än en ledamots namn.
Gallring
13 § Uppgifterna skall utgå ur registret när en valperiod har löpt ut. Även uppgifterna om den som under en valperiod lämnar sitt uppdrag eller åter- kallar sin anmälan till registret skall utgå ur registret. Vid registreringen av förändringar av i registret antecknade förhållanden skall de gamla uppgif-terna gallras ur registret.
14 § Uppgifter som skall utgå ur registret skall skrivas ut på arkivpapper för arkivering.
_________
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
2. För den vid ikraftträdandet löpande valperioden skall - i stället för vad som anges i 5 § - en anmälan om registrering göras inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången under riksmötet 1996/97.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996- 04-18
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Riksdagens konstitutionsutskott har den 11 april 1996 beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om registrering av riksdagsledamöters uppdrag och ekonomiska intressen.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av föredraganden i konstitutionsutskottet Lars Jansson.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I 1 § i det remitterade lagförslaget sägs att Riksdagens förvaltningskontor får, "för det ändamål som anges i 4 §", med hjälp av automatisk databehandling inrätta och föra ett register över riksdagsledamöters "uppdrag och ekonomiska intressen".
Enligt 4 § har registret till ändamål att ge en samlad information om riksdagsledamöters "åtaganden och ekonomiska engagemang" i den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse.
Enligt Lagrådets mening bör ändamålet med registret lämpligen anges redan i 1 §. Texten i den föreslagna 4 § bör således flyttas till 1 §. Härvid bör ändamålet beskrivas så, att registret skall ge en samlad information om riksdagsledamöters "åtaganden och ekonomiska intressen". En motsvarande formulering bör användas i lagens rubrik.
1 2 § sägs att registrering sker efter anmälan av ledamot, ersättare för talman eller statsråd eller ersättare för ledamot som beräknas tjänstgöra under minst tre månader i följd. Avsikten torde vara att de angivna ersättarna skall jämställas med riksdagsledamöter inte bara när det gäller anmälan för registrering utan också i övrigt, när det i lagen talas om ledamot. En uttrycklig bestämmelse med detta innehåll bör föras in i lagen, lämpligen som en 2 §.
Bestämmelsen om att registrering sker efter anmälan bör då få bilda en 3 §. Om Lagrådets förslag till en ny 2 § godtas, behöver i 3 § endast sägas att registrering sker efter anmälan av "riksdagsledamot".
Som följd av vad Lagrådet nu har förordat bör 3 § i remissförslaget betecknas 4 §.
I 5 § föreslås att en anmälan om registrering skall göras på visst sätt inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val eller från den senare tidpunkt då uppdraget som riksdagsledamot påbörjades. I 6 § föreslås att en riksdagsledamot som har valt att inte göra en anmälan inom den föreskrivna tiden kan göra en anmälan till registret vid en senare tidpunkt.
Bestämmelserna är enligt Lagrådets mening motsägelsefulla. För att bl.a. förenkla handhavandet av registret kan det i och för sig vara motiverat att ha en ordningsföreskrift som anger inom vilken tid en anmälan om registrering skall göras. Eftersom anmälningsförfarandet bygger på frivillighet bör regeln emellertid utformas så att anmälan bör göras inom den angivna tidsfristen. Den föreslagna kompletterande bestämmelsen i 6 § kan då utgå.
I 9 § i det remitterade förslaget (8 § i Lagrådets förslag) anges vilka uppgifter registret skall innehålla. Enligt punkt 1 skall registret innehålla vissa uppgifter om riksdagsledamöterna och i punkterna 2-11 anges vilka uppgifter i övrigt som skall registreras. Punkterna 2-11 har utformats så att däri först anges arten av det åtagande eller ekonomiska intresse som det är fråga om, varefter i en andra mening föreskrivs att vissa angivna uppgifter skall registreras. Av lagtexten framgår inte uttryckligen att endast dessa senare uppgifter skall registreras och att de skall registreras för den ledamot det är fråga om. Enligt Lagrådets mening bör detta komma till klart uttryck i paragrafen.
Med hänsyn bl.a. till vad som nu sagts förordar Lagrådet att paragrafen fr.o.m. punkt 2 i det remitterade förslaget ändras och utformas som en tabell i vilken arten av de åtaganden och ekonomiska intressen som det är fråga om anges i en första kolumn och de uppgifter om dessa åtaganden och intressen som skall registreras anges i en andra kolumn. I samband därmed bör vissa redaktionella ändringar göras i paragrafen.
Vidare kan enligt Lagrådets uppfattning andra stycket i paragrafen lämpligen bilda en egen paragraf, som i Lagrådets förslag blir 9 §.
Godtas Lagrådets förslag till 8 §, får en följdändring göras i 10 §.
I 11 § har tagits in en bestämmelse om när uppgifterna i en anmälan skall registreras. Som huvudregel bör lämpligen anges att registrering skall ske så snart som möjligt. Rubriken till paragrafen bör lyda "Tidpunkt för registrering".
12 § i det remitterade förslaget innehåller en bestämmelse om sökbegrepp. Lagrådet delar uppfattningen att registret genom begränsningar i sökmöjligheterna uteslutande skall kunna användas för det avsedda ändamålet att ge information om riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. En uttrycklig bestämmelse som förbjuder sökning i registret på annat sökbegrepp än ledamotens namn är därför motiverad. Lagrådet föreslår att detta anges mera direkt i 12 §, som bör lyda på följande sätt: "Som sökbegrepp får användas endast en ledamots namn."
En viss omredigering bör göras av sista meningen i 13 § för att göra den tydligare. Meningen föreslås lyda: "Vid ändring av registrerade uppgifter skall uppgifter som inte längre är aktuella utgå ur registret."
I 14 § i det remitterade förslaget föreslås att uppgifter som skall utgå ur registret skall skrivas ut på arkivpapper för arkivering. Det framstår enligt Lagrådets mening som onödigt att i lagtexten ange på vilket sätt arkivering skall ske. Lagrådet förordar att bestämmelsen får följande lydelse: "Uppgifter som har utgått ur registret skall arkiveras enligt arkivlagen (1990:782)."
Lagrådets förslag till utformning av lagen i dess helhet framgår av en bilaga till lagrådsyttrandet.
Bilaga till Lagrådets yttrande 1996-04- 18
Förslag till lag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av automatisk databehandling inrätta och föra ett register som har till ändamål att ge en samlad information om riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen i den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse.
2 § Vad som sägs i lagen om ledamot gäller även beträffande ersättare för talman eller för statsråd samt annan ersättare som utövar uppdrag som ledamot och som beräknas tjänstgöra under minst tre månader i följd.
3 § Registrering sker efter anmälan av riksdagsledamot.
4 § Anmälan är frivillig, men den skall innehålla alla vid anmälningstillfället relevanta uppgifter om sådana förhållanden som anges i 8 §.
Anmälan
5 § En anmälan om registrering skall göras skriftligen till riksdagens kammarkansli. Anmälan bör göras inom fyra veckor från det att riksdagen sammanträtt första gången efter ett val eller från den senare tidpunkt då uppdraget som riksdagsledamot påbörjades.
6 § Nya registreringspliktiga uppgifter eller ändringar av registrerade uppgifter skall anmälas skriftligen inom fyra veckor efter det att de uppkommit.
7 § En ledamot kan när som helst genom en skriftlig anmälan till kammarkansliet återkalla en anmälan om registrering.
Registerinnehåll
8 § Registret skall innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.
För varje ledamot skall följande uppgifter registreras:
Art av åtagande Uppgifter som skall eller ekonomiskt registreras intresse 1. Innehav av Bolagets, aktier i ett föreningens eller aktiebolag, andel i den utländska ett handelsbolag juridiska personens eller en ekonomisk namn. förening utom bostadsrättsförenin g samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälningstillfälle t överstiger två basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier. 2. Ägande, helt Fastighetens eller delvis, av beteckning. näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § kommunalskattelagen (1928:370). 3. Avlönad Befattningens art anställning som samt arbetsgivarens inte är av endast namn. tillfällig karaktär. 4. Avtal av Avtalets art och ekonomisk karaktär arbetsgivarens med tidigare namn. arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot. 5. Avtal av Avtalets art och ekonomisk karaktär arbetsgivarens med en arbetsgivare eller eller uppdragsgivarens uppdragsgivare, namn. även om avtalet får effekt först efter det att uppdraget som riksdagsledamot har upphört. 6. Arten av Inkomstbringande verksamhet samt i självständig förekommande fall verksamhet som namnet på den bedrivs vid sidan juridiska person i av uppdraget som vilken verksamheten riksdagsledamot. bedrivs. 7. Styrelseuppdrag Uppdragets art och uppdrag som samt bolagets, för revisor i eningens eller den aktiebolag, utländska juridiska handelsbolag, personens namn. ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person. 8, Styrelseuppdrag Uppdragets art och uppdrag som samt föreningens, revisor i en ideell stiftelsens eller förening som har den utländska till syfte att juridiska personens främja medlemmarnas namn. ekonomiska intressen, i en stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet eller i en motsvarande utländsk juridisk person. 9. Statligt, Uppdragets art och primärkommunalt, uppdragsgivarens landstingskommunalt namn. och kyrkokommunalt uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär. 10. Stadigvarande Arten av förmån materiell förmån samt den som har samt sekreterar- bekostat den. eller utredningshjälp som inte har betalats av ledamoten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot.
9 § För ledamot som har anmält att det inte förekommer någon uppgift att registrera skall registret innehålla en anteckning om det.
Underrättelse
10 § Innan anmälda uppgifter får registreras skall i förekommande fall enskilda och juridiska personer samt offentliga organ som avses i 8 § andra stycket 3-5, 7, 8 eller 10 beredas tillfälle att yttra sig över uppgifter som berör dem. Om ett sådant yttrande innehåller en erinran mot en lämnad uppgift, skall riksdagsledamoten beredas tillfälle att ändra eller komplettera sin anmälan.
Tidpunkt för registrering
11 § Uppgifterna i en anmälan skall registreras så snart som möjligt och, om det inte möter hinder på grund av förfarande enligt 10 §, senast tre veckor efter anmälan.
Sökbegrepp
12 § Som sökbegrepp får användas endast en ledamots namn.
Gallring
13 § Uppgifterna skall utgå ur registret när en valperiod har löpt ut. Även uppgifterna om den som under en valperiod lämnar sitt uppdrag eller återkallar sin anmälan till registret skall utgå ur registret. Vid ändring av registrerade uppgifter skall uppgifter som inte längre är aktuella utgå ur registret.
14 § Uppgifter som har utgått ur registret skall arkiveras enligt arkivlagen (1990:782).
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
2. För den vid ikraftträdandet löpande valperioden bör - i stället för vad som anges i 5 § - en anmälan om registrering göras inom fyra veckor från det att riksdagen har sammanträtt första gången under riksmötet 1996/97.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Skrivelsen 2 Motionerna 2 Utskottet 2 Inledning 2 Arbetsgruppens förslag 3 Regeringens etikkommitté 4 Statsrådens redovisning av värdepapper m.m. 5 Utskottets bedömning 6 Behovet av ett offentligt register 6 Lagrådet 8 Registrets ändamål 8 Frivillighet 11 Personkretsen 11 Uppgifter som skall registreras 12 Intressen i företag 12 Fastighetsinnehav 12 Inkomstbringande verksamhet 12 Vissa avtal 12 Uppdrag 12 Offentliga uppdrag 13 Förmåner 13 Övrigt 13 Gåvor 13 Resor 14 Anmälan för registrering 15 Underrättelser 15 Sökbegrepp 15 Ikraftträdande 15 Utvärdering 16 Övrigt 16 Hemställan 17 Bilaga 1 Av utskottet framlagt lagförslag 18 Bilaga 2 Det remitterade lagförslaget 21 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser 24 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 25 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 28 Gotab, Stockholm 1996