Regionalpolitiken
Betänkande 1991/92:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1991/92:AU13
Regionalpolitiken
Innehåll
1991/92 AU13
I betänkandet behandlas
proposition 1991/92:100 bilaga 11 (arbetsmarknadsdepartementet), Regionalpolitik (s. 32--55) och anslagspunkterna D1--D10 (s.112--120),
förslag 1990/91:19 Riksdagens revisorers förslag angående planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering,
92 motioner från allmänna motionstiden 1992.
Sammanfattning
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Utskottet konstaterar att det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för regionalpolitiken. Enligt målen för regionalpolitiken skall alla människor oavsett var de bor i landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö.
Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken sådan den utformats i propositionen har utskottet inte kunnat finna att den på något avgörande sätt avviker från den av riksdagen våren 1990 fastlagda politiken (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346).
Regionalpolitiken kan emellertid inte ensam lösa de regionalpolitiska problemen. Här krävs enligt utskottets mening åtgärder inom en rad politikområden. Utskottet pekar särskilt på att satsningar behövs inom infrastrukturen såsom exempelvis kommunikationer samt utbildning och forskning.
Utskottet anser i detta betänkande att de av riksdagen fastställda målen för regionalpolitiken alltjämt bör gälla. Även såvitt avser riktlinjerna för politiken finner utskottet att de ligger i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.
Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sina motioner i detta avsnitt med en reservation.
Allmänna principer för omlokalisering
I denna del behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden i vilka föreslås dels att SCB:s verksamhet i sin helhet skall lokaliseras till Örebro, dels att statlig verksamhet skall utlokaliseras till vissa särskilt nämnda län. Vidare behandlar utskottet förslag till åtgärder för att komma till rätta med den inomregionala obalansen och om storstadsregionernas betydelse.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag med hänvisning bl.a. till sina tidigare ställningstaganden åren 1990 och 1991 beträffande omlokalisering av statlig verksamhet. Därvid har utskottet bl.a. framhållit att beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i skilda hänseenden. Utskottet erinrar också om sina tidigare uttalanden om att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
I detta sammanhang tar utskottet även upp det förslag som riksdagens revisorer lagt fram angående planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering. Utskottet konstaterar att revisorernas förslag och synpunkter överensstämmer i allt väsentligt med de av statsmakterna angivna riktlinjerna för lokalisering av statlig verksamhet.
Företagsstöd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utvidga systemet med nedsättning av socialavgifter till fler verksamheter i stödområde 1 och till vissa verksamheter i delar av stödområde 2. Vidare biträder utskottet att stödformen lokaliseringslån återinförs.
Socialdemokraterna reserverar sig mot att systemet med nedsatta socialavgifter vidgas och yrkar att regeringens förslag i den delen skall avslås av riksdagen.
Beredningen av frågor om regionalpolitiskt transportstöd har flyttats från trafik- till arbetsmarknadsutskottet.
Den nuvarande stödområdesindelningen fastställdes av riksdagen våren 1990. I ett stort antal motioner begärs inplacering eller ändring av inplacering av enskilda kommuner i stödområde. Utskottets grundläggande uppfattning är att stödområdesindelningen inte bör ändras alltför ofta eftersom de långsiktiga problemen måste vara avgörande. Motionerna avstyrks med hänvisning till detta.
Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för sin motion.
Glesbygdsstöd
Av regeringen föreslagna höjningar av maximibeloppen för avskrivningslån till företag i glesbygder, för uthyrningsstugor och för servicebidrag till kommersiell service i glesbygder lämnas utan erinran från utskottets sida.
En aktualisering av begreppen glesbygd och landsbygd i årets budgetproposition har föranlett invändningar i fyra motioner med åberopande av förhållandena i Kalmar län. Med anledning härav ger utskottet en bakgrundsbeskrivning och anlägger vissa synpunkter på frågan. Någon åtgärd med anledning av motionerna föreslås inte av utskottet.
Insatser för kvinnor
Med anledning av ett antal motionsyrkanden om insatser för kvinnor i olika delar av landet erinrar utskottet om sina tidigare uttalanden om att det är viktigt att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i landets olika delar.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår. Detta innebär att utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning av 2 637,5 milj.kr. Härav belöper 300,3 milj.kr. på transportstödet, som tidigare finansierades från anslag på kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Socialdemokraternas företrädare yrkar i reservationer inom detta avsnitt att den sammanlagda medelsanvisningen ökas med 200milj.kr. Beloppet avses för lokaliseringsbidrag. Vidare föreslås att anslagen till regionala utvecklingsinsatser och särskilda infrastrukturåtgärder ökas med 170 resp. 20 milj.kr., medan kostnaderna för nedsättning av socialavgifter kan minskas med 190 milj.kr. om riksdagen, såsom Socialdemokraterna yrkat, avslår regeringens förslag beträffande denna stödform. Vänsterpartiet anser att anslaget till särskilda infrastrukturåtgärder i de tre nordligaste länen bör höjas med 280 milj.kr.
Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län
Avslutningsvis behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden om utvecklingsproblem men även utvecklingsmöjligheter i skilda delar av landet. Det bekymmersamma arbetsmarknadsläget sätter sin prägel på flertalet motionsyrkanden. Utskottet pekar därvid på de instrument som har ställts till förfogande för regionalpolitiken och att det i första hand ankommer på länsmyndigheterna att ta ställning till de insatser som behövs. Utskottet hänvisar också till förslag och kommande beslut inom andra politikområden som kommer att få betydelse för den regionala utvecklingen.
Reservationer har på detta avsnitt avgivits av företrädarna för Socialdemokraterna.
En meningsyttring från suppleanten från Vänsterpartiet har också fogats till betänkandet.
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 11 föreslår regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
dels
1. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
dels
2. godkänner vad som förordats i propositionen om lokaliseringslån,
3. godkänner vad som förordats i propositionen om användningen av återstående medel på anslagen för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till Lokaliseringslån, m.m.,
4. godkänner vad som förordats i propositionen om högsta beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder,
5. godkänner vad som förordats i propositionen om högsta beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service,
dels under punkterna
D1
till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 350000000 kr.
D2
till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1000000000 kr.
D3
1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 235000000kr.,
2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
D4
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 530000000kr.
D5
till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.
D6
till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 180500000 kr.
D7
till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16399000 kr.
D 8
till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6100000 kr.
D9
till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4200000kr.
D10
till Transportstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta betänkande.
Förslag till riksdagen
Bostadsutskottet har med eget yttrande överlämnat riksdagens revisorers förslag 1990/91:19 vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört angående planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Bostadsutskottet yttrande, 1991/92:BoU1y, fogas till betänkandet som bilaga 2.
Motionerna
1991/92:A217 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i nordöstra Norrbotten.
1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av regionalpolitiken,
34. att riksdagen avslår förslaget i budgetpropositionen om att ändra i lagen om nedsättning av socialavgifter,
35. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 200 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
36. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser anvisar 170 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
37. att riksdagen till Ersättning för nedsättning för socialavgifter anvisar 190 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit,
38. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. anvisar 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1991/92:A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för regional projektverksamhet tidigarelägga projekt på kultur- och naturvårdsområdet i Västmanland.
1991/92:A277 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett stimulansprogram för tillväxtbefrämjande investeringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med friare användning av länsarbetsnämndens resurser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att påskynda infrastrukturinvesteringar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett räntebidrag för tidigarelagda kommunala investeringar.
1991/92:A401 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.
1991/92:A402 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förklara norra delen av Göteborgs och Bohus län som särskilt stödområde.
1991/92:A403 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1.
1991/92:A404 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att verka och leva i Norrbottens inland.
1991/92:A405 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av lokalisering av statliga arbetstillfällen till Kalmar län för att nå en allsidigare och differentierad arbetsmarknad.
1991/92:A406 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Kristinehamns, Storfors, Karlskoga och Degerfors kommuner inplaceras i stödområde 2.
1991/92:A407 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner inplaceras i stödområde 1,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Karlskoga och Degerfors kommuner inplaceras i stödområde 2,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Askersunds och Laxå kommuner temporärt placeras i stödområde 2.
1991/92:A408 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för regionalpolitiska insatser i Södermanlands län.
1991/92:A409 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiken.
1991/92:A410 av Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av kommunerna Karlskoga och Degerfors i Örebro län samt Kristinehamn och Storfors i Värmlands län i ordinarie stödområde 2 fr.o.m. den 1 juli 1992, då nuvarande beslut upphör att gälla.
1991/92:A411 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län.
1991/92:A412 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner inplaceras i stödområde 1,
2. att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner skall tillhöra det område som omfattas av nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter.
1991/92:A413 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storstadsutvecklingen i Sverige.
1991/92:A416 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att näringslivsbefrämjande åtgärder görs i Kalix kommun,
3. att riksdagen begär att regeringen medger en generös bedömning vad gäller lokaliseringsbidrag.
1991/92:A417 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder och stöd för en positiv utveckling inom Södermanlands län.
1991/92:A418 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tillfälligt inplacera Sölvesborgs kommun i stödområdet för regionala utvecklingsinsatser.
1991/92:A419 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Färgelanda och Melleruds kommuner inplaceras i stödområde två,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast fördela medel så att en upprustning av Dalslands kanal kan genomföras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till Dalslandskommunerna Åmål, Dals Ed, Bengtsfors, Färgelanda och Mellerud.
1991/92:A420 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade insatser i Västernorrland.
1991/92:A421 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlskoga och Degerfors blir inplacerade i stödområde 2 fr.o.m. den 1 juli 1992.
1991/92:A422 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Bräcke kommun skall föras till stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Åre kommun skall föras till stödområde 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hela Krokoms kommun skall föras till stödområde 1.
1991/92:A423 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka näringsliv och arbetsmarknad i Gävleborgs län.
1991/92:A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för sysselsättning och näringspolitisk utveckling i Skåne.
1991/92:A426 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet m.m.
1991/92:A427 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Bräcke och Åre kommuners och del av Krokom kommuns inplacering i stödområde 1.
1991/92:A428 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kraftfulla insatser för att minska arbetslösheten i Västernorrland.
1991/92:A429 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser för såväl det kortare som det längre perspektivet i Örebro län.
1991/92:A430 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Ronneby och Olofströms kommuner.
1991/92:A431 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Blekinge län.
1991/92:A432 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning av länsanslaget till förmån för länsstyrelsen i Östergötland.
1991/92:A433 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar för utveckling av Fyrstadsområdet.
1991/92:A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av ett WHO-universitet i Malmö,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiemedel för elever vid Forumskolorna i Skåne,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av en konsthögskola i Skåne,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts avseende utbildning av baltiska studenter på tandvårdshögskolan i Malmö,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om musiklinjen vid Skurups folkhögskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kristianstads högskola,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skissernas Museum i Lund,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Alunmuseet på Christinehof,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Form Design Center i Malmö,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Malmö Stadsteater och Malmö Symfoniorkester,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånska Teatern i Landskrona,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidraget till Ystad teaters renovering,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade statsbidrag till Helsingborgs Symfoniorkester,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för kostnader för drift och underhåll av mangårdsbyggnader,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägarna i Skåne,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att vägverket vid prioriteringen av väginvesteringar beaktar vad i motionen anförts om vägnätet i Skåne,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvaret för kollektivtrafiken som korsar de båda Skånelänen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygplatserna Sturup, Ängelholm och Everöd,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av den s.k. Lex Öresund,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Malmö Marina Bevakningsområde (BoMö),
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljön i Skåne,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med luft- och vattenföroreningar,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stoppa stranderosionen vid den skånska kusten,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts för att rädda utrotningshotade djur och växter,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånes försvar,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett folkvalt regionalt organ i Skåne samt möjligheten för Skåne att bli ett s.k. frilandskap.
1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att bygga ut gymnasieskolan till tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de små och medelstora högskolorna måste byggas ut både till omfattning och beträffande resurser till forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av utbyggd kollektivtrafik och telekommunikationer i skogslänen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors rättmätiga del av statliga satsningar på kultur- och fritidsområdet.
1991/92:A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att fördelningen inom D2-anslaget justeras så att Östergötland tilldelas 13 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att ändra glesbygdsförordningen så att statligt bidrag kan utgå till transportstöd i skärgården utan den begränsande treårsregeln.
1991/92:A437 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Hagfors kommun flyttas upp till stödområde 1,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda medel avsätts för att skapa ny sysselsättning och lindra problemen, särskilt för de personer som kan komma att friställas.
1991/92:A438 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av de sysselsättningspolitiska effekterna av olika former av företagsstöd, liksom effekter ur konkurrens- och marknadssynpunkt.
1991/92:A439 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bräcke kommun skall föras till stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Åre kommun skall föras till stödområde 1.
1991/92:A440 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inplacera Gotland i stödområde 2, alternativt i område för regionalpolitiskt företagsstöd.
1991/92:A441 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av regionalpolitiska medel till turismen.
1991/92:A442 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att ta till vara utvecklingsmöjligheterna i Skåne.
1991/92:A443 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för Värmland.
1991/92:A444 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen i Jämtlands län.
1991/92:A445 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd och utlokalisering av statlig verksamhet till Skaraborgs län.
1991/92:A446 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att åstadkomma det omvandlingstryck, som behövs för att få en positiv utveckling i Västernorrlands län.
1991/92:A447 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts för att utveckla Blekinge län.
1991/92:A448 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga möjligheterna att låta kommunerna Kristinehamn, Karlskoga, Storfors och Degerfors ingå i stödområde 2.
1991/92:A449 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny Gotlandsutredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda regionalpolitiska insatser för Gotlands län.
1991/92:A450 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsstödet.
1991/92:A451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att åstadkomma det omvandlingstryck som behövs för att snabbt få en positiv utveckling i Värmlands län.
1991/92:A452 av Bertil Måbrink m.fl. (v, s, m, fp, c, kds, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturåtgärder i Gävleborgs län.
1991/92:A453 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg, Kalmar och Blekinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk eller myndighet till Kronoberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i Kronoberg.
1991/92:A454 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i Arjeplogs kommun,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för vägar och järnvägar i Norrbottens län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av telekommunikationer i Norrbottens län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dramatiklinje vid högskolan i Luleå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts för att stärka utvecklingen vid musikhögskolan i Piteå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskollärarutbildning i Luleå.
1991/92:A455 av Filip Fridolfsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Stockholmsregionens betydelse för tillväxten i hela Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en avreglerad flygtrafik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av successivt sänkt skattetryck,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten inte bör täcka förluster inom bank- och finansbolag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformeringen av statsbidragen till kommunerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av översyn och sänkning av fastighetsskatten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabb utbyggnad av infrastrukturen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Stockholmsregionens tilldelning av väganslagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri etablering av radio och TV i Stockholm,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering av marknadsföringslagstiftningen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fristående roll för tekniska högskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att underlätta de boendes övertagande av lägenheter i den så kallade allmännyttan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av PBL,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsorganisationen i Mälardalen.
1991/92:A456 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare insatser i Värmlands län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrad stödområdesindelning för i motionen angivna orter och kommuner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Rämmens församling inryms i det av regeringen framlagda förslaget om sänkt socialavgift och att även tillverkningsindustrin inom Rämmens, norra Finnskoga, södra Finnskoga och Dalby församlingar omfattas av förslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vänersjöfarten.
1991/92:A457 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal skatteutjämning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot arbetslösheten i Stockholms län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om behovet av insatser för att förbättra Storstockholms trafikmiljö i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning kring möjligheten att införa en kommunal beskattning av näringslivet genom markavgifter för utbyggnad av kollektivtrafik och infrastruktur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att flyget på Bromma bör avvecklas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggstarten av Arlandabanan bör tidigareläggas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det statliga bidraget till utbyggnad och underhåll av tilläggsbryggor för reguljärtrafik i skärgården bör ökas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en maximigräns bör sättas för båtstorlek och tonnage i den känsliga skärgården,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Storstockholm bör få ökad kompensation för höga strukturkostnader på det sociala området i enlighet med storstadsutredningens förslag.
1991/92:A458 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns behov av regionalpolitiska satsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett konkurrenskraftigt energipris för den elkraftsintensiva industrin,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns internationella beroende,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om viktiga byggobjekt inom infrastrukturen som kan förverkligas i nuvarande lågkonjunktur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportkrediter till den ryska oljeindustrin.
1991/92:A459 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade problemställningarna.
1991/92:A460 av Carl G Nilsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättringar av den bofasta skärgårdsbefolkningens villkor.
1991/92:A461 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsstödets utformning i Kalmar län.
1991/92:A462 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet.
1991/92:A463 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Åre och Bräcke kommuner.
1991/92:A464 av Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av begreppet glesbygd i syfte att kunna inrymma mindre tätorter.
1991/92:A465 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för regionalpolitiska insatser i Kalmar län.
1991/92:A466 av Isa Halvarsson och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Kristinehamn och Storfors i Värmlands län och kommunerna Karlskoga och Degerfors i Örebro län fr.o.m. den 1 juli 1992 inplaceras i det regionalpolitiska stödområdet 2.
1991/92:A467 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktiga lösningar för glesbygdshandeln samt att nedsättning av socialavgifter i de av arbetmarknadspropositionen föreslagna områdena även skall omfatta glesbygdsbutikerna inom ramen för arbetsmarknadsåtgärder.
1991/92:A468 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av Strömstad och Tanum i tillfälligt regionalpolitiskt stödområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av länsstyrelsernas resurser för näringslivsfrämjande projekt i norra Bohuslän.
1991/92:A469 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om löneskillnadskommittén,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslivsprogram för kvinnor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap för arbetslösa kvinnor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dennisuppgörelsens fullföljande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas ekonomi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhållen kvinnopolitik.
1991/92:A470 av Christer Lindblom och Leif Carlson (fp, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsstöd i Kalmar län.
1991/92:A471 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att Älvsbyns kommun samt Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall inplaceras i stödområde 1.
1991/92:A472 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands län.
1991/92:A473 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av samlade insatser syftande till att Västernorrland skall få en utveckling motsvarande övriga landet.
1991/92:A474 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att Bräcke och Åre kommuner i Jämtlands län samt Sollefteå och Ånge kommuner i Västernorrlands län tillfälligt inplaceras i stödområde 1.
1991/92:A475 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för en breddad och fördjupad glesbygdspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:A476 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt uppdrag till regeringen.
1991/92:A477 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven för Gävleborgs län.
1991/92:A478 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av särskilt ekonomiskt stöd till det treåriga pilotprojektet Ekokommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medlen bör förvaltas av projektets huvudman Glesbygdsmyndigheten.
1991/92:A479 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bräcke kommun skall inplaceras i stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Åre kommun skall inplaceras i stödområde 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att finansiera de merkostnader som uppstår av att inplacera Bräcke och Åre kommuner i stödområde 1, inom den ram som tilldelas Jämtlands läns länsstyrelse för regionala utvecklingsinsatser.
1991/92:A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ambitionerna för taxesättningen på Gotlandstrafiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Gotlands speciella behov, som grund för nytt förslag om skatteutjämning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland skall tillhöra stödområde två,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda åtgärder för att utveckla förädlingsindustrin för jordbruksprodukter på Gotland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av resurser för NOLA och landskapsvård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konstruktionen av arealbidrag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till beredskapsarbeten inom jordbruket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av fortsatt drift vid Roma sockerbruk,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild utredning om konsekvenserna av 1990 års livsmedelspolitiska beslut för det gotländska jordbruket,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade satsningar på forskning, utbildning och utveckling kring alternativa energikällor på Gotland,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktat stöd till natur- och kulturturism på Gotland,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av handlingsplan för att rädda Östersjön.
1991/92:A481 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de regionalpolitiska stöden är ett medel att åstadkomma rättvis fördelning mellan olika regioner,
3. att riksdagen under bilaga 11. D 6 anslår 280 000 000 kr. utöver regeringens förslag till särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de regionalpolitiska stöden i högre grad går till kvinnor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regionalpolitiska medel skall kunna användas till satsningar inom offentlig sektor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd till barnomsorg på små orter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett rundare Sverige och likvärdiga förutsättningar för länstrafikbolagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningen inom ERU (Enheten för regional utveckling) till övervägande del skall inriktas på kvinnors villkor i glesbygden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fördelningen av kvinnor och män i länsstyrelsernas styrelser bör överensstämma med den som gäller för lokaliseringsstöd (inget kön får vara representerat med mindre än 40%).
1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll som ägare av basindustrierna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av riskvilligt kapital,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kommunikationssatsningar i Norrbottens län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de areella näringarna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljön,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rennäringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokaliseringen.
1991/92:A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länets arbetsmarknad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ökade resurser till handelsregistret i Stockholms län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bemanningsplaner för Stockholms skärgård,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning i Stockholms län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ombilda Stockholms universitet till en stiftelse,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av den s.k. Dennisuppgörelsen vad gäller anslag till trafikinvesteringar i Stockholmsregionen och nödvändiga förändringar i lagstiftningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga vägverkets länsramar för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall klargöra behovet av ytterligare kapacitet för flygtrafiken i Stockholmsregionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av fortsatt utbyggnad av spårbunden trafik i Stockholms län, även efter det att nu påbörjade projekt är färdiga,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny miljövänlig, snabb, resurssnål och säker automatisk kollektivtrafik.
1991/92:A484 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ansökan om medlemskap i EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser för småföretagsutveckling med tyngdpunkt på Sjuhäradsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för framtidsstrategin för Älvsborgs län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta en större andel av regeringens satsning på högskolan komma högskolorna i Älvsborgs län till del,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av allsidiga och utvecklade kommunikationer och de redovisade finansieringsmöjligheterna för att uppnå dessa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen mellan länen av väganslagen för upprustning och underhåll av grusvägarna i Älvsborgs län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastställa banverkets beslut beträffande Norge--Väner-länken och dess dragning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den långsiktigt strategiska utvecklingen av Vänersjöfarten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av goda flygförbindelser,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forcera arbetet med bildandet av Nationalpark Tresticklan i Dalsland.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar att 40% av länsanslagens projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:A811 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors sysselsättning och utbildning i Skåne.
1991/92:Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar ge klartecken till byggnad av högskolan i Gävle--Sandviken.
1991/92:Bo222 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till ekokommunprojektet.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturens betydelse vid utformningen av regionalpolitiska stöd.
1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser till Södertörn.
1991/92:U614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att stöd planeras och förbereds till regioner, företag och anställda som drabbas vid nedläggningar och omstruktureringar av svensk krigsindustri.
Utskottet
Den regionala problembilden
I propositionen konstateras att den långsiktiga regionala problembilden inte har förändrats väsentligt under senare år. Den allmänna försämringen av konjunkturen har bl.a. medfört en kraftig ökning av antalet arbetslösa och antalet varsel om uppsägning i hela landet. Dessa problem har ökat i minst samma takt i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna som i landet i övrigt. Nödvändiga strukturförändringar sköts upp under den rådande högkonjunkturen. Detta uppdämda förändringsbehov utlöses nu och medför mycket stora påfrestningar i orter och regioner som redan tidigare hade ett ensidigt och svagt näringsliv.
Utskottet återkommer till utvecklingen på arbetsmarknaden senare under våren i samband med behandlingen av arbetsmarknadspolitiken.
De regionalpolitiska problemen är sedan länge störst i stora delar av de sju s.k. skogslänen. Under senare år har dessa dock haft en stabilare befolkningsutveckling än tidigare, främst beroende på en förhållandevis hög nettoinvandring liksom på ökade födelsetal. De inomregionala obalanserna är dock fortfarande stora inom länen.
I en bilaga (bilaga 3) till detta betänkande finns uppgifter om befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Uppgifterna har sammanställts av riksdagens utredningstjänst. Redovisade uppgifter om den procentuella arbetslösheten baseras på det för 1991 genomsnittliga antalet kvarstående arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar placering. På grund av den snabba negativa utvecklingen på arbetsmarknaden redovisar utskottet dessutom senaste uppgifter om arbetslöshetssituationen m.m. under resp. län i avsnittet om Åtgärder i regioner och län.
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Propositionen
Propositionen hänvisar till de av riksdagen fastlagda målen för regionalpolitiken. De innebär att människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor i olika delar av landet och en balanserad befolkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta för rationell produktion varigenom ekonomisk tillväxt kan uppnås.
För att målen skall kunna uppnås måste det skapas förutsättningar för ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt fungerande regioner. I regeringsförklaringen heter det bl.a. att hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv regionalpolitik. Utvecklingskraften i de mindre företagen är avgörande för den regionalt spridda sysselsättningen liksom satsningar på infrastrukturen.
Den av riksdagen våren 1990 beslutade stödområdesindelningen skall ligga fast. Regeringen har möjlighet att inplacera en kommun eller kommundel med allvarliga sysselsättningsproblem i s.k. tillfälligt stödområde. Det finns även möjlighet för regeringen att tillfälligt höja den maximala andelen lokaliseringsbidrag.
För att regionerna skall kunna utvecklas i rådande lågkonjunktur med stora strukturomvandlingsproblem på olika håll i landet krävs långsiktigt verkande regionalpolitiska åtgärder, heter det i propositionen. Det behövs dels satsningar på infrastrukturen, dels insatser i olika avseenden för företagen.
Regeringen föreslår att lokaliseringslån åter skall kunna lämnas. En sådan åtgärd utgör också ett medel för att något kompensera den ordinarie kapitalmarknadens mycket restriktiva hållning, vilket gör det svårt att finansiera projekt i stödområdet. En annan, allmänt kostnadssänkande åtgärd är regeringens förslag till utvidgning av systemet med nedsättning av socialavgifter. Slutligen föreslås en viss höjning av det s.k. länsanslaget.
I propositionen framhålls att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. För att nå de regionalpolitiska målen krävs att regionalpolitiska hänsyn tas även när åtgärder inom andra samhällssektorer utformas. I propositionen framhålls sektorssamordningen inom regeringskansliet som ett viktigt led i det regionalpolitiska arbetet. Särskilt betydelsefulla för den regionala utvecklingen är insatser för att stärka infrastrukturen. Dessa insatser berör bl.a. verksamheter inom kommunikations-, utbildnings-, jordbruks- och näringsdepartementens områden. I propositionen lämnas följande redogörelse för viktigare beslut inom andra politikområden som har effekter för den regionala utvecklingen.
Inom arbetsmarknadsdepartementets område faller förutom regionalpolitiken även arbetsmarknadspolitiken, som syftar till att åstadkomma väl fungerande arbetsmarknader i hela landet. De arbetsmarknadspolitiska medlen fördelar AMS utifrån de problem som råder i varje län. Länsarbetsnämnderna fördelar i sin tur medel till varje arbetsförmedling med beaktande av den lokala situationen. Fördelningen av medlen får därmed en profil som i stort överensstämmer med de regionalpolitiska prioriteringarna.
Inom kommunikationsdepartementets område framhålls riksdagens beslut våren 1991 att inrätta ett särskilt infrastrukturanslag för större projekt som gäller vägar, järnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Sammanlagt 10 miljarder kronor anslogs av riksdagen inom en total planeringsram på 20 miljarder kronor. Enligt uppgift i budgetpropositionens bilaga 7 har den förutvarande regeringen beslutat om ca 11 miljarder kronor från detta anslag till olika projekt. Den nuvarande regeringen lämnade i november 1991 förslag till riksdagen om ett särskilt anslag på 1 500 milj.kr. till sysselsättnings- och produktivitetsfrämjande åtgärder som gäller investeringar i kommunikationssektorns infrastruktur. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag. I fråga om vägar framhålls också det tioåriga investeringsprogrammet för särskilda bärighetshöjande åtgärder. En viktig del av programmet utgörs av åtgärder i skogslänen.
För budgetåret 1992/93 föreslås att 140 milj.kr. anslås till transportstöd för färjetrafiken till Gotland. Anslaget till trafiken på Trollhätte kanal och Vänern höjs med 18 milj.kr. till 78 milj.kr. Till kommunala flygplatser, huvudsakligen i Norrlands inland, anvisas 15,2 milj.kr.
Inom utbildningsdepartementets område pekar propositionen på regeringsbesluten i maj 1991 varvid drygt 15 milj.kr. fördelades till Bergslagen och norra Sveriges inland för kompetenshöjande åtgärder. Medlen härrörde från de regionalpolitiska satsningar som riksdagen fattade beslut om i samband med propositionerna om särskilda regionalpolitiska satsningar i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) samt i Norrbottens län (prop. 1987/88:86, UbU38, rskr. 353). Medlen avsåg bl.a. utbildning inom komvux riktad till kvinnor i form av höjd grundutbildning och yrkesutbildning med anknytning till det lokala arbetslivets behov. Vissa av medlen fördelades för distansutbildning inom högskolan.
Tillgång till god högskoleutbildning i hela landet är en viktig faktor för den regionala utbildningen, betonas i propositionen. Redan i vår ökar antalet platser vid universitet och högskolor med 2 000, vilket motsvarar en kostnad på 21milj.kr. En fråga som uppmärksammats i regionalpolitiskt sammanhang är möjligheterna till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Detta stöd uppgår för budgetåret 1992/93 till 44 milj.kr. I detta sammanhang erinras i propositionen om de 36,5 milj.kr. som avsatts av regionalpolitiska medel för en tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid elva mindre och medelstora högskolor i Norrland, Bergslagen, sydöstra Sverige och Borås.
Slutligen erinras om riksdagens beslut våren 1991 om en ny gymnasieskola. Beslutet innebär att varje kommun själv beslutar i vilken utsträckning den skall anordna gymnasieutbildning eller erbjuda sådan genom samverkansavtal med andra kommuner.
Inom jordbruksdepartementets område bereds för närvarande ett förslag från en parlamentarisk arbetsgrupp rörande det fortsatta stödet till jordbruket i norra Sverige. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland skall enligt riksdagens beslut våren 1991 lämnas under en övergångsperiod. Åtgärder skall under perioden vidtas för att underlätta avvecklingen av sockerbruken.
Inom näringsdepartementets område hänvisas till riksdagens beslut i december 1991 om en ny småföretagspolitik. Enligt propositionen får beslutet särskilt stor betydelse för de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Även riksdagens beslut våren 1991 om energipolitiken har stor regionalpolitisk betydelse.
Inom finansdepartementets område pekar propositionen på riksdagens beslut hösten 1991 om sänkning av mervärdesskatten från 25 till 18% på bl.a. hotell- och restaurangtjänster, upplåtelse av campingplats och stugor i stugbyar samt personbefordran. Sänkningen kan väntas förbättra förutsättningarna för turistnäringen på främst vinterturistorterna i Sverige.
Inom civildepartementets område pågår olika utvecklingsarbeten som har betydelse för den regionala utvecklingen. I propositionen framhålls bl.a. länsstyrelsereformen från förra året. Den syftar till att stärka samordningen av den statliga verksamheten på regional nivå. Vidare skapas förutsättningar för decentralisering från centrala verk till länen och från stat till kommun. En särskild utredare arbetar med att göra en analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad (C1991:09). Samme utredare har också i uppdrag att analysera för- och nackdelar med nuvarande länsindelning i västra Sverige (C1991:08). Båda uppdragen skall vara redovisade till regeringen senast den 1 juli 1992. Enligt uppgift i budgetpropositionens bilaga 14 (civildepartementet) avser regeringen att tillkalla en parlamentarisk beredning för det fortsatta arbetet med såväl den regionala verksamhetens uppbyggnad som landets indelning i län.
Civildepartementet förbereder tillsammans med glesbygdsmyndigheten ett projekt för att utveckla idéer om den kooperativa företagsformen som ett verksamt medel i det regionalpolitiska arbetet.
En särskild arbetsgrupp har inom civildepartementet tillsatts för att göra en uppföljning av det hittillsvarande samarbetet över riksgränserna. Gruppen skall bl.a. överväga vilka åtgärder som behövs för att underlätta den gränskommunala samverkan.
Inom kulturdepartementets område satsas för nästa budgetår 7,5 milj.kr. till orkestrar och länsteatrar. Därmed fullföljs det treåriga program för utbyggnaden av stödet till de regionala kulturinstitutionerna som riksdagen beslöt med anledning av 1990 års budgetproposition.
Inom miljö- och naturresursdepartementets område pekar propositionen på de särskilda direktiv som skall gälla för länsstyrelsernas anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1994/95. I dessa hänvisas till riksdagens uppfattning att det är en viktig uppgift för länsstyrelserna att verka för att den regionala utvecklingen sker i former som är förenliga med kraven på en god miljö och en långsiktigt god hushållning med naturresurser.
Motionerna
Socialdemokraterna erinrar i sin partimotion A225 om riksdagens beslut våren 1990 om regionalpolitiken. Riksdagen ställde sig då bakom den dåvarande regeringens förslag om den långsiktiga inriktningen av regionalpolitiken. Kännetecknen i denna politik är att tillväxten skall bli högre, rättvisan mellan olika landsdelar öka och valfriheten för befolkningen bli större.
En samordnad syn tillämpades i regeringen för att inte de regionalpolitiska målen skulle undergrävas. Mer stöd gavs till infrastruktursatsningar, mindre till generella subventioner och direkt företagsstöd.
Regionalpolitiskt tänkande måste enligt motionärerna prägla skilda politikområden. Formerna för samordning inom och mellan olika samhälls- och politikområden måste utvecklas så att de regionalpolitiska målen främjas. En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och teleservice. Utbildning och forskning är andra viktiga inslag i politiken. Regeringen har det yttersta ansvaret för att statliga verk, myndigheter och bolag organiserar sin verksamhet så att regionalpolitiska hänsyn blir beaktade. En samordning och en helhetssyn måste prägla arbetet så att inte målsättningen om regional balans går förlorad.
Den inriktning som regionalpolitiken har haft under den socialdemokratiska regeringen bör ligga fast. Motionärerna motsätter sig bestämt en ändrad inriktning av regionalpolitiken och avvisar i det sammanhanget regeringens förslag om allmänt kostnadssänkande företagsstöd i form av ökade möjligheter till nedsatta sociala avgifter. I stället vill man satsa mer pengar till lokaliseringsbidrag och ytterligare medel till regionala utvecklingsinsatser. Regeringen måste aktivt verka för fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag. Vidare vill motionärerna att utbyggnaden av infrastrukturen påskyndas och att ytterligare medel anslås för detta ändamål i de tre nordligaste länen. Fler projekt inom det anvisade infrastrukturanslaget bör beslutas.
Den närmare utformningen av motionärernas förslag och behandlingen av dessa kommer att tas upp senare i framställningen.
Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion A481 att Sverige är ett land i obalans. Den svängning som har skett från högkonjunktur till lågkonjunktur påverkar också den regionala utvecklingen. De regionalpolitiska stöden och åtgärderna handlar om en rättvis fördelning av landets resurser och om ersättning för de ekonomiska värden som produceras i olika delar av landet.
Förutom lågkonjunkturen har Sveriges hållning i EG-frågan bidragit till allvarliga konsekvenser för Norrland, som medfört att livskraftiga företag lagts ned eller flyttat söderut.
De demokratiska instanserna, kommun, landsting och riksdag, måste kunna styra lokalisering av arbetsplatser för att korrigera de koncentrationstendenser som finns.
Regionalpolitiken får inte ses skild från övriga politikområden, framhåller motionärerna. Satsningar måste göras på infrastrukturen, utbildning och forskning, vård och omsorg, social service, rättsväsende m.m.
Budgetpropositionen saknar kvinnoperspektiv, anser motionärerna vidare. Regionalpolitikens utformning har missgynnat kvinnorna. Det mesta stödet har gått till typiskt manliga områden. Eftersom den offentliga sektorn har så stor betydelse för kvinnorna, menar motionärerna att regionalpolitiska medel också skall kunna användas för satsningar på offentlig sektor i utsatta områden. Satsningar på kollektivtrafiken skulle gynna kvinnorna. Inom ERU bör forskningsinsatserna till övervägande del inriktas på kvinnor. Slutligen bör kvinnorepresentationen i länsstyrelsernas styrelser öka till 40%.
I motion A409 av Bo Holmberg, m.fl. (s) anför motionärerna att regionalpolitikens huvudmål, regional balans, med kraft måste hävdas under 1990-talet. Det finns skäl för en mobilisering för att värna och utveckla regionalpolitiken i vårt land. Det behövs insikter om olikheterna i avstånd och geografi. Europasamarbetet får inte innebära att Sverige släpper sina regionalpolitiska ambitioner.
Motionärerna vill ha bättre beslutsunderlag och bättre regional statistik. Fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag bör ske, liksom regionalpolitisk prövning när nya myndigheter tillkommer. Det är dags att forma en politik för samordnad service i glesbygden. Om flera myndigheter samlokaliserar sina verksamheter kan servicen bevaras.
I motion A475 av Margareta Winberg (s) betonas att glesbygdspolitik inte kan skiljas från regionalpolitik. Glesbygdspolitiken måste breddas, tyngdpunkten förskjutas. Glesbygden måste i framtiden hämta sin försörjning utanför sig själv. Utvecklingen i de regionala tätortssystemen blir därför av avgörande betydelse för att hindra avfolkningen.
Det är bra med småskaliga lokala initiativ men det behövs betydligt mer, nämligen en långsiktig förstärkning av de statliga transfereringarna, goda lokala transportnät samt en organiserad samverkan mellan industrin, AMS samt närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), anförs den i motionen.
Utskottets överväganden
Det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för regionalpolitiken. Människor skall således oavsett var de bor i landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Inga nya omständigheter har tillkommit som motiverar ett annat ställningstagande om målen för regionalpolitiken.
Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken konstaterade utskottet vid sin behandling av regionalpolitiken för 90-talet (bet. 1989/90:AU13) att målen måste fyllas med konkret innehåll. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt att produktionen sker rationellt varigenom en god ekonomisk tillväxt kan ske.
Utskottet vill i likhet med propositionen understryka att de medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Flertalet politikområden har betydelse för den regionala utvecklingen. Det är därför viktigt att regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder utformas inom exempelvis arbetsmarknads-, närings-, trafik-, skatte-, utbildnings- och forskningsområdena. Liknande tankar har utskottet fört fram vid flera tillfällen tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU13. Denna uppfattning kommer också till uttryck i de ovan nämnda motionerna.
Av grundläggande betydelse för utvecklingen är den ekonomiska politiken. Att nå de regionalpolitiskt uppsatta målen är självfallet lättare i tider när den ekonomiska tillväxten är god och näringslivet expanderar. Tillväxt i ekonomin är därför en viktig förutsättning för en sådan fördelning av resurserna att man kan nå de regionalpolitiska målen. Den allmänna försämringen av konjunkturen har medfört svåra problem på orter och i hela regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet. Utskottet återkommer senare i betänkandet till dessa frågor vid behandlingen av ett stort antal motioner i vilka motionärerna tar upp problem i de olika länen.
Utskottet kan inte finna att inriktningen av regionalpolitiken sådan den anges i propositionen på något avgörande sätt avviker från den av riksdagen våren 1990 fastlagda politiken. Motionsförslagen om tillkännagivanden om regionalpolitikens inriktning ligger således i linje med den förda politiken. Det förslag till kostnadssänkande åtgärder som ligger i utvidgningen av systemet med nedsättning av socialavgifter kan inte på något avgörande sätt rubba den fastlagda inriktningen. Motionsyrkandena bör därför i nu behandlade delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad härefter gäller yrkandena i motion A481 (v) om särskilda satsningar på kvinnor och därmed omprioriteringar av de regionalpolitiska stöden vill utskottet anföra följande.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det gäller frågan om att rättvist fördela de regionala stöden. Det är därför tillfredsställande att länsarbetsnämnderna i stödområdena har utarbetat handlingsplaner för att öka stöden till kvinnor. Vidare uppges i propositionen att regeringen i december 1991 gett NUTEK ett särskilt uppdrag att analysera villkoren för kvinnors företagande och utarbeta ett åtgärdsprogram för att främja kvinnors företagande i stödområdet. I propositionen aviseras ett uppdrag till ERU att utarbeta ett nytt forskningsprogram. Utskottet förutsätter att man i detta sammanhang även beaktar forskning som tar sikte på kvinnors möjligheter och förutsättningar i olika delar av landet. Vad slutligen gäller kvinnorepresentationen i länsstyrelsernas styrelser har utskottet inte heller här någon annan uppfattning än motionärerna, nämligen att andelen kvinnor bör öka. Det är emellertid landstingen som ytterst ansvarar för att så sker, eftersom det är landstingen som väljer representanter i länsstyrelsernas styrelser.
Med det anförda finner utskottet att nu behandlade motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de behandlade motionerna A225 (s), A409 (s), A475 (s) och A481 (v) bör avslås, i förekommande fall i aktuella delar.
Allmänna principer för omlokalisering m.m.
I detta avsnitt tar utskottet upp förslag som rör omlokalisering av statlig verksamhet, storstadsregionernas utveckling samt riksdagens revisorers förslag angående planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Allmänna principer för omlokalisering av statlig och annan verksamhet lade riksdagen fast våren 1990. Utskottet anförde i sitt betänkande 1989/90:AU13 beträffande omlokalisering av central statlig verksamhet bl.a. följande.
Utskottet delar också uppfattningen att vid överväganden om omlokalisering av central statlig verksamhet sådan i första hand bör ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska aspekterna beakta förutsättningarna att behålla eller rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m. Lokalisering även till andra orter än stödjepunkterna, särskilt sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan således komma i fråga.
Utskottet hänvisade vidare till sitt uttalande våren 1988 (bet. AU 1987/88:13) om att beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i de avseenden som nyss beskrivits. Utskottet har vidare betonat vikten av att besluten föregås av information till och samråd med den berörda personalen.
Utskottet har också när det gäller lokalisering av nya myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
Utskottet vill emellertid ånyo understryka att regeringen vid beslut om lokalisering av nya myndigheter ingående bör pröva förutsättningar att välja annan lokaliseringsort än Stockholm. De möjligheter som därvid står till buds att åstadkomma en bättre regional balans måste så långt möjligt tas till vara.
I ett antal motioner åberopas dessa av riksdagen fastställda allmänna riktlinjer för omlokalisering av statlig verksamhet.
I motion A401 förordar Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v) att statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet i sin helhet bör omlokaliseras till Örebro. De anför som skäl härför dels att länet drabbats av regementsnedläggning, dels att SCB sammanfört sex lokalområden till nya lokaler i Örebro. Motionärerna anser att det borde skapas lokalmässiga förutsättningar för att föra samman hela SCB:s verksamhet till Örebro.
Förslag som i huvudsak överensstämmer med det här aktuella avstyrkte arbetsmarknadsutskottet våren 1990 med hänvisning till att omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter måste grundas på noggranna överväganden i skilda avseenden. Finansutskottet som behandlade ett yrkande av samma innebörd våren 1991 anslöt sig till arbetsmarknadsutskottets uppfattning i fråga om omlokalisering av myndigheters verksamhet. Finansutskottet påpekade bl.a. att SCB:s Stockholmsenhet är av stor betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen.
Med anledning av det här aktuella förslaget utgår utskottet från att frågan om omlokalisering av SCB:s verksamhet beaktas av ansvariga myndigheter. Motionen ger dock enligt utskottets mening inte underlag för att göra något uttalande om omlokalisering av SCB. Motion A401 avstyrks alltså.
Folkhälsoinstitutet som enligt riksdagens beslut i december 1991 skall inrättas den 1 juli 1992 bör enligt motion A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) lokaliseras till Malmö--Lund-regionen. I flera andra motioner föreslås olika områden för folkhälsoinstitutets placering.
Enligt ett beslut som regeringen fattat den 30 januari 1992 skall folkhälsoinstitutet förläggas till Stockholmsområdet. Utskottet avstyrker därför motion A434 i här behandlad del.
I två motioner pekas på de positiva effekter för den inomregionala balansen i den mottagande regionen som en utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm skulle föra med sig.
Roland Larsson (c) anför i motion A462 att vid utlokalisering av statlig verksamhet borde som villkor härför uppställas att det mottagande länet decentraliserade viss verksamhet till mindre orter inom länet.
I motion T227 anför Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) att Stockholms län kännetecknas av stora inomregionala obalanser och att förhållandena på Södertörn i olika avseenden är sämre än i övriga delar av länet. En orsak till denna obalans är enligt motionärerna att de statliga arbetsplatserna i huvusak är förlagda till Stockholms innerstad och de nordöstra delarna av länet. De menar att staten skulle kunna i viss mån motverka obalansen genom att förlägga statliga arbetsplatser till Södertörn.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om olika åtgärder för att komma till rätta med inomregionala obalanser. I betänkandet 1989/90:AU13 anförde utskottet att i samband med att förutsättningarna för de statliga organen ändras skall möjligheterna alltid prövas till en annan lokalisering där hänsyn tas till den inomregionala obalansen. Utskottet vill vidare erinra om förordningen 1982:877 enligt vilken en myndighet bl.a. skall beakta möjligheterna till decentralisering av sin verksamhet. I detta sammanhang kan även erinras om den tidigare nämnda utredningen (C 1991:09) om den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad som skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1992.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion A462 och motion T227 i här aktuell del.
I detta sammanhang tar utskottet upp de synpunkter och förslag som Bertil Persson (m) för fram i motion A413 om storstadsregionernas betydelse för utvecklingen och tillväxten generellt i Sverige. Med hänvisning till den viktiga roll som storstäderna internationellt spelar anser han att det är angeläget att studera hur våra storstadsregioner samt Mälardalen, Västsverige och Skåne skall kunna få optimala utvecklingsbetingelser.
I samband med att riksdagen våren 1990 lade fast vissa riktlinjer för regionalpolitiken för 90-talet framhöll utskottet att fungerande storstadsregioner är av intresse för hela landet samt att det ur ett internationellt perspektiv finns anledning att värna om en fungerande huvudstadsregion. Samtidigt påpekade utskottet att det inte finns anledning att ställa storstadsregionerna mot övriga regioner. En viktig uppgift för regionalpolitiken är enligt utskottet att söka förhindra en alltför snabb och ohämmad tillväxt som bl.a. leder till köproblem i fråga om bostäder, vård och service samt inte minst utgör ett hot mot miljön.
Utskottet delar som ovan framgått motionärens uppfattning att det är viktigt att de svenska storstadsregionerna -- inte minst med hänsyn till det kommande EG-samarbetet -- får goda utvecklingsmöjligheter.
Med anledning av motionärens önskemål om en särskild studie av dessa regioners utvecklingsmöjligheter vill utskottet erinra om att storstadsutredningen bl.a. studerat utvecklingstendenser i storstadsområdena. I betänkandet (SOU 1990:36) Storstadsliv -- rika möjligheter -- hårda villkor lägger utredningen fram vissa förslag om storstadsregionernas utveckling. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet. Vidare kan nämnas att ERU har till uppgift att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område och om strukturomvandlingsfrågor. ERU utarbetade bl.a. vissa underlagsrapporter till storstadsutredningen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion A413 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Förslag om omlokalisering av statlig verksamhet till vissa län föreslås i fem motioner.
I motion A405 vill Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) att riksdagen skall göra en framställning om att fler statliga arbetsplatser skall förläggas till Kalmar län. Motionärerna hävdar att Kalmar län tidigare har missgynnats vid ny- eller omlokaliseringar av statlig verksamhet.
Charlotte Branting (fp) anför i motion A453 att det skulle betyda mycket för utvecklingen i Kronobergs län om något statligt verk eller någon myndighet lokaliserades dit. Motionären önskar att regeringen i positiv anda prövar förslag om bl.a. omlokalisering av Södra Skogsinstitutet, inrättande av ett landsarkiv och en kart- och papperskonserveringscentral.
En utlokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands län förordas av Birger Andersson (c) i motion A472. Han påpekar att industrisysselsättningen i länet har minskat kraftigt och att länet under 1980-talet haft en negativ befolkningsutveckling.
Enligt motion A426 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) bör statlig verksamhet utlokaliseras till Jämtlands län. Motionärerna anser att de avdelningar på NUTEK som sysslar med företagsutveckling och regional utveckling bör lokaliseras till Östersund och ingå i det nationella regional- och glesbygdspolitiska centrum som nu byggs upp.
Sten-Ove Sundström m.fl. (s) aktualiserar i motion A482 behovet av att ytterligare statliga verksamheter utlokaliseras till Norrbottens län. Motionärerna anser att delar av naturvårdsverket och av försvarsmyndigheterna i Stockholm borde kunna flyttas till Norrbotten.
Utskottet har i det föregående utförligt redovisat de allmänna principer för omlokalisering som riksdagen beslutade om våren 1990. Dessa principer ligger fast. Med anledning av samtliga ovan redovisade motionsyrkanden vill utskottet ånyo framhålla att omlokalisering men kanske framför allt decentralisering är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling. Motionerna ger dock enligt utskottets mening inte underlag för något särskilt uttalande om omlokalisering av statlig verksamhet till någon av de av motionärerna föreslagna orterna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A405, A426, A453, A472 och A482 i förekommande fall i berörda delar.
Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp riksdagens revisorers förslag om planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Riksdagen beslutade den 17 december 1987 att boverket skulle lokaliseras till Karlskrona. Utlokaliseringen har blivit föremål för granskning av riksdagens revisorer.
Bostadsutskottet, till vilket revisorernas förslag har hänvisats, har med eget yttrande överlämnat förslaget till arbetsmarknadsutskottet. Bostadsutskottet konstaterar att de frågor som tas upp i förslaget och de åtgärder som revisorerna förordar är av personal- och regionalpolitisk natur och alltså faller under arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde.
Revisorernas granskning visar att någon utredning om boverkets lokalisering eller något förslag från regeringen inte hade presenterats. Ansvaret för planeringen och genomförandet av lokaliseringen var fördelat på många myndigheter utan att någon myndighet hade ett uttalat samordningsansvar. Den bristande styrningen i den tidiga planeringen ledde till förseningar och till att insatserna inte blev tillräckligt effektiva. Granskningen ger även vid handen att regeringens och myndigheternas insatser för personalförsörjningen inte var tillräckliga. Endast 6% -- 21 personer -- av den vid lokaliseringsbeslutet befintliga personalen följde med till den beslutade lokaliseringsorten Karlskrona. Svårigheten att ordna arbeten åt medflyttande anhöriga på arbetsmarknaden i Karlskrona angavs av boverket vara en viktig orsak till att så många inte följde med. I granskningsrapporten påpekas dock att omlokaliseringen som sådan har givit möjligheter till värdefull omprövning av verksamheten.
Revisorerna föreslår följande åtgärder.
Staten bör skaffa sig bättre kompetens rörande omlokaliseringar för att effektivt kunna stödja berörda myndigheter med kunskaper och erfarenheter om hur en omlokalisering skall planeras och genomföras.
Regeringen föreslås ta initiativ till att förbättra samordningen mellan de myndigheter som är berörda i en omlokalisering.
Ökade möjligheter till ekonomiskt stöd, som bl.a. kan underlätta för anställda att följa med och för medflyttande att få arbete, måste tillskapas i god tid före planering och genomförande av en enskild omlokalisering.
Uppföljningar och utvärderingar bör göras vid omlokalisering av statliga myndigheter. Dessa resultatanalyser bör redovisas för riksdagen.
Regeringen erinras om riksdagens uttalanden om att det är viktigt att möjligheterna prövas att välja annan lokaliseringsort än Stockholm när det gäller att inrätta nya myndigheter.
Bostadsutskottet erinrar i sitt yttrande om att den resursram som det nya verket tilldelades innebar att personal kunde rekryteras till det nya verket till en nivå som motsvarade 60% av den personal som fanns vid planverket och bostadsstyrelsen. Bostadsutskottet åberopar i detta sammanhang boverkets uppfattning att de myndigheter som lokaliserades på 1970-talet visade minskad effektivitet under väsentligt längre tid än vad som gällde boverkets omlokalisering, detta trots att dessa myndigheter enligt boverket hade bättre stöd från regeringskansliet än vad verket anser sig ha fått.
De förslag som revisorerna lagt fram ligger väl i linje med de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för omlokalisering av statlig verksamhet och med vad utskottet i olika sammanhang har fört fram.
Vad i övrigt anförts och förordats i revisorernas förslag har inte givit arbetsmarknadsutskottet anledning till särskilt uttalande.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen lägger förslag 1990/91:19 till handlingarna.
Företagsstöd
Inledning
Efter de förändringar riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346) har det regionalpolitiska företagsstödet följande former:
Lokaliseringsbidrag, högst 35% av kostnaden vid investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1 och högst 20% i stödområde 2.
Utvecklingsbidrag, högst 50% av kostnaden för s.k. mjuka investeringar intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000 kr. Beloppsgränsen kan överskridas i vissa fall.
Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för företag inom vissa branscher i stödområde 1. De regler som gäller för stödformen behandlas närmare i det följande.
Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft utgör sammanlagt 200 000 kr. i stödområde 1 och sammanlagt 120000 kr. i stödområde 2 under fem år.
I det regionalpolitiska företagsstödet ingår också transportstöd. Detta stöd ändrades genom beslut av riksdagen våren 1991. Tidigare stöd till persontransporter och datakommunikation avvecklades. Det stöd som nu utgår gäller merkostnader för godstransporter av vissa varor till och från det särskilda godstransportstödområdet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödformen nedsättning av socialavgifter vidgas branschmässigt och geografiskt samt att lokaliseringslån återinförs som regionalpolitisk stödform. Socialdemokraterna motsätter sig att avgiftsnedsättningen skall få en vidgad omfattning.
I motioner aktualiseras härutöver frågor om de allmänna villkoren för företagsstödet.
Nedsättning av socialavgifter
Gällande regler
Den aktuella stödformen är reglerad i lag, nämligen lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. För övriga former av regionalpolitiskt företagsstöd gäller bestämmelserna i förordningarna (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd resp. (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Lagen medger nedsättning av socialavgifterna med tio procentenheter för företag i nedan angivna branscher om de bedriver verksamhet i stödområde 1. Avgiftsnedsättningen är avsedd att gälla under tio år, fr.o.m. år 1991 t.o.m. år 2000.
Utanför stödområde 1 gäller till utgången av år 1995 en avgiftsnedsättning med fem procentenheter i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner. Detta är en övergångsanordning med hänsyn till att dessa kommuner genom 1990 års regionalpolitiska beslut förlorade tidigare möjligheter till tioprocentig avgiftsnedsättning.
I Svappavaara samhälle i Kiruna kommun kan till utgången av år 1993 företag medges hel befrielse från arbetsgivaravgifter och allmän löneskatt.
Stödformen omfattar i dag verksamhet inom följande branscher:
1.gruvor och mineralbrott med undantag av malmgruvor, 2.tillverkning med undantag av tillverkning inom massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och ferrolegeringsverk, 3.produktionsvaruinriktad partihandel, 4.uppdragsverksamhet, 5.hotell, pensionat och camping, 6.restauranger och kaféer som drivs i kombination med hotell, pensionat eller camping.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att stödformen i fortsättningen skall gälla även följande nya verksamheter i stödområde 1:
uthyrning och reparationer, jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske, renhållning, städning och tvätteri, ideella, kulturella och religiösa organisationer samt intresseorganisationer, rekreationsverksamhet samt kulturell serviceverksamhet med undantag av bibliotek, personlig serviceverksamhet med undantag av varmbadhus.
Utskottet kan här anmärka att uppräkningen av verksamheter följer huvudgrupperna i Svensk näringsgrensindelning (SNI). Med den tekniken kommer avgiftsnedsättningen under exempelvis jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske att omfatta även verksamheter som renskötsel, pälsdjursskötsel och annan djurskötsel samt skogsvård, virkesmätning, flottning m.m.
Vidare föreslås i budgetpropositionen att avgiftsnedsättningen i stödområde 1 också skall omfatta arbete inom företagsledning, ekonomi- eller löneadministration, ADB, registrering, telefonförsäljning, ordermottagning och bokföring, oavsett var företagets huvudverksamhet är belägen eller om den är berättigad till avgiftsnedsättning eller ej. Det förutsätts att de verksamheter det nu gäller bedrivs i klart avgränsade avdelningar eller enheter.
Utöver den ovan redovisade branschmässiga utvidgningen för stödformen i stödområde 1 föreslår regeringen en geografisk utvidgning till delar av stödområde 2.
De delar av stödområde 2 det nu är fråga om är i Västerbottens län Bjurholms, Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsk församlingar i Skellefteå kommun, i Jämtlands län Bräcke och Åre kommuner, i Västernorrlands län Sollefteå och Ånge kommuner samt Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun och Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun, i Gävleborgs län Ljusdals kommun, i Kopparbergs län Transtrands och Lima församlingar i Malungs kommun och Särna och Idre församlingar i Älvdalens kommun, i Värmlands län Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby församlingar i Torsby kommun.
I de angivna delarna av stödområde 2 skall avgiftsnedsättning liksom i stödområde 1 kunna medges med tio procentenheter. Nedsättningen skall kunna ske fr.o.m. utgiftsåret 1992 t.o.m. år 2000. Den föreslås omfatta följande verksamheter:
uppdrags- och uthyrningsverksamhet, hotell, pensionat och camping samt restauranger och kaféer som drivs i kombination med hotell, pensionat eller camping, skidliftar som drivs fristående från annan verksamhet eller i kombination med restauranger eller kaféer, jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske, kanslifunktioner inom riks- och centralförbund för ideella, kulturella och religiösa organisationer eller för intresseorganisationer.
Även i de nu berörda delarna av stödområde 2 föreslås avgiftsnedsättning kunna ges för avgränsade avdelningar eller enheter för företagsledning, ekonomiadministration m.fl. verksamheter som nämnts i redovisningen ovan för den föreslagna branschmässiga utvidgningen i stödområde 1. De allmänna förutsättningarna för nedsättningen skall vara desamma.
Regeringens förslag beträffande avgiftsnedsättningen förutsätter lagändringar. I budgetpropositionen läggs fram förslag härom.
Motioner
Socialdemokraterna motsätter sig i partimotionen A225 att de geografiska och näringsmässiga områdena för nedsättningen av socialavgifter skall utvidgas. De yrkar att regeringens förslag att ändra i lagen skall avslås av riksdagen.
Som argument för avslagsyrkandet åberopar Socialdemokraterna att det inte har visats att den avgiftsnedsättning som tidigare har förekommit i Norrbottens län har gett någon ny sysselsättning. De anför vidare att under den tioårsperiod som den nuvarande stödformen skall gälla bör finnas en stabilitet i reglerna om geografisk och näringsmässig avgränsning. Den näringsmässiga utvidgning regeringen föreslår gäller främst jordbruk och tjänstenäringar, vars lokalisering egentligen inte går att påverka. Härigenom blir stödformen närmast ett allmänt driftbidrag.
Den geografiska utvidgningen, fortsätter Socialdemokraterna, framstår som obegriplig, eftersom den endast omfattar tjänstenäringar och jordbruk. Detta innebär att näringar vars lokalisering inte kan påverkas får permanenta driftbidrag. EG:s regler tillåter lokaliseringsstöd för att bygga upp verksamheter. Däremot har man en annan syn på driftbidrag, särskilt om de kan betraktas som permanenta. Det är felaktigt att utvidga en stödform som EG har störst anledning att ifrågasätta.
Maud Björnemalm m.fl. (s) föreslår i motion A412 att nedsättning av socialavgifter skall kunna ske även i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner i Örebro län. Motionärernas förslag beträffande de branscher som skall få del av nedsättningen i dessa kommuner överensstämmer med vad regeringen förordat för de i regeringsförslaget aktuella kommunerna i stödområde 2.
Magnus Persson m.fl. (s) i motion A456 och Sigge Godin (fp) i motion A463 anser att avgiftsnedsättningen bör omfatta också tillverkningsindustri. Förslaget i motion A456 tar sikte på de delar av Värmlands län som regeringens förslag inbegriper med tillägg för Rämmens församling (Lesjöfors) i Filipstads kommun. Förslaget i motion A463 gäller industriföretag i Bräcke och Åre kommuner. Motionären förordar att den merkostnad som följer av hans förslag skall täckas av medel som länet tilldelas från anslaget Regionala utvecklingsinsatser.
Ulla Orring (fp) yrkar i motion A467 att avgiftsnedsättningen skall medges även för glesbygdshandeln som, säger motionären, annars blir nära nog den enda näringsgren där småföretagen får fortsätta med den höga avgiftsnivån.
Utskottets överväganden
Det är angeläget att förbättra förutsättningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt svaga regionerna och att stärka utvecklingskraften i de mindre företag som där är verksamma. Som regeringen anför behövs därför en regionalpolitik med flera instrument, däribland även stödformer av generell natur.
Det regionalpolitiska företagsstödet -- som senast fastlades av riksdagen på våren 1990 efter förslag av den dåvarande socialdemokratiska regeringen -- är sammansatt av både selektiva och generella stödformer. Lokaliserings- och utvecklingsbidrag är jämte de olika formerna av glesbygdsstöd till företag att se som selektiva åtgärder. Sysselsättningsbidraget, transportstödet och nedsättningen av socialavgifter är företagsstödets generella former.
Regeringens nu föreliggande förslag om avgiftsnedsättningen är med utskottets synsätt en begränsad men för de aktuella regionerna betydelsefull utbyggnad av stödformen. Argumenten i den socialdemokratiska partimotionen A225 mot utbyggnaden är inte övertygande. En av invändningarna är att avgiftsnedsättningen i praktiken blir ett driftbidrag till befintliga företag. Utskottet vill påpeka att det ligger i den generella stödformens natur att den i förmånshänseende inte gör skillnad mellan nystartade och redan etablerade verksamheter. I den mån man ser detta som ett problem så är det något som även drabbar det system med avgiftsnedsättning som ingått i svensk regionalpolitik sedan 1980-talets början.
Socialdemokraterna sätter vidare in den utvidgade användningen av avgiftsnedsättningen i ett EG-perspektiv. Utskottet erinrar med anledning härav om att detta perspektiv tillmättes stor betydelse i 1990 års regionalpolitiska beslut. I proposition 1989/90:76 (s. 107) anförde den dåvarande, socialdemokratiske industriministern bl.a.:
Med det mycket stora internationella beroende som Sverige och svenska företag lever i, finns det all anledning att se till att eventuella otillbörliga och konkurrenssnedvridande företagsstöd försvinner. De av mig nu presenterade förslagen till företagsstöd anser jag ligger väl i linje med den inriktning och de regler som gäller och som diskuteras inom t.ex. EFTA och EG. Mina förslag innebär att företagsstöden i första hand är inriktade mot små och medelstora företag och att krav på långsiktig lönsamhet föreligger för att stöd ska kunna lämnas.
I enlighet härmed slopades den tidigare avgiftsnedsättningen för malmgruvor, massa- och pappersindustri samt för järn-, stål- och ferrolegeringsverk med den uttryckliga motiveringen att stöd till dessa verksamheter kunde betraktas som konkurrenssnedvridande på den internationella marknaden.
Den branschmässiga utvidgning som det nu är fråga om avser med motionärernas egen sammanfattning främst jordbruk och tjänstenäringar. Även efter den geografiska utvidgning regeringen föreslagit kommer det att handla om verksamheter som bedrivs i skogslänens inland. Det är inte lätt att se hur detta kan leda till störningar i vårt internationella varuutbyte. Utskottet vill inte utesluta att avgiftsnedsättningen eller andra regionalpolitiska stödformer kan komma att ifrågasättas i ett framtida EG-samarbete. Såvitt utskottet förstår är det emellertid något som varje land som deltar i detta samarbete får räkna med om man samtidigt bedriver en nationell regionalpolitik.
Med hänvisning till dessa överväganden avstyrker utskottet Socialdemokraternas avslagsyrkande i motion A225.
Vidare avstyrker utskottet yrkandena i motionerna A412 (s) om avgiftsnedsättning i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner, A456 (s) och A463 (fp) om avgiftsnedsättning för tillverkningsindustrin i aktuella delar av Värmland resp. i Bräcke och Åre kommuner samt A467 (fp) om avgiftsnedsättning för glesbygdshandeln. Vad särskilt beträffar det sistnämnda yrkandet hänvisar utskottet till stödet till kommersiell service i glesbygder, dvs. till glesbygdsbutikerna. Som redovisas i det följande föreslår regeringen en beloppsmässig uppräkning av detta stöd.
Efter de nu redovisade ställningstagandena till de aktuella motionsyrkandena förordar utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag genom att anta det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen om nedsättning av socialavgifter. I lagförslagets ikraftträdandebestämmelse bör göras ett förtydligande tillägg om beräkningen av den nedsättning av egenavgifterna som kommer egenföretagarna till del. Utskottet lägger fram förslag härom i hemställan.
Lokaliseringslån
Lokaliseringslån som regionalpolitisk stödform avskaffades år 1990 efter att ha varit i bruk sedan 1960-talets mitt. Regeringen föreslår nu att lokaliseringslån återinförs för kreditgivning i särskilda fall. Jämfört med de tidigare lånen föreslås följande begränsningar.
För det första skall lån endast ges för investeringar i byggnader och maskiner m.m. De tidigare lånen kunde ges även för patent- och licensköp, marknadsföring etc.
För det andra är det inte meningen att särskilda medel skall anvisas för ändamålet -- tidigare anvisades för varje budgetår anslag till lokaliseringslånen. Finansieringen av de nya lånen skall ske genom att man tar i anspråk obundna behållningar på tidigare anvisade anslag, nämligen det för budgetåret 1989/90 anvisade anslaget D 3. Lokaliseringslån samt det för budgetåret 1985/86 anvisade anslaget C 10. Lokaliseringslån i Uddevallaregionen. Kvarvarande behållning på det senare anslaget föreslås som förenkling bli överfört till D 3-anslaget.
Därutöver är avsikten att räntor och amorteringar på utelöpande lokaliseringslån skall få disponeras för den nya långivningen.
Regeringsförslaget har inte mött någon invändning i de föreliggande motionerna. Socialdemokraterna ser det i partimotion A225 som en naturlig åtgärd att återinföra lokaliseringslånen på grund av den allmänna kreditåtstramningen från bankernas sida. Utskottet tillstyrker för sin del att lokaliseringslånen återinförs liksom den finansieringsform regeringen har föreslagit för långivningen.
Allmänna frågor om företagsstödet
I detta avsnitt redovisas några allmänna frågor kring företagsstödet som har aktualiserats i tre motioner.
Sten Svensson (m) önskar i motion A438 en utvärdering av företagsstödets sysselsättningspolitiska effekter liksom av stödets effekter ur konkurrens- och marknadssynpunkt.
De regionalpolitiska stödformerna har alltsedan den aktiva lokaliseringspolitikens tillkomst vid mitten av 1960-talet regelbundet tagits upp till omprövning -- under den senaste tioårsperioden genom de regionalpolitiska besluten åren 1982, 1985 och 1990. Besluten har liksom motsvarande beslut under 1970-talet alltid föregåtts av ett omfattande utredningsarbete, i regel under parlamentarisk medverkan. Vidare kan erinras om de uppföljningar och utvärderingar som tidigare gjordes av statens industriverk och som nu fortsätts i NUTEK. Med hänvisning härtill anser utskottet att det inte med anledning av motionen är motiverat att föreslå nya utvärderingar, utan motionen avstyrks.
Åke Selberg m.fl. (s) förespråkar i motion A441 ett vidgat regionalpolitiskt stöd till turismen. Enligt motionärerna bör det vara möjligt att ge regionalpolitiskt stöd till s.k. mjuka investeringar, såsom marknadsföring, produktutveckling och kompetenshöjande åtgärder.
Det har sedan lång tid varit möjligt att på olika sätt ge
regionalpolitiskt stöd till immateriella ("mjuka") investeringar
av de slag motionärerna nämner. Det nya utvecklingsbidraget som
infördes år 1990 är den stödform som nu är avsedd för sådana
investeringar. Motionärernas syfte är således redan
tillgodosett, och utskottet avstyrker därför deras yrkande.
Gudrun Schyman m.fl. (v) vill i motion U614 att riksdagen skall begära att regeringen planerar och förbereder stöd till regioner, företag och anställda som drabbas vid nedläggningar och omstruktureringar av svensk krigsindustri. Motionärerna menar att den hårdnande konkurrensen i den internationella vapenindustrin och avspänningen i Europa medför minskat behov av svensk krigsindustri, som därmed kommer att stå inför en stor strukturomvandling.
Motionen är i övriga delar remitterad till utrikesutskottet. I dessa delar yrkar motionärerna på lagstiftning med totalförbud mot svensk vapenexport, att genomföras under fem år. Arbetsmarknadsutskottet tar inte ställning till konsekvenserna i sysselsättningshänseende av sådana åtgärder utan överväger här behovet av planeringsberedskap mot bakgrund av de faktorer motionärerna åberopat och som ovan redovisats i anslutning till det nu föreliggande yrkandet.
Enligt utskottets mening finns en handlingsberedskap inbyggd i arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att det inom ramen för gällande regelsystem är möjligt att sätta in regionalpolitiska stödåtgärder som eljest är förbehållna stödområdena i orter, i vilka man kan förutse "avsevärda sysselsättningssvårigheter till följd av industrinedläggning eller liknande orsak".
Utöver det sagda skall tilläggas att utskottet utgår från att läget för svensk försvarsindustri övervägs i anslutning till riksdagsbehandlingen av regeringens i februari avgivna proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling under den kommande femårsperioden.
Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att begära en beredskapsplanering i enlighet med yrkandet i motion U614. Denna avstyrks alltså i den förevarande delen.
Stödområdesindelningen
För att fördela det regionalpolitiska företagsstödet och i övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområde. Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för regionalpolitiskt stöd är sedan olika beroende på omfattningen och karaktären av ortens problem.
Riksdagen beslöt om en ny stödområdesindelning i juni 1990. Beslutet innebar att antalet stödområden begränsades från tre till två fr.o.m. den 1 juli 1990. Dessa områden, benämnda stödområde 1 och 2, omfattar de kommuner eller kommundelar som långsiktigt bedöms ha de svåraste regionalpolitiska problemen. Vid sidan av inplaceringen i stödområde finns möjlighet för regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem i s.k. tillfälligt stödområde. Regeringen har dessutom möjlighet att i orter i stödområde 2 vid omfattande strukturförändringar under en begränsad tid besluta att högre lokaliseringsbidrag skall utgå. Regeringen kan också besluta om stöd till företag utanför stödområde samt om synnerliga skäl föreligger bevilja högre bidrag än normalt.
Följande kommuner är inplacerade i stödområdena 1 och 2:
Län och kommun
Stödområde 1
Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Pajala Överkalix Övertorneå
Västerbottens län Dorotea Malå Sorsele Storuman Vilhelmina Åsele
Jämtlands län Berg Härjedalen Krokom, del av (Hotagen, Laxjö, Föllinge, Offerdal och Alsen) Ragunda Strömsund
Stödområde 2
Norrbottens län Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn) Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) Älvsbyn
Västerbottens län Bjurholm Lycksele Norsjö Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) Vindeln
Jämtlands län Bräcke Åre
Västernorrlands län Sollefteå Sundsvall, del av (Holm och Liden) Ånge Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och Trehörningsjö)
Gävleborgs län Hofors Ljusdal
Kopparbergs län Avesta Ludvika Malung Mora, del av (Venjan och Våmhus) Orsa Smedjebacken Vansbro Älvdalen
Västmanlands län Fagersta Norberg Skinnskatteberg
Örebro län Hällefors Ljusnarsberg
Värmlands län Arvika Eda Filipstad Hagfors Munkfors Sunne Säffle Torsby Årjäng
Älvsborgs län Bengtsfors Dals-Ed Åmål
Fjorton kommuner eller kommundelar är inplacerade i tillfälligt stödområde, nämligen Olofström, Ronneby, Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga, Hallstahammar, Storfors, Ovanåker, Nordanstig, Söderhamn, Bollnäs, Härnösand och Kramfors samt Bolidens församling i Skellefteå kommun.
Med anledning av framställningar till departementet om inplacering av nya områden i stödområde eller uppflyttning från stödområde 2 till 1 framför departementschefen att det är viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för ofta, särskilt som de långsiktiga problemen förändras mycket långsamt. Han är därför inte nu beredd att föreslå några ändringar i gällande stödområdesindelning, men meddelar sin avsikt att under våren göra en översyn av de tillfälliga stödområdesinplaceringarna och återkomma till regeringen med eventuella förslag till förändringar.
Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med yrkanden om inplacering eller ändring av inplacering av enskilda kommuner eller kommundelar i stödområde.
Yrkandena framgår av följande uppställning:
Kommuner Motioner Förslag Norrbottens län
Älvsbyn A403 av Leif Marklund m.fl. (s) 1
A454 av Bengt Hurtig (v) 1
A471 av Per-Ola Eriksson (c) 1
Piteå (Markbygden) A454 av Bengt Hurtig (v) 1
A471 av Per-Ola Eriksson (c) 1 Boden (Edefors, Gunnarsbyn)A454 av Bengt Hurtig (v) 1
Jämtlands län
Bräcke och Åre A422 av Stina Eliasson (c) 1
A427 av Nils-Olof Gustafsson och
Margareta Winberg (s) 1
A439 av Laila Strid-Jansson och
Arne Jansson (nyd) 1
A474 av Tage Påhlsson (c) 1
A479 av Stefan Attefall och
Jan Erik Ågren (kds) 1
Krokom (återstående del)A422 av Stina Eliasson (c) 1
A427 av Nils-Olof Gustafsson och 1
Margareta Winberg (s)
Västernorrlands län Sollefteå och Ånge A474 av Tage Påhlsson (c) 1
Örebro län
Karlskoga och Degerfors A406 av Kjell Ericsson(c) 2
A407 av Karl-Erik Persson (v) 2
A410 av Roland Lében (kds) 2
A421 av Maud Björnemalm m.fl. (s) 2
A448 av Göthe Knutson och
Gullan Lindblad (m) 2
A456 av Magnus Persson m.fl. (s) 2
A466 av IsaHalvarsson
och Gudrun Norberg (fp) 2
Ljusnarsberg och A407 av Karl-Erik Persson (v) 1
Hällefors A412 av Maud Björnemalm m.fl. (s) 1
Askersund och Laxå A407 av Karl-Erik Persson (v) 2
temporärt
Värmlands län
Kristinehamn och Storfors A406 av Kjell Ericsson(c) 2
A410 av Roland Lében (kds) 2
A448 av Göthe Knutson och
Gullan Lindblad (m) 2
A456 av Magnus Persson m.fl. (s) 2
A466 av Isa Halvarsson
och Gudrun Norberg (fp) 2
Hagfors A437 av Bo Finnkvist m.fl.(s) 1
A456 av Magnus Persson m.fl.(s) 1
Älvsborgs län Färgelanda och Mellerud A419 av Britt Bohlin m.fl.(s) 2
Göteborgs och Bohuslän
Norra delen A402 av Kenth Skårvik (fp)
"särskilt stödområde"
Strömstad och Tanum A468 av Sverre Palm och
Karl-Erik Svartberg (s)
tillfälligt stödområde
Blekinge län
Sölvesborg A418 av Christer Skoog m.fl.(s)
tillfälligt stödområde
Gotlands län
Gotland A440 av Gunhild Bolander (c) 2
A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) 2
Utskottet behandlade och avstyrkte likartade motionsyrkanden i förra årets betänkande AU13 och hänvisade då till sin grundläggande uppfattning att stödområdesindelningen inte bör ändras alltför ofta. Det är helt tydligt att det rådande arbetsmarknadsläget försvårar situationen i de kommuner som nämns i motionerna liksom för övrigt i stora delar av landet. Arbetslöshetstalen har på flera håll mer än fördubblats under det senaste året. Utskottet anser emellertid liksom regeringen att de långsiktiga problemen måste vara avgörande för stödområdets avgränsningar, bl.a. för att underlätta planeringen för företag och myndigheter.
Även om arbetsmarknadsläget är mycket bekymmersamt i flera av de kommuner som nämns i motionerna bör några förändringar inte göras nu. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att arbetsmarknadspolitiken kommer att behandlas av utskottet senare i vår. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 19,6 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vad särskilt gäller Bräcke och Älvsbyn, som gränsar till kommuner som ingår i stödområde 1, vill utskottet hänvisa till sina uttalanden i samband med fastställandet av stödområdesindelningen våren 1990 (bet. 1989/90:AU13 s. 218 resp. 223). Utskottet förbiser inte heller de problem som finns i östra Värmland liksom i andra regioner med uttalade svårigheter.
Utskottet vill också peka på möjligheten för regeringen att, som anförts i det föregående, förutom att placera en kommun i s.k. tillfälligt stödområde lämna dels högre lokaliseringsbidrag i stödområde 2, dels lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag även i orter utanför stödområdet om avsevärda sysselsättningssvårigheter uppstår till följd av industrinedläggning eller liknande.
Utskottet, som alltså inte är berett att förorda någon förändring av stödområdesindelningen, avstyrker med det anförda motionerna A402, A403, A406, A407, A410, A412, A418, A419, A421, A422, A427, A437, A439, A440, A448, A454, A456, A466, A468, A471, A474, A479 och A480, i förekommande fall i motsvarande delar.
De speciella gränsdragningsproblem som är förknippade med stödområdesindelningen aktualiseras i två motioner.
Motion A444 av Inger Hemmingsson (m) gäller Jämtlands län. Motionären menar att hela länet, med undantag av Östersunds tätort, borde omfattas av stödområdet för att likvärdiga förutsättningar skall skapas. Utanför denna tätort utgörs hela länet av en enhetlig region med ungefär samma förutsättningar, sägs det. Gränsdragningen, såväl av själva stödområdet som mellan områdena 1 och 2, och konsekvenserna i form av nedsatta socialavgifter, medför snedvriden konkurrens enligt motionären. Åtgärder bör vidtas för att skapa likvärdiga konkurrensförhållanden, och det bör också undersökas om det är möjligt att med hjälp av länsanslaget göra omfördelningar.
Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (båda kds) anför i sin ovan redovisade motion A479 också bl.a. konkurrensskäl till stöd för sin begäran om uppflyttning av Bräcke och Åre till stödområde 1. De anser att finansieringen bör kunna ske inom ramen för länsanslaget för Jämtlands län och begär ett tillkännagivande om detta.
Utskottet vill framföra följande med anledning av motionerna. Metoden att styra det regionalpolitiska stödet till begränsade geografiska områden har tillämpats sedan länge och får anses allmänt godtagen. Det är ofrånkomligt att en geografisk gränsdragning någon gång kan få effekter som inte är helt tillfredsställande. Skulle gränserna för stödområdet ändras för att undvika sådana följder, kan emellertid nya icke önskvärda effekter uppstå. Förhållandena i Jämtland är enligt utskottets mening inte så speciella att de motiverar en annan indelning än den som lades fast genom riksdagsbeslutet våren 1990. Utskottet kan inte heller ansluta sig till tanken att låta finansieringen av en ändrad stödområdesindelning ske via länsanslaget i dess nuvarande utformning. Det är därvid att observera att länsanslaget inte är avsett att användas som driftstöd till företag. Med hänvisning till det anförda avstyrks de nu behandlade motionerna A444 och A479, den senare i motsvarande del.
Glesbygdsstöd
Gällande regler
Glesbygdsstödet är reglerat genom bestämmelserna i glesbygdsförordningen.
Glesbygdsstödet har numera två former mot tidigare fyra, nämligen företagsstöd och stöd till kommersiell service.
Företagsstödet kan ges i form av avskrivningslån för investeringar i byggnader och maskiner m.m. Medges avskrivningslån för sådana ändamål kan lån också beviljas för marknadsföring, produktutveckling m.fl. immateriella investeringar.
Avskrivningslånen är ränte- och amorteringsfria och avskrivs efter viss tid som fastställs i de enskilda fallen. Lånen får motsvara högst 50% av den godkända investeringskostnaden. För närvarande är 350000kr. högsta lånebelopp. Avskrivningslån för uthyrningsstugor medges för närvarande med högst 50 000 kr.
Utöver avskrivningslånen består stödet till företag i glesbygder av kreditgarantier samt bidrag för anställda i hemarbete och bidrag till godstranporter. Bidraget för hemarbete är avsett att täcka företagens merkostnader för att lägga ut arbetsuppgifter som hemarbete och beviljas endast för anställda som bor inom stödområdena.
Stödet till kommersiell service i glesbygd kan ges till kommuner och till näringsidkare. Kommunerna kan få stöd till kostnaderna för hemsändning till hushåll av dagligvaror (hemsändningsbidrag). Stödet till näringsidkare utgörs av avskrivnings- och investeringslån, kreditgarantier och servicebidrag.
Avskrivningslån får motsvara högst hälften av näringsidkarens investeringskostnad. Avskrivnings- och investeringslån får tillsammans motsvara högst två tredjedelar av nämnda kostnad. Något beloppsmässigt tak för avskrivnings- och investeringslånen är inte fastställt i glesbygdsförordningen.
Servicebidraget är ett driftbidrag till glesbygdshandeln. Stödet är i första hand avsett att avhjälpa tillfälliga lönsamhetsproblem och beviljas för ett år i sänder, i princip under sammanlagt högst tre år. Bidragstiden kan förlängas i undantagsfall.
För servicebidraget gäller för närvarande ett högstbelopp om 80 000 kr. per år.
Höjda belopp för glesbygdsstödet
Regeringen föreslår att högstbeloppet för avskrivningslån som utgår som stöd till företag i glesbygder höjs till 450 000 kr. För uthyrningsstugor föreslås ett högstbelopp på 75 000 kr. När det gäller servicebidraget till glesbygdshandeln föreslås maximibeloppet bli höjt till 100000 kr. per år.
Utskottet lämnar regeringsförslagen utan invändning.
Glesbygdsbegreppet
Med glesbygd förstås enligt 1 § förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd "större sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning eller service samt skärgårdar och andra liknande områden". I bestämmelsen tilläggs att det är länsstyrelsen som skall bestämma vilka områden inom länet som är att hänföra till glesbygd.
Likalydande definitioner av begreppet glesbygd fanns i 1979 och 1985 års förordningar om stöd till glesbygden.
Glesbygdsbegreppets innebörd övervägdes senast i samband med 1990 års regionalpolitiska beslut. Dåvarande industriministern anförde i proposition 1990/91:76 (s. 39--41) bl.a. att glesbygd enligt ovan redovisade definition omfattar främst Norrlands inland, delar av Norrlands kustland samt delar av Kopparbergs, Värmlands och Älvsborgs län. Han tillade att sådana områden även finns i viss utsträckning i övriga Sverige, t.ex. i skärgårdarna och i Småland. Han beräknade att det sammantaget i dessa områden bor ca 550 000 personer.
Efter att ha framhållit att begreppen glesbygd och landsbygd inte är synonyma uttalade industriministern i proposition 76 att den utpräglade glesbygden måste prioriteras, eftersom resurserna är begränsade. Det viktigaste motivet för stödet till företag i glesbygd är, tillade han, att utveckla småföretagsamheten i den utpräglade glesbygden. Skulle sådant stöd lämnas även till företag i centralorten eller i tätortsnära landsbygd, skulle glesbygdsföretagens konkurrensförmåga gentemot dem kraftigt försämras.
I den nu föreliggande budgetpropositionen anför arbetsmarknadsministern att det av länsstyrelsernas anslagsframställningar framgår att uttalandena i proposition 76 inte har gett upphov till någon uppstramning av tillämpningen. I stället har ytterligare utvidgningar av områdena gjorts såväl till tätortsnära landsbygd som till centralorter och andra större tätorter. Arbetsmarknadsministern anser att denna utveckling inte kan accepteras. Länsstyrelserna bör enligt hans mening helt avstå från att ge glesbygdsstöd till kommunernas tätorter och orter av liknande typ. Han anmäler att han avser att återkomma till regeringen med förslag till riktlinjer som kan erfordras för att upprätthålla en geografisk prioritering av de mest utsatta glesbygdsområdena.
Arbetsmarknadsministerns uppfattning om glesbygdsbegreppets innebörd har mött invändningar i fyra motioner, A450 av Lena Öhrsvik m.fl. (s), A461 av Bertil Danielsson (m), A464 av Chatrine Pålsson (kds) och A470 av Christer Lindblom och Leif Carlson (fp, m). Motionerna utgår från förhållandena i Kalmar län. Det framhålls i dem bl.a. att de livskraftiga projekten aktuella för glesbygdsstöd i regel kommer från de mindre tätorterna i länet. Utesluts möjligheterna att ge stöd till företag i dessa tätorter sägs detta innebära en kvalitativ försämring av tillgängliga projekt.
I motion A450 föreslås ett tillkännagivande till regeringen, vari fastslås som rimligt att man även i fortsättningen lokalt får definiera begreppet glesbygd enligt tidigare riktlinjer. Liknande tillkännagivanden föreslås även i motionerna A461 och A470. Motion A464 mynnar ut i ett yrkande om att riksdagen av regeringen skall begära en översyn av begreppet glesbygd i syfte att inbegripa även mindre tätorter i detta begrepp.
För egen del får utskottet anföra följande.
Länsstyrelserna har genom åren fått ökade möjligheter att själva prioritera hur de skall använda de regionalpolitiska medel som ställs till deras förfogande. De kan i alltmer ökad utsträckning fritt disponera länsanslagen till glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och, i förekommande fall, för lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Tanken har varit att man härmed ökar såväl effektiviteten som flexibiliteten i användningen av stödmedlen.
Den i motionerna efterlysta befogenheten för länsstyrelserna att bestämma vilka områden inom länen som skall anses som glesbygd är, som utskottet ovan påpekat, alltsedan 1970-talets slut inskriven i de statliga bestämmelserna om glesbygdsstöd. Denna lokala bestämmanderätt är dock inte obegränsad utan utövas självfallet inom den allmänna ram som statsmakterna anger. Utskottet syftar här på de ovan, i sammanfattning redovisade uttalandena i proposition 1990/91:76 om avgränsning av glesbygds- och landsbygdsområdena. Det är att märka att detta är uttalanden som riksdagen har ställt sig bakom.
Det ingår i glesbygdsmyndighetens uppdrag att utvärdera glesbygdsinsatserna. I detta ingår att noga följa hur glesbygdsstödet används. Därtill har riksdagens revisorer påbörjat en studie av anslaget Regionala utvecklingsinsatser och dess användning. Genom dessa utredningsverksamheter bör framkomma ytterligare material för att bedöma den problematik det här gäller. Med hänsyn härtill och till vad utskottet ovan i övrigt anfört är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att göra de tillkännagivanden till regeringen som begärs i motionerna A450, A461, A464 och A470 utan avstyrker de aktuella yrkandena härom.
Övriga frågor om glesbygdsstödet
Som inledningsvis nämnts i detta avsnitt inbegriper glesbygdsstödet möjlighet att lämna bidrag till godstransporter till och från företag. Viola Furubjelke m.fl. (s) yrkar i motion A436 att glesbygdsförordningen skall ändras, så att transportstöd i skärgården kan lämnas "utan den begränsande treårsregeln".
Den regel motionärerna åsyftar fanns i 1985 års glesbygdsförordning. Regeln slopades i den nu gällande förordningen från år 1990. Motionsyrkandet saknar därmed aktualitet och avstyrks.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion A481 införande av ett särskilt stöd till barnomsorg på landsbygden och i små orter. En utbyggnad av barnomsorgen där, säger motionärerna, bör inte hindras av att varje plats relativt sett blir dyrare med färre barn och större avstånd.
Utskottet noterar att motionärerna inte har utvecklat hur det särskilda stödet enligt deras mening bör utformas. För egen del anser utskottet att man vid utbyggnaden av barnomsorgen i glesbygderna liksom på andra samhällsområden bör vara öppen för flexibla och lokalt anpassade lösningar. Utskottet har i ett tidigare sammanhang (bet. 1989/90:AU13 s. 154) pekat på möjligheten att använda projektmedel till försök med alternativa barnomsorgsformer. Därutöver är utskottet inte berett att föreslå särskilda åtgärder med anledning av motionen, utan denna avstyrks i den föreliggande delen.
Insatser för kvinnor
I fyra motioner föreslås åtgärder som speciellt tar sikte på kvinnors situation i olika delar av landet.
I motion A469 föreslår Ines Uusmann m.fl. (s) att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om en rad åtgärder som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för kvinnor i Stockholmsområdet. Flertalet av dessa åtgärder har dock i allt väsentligt en generell räckvidd och berör förhållanden för kvinnor i hela landet.
Motionärerna vill att utredningen (C 1991:05) om löneskillnader mellan kvinnor och män, löneskillnadskommittén, snarast skall lägga fram förslag om åtgärder för att utjämna existerande löneskillnader. Kommittén skall enligt direktiven redovisa sitt uppdrag till årsskiftet 1992/93. Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas och avstyrker därför motionsyrkandet.
Ett annat förslag går ut på att ett arbetslivsprogram för kvinnor skall utarbetas. Detta projekt bör enligt motionärerna initieras av arbetslivsfonden och syfta till förbättringar i kvinnors arbetsmiljö och arbetsorganisation.
Med anledning av detta förslag vill utskottet anföra följande. I budgetpropositionen (bil. 11, s. 95) framhåller arbetsmarknadsministern att det finns anledning att också fästa uppmärksamhet på kvinnors arbetsförhållanden. Den samlade bild av kvinnors situation i arbetslivet, som bl.a. arbetsmiljökommissionen och arbetarskyddsstyrelsens handlingsprogram för arbetsmiljöinsatser i fyra kvinnodominerade branscher ger, visar att kvinnors arbetsmiljöproblem måste bli föremål för mer omfattande insatser än hittills.
Enligt vad utskottet inhämtat har arbetslivsfonden från sin tillkomst t.o.m. februari 1992 lämnat bidrag med drygt 3,6 miljarder kronor till 4 510 arbetsplatsprogram. Merparten av arbetsplatsprogrammen -- ca 75% -- kommer från det privata näringslivet och då framför allt från de mindre företagen. Ca 25% av arbetsplatsprogrammen kommer från den offentliga sektorn. De åtgärder som arbetsgivarna genomför och för vilka bidrag lämnas avser i huvudsak arbetsorganisatoriska förändringar, fysisk arbetsmiljö och rehabilitering. Något mer än en miljon personer berörs av de förbättringar på arbetsplatserna som arbetsgivarna genomför med medel från arbetslivsfonden. Merparten av de berörda är kvinnor. Arbetslivsfonden uppmärksammar nämligen särskilt sådana arbeten som ofta innehas av kvinnor.
Utskottet vill också erinra om att arbetsmiljöfondens programområde för jämställdhetsåtgärder (KOM-programmet) disponerar drygt 60 milj.kr. under sin femåriga verksamhetsperiod 1989--1993. Fonden prioriterar i första hand insatser som rör arbetsorganisation och arbetstider, värdering av kvinnors och mäns arbete samt rollfördelningen mellan kvinnor och män.
Utskottet har i olika sammanhang under de senaste åren framhållit vikten av att frågor om kvinnors arbetsmiljö och arbetsförhållanden noga följs. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen i här behandlad del.
Motionärerna anser vidare att en hög beredskap bör hållas för att motverka arbetslösheten bland kvinnor samt att regeringen skall ta initiativ till ett kvinnopolitiskt forskningsprogram i enlighet med storstadsutredningens förslag.
Utskottet har i det föregående redovisat att NUTEK fått i uppdrag att analysera bl.a. villkoren för kvinnors företagande. I fråga om åtgärder för att motverka arbetslöshet bland kvinnor vill utskottet peka på att flera arbetsmarknadspolitiska insatser är av betydelse i dessa hänseenden som exempelvis utbildningsvikariat, otraditionella insatser, försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder och bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet. Utskottet kommer senare under våren i samband med behandlingen av arbetsmarknadspolitiken att ta upp dessa olika insatser.
I anslutning till redovisningen av ERU:s kommande uppdrag att utarbeta ett nytt forskningsprogram har utskottet i det föregående framhållit att även sådan forskning som tar sikte på kvinnors möjligheter och förutsättningar i olika delar av landet bör beaktas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen i här aktuella delar.
Motionärerna önskar även att riksdagen skall uttala sig för att den s.k. Dennisuppgörelsen skall fullföljas. Vidare hävdar de att det aviserade regeringsförslaget om ett nytt statsbidragssystem för kommunerna innebär risk för att barnomsorgen i Stockholms län kommer att försämras. Motionsförslag som i allt väsentligt överensstämmer med de här refererade har hänvisats till de för resp. sakområde ansvariga utskotten och är där föremål för behandling.
Beträffande frågan om ett nytt statsbidragssystem för kommunerna vill utskottet erinra om att regeringen har aviserat att förslag härom kommer att lämnas till riksdagen under våren 1992. Med hänvisning härtill och till vad utskottet inledningsvis anfört bör dessa yrkanden i motion A469 i detta sammanhang inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
I motion A404 framhåller Britta Bjelle (fp) att om Norrbottens inland skall kunna utvecklas och utflyttningen motverkas måste förutsättningarna för kvinnorna att leva och verka där förbättras. Motionären påpekar att trots att kvinnornas andel på arbetsmarknaden har ökat är fortfarande de regionala skillnaderna stora. Ytterligare insatser i fråga om utbildning, fritid och kultur behövs. Det är också viktigt med stimulanser till entreprenörskap inom vanliga kvinnoområden och även inom den offentliga sektorn. Motionären föreslår att glesbygdsmyndigheten skall få i uppdrag att i samarbete med regionala och lokala myndigheter och intresseorganisationer utarbeta program och initiera projekt i syfte att förbättra livsvillkoren för kvinnor i Norrbottens inland så att de motiveras att bli kvar i sin hembygd.
Utskottet har vid de senaste två riksmötena (bet. 1989/90:AU13, 1990/91:AU13) ingående behandlat förslag om åtgärder för att förbättra kvinnornas förutsättningar att bo och verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i stödområdena. Utskottet har därvid uttalat att det är viktigt att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i landets olika delar.
Utskottet vill även påpeka att könskvoteringsregeln i det regionalpolitiska stödet skall bidra till att värna om kvinnors sysselsättning i stödområdet och till att bryta den traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja åtgärder för kvinnor i glesbygd via länsanslaget och infrastrukturanslaget. Av de medel som regeringen disponerar för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder har en tredjedel använts för åtgärder för ungdomar och kvinnor på landsbygden. I sammanhanget vill utskottet ånyo erinra om NUTEK:s uppdrag att utveckla program för att stödja kvinnor som företagare. I uppdraget ingår också att utarbeta ett program för att främja kvinnors företagande i stödområdet. ERU har som redan nämnts fått i uppdrag att utarbeta ett forskningsprogram som är inriktat på att ta tillvara och utveckla de små och medelstora arbetsmarknadernas förutsättningar och möjligheter.
Glesbygdsmyndigheten skall bl.a. bedriva utredningsverksamhet och pilotprojekt för att förbättra levnadsförhållandena i skogslänen. Utskottet har under hand inhämtat att myndigheten under våren 1992 kommer att utarbeta ett handlingsprogram på temat Kvinnor på landsbygd/i glesbygd.
Av redovisningen i det föregående framgår att en rad åtgärder har vidtagits som ligger väl i linje med motionärens förslag. Utskottet anser därför att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
De förslag som Inger Hestvik m.fl. (s) för fram i motion A435 syftar i första hand till att förbättra situationen för kvinnor i glesbygd. Motionärerna tar i tre yrkanden även upp allmänna utbildningspolitiska frågor. Gymnasieskolan föreslås byggas ut med ett tredje år. Vidare anser motionärerna att de små och medelstora högskolorna måste byggas ut och få forskningsresurser. Förslag med samma innebörd behandlas i utbildningsutskottet.
Med hänvisning härtill samt till vad utskottet inledningsvis redovisat om stödet till forskning vid de mindre och medelstora högskolorna, anser utskottet att de här behandlade yrkandena i motion A435 i detta sammanhang inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Distansutbildningen är enligt motionärerna särskilt viktig för dem som bor i glesbygden. Staten bör därför stimulera en utbyggnad av denna utbildning. Med anledning av detta förslag vill utskottet erinra om att frågan om statens framtida engagemang inom distansutbildningen i Sverige för närvarande utreds. Den utredare som tillkallades i juni 1991 har lagt fram vissa förslag om distansutbildningen i en förstudie (Ds 1992:3) Långt borta och mycket nära. Utbildningsministern aviserar att en utredning kommer att tillsättas för att göra en översyn bl.a. av frågor rörande vuxenutbildning och distansutbildning och av möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.
Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad. Motionsyrkandet avstyrks alltså.
Väl utbyggda kommunikationer, såväl kollektivtrafik som telekommunikationer, är särskilt viktiga för kvinnor i skogslänen hävdar motionärerna. De vill därför att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet hänvisar till den föregående redogörelsen, av vilken framgår att en viktig del av det tioåriga investeringsprogrammet i fråga om vägar utgörs av åtgärder i skogslänen. Dessutom behandlas likartade motionsförslag av trafikutskottet. Med hänvisning härtill anser utskottet att något ytterligare uttalande i frågan inte är erforderligt i detta sammanhang. Motionen bör därför inte i denna del föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen aktualiseras även kvinnors behov av kultur och fritid. Motionärerna anför att detta behov måste stimuleras genom statliga bidrag till anläggningar som gynnar kvinnors kultur och fritid.
Utskottet har som anförts i det föregående vid de två senaste riksmötena understrukit att det är viktigt att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i landets olika delar. Utskottet har också uttryckt sin tillfredsställelse över att länsanslagen liksom medel från det föreslagna anslaget för infrastrukturåtgärder kan få användas till insatser inom kulturområdet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion A435 i här behandlad del.
I motion A811 föreslår Birthe Sörestedt m.fl. (s) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors sysselsättning och utbildning i Skåne.
Motionärerna anför att besparingar inom vuxenutbildning och folkbildning måste avvisas. Likaså måste regeringens förslag om att uppskjuta utbyggnaden av gymnasieskolan med ett tredje år avvisas. Vidare förordar motionärerna att arbetsmarknadspolitiska satsningar med särskild inriktning på kvinnor skall komma till stånd. Speciella kvinnokurser måste anordnas i syfte att öka självförtroendet hos kvinnor och för att förbereda för en efterföljande yrkesutbildning.
Utskottet konstaterar att flertalet av motionärernas synpunkter och förslag är av generell karaktär och berör kvinnor i hela landet. Enligt utskottets mening är de i allt väsentligt besvarade med vad utskottet anfört och redovisat i det föregående.
Med anledning av motionärernas synpunkter på behovet av speciella arbetsmarknadspolitiska satsningar, som kurser speciellt avsedda för att höja kvinnors kompetens och självförtroende, vill utskottet erinra om att länsstyrelsen har möjligheter att göra sådana insatser inom ramen för länsanslaget. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Anslagsfrågor
Lokaliseringsbidrag m.m.
1990/91 Utgift 486 716 453 Reservation 1158 002 695 1991/92 Anslag 550 000 000 1992/93 Prop. 350 000 000
Den 1 juli 1991 var 152 milj.kr. av reservationsmedlen obundna av tidigare beslut. I anslagsbeloppet för innevarande budgetår ingår 200 milj.kr. som har anvisats på tilläggsbudget I.
Anslaget används huvudsakligen för att finansiera lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beslutas centralt av regeringen eller NUTEK.
Regeringen begär under punkt D 1 (s. 112--114) för nästa budgetår ett anslag på 350 milj.kr. Socialdemokraterna yrkar i partimotion A225 att anslaget uppförs med oförändrat 550 milj.kr.
Anslaget fick nuvarande benämning budgetåret 1985/86 och har därefter i budgetpropositionerna återkommande föreslagits bli uppfört med 350--360 milj.kr. Vid behov har ytterligare medel anvisats på tilläggsbudget, exempelvis innevarande budgetår och de båda närmast föregående budgetåren. Med denna metod anpassas anslagsanvisningen till den aktuella efterfrågan på stöd från företagens sida och till det regionala behovet av stödinsatser. Metoden har fungerat väl, och utskottet finner inte skäl att nu frångå densamma. Utskottet biträder med andra ord regeringens förslag och avstyrker det socialdemokratiska anslagsyrkandet.
Regionala utvecklingsinsatser
1990/91 Utgift 899 160 137 Reservation 1123 360 695 1991/92 Anslag 975 500 000 1992/93 Prop. 1 000 000 000 Den 1 juli 1991 var av reservationsmedlen 159 milj.kr. obundna av tidigare beslut.
Anslaget bekostar lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av länsstyrelserna samt glesbygdsstöd och regional projektverksamhet.
Medelsanvisningen under anslaget
Regeringen föreslår under punkt D 2 (s. 114--115) att anslaget höjs från 975,5 till 1 000 milj.kr. Utöver denna höjning med ca 25 milj.kr. frigörs ca 9 milj.kr. för de ovannämnda ändamålen genom att bidragskostnaderna för länens hemslöjdskonsulenter -- som de senaste budgetåren täckts från detta anslag -- överförs till ett annat anslag.
Socialdemokraterna föreslår i partimotion A225 att anslaget räknas upp med ytterligare 170 milj.kr.
Det förevarande anslaget tillkom för tio år sedan och uppfördes då med 275 milj.kr. Anslaget har under den gångna tioårsperioden nått nuvarande nivå, 1 000 milj.kr., efter höjningarna som vid några tillfällen (åren 1983, 1987, 1988 och 1990) gått utöver den dåvarande regeringens förslag.
Mot bakgrund av den mycket betydande anslagshöjning som nu redovisats anser utskottet att det medelspåslag regeringen förordar är till fyllest, medan Socialdemokraternas förslag till medelsanvisning avstyrks. Liksom föregående år (se bet. 1990/91:AU13 s. 47) förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om anslagsförstärkning om det visar sig att tillgängliga medel inte förslår för att tillgodose angelägna utvecklingsinsatser i länen.
Anslagsfördelningen på länen
Hur anslaget skall fördelas på de olika länen bestäms av regeringen i de årliga regleringsbreven. Ett mindre belopp -- innevarande budgetår 23 milj.kr. -- brukar innehållas av regeringen för s.k. länsövergripande projekt. Om beloppet inte tas i anspråk för sådana projekt delas det ut till länen senare under budgetåret.
I två motioner, A432 av Inge Carlsson m.fl. (s) och A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s), yrkas att länsanslaget till Östergötlands län skall ökas från 9 till 13 milj.kr. Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) yrkar i motion A465 att länsanslaget till Kalmar län höjs från 16750000kr. till 35 milj.kr.
I tidigare sammanhang har utskottet angett vissa övergripande synpunkter på medelsfördelningen. Utskottet har i övrigt uttalat att riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika förhållanden och de skilda problem som finns i varje län. I enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena i motionerna A432, A436 och A465.
Projektmedlen
Den regionala projektverksamheten behandlas av arbetsmarknadsministern i ett särskilt avsnitt i budgetpropositionen (s. 52--53). De beloppsmässiga ramar som tidigare gällde för verksamheten i varje län slopades fr.o.m. budgetåret 1990/91. Arbetsmarknadsministern konstaterar att länsstyrelserna tagit till vara den ökade friheten på så sätt att projektverksamheten i volym har ökat från 154 till 408 milj.kr. under ett enda budgetår. Han anser att en del av de beslut som fattats är av tveksamt regional- och glesbygdspolitiskt värde. Det finns enligt hans mening tendenser till att projektmedlen har kommit att uppfattas mer som en allmän finansieringskälla än som resurs för att åstadkomma regional utveckling.
Arbetsmarknadsministern fortsätter:
Riktlinjerna för projektverksamheten ger och bör ge en betydande frihet att disponera resurserna. Projekt bör kunna stödjas inom alla de sektorer som har betydelse för en regions utveckling. Projekten bör också ha olika inriktning, från lokala initiativ i glesbygd till projekt som utvecklar länet i ett nationellt perspektiv.
Vad som bör vara helt klart är dock att projekten bör ha ett tydligt regionalpolitiskt syfte och att den geografiska fördelningen bör spegla den regionalpolitiska prioriteringen i länet.
Avslutningsvis anser arbetsmarknadsministern det vara otillfredsställande att den kraftiga ökningen av projektverksamheten inte har tillgodosett behovet av förstärkta insatser i glesbygd och landsbygd. Han upplyser att NUTEK har i uppdrag att utvärdera projektverksamheten. Härigenom och genom att själv noga följa utvecklingen, tillägger arbetsmarknadsministern, räknar han med att få underlag för att senare återkomma till regeringen med eventuella förslag till riktlinjer för medelsanvändningen eller andra åtgärder som bedöms som nödvändiga för budgetåret 1992/93. Han avser att då bedöma om ett riktmärke bör vara att minst hälften av projektmedlen bör gälla glesbygdsinsatser.
Åke Gustavsson m.fl. (s) uttalar i motion Kr271 att ökad vikt bör ges åt kulturen i länsstyrelsernas regionalpolitiska planering. Kommuner och landsting som vill stärka kulturen i den egna landsdelen bör få goda möjligheter att påverka statens och länsstyrelsernas medelsfördelning. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen härom.
Det regionalpolitiska beslutet på våren 1990 innebar i den nu
aktuella delen att medel från anslaget Regionala
utvecklingsinsatser ("Länsanslaget") och det nya anslaget
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. skulle få
användas till åtgärder inom kultursektorn. Vid behandlingen av
regeringsförslaget på denna punkt och de anslutande motionerna
underströk utskottet som angeläget att kultursektorn tillmäts
betydelse på samma sätt som övriga sektorer. Utskottet tillade
att eftersom kommuner och landsting ofta är huvudmän för de
regionala kulturinstitutionerna skulle självfallet även kommuner
och landsting komma att få medverka i beredningsarbetet (bet.
1989/90:AU13 s. 132).
Med hänsyn till dessa av riksdagen godkända uttalanden anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att göra nya uttalanden av det slag som begärs i motionen. Denna avstyrks följaktligen av utskottet.
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) föreslår i motion A258 att projektmedel skall få användas för att bekosta tidigareläggning av kultur- och naturvårdsarbeten i Västmanlands län med hänsyn till den svåra arbetsmarknadssituationen i länet.
Av den aktuella länsstyrelsens frihet att disponera projektmedlen följer att det ankommer på den att pröva om de nämnda projekten är ägnade att främja länets utveckling på sikt och om finansiellt stöd till projekten ryms inom det anvisade länsanslaget utan att andra angelägna ändamål eftersätts. I den mån motionärerna avser med sitt yrkande att vidga den redan vida ramen för projektverksamheten är utskottet för sin del inte berett att medverka därtill utan avstyrker med det anförda motionen i den nu behandlade delen.
Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) yrkar i motion A805 att riksdagen skall besluta att 40% av projektmedlen skall specialdestineras för kvinnoprojekt.
Vid behandlingen av ett liknande yrkande förra året kunde utskottet peka på att studier som redovisats i den då föreliggande propositionen om ny jämställdhetslag (1990/91:113 s. 25--26) visade att så litet som 3% av länsstyrelsernas projektmedel har gått till verksamheter som direkt berör kvinnor. Utskottet ansåg att det inte kunde godtas att en så ringa andel av projektmedlen används för specifika kvinnoprojekt som de nämnda studierna tydde på. Detta omdöme förtjänar att understrykas på nytt med anledning av det nu föreliggande motionsyrkandet. Utskottet är dock inte berett att förorda en regel av det slag motionärerna har aktualiserat utan föreslår att deras yrkande inte leder till någon riksdagens åtgärd. Därvid utgår utskottet från att resurstilldelning och utfall av åtgärder för kvinnor resp. för män beaktas i den utvärdering som NUTEK har i uppdrag att genomföra. Vidare räknar utskottet med att resultatet av utvärderingen liksom regeringens bedömning härav redovisas för riksdagen i nästa års budgetproposition eller i annat lämpligt sammanhang tillsammans med de slutsatser regeringen har dragit beträffande projektverksamheten i glesbygd och landsbygd.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.
1990/91 Utgift 31 010 495 1991/92 Anslag 1 000 1992/93 Prop. 1 000
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under punkt D 3 (s. 115--116) bör riksdagen dels medge att den för innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för kreditgivning om 220 milj.kr. nästa budgetår utökas till 235 milj.kr., dels på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter
1990/91 Utgift 418 697 231 1991/92 Anslag 250 000 000 1992/93 Prop. 530 000 000
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 4 (s. 116) en anslagshöjning med 280 milj.kr. med hänvisning till de förändringar i systemet med avgiftsnedsättning som har redovisats i det föregående. Socialdemokraterna -- som yrkat att riksdagen skall avslå regeringens förslag till systemändringar -- föreslår i partimotion A225 ett anslag på 340 milj.kr.
Med hänvisning till sakbehandlingen i det föregående avsnittet Företagsstöd: Nedsättning av socialavgifter avstyrker utskottet det föreliggande motionsyrkandet. Regeringens framställning om medel biträds av utskottet.
Sysselsättningsbidrag
1990/91 Utgift 269 203 716 1991/92 Anslag 250 000 000 1992/93 Prop. 250 000 000
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5 (s. 117) om ett oförändrat anslag på 250 milj.kr.
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
1990/91 Utgift 57 400 000 Reservation 272 600 000 1991/92 Anslag 186 000 000 1992/93 Prop. 180 500 000
Av de reserverade medlen disponerar länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 180 milj.kr. för insatser i stödområde 1. Vidare disponerar luftfartsverket 12 milj.kr. för att uppföra en hangar för ozonforskning i Kiruna.
Regeringen föreslår under punkt D 6 (s. 117--118) ett anslag på 180,5 milj.kr., en minskning med 5,5 milj.kr.
Socialdemokraterna anser i partimotion A225 att anslaget bör ökas med 20 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet yrkar i partimotion A481 att riksdagen skall anslå 280 milj.kr. utöver regeringens förslag för att göra det möjligt att snabbt komma i gång med investeringar.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet och avstyrker de båda motionsyrkandena. Anslag bör alltså anvisas för nästa budgetår med 180,5 milj.kr.
Glesbygdsmyndigheten
1990/91 Utgift 6 990 000 Reservation 7 109 000 1991/92 Anslag 16 200 000 1991/92 Anslag 15 625 000 (exkl. mervärdesskatt) 1992/93 Prop. 16 399 000
Såsom regeringen föreslår under punkt D 7 (s. 118) bör glesbygdsmyndigheten -- som tidigare benämndes glesbygdsdelegationen -- för nästa budgetår tillföras ett anslag på 16 399 000 kr.
I sammanhanget har utskottet att redovisa två motioner om stöd till det s.k. ekokommunprojektet. I den ena motionen, Bo222 av Britta Sundin m.fl. (s), erinras om att glesbygdsmyndigheten tillsammans med 15 kommuner har bedrivit ett förprojekt. För att säkerställa att nödvändiga resurser skapas för att fullfölja ekoprojektet och att åtgärder för utveckling och stimulans kommer till stånd bör berörda departement och myndigheter åter uppmärksammas på vikten av denna fråga. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom till regeringen.
I den andra motionen, A478 av Ulf Björklund (kds), föreslås tillkännagivanden till regeringen om behovet av särskilt ekonomiskt stöd till det treåriga pilotprojektet och om att medlen bör förvaltas av glesbygdsmyndigheten som projektets huvudman.
Frågan om stöd till det aktuella ekokommunprojektet behandlades förra året av bostadsutskottet med anledning av en sexpartimotion i ämnet. Efter att ha redovisat för pågående ekologiskt byggande i landet och för dåvarande läge för ekokommunprojektet anförde utskottet (bet. 1990/91:BoU12 s. 32):
Även om åtgärder redan vidtagits delar dock utskottet motionärernas uppfattning att dessa inte är tillräckliga. Det föreligger således även enligt bostadsutskottets mening ett behov av ytterligare insatser på området. I enlighet med motionsförslaget bör det sålunda ankomma på berörda myndigheter som bl.a. boverket, byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten att på olika sätt bidra till att verksamheten med s.k. ekokommuner utvecklas och förs ut till en vidare krets. Det kan däremot varken anses möjligt eller lämpligt för utskottet och riksdagen att nu bestämma den exakta utformningen, inriktningen och omfattningen av dessa insatser. Det får anses vara en uppgift för de aktuella myndigheterna m.fl. att -- med utgångspunkt i resultaten av det hittills bedrivna arbetet -- fatta beslut härom. En förutsättning bör dock enligt utskottets mening vara att verksamheten kommer till stånd utan ytterligare medelsanvisning.
Vad bostadsutskottet anfört om stöd till ekokommunprojektet och om behovet av ytterligare insatser delgavs regeringen i ett tillkännagivande.
Med hänsyn till dessa klara markeringar från bostadsutskottet som vunnit riksdagens anslutning anser arbetsmarknadsutskottet att det inte behövs en ny meningsyttring från riksdagens sida. Vad beträffar motionernas önskemål att riksdagen skall uttala sig till förmån för en resurstilldelning till projektet hänvisas till vad bostadsutskottet avslutningsvis anfört. Arbetsmarknadsutskottet anser sig inte ha grund för en avvikande uppfattning och vill därför inte föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna. I anslutning härtill bör dock nämnas att yrkande om anslag till projektet med preciserat belopp, 5 milj.kr., framställs i Vänsterpartiets miljöpolitiska motion 1991/92:Jo646. Detta yrkande är hänvisat till jordbruksutskottet.
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
1990/91 Utgift 5 904 000 Reservation 219 000 1991/92 Anslag 6 480 000 1991/92 Anslag 5 924 000 (exkl. mervärdesskatt) 1992/93 Prop. 6 100 000
I enlighet med regeringens förslag under punkt D 8 (s. 119) föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett anslag med det av regeringen begärda beloppet, 6 100 000 kr.
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
1990/91 Utgift 2 695 840 1991/92 Anslag 3 050 000 1992/93 Prop. 4 200 000
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 9 (s. 119--120) om anslag för det aktuella ändamålet med 4,2 milj.kr.
Transportstöd
1990/91 Utgift 308 715 000 1991/92 Anslag 300 300 000 1992/93 Prop. 300 300 000
Anslag för ändamålet har tidigare anvisats under kommunikationsdepartementets huvudtitel. I riksdagen har transportstödsfrågorna tidigare beretts av trafikutskottet.
Regeringen föreslår under punkt D 10 (s. 120) ett oförändrat anslag på 300,3 milj.kr. Medelsberäkningen godtas av utskottet.
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör förhållandena i olika delar av landet samt vissa internationella frågor som hänger samman med bl.a. det nuvarande och framtida gränsöverskridande samarbetet mellan regioner på båda sidor om nationsgränserna.
Läget på arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och sjunkande efterfrågan på arbetskraft har som framhållits i avsnittet om den regionala problembilden ökat i minst samma takt i de regionalpolitiskt prioriterade områdena som i landet i övrigt. Den nuvarande lågkonjunkturen skiljer sig på ett anmärkningsvärt sätt från tidigare lågkonjunkturer genom att den slår så hårt även i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Arbetsmarknadssituationen sätter också sin prägel på motionsyrkandena, som innehåller krav på insatser av skilda slag från statsmakternas sida för att dämpa effekterna av den lågkonjunktur i kombination med strukturomvandlingsproblem som för närvarande råder i Sverige.
I de regionalpolitiska motioner som remitterats till utskottet finns också yrkanden om tillkännagivanden till regeringen på skilda politikområden i olika regioner och län. Många av dessa yrkanden liknar dem som behandlas i resp. fackutskott. Flertalet är sådana att riksdagen vid tidigare behandling av liknande förslag på anförda skäl uttalat att riksdagen varken kan eller bör behandla frågorna eller att de rör områden för vilka riksdagen redan har fattat beslut eller väntas fatta beslut senare under riksdagsperioden. Det gäller t.ex. motionsyrkanden som rör skatte- och finanspolitiken, närings-, kommunikations-, utbildnings-, forsknings- och kulturområdena.
Yrkanden som rör andra politikområden ger i detta sammanhang inte anledning till särskilda uttalanden från regionalpolitisk synpunkt utöver vad utskottet tidigare uttalat i framställningen (s. 27) om att varje sektor i samhället måste ta regionalpolitiska hänsyn när åtgärder utformas inom resp. samhällssektor. Utskottet har också inledningsvis lämnat en redogörelse för vad som anförts i propositionen om statsmakternas beslut på skilda sektorsområden.
Beträffande utbildningsområdet vill utskottet utöver vad utskottet refererat ur propositionen fästa uppmärksamheten på den promemoria (Ds 1992:1) "Fria universitet och högskolor" som nyligen presenterats av utbildningsdepartementet. I promemorian som för närvarande remissbehandlas tas bl.a. upp frågan om den grundläggande högskoleutbildningen. Av promemorian framgår att decentraliseringen av högskolan pågår. Enligt promemorian bör bl.a. det reglerade systemet med utbildningslinjer upphöra fr.o.m. budgetåret 1993/94. En proposition om det fria universitetet är att vänta i juni i år.
Utskottet kommer vid den följande framställningen om åtgärder i regioner och län att behandla motionsyrkanden som rör andra politikområden under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört. I förekommande fall hänvisas till pågående beredning eller kommande riksdagsbeslut.
I detta sammanhang vill utskottet åter erinra om riksdagens beslut våren 1990 om regionalpolitik för 90-talet och att länsstyrelserna då fick större frihet att disponera anslaget för olika regionalpolitiska utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget. I riksdagens beslut våren 1991 med anledning av betänkandet 1990/91:AU13 godkände riksdagen att regeringen utökade länsstyrelsernas möjligheter att fatta beslut i ärenden om lokaliseringsbidrag genom att höja gränsen för beslutsrätten från 15 till 20 milj.kr.
Utskottet noterar att flera motionärer också tar upp regionalpolitiken utifrån ett internationellt perspektiv. Utskottet vill redan här något beröra sådana motionsyrkanden.
I propositionen lämnas en redogörelse för det internationella regionalpolitiska samarbetet.
Samarbetet inom Norden omfattar gränsregionalt samarbete, gemensamma stödordningar, utrednings- och utvecklingsarbete, regionalpolitisk forskning samt informationsutbyte. Detta samarbete utgår från ett program som lagts fast av Nordiska rådet för perioden 1990--1994. I programmet ingår också att göra analyser av nordisk regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv. Nordiska ministerrådet har därefter preciserat inriktningen på det gränsregionala samarbetet och därvid särskilt betonat att verksamheten bör ges en tydlig regionalpolitisk profil. Ministerrådet har också betonat de likheter som finns i Norden och som ger en gemensam grund för samverkan i internationella sammanhang.
Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst inriktat på erfarenhetsutbyte och utredningsprojekt samt andra aktiviteter som ibland utmynnar i rekommendationer från organisationen. Ett särskilt program för landsbygdsutveckling har påbörjats.
Sverige deltar tillsammans med en rad andra västeuropeiska länder i ett samarbete kring frågor om regional utveckling som organiseras och drivs av European Policies Research Centre (EPRC), knutet till University of Strathclyde i Glasgow. Samarbetet är inriktat på frågor som rör stöd till företag, infrastrukturfrågor, sektorssamordning, EG:s regionalpolitik m.m.
Frågor om de europeiska gemenskapernas (EG) regional- och strukturpolitik samt konsekvenser för Sverige av ett EES-avtal och ett eventuellt medlemskap behandlas inom regeringskansliet bl.a. av en arbetsgrupp för regionalpolitik. Regionalpolitik är ett högt prioriterat område inom EG. På senare år har EG dels kraftigt intensifierat den regionalpolitik som bedrivs via de s.k. strukturfonderna, dels omarbetat sina regler för vilka regionalpolitiska stöd till företag de enskilda länderna tillåts lämna.
Vid utformningen av de nya svenska reglerna som trädde i kraft den 1 juli 1990 togs, som tidigare berörts, hänsyn till hur de skulle komma att överensstämma med bl.a. regionalpolitiken sådan den är utformad inom EG.
I förhandlingarna om ett EES-avtal har man från nordisk sida bl.a. framhållit att de geografiska och klimatiska förutsättningarna för näringslivet är mycket olika mellan de nordligaste delarna av Norden och EG-länderna. I propositionen görs bedömningen att Sverige även efter ett EES-avtal kan föra en regionalpolitik med i huvudsak samma inriktning som för närvarande.
I flera motioner pekar motionärerna på de utvecklingsmöjligheter som olika regioner i Sverige har på grund av närheten till regioner på andra sidan om vår nationsgräns.
Det gäller motionerna A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s), A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) och A442 av Ulla Tillander m.fl. (c), vilka pekar på Skånes möjligheter att utvecklas till en viktig region i Europa. Närheten till EG är en fördel som kan utnyttjas för att utveckla Skånes näringsliv, heter det i motion A424. I motion A434 framhålls att Skåne kan betraktas som en komplett region: alla branscher finns om än inte i varje kommun. Motion A442 visar på de förutsättningar som finns för ett regionalt samarbete runt södra Östersjön.
I motion A453 av Charlotte Branting (fp) pekar motionären på sydöstra Sveriges möjligheter till samarbete med Östeuropa och EG. Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) framhåller i motion A484 betydelsen för Älvsborgs län av ett närmande till EG. Förberedelserna för EG är en chans att profilera Älvsborgs län som del av en framtidens region, heter det i motionen.
Filip Fridolfsson m.fl. (m) pekar i motion A455 på Stockholmsregionens möjligheter att bli en knutpunkt och plattform för kontakter med de nya staterna i nordöstra Europa.
Utskottet refererade vid förra årets behandling av regionalpolitiken likartade motionsyrkanden om olika regioners utvecklingsmöjligheter i ett internationellt perspektiv. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU13 anförde utskottet bl.a. följande.
Det internationella regionalpolitiska samarbete som pågår är enligt utskottets mening viktigt och synnerligen angeläget för att skapa balans mellan olika regioner.
Den utveckling av regionernas betydelse i framtiden som tas upp av motionärerna innebär som utskottet ser det både möjligheter och risker. Framgångsrika regioner med god tillgång på arbete och bostäder samt en utbyggd infrastruktur kommer att ha goda framtidsmöjligheter. Saknas dessa förutsättningar i en region kan konsekvenserna bli allvarliga. Det är därför viktigt att det förs en aktiv regionalpolitik så att man kan skapa såväl inomregional balans som balans mellan olika regioner.
Utskottet har i dag ingen annan mening än den som då redovisades om vikten av starka och framgångsrika regioner i framtiden. Det förtjänar återigen att i detta sammanhang understryka vad som i den tidigare framställningen anförts om betydelsen av att alla samhällssektorer medverkar till att nå detta mål.
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden rörande enskilda regioner och län.
Skånelänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionerna A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s), A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) och A442 av Ulla Tillander m.fl. (c) om Kristianstads och Malmöhus län.
Ett genomgående drag i motionerna är den samstämmiga uppfattningen om nuvarande problem inom näringslivet och på arbetsmarknaden.
Som ovan anförts har motionärerna pekat på Skåneregionens betydelse i ett framtida Europa. De vill ha tillkännagivanden till regeringen om åtgärder på skilda områden för att stärka regionen. Den förnyelse som motionärerna anser är nödvändig inom näringslivet kan ske bara med en väl utbyggd infrastruktur. De vill därför ha satsningar på kommunikationer, utbildning och forskning. Särskilda satsningar föreslås på universitets- och högskoleutbildningen. Även insatser för att främja den lokala kulturen är nödvändiga för att en bygd skall vara attraktiv och levande.
Motionärerna anser också att det är nödvändigt med ett ökat samarbete i regionen. Ett sådant samarbete bör ske i form av ett nytt regionalt styre för Skåne -- ett regionalt parlament.
När det gäller problemen på arbetsmarknaden och särskilt situationen inom byggsektorn, med krympande byggmarknad, anser motionärerna i motion A424 (s) att extra medel bör tilldelas länsarbetsnämnderna i Kristianstads och Malmöhus län för vidareutbildning inom byggsektorn. Det kommer nämligen att ställas krav på specialkompetens i samband med det kommande brobygget.
Motion A434 (fp) anser att Alunmuseet på Christinehof är ett lämpligt projekt för arbetsmarknadspolitisk satsning inom byggbranschen.
I sistnämnda motion vill motionärerna ha tillkännagivanden som rör miljön i Skåne. Även Skånes försvar tas upp i motionen.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Kristianstads och Malmöhus län var i februari 1992 4% resp. 3,4%, vilket innebär en ökning med 1,8 resp. 1,3 procentenheter i förhållande till samma tid förra året.
Befolkningen ökade under perioden 1980--1991 med ca 4% i Kristianstads län och ca 6% i Malmöhus län.
Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län disponerar innevarande budgetår 6 resp. 5 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Som ovan sagts kan länsstyrelsen i stor utsträckning själv välja hur anslaget skall användas t.ex. för att delta i finansieringen av satsningar på kulturområdet av betydelse för den regionala utvecklingen.
Utskottet delar uppfattningen att en väl utbyggd infrastruktur har betydelse för att främja näringslivsutveckling och sysselsättning. I detta sammanhang vill utskottet peka på överenskommelsen med Danmark om en broförbindelse över Öresund. Broförbindelsen kommer att innebära goda utvecklingsmöjligheter för Skåne.
Beträffande motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet samt förslag inom utbildnings- och forskningsområdena hänvisar utskottet till vad som nyss anförts i inledningen till detta avsnitt. Utskottet vill särskilt peka på den kommande propositionen om det fria universitetet som skall framläggas i juni i år. Riksdagens behandling av denna bör inte föregripas.
Utskottet återkommer till arbetsmarknadspolitiken senare i vår. Redan nu kan emellerid med anledning av förslaget i motion A424 om ytterligare medel till länsarbetsnämnden i Kristianstads län sägas att det är AMS som fördelar anslagen mellan länsarbetsnämnderna. Förslaget i motion A434 att använda arbetsmarknadspolitiska medel för att bygga Alunmuseet på Christinehof är inte en fråga för riksdagen utan förslaget får behandlas på lokal nivå.
Frågan om ett samarbete mellan de båda länsstyrelserna i Skåne behandlas i alla tre motionerna liksom frågan om inrättande av ett regionparlament.
Det finns enligt utskottets mening inte något som hindrar att två länsstyrelser inrättar lämpligt samarbetsorgan när så bedöms ändamålsenligt. En mer organiserad samverkan sker för övrigt sedan flera år mellan länsstyrelserna i de båda Skånelänen. Yrkanden om en ny regional organisation för Sverige behandlas i konstitutionsutskottet. För övrigt vill utskottet hänvisa till vad som i den föregående framställningen anförts om landets indelning i län. Frågan kommer som nämnts att bli föremål för en särskild utredning.
Vad slutligen angår förslagen i motion A434 om insatser för miljön i Skåne får utskottet hänvisa till att likartade motionsyrkanden behandlas i jordbruksutskottet. De bör därför i förevarande sammanhang inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Inte heller förslagen såvitt gäller Skånes försvar bör i detta sammanhang påkalla någon riksdagens åtgärd. Riksdagen kommer senare i vår att behandla proposition 1991/92:102 om totalförsvaret. Därvid torde även frågan om ett skånskt försvar komma att behandlas.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de nu behandlade motionerna A424 (s), A434 (fp) och A442 (c), i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Sydöstra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden i A453 av Charlotte Branting (fp) som rör Kronobergs län, A411 av Bengt Kronblad m.fl. (s) och A476 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) avseende Kalmar län, A449 av Ulla Pettersson m.fl. (s) och A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) om Gotlands län samt A430 och A431 av Jan Björkman m.fl. (s) och A447 av Bertil Måbrink (v) avseende Blekinge län.
I flera av motionerna pekar man på landsdelens speciella problem, som i vissa hänseenden anses lika stora som i Norrlands inland. Näringslivet är alltför ensidigt och strukturförändringarna slår hårt. I motionerna efterlyser man satsningar på infrastrukturen i form av förbättrade kommunikationer, förstärkt högskoleutbildning och forskning. Det föreslås också särskilda projekt för företagsutveckling, medel för lokalisering av små och medelstora företag, utlokalisering av statlig verksamhet och satsningar på miljö- och energiområdet. Bertil Måbrink anser att ett länsparlament bör inrättas för det sistnämnda ändamålet. Dessutom framför han synpunkter rörande fördelningen av det regionalpolitiska stödet. Det bör gynna kvinnor i större omfattning, anser han.
I Charlotte Brantings motion framförs att det behövs samverkan mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län för att landsdelen skall kunna hävda sig i samspelet mellan öststaterna och EG.
Vad särskilt gäller Blekinge anser Jan Björkman att det är nödvändigt att Ronneby och Olofström är inplacerade i s.k. tillfälligt stödområde även under nästa budgetår.
Gotlands speciella situation med sitt geografiska läge och konsekvenserna bl.a. av omställningen inom jordbruket, den begränsade industrisektorn, stagnerande tjänstesektor och sviktande turism samt med en minskad offentlig sektor föranleder Ulla Pettersson att föreslå en ny Gotlandsutredning och på kortare sikt ytterligare regionalpolitiska insatser. Från delvis liknande utgångspunkter begär Annika Åhnberg en rad tillkännagivanden på trafik-, skatte-, närings-, jordbruks-, utbildnings-, energi- och miljöområdena.
Vad slutligen gäller Öland efterlyser Lena Öhrsvik insatser med anledning av nedläggningen av Mörbylånga sockerbruk.
Utskottets överväganden
I de nu behandlade länen, liksom i övriga Sverige, har arbetslöshetssiffrorna ökat avsevärt under det senaste året. I Kalmar län och i Blekinge län är arbetslösheten 3,5% i februari 1992. I Blekinge har dessutom befolkningsutvecklingen varit negativ under den senaste tioårsperioden.
Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge län disponerar för innevarande budgetår 11, 17, 19 resp. 22 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Som utskottet redan tidigare anfört kan länsstyrelsen i stor utsträckning själv välja hur anslaget skall användas, t.ex. till projekt för företagsutveckling.
Utskottet har -- som också sagts tidigare -- ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av en väl utbyggd infrastruktur för att främja näringslivsutveckling och sysselsättning. I detta sammanhang vill utskottet peka på redan beslutade projekt på kommunikationsområdet, t.ex. beträffande E4:n vid Traryd i Kronobergs län och i det s.k. sysselsättningspaketet, som bl.a. kommer Kalmar, Gotlands och Blekinge län till del. Beträffande motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet samt om förslag till förstärkning av utbildning och forskning hänvisar utskottet till vad som tidigare anförts i inledningen till detta avsnitt. Även såvitt gäller motionsförslag om utlokalisering av statlig verksamhet hänvisas till den tidigare framställningen. Utskottet vill här erinra om att sydöstra Sverige angivits som ett område som bör kunna komma i fråga vid utlokalisering (bet. 1989/90:AU13).
När det gäller förslag om projekt för företagsutveckling vill utskottet hänvisa till anslaget för regionala utvecklingsinsatser och till den frihet i medelsanvändningen som länsstyrelserna numera har. Medlen kan bl.a. användas för näringslivsfrämjande åtgärder av betydelse för den regionala utvecklingen.
Utskottet instämmer med Charlotte Branting i hennes förordande av ökad samverkan mellan länsstyrelserna. Som också framhålls i propositionen är samarbete över länsgränser ett bra arbetssätt som bör kunna utvecklas betydligt i flera områden med naturliga samband. Särskilda medel har för övrigt avsatts för länsövergripande projekt. Utskottet vill liksom departementschefen betona att möjligheten till medel för sådana projekt inte minskar ansvaret för länsstyrelserna att bedriva länsövergripande samarbete inom ramen för sina ordinarie medel.
I fråga om den av Bertil Måbrink framförda uppfattningen att det regionalpolitiska stödet bör gynna kvinnor bättre vill utskottet hänvisa till den föregående framställningen där utskottet behandlar ett antal motionsyrkanden av liknande innehåll.
Frågan om inplacering i stödområden har utskottet behandlat i föregående avsnitt. Utskottet hänvisar till vad som där sagts om regeringens avsikt att under våren göra en översyn av den tillfälliga stödområdesinplaceringen.
Vid behandlingen av regeringens proposition om regionalpolitiken för 90-talet uttalade utskottet beträffande Gotland att det är angeläget att länet blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser med hänsyn till Gotlands speciella läge och till att dess näringsliv förutses genomgå strukturförändringar. Utskottet står fast vid denna bedömning. När det gäller det särskilda yrkandet i motion A449 om en ny Gotlandsutredning vill utskottet hänvisa till att det ankommer på länsstyrelsen att fortlöpande göra bedömningar av länets möjligheter och problem.
Med anledning av Annika Åhnbergs m.fl. yrkanden om tillkännagivanden på olika politikområden skall det framhållas att länsstyrelsen inom ramen för länsanslaget -- 18,75 milj.kr. under innevarande budgetår -- har möjlighet att verka för insatser som motionärerna föreslår. I maj 1991 erhöll länsstyrelsen 10 milj.kr. som engångsbelopp för bl.a. sådana insatser. Genom omvandling av arealbidraget förstärktes dessutom länsanslaget i samband med avvecklingen av stödet till Roma sockerbruk på Gotland och Mörbylånga sockerbruk på Öland. Därigenom tillfördes länsanslaget för Gotland ytterligare 1,75 milj.kr. för att underlätta anpassningen och finna alternativ sysselsättning för berörd personal. I fråga om alternativ användning av sockerbetan framhöll jordbruksutskottet i samband med beslutet om avskaffande av sockerregleringen (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) vikten av att forskning och utveckling av produkter med sockerbetor som bas kan fortsätta, en uppfattning som även arbetsmarknadsutskottet instämmer i. När det gäller Gotlandstrafiken har regeringen förslagit ett förhöjt anslag till transportstöd för färjetrafiken för nästa budgetår. Detta innebär att passagerartaxorna kan sänkas. Utöver vad som anförts tidigare i detta betänkande föranleder motion A480 inga ytterligare uttalanden.
Slutligen vill utskottet anföra följande med anledning av Lena Öhrsviks m.fl. yrkande om insatser efter nedläggningen av Mörbylånga sockerbruk. I samband med nedläggningen har som nämnts arealbidraget omvandlats till förstärkning av länsanslaget. Enligt vad utskottet erfarit har Sockerbolaget aviserat sin avsikt att ställa resurser och kompetens till förfogande för att skapa alternativ sysselsättning. Vidare har en särskild arbetsgrupp med representanter för bolaget och bl.a. länsstyrelsen bildats. Utskottet vill tillägga att medel som frigörs efter nedläggningen av resp. bruk skall användas för regional utveckling.
Utskottet anser sammanfattningsvis att de nu behandlade motionerna A411 (s), A430 (s), A431 (s), A447 (v), A449 (s), A453 (fp), A476 (s) och A480 (v), i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län
I detta avsnitt behandlar utskottet fem motioner, A433 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) om utvecklingen i fyrstadsområdet, A468 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s) om norra Bohuslän, A419 av Britt Bohlin m.fl. (s) om Dalsland, A484 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) om Älvsborgs län och A445 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) om Skaraborgs län.
Återkommande synpunkter i motionerna är behovet av en mer varierad industristruktur. Det framställs förslag om förbättrade kommunikationer både vad gäller vägnätet, järnvägen och flyget liksom om satsningar på högskolan och även annan utbildning.
Ingvar Johnssons motion tar sikte på utvecklingen i det s.k. fyrstadsområdet -- Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Lysekil -- där den kraftigt ökande arbetslösheten kräver satsningar av det nyssnämnda slaget.
Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg uttrycker oro för norra Bohuslän där arbetslösheten närmar sig 7% och där de strukturella problemen enligt dem förstärker nedgången. Motionärerna yrkar en förstärkning av länsstyrelsens resurser för näringslivsfrämjande projekt och företagsinriktat glesbygdsstöd.
Britt Bohlin m.fl. föreslår förutom satsningar på kommunikationer och tidigareläggning av byggprojekt att Dalslands kanal rustas upp.
Elver Jonsson och Lars Sundin vill se Älvsborgs län som en kraftfull och konkurrenskraftig region i ett EG-perspektiv och föreslår en rad åtgärder. Förutom de tidigare nämnda yrkandena på kommunikations- och utbildningsområdet inbegriper motionen även Vänersjöfarten. Motionärerna föreslår vidare ökade satsningar på småföretagen, ett utökat samarbete mellan högskolor med näringsliv och förvaltning samt ett nationellt teko-centrum i Borås. De efterlyser en större flexibilitet i fråga om finansieringen av infrastrukturen liksom beträffande drift och underhåll. De anser också att det bör bildas en nationalpark av Tresticklan i Dalsland.
Slutligen framförs krav på regionalpolitiskt stöd och utlokalisering till Skaraborgs län i Bengt Kindboms och Birgitta Carlssons motion. Länet är enligt motionärerna särskilt hårt drabbat av arbetslöshet.
Utskottets överväganden
Man kan notera kraftigt ökade arbetslöshetssiffror under det senaste året i alla de tre nu behandlade länen. I Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län närmar sig siffran 4% medan den i Skaraborgs län har passerat 4-procentgränsen. I Skaraborg har arbetslösheten mer än fördubblats på ett år.
Anslaget för regionala utvecklingsinsatser uppgår för innevarande budgetår till 13 milj.kr. i Göteborgs och Bohus län, 17 milj.kr. i Älvsborgs län och 9 milj.kr. i Skaraborgs län.
Utskottet instämmer med motionärerna i deras uppfattning om nödvändigheten av en väl utbyggd infrastruktur för att främja näringslivsutveckling och sysselsättning. Beträffande motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet samt förslag om utbildning och forskning hänvisar utskottet till vad som tidigare sagts i inledningen till detta avsnitt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att anslaget till trafiken på Trollhätte kanal och Vänern ökas. Det sysselsättningspaket avseende infrastruktursatsningar som utskottet redogjort för inledningsvis kommer även den nu berörda landsdelen till del.
Med anledning av synpunkterna i motion A484 (fp) om satsningar på småföretagen kan konstateras att de ligger i linje med den förda regeringspolitiken -- den nya småföretagspolitiken är viktig även i ett regionalpolitiskt sammanhang.
Förslaget om ombildning av Tresticklan till nationalpark föranleder inget uttalande från regionalpolitisk synpunkt.
När det gäller situationen i norra Bohuslän, varmed i motionen A468 avses de fem kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Lysekil, kan utskottet liksom motionärerna konstatera att arbetslösheten är mycket hög; Lysekil hade 5% arbetslösa i januari till vilket kommer 5,75% i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet vill med anledning av kravet i motionen om förstärkning av länsstyrelsens resurser för näringslivsfrämjande projekt och företagsinriktat glesbygdsstöd återigen framhålla att anslaget för regionala utvecklingsinsatser fördelas med hänsyn tagen till särskilt utsatta regioners behov. Något särskilt initiativ från riksdagens sida kan därför inte anses påkallat.
Som utskottet anmärkte inledningsvis har arbetslösheten i Skaraborgs län ökat kraftigt och överstiger nu 4%. Med anledning av kravet i motion A445 på regionalpolitiskt stöd till särskilt utsatta områden i länet erinrar utskottet om vad som nyss sagts rörande länsanslagets fördelning. Som framgått tidigare skall utskottet senare i vår behandla arbetsmarknadspolitiken -- de medel som anslås fördelar AMS efter de problem som råder i varje län. Vad gäller motionsförslaget om utlokalisering av statlig verksamhet vill utskottet hänvisa till sin tidigare redovisade principiella inställning. Motionen ger inte underlag för något ställningstagande därutöver.
Vad slutligen gäller förslaget i s-motionen om upprustning av Dalslands kanal vill utskottet hänvisa till att frågan nyligen behandlats av kulturutskottet (bet. 1991/92:KrU4). Kulturutskottet, som ansåg det värdefullt om en upprustning kunde påbörjas snarast möjligt, beaktade därvid bl.a. de ökade resurserna till sysselsättningsskapande åtgärder som innebär att möjligheterna till stöd till upprustningen genom arbetsmarknadspolitiska insatser ökar. Arbetsmarknadsutskottet, som erinrar om att de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas av AMS efter de problem som råder i varje län, instämmer i kulturutskottets nu redovisade bedömning.
Med hänvisning till det anförda kommer utskottet fram till att motionerna A419, A433, A445, A468 och A484, i förekommande fall i berörda delar, inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
Stockholms och Södermanlands län
I detta avsnitt behandlar utskottet dels motionerna A277 (s), A455 (m), A457 (v) och A483 (fp) som rör Stockholmsregionen, dels motionerna A408 (c) och A417 (s) som behandlar Södermanlands län. I samtliga motioner framhålls behovet av infrastruktursatsningar för att komma till rätta med den besvärliga arbetsmarknadssituationen i de båda länen.
I de motionsförslag som rör Stockholms län förordar Anita Johansson m.fl. (s) i motion A277 att ett program för tillväxtfrämjande investeringar som upprustning av vägar och skolor samt bostäder för äldre bör utarbetas. Motionärerna anser att en särskild kommission bör få i uppdrag att ta initiativ till infrastrukturinvesteringar i regionen. Vidare bör inkomsterna från den särskilda investeringsskatten få användas för att tidigarelägga kommunala investeringar. Motionärerna anser också att länsarbetsnämnden på försök bör få rätt att friare använda medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utbyggnad av kommunikationerna i regionen föreslås i samtliga motioner. Motionärerna tar främst upp Dennisöverenskommelsen, utbyggnad av Arlandabanan samt behovet av ytterligare flygplatser i regionen. En rad andra förslag om tillkännagivanden om trafiken i Storstockholmsområdet tas upp av Lars Werner m.fl. (v) i motion A457, Filip Fridolfsson m.fl.(m) i motion A455 och Ylva Annerstedt m.fl. (fp) i motion A483.
Konkreta förslag rörande utbildningsfrågor förs fram i motionerna A455 och A483. Enligt den sistnämnda motionen bör de teoretiska linjerna på gymnasieskolan i länet byggas ut samt regionalpolitiska hänsyn tas vid utbyggnaden av universitets- och högskoleutbildning i länet. Vidare anser motionärerna att Stockholms universitet bör ombildas till en fristående stiftelse. Tekniska högskolan bör enligt motion A455 ombildas till stiftelse. I samma motion föreslås att fristående radio- och TV-företag skall erbjudas frekvenser för sin verksamhet redan under år 1992.
Behovet av insatser på byggområdet, bl.a. upprustning av skolor och VA-nät samt utbyggnad av bostäder för äldre, tas upp i flera motioner. I motion A455 förordas bl.a. en undersökning av möjligheten att skapa en länsorganisation som omfattar hela regionen.
Skatte- och finanspolitiska frågor aktualiseras i motionerna. De har i allmänhet generell räckvidd och rör således inte enbart Stockholmsregionen.
Handelsregistret vid länsstyrelsen bör enligt motion A483 få ökade resurser.
Vidare bör riksdagen enligt motion A455 göra ett uttalande om Stockholmsregionens betydelse för utvecklingen i hela landet.
I motion A408 föreslår Larz Johansson (c) att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av resurser för regionalpolitiska insatser i Södermanlands län. Motionären anser att vägar och järnvägar liksom hamnarna i länet bör byggas ut och att satsningar på näringslivet och utbildning bör komma till stånd. Länet bör tilldelas 15 milj.kr. av länsanslaget för budgetåret 1992/93.
Liknande synpunkter för Anita Persson m.fl. (s) fram i motion A417. Motionärerna trycker dock särskilt på att den omställning som pågår inom verkstadsindustrin måste ske i socialt acceptabla former samt att data- och telenäten i länet måste förbättras.
Utskottets överväganden
Stockholms län har under den senaste tioårsperioden haft en befolkningsökning med 8,3%. Situationen på arbetsmarknaden kännetecknas av att den nu rådande lågkonjunkturen gör sig gällande även i Stockholmsregionen. Arbetslösheten har ökat från drygt 1% till 2,9% under det senaste året. Det innebär antalsmässigt att ca 31 000 personer var arbetslösa i februari 1992 mot 12 300 vid samma tidpunkt 1991. Antalet arbetslösa ungdomar har under samma period ökat från 3000 till drygt 8 900.
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 8 milj.kr. för regionalpolitiska utvecklingsinsatser.
Många av de ovan refererade motionsförslagen syftar till att komma till rätta med den bekymmersamma arbetsmarknadspolitiska situationen i länet. Utskottet kommer senare i vår att behandla arbetsmarknadsfrågor i ett vidare perspektiv i samband med behandlingen av arbetsmarknadspolitiken. Flertalet förslag avser emellertid insatser på områden som inte primärt ingår i arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde. Beträffande motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet och inom utbildnings- och forskningsområdena samt på skatte- och finansområdet hänvisar därför utskottet till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt.
Med anledning av önskemålen om investeringar i infrastrukturen, bl.a. om en särskild kommission, vill utskottet dock erinra om att en delegation för infrastrukturinvesteringar tillkallades i juni 1991. Denna delegation har i uppdrag (dir. 1991:63) att ta fram förslag till regeringens beslut om de investeringar som skall delfinansieras med det nya anslaget för investeringar i trafikens infrastruktur som riksdagen inrättat. Delegationen skall initiera och söka åstadkomma förhandlingsöverenskommelser om de aktuella projekten.
Det kan också nämnas att kommunikationsministern i ett interpellationssvar (RD Prot.1991/92:58) om igångsättningen av beslutade infrastrukturinvesteringar bl.a. meddelade att bland de järnvägsprojekt som kommer att vara i gång 1992 är delar av Svealandsbanan, Mälarbanan och Arlandabanan. På vägområdet kommer bl.a. satsningar på E3 att skapa arbetstillfällen under 1992. Beträffande förslagen rörande kommunikationerna i Stockholmsregionen vill utskottet hänvisa till att likartade förslag behandlas i trafikutskottet.
När det gäller förslaget i motion A277 om att inkomsterna från den särskilda investeringsskatten bör få användas för att tidigarelägga kommunala investeringar vill utskottet anföra följande.
Riksdagen beslöt våren 1989 på förslag av finansutskottet att införa en tidsbegränsad regional investeringsavgift -- senare benämnd investeringsskatt -- på byggnation av butiker, kontorslokaler och andra oprioriterade byggnadsarbeten i vissa kommuner i Stockholms och Uppsala län. Finansutskottet (bet. 1988/89:FiU36) uttalade därvid bl.a. att det bör övervägas om inte intäkterna från avgiften senare kan återföras till regionen för bl.a. produktion av bostäder. Det får ankomma på regeringen att närmare överväga denna fråga och återkomma till riksdagen med förslag. Våren 1991 beslöt riksdagen att investeringsskatten skulle avvecklas.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen att förelägga riksdagen förslag om intäkterna från investeringsskatten i kompletteringspropositionen. I riksrevisionsverkets sammanställning av statsbudgetens utfall för budgetåret 1990/91 redovisas att inkomsterna från investeringsskatten uppgick till ca 60 milj.kr. mot beräknat ca 350 milj.kr.
När det gäller förslaget i motion A277 att länsarbetsnämnden i Stockholm på försök bör få rätt att friare använda medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser i första hand för ungdomar vill utskottet erinra om att arbetsmarknadsmyndigheterna har stor frihet att använda de medel som statsmakterna ställer till förfogande för arbetsmarknadspolitiska insatser. I sammanhanget vill utskottet också peka på att regeringen i proposition 1991/92:124 lämnar förslag till åtgärder i syfte att komma till rätta med arbetslösheten bland ungdomar. Detta förslag kommer utskottet att behandla senare i vår i samband med övriga arbetsmarknadsfrågor.
I fråga om förslagen på utbildningsområdet har utskottet i det föregående redovisat att regeringen har aviserat att förslag på universitets- och högskoleområdet -- det fria universitetet -- kommer att lämnas till riksdagen i juni. Frågan om utbyggnad av gymnasieskolan behandlas av utbildningsutskottet.
Beträffande förslaget i motion A483 att handelsregistret vid länsstyrelsen bör få ökade resurser vill utskottet påpeka att regeringen i proposition 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik har gjort bedömningen att patent- och registreringsverket som ny huvudman efter länsstyrelserna bör överta registreringen av handels- och föreningsregistren från den 1 januari 1993. Vad angår yrkandet i motion A455 att den svenska marknadsföringslagstiftningen bör harmoniseras med vad som gäller inom EG får utskottet upplysa om att denna fråga behandlas av en särskilt tillkallad utredare, som enligt direktiven (dir. 1991:70) skall lämna förslag under mars månad 1992.
I motion A455 föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om Stockholmsregionens betydelse för tillväxten i hela landet. Motionärerna anser att regionen fungerar som en motor för utvecklingen generellt i Sverige. Utskottet har i det föregående med anledning av ett liknande motionsyrkande uttalat att det ur ett internationellt perspektiv finns anledning att värna om en fungerande storstadsregion.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A277, A455, A457 och A483, samtliga motioner i här aktuella delar.
Södermanlands län har under tioårsperioden 1980--1991 haft en befolkningsökning som uppgått till 1,7%. Utvecklingen på arbetsmarknaden har inneburit att arbetslösheten har ökat från 1,6% år 1991 till 2,8% år 1992. Detta innebär att ca 5 000 personer var arbetslösa i februari 1992 mot ca 2 700 samma tid 1991. Av dessa uppgick antalet arbetslösa ungdomar till 1 800.
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 9 milj.kr. för regionalpolitiska utvecklingsinsatser.
I motionerna A408 och A417 föreslås en rad åtgärder av infrastrukturell natur. Motionärerna anser att vägnätet i länet liksom järnvägen behöver rustas upp och byggas ut. Krav på utbyggnad av utbildnings- och forskningsinstitutioner förs också fram. Näringslivet i länet behöver enligt motionärerna förstärkas.
Utskottet hänvisar till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt. Dessutom vill utskottet peka på att liknande förslag behandlas i resp. fackutskott.
Beträffande förslaget i motion A408 att medlen för regionalpolitiska utvecklingsinsatser skall höjas från 9 milj.kr. till 15 milj.kr. vill utskottet erinra om sitt tidigare ställningstagande att det bör ankomma på regeringen att fördela anslaget mellan länen efter de regionalpolitiska problemens svårighetsgrad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A408 och A417.
Bergslagslänen
Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetslösheten i Bergslagslänen Värmland, Örebro, Västmanland, Kopparberg och Gävleborg ökat mycket kraftigt. I de tre förstnämnda länen ligger siffran på omkring eller över 4%. I Kopparbergs och Gävleborgs län överstiger arbetslösheten 5%. Samtliga län utom Kopparberg har dessutom stagnerande eller minskande befolkning under den senaste tioårsperioden.
Motionsyrkandena rör Värmlands, Örebro och Gävleborgs län.
I de tre motioner som mera övergripande tar upp situationen i Värmlands län, A456 av Magnus Persson m.fl. (s), A451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) och A443 av Björn Samuelson (v), uttrycks oro för den stora arbetslösheten och de få lediga arbeten som finns. I motionerna efterlyser man infrastruktursatsningar; det gäller vägnätet, järnvägarna, flyget och Vänersjöfarten. Man vill också ha förstärkning av högskolan i Karlstad. Björn Samuelson efterlyser också ökat utbud och bättre samverkan mellan gymnasieskolan och komvux. Utlokalisering av statliga verk till länet föreslås i motionerna A443 och A456.
För turismen förordas slopad turistmoms i motion A443, försök med slopad sådan moms för utländska besökare i motion A451 och utveckling av stödformerna för turism i motion A456. Jord- och skogsbruket tas upp i motionerna A451 och A456; i den förra framhålls den dåliga ekonomin inom dessa sektorer och i den senare efterfrågas stödformer som gynnar alternativa odlingsformer.
När det gäller byggarbetslösheten är det motionärernas uppfattning i motion A451 att en återinförd kvittningsrätt skulle minska arbetslösheten, som för närvarande uppgår till 20%. Samma motionärer vill också se en rättvis fördelning av beredskapsmedel och regionala medel.
Motionärerna i A456 efterlyser ökat regionalpolitiskt utvecklingsarbete i utvecklingsfonderna och i länsstyrelsen. De önskar också en höjning av anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Räntefria lån och projekteringsbidrag för angelägna byggprojekt behövs under en övergångstid enligt motionen. Temporärt behövs också en höjning av bidragsprocenten vid beredskapsarbete. De önskar även en bred kultursatsning.
Bo Finnkvist m.fl. (s) tar i motion A437 upp förhållandena i Hagfors kommun som drabbats av stora sysselsättningsminskningar. Situationen förvärras av att det saknas möjligheter att pendla till andra orter. Det behövs stöd inte bara till kommunikationer utan också för att skapa ny sysselsättning, anser motionärerna.
Motion A429 av Håkan Strömberg m.fl. (s) beskriver förhållandena i Örebro län med en omfattande strukturomvandling som förstärks av försvarsindustrins omvandling, en dominerande tung industri och nedåtgående konjunktur. Varselsiffrorna är bland de högsta i landet. Motionärerna för fram förslag till insatser på både kort och lång sikt. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tidigareläggning av vägbyggnader. På lång sikt behövs en genomtänkt politik för förnyelse och reindustrialisering; det gäller bl.a. utbildning och kommunikationer. Även förstärkning av de regionalpolitiska medlen är nödvändiga, anser motionärerna.
Situationen i Gävleborgs län beskrivs på ganska likartat sätt i fyra motioner, Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s), A423 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m), A452 av Bertil Måbrink m.fl. (v, s, m, fp, c, kds, nyd) och A477 av Karin Starrin (c). I förgrunden står den höga arbetslösheten, inte minst bland byggnadsarbetare. Enligt den förstnämnda motionen måste med hänsyn till arbetslösheten klartecken ges till utbyggnad av högskolan i Gävle--Sandviken. Förslag om olika slag av förstärkningar avseende högskolan när det gäller utbildningslinjer, forskningsresurser m.m. framförs även i de övriga motionerna. Det läggs också fram förslag beträffande infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet.
Lokalisering av folkhälsoinstitutet till länet föreslås i såväl motion A423 som i sjupartimotionen. I båda motionerna framförs också att Hälsinge regemente bör finnas kvar och att fångvårdsanstalten i Hudiksvall bör byggas om alternativt rustas upp. Även i fråga om behovet av utveckling av basindustrierna ger dessa motioner uttryck för likartade tankegångar.
I såväl motion A423 som i A477 framförs uppfattningen att Gävleborg bör göras till ett försökslän för friare användning av arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel.
Slutligen framförs i den sistnämnda motionen att små- och medelstora företag bör stimuleras bl.a. genom personliga investeringskonton. Bättre förutsättningar bör enligt motionen också ges till jordbruket med en uppräkning av Norrlandsstödet.
Utskottets överväganden
Som utskottet inledningsvis konstaterat har arbetslösheten ökat kraftigt i de tre län som motionsyrkandena avser. Problemen understryks av en minskande befolkning.
Länsstyrelserna i Värmlands, Örebro och Gävleborgs län disponerar för innevarande budgetår 75, 30 resp. 70 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser.
Många av de synpunkter som förs fram i motionerna ligger väl i linje med den förda politiken. De avser behovet av åtgärder för att dämpa effekterna av lågkonjunkturen och för att underlätta strukturomvandlingen samt satsningar för att stimulera små- och medelstora företag.
Detsamma gäller betydelsen av en väl utbyggd infrastruktur för att främja näringslivsutveckling och sysselsättning. Utskottet kan här hänvisa till redan beslutade investeringsprojekt utöver ordinarie investeringsanslag till banverket och vägverket. Av större projekt kan nämnas Bergslagspendeln och ostkustbanan. Till detta kommer järnvägssatsningar för framkomlighet, säkerhet och bärighet i Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län inom ramen för den förutvarande regeringens sysselsättningspaket. I detta sysselsättningspaket ingår också ett antal större och mindre vägprojekt inom Bergslagslänen.
På utbildningsområdet har det gjorts särskilda regionalpolitiska satsningar bl.a. i Bergslagen. Våren 1991 fördelade den förra regeringen återstående medel för kompetenshöjande åtgärder som riksdagen tidigare fattat beslut om (prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) och som redovisats i inledningen till betänkandet.
Vad gäller förslag om utlokalisering av statliga verk hänvisar utskottet till vad som sagts tidigare i detta betänkande.
I några av de motioner som rör Bergslagslänen föreslås höjning av anslaget för regionala utvecklingsinsatser och ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet hänvisa till vad som anförts i den föregående framställningen om fördelningen mellan länen av länsanslaget. AMS fördelar de arbetsmarknadspolitiska resurserna mellan länsarbetsnämnderna på motsvarande sätt efter problemens svårighetsgrad. Den totala ramen för arbetsmarknadspolitiska insatser kommer att beslutas av riksdagen senare i vår.
Med anledning av förslag om att länsstyrelserna skall få större frihet i medelsanvändningen, bl.a. så att beslut skall kunna fattas utan hänsyn till stödområdesindelningen, vill utskottet erinra om att den enda del av länsanslaget som styrs av stödområdesindelningen är företagsstödet. Det har bedömts som nödvändigt att denna indelning sker centralt, dels därför att de mest utsatta områdena skall prioriteras, dels därför att konkurrenssnedvridande stödåtgärder som inte är regionalpolitiskt motiverade skall undvikas. Utskottet kan i sammanhanget erinra om vad som anförts i det tidigare avsnittet om glesbygdsstödet där länsstyrelsen själv fastställer stödområde.
Vad gäller turismen kan utskottet konstatera att mervärdesskatten på bl.a. hotell- och restaurangverksamhet, camping och inrikes resor nyligen sänkts. I samband med riksdagsbehandlingen hänvisade skatteutskottet (bet. 1991/92:SkU5) vad gäller framtida skatteförändringar på turistområdet till att regeringen senare kommer att redovisa riktlinjer för en Europaanpassning, som innebär bl.a. en betydande sänkning av den generella mervärdesskatten.
Med anledning av förslaget i motion A451 om återinförd kvittningsrätt som ett sätt att minska byggarbetslösheten vill utskottet hänvisa till att skatteutskottet kommer att behandla frågor om kvittningsrätt mellan olika förvärvskällor i sitt betänkande 1991/92:SkU20.
När det slutligen gäller mer allmänna synpunkter om stöd till jord- och skogsbruk hänvisar utskottet till den behandling av frågorna som sker i jordbruksutskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo211, A423, A429, A437, A443, A451, A452, A456 och A477, i förekommande fall i berörda delar.
Norra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör Västernorrlands och Norrbottens län.
Västernorrlands län
I denna del av avsnittet om norra Sverige tar utskottet upp motionerna A420 av Bo Holmberg m.fl. (s), A428 av Hans Stenberg m.fl. (s), A446 av Per-Richard Molén (m), A458 av Sigge Godin (fp) och A473 av Tage Påhlsson (c).
Ett genomgående drag i alla motionerna är oron för sysselsättningssituationen i länet och den därmed stigande arbetslösheten. I motionerna A458 och A473 pekas också på hotet av fortsatt befolkningsminskning. Västernorrland har goda grundförutsättningar för utveckling bl.a. med hänsyn till en välutvecklad industri, framhålls i sistnämnda motion. Förklaringen till att länet drabbats så hårt av näringslivets strukturomvandling anses vara den otillräckligt utvecklade infrastrukturen.
Satsningar på infrastrukturen inom framför allt kommunikationsområdet men även inom området för utbildning och forskning är därför nödvändiga, framhåller flera motionärer. En tidigareläggning av vissa infrastrukturprojekt skulle bidra till att pressa ner arbetslösheten.
I motion A420 anser motionärerna att regeringens anslag och beredskap är otillräckliga för att minska arbetslösheten i länet. Mot bakgrund av behovet av infrastruktursatsningar och åtgärder mot arbetslösheten förordar motionärerna att regeringen lägger fram ett åtgärdsprogram för Västernorrland.
I motionerna A428 och A458 tar motionärerna upp svårigheterna för den exportinriktade industrin i länet att få exportkrediter för sin öststatsexport. Genom detta förhållande får företag som redan har en besvärlig situation ytterligare svårigheter. Därmed ökar också arbetslösheten. Motion A458 påtalar också att den norrländska basindustrin behöver sänkta elskatter för att klara konkurrensen på världsmarknaden.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Västernorrlands län var i februari 1992 4,8% vilket innebär en ökning med två procentenheter i förhållande till samma tid förra året.
Västernorrland har haft en negativ befolkningsutveckling under perioden 1980--1991. Minskningen ligger på 2,5%.
För innevarande budgetår har Västernorrlands län tilldelats 115 milj.kr. för regionalpolitiska utvecklingsinsatser. Två kommuner, och vissa kommundelar i två kommuner, är inplacerade i stödområde 2. Ytterligare två kommuner är tillfälligt inplacerade. Som framgått av den tidigare framställningen har utskottet tagit ställning för att vissa delar av stödområde 2 i länet skall få del av samma nedsättning av socialavgifter som gäller för stödområde 1.
Utskottet erinrar om riksdagens tillkännagivande våren 1990 beträffande kommundelarna Ramsele och Junsele i Sollefteå kommun. Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som en konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från kommundelarna Ramsele och Junsele vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad som normalt gäller i stödområde 2. Därutöver uttalade utskottet att det kan finnas behov av intensifierade insatser för glesbygdsutveckling i området. Denna omständighet bör beaktas vid fördelning av länsanslaget. Utskottets tidigare bedömning om behovet av insatser i Ramsele och Junsele kvarstår.
Utskottet kommer senare i vår att behandla förslag till åtgärder samt anslagsfrågor inom arbetsmarknadspolitikens område.
Beträffande satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet samt förslag till åtgärder inom utbildning och forskning hänvisar utskottet till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt.
Vad angår frågan i motion A458 om ett konkurrenskraftigt energipris för den elkraftsintensiva industrin konstaterar utskottet att denna fråga behandlades av riksdagen förra året med anledning av ett liknande förslag från samme motionär (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373, 374). Yrkandet bedömdes då ligga i linje med riktlinjerna för den långsiktiga politiken och ansågs därmed tillgodosett.
Vad slutligen angår synpunkterna i motionerna A428 och A458 om åtgärder för generösare exportkrediter för vissa företag i länet för att därigenom bl.a. främja sysselsättningen får utskottet anföra följande. Det är exportkreditnämnden som har regeringens bemyndigande att lämna garantier å statens vägnar. Enligt förordningen om exportkreditgaranti är det exportkreditnämnden och -- om ärendet är av större vikt -- regeringen som avgör ärenden enligt förordningen.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A420, A428, A446, A458 och A473, i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Norrbottens län
I motionerna A217 av Bruno Poromaa m.fl. (s), A416 av Monica Öhman m.fl. (s), A454 av Bengt Hurtig (v) och A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) föreslås olika sysselsättningsskapande åtgärder för Norrbottens län. Motion A217 tar särskilt upp situationen i östra Norrbotten, motion A416 behandlar sysselsättningssituationen i Kalix och motion A454 berör situationen i Arjeplog.
I motion A416 vill motionärerna ha tillkännagivanden om näringslivsfrämjande åtgärder i Kalix kommun och att regeringen medger en generösare bedömning vid ansökningar om lokaliseringsbidrag. I motion A454 vill motionären att i Arjeplog skall lokaliseringsbidrag kunna medges upp till 70%.
Förslag om satsningar inom kommunikationsområdet finns i motionerna A454 och A482. Tillkännagivanden om utbyggnad av högskolan i Luleå med bl.a. en dramatiklinje yrkas i motion A454. I motion A482 understryks betydelsen av de areella näringarna. Även rennäringen bör ges goda utvecklingsmöjligheter. Fortsatt satsning på miljön är nödvändig för att komma till rätta med de problem som finns i länet, framhålls i sistnämnda motion. I motionen framhålls även vikten av att statens roll som ägare av företag tryggas. Slutligen understryks nödvändigheten av riskvilligt kapital.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Norrbottens län var i februari 1992 4,8% vilket innebär en ökning med 1,3 procentenheter, i förhållande till samma tid förra året. Det finns emellertid anledning understryka att arbetslösheten i vissa kommuner i länet är betydligt högre än denna genomsnittssiffra. Flera Norrbottenkommuner ligger över 6%.
Länets befolkning har minskat med närmare 1% under perioden 1980--1991.
För innevarande budgetår har Norrbotten tilldelats 145 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Tio kommuner är inplacerade i stödområde 1. En kommun och två kommundelar är inplacerade i stödområde 2. Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande våren 1990 beträffande Älvsbyn. Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som en konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från Älvsbyn vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad som normalt gäller i stödområde 2.
Utskottets bedömning om behovet av insatser i Älvsbyn kvarstår.
Nordöstra Norrbotten ingår i stödområde 1. Därmed tillhör området den region som är högst prioriterad när det gäller regionalpolitiska insatser. Även betydande arbetsmarknadspolitiska insatser görs i östra Norrbotten.
Vad gäller Kalix kommun konstaterar utskottet att behovet av insatser är stort. Utskottet får hänvisa till att regeringen i dagarna har fattat beslut om särskilda insatser där. Genom beslutet satsas 13 milj.kr. på näringslivsfrämjande åtgärder. Dessutom har AMS beslutat tilldela länsarbetsnämnden extra medel för insatser i Kalixområdet.
Beträffande Arjeplogs kommun hänvisar utskottet till den särskilda satsning på 100 milj.kr. under en femårsperiod som den dåvarande regeringen utlovade våren 1991. En särskild arbetsgrupp samordnar de insatser som behöver göras.
Vad angår utbyggnad av högskolan i Luleå hänvisar utskottet till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt om kommande proposition om det fria universitetet.
För rennäringen gäller som tidigare framgått att den kommer att omfattas av stödformen nedsättning av socialavgifter.
Behovet av riskvilligt kapital underlättas med förslaget om lokaliseringslån, vilket utskottet i den tidigare framställningen tillstyrkt.
Frågan om statens roll som ägare av företag bör inte föranleda något riksdagens uttalande i detta sammanhang.
Vad slutligen angår förslagen om tillkännagivande om satsningar på infrastrukturen inom kommunikations- och utbildningsområdena hänvisar utskottet till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt.
Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna A217, A416, A454 och A482, i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Skärgårdsfrågor
Fyra motioner rör skärgårdsfrågor. Det är A460 av Carl G Nilsson m.fl. (m), A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), A459 av Roland Larsson m.fl. (c) och A457 av Lars Werner m.fl. (v).
I motionerna A460 och A459 tas frågorna upp från mer principiella utgångspunkter. Förslag förs fram om en översyn för att belysa bl.a. effekterna av fastighetsbeskattningen och de uppdrivna taxeringsvärdena liksom av det fria fisket. I båda motionerna efterlyses dessutom förenklingar i fråga om de regler som styr boende och byggande. Andra frågor som bör belysas är enligt den sistnämnda motionen skärgårdstrafiken och transportstödet och möjligheterna att använda lantbrevbärare samt enligt m-motionen jakt på ejderhane.
I motion A483 framförs synpunkten att sjöfartsverkets bemanningsplan för lotsplatserna i Stockholms skärgård med minskning av naturliga arbetstillfällen strider mot ambitionerna att bevara en levande skärgård. V-motionen föreslår ökat anslag för den reguljära skärgårdstrafiken och maximigräns för båtstorlek och tonnage i den känsliga skärgården.
Utskottets överväganden
Vid behandlingen av regionalpolitiken för 1990-talet uppehöll sig utskottet vid skärgårdsfrågorna och betonade vikten av att skärgårdarna med sina speciella problem och förutsättningar särskilt uppmärksammas inom glesbygdspolitiken (bet. 1989/90:AU13, s. 227--229, rskr. 346). Det var utskottets uppfattning att det bör ankomma på länsstyrelsen att vid behov utarbeta ett särskilt landsbygdsprogram som i förekommande fall även innefattar skärgårdsfrågorna. Utskottet framhöll också att glesbygdsmyndigheten särskilt borde uppmärksamma skärgårdsområdena.
Glesbygdsmyndighetens uppgift enligt den instruktion som sedermera fastställts är att på olika sätt stödja utvecklingen och lämna förslag till förbättringar när det gäller levnadsförhållandena bl.a. i skärgårdsområdena. Myndigheten skall också svara för central sektorssamordning av betydelse för glesbygdens utveckling. Frågor som aktualiseras i de motioner som föreslår en översyn ingår alltså i myndighetens ansvarsområde. Något behov av en särskild skärgårdsutredning kan därför inte anses föreligga enligt utskottets mening.
När det gäller kravet i v-motionen rörande den reguljära skärgårdstrafiken instämmer utskottet med motionärerna i att båttrafiken är en av förutsättningarna för en levande skärgård. Frågan om medel för utbyggnad och underhåll av tilläggningsbryggorna bör dock prövas i därför avsedd ordning. Det särskilda spörsmålet om maximigräns för båtstorlek och tonnage i skärgården -- som senast prövades av riksdagen förra våren (bet. 1990/91:TU16) -- saknar enligt utskottets mening tillräckliga beröringspunkter med regionalpolitiska aspekter för att föranleda något uttalande av arbetsmarknadsutskottet.
I fråga om lotsplatserna i Stockholms skärgård, som berörs i motion A483, har utskottet från sjöfartsverket inhämtat att några planer inte finns på en sådan kraftig nedskärning av bemanningen som motionärerna befarar.
Sammanfattningsvis anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av de nu behandlade motionerna A457, A459, A460 och A483, i förekommande fall i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
Regionalpolitikens allmänna inriktning
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkande 33, 1991/92:A409, 1991/92:A475 och 1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5, 7--9, res. 1 (s) men. (v) delvis
Allmänna principer för omlokalisering m.m.
2. beträffande omlokalisering av SCB att riksdagen avslår motion 1991/92:A401, men. (v) delvis
3. beträffande folkhälsoinstitutets lokalisering att riksdagen avslår motion 1991/92:A434 yrkande 7,
4. beträffande inomregionala balansen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A462 och 1991/92:T227 yrkande 5,
5. beträffande storstadsregionernas betydelse att riksdagen avslår motion 1991/92:A413,
6. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet till vissa län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A405 yrkande 1, 1991/92:A426, 1991/92:A453 yrkande 2, 1991/92:A472 och 1991/92:A482 yrkande 9,
7. beträffande riksdagens revisorers förslag (förs. 1990/91:19) att riksdagen lägger riksdagens revisorers förslag till handlingarna,
Företagsstöd
8. beträffande nedsättning av socialavgifter att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 34, 1991/92:A412 yrkande 2, 1991/92:A456 yrkande 3, 1991/92:A463 och 1991/92:A467 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 juli l992 och den 1 juli 1992. Äldre
tillämpas första bestämmelser gäller
gången i fråga om fortfarande i fråga om
arbetsgivaravgifter för avgifter som avser tid före
utgiftsåret 1992 och i ikraftträdandet.
fråga om egenavgifter
för försäkrade som Omfattar beskattningsåret
beräknas med ledning av tid såväl före som
1993 års taxering. efter utgången av juni
1992, skall -- om den
avgiftsskyldige inte visar
annat -- så stor del av
beskattningsårets inkomst
anses hänförlig till
tiden före utgången av
juni 1992 som svarar mot
förhållandet mellan den
del av beskattningsåret som
infaller under denna tid och
hela beskattningsåret.
res. 2 (s)
9. beträffande lokaliseringslån att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om dels lokaliseringslån, dels användningen av återstående medel på anslagen för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till Lokaliseringslån, m.m.
10. beträffande utvärdering av företagsstödets effekter att riksdagen avslår motion 1991/92:A438,
11. beträffande regionalpolitiskt stöd till turismen att riksdagen avslår motion 1991/92:A441,
12. beträffande planläggning för en omstrukturering av svensk krigsindustri att riksdagen avslår motion 1991/92:U614 yrkande 3,
Stödområdesindelningen
13. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A403 samt 1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar, men. (v) - delvis
14. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar, men. (v) - delvis
15. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun (Edefors och Gunnarsbyn) att riksdagen avslår motion 1991/92:A454 yrkande 1 i motsvarande del, men. (v) - delvis
16. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A422 yrkandena 1 och 2, 1991/92:A427 i motsvarande del, 1991/92:A439, 1991/92:A474 i motsvarande del samt 1991/92:A479 yrkandena 1 och 2, res. 3 (nyd)
17. beträffande inplacering i stödområde 1 av del av Krokoms kommun att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A422 yrkande 3 och 1991/92:A427 i motsvarande del,
18. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå och Ånge kommuner att riksdagen avslår motion 1991/92:A474 i motsvarande del,
19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och Degerfors kommuner att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A406 i motsvarande del, 1991/92:A407 yrkande 2, 1991/92:A410 i motsvarande del, 1991/92:A421 samt 1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar, men. (v) - delvis
20. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A407 yrkande 1 och 1991/92:A412 yrkande 1, men. (v) - delvis
21. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av Askersunds och Laxå kommuner att riksdagen avslår motion 1991/92:A407 yrkande 3, men. (v) - delvis
22. beträffande inplacering i stödområde 2 av Kristinehamns och Storfors kommuner att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A406, 1991/92:A410, 1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar,
23. beträffande inplacering i stödområde 1 av Hagfors kommun att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A437 yrkande 1 och 1991/92:A456 yrkande 2 i motsvarande del,
24. beträffande inplacering i stödområde 2 av Färgelanda och Melleruds kommuner att riksdagen avslår motion 1991/92:A419 yrkande 1,
25. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av Strömstads och Tanums kommuner att riksdagen avslår motion 1991/92:A468 yrkande 1,
26. beträffande inplacering i särskilt stödområde av norra delen av Göteborgs och Bohus län att riksdagen avslår motion 1991/92:A402,
27. beträffande inplacering av Sölvesborgs kommun i tillfälligt stödområde att riksdagen avslår motion 1991/92:A418,
28. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotlands län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A440 och 1991/92:A480 yrkande 4, men. (v) - delvis
29. beträffande gränsdragningsproblem att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A444 och 1991/92:A479 yrkande 3,
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
30. beträffande höjda belopp för glesbygdsstödet att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om dels högsta beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder, dels högsta beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service,
31. beträffande glesbygdsbegreppet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A450, 1991/92:A461, 1991/92:A464 och 1991/92:A470,
32. beträffande transportstöd i skärgården att riksdagen avslår motion 1991/92:A436 yrkande 3,
33. beträffande särskilt stöd till barnomsorg på landsbygden att riksdagen avslår motion 1991/92:A481 yrkande 6, men. (v) delvis
Insatser för kvinnor
34. beträffande insatser för kvinnor i Stockholmsområdet att riksdagen avslår motion 1991/92:A469 yrkandena 1 och 2 samt 4--7,
35. beträffande insatser för kvinnor i Norrbottens inland att riksdagen avslår motion 1991/92:A404,
36. beträffande situationen för kvinnor i glesbygd att riksdagen avslår motion 1991/92:A435 yrkandena 1--3 samt 8 och 10,
37. beträffande insatser för kvinnor i Skåne att riksdagen avslår motion 1991/92:A811,
Anslagsfrågor
38. beträffande anslag till Lokaliseringsbidrag att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 35 till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350000000 kr., res. 4 (s)
39. beträffande anslag till Regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 36 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1000000000 kr., res. 5 (s)
40. beträffande länsanslaget till Östergötlands län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A432 och 1991/92:A436 yrkande 1,
41. beträffande länsanslaget till Kalmar län att riksdagen avslår motion 1991/92:A465,
42. beträffande kultursektorn i länsstyrelsernas regionalpolitiska planering att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 9,
43. beträffande projektmedel för åtgärder i Västmanlands län på kultur- och naturvårdsområdet att riksdagen avslår motion 1991/92:A258 yrkande 4,
44. beträffande specialdestinering av medel för kvinnoprojekt att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 13,
45. beträffande kreditgarantier för glesbygdsföretag att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 235000000kr., dels till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
46. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 37 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 530000000 kr., res. 6 (s) - villk. 2
47. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000 kr.,
48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 38 och 1991/92:A481 yrkande 3 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 180500000 kr., res. 7 (s) men. (v) delvis
49. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16399000 kr.,
50. beträffande ekokommunprojektet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo222 yrkande 2 och 1991/92:A478,
51. beträffande anslag till ERU att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6100000 kr.,
52. beträffande anslag till Västnordenfonden att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4200000 kr.,
53. beträffande anslag till transportstöd att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Transportstöd för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.,
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
54. beträffande åtgärder i Skånelänen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A424, 1991/92:A434 yrkandena 3--6 och 8--32 samt 1991/92:A442,
55. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A411, 1991/92:A430, 1991/92:A431, 1991/92:A447, 1991/92:A449, 1991/92:A453 yrkandena 1, 3 och 4, 1991/92:A476 samt 1991/92:A480 yrkandena 1, 3 och 5--13, men. (v) - delvis
56. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A419 yrkandena 2 och 3, 1991/92:A433, 1991/92:A445, 1991/92:A468 yrkande 2 samt 1991/92:A484 yrkandena 1--10 och 12, res. 8 (s) - motiv.
57. beträffande åtgärder i Stockholms och Södermanlands län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A277 yrkandena 2, 3, 5 och 6, 1991/92:A408, 1991/92:A417, 1991/92:A455 yrkandena 1--12, 14 och 15, 1991/92:A457 yrkandena 1--6 och 9 samt 1991/92:A483 yrkandena 1, 3 och 5--12, men. (v) delvis
58. beträffande åtgärder i Bergslagslänen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo211 yrkande 6, 1991/92:A423, 1991/92:A429, 1991/92:A437 yrkande 5, 1991/92:A443, 1991/92:A451, 1991/92:A452, 1991/92:A456 yrkandena 1 och 4 samt 1991/92:A477, res. 9 (s) - motiv. men. (v) - delvis
59. beträffande åtgärder i Västernorrlands län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A420, 1991/92:A428, 1991/92:A446, 1991/92:A458 och 1991/92:A473,
60. beträffande åtgärder i Norrbottens län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A217, 1991/92:A416 yrkandena 2 och 3, 1991/92:A454 yrkandena 2--7 samt 1991/92:A482 yrkandena 2 och 4--8, res. 10 (s) - motiv. men. (v) delvis
61. beträffande skärgårdsfrågor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A457 yrkandena 7 och 8, 1991/92:A459, 1991/92:A460 samt 1991/92:A483 yrkande 4. men. (v) - delvis
Stockholm den 10 mars 1992
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s) och Marianne Jönsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet vill" och på s. 28 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Genomförandet av en framgångsrik regionalpolitik kräver enligt utskottets mening genomgripande och målmedvetna åtgärder på snart sagt alla politikområden. Utskottet delar därför den uppfattning som Socialdemokratiska partiet för fram i motion A225 att regionalpolitiken inte får begränsas till de insatser som kan göras med vissa öronmärkta anslag. Den politik som förs i dag med strukturkriser och rekordhög arbetslöshet som följd innebär ett allvarligt hot mot den inriktning av regionalpolitiken som lades fast av riksdagen våren 1990 efter förslag av den dåvarande regeringen.
Det krävs vidare enligt utskottets mening en samordning av statens insatser inom och mellan olika samhällsområden för att nå de regionalpolitiska målen.
En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och teleservice. Under 1991 beslutades om ett stort antal strategiska projekt, för vilka redan då intecknats 11 miljarder kronor. Genomförandet av dessa projekt kommer att få stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i hela landet och är dessutom utomordentligt betydelsefullt i den nu rådande lågkonjunkturen. Det är därför utskottets bestämda uppfattning att igångsättningen av dessa -- redan beslutade -- projekt nu måste påskyndas. Ytterligare insatser bör med hänsyn till det allvarliga sysselsättningsläget omgående beslutas. Det är vidare angeläget att det blir en väl avvägd regional spridning av projekten.
Av betydelse för den regionala balansen är också insatser för att etablera tjänsteföretag i Norrlands inland.
Andra viktiga inslag i såväl regional- som näringspolitiken är satsningar på utbildning och forskning. Detta måste beaktas vid fördelning av resurser till universitet och högskolor. Utskottet är allvarligt bekymrat över den nedskärning av anslag inom utbildningsområdet som regeringen föreslår. Dessa nedskärningar får starkt negativa regionalpolitiska effekter.
Den inriktning som regionalpolitiken fick i samband med riksdagens beslut våren 1990 bör alltså ligga fast. Utskottet kan därför inte ansluta sig till den ändring av inriktningen som regeringens förslag om satsning på utvidgning av stödformen nedsättning av socialavgifter innebär. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A225 att satsningar bör göras på selektiva åtgärder. I stället för ytterligare nedsättning av socialavgifter vill utskottet öka anslagen till lokaliseringsbidrag och regionala utvecklingsinsatser. Utskottet återkommer i den kommande framställningen till dessa förslag.
Utskottet ser med oro på den politik som förs när det gäller utförsäljning av statliga egendomar. Detta kommer att få allvarliga regionalpolitiska konsekvenser och riskerar att slå sönder instrumenten för en solidarisk regionalpolitik.
Vad utskottet här har anfört med anledning av motion A225 bör ges regeringen till känna. Motionerna A409 och A475 får med det anförda anses till viss del tillgodosedda. Motion A481 avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A225 yrkande 33, 1991/92:A409 och 1991/92:A475 samt med avslag på motion 1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5, 7--9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Nedsättning av socialavgifter (mom. 8)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Det är" och på s. 37 slutar med "i hemställan" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inte övertygats av motiveringen för de förändringar i systemet med nedsatta socialavgifter som regeringen föreslår. Motiveringen är knapphändig. När det gäller utvidgningen till nya verksamheter säger arbetsmarknadsministern föga mer än att det är önskvärt att använda en generell regionalpolitisk stödform som denna i fler branscher. För den geografiska utökningen till delar av stödområde 2 ges ingen motivering alls.
I 1990 års regionalpolitiska beslut motiverades den fortsatta användningen av nedsättningen av socialavgifter med att det är fråga om ett regionalpolitiskt instrument vars effekter kan avläsas först på lång sikt. Det ansågs därför vara nödvändigt att bibehålla stödet för att kunna utvärdera sysselsättningseffekterna. För att denna utvärdering skall bli möjlig förutsätts att reglerna inte förändras under stödperioden. Regeringsförslaget strider mot denna princip.
De hittills vunna erfarenheterna av nedsättningen av sociala avgifter har inte visat några påtagliga effekter i form av ökad sysselsättning. Den utvärdering som gjordes av statens industriverk av nedsatta socialavgifter i Norrbottens län var i detta hänseende inte uppmuntrande.
Nedsatta socialavgifter är en kostnadskrävande stödform. För att hålla nere kostnaderna vidtogs därför två åtgärder år 1990. Stödformen skulle i fortsättningen enbart användas i stödområde 1, dvs. den del av landet som har de absolut största problemen. En andra begränsning låg däri att nedsättningen endast skulle gälla verksamheter som i betydande utsträckning kan påverkas av stödet. Också från de utgångspunkterna har regeringens förslag allvarliga brister.
Förslaget medför en årlig merkostnad av närmare 200 milj.kr., ett belopp som successivt kommer att stiga. Beloppet kommer till övervägande delen att tillfalla jordbruk, skogsbruk, olika former av lokal service m.m., dvs. verksamheter vilkas lokalisering inte går att påverka. Såsom sägs i motion A225 blir det regionalpolitiska stödet därför inte ett medel för att påverka lokaliseringen av näringslivet utan ett allmänt driftbidrag till verksamheter som bedrivs i ett visst geografiskt område. I stället för att försöka utveckla regionens näringsliv, tillföra ny kompetens och modernt näringsliv får regionalpolitiken karaktären av ett allmänt bidrag till vissa företagare i glesbygd. Enligt utskottets mening är glesbygden mera betjänt av andra former av stöd. Utskottet vill därför i stället öka anslagen till lokaliseringsbidrag och höja det s.k. länsanslaget utöver regeringens förslag. Regeringens överföring av resurser från selektiva insatser som erfarenhetsmässigt ger nya arbetstillfällen till ett allmänt företagsstöd som inte påvisats leda till nya jobb kan inte accepteras.
Utskottet vill också varna för att den utvidgning som regeringen föreslår av reglerna om nedsatta sociala avgifter kan komma i konflikt med EG:s regler. Mycket stränga regler finns nämligen när det gäller att ge direkta driftstöd till företag. EG har tillåtit driftstöd i södra Italien, där BNP per capita är 25% lägre än EG:s genomsnitt. Nedsatta sociala avgifter har där tillåtits för nyanställningar inom t.ex. turistnäringen.
På nu anförda grunder bör riksdagen inte ställa sig bakom de förändringar av systemet med nedsättning av socialavgifter som regeringen har föreslagit. Det till propositionen fogade förslaget till lagändring bör avslås. Av detta ställningstagande följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna A412, A456, A463 och A467 om vidgad användning av stödformen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande nedsättning av socialavgifter att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 34 avslår dels regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, dels motionerna 1991/92:A412 yrkande 2, 1991/92:A456 yrkande 3, 1991/92:A463 och 1991/92:A467,
3. Inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner (mom. 16)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 44 slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i och för sig att stödområdesindelningen inte bör ändras alltför ofta och att det är de långsiktiga problemen som bör vara avgörande för stödområdets avgränsningar. När det gäller Bräcke och Åre kommuner i Jämtlands län är dock förhållandena speciella. Bräcke har med det stödområde som fastställdes av riksdagen våren 1990 hamnat mellan kommuner tillhörande stödområde 1. Industrierna i Åre har blivit missgynnade när man hänvisat till den positiva inverkan som turistnäringen och den omfattande byggverksamheten skulle få. Det utvidgade systemet med nedsättning av socialavgifter, som visserligen kommer även Bräcke och Åre till del, utesluter väsentliga delar av näringslivet. Konkurrenskraften kommer att försämras, vilket är mycket allvarligt för glesbygdskommuner som redan har stora svårigheter. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det är motiverat att flytta upp Bräcke och Åre kommuner i stödområde 1 såsom förordas i motion A439 (nyd). Med detta ställningstagande är även motionerna A422, A427, A474 och A479 tillgodosedda, i förekommande fall i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A422 yrkandena 1 och 2, 1991/92:A427 i motsvarande del, 1991/92:A439, 1991/92:A474 i motsvarande del samt 1991/92:A479 yrkandena 1 och 2 beslutar om inplacering av Bräcke och Åre kommuner i stödområde 1,
4. Anslag till Lokaliseringsbidrag (mom. 38)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Anslaget fick" och slutar med "socialdemokratiska anslagsyrkandet" bort ha följande lydelse:
För innevarande budgetår har anvisats 550 milj.kr. på detta anslag. Regeringens förslag innebär att anslaget minskar med 200 milj.kr. Detta belopp har överförts till anslaget för nedsatta sociala avgifter. Detta innebär en allvarlig försämring av regionalpolitiken. Utskottet anser att det är angeläget att kunna stödja de investeringar det här gäller i samma omfattning under nästa budgetår. Medel bör därför anslås med oförändrat belopp, såsom förordas i motion A225.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande anslag till Lokaliseringsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 35 och med anledning av propositionen i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 550 000 000 kr.,
5. Anslag till Regionala utvecklingsinsatser (mom. 39)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Det förevarande" och slutar med "i länen" bort ha följande lydelse:
Behovet av medel för regionala utvecklingsinsatser är stort. Länsstyrelsen anmäler i sina anslagsframställningar behov av ökade insatser med 339 milj.kr. I ett stort antal av de motioner om insatser i regioner och län som behandlas i det följande avsnittet ställs stora förväntningar på länsstyrelsernas insatser. Utskottet bedömer därför regeringens förslag till anslag vara alltför begränsat. I enlighet med yrkandet i motion A225 bör anslaget tillföras 170 milj.kr. utöver regeringens förslag. Med större ekonomiska resurser får länsstyrelserna vidgade möjligheter att effektivt ta itu med de problem som anses mest angelägna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande anslag till Regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 36 och med anledning av propositionen i motsvarande del till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 170 000 000 kr.,
6. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 46)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
I den föregående framställningen har utskottet avstyrkt regeringens förslag till ändringar i systemet med nedsatta socialavgifter. Med hänvisning till detta ställningstagande bör anslaget i enlighet med förslaget i motion A225 för nästa budgetår bestämmas till 340 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 37 och med anledning av propositionen i motsvarande del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 340000000 kr.,
7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 48)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "180,5 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till bedömningen i motion A225 (s) att ytterligare 20 milj.kr. bör anvisas på anslaget. Det är enligt utskottets mening angeläget att regeringen ser till att nya projekt snabbt beslutas inom det förevarande anslagets samlade ram.
Den medelstilldelning som föreslås i motion A481 (v) kan inte biträdas.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse: 48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 38, med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1991/92:A481 yrkande 3 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 500 000 kr.,
8. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län (mom. 56, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med "Med anledning" och slutar med "regionalpolitiskt sammanhang" bort ha följande lydelse:
Med anledning av synpunkterna i fp-motionen om satsningar på småföretagen vill utskottet framhålla som sin uppfattning att småföretagspolitiken är viktig i ett regionalpolitiskt sammanhang. Den åtstramningspolitik som den borgerliga regeringen bedriver hämmar småföretagens utveckling. Därmed försvagas också regionalpolitiken. Den ekonomiska politik som förordas i den till finansutskottet remitterade socialdemokratiska motionen Fi202 skapar en bättre situation även för småföretagen.
9. Åtgärder i Bergslagslänen (mom. 58, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "generella mervärdesskatten" bort ha följande lydelse:
Med anledning av motionsförslagen om turistmomsen vill utskottet som sin mening uttala att det inte är rimligt att ta ställning till olika former av framtida skatteförändringar inom området innan den utvärdering som sker inom NUTEK av skattereformens effekter hunnit ge ett underlag för slutsatser och innan villkoren med anledning av en ökad integrering med EG hunnit klarläggas.
10. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 60, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med "För rennäringen" och slutar med "av socialavgifter" bort utgå.
Särskilt yttrande
Insatser för kvinnor (mom. 34, 36 och 37)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anför:
I motionerna A469, A435 och A811 väckta av socialdemokratiska ledamöter föreslår motionärerna en rad åtgärder på bl.a. utbildnings- och kommunikationsområdena. Förslagen överensstämmer i stora delar med dem som presenterats i socialdemokratiska partimotioner. Dessa är nu föremål för behandling i resp. fackutskott. Vi avstår därför från att i detta sammanhang markera vår mening genom reservationer.
Meningsyttring av suppleant Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Den allmänna inriktningen av regionalpolitiken
Enligt Vänsterpartiets uppfattning handlar de regionalpolitiska stöden inte om allmosor utan om en rättvis fördelning av landets resurser. Inriktningen av regionalpolitiken måste därför gå ut på att skapa likvärdiga villkor i landets alla delar. Sverige måste ses som en helhet där de olika regionerna kompletterar varandra.
Regionalpolitiken får emellertid inte ses som skild från övriga politikområden. Det krävs åtgärder inom många olika områden för att tillgodose de regionalpolitiska målen. Det handlar om ny- och reinvesteringar inom bl.a. kommunikations- och energisektorerna men också inom områden som forskning, utbildning, vård, omsorg och social service.
Den offentliga sektorns utveckling i framtiden är av avgörande betydelse eftersom den utgör den största andelen av den totala sysselsättningen i Norrlandslänen. Regeringens förslag till social nedrustning måste därför avvisas.
Enligt Vänsterpartiets mening saknar budgetpropositionen kvinnoperspektiv. De regionalpolitiska stöden måste omprioriteras och i högre grad gå till kvinnor. Det är särskilt viktigt eftersom läget just nu är kritiskt i många inlandskommuner. Eftersom den offentliga sektorn har stor betydelse för kvinnorna bör regionalpolitiska medel i större utsträckning kunna användas till satsningar inom den offentliga sektorn. Det är kvinnorna som mest använder kollektivtrafiken. Det bör bl.a. därför skapas mer likvärdiga förutsättningar för länstrafikbolagen. Inom ERU bör forskningsinsatserna till övervägande del inriktas på kvinnor. Slutligen bör andelen kvinnor i länsstyrelsernas styrelser uppgå till minst 40%. Detta överensstämmer med bestämmelserna för lokaliseringsstöd.
Utlokalisering av SCB:s verksamhet
Goda skäl talar för en utlokalisering av SCB:s verksamhet i dess helhet till Örebro. SCB har just genomfört en tillbyggnad av sina lokaler och fört samman sex lokalkontor till dessa lokaler i Örebro. I samband härmed är det rimligt att det skapas lokalmässiga förutsättningar för en utlokalisering av SCB:s verksamhet.
Genom nedläggningen av I 3 i Örebro har många förlorat sitt arbete. Det vore därför rimligt om Örebro som kompensation kunde få annan statlig verksamhet lokaliserad dit.
Stödområdesindelningen
Vänsterpartiet stöder förslagen i motion A454 om inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun, av Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun samt av Edefors och Gunnarsbyn i Bodens kommun. Förhållandena på dessa orter är så speciella att det är motiverat med inplacering i högre stödområde som begärs i motionen. Även i Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner är förhållandena så allvarliga att en inplacering i stödområde 1 bör ske i enlighet med motion A407. Detsamma gäller kravet i motion A407 om inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och Degerfors kommuner. Även Gotlands län bör, såsom föreslås i motion A480, placeras i stödområde 2. Beträffande samtliga nu nämnda kommuner är situationen sådan att förslagen i motionerna framstår som väl motiverade. Slutligen stöder Vänsterpartiet kravet i motion A407 om att Askersunds och Laxå kommuner tillfälligt bör placeras i stödområde. Detta bör ges regeringen till känna. Vänsterpartiets ställningstaganden i fråga om stödområdesinplaceringar innebär att även andra motionsyrkanden av samma slag tillstyrks.
Barnomsorg på landsbygden
En utbyggnad av barnomsorgen på landsbygden och på små orter får inte hindras av att färre barn och större avstånd relativt sett fördyrar varje plats. De ökade kostnaderna bör kompenseras med ett särskilt stöd till barnomsorg i sådana fall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.
Särskilda infrastruktursatsningar
I enlighet med yrkandet i motion A481 (v) bör anslaget till särskilda infrastrukturåtgärder förstärkas med 280 milj.kr. utöver regeringens förslag för att göra det möjligt att snabbt komma i gång med angelägna investeringar. Den begärda anslagsuppräkningen i motion A225 (s) tillgodoses samtidigt.
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
I fråga om behov av åtgärder för Gotland instämmer Vänsterpartiet i motion A480. Ytterligare sänkning av passagerartaxorna är nödvändig. Gotlands speciella behov måste beaktas vid utformningen av ett nytt skatteutjämningssystem. Ytterligare medel behövs för att främja jordbrukets förädlingsindustri och mer resurser måste satsas på beredskapsarbeten inom jordbruket. Staten måste finna en lösning för Roma sockerbruk så att driften kan garanteras. En utredning är också nödvändig av konsekvenserna för Gotland av det livsmedelspolitiska beslutet. Ökad forskning om alternativa energikällor behövs liksom stöd till turismen. En handlingsplan för Östersjön måste också utarbetas.
Beträffande situationen i Blekinge län stöder Vänsterpartiet de uppfattningar som kommer till uttryck i motion A447. Kraftfulla strukturella insatser är nödvändiga för att minska beroendet av storföretagen och skapa en stark arbetsmarknad. Fler arbetstillfällen krävs för kvinnor och ungdomar. Regionalpolitiken måste gynna kvinnor mer. Länet bör bli ett miljölän med länsparlament. Satsningar på utbildning och trafik är också nödvändiga.
I motion A457 föreslår Vänsterpartiet ett flertal åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns i Stockholms län. Förslagen går bl.a. ut på att minska den sociala utslagningen och segregationen genom att öka möjligheten till arbete och en god bostad. Genom minskad bilism och satsning på kollektivtrafik kan miljön förbättras. Vänsterpartiet anser vidare att om befolkningen i Stockholmsregionen skall kunna erbjudas en god livsmiljö kan den statliga urholkningen av kommunernas ekonomi inte få fortsätta.
Flertalet av motionärernas förslag avser insatser på områden som primärt inte tillhör arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde. I flera fall har det väckts motionsförslag som liknar de här aktuella och som hänvisats till de för resp. sakområde ansvariga utskotten.
De åtgärder som föreslås i motion A457 är dock i första hand regionalpolitiskt motiverade. Enligt Vänsterpartiets mening bör riksdagen därför göra en framställning till regeringen i enlighet med de här aktuella förslagen.
Vänsterpartiet delar den oro för arbetslösheten i Värmlands län som kommer till uttryck i motion A443. Det behövs ett långsiktigt investeringspaket av det slag som föreslås i motionen med bl.a. satsningar på kommunikationer och utbildning samt utlokalisering av något statligt verk. Även de förslag rörande Örebro län som förs fram i motion A429 stöds av partiet. Också där behövs kraftfulla åtgärder av det slag som anges i motionen med utvidgade arbetsmarknadspolitiska insatser på kort sikt och infrastruktursatsningar i det längre perspektivet.
Beträffande åtgärder i Norrbottens län stöder Vänsterpartiet de förslag som förs fram i motion A454 om åtgärder för att främja utvecklingen i Norrbottens län. Det gäller lokaliseringsbidragets storlek i Arjeplogs kommun. Nivån bör höjas till 70% på dessa bidrag. Insatser bör vidtas för att stärka infrastrukturen i länet i form av åtgärder för vägar, järnvägar och telekommunikationer. Vidare bör insatser göras på utbildningsområdet i enlighet med de förslag som lämnas i motionen.
Slutligen ansluter sig Vänsterpartiet till synpunkterna i motion A457 rörande trafiken i skärgården. För att minska trycket på den miljökänsliga skärgården måste färjetrafiken minska och flyttas ut från Stockholm. Det blir nödvändigt att sätta en maximigräns för båtstorlek och tonnage. Den reguljära trafiken, som är en av förutsättningarna för en levande skärgård, måste få ökade anslag till utbyggnad och underhåll av tilläggningsbryggor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 2, 13--15, 19--21, 28, 33, 48, 55, 57, 58, 60 och 61 borde ha hemställt:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5, 7--9 samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 33, 1991/92:A409 och 1991/92:A475 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. beträffande omlokalisering av SCB att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A401 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A403 samt 1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,
14. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar beslutar om inplacering av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i stödområde 1,
15. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun (Edefors och Gunnarsbyn) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A454 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering av Bodens kommun (Edefors, Gunnarsbyn) i stödområde 1,
19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och Degerfors kommuner att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A406 i motsvarande del, 1991/92:A407 yrkande 2, 1991/92:A410 i motsvarande del, 1991/92:A421 samt 1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar, beslutar om inplacering av Karlskoga och Degerfors kommuner i stödområde 2,
20. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ljusnarsberg och Hällefors kommuner att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A407 yrkande 1 och 1991/92:A412 yrkande 1 beslutar om inplacering av Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner i stödområde 1,
21. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av Askersunds och Laxå kommuner att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A407 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
28. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotlands län att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A440 och 1991/92:A480 yrkande 4 beslutar om inplacering i stödområde 2 av Gotlands län,
33. beträffande särskilt stöd till barnomsorg på landsbygden att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A481 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A481 yrkande 3 samt med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1991/92:A225 yrkande 38 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 460 500 000 kr.,
55. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A447 samt 1991/92:A480 yrkandena 1, 3 och 5--13 samt med avslag på motionerna 1991/92:A411, 1991/92:A430, 1991/92:A431, 1991/92:A449, 1991/92:A453 yrkandena 1, 3 och 4 samt 1991/92:A476 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
57. beträffande åtgärder i Stockholms och Södermanlands län att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A457 yrkandena 1--6 och 9 samt med avslag på motionerna 1991/92:A277 yrkandena 2, 3, 5 och 6, 1991/92:A408, 1991/92:A417, 1991/92:A455 yrkandena 1--12, 14 och 15 samt 1991/92:A483 yrkandena 1, 3 och 5--12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
58. beträffande åtgärder i Bergslagslänen att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A429 och 1991/92:A443 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo211 yrkande 6, 1991/92:A423, 1991/92:A437 yrkande 5, 1991/92:A451, 1991/92:A452, 1991/92:A456 yrkandena 1 och 4 samt 1991/92:A477 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
60. beträffande åtgärder i Norrbottens län att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A454 yrkandena 2--7 samt med avslag på motionerna 1991/92:A217, 1991/92:A416 yrkandena 2 och 3 samt 1991/92:A482 yrkandena 2 och 4--8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
61. beträffande skärgårdsfrågor att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A457 yrkandena 7 och 8 samt med avslag på motionerna 1991/92:A459, 1991/92:A460 och 1991/92:A483 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Bilaga 1
Bostadsutskottets yttrande
1991/92:BoU1y Bilaga 2 Planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering
Till arbetsmarknadsutskottet
Till bostadsutskottet har hänvisats riksdagens revisorers förslag 1990/91:19 angående planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Revisorerna föreslår följande. Staten bör skaffa sig bättre kompetens rörande omlokaliseringar för att effektivt kunna stödja berörda myndigheter med kunskaper och erfarenheter om hur en omlokalisering skall planeras och genomföras. Regeringen föreslås ta initiativ till att förbättra samordningen mellan de myndigheter som är berörda i en omlokalisering. Det har framkommit att ökade möjligheter till ekonomiskt stöd, som bl.a. kan underlätta för anställda att följa med och för medflyttande att få arbete, måste tillskapas i god tid före planering och genomförande av en enskild omlokalisering. Med anledning av den gjorda granskningen föreslår revisorerna att uppföljningar och utvärderingar görs vid omlokalisering av statliga myndigheter. Dessa resultatanalyser bör redovisas för riksdagen. Regeringen erinras om riksdagens uttalanden om att det är viktigt att möjligheterna prövas att välja annan lokaliseringsort än Stockholm när det gäller att inrätta nya myndigheter.
Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört angående planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Utskottet
De frågor som tas upp i revisorernas förslag och de åtgärder som de förordar är av personal- och regionalpolitisk natur. Eftersom sådana frågor i riksdagen handläggs av arbetsmarknadsutskottet har bostadsutskottet beslutat att till arbetsmarknadsutskottet -- under förutsättning av detta utskotts
medgivande -- överlämna revisorernas förslag.
Bostadsutskottet vill fästa uppmärksamhet på att revisorerna i
den granskningspromemoria som ligger till grund för förslaget till riksdagen angivit att omlokaliseringen som sådan givit möjligheter till värdefull omprövning och förnyelse av verksamheten. Utskottet vill också erinra om att den resursram som det nya verket tilldelades innebar att personal endast kunde
rekryteras till det nya verket till en nivå motsvarande 60% av
den personal som fanns vid planverket och bostadsstyrelsen. Trots detta förhållande och trots att omlokaliseringen onekligen
innebar stora omställningssvårigheter anser verket att de myndigheter som lokaliserades på 1970-talet visade minskad effektivitet under väsentligt längre tid än vad som gällde boverkets omlokalisering, detta trots att dessa myndigheter enligt boverket hade bättre stöd från regeringskansliet än vad verket anser sig ha fått.
Vad i övrigt anförts och förordats i revisorernas förslag har,
såvitt gäller bostadsutskottets beredningsområde, inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Stockholm den 5 november 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Max Montalvo (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) varit närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst Bilaga 3
Innehållsförteckning
Definitioner och källor106 Länen och riket107 Stockholms län112 Uppsala län114 Södermanlands län115 Östergötlands län116 Jönköpings län117 Kronobergs län118 Kalmar län119 Gotlands län120 Blekinge län121 Kristianstads län122 Malmöhus län124 Hallands län126 Göteborgs och Bohus län127 Älvsborgs län128 Skaraborgs län129 Värmlands län130 Örebro län131 Västmanlands län132 Kopparbergs län133 Gävleborgs län134 Västernorrlands län135 Jämtlands län136 Västerbottens län137 Norrbottens län138
Definitioner och källor
Befolkning
Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek 1980--1984 och 1985--1989 avser ett genomsnitt av befolkningstalen den 31 december resp. år. Beteckningen "1980=100" i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen sedan år 1980 i form av en index.
Uppgifterna kommer från SCB:s officiella statistik.
Arbetslöshet
Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar placering.
Den procentuella arbetslösheten har räknats fram i relation till den aktuella befolkningsgruppens storlek. Det totala antalet arbetslösa och arbetslösa kvinnor har ställts i relation till befolkningen i åldersgruppen 16--64 år resp. kvinnor 16--64 år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till hela åldersgruppen 16--24 år.
Arbetsmarknadsläget
Uppgifterna om kvarstående arbetslösa arbetssökande och lediga platser är hämtade från AMS register.
Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa vid månadens slut.
Uppgifter om personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur AMS statistik.
Sysselsättning
Uppgifterna om statligt sysselsatta har hämtats från SCB:s årliga sysselsättningsstatistik (ÅRSYS) 1990 och avser förvärvsarbetande såväl i affärsverk som i övrig statlig verksamhet.
Uppgifterna om förvärvsarbetande nattbefolkning per bransch och län kommer också från ÅRSYS 1990.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 4 Förslag till riksdagen 5 Motionerna 5 Utskottet21 Den regionala problembilden 21 Regionalpolitikens allmänna inriktning 22 Allmänna principer för omlokalisering m.m. 28 Företagsstöd 33 Nedsättning av socialavgifter 33 Lokaliseringslån 37 Allmänna frågor om företagsstödet 38 Stödområdesindelningen 39 Glesbygdsstöd 45 Insatser för kvinnor 48 Anslagsfrågor 52 Lokaliseringsbidrag m.m. 52 Regionala utvecklingsinsatser 52 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. 55 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 55 Sysselsättningsbidrag 56 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. 56 Glesbygdsmyndigheten 56 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) 57 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden 58 Transportstöd 58 Regionalpolitiska insatser i regioner och län 58 Skånelänen 61 Sydöstra Sverige 63 Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län 66 Stockholms och Södermanlands län 68 Bergslagslänen 71 Norra Sverige 74 Västernorrlands län 74 Norrbottens län 76 Skärgårdsfrågor 77 Hemställan 78 Reservationer 86 1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1), (s) 86 2. Nedsättning av socialavgifter (mom. 8), (s) 87 3. Inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner (mom. 16), (nyd) 89 4. Anslag till Lokaliseringsbidrag (mom. 38), (s) 89 5. Anslag till Regionala utvecklingsinsatser (mom. 39), (s) 90 6. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 46), (s), villk.2 90 7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 48), (s) 91 8. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län (mom. 56, motiveringen), (s) 91 9. Åtgärder i Bergslagslänen (mom. 58, motiveringen), (s) 92 10. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 60, motiveringen), (s) 92 Särskilt yttrande 92 Insatser för kvinnor (mom. 34, 36 och 37), (s) 92 Meningsyttring av suppleant 93 Bilagor Bilaga 1. Propositionens lagförslag 98 Bilaga 2. Bostadsutskottets yttrande BoU1y 103 Bilaga 3. Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen, sammanställda av riksdagens utredningstjänst 105 Beträffande område som anges i 1 § tredje stycket 1 gäller inte första stycket 4, såvitt avser uthyrnings- och reparationsverksamhet, 7--11 eller andra stycket. Beträffande område som anges i 1 § tredje stycket 2 gäller inte första stycket 1--4, 7, 8, 10 och 11, dock gäller 5 § För en arbetsgivare med sådan verksamhet som avses i 2 § första stycket 1--6, med undantag av uthyrnings- och reparationsverksamhet, och som bedrivs vid fast driftställe i område som anges i 1 § tredje stycket 1 skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt utgår sättas ned med fem procentenheter för vart och ett av utgiftsåren 1991 till och med 1995. 6 §3 För en försäkrad med sådan verksamhet som avses i 2 § första stycket 1--6, med undantag av uthyrnings- och reparationsverksamhet, och som bedrivs vid fast driftställe i område som anges i 1 § tredje stycket 1 skall den procentsats efter vilken egenavgifter sammanlagt utgår sättas ned med fem procentenheter för vart och ett av inkomståren 1991 till och med 1995, om den försäkrades hemortskommun enligt 66 § kommunalskattelagen (1928:370) för inkomståret är belägen inom någon av dessa kommuner. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843. 2 Senaste lydelse 1991:1843.