Regionalpolitiken
Betänkande 1990/91:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1990/91:AU13
Regionalpolitiken
Innehåll
1990/91
AU13
I betänkandet behandlas
proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet), regionalpolitiken (s. 15--28) och anslagspunkterna G1--G9 (s. 102--110),
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, avsnittet 8.8 Åtgärder för tillväxt och regional balans (s. 227--229) jämte anslaget G 2. Regionala utvecklingsinsatser (s. 272),
proposition 1990/91:125 bilaga 9 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 i vad avser punkt G1. Lokaliseringsbidrag m.m. (s. 23--25),
105 motioner från allmänna motionstiden 1991,
6 motioner väckta med anledning av proposition 87.
Sammanfattning
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Utskottet hänvisar i detta betänkande till behandlingen av regionalpolitiken förra våren (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346). Därvid lades målen och riktlinjerna för regionalpolitiken för 90-talet fast.
Enligt målen för regionalpolitiken skall alla människor oavsett var de bor i landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö.
Det nämnda riksdagsbeslutet angav den allmänna inriktningen av regionalpolitiken. De instrument som ställdes till förfogande innebär fortsatta satsningar på denna politik.
Utskottet konstaterade samtidigt att regionalpolitiken inte ensam kan lösa de regionala problemen. Här krävs samverkan inom en rad politikområden.
Utskottet anser i detta betänkande att de sålunda fastställda målen för och inriktningen av regionalpolitiken alltjämt bör gälla.
Samtliga oppositionspartier följer upp sina motioner i detta avsnitt med reservationer, moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna i en gemensam reservation.
Allmänna principer för omlokalisering
Utskottet hänvisar även i denna del till sitt ställningstagande förra våren beträffande omlokalisering av statlig verksamhet. Därvid framhöll utskottet bl.a. att beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i skilda hänseenden. Utskottet anförde också att utskottet vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkanden, i vilka föreslås att utskottet ånyo skall uttala sig till förmån för de av riksdagen beslutade riktlinjerna, inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.
Reservationer har på detta avsnitt avgetts av centern och miljöpartiet de gröna.
Företagsstöd
Stödformerna
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 87 att vidga begreppet stödberättigad verksamhet. Vidgningen innebär att företagsstöd skall kunna lämnas även till ideella organisationer i de fall de utlokaliseras från Stockholm.
Moderaterna anser att lokaliseringsbidragen skall ersättas med riskgarantilån och vill inskränka användningen av sysselsättningsbidraget. Moderaterna, folkpartiet liberalerna och centern vill att nedsättningen av socialavgifter skall omfatta all privat verksamhet. Miljöpartiet de gröna yrkar att stödformen skall användas i avsevärt större omfattning än hittills.
Beslutsordningen
Folkpartiet liberalerna och centern yrkar att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt i stödärenden skall höjas från nuvarande 20 milj.kr. till 25 resp. 30 milj.kr.
Utskottet anser att man i denna avvägningsfråga inte bör gå längre än vad regeringen har gjort och avstyrker följaktligen motionsyrkandena.
Folkpartiet liberalerna och centern följer upp sina motionsyrkanden i en gemensam reservation där beslutsgränsen bestäms till 30 milj.kr.
Stödområdesindelningen
Folkpartiet liberalerna vill att regeringen initierar en översyn av stödområdesindelningen. Centern anser att begreppet stödområde bör bytas ut mot begreppet resursområde. Dessa yrkanden avstyrks liksom motionsyrkanden om att placera ett namngivet antal orter i permanent stödområde under motivering att stödområdesindelningen som beslutades av riksdagen förra året inte bör ändras för ofta utan ligga fast under en längre tid.
Folkpartiet liberalerna och centern vill ha en ny översyn av stödområdesindelningen.
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
Regeringen föreslår inga ändringar av glesbygdsstödet. Centern och vänsterpartiet återkommer med motionsyrkanden från förra året beträffande höjningar av högstbeloppen för avskrivningslån och för bidrag till uthyrningsstugor resp. bidrag till kommersiell service.
Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att ändra sitt ställningstagande från förra året då beloppsgränserna höjdes.
Utskottet finner inte heller skäl föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av ett motionsyrkande från folkpartiet liberalerna om att söka få fram nya former för att tillgodose behovet av service i glesbygd.
Centern och vänsterpartiet följer upp sina motionsyrkanden i denna del med reservationer.
Insatser för kvinnor i glesbygd och på landsbygd
Med anledning av ett antal motionsyrkanden om insatser för kvinnor i glesbygd understryker utskottet ånyo vikten av att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i landets olika delar.
Reservationer har avgetts av folkpartiet liberalerna, centern, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till regionalpolitiska anslag för nästa budgetår. Detta innebär att utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning av 2 237 milj. kr.
Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centern, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna fullföljer sina yrkanden i sakfrågorna med ett antal reservationer om anslagstilldelningen.
Regionalpolitiska åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om utvecklingsproblem men även utvecklingsmöjligheter i skilda delar av landet. Utskottet anser att de instrument som har ställts till förfogande för regionalpolitiken i första hand skall komma till användning för insatser av olika slag. Det innebär att det ankommer på länsmyndigheterna att ta ställning till och avsätta medel för sådana insatser som behövs. Utskottet pekar också på förslag och kommande beslut inom andra politikområden som får betydelse för den regionala utvecklingen.
Reservationer har på detta avsnitt avgetts av centern och vänsterpartiet.
Propositionerna
Budgetpropositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 14 föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Rune Molin -- att riksdagen
dels
godkänner vad som förordats i propositionen under avsnittet Regionalpolitiken om länsstyrelsens beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsbidrag,
dels under punkterna
G 1
till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 350000000kr.,
G2
till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 972000000kr.,
G3
1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 220000000kr.,
2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
G4
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.,
G5
till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.,
G6
till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 186000000 kr.,
G7 till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
G8
till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6480000kr.,
G9
till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3050000kr.
Proposition 1990/91:87 (Näringspolitik för tillväxt)
I propositionen föreslår regeringen
dels under avsnittet 8.8 om åtgärder för tillväxt och regional balans
53. att riksdagen godkänner riktlinjerna för regionalpolitiskt företagsstöd till vissa ideella organisationer och intresseorganisationer,
dels under punkt G. Regional utveckling
att riksdagen under reservationsanslaget G 2. Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 anvisar 3 500 000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt G 2.
Proposition 1990/91:125 (tilläggsbudget II)
I propositionens bilaga 9 punkt G1 har regeringen
1. föreslagit riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 200000000 kr.,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om avvecklingen av Stiftelsen Industricentra m.m.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1990/91
1990/91:A401 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att placera Hallstahammars kommun inom stödområde 2.
1990/91:A402 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om lokala servicekontor av det slag som föreslås i motionen blir föremål för utredning.
1990/91:A403 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder så att en plan utarbetas i samverkan med länets myndigheter för lokalisering av minst 1 000 statliga arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp.
1990/91:A404 av Martin Olsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen ånyo som sin mening ger regeringen till känna att ny eller expanderande statlig verksamhet i första hand skall lokaliseras till skogslänen och i andra hand till sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att regeringen ingående prövar förutsättningarna för att lokalisera ny eller expanderande statlig verksamhet enligt av riksdagen fastställda principer.
1990/91:A405 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att Älvsbyns kommun samt Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall inplaceras i stödområde 1.
1990/91:A406 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog som alternativ till gruvnäringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild delegation tillsätts med uppgift att framlägga förslag till sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar med större svenska industriföretag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statliga administrativa tjänster till Arjeplog.
1990/91:A407 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1.
1990/91:A408 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för Arjeplogs kommuns utveckling.
1990/91:A409 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att verka och leva i Norrbottens inland.
1990/91:A410 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en decentralistisk inriktning av samhällsinsatserna och att en regional balans är ett centralt mål för besluten inom alla politiska sektorsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambanden mellan målen regional balans, en stark samhällsekonomi och en god miljö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den ekonomiska politikens inriktning och betydelse för möjligheterna att nå målet regional balans samt om regional balans som en förutsättning för en effektiv ekonomisk politik.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:T202.
1990/91:A411 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i norra Älvsborg.
1990/91:A412 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns behov av regionalpolitiska satsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Västernorrlands läns internationella beroende,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Ånge kommun tillfälligt skall inplaceras i stödområde 1.
1990/91:A413 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder till stöd för en positiv regionalpolitisk utveckling inom Södermanlands län.
1990/91:A414 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta vara på äldres och invandrares kunskap och erfarenhet.
1990/91:A415 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kvinnligt resurscentrum i Örebro och Västmanlands län.
1990/91:A416 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till ytterligare stödåtgärder till arbetsmarknaden i Karlskoga.
1990/91:A417 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om permanent inplacering av Hedemora kommun i stödområdesklass 2.
1990/91:A418 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att möta östra Skånes långsiktiga strukturproblem inför 1990-talet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att utveckla Malmöregionen som storstadsregion och alternativ till huvudstadsregionen.
1990/91:A419 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett åtgärdspaket för Sjuhäradsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet.
1990/91:A420 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för Gävleborgs län.
1990/91:A421 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att möta en väntad konjunkturnedgång och strukturförändringar i Kopparbergs län.
1990/91:A422 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att tillgodose behovet av tillverkningsindustri i Stockholmsområdet.
1990/91:A423 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Hällefors kommuns inplacering i stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en breddning och förnyelse av näringslivet i Hällefors kommun.
1990/91:A424 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet.
1990/91:A425 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrning av insatser inom infrastruktur, forskning och utveckling samt regionalisering av statsförvaltning som medel för att avlänka expansionen inom Stockholmsregionen.
1990/91:A426 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Gävleborgs län.
1990/91:A427 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdsstöd och utvecklingsbidrag.
1990/91:A428 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar i alla delar av landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska medel för ett vidgat sydostsamarbete med Europa och Baltikum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att nya statliga arbetstillfällen lokaliseras till sydöstra Sverige.
1990/91:A429 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i nordöstra Norrbotten.
1990/91:A430 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter att genomföra det av Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län utarbetade infrastrukturprogrammet.
1990/91:A431 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en utveckling av Nordkalotten.
1990/91:A432 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för regionalpolitiska insatser i Södermanlands län.
1990/91:A433 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra den regionala utvecklingen i Västernorrland.
1990/91:A434 av Bertil Måbrink och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om offertstöd och glesbygdsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:A435 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av statliga arbetstillfällen till Västerviks kommun.
1990/91:A436 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en konkret politik för att möta framtida strukturproblem i Örebro län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrning av näringslivets investeringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en politik för att hävda rätten till en svensk regionalpolitik utan utländsk inblandning.
1990/91:A437 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla Blekinge län.
1990/91:A438 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas möjligheter att inom ramen för anslaget till regionala utvecklingsinsatser besluta om investeringsbidrag till företag inom den privata sektorn.
1990/91:A439 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna inom ramen för anslaget för Regionala utvecklingsinsatser m.m. medges rätt att besluta om investeringsbidrag till företag inom den privata sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regler för investeringsbidragets användning bör fastläggas i särskild förordning.
1990/91:A440 av Helge Hagberg och Ulla Berg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ge CESAM i Örebro erforderliga resurser under en femårsperiod.
1990/91:A441 av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacerande av Hedemora kommun i stödområdet.
1990/91:A442 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av verksamheter inom riksförsäkringsverket och SIPU.
1990/91:A443 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av regionalpolitiken i skogslänen.
1990/91:A444 av Britta Sundin och Ove Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av glesbygdsdelegationens namn till myndigheten för glesbygdsutveckling.
1990/91:A445 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Bräcke kommuns omplacering från stödområde 2 till stödområde 1.
1990/91:A446 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de sänkta arbetsgivaravgifterna i stödområde 1 skall omfattas av all privat näringsverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Bräcke kommun skall föras till stödområde 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Åre kommun skall föras till stödområde 1,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela Krokoms kommun skall föras till stödområde 1,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Häggenås och Näs församlingar inom Östersunds kommun skall föras till stödområde 1.
1990/91:A447 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd och utlokalisering av statlig verksamhet till Skaraborgs län.
1990/91:A448 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sydsveriges situation och dess utvecklingsmöjligheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av skånska tätorter.
1990/91:A449 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av kultur, kunskap och goda kommunikationer för att stoppa kvinnoflykten från Västernorrlands län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub628.
1990/91:A450 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av regionalpolitiska medel för att utveckla en jordbruksinriktad turism på Gotland.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo232.
1990/91:A451 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsgivaravgiften bör sänkas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingen på den värmländska arbetsmarknaden noga bör följas och att åtgärder vid behov bör insättas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsanslagen bör ges en än mer regionalpolitisk profil och att de skall kunna användas fritt av länsstyrelserna.
1990/91:A452 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser i Gävleborgs län.
1990/91:A453 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att få använda länsanslagen även som investeringsbidrag.
1990/91:A454 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i Värmlands län.
1990/91:A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett särskilt landsbygdsprogram under hösten 1991, enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen till utvecklingsinsatser på landsbygden anslår 141000000kr. för uppföljning av "HelaSverigeska leva"-kampanjen,
3. att riksdagen till anslaget G7. Glesbygdsdelegationen anslår 2000000kr. för stöd till folkrörelserådet.
1990/91:A456 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1.
1990/91:A457 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ERU får i uppdrag att planera praktiska försök med decentraliserat glesbygdsstöd i enlighet med vad i motionen anförts och att samordna de många formerna och aktörerna i stödsystemet till färre.
1990/91:A458 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlade insatser för en positiv utveckling i Värmland.
1990/91:A459 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för Sjuhäradsbygden och dess utveckling.
1990/91:A460 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Blekinge.
1990/91:A461 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för ett utvecklingsprogram för Västmanlands län i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:A462 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett "Värmlandspaket".
1990/91:A463 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser till kvinnor i norra Norrlands inland avseende arbetsmarknad, kultur och fritid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nedsättning av socialavgifter skall omfatta all icke-offentlig verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny stödområdesindelning, från område 2 till 1, för Norsjö, Fällfors, Kalvträsk, Jörn, Lycksele, Vindeln och Bjurholm,
4. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall kunna besluta om regionalpolitiskt stöd i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:A464 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till länsstyrelsen i Jönköpings län för regionala utvecklingsinsatser.
1990/91:A465 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla beslut inom regionalpolitikens område analyseras med hänsyn till balansen mellan lands- och stadsbygd och med hänsyn till behovet att minska vardagens sårbarhet.
1990/91:A466 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsläget i norra Bohuslän.
1990/91:A467 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet.
1990/91:A468 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdspaket för Råne älvdal.
1990/91:A469 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för en positiv utveckling av Västmanlands län.
1990/91:A470 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hela Jämtlands län bör hänföras till stödområde 1 med undantag av tätorten Östersund.
1990/91:A471 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EG-samarbetet inte får förhindra arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierad arbetsgivaravgift,
2. att riksdagen beslutar att minska anslaget G1 med 175milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att minska anslaget G 2 med 42milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar minska anslaget G 5 med 100milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:N317.
1990/91:A472 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnornas situation i södra Lappland.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.
1990/91:A473 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glesbygdshandeln.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:L724.
1990/91:A474 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ansökan om medlemskap i EG och de pågående EES-förhandlingarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för framtidsstrategin för Älvsborgs län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av ett kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen.
1990/91:A475 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg, Kalmar och Karlskrona,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk eller myndighet till Kronoberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det s.k. länsanslaget till Kronoberg.
1990/91:A476 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för den kommungrupp som bildades när Bergslagsdelegationen upphörde den 1 juli 1990.
1990/91:A477 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skånes utvecklingsmöjligheter.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T254.
1990/91:A478 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av förädlingsindustri för fisk till Simrishamn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat statligt engagemang i övrigt inom regionen Österlen.
1990/91:A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en politik för regional balans och regionalpolitiska insatser i Kalmar län för att vända utvecklingen, stärka sysselsättning och service, behålla ungdomen och öka inflyttningen i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett decentraliserat synsätt och mer rättvis fördelning i de politiska beslut som fattas för att öka optimismen och framtidstron i Kalmar län,
3. att riksdagen beslutar behålla nuvarande princip för indelning av landet i tre stödområden,
4. att riksdagen beslutar att benämningen "stödområde" utgår och ersätts med "resursområde",
5. att riksdagen beslutar att kommunerna Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Borgholm och Mörbylånga med undantag av församlingarna Glömminge, Algutsrum och Torslunda tillförs resursområde C,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ökat länsanslag för regionala utvecklingsinsatser i Kalmar län,
7. att riksdagen hos regeringen begär ett 5-årigt investeringsprogram för statliga investeringar i Kalmar län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet,
9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att 50milj.kr. avsätts till bl.a. Kalmar län för vuxenutbildningsinsatser,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionalpolitiska stödets inriktning i framtiden.
1990/91:A480 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för utveckling av näringslivet i Malmöhus län.
1990/91:A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av nationella satsningar i syfte att utveckla Sydostsverige i enlighet med de riktlinjer för regionalpolitiken riksdagen uttalat sig för.
1990/91:A482 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska åtgärder för Gotland.
1990/91:A483 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen till Folkrörelserådet för budgetåret 1991/92 beviljar 2 milj.kr.
1990/91:A484 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera Hallstahammars kommun inom stödområde.
1990/91:A485 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionalpolitiken skall följa den inriktning som framgår av motionen.
1990/91:A486 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anslag på 20000000kr. till regionala utvecklingsinsatser, G2.
1990/91:A487 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den ekonomiska politikens, energipolitikens och svenska EG-politikens avgörande inflytande på utvecklingen i det starkt exportinriktade Gävleborgs län.
1990/91:A488 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av samlade insatser syftande till att Västernorrland skall få en utveckling motsvarande övriga landet.
1990/91:A489 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EG och regionalpolitiken,
2. att riksdagen under budgetåret 1991/92 anslår 86000000kr. till anslag G 2. Regionala utvecklingsinsatser utöver vad regeringen föreslår,
3. att riksdagen begär att den hos regeringen återkommer med förslag om utformning av redskap för de demokratiska instanserna att kontrollera och styra lokaliseringen av arbetsplatser för att kunna korrigera nuvarande koncentrationstendenser,
4. att riksdagen höjer maximigränsen för butiksstöd i glesbygd från 60000kr. till 100000kr.,
5. att riksdagen till butiksstöd i glesbygd för budgetåret 1991/92 anslår 10000000kr. utöver regeringens förslag,
6. att riksdagen begär att regeringen kommer med förslag om forskningsprojekt med särskild inriktning på kvinnor på landsbygden,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett anordningsbidrag med 25000kr. per plats i daghem och fritidshem, totalt 250000000kr., varav 40000000kr. tas över anslag G 6 att användas till att utveckla daghemsformer i glesbygd i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomars livsmiljö i glesbygd och prioritering av verksamheter med flickor som målgrupp,
10. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över de regler som hindrar postverket från att bygga ut en social service i glesbygd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om små servicehem med närhet till hemmet.
1990/91:A490 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av övriga satsningar i Värmland.
1990/91:A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan regional balans och en god ekonomisk utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereformens negativa betydelse för den regionala balansen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional och inomregional balans som ett övergripande politiskt mål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet "region" bör vara liktydigt med de lokala arbetsmarknaderna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att byta beteckning från stödområde till resursområde,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad gräns för resursområde A,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentraliserad statlig verksamhet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid statlig utlokalisering de län skall uppmärksammas som visat intresse och aktivt arbetat för inomregional balans,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av investeringar i infrastruktur för en regional balans och en levande landsbygd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagens betydelse för en regional balans,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av utbildningsväsendets struktur och lokalisering för en regional balans,
12. att riksdagen till ett nytt anslag G 11. Statliga kreditgarantier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivning av studiemedel för rekryterad arbetskraft till resursområde A,
14. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200000000kr. besluta om lokaliseringsärenden överstigande 30000000kr. samt för detta ändamål anvisar 100000000kr. för budgetåret 1991/92 över anslaget för G 1. Lokaliseringsbidrag m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen till G 2. Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 anvisar 328000000kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 1300000000kr.,
16. att riksdagen beslutar att högsta belopp till avskrivningslån för investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 500000kr. resp. 100000kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen till G 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar 30000000kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 280000000kr.,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nedsättningen av socialavgifter i resursområde A skall gälla all privat näringsverksamhet,
19. att riksdagen till G 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 144000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 330000000kr.,
20. att riksdagen till ett nytt anslag G 10. Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 anvisar 390000000kr. att användas i enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd till skärgårdstrafik skall utgå från det i motionen föreslagna anslaget G 10. Landsbygdsutveckling,
22. att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln G. Regional utveckling anvisas i enlighet med vad som förordas i motionen.
1990/91:A492 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen och medlen för regionalpolitiken,
2. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter i stödområde 1 skall gälla alla verksamheter utom offentlig sektor, i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen för den regionala utvecklingen av medlemskap i EG,
5. att riksdagen beslutar att införa ett system med riskgarantilån i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att godkänna riktlinjer för sysselsättningsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att avveckla glesbygdsdelegationen som myndighet i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 350 000 000 kr.,
9. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 100000000kr.,
10. att riksdagen till ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 315 000 000 kr.,
11. att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 75 000 000 kr.,
12. att riksdagen till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 000 000 kr.,
13. att riksdagen till Riskgarantilån för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.
1990/91:A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 10,2 milj.kr. som infrastruktursatsning för lokal- och investeringsanslag för högskolan i Gävleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad satsning på utbildning i Gävleborg,
3. att riksdagen beslutar att införa gymnasieutbildning för lokalvårdare,
5. att riksdagen beslutar om en ökning av länsanslaget på 15milj.kr. till Gävleborgs län,
6. att riksdagen beslutar att regionalpolitiskt stöd tillfälligt kan utgå av arbetsmarknadsskäl även till företag som ligger utanför stödområdet i Gävleborgs län.
1990/91:A495 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalt utvecklingsorgan.
1990/91:A496 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som anförts i motionens avsnitt 2--4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och regionalpolitik,
3. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter skall omfatta all icke-offentlig verksamhet i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 anslår 315000000kr.,
5. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall kunna besluta om regionalpolitiska stöd i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall få besluta om lokaliseringsbidrag upp till ett investeringsbelopp av 25milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en del befintliga resurser för regionala utvecklingsinsatser inkl. outnyttjade reservationer bör ställas till berörda länsstyrelsers förfogande för ökade insatser i glesbygd utanför stödområdena,
8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödområdesindelningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av service i glesbygden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av glesbygdsstödet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciella regionalpolitiska insatser i områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande.
1990/91:A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att insatser som innebär ett vidgat Mälardalssamarbete bör prioriteras.
1990/91:A498 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera näringslivet i Skåne.
1990/91:A499 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser mot arbetslösheten och fördelning av de arbetsmarknadspolitiska resurserna till Älvsborgs län.
1990/91:A500 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en lugn utvecklingstakt för Stockholmsregionen och behovet av en aktiv regionalpolitik.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.
1990/91:A501 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt utvecklingsprogram för Arjeplogs kommun,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnorna och regionalpolitiken.
1990/91:A502 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionalpolitiska målen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland tillförs stödområde 2 alternativt ges möjlighet till att fortsättningsvis erhålla det utvecklingsbidrag som finns att tillgå utanför stödområdena.
1990/91:A503 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansstöd och etableringar i Karlskoga- och Hälleforsregionerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillväxtalternativ i samarbete med de kringliggande länen.
1990/91:A504 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länets arbetsmarknad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen om behovet av utveckling i Stockholms län.
1990/91:A505 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga insatser för landsbygdsutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av 10000000kr. extra ur länsvisa anslagsramen till de tre länen som är engagerade i Laxfond Vänern, samt förelägger riksdagen förslag till finansiering för ytterligare två år.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:Sk436.
1990/91:A812 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att 40% av länsanslagens projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87 (Näringspolitik för tillväxt)
1990/91:A16 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i Malmöregionen.
1990/91:A17 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 6.7 anförts beträffande principerna för regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 6.7 anförts beträffande åtgärder för decentralisering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 6.7 anförts beträffande principerna för regionalpolitiskt stöd.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:N42.
1990/91:A18 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en delegation för utarbetande av ett "Värmlandspaket".
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T53.
1990/91:A19 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kristianstadsregionens situation.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub69.
1990/91:A20 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utnyttja tillgängliga resurser vid Bergsskolan i Filipstad och Metec i Hällefors för utbildning av personal som friställts i samband med den pågående strukturomvandlingen i Bergslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub72.
1990/91:A22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillförsel av regionalpolitiska medel till underleverantörerna för forskning och utbildning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N45.
Utskottet
Bakgrund
Med anledning av en särskild proposition (1989/90:76) Regionalpolitik för 90-talet och ca 600 motionsyrkanden väckta med anledning dels av propositionen, dels under den allmänna motionstiden 1988/89 och 1989/90 gjorde utskottet en bred översyn av de regionalpolitiska frågorna våren 1990 (1989/90:AU13). Därvid betonades att de övergripande målen för regionalpolitiken skulle ligga fast men preciseras. Målen innebär att människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Preciseringen innebär bl.a. att politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor i olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt en rationell produktion. Regionalpolitiken skall således främja rättvisa, valfrihet och ekonomisk tillväxt.
Riksdagen bedömde att regionalpolitiska insatser framför allt behövs i norra Sveriges inland, i delar av Bergslagen, i delar av Värmland och i norra Älvsborgs län. Stödområdesindelningen ändrades. Fr.o.m. den 1 juli 1990 finns två stödområden, 1 och 2.
Förenklingar i stödgivningen infördes. Bl.a. beslöts att ett antal stödformer skulle upphöra och att ytterligare delegering av ärenden till länsstyrelserna skulle ske.
Riksdagen betonade olika sektorers betydelse för en god regional utveckling. Ökad vikt lades på FoU-insatser, utbildningsinsatser, teknikspridning och övriga infrastruktursatsningar. Ett nytt regionalpolitiskt anslag för infrastrukturåtgärder på 330 milj.kr., i huvudsak avsett för insatser i stödområde 1, anvisades.
Glesbygdsstödet förbättrades. Högsta belopp för avskrivningslån vid stöd till företag och till uthyrningsstugor höjdes liksom högsta belopp för servicebidrag till kommersiell service. En ny myndighet för glesbygdsfrågor inrättades med placering i Östersund.
Riksdagen beviljade sammanlagt 2 400 milj.kr. i regionalpolitiska anslag för budgetåret 1990/91.
Den regionala problembilden
I årets budgetproposition heter det att den regionala problembild som redovisades förra våren i allt väsentligt fortfarande är relevant. Under senare tid har dock en avmattning av den mycket goda konjunktur som rått på arbetsmarknaden i de flesta orter och regioner börjat märkas alltmer. Detta återspeglas bl.a. i en kraftig ökning av antalet varsel under hösten 1990 jämfört med samma period 1989.
Utskottet redovisade i sitt av riksdagen den 27 mars 1991 godkända betänkande (1990/91:AU11, rskr. 164) om arbetsmarknadspolitiken vissa uppgifter om utvecklingen på arbetsmarknaden som har relevans också på det regionalpolitiska området. Där uppges bl.a. att orderingången till den svenska industrin minskade från november till december 1990 med 18% och låg därmed hela 25% lägre än 1989. Under fjärde kvartalet föll orderingången med 5% jämfört med tredje kvartalet 1990. Utskottet redovisade också en rapport från AMS, Var finns jobben?, i vilken uppges att de största förändringarna från brist på arbetskraft inom många yrkeskategorier till balans och överskott sker först i Syd- och Mellansverige med undantag av de tre storstadsregionerna. Försämringarna kommer senare i Norrlandslänen. Tendenser till överskott på arbetssökande kommer att synas inom lantbruks- och skogsarbete, transportarbete, administrativt och kommersiellt arbete m.m.
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Proposition 1990/91:100 bil. 14 hänvisar till riksdagens beslut i juni 1990 om regionalpolitik för 90-talet och de mål som då lades fast och för vilka i korthet redogjorts ovan. Regionalpolitiska insatser medverkar till ekonomisk tillväxt genom att underutnyttjade resurser i de regionalpolitiskt prioriterade områdena tas till vara. Samtidigt kan produktion avlänkas från överhettade områden. Den begynnande lågkonjunkturen tillsammans med förändringar i världsekonomin medför tilltagande strukturomvandlingsproblem på olika håll i landet. Regionalpolitiken omfattar instrument för att främja näringslivsklimatet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena, vilket ger bättre beredskap inför strukturförändringar, framhålls det i propositionen.
Förutom infrastruktursatsningar, bl.a. 330-miljonerssatsningen som beskrivits ovan, nämns särskilt i propositionen regeringens möjligheter att placera orter i tillfälligt stödområde och möjligheten att ge högre stöd än normalt i stödområde 2. Åtta kommuner har inplacerats i tillfälligt stödområde t.o.m. den 30 juni 1992.
Regeringen pekar också på att länsstyrelserna har fått större frihet att disponera anslaget för olika regionalpolitiska utvecklingsinsatser. Kraven på uppföljning och utvärdering har skärpts.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i sin kommittémotion A492 att det måste skapas bättre förutsättningar för en positiv utveckling i hela Sverige. Det kan endast ske genom att undanröja de hinder som finns i dag -- främst i form av höga skatter, detaljregleringar och statsbidragsstyrning. Regionalpolitiken har inte förmått lösa de grundläggande problemen. Därtill fordras en ny politik.
Skatterna måste sänkas, Sverige måste söka inträde i EG, energiförsörjningen måste tryggas, villkoren för den fria företagsamheten måste förbättras och statens anslag till vägar och järnvägar måste höjas. De särskilda regionalpolitiska insatserna skall koncentreras till de regioner som har den svagaste utvecklingen. Beslutanderätten över regionalpolitiska medel bör decentraliseras.
Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion A496 att regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åstadkomma en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för landets olika delar.
De regionalpolitiska problemen i dag präglas av svårigheter att såväl skapa och vidmakthålla arbetstillfällen som att attrahera arbetskraft till vissa av de arbetsuppgifter som finns. Detta faktum understryker ytterligare behovet av att politiken ändras till att mer handla om "mobiliseringspolitik" än om "lokaliseringspolitik". Målet måste vara att skapa miljöer som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och lokal mobilisering av resurser.
En stark decentralisering av besluten, förenkling och schablonisering av stödformerna är den bästa garantin för en effektiv regionalpolitik.
De regionala högskolornas roll i teknik- och kunskapsspridning understryks. Den utgör en central faktor för att företag skall kunna etableras utanför universitetsorterna.
Centern framhåller i partimotion A410, kommittémotion A491 och i en enskild motion A502 att den övergripande målsättningen för regionalpolitiken måste vara att hela Sverige skall utvecklas positivt med arbetsplatser, bostäder, utbildning, service m.m. över hela landet.
En god ekonomisk utveckling kräver regional balans. Den ekonomiska politiken måste därför ha som viktigt mål att uppnå regional balans. Koncentration leder till överhettning i vissa delar av landet och underutnyttjande i andra delar. Alla politikområden påverkar den regionala utvecklingen. Det krävs därför en samordning för att få till stånd en regional balans och utveckling i hela landet.
I motion A491 framhåller motionärerna dessutom vissa speciella frågors betydelse för inriktningen av politiken. Det gäller bl.a. skattereformen som enligt motionen på flera punkter är klart negativ för den regionala balansen.
Geografiskt bör begreppet "region" vara liktydigt med de lokala arbetsmarknaderna. Den geografiska stödområdesavgränsningen måste utgöras av kommuner eller i vissa fall delar av mycket ytvida kommuner. Utformningen av det regionalpolitiska stödet måste anpassas därefter.
Det är viktigt att skapa gynnsamma villkor för nyföretagande. Småföretagen har en avgörande betydelse för möjligheterna att bredda arbetsmarknaden i många kommuner.
Investeringar i infrastruktur såsom exempelvis i kommunikationer och utbildning har avgörande betydelse för möjligheterna att skapa regional balans.
Vänsterpartiet tar i kommittémotion A489 och i en enskild motion A436 upp den svenska regionalpolitikens förhållande till EG. Under den starkt exportinriktade tredje vägens politik har såväl storfinansens resurser som samhällets infrastrukturella satsningar i hög grad inriktats mot att främja EG-anpassningen. Den inhemska produktionen och den inhemska marknaden måste få större tyngd i den ekonomiska politiken.
De demokratiska instanserna, kommun, landsting och riksdag, måste kunna styra lokaliseringen av arbetsplatser för att kunna korrigera koncentrationstendenserna. Ägarnas oinskränkta rätt att placera sina investeringar i "heta" områden måste inskränkas.
Regeringen bör återkomma med förslag till utformningen av redskap som möjliggör för det allmänna att påverka lokaliseringen av arbetsplatser.
Miljöpartiet de gröna anför i partimotion A485 och i motion A465 att hela Sverige skall leva, varje region efter sina förutsättningar och efter sin bärkraft. Inom dessa ramar kan människor själva bestämma var de vill bo och arbeta.
Regional balans skapar ett mer stabilt och mindre sårbart samhälle, samtidigt som näringarnas omvandling fortsätter.
Regionalpolitiken måste inriktas på att skapa ett miljövänligt, resurssnålt och i längden ekologiskt hållbart samhälle.
Staten bör i allt mindre utsträckning ge stöd och bidrag i former som ibland kan uppfattas som nådegåvor. I stället bör de som verkar inom områden som för den regionala balansen behöver stöd i större utsträckning förfoga över de egna tillgångarna.
Alla beslut inom regionalpolitikens område måste analyseras med hänsyn till balansen mellan lands- och stadsbygd och med hänsyn till behovet av att minska vardagens sårbarhet.
Liknande synpunkter som de nyss refererade framförs av miljöpartiet de gröna i motion A17, väckt med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt. I den senare motionen framhålls också att företag och organisationer måste ges förutsättningar för en utlokalisering som gynnar företagens ekonomi.
I motion A443 (s) anser motionärerna att det är viktigt att regionalpolitikens huvudmål -- regional balans -- lyfts fram i inrikespolitiken under 1990-talet. Europasamarbetet och närmandet till EG får inte innebära att Sverige släpper sina regionalpolitiska ambitioner.
Skogslänens situation måste lyftas fram. En rättvis fördelning av investeringar på detta område är nödvändig för att uppnå regional balans.
Fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag bör ske. Bantningarna i statsförvaltningen borde kunna klaras bättre med hjälp av decentraliseringar och utlokaliseringar.
Utskottets överväganden
För sin del vill utskottet framhålla följande.
De allmänna mål för regionalpolitiken som det rått politisk enighet om sedan mitten av 1960-talet bekräftades ånyo genom riksdagens beslut i juni 1990 (1989/90:AU13, rskr. 346). Som framgått av ovan gjorda redovisning innebär målen att alla människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Inga nya omständigheter har tillkommit som skulle motivera ett ändrat ställningstagande.
Vad härefter gäller inriktningen av regionalpolitiken konstaterade utskottet i sitt nyssnämnda av riksdagen godkända betänkande att målen måste fyllas med konkret innehåll. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt att produktionen sker rationellt varigenom en god ekonomisk tillväxt kan ske.
Utskottet ansåg det oroväckande med de regionala balansproblem som fortfarande finns och uttalade att det krävs målmedvetna insatser för att lösa dessa problem.
Utskottet vill ånyo betona att regionalpolitiken inte ensam kan lösa de regionala problemen. Av grundläggande betydelse för utvecklingen är den ekonomiska politiken. Förutsättningen för en framgångsrik regionalpolitik är en framgångsrik ekonomisk politik. Det är därför ytterst angeläget att stärka den svenska ekonomin. Det förtjänar återigen att poängteras att flertalet samhälls- och politikområden har betydelse för den regionala utvecklingen. Åtskilliga frågor av central betydelse för regionalpolitiken exempelvis inom arbetsmarknads-, närings-, trafik-, forsknings-, livsmedels- och skatteområdena har utomordentligt stor betydelse i strävandena att skapa regional balans.
I motioner väckta dels under allmänna motionstiden i år, dels med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt framläggs synpunkter och yrkanden om regionalpolitikens inriktning av ungefär samma innehåll som i de motioner utskottet behandlade förra året.
Med riksdagens beslut i juni 1990 gavs förutsättningar för en regionalpolitik som kan ge målen för politiken konkret innehåll. I avsnittet Bakgrund i detta betänkande har i korthet redovisats de olika åtgärder som riksdagen fattade beslut om och som angav inriktningen av politiken. Utskottet anser att denna inriktning alltjämt bör gälla. De instrument som då ställdes till förfogande för regionalpolitiken är enligt utskottets mening väl avvägda och bör tillsammans med politiken på en rad andra områden ge goda möjligheter att lösa såväl långsiktiga som akuta problem inom regionalpolitiken.
Utskottet konstaterar att flera av motionsyrkandena, t.ex. de som rör satsningar på infrastruktur, decentralisering av beslutsfattandet på det regionalpolitiska området, betydelsen av samverkan mellan olika politikområden, ligger väl i linje med den förda politiken. De bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad gäller motionsyrkandet i centerns motion A491 om skattereformens negativa inverkan på den regionala balansen konstaterar utskottet att en utredning (Fi 1990:08) har i uppdrag att följa och rapportera kring olika effekter av 1990--1991 års skattereform. Utredningen skall redovisas löpande i form av delrapporter. Enligt direktiven (dir. 1990:44) skall även de regionalpolitiska effekterna av skattereformen belysas. Utredningsresultatet bör enligt utskottets mening i den delen avvaktas. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd i nu behandlad del.
Sammanfattningsvis anser utskottet att den inriktning av regionalpolitiken som riksdagen beslutade om i juni 1990 bör ligga fast. De i sammanhanget behandlade motionerna avstyrks, i förekommande fall i aktuella delar.
Allmänna principer för omlokalisering
Riksdagen lade våren 1990 fast vissa riktlinjer i fråga om omlokalisering av statlig och annan verksamhet. I sitt ovannämnda betänkande 1989/90:AU13 uttalade utskottet bl.a. att omlokalisering, men framför allt decentralisering, är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling. En sådan åtgärd kan också vara ett led i den förnyelseprocess som pågår inom den offentliga sektorn. Därför bör en fortlöpande prövning ske av förutsättningarna för en decentralisering av verksamheten.
Utskottet anförde beträffande omlokalisering av central statlig verksamhet bl.a. följande.
Utskottet delar också uppfattningen att vid överväganden om omlokalisering av central statlig verksamhet sådan i första hand bör ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska aspekterna beakta förutsättningarna att behålla eller rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m. Lokalisering även till andra orter än stödjepunkterna, särskilt i sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan således komma i fråga.
Utskottet framhöll vidare att beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i nämnda hänseenden. Utskottet betonade vikten av att besluten föregås av information till och samråd med den berörda personalen.
Utskottet har också när det gäller lokalisering av nya myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
I tre motioner hänvisas till de allmänna riktlinjer för utlokalisering av statlig verksamhet som riksdagen slog fast våren 1990.
Martin Olsson (c) föreslår i motion A404 att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall framhålla vikten av att regeringen ingående prövar förutsättningarna för att lokalisera nya eller expanderande statliga verksamheter enligt av riksdagen fastställda principer. Motionären föreslår också att riksdagen ånyo som sin mening ger regeringen till känna att ny eller expanderande statlig verksamhet i första hand skall lokaliseras till skogslänen och i andra hand till sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden. I sin motivering till förslagen framhåller motionären med hänvisning till beredningen av frågan om lokalisering av skolverket att det är nödvändigt att riksdagen på nytt uttalar riktlinjer för lokalisering av nya eller expanderande statliga myndigheter. Han anser att det är viktigt att lokalisering av statlig verksamhet i framtiden skall förberedas väl och bli ett medel för att uppnå balans mellan landets olika delar vad gäller arbetsmarknaden.
I motion A479 förordar Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) att riksdagen skall uttala sig för att vid decentralisering och utlokalisering av statlig verksamhet bör de av riksdagen beslutade riktlinjerna följas. Motionärerna hänvisar bl.a. till att enligt tidigare riksdagsbeslut om regionalpolitiken sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden skall tillhöra de områden som bör prioriteras vid utlokalisering av statlig verksamhet.
Britta Sundin m.fl. (s) erinrar i motion A467 om att regeringen har aviserat att den statliga verksamheten skall rationaliseras och minskas. I detta arbete bör enligt motionärerna även möjligheterna till utlokalisering undersökas. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
I motion A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslås att vid utlokalisering av statlig verksamhet bör de län prioriteras som aktivt arbetat för inomregional balans.
Utskottet har i det föregående redovisat de allmänna riktlinjer för omlokalisering som riksdagen lade fast i juni 1990. Utskottet framhöll därvid att det förutom regionalpolitiska aspekter gällde att beakta även andra förutsättningar vid en omlokalisering. Utskottet vill vidare erinra om att enligt förordningen 1982:877 skall en myndighet bl.a. beakta möjligheterna till decentralisering av sin verksamhet.
Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella motionsförslagen. Motionerna A404, A467, A479 och A491 i nu behandlade delar avstyrks alltså.
Börje Hörnlund m.fl. (c) anför i motion A491 att en decentralisering måste ske av funktioner från den centrala nivån till läns- och kommunnivå. De centrala myndigheterna måste minskas i fråga om storlek och inflytande.
I budgetpropositionen, bil. 2, uttalar civilministern att de offentliga verksamheterna måste anpassas till lokala förhållanden och enskilda medborgares behov och önskemål. Det innebär en fortsatt decentralisering och delegering samtidigt som detaljregler avskaffas. Därigenom ges de verksamhetsansvariga större utrymme för anpassningar till medborgarnas önskemål. Vidare föreslås ett treårigt program där den statliga administrationen skall reduceras med 10%. Civilministern redovisar också vissa förändringar som kommer att vidtas inom olika departements områden. Regeringen har i kompletteringspropositionen lagt fram ett samlat program för förändringar inom den statliga sektorn.
Genomgripande förändringar och neddragningar av myndighetsstrukturen på skolområdet har skett under hösten 1990. Vidare kan nämnas att regeringen i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt framhåller att en ändamålsenlig myndighetsstruktur är nödvändig om en offensiv och bred näringspolitik för ökad tillväxt skall kunna genomföras med framgång. Regeringen föreslår därför att statens energiverk, statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling läggs ned och att en ny näringspolitisk myndighet bildas. Detta förslag behandlas av näringsutskottet i betänkande 1990/91:NU35.
Mot här angiven bakgrund och med hänsyn till utskottets tidigare refererade uttalande torde motionen få anses tillgodosedd. Den bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm föreslås i två motioner.
Roland Larsson och Hugo Andersson (båda c) anför i motion A424 att utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet skulle lätta på överhettningen på bl.a. arbetsmarknads- och bostadsområdet. En utlokalisering skulle även medföra en positiv utveckling i mottagarkommunerna och en förbättring av den inomregionala balansen.
I motion A425 hävdar Kurt Ove Johansson m.fl. (s) att om en balanserad regional utveckling skall komma till stånd måste tillväxten i Stockholmsregionen begränsas. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av styrning av insatser inom infrastruktur, forskning och utveckling samt regionalisering av statsförvaltning som medel för att avlänka expansionen inom Stockholmsregionen.
Storstädernas betydelse och de problem som tillväxten i storstadsregionerna medför diskuterade utskottet utförligt i betänkandet 1989/90:AU13. Utskottet anförde bl.a. följande.
Utskottet har redan i det inledande avsnittet av detta betänkande framhållit de negativa konsekvenserna av en alltför stark expansion i storstadsregionerna. Samtidigt har emellertid betonats att det inte finns anledning att ställa storstadsregionerna mot övriga regioner. Inte minst sett ur ett internationellt perspektiv finns det anledning att värna om en fungerande huvudstadsregion. Det som man måste försöka förhindra är en alltför snabb och ohämmad tillväxt som leder till inflation, brist på arbetskraft, köproblem i fråga om bostäder, vård och service samt inte minst utgör ett hot mot miljön. Här har regionalpolitiken en viktig uppgift.
Utskottet påpekade också att regeringen med olika åtgärder söker dämpa tillväxten i storstadsregioner.
Utskottet nämnde särskilt de systematiska kontakterna med tjänsteföretag för att förmå dem att etablera verksamhet i prioriterade områden.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A424 och A425.
Företagsstöd
Inledning
Förra årets revidering av det regionalpolitiska företagsstödet
ledde till färre stödformer och till lägre subventionsnivåer för
lokaliseringsbidraget till byggnads- och maskininvesteringar
m.m. När det gäller stödformerna avskaffades lokaliseringslånen,
investeringsbidraget, offertstödet och det regionalpolitiska
utvecklingskapitalet liksom det särskilda bidrag för
sysselsättningsökning som kunde lämnas i Norrbottens län. Å
andra sidan tillkom en ny stödform, utvecklingsbidrag, avsett
för immateriella ("mjuka") investeringar.
Efter dessa förändringar har det regionalpolitiska företagsstödet nu följande former:
Lokaliseringsbidrag, högst 35 % av investeringskostnaden i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2. Utvecklingsbidrag, högst 50% av projektkostnaden intill ett högsta bidragsbelopp på 500000 kr. Beloppsgränsen kan överskridas i vissa fall.
Nedsättning av socialavgifter med 10%. Nedsättningen omfattar företag i stödområde 1. Tidigare gällde nedsättningen företag i Norrbottens län. Den branschmässiga begränsning som gäller för stödformen behandlas i det följande. Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft utgör sammanlagt 200000 kr. i stödområde 1 och sammanlagt 120000 kr. i stödområde 2 under fem år.
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 Näringspolitik att begreppet stödberättigad verksamhet vidgas i visst avseende. I budgetpropositionen förordas en ändring av beslutsordningen för företagsstödet.
I de föreliggande motionerna föreslås ändringar av såväl stödformer som beslutsordning.
Stödformerna
Utskottet tar först upp den i proposition 87 föreslagna vidgningen av begreppet stödberättigad verksamhet. Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att företagsstöd skall kunna lämnas även till ideella organisationer och intresseorganisationer i de fall de utlokaliseras från Stockholmsregionen.
Ett av grundvillkoren för företagsstödet är att den verksamhet det gäller kan bedömas få tillfredsställande lönsamhet. Detta grundvillkor kan inte uppfyllas av de organisationer som här avses, eftersom de inte driver konkurrensutsatt verksamhet på marknadsmässiga villkor. Företagsekonomisk lönsamhet kan inte krävas av dem. Villkoret bör kunna efterges. Om organisationerna i övrigt uppfyller villkoren för stöd till statliga affärsverk, uppdragsmyndigheter eller privata tjänste- och serviceföretag bör de kunna beviljas stöd vid utflyttning från Stockholmsregionen.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda godkännandet.
Moderaterna yrkar i kommittémotion A492 att lokaliseringsbidraget skall ersättas av en ny stödform, riskgarantilån. Vidare föreslås att sysselsättningsbidraget skall användas endast i stödområde 1 och utgå under tre år med ett maximalt belopp av 100000 kr. Bidraget förutsätts vara ett alternativ till riskgarantilånen när dessa inte passar som stödform.
Tanken att ersätta lokaliseringsbidraget med riskgarantilån har förts fram av moderaterna tidigare år -- se senast 1989/90:AU13 s. 90. Till sin konstruktion liknar dessa lån statliga kreditgarantier. Utskottet vidhåller för sin del uppfattningen att riskgarantilånen minskar möjligheterna att påverka företagen att göra regionalpolitiskt önskvärda lokaliseringsval och avstyrker motion A492 på denna punkt.
I fråga om sysselsättningsbidraget anger motionärerna att detta bör användas mycket restriktivt. Deras förslag till bidragsändringar bör ses mot bakgrund av denna inställning, som utskottet inte kan dela. Därför avstyrks motionen även i denna del.
Ett centerförslag att införa statliga kreditgarantier behandlar utskottet i avsnittet Anslagsfrågor.
Som nämnts inledningsvis tillhörde investeringsbidraget de stödformer som upphörde med 1990 års revidering av det regionalpolitiska företagsstödet. Bidraget kunde lämnas till företagsinvesteringar utanför stödområdena. Det utgick med en lägre subventionsnivå än lokaliseringsbidraget.
Stig Alemyr m.fl. (s) i motion A438, Bertil Danielsson (m) i motion A439 och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) i motion A453 yrkar att investeringsbidrag åter skall kunna beviljas privata företag. I motion A439 tilläggs att regler härom bör fastläggas i en särskild förordning. De tre motionerna bygger på erfarenheter av bidragsformen i Kalmar län.
Regeringens motiv för att avskaffa investeringsbidraget godtogs av en bred majoritet i riksdagen. Utskottet anser att vad motionärerna anfört inte är skäl för att återinföra bidraget utan avstyrker deras yrkanden.
Den branschmässiga avgränsningen av nedsättningen av socialavgifter innebär att stödformen omfattar privata verksamheter samt statliga affärsverk med följande undantag.
Från avgiftsnedsättningen har genom förra årets beslut undantagits malmgruvor, massa- och pappersindustri samt järn-, malm- och ferrolegeringsverk. Enligt tidigare gällande principer är nedsättningen inte heller tillämplig på exempelvis jord- och skogsbruk, fiske, rennäring samt sådan privat verksamhet som kan sammanfattas som lokal service, bl.a. detaljhandeln.
Vid fjolårets ärendebehandling uttalade sig moderaterna och folkpartiet i en reservation och centern i en annan för att avgiftsnedsättningen skulle omfatta all privat verksamhet.
Motsvarande yrkanden framställs i de nu föreliggande motionerna A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c), A492 av Sonja Rembo m.fl. (m) och A496 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) samt i motionerna A446 av Stina Eliasson (c), A451 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) och A463 av Ulla Orring (fp).
Med hänvisning till de överväganden som gjordes i denna fråga i samband med föregående års riksdagsbeslut, och då utskottet inte anser att några nya skäl har tillkommit för riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande, avstyrker utskottet de nu redovisade motionsyrkandena.
Miljöpartiet de gröna begär i motion A471 ett riksdagsuttalande om avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet. Motionärerna vill att riksdagen skall delge regeringen att EG-samarbetet inte får hindra en regionalt differentierad nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
Yrkandet skall ses mot bakgrund av att miljöpartiet vill ge avgiftsnedsättningen en vidsträckt användning som regionalpolitiskt medel och bl.a. förordar att en 10-procentig nedsättning skall omfatta hela Norrland och de delar av stödområdet som ligger utanför Norrland. Miljöpartiets förslag till omläggning av skatte- och avgiftspolitiken har inte vunnit anslutning i riksdagen (se bl.a. 1989/90:AU13 s. 100 och 1990/91:FiU20 s. 69--70). Det finns därför inte anledning för riksdagen att i förevarande sammanhang uttala sig i den i motionen aktualiserade frågan. Yrkandet avstyrks följaktligen av utskottet.
I anslutning härtill tar utskottet upp ett annat yrkande av miljöpartiet de gröna. I motion A17 av Inger Schörling m.fl. med anledning av proposition 1990/91:87 hänvisas till vad som sägs i propositionen på s. 237 om vikten av ett noggrant beredningsarbete inför EG-förhandlingarna kring det regionalpolitiska stödsystemet m.m. Motionärerna anser att kostnaderna för telekommunikation i hela landet måste utredas under detta beredningsarbete, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.
En parlamentariskt sammansatt kommitté har utrett statens regionalpolitiska och sociala ansvar på post- och teleområdena. Utredningsarbetet är underlag för regeringens överväganden i dessa frågor i proposition 1990/91:87, som i denna del bereds av trafikutskottet. Med hänvisning till de förestående ställningstagandena i riksdagen på hithörande område anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att ta initiativ till nya utredningar, varför motionen avstyrks i denna del.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 avskrivning av studielån som regionalpolitiskt medel. Motionärerna tänker sig att studiemedelsavgiften skall kunna efterskänkas under den tid en arbetstagare är skriven inom det av centern föreslagna resursområdet 1 (stödområde 1 med viss utvidgning). I anslutning härtill bör redovisas att Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) i motion A479 förordar att riksdagen skall uttala sig för att det regionalpolitiska stödet framdeles får en mer individinriktad karaktär än för närvarande.
Utskottet gjorde förra året vissa uttalanden med anledning av då föreliggande motionsyrkanden om att komplettera företagsstödet med individinriktade åtgärder, se 1989/90:AU13 s. 109--111. Någon åtgärd med anledning av yrkandena var utskottet dock inte berett att föreslå. Utskottet anser att det inte heller är motiverat att föreslå något riksdagens initiativ på grund av de nu framställda yrkandena, som för den skull avstyrks.
I vänsterpartiets partimotion A22, väckt med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, hemställer motionärerna att staten bör gå in med regionalpolitiska medel, speciellt för forskning och utveckling, till underleverantörerna. Underleverantörerna har en mycket stor betydelse för den framtida tillväxten i hela Sverige. De finns på en mängd orter i landet och bidrar därmed till en jämnare regional utveckling.
Med anledning av detta yrkande vill utskottet fästa uppmärksamheten på att medel för forskning och utbildning för underleverantörer i utsatta regioner kan komma till stånd genom att länsstyrelsen ställer projektpengar till förfogande för sådan verksamhet. Dessutom kan de medel som står till regeringens disposition för senare fördelning och för bl.a. länsövergripande projekt användas för sådant ändamål som anges i motionen. Enligt underhandsuppgift från industridepartementet har länen i södra Sverige inkommit med en begäran om medel till ett sådant underleverantörsprojekt. Ansökan är under behandling i regeringskansliet. Motionen bör därför i nu behandlad del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beslutsordningen
Stödärendena avgörs av regeringen, statens industriverk (SIND) eller länsstyrelserna. Tidigare fattades vissa beslut också av länsarbetsnämnderna och de regionala utvecklingsfonderna. När det gäller lokaliseringsbidragen beror det bl.a. på investeringskostnaden om ett stödärende skall avgöras av länsstyrelsen eller centralt.
Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjdes den 1 juli 1990 från 12 till 15 milj.kr. Regeringen har med verkan från den 1 februari 1991 höjt beloppet till 20 milj.kr. och hemställer i budgetpropositionen att riksdagen skall godkänna åtgärden.
Folkpartiet liberalerna yrkar i partimotion A496 att beloppsgränsen höjs till 25 milj.kr. Centern föreslår i kommittémotion A491 att gränsen sätts vid 30 milj.kr. Beslut om projekt överstigande detta belopp skall meddelas av regeringen, som bör anmäla sina beslut till riksdagen. SIND får därmed i fortsättningen enligt centern endast en beredande och uppföljande roll. De anslagsmässiga konsekvenserna av centerförslagen redovisas i avsnittet Anslagsfrågor.
Regeringen motiverar sin beloppshöjning med att det s.k. länsanslaget under senare år har räknats upp kraftigt, medan anslaget Lokaliseringsbidrag m.m., som regeringen och SIND disponerar, inte har ökat på motsvarande sätt. Därutöver anförs att man vid bestämmandet av beloppsgränsen har att väga önskemålet att genom fortsatt delegering förenkla beslutsprocessen mot nödvändigheten att ta hänsyn till konkurrensvillkor och stödets påverkan på andra företag, vilket enligt propositionen kan vara svårt att göra på länsnivå.
Utskottet anser att man i denna avvägningsfråga inte bör gå längre än regeringen har gjort. Det kan erinras om att beloppsgränsen under mindre än ett år har höjts från 12 till 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker således att riksdagen lämnar regeringen det begärda godkännandet, vilket samtidigt innebär att utskottet avstyrker de beloppsgränser som förordas i motionerna. Med detta ställningstagande har utskottet inte anledning att närmare gå in på de övriga förändringar i handläggningsordningen som centermotionen föreslår. Utskottet avstyrker motionen även på den punkten.
Sedan gammalt har det funnits möjlighet att bevilja företag ett förhöjt lokaliseringsbidrag. Nu gäller att högsta bidrag med 35 % i stödområde 1 och 20 % i stödområde 2 undantagsvis kan höjas till 50%. Sådana beslut fattas av regeringen.
Folkpartiet liberalerna i partimotion A496 och Ulla Orring (fp) i motion A463 anser att länsstyrelserna bör tilldelas befogenhet att bevilja förhöjt stöd och yrkar att riksdagen skall fatta beslut härom.
Förhöjt lokaliseringsbidrag skall medges endast i rena undantagsfall. Detta talar för att prövningen bör ske centralt hos regeringen. Utskottet har på denna punkt en annan mening än motionärerna och avstyrker därför deras yrkanden.
Stödområdesindelningen
För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområde. Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för regionalpolitiskt stöd är sedan olika beroende på omfattningen och karaktären av ortens problem.
Riksdagen beslöt som ovan nämnts om en ny permanent stödområdesindelning i juni 1990. Beslutet innebar att antalet stödområden begränsades från tre, nämligen A, B och C, till två stödområden, 1 och 2, fr.o.m. den 1 juli 1990. Vid sidan av inplacering i permanent stödområde finns möjlighet för regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem i tillfälligt stödområde. Regeringen kan också besluta om stöd till företag utanför stödområde samt om synnerliga skäl föreligger lämna högre bidrag än normalt. Följande kommuner är inplacerade i stödområdena 1 och 2:
Stödområdesindelning
00>Län och kommun 51>Stödområde
Norrbottens län
00>Arjeplog 60>1 00>Arvidsjaur 60>1 00>Gällivare 60>1 00>Haparanda 60>1 00>Jokkmokk 60>1 00>Kalix 60>1 00>Kiruna 60>1 00>Pajala 60>1 00>Överkalix 60>1 00>Övertorneå 60>1
Västerbottens län
00>Dorotea 60>1 00>Malå 60>1 00>Sorsele 60>1 00>Storuman 60>1 00>Vilhelmina 60>1 00>Åsele 60>1
Jämtlands län
00>Berg 60>1 00>Härjedalen 60>1 00>Krokom, del av (Hotagen, 00>Laxsjö, Föllinge, Offerdal och Alsen) 60>1 00>Ragunda 60>1 00>Strömsund 60>1
Norrbottens län
00>Boden, del av 00>(Edefors och Gunnarsbyn) 60>2 00>Piteå, del av 00>(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)60>2 00>Älvsbyn 60>2 00>Bjurholm 60>2 00>Lycksele 60>2 00>Norsjö 60>2 00>Skellefteå, del av 00>(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)60>2 00>Vindeln 60>2
Jämtlands län
00>Bräcke 60>2 00>Åre 60>2
Västernorrlands län
00>Sollefteå 60>2 00>Sundsvall, del av 00>(Holm och Liden) 60>2 00>Ånge 60>2 00>Örnsköldsvik, del av 00>(Anundsjö, Björna, Skorped och 00>Trehöringsjö) 60>2
Gävleborgs län
00>Hofors 60>2 00>Ljusdal 60>2
Kopparbergs län
00>Avesta 60>2 00>Ludvika 60>2 00>Malung 60>2 00>Mora, del av (Venjan 00>och Våmbhus) 60>2 00>Orsa 60>2 00>Smedjebacken 60>2 00>Vansbro 60>2 00>Älvdalen 60>2
Västmanlands län
00>Fagersta 60>2 00>Norberg 60>2 00>Skinnskatteberg 60>2
Örebro län
00>Hällefors 60>2 00>Ljusnarsberg 60>2
Värmlands län
00>Arvika 60>2 00>Eda 60>2 00>Filipstad 60>2 00>Hagfors 60>2 00>Munkfors 60>2 00>Sunne 60>2 00>Säffle 60>2 00>Torsby 60>2 00>Årjäng 60>2
Älvsborgs län
00>Bengtsfors 60>2 00>Dals-Ed 60>2 00>Åmål 60>2
Åtta kommuner är för närvarande inplacerade i tillfälligt stödområde, nämligen Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga, Storfors, Nordanstig, Söderhamn, Kramfors och Härnösand.
Stödområdesindelningen tas upp i flera motioner.
I folkpartiet liberalernas motion A496 yrkas att regeringen snarast bör initiera en översyn av stödområdesindelningen. Den nya indelningen har enligt motionärerna tillkommit utan närmare överväganden. Det var svårt att förutse och förebygga alla problem som skulle uppkomma.
Utskottet vill erinra om utskottets tidigare vid flera tillfällen framförda åsikt, senast i betänkandet 1989/90:AU13, att det är viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för ofta utan bör ligga fast under en längre tid. Den av utskottet förra året förordade och av riksdagen beslutade indelningen är enligt utskottets bedömning väl avvägd och bör således ligga fast. Motionen avstyrks därför i nu behandlad del.
I centerns kommittémotion A491 föreslås att begreppet stödområde utmönstras och ersätts med resursområde. Berörda områden är tillgångsområden och bidrar bl.a. årligen till folkhushållet med miljarder, i t.ex. vinster från vattenkraften och exportinkomster från skogs- och gruvnäringarna.
Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) framför i motion A479 synpunkter liknande partiets.
Förra året behandlade utskottet likartade motioner från samma motionärer och ansåg sig inte kunna biträda förslaget. Utskottet har inte ändrat uppfattning utan avstyrker motionerna i aktuella delar.
Agne Hansson och Marianne Jönsson redogör i samma motion, A479, för sin uppfattning om en resursområdesindelning i ett A-, B- och C-område.
Utskottet hänvisar till sin ovan redovisade uppfattning att indelningen i stödområden bör ligga fast under en längre period. Motionen avstyrks därför i nu aktuell del.
Följande motioner tar upp yrkanden om inplacering eller ändring av inplacering av enskilda kommuner i stödområde:
Motioner 49>Kommuner 87>Förslag
00>A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c)
49>Torsby (övre delen) 96>1 49>Örnsköldsvik 96>1 49>(Solbergs kyrkobok- 49>föringsdistr.) 49>Sollefteå 96>1 49>(Ramsele, Edsele, 49>Ådalsliden, Junsele) 49>Bräcke 96>1 49>Bjurholm 96>1 49>Lycksele 96>1 49>Norsjö 96>1 49>Vindeln 96>1 49>Skellefteå (Fällfors, Jörn,96>1 49>Kalvträsk) 49>Älvsbyn 96>1 49>Piteå (Markbygdens kyrkobok-96>1 49>föringsdistr.) 00>
00>A405 av Per-Ola Eriksson (c) 49>Älvsbyn 96>1 49>Piteå (Markbygdens kyrkobok-96>1 49>föringsdistr.)
00>
00>A501 av Bengt Hurtig (v) 49>Älvsbyn 96>1 49>Boden (Edefors och Gunnarsbyn)96>1 49>Piteå (Markbygdens kyrkobok- 96>1 49>föringsdistr.)
00>
00>A407 av Leif Marklund (s) 49>Älvsbyn 96>1
00> 00>A463 av Ulla Orring (fp) 49>Bjurholm 96>1 49>Lycksele 96>1 49>Norsjö 96>1 49>Vindeln 96>1 49>Skellefteå (Fällfors, Jörn,96>1 49>Kalvträsk)
00>A470 av Ingrid Hemmingsson (m) 49>hela Jämtland med 96>1 49>undantag av Östersunds 49>tätort
00>A445, 00>A446 av Stina Eliasson (c) 49>Bräcke 96>1
00>A456 av Nils-Olof Gustafsson (s) 49>Bräcke 96>1
00>A446 av Stina Eliasson (c) 49>Åre 96>1 49>hela Krokom 96>1 49>Östersund 96>1 49>(Häggenås och Näs 49>församl.)
00>A412 av Sigge Godin (fp) 49>Ånge 96>1
00>A417 av Göran Engström och 00>Birgitta Hambraeus (båda c) 49>Hedemora 96>2
00>A441 av Iréne Vestlund (s) 49>Hedemora 96>2
00>A484 av Birgit Henriksson (m) 49>Hallstahammar
00>A401 av Birger Andersson (c) 49>Hallstahammar 96>2
00>A423 av Ulla Berg (s) 49>Hällefors 96>1
00>A502 av Gunhild Bolander (c) 49>Gotland 96>2
00>A479 av Agne Hansson och 00>Marianne Jönsson (båda c) 49>Högsby 69>(resursområde C)96>2 49>Torsås 71>" 96>2 49>Hultsfred 71>" 96>2 49>Mönsterås71>" 96>2 49>Emmaboda 71>" 96>2 49>Nybro 71>" 96>2 49>Oskarshamn 71>" 96>2 49>Västervik 71>" 96>2 49>Vimmerby 71>" 96>2 49>Borgholm 71>" 96>2 49>Mörbylånga 71>" 96>2 49>utom församl:a 49>Glömminge, Algutsrum, 49>Torslunda
Utskottet behandlade likartade motionsyrkanden förra året och fann då inte skäl biträda dessa. Även om situationen i vissa av de kommuner som nämns i motionerna till följd av läget på arbetsmarknaden är bekymmersam vidhåller utskottet sin ovan redovisade uppfattning att stödområdesindelningen inte bör ändras för ofta.
Utskottet vill dock hänvisa till sina uttalanden i samband med förra årets behandling av regionalpolitiken såvitt gäller Bräcke, Ramsele och Junsele samt Älvsbyn (1989/90:AU13 s. 214, 218, 223). Uttalandena redovisas dessutom såvitt gäller de tre sistnämnda orterna i det kommande avsnittet om Regionalpolitiska insatser i län och regioner under resp. län.
I proposition 1990/91:125 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 föreslås en höjning med 200 milj.kr. av anslaget till lokaliseringsbidrag från tidigare föreslagna 350 milj.kr. Industriministern anför därvid att man under innevarande budgetår har fattat beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag för sammanlagt över 300 milj.kr. En betydande del av dessa medel har lämnats för utflyttning av arbetsplatser inom den privata tjänste- och servicesektorn från Stockholmsregionen. I dagens läge är det särskilt angeläget att ta till vara den fortsatta investeringsviljan för att förverkliga ytterligare investeringsprojekt i regionalpolitiskt prioriterade områden, framhåller industriministern. Utskottet kommer i den fortsatta framställningen, närmare bestämt i avsnittet om Anslagsfrågor, att behandla förslaget om ökat anslag till lokaliseringsbidrag.
Utskottet vill peka på att regeringen förutom att tillfälligt placera kommuner i stödområde har möjlighet att lämna särskilt regionalpolitiskt stöd vid uppkommande problem i kommunerna utanför stödområdet.
Slutligen kan noteras att regeringen i kompletteringspropositionen har lagt fram ett omfattande arbetsmarknadspolitiskt program för att motverka arbetslösheten. Utskottet kommer senare under våren att få ta ställning till dessa förslag.
Med det anförda avstyrks motionerna A401, A405, A407, A412, A417, A423, A441, A445, A446, A456, A463, A470, A479, A484, A491, A501 och A502 i nu aktuella delar.
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
Stödformerna
Förra årets ändringar av glesbygdsstödet innebar bl.a. beloppshöjningar för avskrivningslånen till företag och för bidragen till kommersiell service och till uthyrningsstugor. Två stödformer avskaffades, nämligen stödet till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS-stödet) och bidragen till landsting och kommuner för samhällelig service.
Regeringen föreslår inte nya förändringar av glesbygdsstödet.
Ändringarna föregående år medförde bl.a. att högstbeloppen för avskrivningslån och för bidrag till uthyrningsstugor höjdes från 300000 till 350000 kr. resp. från 60000 till 80000 kr.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 att de aktuella maximibeloppen höjs till 500000 kr. för avskrivningslånen och till 100000 kr. för bidraget till uthyrningsstugor.
Motionsförslagen är en upprepning av vad centern förordade vid förra årets riksdagsbehandling. Centerförslagen vann inte riksdagens bifall, och utskottet finner inte skäl att föreslå riksdagen att nu ändra sitt ställningstagande utan avstyrker motionen i förevarande del.
Bidraget till kommersiell service höjdes samtidigt från 60000 till 80000 kr. Karl-Erik Persson m.fl. (v) begär i kommittémotion A489 att beloppet skall höjas till 100000 kr.
Även yrkandet i motion A489 är en upprepning av ett förra året framfört förslag, som riksdagen lämnade utan bifall. Inte heller i detta fall anser utskottet att det föreligger skäl för riksdagen att ändra ståndpunkt. Yrkandet avstyrks följaktligen.
Iris Mårtensson m.fl. (s) samt Bertil Måbrink och Karl-Erik Persson (båda v) föreslår i de praktiskt taget likalydande motionerna A427 och A434 dels att glesbygdsstöd till immateriella investeringar skall kunna lämnas utan samband med stöd till materiella investeringar, dels att utvecklingsbidrag (enligt motion A434 offertstöd) skall kunna lämnas till företag som flyttar inte bara från Stockholmsområdet utan även från andra storstadsområden.
Bidrag till s.k. mjuka investeringar såsom produktutveckling och marknadsföring kan, som motionärerna påpekar, inom ramen för det regionalpolitiska företagsstödet ges i form av utvecklingsbidrag utan samband med annat stöd. Till förändringarna av glesbygdsstödet våren 1990 hör att det blev möjligt att även i den formen ge stöd till mjuka investeringar. Kostnaderna för sådana investeringar får alltså räknas in i underlaget för att bestämma stödets storlek. Vid framläggande av detta förslag uttalade industriministern (prop. 1989/90:76 s. 173) att den nya möjligheten borde begränsas till de fall då stöd samtidigt lämnas till fysiska investeringar. Motionärerna anser att detta är en olycklig begränsning.
Som utskottet ser det har det gått för kort tid för att man skall kunna dra några slutsatser baserade på praktiska erfarenheter av den nya bidragsmöjligheten. Utskottet anser därför att det saknas underlag för ett nytt ställningstagande. Inte heller delar utskottet motionärernas uppfattning att det i rådande läge vore lämpligt att med utvecklingsbidrag (offertstöd) stimulera till företagsutflyttningar från fler storstadsområden än Stockholmsregionen, exempelvis från de i motionerna nämnda Göteborgs- och Malmöregionerna.
Utskottet avstyrker de båda motionerna med hänvisning till det ovan anförda.
Servicefrågor
Förslag som syftar till att vidmakthålla och bygga ut social service på olika områden i glesbygd och på landsbygden föreslås i flera motioner.
Möjligheterna att utnyttja postverkets organisation för social service tas upp i motionerna A402 och A489. I den först nämnda motionen förordar Pär Granstedt (c) att ett nätverk av lokala servicekontor skall byggas upp med utgångspunkt från postverkets kontorsorganisation. Motionären föreslår att en utredning skall tillsättas med uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga upp lokala servicekontor.
I motion A489 föreslår Karl-Erik Persson m.fl. (v) att en utredning skall tillsättas med uppgift att se över de regler som hindrar postverket från att bygga ut social service i glesbygd. Med anledning av motionsförslagen vill utskottet anföra följande.
Stat- och kommunberedningen redovisade i betänkandet (SOU 1990:72) Lokalkontor -- ett medel för sektorsamordning, förbättrad service, regional service och regional utveckling förekomsten av lokalkontor samt föreslog hur en fortsatt utveckling av lokalkontor borde gå till. Vidare har en dokumentation och utvärdering av projektet Samordning av lokal offentlig service i Västernorrlands län presenterats i betänkandet Ds 1990:22. Projektet har i december 1990 fått fortsatt stöd. Post- och teleutredningen har i betänkandet (SOU 1990:27) Affärsverk med regionalt och socialt ansvar lagt fram förslag om bl.a. postverkets regionala och sociala ansvar. I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt behandlas bl.a förslagen i nämnda betänkande. Regeringen bedömer i motsats till utredningen att postverket, utan ändrade verksamhetsförutsättningar, kommer att få svårigheter att inom ramen för den egna verksamheten upprätthålla den nuvarande servicenivån. Regeringen anser att statsmakternas krav på en vardaglig och rikstäckande kontors- och kassaservice skall ligga fast men att nuvarande mål behöver definieras på ett tydligare sätt. Vidare behöver formerna för hur målen skall uppfyllas och finansieras omprövas. I propositionen aviseras att förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall ses över.
Mot här angiven bakgrund finner utskottet att syftet med förslagen i motionerna A402 och A489 i allt väsentligt är tillgodosett. Motionerna i här aktuella delar påkallar alltså inte någon riksdagens åtgärd.
Stöd till kommersiell service utgår enligt glesbygdsförordningen med högst 80000 kr. I motion A473 föreslår Ulla Orring m.fl. (fp) med hänvisning till motivering i motion 1990/91:L724 att riksdagen skall uttala sig för att stödet till butiker i glesbygd även fortsättningsvis skall utgå.
Riksdagen har i juni 1990 slagit fast nuvarande beloppsgränser för det här aktuella stödet. Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslag om en höjning av beloppsgränserna.
Utskottet finner inte anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.
I motion A496 framhåller Bengt Westerberg m.fl. (fp) att det är angeläget att söka få fram nya former för att tillgodose behovet av service i glesbygd. Motionärerna anför att statliga myndigheter skall pröva möjligheterna att köpa tjänster hos befintliga privata aktörer innan den statliga verksamheten läggs ner.
Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet erinra om att riksdagen anslöt sig till regeringens förslag i proposition 1989/90:76 att länsstyrelsen skall, i första hand i glesbygdsområden, kunna ta upp överläggningar för att samordna offentlig service med annan på orten existerande verksamhet innan statlig service får läggas ned. I propositionen framhölls att den förstärkta länsstyrelserollen bör leda till att alternativa lösningar verkligen prövas. Vidare borde den s.k. blandningsmodellen prövas även vad gäller olika samhällsorgans service på landsbygden. Det innebär att varje sektor bör ha huvudansvaret för att verksamheten uppfyller de krav som de regionalpolitiska målen ställer.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att det aktuella förslaget i motion A496 i allt väsentligt är tillgodosett och alltså inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Inger Schörling m.fl. (mp) erinrar i motion A455 om att glesbygdsdelegationen utarbetat ett program för 90-talets landsbygdspolitik. Motionärerna anser att regeringen bör ta fasta på delegationens program och under hösten 1991 lägga fram en proposition om landsbygdspolitiken under 90-talet.
Med anledning av motionärernas förslag konstaterar utskottet att det program som glesbygdsdelegationen den 23 november 1989 antog har varit ett underlag för regeringen i arbetet med den regionalpolitiska propositionen. Programmet finns dokumenterat i betänkandet (Ds 1990:10) Hela Sverige skall leva! -- ett landsbygdsprogram för 90-talet.
Med åberopande av det anförda avstyrks motion A455 i nu behandlad del.
I motion A457 föreslår Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) att Expertgruppen för regional utveckling (ERU) skall få i uppdrag att planera praktiska försök med decentraliserat glesbygdsstöd och att samordna de många formerna och aktörerna i stödsystemet till färre.
Den myndighet -- glesbygdsdelegationen -- som enligt riksdagens beslut inrättades våren 1990 har ansvaret för samordning av insatser för glesbygds- och landsbygdsutveckling. Till myndighetens uppgifter hör att arbeta med utredningsfrågor för att förbättra glesbygds- och landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i olika delar av landet. Information och rådgivning i glesbygdsfrågor tillhör också glesbygdsdelegationens uppgifter.
Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att de uppgifter som motionärerna vill lägga på ERU ingår i glesbygdsdelegationens ansvarsområde. Utskottet avstyrker därför motion A457.
I motion A505 föreslår Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga insatser för landsbygdsutveckling. I den motivering som lämnas i motion Sk436 för motionärerna fram förslag om åtgärder på olika områden. Motionärerna anför att utvecklingsmöjligheterna finns i jordbruket, i skogsbruket och särskilt hos människorna själva. Initiativkraften måste lockas fram. Det bör enligt motionärerna vara möjligt att stimulera en stor del av den värmländska landsbygdens befolkning att pröva idéer som kan ge ökade inkomster.
Utskottet har i det föregående redovisat de uppgifter som glesbygsdelegationen har. Delegationen skall bl.a. arbeta med utvecklingsfrågor för att förbättra glesbygds- och landbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i olika delar av landet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i här aktuell del.
I motion A496 föreslår Bengt Westerberg m.fl. (fp) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om speciella regionalpolitiska insatser i områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande.
Våren 1990 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande av samma innebörd som det här aktuella. Utskottet framhöll bl.a. följande. Kvantitativa faktorer som en hög arbetslöshet eller låg sysselsättningsgrad kan, men behöver inte vara, tecken på att regionen generellt sett har svåra problem. Det kan vara effekter av strukturomvandlingsproblem. En sådan region kan trots tillfälliga problem ha goda utvecklingsförutsättningar. I båda fallen är det en uppgift för regionalpolitiken att förbättra betingelserna för en positiv utveckling. Med det sagda vill utskottet betona att den permanenta stödområdesindelningen bara är en -- om än viktig -- del av regionalpolitiken. Vid sidan därav bör möjligheterna finnas t.ex. att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem i tillfälligt stödområde eller att genomföra infrastrukturåtgärder i regioner där behoven är särskilt stora.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet ändra sin tidigare inställning. Utskottet avstyrker således motion A496 i nu behandlad del.
I motion A489 tar Karl-Erik Persson m.fl. (v) upp frågan om hur äldres boende i glesbygd bör utformas. Motionärerna anser att mindre institutioner nära hemmiljön är att föredra framför stora servicehem i tätorter.
Med anledning av ett motionsyrkande som helt överensstämmer med det här aktuella framhöll utskottet i betänkande 1989/90:AU13 när det gäller boendet på landsbygden att det är angeläget att underlätta boendet både för äldre och yngre. Enligt utskottets uppfattning är det arbete som bedrivs av arbetsgruppen för boende- och servicefrågor på landsbygden därför av stor betydelse för att lösa de speciella problem som hänger samman med dessa frågor. Utskottet avstyrkte därmed motionsyrkandet som avslogs av riksdagen.
Utskottet anser att motion A489 i här aktuell del inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
I motion A414 föreslår Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) att riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av att ta till vara äldres och invandrares kunskap och erfarenhet. Motionärerna anser att pensionärers och invandrares kunskaper bl.a. inom hantverksyrkena bör tas till vara. Härigenom skulle bl.a. glesbygdens infrastruktur kunna byggas upp.
Utskottet har i det föregående redovisat glesbygdsdelegationens uppgifter. Med hänvisning härtill utgår utskottet från att den fråga som motionärerna tagit upp beaktas av myndigheten. Något uttalande från riksdagens sida är inte påkallat. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Insatser för kvinnor i glesbygd
I motion A409 framhåller Britta Bjelle (fp) att det är viktigt att stärka förutsättningarna för kvinnor att leva och verka i Norrbottens inland. Det behövs enligt motionären ökade insatser i fråga om utbildning, fritid och kultur. Det är också viktigt med stimulanser till entreprenörskap inom vanliga kvinnoområden och även inom den offentliga sektorn. Motionären föreslår att glesbygdsdelegationen skall få i uppdrag att utarbeta program och initiera projekt med syfte att förbättra livsvillkoren för kvinnor i Norrbottens inland så att de motiveras att bli kvar i sin hembygd. Insatsen bör genomföras i samverkan med regionala och lokala myndigheter och intresseorganisationer.
Ulla Orring (fp) påpekar i motion A463 att avsaknaden av en varierad arbetsmarknad och bristen på fritidssysselsättning i Norrlands inland leder till att främst de unga kvinnorna flyttar ut. Motionären vill att olika åtgärder, bl.a. utbildningsmöjligheter på hemorten och ett ökat kulturutbud, skall vidtas för att förhindra denna utflyttning.
I motion A472 föreslår Karin Israelsson (c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnornas situation i södra Lappland. I den motivering till förslaget som lämnas i motion T246 erinras bl.a. om de problem som ofta uppstår vid chefsrekrytering både inom den statliga och den privata sektorn på grund av svårigheten att finna arbete till medföljande make resp. maka. Staten måste, säger motionären, ta sitt ansvar och förhindra ytterligare indragningar av statliga tjänster som kan innebära arbetstillfällen.
I motion A449 föreslår Eva Goës och Roy Ottosson (båda mp) satsningar på kultur, utbildning och goda kommunikationer för att motverka utflyttningen av kvinnor från Västernorrlands län.
I motion A501 anför Bengt Hurtig (v) att det regionalpolitiska stödet bör få en sådan inriktning att kvinnor kan stimuleras att bo i alla kommuner. Motionären vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Med anledning av samtliga dessa motioner vill utskottet erinra om att utskottet för ett år sedan i betänkandet 1989/90:AU13 ingående behandlade frågan om åtgärder för att förbättra kvinnornas förutsättningar att bo och verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i stödområdena. Utskottet delade regeringens uppfattning att det är viktigt att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i landets olika delar. Utskottet uttryckte också sin tillfredsställelse över att länsanslagen liksom medel från det föreslagna anslaget för infrastrukturåtgärder skall få användas till insatser inom kulturområdet.
Utskottet vill även påpeka att könskvoteringsregeln i det regionalpolitiska stödet bidrar till att värna om kvinnors sysselsättning i stödområdet och till att bryta den traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja åtgärder för kvinnor i glesbygd via länsanslaget och infrastrukturanslaget.
Utskottet vill i detta sammanhang informera om att regeringen i november 1990 har anslagit 2 milj.kr. till glesbygdsdelegationen för genomförande av ett handlingsprogram för kvinnor på landsbygd. I detta handlingsprogram tas bl.a. upp strategier för att utveckla kvinnoperspektiv inom regional- och landsbygdspolitiken, projekt för småskalig livsmedelsproduktion, uppföljning och samordning av lokala textilprojekt, utveckling av telestugorna m.m.
Utskottet vill ånyo understryka att det är viktigt att kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i landets olika delar. En rad åtgärder har också -- som framgår av redovisningen i det föregående -- vidtagits i detta syfte. Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen i proposition 1990/91:113 om en ny jämställdhetslag, m.m. bl.a. gör bedömningen att stödet för de personer som genomgått en för sitt kön otraditionell utbildning bör förstärkas inför övergången till arbete. I propositionen behandlas även den regionala utvecklingen, och det aviseras att SIND, glesbygdsdelegationen och länsstyrelserna under år 1991 kommer att få i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av regionalpolitiska insatser för kvinnor. Regeringens förslag behandlas i utskottets betänkande 1990/91:AU17.
Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att flera av de åtgärder som motionärerna föreslår har vidtagits eller planeras. Utskottet anser därför att motionerna i här aktuella delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Maud Björnemalm m.fl. (s) tar i motion A415 upp arbetsmarknadsläget för kvinnor i Bergslagen. Motionärerna anför att det är viktigt med särskilda kvinnosatsningar i Bergslagen om regionen skall utvecklas. De anser att ett särskilt resurscentrum för kvinnor i Örebro och Västmanlands län bör skapas. Detta centrum skall ha ett övergripande ansvar för att förbättra kvinnors ställning och utbildning i arbetslivet.
Utskottet vill framhålla att ett sådant resurscentrum för kvinnor kan skapas genom samverkan mellan olika länsorgan utan något initiativ från riksdag eller regering. Motionen behöver därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
I motion A489 vill Karl-Erik Persson m.fl. (v) att regeringen skall lägga fram förslag om forskningsprojekt med särskild inriktning på kvinnor på landsbygden. Motionärerna anser att inom ERU bör forskningsinsatserna till övervägande del inriktas på kvinnor under de kommande åren.
I propositionen om en ny jämställdhetslag framhåller regeringen (s. 18) att det på flera områden finns behov av förbättrad kunskap om hur ekonomisk-politiska åtgärder återverkar på olika grupper av kvinnor och män. Utökad forskning behövs om fördelningen av obetalt och betalt arbete i samhället och dess konsekvenser. Det gäller såväl inflytande, arbetskraftsförsörjning och arbetsdelning på arbetsmarknaden som fördelning av ansvar och ekonomiska resurser inom familjen. I propositionen påpekas också att kvinno- och jämställdhetsforskning inom högskolan har byggts ut genom inrättande av professurer i ämnet. I 1990 års forskningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, UbU25, rskr. 328) påpekas det angelägna i att forskning med kvinno- och jämställdhetsperspektiv uppmärksammas och stöds av samtliga råd och sektorsorgan för forskning.
Med hänvisning till det anförda samt till vad utskottet anfört i det föregående om glesbygdsdelegationens uppgifter avstyrker utskottet motionen i här aktuell del.
Karl-Erik Persson m.fl. (v) anför i motion A489 att om man vill utveckla ungdomars livsmiljö på landsbygden måste sådana fritidsaktiviteter som tillgodoser flickornas intressen prioriteras.
Utskottet avstyrkte våren 1990 ett motionsförslag med samma innebörd som det nu föreliggande. Utskottet anser inte att det här aktuella förslaget ger underlag för en annan bedömning än den som utskottet gjorde förra året. Motion A489 i nu behandlad del avstyrks alltså.
Anslagsfrågor
Lokaliseringsbidrag m.m.
00>1989/90 15>Utgift 48>605 164 349 57>Reservation 100>1 094 719 148 00>1990/91 15>Anslag 48>350 000 000 00>1991/92 15>Prop. 48>350 000 000
Den 1 juli 1990 var 159 milj.kr. av reservationsmedlen obundna av tidigare beslut.
Regeringen begär under punkten G 1 i budgetpropositionen (s. 103--104) för nästa budgetår ett reservationsanslag på ovan angivna 350 milj.kr. Vidare föreslår regeringen i proposition 1990/91:125, bilaga 9, att riksdagen på tilläggsbudget II för innevarande budgetår skall anvisa ytterligare 200 milj.kr.
Moderaterna föreslår i kommittémotion A492 att riksdagen skall avslå regeringens framställning om anslag för nästa budgetår med hänvisning till förslaget i samma motion att ersätta lokaliseringsbidragen med riskgarantilån. För dessa lån yrkar moderaterna att riksdagen skall anvisa ett nytt anslag på 250 milj.kr.
Centern yrkar i kommittémotion A491 -- som en följd av motionens förslag att vidga länsstyrelsernas beslutsrätt i bidragsärendena -- att förevarande anslag minskas med 250 milj.kr. och att anslaget till Regionala utvecklingsinsatser räknas upp med motsvarande belopp. För de projekt som enligt motionen i fortsättningen skall avgöras av regeringen, dvs. projekt med en kostnad överstigande 30 milj.kr., bör regeringen få disponera en beslutsram på 200 milj.kr. Vidare föreslår centern att statliga kreditgarantier införs och att härför anslås ett anslag på 1000 kr.
Miljöpartiet de gröna förespråkar i motion A471 en ökad tonvikt vid generella insatser i regionalpolitiken, såsom regionalt differentierade arbetsgivaravgifter, överföring av medel från löntagarfonderna till kommunala närfonder, sänkt moms för kollektivtrafik och för hotell och restauranger, särskilda skatterabatter för glesbygdsbor m.m. Med hänsyn härtill anser miljöpartiet att det riktade regionalpolitiska stödet kan minskas och föreslår att det här aktuella anslaget sänks med 175 milj.kr. I det följande redovisas att miljöpartiet vill minska också anslagen Regionala utvecklingsinsatser och Sysselsättningsbidrag.
Utskottet behandlar först frågan om anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92. Avslutningsvis i denna punkt återkommer utskottet till regeringens förslag om medel på tilläggsbudget m.m.
I det föregående har utskottet avstyrkt moderaternas förslag om riskgarantilån liksom centerns förslag beträffande länsstyrelsernas beslutsrätt. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet dels moderaternas förslag att ersätta anslaget till lokaliseringsbidrag med ett nytt anslag till riskgarantilån, dels centerförslaget om anslagsminskning och det därtill knutna förslaget om en beslutsram för regeringen.
Utskottet konstaterar i det tidigare avsnittet Företagsstöd att miljöpartiets förslag till omläggning av skatte- och avgiftspolitiken inte har vunnit anslutning från riksdagens sida. Dessa förslag kan därför inte läggas till grund för att minska tilldelningen av anslagsmedel till regionalpolitiken på det sätt miljöpartiet anser vara möjligt. I nu föreliggande sammanhang avstyrker utskottet yrkandet i mp-motionen A471 om sänkt anslag för lokaliseringsbidrag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna A471, A491 och A492 i nu behandlade delar anvisar anslag till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 med det belopp regeringen har begärt, 350 milj.kr.
Som ovan refererats yrkar centern i kommittémotion A491 att stödsystemet kompletteras med statliga kreditgarantier. Utskottet erinrar om att ett motsvarande centeryrkande avslogs av riksdagen förra året. Motionärerna anser att kreditgarantier behövs med hänsyn till att lokaliseringslånen har avskaffats. Utskottet delar inte den uppfattningen utan avstyrker det nu framställda motionsyrkandet.
Den av regeringen begärda förstärkningen av anslaget för innevarande budgetår med 200 milj.kr. tillstyrks av utskottet, som med tillfredsställelse tar fasta på vad som sägs i proposition 125 om att en betydande del av bidragsmedlen har lämnats för att flytta ut arbetsplatser inom den privata tjänste- och servicesektorn från Stockholmsregionen.
I föregående års regionalpolitiska beslut ingick att Stiftelsen Industricentras verksamhet skulle avvecklas. I proposition 125 anmäls att stiftelsens fastigheter har sålts, och villkoren för överlåtelserna redovisas. Propositionens redovisning ger inte utskottet anledning till särskilt uttalande, och utskottet föreslår att riksdagen lägger den till handlingarna.
Regionala utvecklingsinsatser
00>1989/90 15>Utgift 48> 754 847 573 57>Reservation 100>972 520 832 00>1990/91 15>Anslag 48>1 050 000 000 00>1991/92 15>Prop. 48> 972 000 000
Den 1 juli 1990 var av reservationsmedlen ca 100 milj.kr. obundna av tidigare beslut.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 2 (s. 104--105) ett med 78 milj.kr. minskat anslag.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 att anslaget uppförs med 1300 milj.kr. Av denna höjning med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag utgör 250 milj.kr. det belopp centern vill föra över från anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. Resterande 78 milj.kr. motsvarar den anslagsminskning som regeringen föreslår och centern motsätter sig.
Karl-Erik Persson m.fl. (v) yrkar i motion A489 att anslaget räknas upp med sammanlagt 96 milj.kr. jämfört med regeringens förslag, varav 10 milj.kr. är avsett att finansiera det utökade butiksstöd vänsterpartiet föreslår.
Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar i motion A471 av skäl som redovisats i föregående anslagspunkt å andra sidan en anslagssänkning med 425 milj.kr. i förhållande till regeringsförslaget.
I sammanhanget bör antecknas att regeringen i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt har föreslagit att ytterligare 3,5 milj.kr. anvisas på anslaget för insatser på Öland och Gotland. Beloppet motsvarar hittills utgående arealbidrag till betodlare. Denna del av proposition 87 har efter remiss till näringsutskottet överlämnats till arbetsmarknadsutskottet för beredning.
Utskottet godtar regeringens bedömning av medelsbehovet på anslaget för nästa budgetår och avstyrker de ovan redovisade motionsyrkandena. Anslag bör alltså anvisas av riksdagen med 975,5 milj.kr. Härvid förutsätts att regeringens förslag om avveckling av det nyssnämnda arealbidraget godtas av riksdagen. Visar det sig under kommande budgetåret behövligt att förstärka anslaget för att tillgodose angelägna utvecklingsinsatser i länen, som inte kan rymmas inom anslagsramen, förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med framställning om anslag på tilläggsbudget.
I partimotion A496 begär folkpartiet liberalerna ett tillkännagivande till regeringen om användning av odisponerade medel inkl. outnyttjade reservationsmedel. Sådana medel bör enligt motionen inte behållas centralt utan bör ställas till länsstyrelsernas förfogande för ökade insatser i glesbygder utanför stödområdena.
På anslaget fanns den 1 juli 1990 som odisponerade medel dels från föregående budgetår den ovannämnda, obundna reservationen på ca 100 milj.kr., dels på det nya, för innevarande budgetår anvisade anslaget ett belopp om 101 milj.kr. som regeringen avvaktat med att dela ut till länsstyrelserna.
Reservationsmedlen utgörs av medel som regeringen tidigare budgetår har delat ut till länsstyrelserna och som dessa fram till den 1 juli 1990 inte tagit i anspråk. Hur mycket av dessa medel som förbrukats under den gångna delen av innevarande budgetår kommer att visa sig vid budgetårets slut. Utskottet ställer sig tveksamt till tanken att ålägga länsstyrelser, som vid ett budgetårs utgång har outnyttjade medel på sina anslag, att återleverera sådana medel för utbetalning till andra länsstyrelser. Det är en annan sak att regeringen självfallet kan ta hänsyn till förekomsten av medelsreservationer i visst eller vissa län vid fördelningen av det nya budgetårets anslag till dessa län.
Vad härefter gäller de 101 milj.kr. som regeringen har hållit inne har 45 milj.kr. delats ut och återstoden av beloppet kommer inom kort att delas ut till länsstyrelserna i enlighet med vad som förutskickades i regeringens regleringsbrev för innevarande budgetår.
På grund av det anförda anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att göra det uttalande till regeringen som föreslås i motion A496. Denna avstyrks därför i denna del.
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) yrkar i motion A451 att riksdagen skall uttala sig för att länsanslaget ges en ökad regionalpolitisk profil och att länsstyrelserna får möjlighet att friare använda anslagsmedlen. Motionen utgår från problemen i Värmlands län.
Enligt utskottets mening har länsanslaget en utpräglat regionalpolitisk profil genom att medlen till den helt övervägande delen tilldelas Värmlands län och övriga skogslän. Av de vid budgetårets början utbetalade medlen (949 av 1050 milj.kr.) har 77 % tilldelats dessa län. När det gäller dispositionsrätten vill utskottet påminna om att länsstyrelserna numera själva kan välja hur de vill använda anslaget för glesbygdsinsatser, projektverksamhet och i förekommande fall för lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Mot denna bakgrund saknas anledning för riksdagen att göra ett uttalande av det slag som begärs i motionen, som alltså avstyrks i den här aktuella delen.
Gunilla André och Karin Starrin (båda c) yrkar i motion A812 att riksdagen skall besluta att 40 % av länsanslagens projektmedel skall specialdestineras till projekt för kvinnor.
Studier som redovisas i propositionen om en ny jämställdhetslag, m.m. (1990/91:113 s. 25--26) visar att så litet som 3 % av länsstyrelsernas projektmedel har gått till verksamheter som direkt rör kvinnor. En i samma avsnitt redovisad enkät om länsstyrelsernas arbete med utvecklingsprojekt för kvinnor hösten 1990 ger ett mer positivt intryck.
Regeringens slutsats är att det behövs en löpande uppföljning och utvärdering, som visar resurstilldelning liksom utfall av åtgärder för kvinnor resp. män. Behovet härav kommer att beaktas av regeringen bl.a. i samband med de uppdrag som under år 1991 skall lämnas SIND, glesbygdsdelegationen och länsstyrelserna.
Utskottet anser att det inte kan godtas att en så ringa andel av projektmedlen används för specifika kvinnoprojekt som de ovannämnda studierna tyder på. Man bör dock först pröva effekten av den utvidgade uppföljning och utvärdering som regeringen har utlovat och se om utvecklingsprojekten och andra regionalpolitiska insatser inom det politikområde det här gäller bidrar till en utveckling, i vilken kvinnors kompetens och kapacitet bättre tas till vara. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att förorda ytterligare åtgärder av det slag motionärerna har angivit. Deras yrkande bör således inte leda till någon riksdagens åtgärd.
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) yrkar i motion A505 ett tillkännagivande till regeringen om att 10 milj.kr. extra inom anslagets ram skall tilldelas de tre län som är engagerade i projektet Laxfond Vänern samt att riksdagen skall föreläggas förslag till finansiering för ytterligare två år.
Regeringen har den 11 april i år av medel på länsanslaget anvisat 2 milj.kr. till laxfonden. Därutöver kan påpekas att fiskeristyrelsen för nästa budgetår begärt ett nytt anslag, Bidrag till Laxfond Vänern, finansierat med en laxfiskeavgift. Regeringens ställningstagande till detta förslag redovisas i proposition 1990/91:87 (s. 249). Regeringens överväganden samt yrkanden om laxfonden i sju andra motioner behandlas för närvarande av jordbruksutskottet. Denna ärendebehandling bör inte föregripas med anledning av här föreliggande motionsyrkande, som avstyrks med hänvisning till det anförda.
Yrkanden om ökat länsanslag framställs i motionerna A464 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) beträffande Jönköpings län, A475 av Charlotte Branting (fp) och A486 av Stina Gustavsson (c) beträffande Kronobergs län, A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) beträffande Kalmar län samt A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) beträffande Gävleborgs län.
Av anslagsmedlen skall 3,5 milj.kr. användas för att förstärka länsanslagen till Kalmar och Gotlands län enligt förslag i proposition 1990/91:87 (s. 209). I övrigt anser utskottet att det bör ankomma på regeringen att fördela anslaget mellan länen med beaktande av de olika förhållanden och de skilda problem som finns i resp. län. På grund härav avstyrks motionerna i föreliggande delar.
I anslutning till de nu redovisade motionsförslagen tar utskottet upp yrkandena i motionerna A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) och A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) om anslag till landsbygdsutveckling.
I centermotionen föreslås ett nytt anslag för ändamålet på 390 milj.kr. Anslaget skall enligt motionen bl.a. bekosta stöd till skärgårdstrafik. I mp-motionen begärs ett anslag på 141 milj.kr.
Förslag om ett särskilt anslag till landsbygdsutveckling prövades i samband med förra årets behandling av regionalpolitiken. Förslagen vann inte riksdagens bifall. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att ändra ståndpunkt utan avstyrker de nu föreliggande motionsyrkandena.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp förslaget i motion A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) om resurser till vuxenutbildningsinsatser i bl.a. Kalmar län. I motionen föreslås att 50 milj.kr. avsätts för ändamålet. Samma förslag behandlades av riksdagen förra året och lämnades därvid utan bifall. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna ståndpunkt och avstyrker motionen i nu berörd del.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.
00>1989/90 15>Utgift 46>14 411 044 00>1990/91 15>Anslag 46>1 000 00>1991/92 15>Prop. 46>1 000
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under punkt G 3 (s. 105--106) bör riksdagen dels medge att den för innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för kreditgivning om 190 milj.kr. utökas till 220 milj.kr., dels för nästa budgetår på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp av 1000 kr.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter
00>1989/90 15>Utgift 46>469 328 828 00>1990/91 15>Anslag 46>350 000 000 00>1991/92 15>Prop. 46>250 000 000
Regeringen förslår i budgetpropositionen under punkt G 4 (s. 106--107) ett anslag på 250 milj.kr.
Utifrån de i motionerna A491, A492 och A496 angivna förutsättningarna för avgiftsnedsättningen föreslår centern ett anslag på 280 milj.kr. och moderaterna och folkpartiet liberalerna ett anslag på 315 milj.kr. Anslagshöjningarna motiveras av centern med att avgiftsnedsättningen bör tillämpas i det geografiskt utvidgade område centern förordar, av moderaterna och folkpartiet med att nedsättningen bör omfatta all privat verksamhet.
Med hänvisning till sakbehandlingen i de föregående avsnitten om stödområdet resp. om företagsstöd avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena. Regeringens framställning om medel biträds av utskottet.
Sysselsättningsbidrag
00>1989/90 15>Utgift 46>236 409 916 00>1990/91 15>Anslag 46>250 000 000 00>1991/92 15>Prop. 46>250 000 000
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 5 (s. 107) ett oförändrat anslag på 250 milj.kr. Moderaterna föreslår i kommittémotion 492 ett anslag på 75 milj.kr. och miljöpartiet de gröna i motion A471 ett anslag på 150 milj.kr.
Moderaternas anslagssänkning bygger på de i motion A492 föreslagna inskränkningarna i bidragets användning. Eftersom utskottet avstyrkt bidragsändringarna avstyrker utskottet också anslagssänkningen. Av skäl som angivits i det föregående avsnittet om Lokaliseringsbidrag m.m. avstyrker utskottet vidare miljöpartiets förslag till anslagsminskning. För nästa budgetår bör anslag anvisas i enlighet med regeringens framställning.
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder
00>1990/91 15>Anslag 46>330 000 000 00>1991/92 15>Prop. 46>186 000 000
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 6 (s. 107--108) att anslag anvisas med 186 milj.kr., en minskning med 144 milj.kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Moderaterna yrkar i kommittémotion A492 att anslaget skall sänkas med ytterligare 86 milj.kr. till 100 milj.kr. Centern begär i kommittémotion A491 att anslaget uppförs med oförändrat belopp, 330 milj.kr. I motion A489 föreslår Karl-Erik Persson m.fl. (v) att anslag anvisas med 40 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. med 226 milj.kr.
I motion A430 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om att den i budgetpropositionen föreslagna anslagssänkningen inte får leda till att det saknas medel för att genomföra de med anslaget avsedda infrastruktursatsningarna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Innan utskottet tar ställning till medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår bör redovisas ett yrkande i motion A489 (v) om införande av ett anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder. Bidraget avses utgå med 25000 kr. per plats inom en ram av 250 milj.kr. varav 40 milj.kr. finansieras från förevarande anslag.
Ett liknande förslag framfördes även föregående år (se 1989/90:AU13 s. 153--154) utan att vinna riksdagens bifall. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ändra sitt ställningstagade utan avstyrker motion A489 i denna del.
Vad sedan beträffar medelsanvisningen på anslaget följer av utskottets nu gjorda ställningstagande till yrkandet om anordningsbidrag att utskottet även avstyrker den i motion A489 begärda uppräkningen av anslaget med 40 milj.kr. Utskottet kan inte heller biträda anslagsminskningen enligt moderatmotionen A492 eller kravet på oförändrat anslag i centermotionen A491. För sin del anser utskottet att anslaget bör anvisas med det belopp regeringen har begärt, 186 milj.kr.
För innevarande budgetår har avsatts 200 milj.kr. till särskilda infrastruktursatsningar enligt ett för de tre nordligaste länen gemensamt program. Genomförandet av programmet påverkas inte av anslagsminskningen nästa budgetår, såsom befaras i motion A430. Motionens yrkande om tillkännagivande till regeringen avstyrks därför.
Härutöver har utskottet att ta ställning till förslag i motion A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) om anvisning av 10,2 milj.kr. till utbyggnad av högskolan Gävleborg och i motion A476 om stöd till Bergslagskommuner av Jan Hyttring m.fl. (c).
Vad först beträffar högskolan Gävleborg kan erinras om att innevarande budgetår har 35 milj.kr. av anslaget avsatts för en tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom främst de tekniska områdena vid tio högskolor, däribland den nu aktuella. Motionärerna avser med sitt förslag att tillskapa fasta utbildningsresurser. Detta är en sak som enligt utskottets mening bör prövas i den ordinarie budgetprocessen beträffande universitets- och högskoleväsendet. Därför avstyrker utskottet motionen på denna punkt.
I motion A476 anförs att en kommungrupp har bildats efter Bergslagsdelegationens upphörande. Denna grupp behöver statligt stöd. Detta kan finansieras via ökade länsanslag till Bergslagslänen, men motionärerna vill för sin del förorda direkta statliga anslag till kommungruppen.
Med de möjligheter till projektfinansiering som står till buds genom anslaget Regionala utvecklingsinsatser (länsanslaget) och förevarande anslag till särskilda infrastrukturåtgärder anser utskottet att det inte är behövligt med ytterligare anslag, som därtill av motionärerna inte preciserats beträffande medelsbehovet. Yrkandet avstyrks.
Glesbygdsdelegationen
00>1990/91 15>Anslag 46>15 000 000 00>1991/92 15>Prop. 46>16 200 000
Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i kommittémotion A492 att glesbygdsdelegationen skall avvecklas.
Moderaterna motsatte sig förra året att glesbygdsdelegationen skulle ombildas till en ny myndighet för glesbygds- och landsbygdsinsatser. Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att riva upp förra årets beslut om myndighetens inrättande utan avstyrker yrkandet.
I fråga om anslag för nästa budgetår till glesbygdsdelegationen föreslår regeringen i budgetpropositionen under punkt G 7 (s. 108--109) ett anslag på 16,2 milj.kr. Moderaterna beräknar i motion A492 med hänsyn till det ovan behandlade yrkandet ett medelsbehov av 7 milj.kr.
I sammanhanget redovisar utskottet också förslagen i motion A483 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, v, mp) om att för budgetåret 1991/92 anvisa ett särskilt anslag på 2 milj.kr. till Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och i motion A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) om anvisning av samma belopp för detta budgetår under delegationens anslag. I anslutning härtill tar utskottet också upp yrkandet i partimotion A496 från folkpartiet liberalerna om att glesbygdsmedel bör ges till lokala utvecklingsgrupper till stöd för den kreativitet och det nyskapande som dessa grupper åstadkommer.
Med avstyrkande av moderaternas följdyrkande i motion A492 om anslaget för nästa budgetår godtar utskottet vad regeringen föreslagit som grund för anslagsberäkningen.
När det sedan gäller frågan om särskilda medel för bidrag till Folkrörelserådet och till bygdekommittéer och utvecklingsgrupper som är lokalt verksamma för att fullfölja landsbygdskampanjen har utskottet inhämtat att Folkrörelserådet för år 1991 beviljats bidrag med 0,5 milj.kr. av glesbygdsdelegationen. Det får ankomma på delegationen att pröva om och i så fall i vilken omfattning fortsatt stöd skall lämnas till de aktiviteter det här gäller. Utskottet är för sin del inte berett att föreslå en särskild medelsanvisning för ändamålet utan avstyrker motionerna.
Britta Sundin och Ove Karlsson (båda s) föreslår i motion A444 en namnändring för glesbygdsdelegationen. Med erinran om att delegationen tidigare var verksam som en statlig kommitté uttalar motionärerna att den nya rollen som självständig myndighet bör markeras genom att delegationens namn ändras till myndigheten för glesbygdsutveckling.
Utskottet har förståelse för att man inom den nya myndigheten har uppfattningen att dess verksamhet i nya former bör avspeglas i en ny benämning. Utskottet är dock inte berett att på grundval av motionen ta ställning i den aktuella namnfrågan utan anser att den bör lösas vid överläggningar mellan myndigheten och regeringens kansli. Detta bör kunna ske utan hinder av de överväganden i fråga om myndighetens benämning, som var innefattade i fjolårets beslut att inrätta myndigheten. Med dessa uttalanden från utskottets sida får motionen anses besvarad, och den bör härutöver inte leda till någon riksdagens åtgärd.
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
00>1989/90 15>Utgift 46>4 385 000 57>Reservation 100>124 00>1990/91 15>Anslag 46>6 000 000 00>1991/92 15>Prop. 46>6 480 000
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under punkt G 8 (s. 109) föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett anslag med det av regeringen begärda beloppet, 6 480 000 kr.
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
00>1989/90 15>Utgift 46>2 371 650 00>1990/91 15>Anslag 46>3 000 000 00>1991/92 15>Prop. 46>3 050 000
Såsom regeringen har föreslagit i budgetpropositionen under punkt G9 (s. 109--110) bör för det aktuella ändamålet anvisas ett anslag på 3050000 kr.
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden som rör utvecklingen i olika delar av landet.
Motionärerna ställer därvid krav på insatser av skilda slag från statens sida för att stärka förutsättningarna för en framgångsrik utveckling. I förslag till åtgärdsprogram som presenteras av flera motionärer ingår initiativ inom en rad områden. Vissa förslag är av långsiktig karaktär, medan andra förslag avser kortsiktiga insatser för sysselsättningen.
Utskottet har tidigare i framställningen understrukit att regionalpolitiken inte ensam kan lösa de regionala problemen. Skall utvecklingen kunna påverkas förutsätts samordnade insatser inom en rad politikområden.
Utskottet noterar att flera motionärer även tar upp regionalpolitiken utifrån ett internationellt perspektiv. Inledningsvis vill utskottet därför beröra dessa motioner.
I propositionen lämnas följande redogörelse för det internationella regionalpolitiska samarbetet.
Samarbetet inom Norden omfattar gränsregionalt och sektorsövergripande samarbete, gemensamma stödordningar, utrednings- och utvecklingsarbete, regionalpolitisk forskning, informations- och erfarenhetsutbyte samt analyser av nordisk regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv.
Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst inriktat på erfarenhetsutbyte samt utredningsprojekt och andra aktiviteter som ibland utmynnar i rekommendationer från organisationen. I juni 1990 genomfördes ett seminarium i Kiruna om telekommunikationernas betydelse för att skapa förutsättningar för regional utveckling. Ett tjugotal länder deltog. Slutsatser m.m. från seminariet kommer att redovisas i en OECD-rapport i år. Inom OECD finns förslag om regionalpolitiskt samarbete med länder i Östeuropa.
Sverige deltar tillsammans med en rad andra västeuropeiska länder i ett samarbete kring frågor om regional utveckling som organiseras och drivs av European Policies Research Centre (EPRC), knutet till ett universitet i Skottland. Samarbetet är inriktat på frågor som rör stöd till företag, infrastrukturfrågor, sektorssamordning, EGs regionalpolitik m.m.
Frågor om EGs regional- och strukturpolitik samt eventuella konsekvenser för Sverige behandlas inom regeringskansliet av en arbetsgrupp för närings- och regionalpolitik.
I flera motioner pekar motionärerna på de utvecklingsmöjligheter som olika regioner i Sverige har på grund av närheten till regioner på andra sidan om vår nationsgräns.
Det gäller motionerna A477 av Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m), A478 av Kaj Larsson m.fl. (s), A495 av Margitta Edgren m.fl. (fp) och A498 av Håkan Hansson m.fl. (c), vilka pekar på Skånes möjligheter att utvecklas till en viktig region i Europa.
I motionerna A428 av Agne Hansson m.fl. (c), A475 av Charlotte Branting (fp) och A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) framhåller motionärerna sydöstra Sveriges förutsättningar till samarbete med andra delar av norra Europa.
Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp) framhåller i motion A474 betydelsen för Älvsborgs län av ett närmande till Europa.
I motion A500 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls Stockholmsregionens betydelse i det samarbetsmönster som utvecklas i ett alleuropeiskt perspektiv. Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) anser i motion A497 att Mälardalen har förutsättningar att bli en konkurrerande region i ett framtida Europa. Ylva Annerstedt m.fl. (fp) betonar i motion A504 vikten av en utvecklad huvudstadsregion för att Sverige skall kunna hävda sig med övriga utvecklade länder.
Hans Lindblad (fp) framhåller i motion A487 den svenska EG- politikens betydelse för Gävleborgs läns exportindustri.
Bruno Poromaa (s) vill i motion A431 stimulera utvecklingen på Nordkalotten.
Det internationella regionalpolitiska samarbete som pågår är enligt utskottets mening viktigt och synnerligen angeläget för att skapa balans mellan olika regioner.
Den utveckling av regionernas betydelse i framtiden som tas upp av motionärerna innebär som utskottet ser det både möjligheter och risker. Framgångsrika regioner med god tillgång på arbete och bostäder samt en utbyggd infrastruktur kommer att ha goda framtidsmöjligheter. Saknas dessa förutsättningar i en region kan konsekvenserna bli allvarliga. Det är därför viktigt att det förs en aktiv regionalpolitik så att man kan skapa såväl inomregional balans som balans mellan olika regioner.
Utskottet övergår nu till att behandla samtliga motionsyrkanden som föreligger beträffande enskilda län och regioner. Flera av dessa yrkanden överensstämmer med de yrkanden som utskottet behandlade förra året.
Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen ytterligare arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser. Utskottet noterar dessutom att utbildningsutskottet har tillstyrkt förslagen i budgetpropositionen (bil. 10), tillväxtpropositionen och miljöpropositionen om ytterligare satsningar på utbildningsområdet. Utbildningsutskottet har därvid också beslutat föreslå att högskolan tillförs ytterligare minst 5000 utbildningsplatser, dvs. samma antal som nu föreslås i kompletteringspropositionen. Dessutom föreslår utbildningsutskottet att regeringen får i uppdrag att i nästa budgetproposition lägga fram förslag om åtminstone lika stor ökning budgetåret 1992/93.
Utskottet vill upplysa om att det i bilaga till detta betänkande för varje län och varje kommun finns uppgifter om befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Uppgifterna har sammanställts av riksdagens utredningstjänst.
Skånelänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som avser Kristianstads och Malmöhus län.
Som ovan anförts har flera motionärer pekat på Skåneregionens betydelse i ett framtida Europa och för i särskilda yrkanden fram förslag till åtgärder för att stärka regionen.
Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) förordar i motion A477 satsningar på Skåne för att stimulera utvecklingen där. Samma synpunkter för även Håkan Hansson m.fl. (c) fram i motion A498. Motionärerna pekar särskilt på åtgärder för att främja näringslivet.
Margitta Edgren m.fl. (fp) efterlyser i motion A495 åtgärder för arbetslösa i Skåne. Dessutom framhåller motionärerna att ett lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning förutsätter samverkan mellan regionens län. För detta ändamål behövs ett särskilt regionalt utvecklingsorgan.
I motion A19 av Bengt Harding Olson (fp) förordas en särskild satsning på Kristianstadsregionen, eftersom hela regionen är under kraftig omstrukturering. Motionären pekar särskilt på den stigande ungdomsarbetslösheten, som inom delar av länet är nio gånger så hög som för ett år sedan.
Gösta Lyngå m.fl. (mp) vill i motion A448 ha ett tillkännagivande om Sydsveriges utvecklingsmöjligheter. Därutöver begärs en begränsning av utbyggnaden av städerna i västra Skåne till förmån för flera mindre utbyggnader av mindre orter i östra Skåne.
I motion A418 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) förordas olika åtgärder för att möta strukturproblemen i framför allt den sydöstra delen av Skåne. Behovet av en konsekvensanalys av omställningen inom jordbruks- och livsmedelssektorn framhålls.
Kaj Larsson m.fl. (s) vill i motion A478 ha satsningar på framför allt sydöstra Skåne och anser att det finns goda förhoppningar om att regionen skall kunna utvecklas till en expanderande region, trots de aviserade företagsnedläggningarna. Detta förutsätter emellertid satsningar på infrastrukturen. Dessutom vill motionärerna ha en förädlingsindustri för fisk till Simrishamn.
Insatser för utveckling av näringslivet i Malmöhus län efterlyses i motion A480 av Bo Nilsson m.fl. (s). Motionärerna vill dessutom ha en mer regionalpolitiskt balanserad utveckling av det statliga stödet till den industriella forskningen.
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vill i motion A16 ha infrastrukturella satsningar i Malmöhus län och ytterligare åtgärder för att hålla arbetslösheten nere.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har träffat en överenskommelse med Danmark om en broförbindelse över Öresund. Broförbindelsen kommer att innebära goda utvecklingsmöjligheter för Skåneregionen.
Utskottet noterar också förslagen i kompletteringspropositionen om satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att motverka den stigande arbetslösheten, och särskilt ungdomsarbetslösheten. Senare i vår kommer utskottet att ta ställning till dessa förslag.
I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt föreslås bl.a. för Malmöregionens del att högst 700 milj.kr. får disponeras från den fond för infrastrukturinvesteringar på 5,5 miljarder kronor som nämns i regeringens finansplan. Medlen kommer att få disponeras när klarhet vunnits om projektens utformning.
Utöver vad sålunda antecknats vill utskottet anföra följande. Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län disponerar för innevarande budgetår 6 resp. 5 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen kan numera själv välja hur den vill använda länsanslaget och är t.ex. oförhindrad att avsätta medel för en sådan konsekvensanalys som några motionärer efterlyser. Detsamma gäller motionsönskemål om åtgärdsprogram. Vidare innebär den nu gällande ordningen att länsstyrelsen bör samråda med länsstyrelsen i ett annat län i frågor av betydelse för de båda länen. Inget hindrar heller att t.ex. två länsstyrelser inrättar lämpligt samarbetsorgan när så bedöms ändamålsenligt.
Vad angår det i motion A480 påtalade behovet om ökat statligt stöd till industriell forskning vill utskottet erinra om riksdagens beslut förra året med anledning av dels den näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:89, NU30, rskr. 326), dels propositionen om forskning (prop. 1989/90:90, UbU25, rskr. 328, NU40, rskr. 337). Besluten innebär betydande insatser för att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att motionerna A16, A19, A418, A448, A477, A478, A480, A495 och A498, i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande motionskravet om en begränsning av byggandet i västra Skåne hänvisar utskottet till att riksdagen på förslag av utskottet avslog ett motsvarande yrkande förra året. Några nya omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande har inte tillkommit. Motion A448 i nu behandlad del avstyrks därför.
Sydöstra Sverige
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Gotlands län.
I motion A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) framhålls betydelsen av nationella satsningar i syfte att utveckla sydostregionen enligt riktlinjerna för regionalpolitiken. Det är en första rangens uppgift för den nationella politiken att ge småföretagarverksamheten, som i regionen är sällsynt väl utvecklad, goda utvecklingsbetingelser genom en framsynt och långsiktig ekonomisk politik, betonar motionärerna.
Charlotte Branting (fp) framhåller i motion A475 betydelsen av samverkan mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län för att sydostlandet skall kunna hävda sig i det ökade samspelet med öststaterna och EG. För utvecklingen i Kronobergs län är det av avgörande betydelse att en näringsvänlig politik förs. Motionären anser det också viktigt för utvecklingen i länet om något statligt verk eller någon myndighet lokaliserades dit. Slutligen vill motionären ha vidgad högskoleutbildning i Växjö.
I motion A428 av Agne Hansson m.fl. (c) framhålls behovet av regionalpolitiska medel för ett vidgat sydostsamarbete med Europa och främst med Baltikum. Satsningar bör bl.a. göras på forskning, produktutveckling, småföretagsamhet. Framtidssatsningar i hela landet skulle ge ändrade och mer rättvisa förutsättningar för sydöstra Sverige. En utlokalisering av statlig verksamhet skulle innebära en kraftfull injektion för länen.
Behovet av insatser för Kalmar län tas upp i motion A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c). I motionen betonas nödvändigheten av en politik för regional balans. Motionärerna vill ha ett femårigt investeringsprogram för statliga investeringar.
Samma motionärer tar i motion A403 upp behovet av arbetstillfällen och föreslår att i en första etapp 1 000 statliga arbetstillfällen lokaliseras till länet. I motion A435 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) föreslås att fler statliga arbetstillfällen skall förläggas till Västerviks kommun.
Bertil Måbrink m.fl. (v) tar i motion A437 upp situationen i Blekinge och vill ha åtgärder för att utveckla länet. Bl.a. anser motionärerna att det behövs satsningar på utbyggnad av högskolan, en datateknisk industri och havsbaserad vindkraftsproduktion. Hans Gustafsson m.fl. (s) vill i motion A460 ha åtgärder för att stärka sysselsättningen i länet.
I motionerna A450 av Annika Åhnberg m.fl. (v) och A482 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (båda s) krävs regionalpolitiska insatser för Gotland. I den förra motionen framhålls särskilt behovet av stöd till jordbruksinriktad turism, medan det i motion A482 påtalas det bekymmersamma arbetsmarknadsläget mot bakgrund av omställningen av jordbruket.
Utskottets överväganden
Flera motionärer framhåller regionens goda framtidsutsikter i ett internationellt perspektiv. Utskottet anser att de satsningar som görs inom regionalpolitiken men också inom andra politikområden bör utgöra en bra grund för utvecklingsmöjligheterna i sydöstra Sverige. Motionsyrkandena kan därför i flera fall sägas ligga i linje med den förda politiken.
Vid utskottets behandling av regionalpolitiken förra året uttalade utskottet följande beträffande den ökning av länsanslaget som utskottet föreslog:
Det belopp utskottet nu föreslår utöver vad regeringen har förordat bör enligt utskottets mening i första hand användas för en ökad medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och andra län, i vilka de regionala förutsättningarna ändras vid genomförandet av de i det föregående behandlade förslagen. Ett mindre belopp av anslaget bör, såsom regeringen har föreslagit, få avsättas för länsövergripande projekt.
För innevarande budgetår har Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Gotlands län tilldelats 11, 15, 22 resp. 17 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser, en väsentlig höjning i förhållande till föregående budgetår. Utskottet bedömer att behovet av insatser kvarstår på denna nivå. Länsstyrelserna kan som tidigare framhållits fritt använda anslaget för glesbygdsinsatser och regional projektverksamhet. Berörda länsstyrelser kan själva ta initiativ till sådan samverkan som efterlyses i motion A475. Redan nu pågår samarbete i en rad olika frågor.
Utskottet uttalade vidare vid föregående års behandling av regionalpolitiken att regeringen på grund av Blekinges speciella situation uppmärksamt bör följa utvecklingen där. Även denna uppfattning kvarstår. Utskottet har erfarit att det finns en framställning hos industridepartementet med begäran om temporär inplacering av länets kommuner i stödområde.
Utskottet uttalade beträffande Gotland vid förra årets behandling av regionalpolitiken att Gotlands läge är speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella förhållanden ansåg utskottet det angeläget att länet blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser. Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår.
Vad gäller frågan om långsiktiga investeringsprogram för statliga investeringar som efterlyses i motion A479 konstaterar utskottet att sådana program görs fortlöpande. Som exempel kan nämnas de långsiktiga investeringsplaner som nyligen har utarbetats för de olika kommunikationsgrenarna och som presenteras i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt. De skall bl.a. ligga till grund för fördelningen av resurser mellan olika regioner. Regionalpolitiska hänsyn tas vid utarbetande av dessa planer.
Beträffande satsningar på högskolorna som efterlyses av några motionärer kan utskottet peka på ovan redovisade satsningar på högskoleområdet. Dessa innebär enligt kompletteringspropositionen för högskolorna i Växjö, Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Gotland ytterligare 3,5, 2,7, 3,1 resp. 1,5 milj.kr.
Regeringen har som ovan sagts föreslagit ytterligare satsningar inom arbetsmarknadspolitiken i kompletteringspropositionen.
Vad slutligen gäller utlokalisering av statlig verksamhet och principerna härför hänvisar utskottet till vad utskottet har anfört därom i avsnittet om utlokalisering/decentralisering av statlig verksamhet (s.26f.). Sydöstra Sverige anges därvid som ett område som bör komma i fråga vid omlokalisering av statlig verksamhet. En sådan åtgärd måste emellertid grundas på noggranna överväganden i skilda hänseenden. De förslag om omlokalisering av statlig verksamhet till sydöstra Sverige som förs fram i motionerna A403 och A428 ger inte underlag för något uttalande om omlokalisering till någon bestämd ort. Utskottet anser sig inte heller kunna biträda förslaget i motion A435.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att motionerna A403, A428, A435, A437, A450, A460, A475, A479, A481 och A482, i förekommande fall i aktuella delar, inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län
I motion A474 av Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp) betonas vikten av satsningar på bl.a. arbetsmarknaden, näringslivet och högskolan. Även betydelsen av ett kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen understryks. I Älvsborgs län finns goda utvecklingsmöjligheter. Förutsättningen är emellertid att satsningar görs på infrastrukturen och att olika insatser för länet samordnas. Ett svenskt medlemskap i EG får mycket stor betydelse för länet.
Marianne Andersson och Ingvar Karlsson (båda c) vill i motion A499 ha insatser mot arbetslösheten i länet.
Lennart Brunander (c) pekar i motion A419 på behovet av ett åtgärdspaket för Sjuhäradsbygden för att rädda tekoindustrin. Sysselsättningen i andra branscher bör öka och insatser göras för att få företag att etablera sig där. Lokalisering av statlig verksamhet bör också ske. En del av postgirot kan lämpligen lokaliseras till Borås, anser motionären. Ett åtgärdsprogram för Sjuhäradsbygden efterlyser också Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (båda s) i motion A459.
Ingvar Johnsson m.fl. (s) vill i motion A411 ha insatser i norra Älvsborgs län, bl.a. kraftiga arbetsmarknadspolitiska satsningar.
I motion A466 av Sverre Palm m.fl. (s) framförs krav på insatser i norra Bohuslän för att kompensera förlorad industrisysselsättning.
Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) förordar i motion A447 ett selektivt regionalpolitiskt stöd till Skaraborgs län samt utlokalisering av statlig verksamhet dit.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår disponerar Göteborgs och Bohus län 13 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser, Älvsborgs län 17 milj.kr. och Skaraborgs län 9 milj.kr. Tre kommuner i Älvsborgs län är inplacerade i stödområde.
De frågor som aktualiserats i flera av motionerna ligger inom ramen för länsmyndigheternas ordinarie verksamhet vad gäller planering och genomförande av olika åtgärder. Därtill kommer att utvecklingsförutsättningarna i södra Sverige kan förbättras genom utvecklingen i Europa. Vad gäller utvecklingen i norra Bohuslän har industriministern i ett frågesvar den 4 december 1990 framhållit att industridepartementet noga följer utvecklingen i Strömstad. Han förklarade sig beredd att föreslå regeringen att välvilligt pröva frågor om stöd till större angelägna projekt som medför sysselsättningsökning.
Vad gäller frågan om satsning på utbildningsområdet vill utskottet peka på att regeringen i mars i år föreskrivit att STU efter beslut av regeringen disponerar 1,5 milj.kr. för tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom främst det tekniska området vid högskolan i Borås. Dessutom finns som ovan nämnts förslag om ytterligare satsningar på högskoleområdet. Det innebär att högskolan i Borås får ytterligare 2,6 milj.kr. enligt förslagen i kompletteringspropositionen.
I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt har regeringen bl.a. lämnat förslag till satsningar och vidareutveckling av kommunikationer och annan infrastruktur. I flera utskott pågår för närvarande beredningen av förslagen.
Älvsborgs län har utlovats 23 milj.kr. extra för olika arbetsmarknadsinsatser i länet. Den regionala utvecklingsfonden föreslås dessutom i samarbete med SIND få disponera mellan 10 och 15 milj.kr. av de industripolitiska medlen för tekoindustrin. Till detta kommer att regeringen i dagarna har beviljat ytterligare 10 milj.kr. för förstärkning av länsanslaget.
Utskottet vill också peka på de tidigare i framställningen omnämnda satsningarna på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kompletteringspropositionen innehåller.
Vad gäller yrkandena om omlokalisering av statlig verksamhet till Sjuhäradsbygden och till Skaraborgs län har utskottet tidigare redogjort för sin principiella ställning. Motionerna ger inte underlag för något ställningstagande därutöver.
Utskottet kan inte heller biträda yrkandet i motion A447 om att regionalpolitiskt stöd skall utgå i särskild ordning till Skaraborgs län.
Utskottet anser med det anförda att motionerna A411, A419, A447, A459, A466, A474 och A499, i förekommande fall i berörda delar, inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
Södermanlands och Stockholms län
I motion A432 av Larz Johansson (c) framhålls behovet av regionalpolitiska insatser i Södermanlands län. Satsningar bör ske bl.a. på kommunikationerna och utbildningsområdet. Motionären uttrycker också stark oro för den ökning i antalet varsel som kunnat iakttas. Liknande synpunkter förs fram av Olle Svensson m.fl. (s) i motion A413.
Olof Johansson m.fl. (c) betonar i motion A500 betydelsen av en lugn utvecklingstakt för Stockholmsregionen. Stockholm mår bäst av en politik som medverkar till att hela Sverige skall leva. Befolkningstillväxten skall vara dämpad, anser motionärerna. För att bevara allt det som är bra i regionen behövs en aktiv regionalpolitik för hela landet.
I motion A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) framförs krav på insatser som innebär att ett vidgat Mälardalssamarbete prioriteras. Om Mälardalen kunde fungera som en gemensam bostads-, arbets- och utbildningsregion skulle den ha mycket goda förutsättningar att spela en avgörande roll i det nya Europa.
Ylva Annerstedt m.fl. (fp) anser i motion A504 att farhågor för obalans på arbetsmarknaden är obefogade. Det är bara inom vissa högspecialiserade områden som tillverkningsindustrin kan konkurrera om arbetskraften i regionen. Det finns därför ingen anledning att försöka hålla kvar sådan industri. Följden skulle bli att andra regioner berövades arbetstillfällen. Enligt motionärerna är en väl utvecklad huvudstadsregion en förutsättning för att Stockholm skall kunna hävda sig i konkurrensen med övriga storstäder.
I motion A422 av Anita Johansson m.fl (s) anser motionärerna däremot att åtgärder bör vidtas för att tillgodose behovet av tillverkningsindustri i Stockholmsområdet, eftersom antalet arbetsplatser nu minskar.
Utskottets överväganden
Södermanlands län har innevarande budgetår tilldelats 9 och Stockholms län 8 milj.kr. för regionalpolitiska utvecklingsinsatser.
Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att bedöma behovet av de regionalpolitiska insatser som motionärerna efterlyser.
Beträffande sysselsättningssituationen i Södermanlands län som motionärerna berör får utskottet hänvisa till regeringens förslag om satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i kompletteringspropositionen.
Utskottet vill därutöver peka på att högskolan i Eskilstuna/Västerås enligt det tidigare omnämnda förslaget om utbyggnad av högskoleutbildningen får ytterligare 5,1 milj.kr.
De olika högskolorna i Stockholm får sammanlagt ca 28 milj.kr. av de medel som föreslås utgå till högskoleutbildningen.
Utskottet har tidigare (1989/90:AU13) uttalat sig om de negativa konsekvenserna av en för stark expansion i storstäderna och framhållit att ansträngningar måste göras för att förhindra en alltför snabb och ohämmad tillväxt. Ett aktivt arbete bedrivs av regeringen i syfte att avlänka verksamheter från Stockholmsområdet inom service- och tjänstesektorn. Detta dämpar utvecklingstakten och skapar samtidigt sysselsättning i sysselsättningssvaga regioner.
Beträffande kravet på åtgärder för att behålla tillverkningsindustrin konstaterar utskottet att det är en allmän tendens att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin minskar i landet. Sysselsättningsökningen i Stockholmsområdet har emellertid under hela 1980-talet ökat kraftigt framför allt inom service- och tjänstesektorn. Som nyss sagts pågår arbete med att avlänka sådan verksamhet från Stockholm.
Vad gäller kravet om ett särskilt uttalande till förmån för Mälarregionen vill utskottet peka på att inget hindrar länen runt Mälaren att ta initiativ till ett samarbete över länsgränserna. Något särskilt uttalande i detta avseende är därför inte erforderligt.
Utskottet vill slutligen hänvisa till vad tidigare anförts om beredningen av regeringens förslag i proposition 1990/91:87 Näringspolitik och tillväxt.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A413, A422, A432, A497, A500 och A504 i berörd del inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Bergslagslänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.
Värmlands län
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) anser i motion A451 att utvecklingen på arbetsmarknaden i länet måste följas noga och åtgärder vid behov sättas in.
I motion A458 av Isa Halvarsson (fp) föreslås satsningar på bl.a. infrastruktur, småföretagsamhet, expansion av hantverket, forskning, utbildning och turism. Länet befinner sig i en situation som motionären beskriver som "alarmerande".
Även Kjell Ericsson (c) vill i motion A490 ha satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning. Det är viktigt med framtidsinriktade satsningar som ger näringslivet framtidstro, anser motionären.
Björn Samuelson (v) begär i motion A462 ett samlat åtgärdspaket för Värmland med åtgärder liknande dem som vidtagits för bl.a. Norrlands inland. Samme motionär yrkar i motion A18 att en särskild delegation tillsätts för att utarbeta ett Värmlandspaket.
I motion A454 av Magnus Persson m.fl. (s) begärs satsningar av samma slag som de som återfinns i motionerna A458 och A490. Motionärerna pekar på att försämringarna av finansieringsmöjligheterna innebär hinder för satsningar på förnyelse och utveckling. Dessa frågor måste följas noga så att en förbättring av villkoren för lokaliseringsstödet kan genomföras i tid, framhåller motionärerna.
Utskottets överväganden
Värmlands län har innevarande budgetår tilldelats 75 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Nio kommuner är inplacerade i stödområde. Ytterligare två kommuner är tillfälligt inplacerade.
Vid förra årets behandling av regionalpolitiken beslöt riksdagen på förslag av utskottet att Årjäng, Säffle och Sunne alltjämt skulle ingå i det permanenta stödområdet liksom för övrigt större delen av länet i övrigt. Av detta ställningstagande framgår att riksdagen är av den uppfattningen att det behövs långsiktiga insatser i länet.
Vad gäller önskemål om åtgärdsprogram vill utskottet erinra om länsstyrelsernas ansvar att främja utvecklingen i länet och särskilt den regionala utvecklingen. Inom länsstyrelsens ansvarsområde ligger att samordna sådana regionalpolitiska insatser som bedöms angelägna utan att det krävs något initiativ från statsmakternas sida. Med förra årets regionalpolitiska beslut fick länsstyrelserna ökade befogenheter att använda länsanslaget för glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Vad härefter gäller förslagen om satsningar på forskning och utbildning konstaterar utskottet att av de 35 milj.kr. som avsattes i förra årets regionalpolitiska beslut för att förstärka forskning och utveckling vid de mindre högskolorna fick högskolan i Karlstad 4,5 milj.kr. Av de medel, 30 milj.kr., som står till förfogande till de mindre och medelstora högskolorna för forskningsstödjande åtgärder har högskolan i Karlstad tilldelats 4,7 milj.kr. Dessutom får -- enligt det förslag som tidigare redogjorts för angående utbyggnaden av högskoleutbildningen -- högskolan i Karlstad ytterligare 3,7 milj.kr.
Även i detta avsnitt hänvisas till vad som i den tidigare framställningen har sagts om den pågående beredningen av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.
Utskottet vill slutligen peka på att ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås i kompletteringspropositionen för att möta den stigande arbetslösheten.
Med det anförda bör motionerna A18, A451, A454, A458, A462 och A490, i förekommande fall i behandlade delar, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Örebro län
I motion A503 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp) pekar motionärerna på det bekymmersamma sysselsättningsläget på flera håll i Örebro län och framhåller därvid Karlskoga- och Hälleforsregionerna som särskilt utsatta. Det är därför nödvändigt att undersöka alla möjligheter till etableringar och stimulansstöd till dessa orter. Motionärerna framhåller vikten av satsningar på infrastrukturen för att näringslivet skall kunna utvecklas. Ett strategiskt mål för utvecklingen i Mellansverige är att skapa tillväxtalternativ i Örebroregionen.
Även Karl-Erik Persson (v) uttrycker i motion A436 stor oro för sysselsättningen i länet och framför synpunkter på behovet av konkret politik för att möta strukturproblemen i länet. Den allmänna politik som regeringen fört har inneburit eftergifter mot storkapitalets strukturplaner, anser motionären.
Ulla Berg m.fl. (s) tar i motionerna A20 och A423 särskilt upp situationen i Hällefors, där neddragningen inom Ovako Steel kommer att innebära att drygt 10% av industrijobben försvinner. Totalt räknar man med en arbetslöshet på 15% under andra halvåret 1991. Utbildning behövs för dem som blir arbetslösa och utbildning behövs för att skapa ett framtida näringsliv, framhåller motionärerna, som vill utnyttja tillgängliga resurser vid Bergsskolan i Filipstad och Metec i Hällefors för denna utbildning.
Helge Hagberg och Ulla Berg (båda s) vill i motion A440 ha erforderliga resurser till CESAM (centrum för samhällsarbete och mobilisering) i Örebro som bedriver metodutveckling, forskning och utbildning inom området lokalt utvecklingsarbete.
I motion A416 föreslår Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) att ytterligare statliga stödåtgärder beslutas för att utveckla arbetsmarknaden i Karlskoga. Motionärerna vill dels att Karlskoga skall kunna få sysselsättningsbidrag, dels att undantag medges från regeln att stöd till kommunala industrilokaler inte får lämnas i orter med mer än 10 000 invånare.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår har 30 milj.kr. avsatts för regionalpolitiska utvecklingsåtgärder i Örebro län. Två kommuner är inplacerade i stödområde. Ytterligare två kommuner är tillfälligt inplacerade, den ena av dessa är Karlskoga. Utskottet kan dessutom notera att regeringen i maj 1990 anslog 30 milj.kr. till främst Karlskoga kommun för intensifierade insatser.
Utskottet vill erinra om sin tidigare uttalade mening att det i första hand ankommer på länsmyndigheterna att ta initiativ för att främja den regionala utvecklingen i länen. För situationen i Örebro län har länsmyndigheterna gjort bedömningen att det i rådande sysselsättningsläge i flera av länets kommuner, utöver vad myndigheterna kan bistå med, behövs ytterligare satsningar från statens sida. Länsstyrelsen har därför enligt vad utskottet erfarit gått in till regeringen med begäran om särskilda regionalpolitiska satsningar.
Vad gäller förslaget i motion A416 får utskottet anföra följande. Nuvarande stödsystem fastställdes av riksdagen för mindre än ett år sedan. Det finns enligt utskottet inte skäl att nu ändra dessa regler.
Frågan om resurser till CESAM bör enligt utskottets mening i första hand ankomma på resp. högskola att avgöra.
Även beträffande Örebro län och sysselsättningssvårigheterna där vill utskottet peka på de förslag till ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder som utskottet får ta ställning till i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen.
Högskolan i Örebro får ytterligare 4,2 milj.kr. enligt det förslag som utskottet tidigare redogjort för.
Slutligen vill utskottet upplysa om att det finns en framställning hos regeringen om stöd till teknisk fortbildning och vidareutbildning i Bergslagen.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A20, A416, A423, A436, A440 och A503, i förekommande fall i aktuella delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Västmanlands län
I motion A469 av Birger Andersson (c) efterlyses utvecklingsåtgärder i länet med satsningar på breddning av sysselsättningsmöjligheterna, bättre kommunikationer och insatser för högskolan. Utlokalisering av statlig verksamhet bör också ske till länet.
Jan-Olof Ragnarsson (v) vill i motion A461 ha ett utvecklingsprogram för länet som bl.a. skall innehålla satsningar på en etanolfabrik i Köping, på kommunikationer, utbildning och arbetsmarknad för kvinnor. Motionären anser vidare att fler tjänsteföretag, t.ex. postgirot, skall kunna utlokaliseras.
Utskottets överväganden
Tre kommuner ingår i permanent stödområde. Länet har för innevarande budgetår tilldelats 20 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser.
Som utskottet vid upprepade tillfällen tidigare i denna framställning har anfört ankommer det i första hand på länsmyndigheterna att ta ställning till åtgärder som behöver vidtas inom länet. Länsstyrelserna kan i ökad utsträckning fritt använda länsanslaget för glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Beträffande högskolan i Eskilstuna/Västerås hänvisar utskottet till vad som anförts om satsningen på denna högskola under avsnittet om åtgärder för Södermanland.
Utskottet vill också hänvisa till vad som i den tidigare framställningen anförts om den pågående beredningen av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.
Vad slutligen angår om- eller utlokalisering av statlig verksamhet har utskottet tidigare i framställningen uttalat sin principiella uppfattning i denna fråga.
Motionerna A461 och A469 bör mot bakgrund av vad utskottet anfört inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kopparbergs län
Ove Karlsson m.fl. (s) uppger i motion A421 att länet har haft en positiv utveckling men att det nu märks en avmattning. Det behövs därför bl.a. insatser på arbetsmarknadsområdet, satsningar på mindre företag och extra satsningar på de regionala högskolornas utbyggnad för att möta en väntad konjunkturnedgång och strukturförändring inom länet.
Utskottets överväganden
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 70 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Fem kommuner och delar av en sjätte är inplacerade i stödområde.
Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att bedöma frågan om utvecklingsåtgärder för länet. Länsstyrelsen har medel till sitt förfogande och kan fritt använda anslaget för olika insatser.
Härutöver vill utskottet peka på dels den beredning som pågår om förslagen i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, dels förslagen i kompletteringspropositionen beträffande arbetsmarknadsområdet och dels förslagen på utbildningsområdet, som tidigare redogjorts för.
Motion A421 bör därmed inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Gävleborgs län
I motion A452 av Rolf Dahlberg (m) föreslås insatser inom bl.a. arbetsmarknads-, kommunikations- och utbildningsområdena. Länet har den näst högsta arbetslösheten i landet, framhåller motionären.
Hans Lindblad (fp) understryker i motion A487 betydelsen av den ekonomiska politiken, energipolitiken och den svenska EG-politiken för länets exportindustri. Utsikterna för industrin har enligt motionären förbättrats genom skattereformen, beslutet att inte snabbavveckla kärnkraften och beslutet att ansöka om inträde i EG.
I motion A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) efterlyses en bättre infrastruktur med satsningar på bl.a. utbildning och kommunikationer. En gymnasieutbildning för lokalvårdare bör införas i någon av kommunerna. En utveckling av näringslivsstrukturen är också nödvändig, anser motionärerna.
Bertil Måbrink (v) vill i motion A420 ha ett åtgärdsprogram för länet. Nio grundkrav bör vara utgångspunkten för en offensiv och utvecklande näringspolitik. Några av dessa grundkrav är satsningar på ny teknik samt rättvis och lika fördelning av statliga insatser, såsom investeringar, statsbidrag, utbildning och kommunikationer ävensom decentralisering av statliga verk.
I motion A426 av Axel Andersson m.fl. (s) pekar motionärerna på framgångsrika projekt och anser att det krävs arbetsmarknadspolitiska insatser för att kunna förverkliga förslag, som kommit fram genom projektverksamheten.
Utskottets överväganden
Gävleborgs län har innevarande budgetår tilldelats 70 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Två kommuner är inplacerade i stödområde och ytterligare två är tillfälligt inplacerade.
Åtgärdsprogram av det slag som några av motionärerna efterlyser kan, som utskottet tidigare i framställningen har uttalat, komma till stånd utan något initiativ från statsmakternas sida. Det är länsstyrelsens ansvar att samordna regionalpolitiska insatser av detta slag.
Som utskottet tidigare har berört är emellertid politiken på andra områden av stor betydelse för att uppnå regional balans. De satsningar som nu föreslås på olika politikområden i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt och som för närvarande bereds i flera utskott är därför ytterst viktiga i strävandena att åstadkomma regional balans. Även förslagen om satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken får stor betydelse i detta hänseende. Högskolan i Gävle/Sandviken får 3,2 milj.kr. enligt förslagen inom högskoleområdet för vilka utskottet tidigare redogjort.
Vad slutligen angår yrkandet i motion A494 om införandet av en gymnasieutbildning för lokalvårdare ankommer det numera på kommunerna själva att besluta i sådana ärenden.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A420, A426, A452, A487 och A494, i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Norra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör Västernorrlands och Norrbottens län.
Västernorrlands län
I motion A412 av Sigge Godin (fp) framhålls länets beroende av den starkt exportinriktade och tunga basindustrin. Samtidigt konstateras att det finns tydliga indikationer på försämrad konkurrenskraft. Insatser för länet bör därför ges en inriktning mot bl.a. långsiktig strukturuppbyggnad och teknikförnyelse. Även infrastruktursatsningar måste göras inom framför allt transport- och kommunikationssektorn.
Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) framhåller i motion A488 nödvändigheten av samlade insatser för Västernorrland för att länet skall få en utveckling likvärdig landet i övrigt. Här nämns bl.a. satsningar på infrastrukturen, främst kommunikationer och utbildning. Lokalisering av statlig verksamhet skulle kompensera länet för bortfall i sysselsättningen.
Bo Holmberg m.fl. (s) vill i motion A433 ha satsningar på kommunikationer, forskning och utveckling samt kultur för att få en bättre regional utveckling i länet. I motion 442 av Bo Holmberg m.fl. (s) framhålls dessutom att Härnösand är en bland de få residensstäder som inte fått del av statlig utlokalisering. Som exempel på lämpliga utlokaliseringsobjekt nämns SIPU och delar av riksförsäkringsverket.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår har Västernorrlands län tilldelats 115 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Fyra kommuner är inplacerade i stödområde. Ytterligare två kommuner är tillfälligt inplacerade.
Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande förra året vid behandlingen av motioner beträffande kommundelarna Ramsele och Junsele. Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som en konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från kommundelarna Ramsele och Junsele vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad som normalt gäller i stödområde 2. Därutöver uttalade utskottet att det kan finnas behov av intensifierade insatser för glesbygdsutveckling i området. Detta bör beaktas vid fördelning av länsanslaget.
Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår enligt utskottets mening.
Via länsanslaget har länsstyrelsen stor frihet att arbeta med de utvecklingsprojekt som bedöms lämpliga. Länsstyrelsen har nyligen presenterat ett samlat program för insatser i länet. I regeringskansliet pågår beredningsarbetet av detta program i syfte att få underlag för bedömningen av om ytterligare medel skall tillföras länet.
I den tidigare omnämnda propositionen om näringspolitik för tillväxt lämnas förslag till åtgärder inom kommunikations- och utbildningsområdena. Satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att hejda den ökande arbetslösheten finns som ovan nämnts i kompletteringspropositionen liksom ytterligare satsningar på utbildningsområdet. För högskolan i Sundsvall/Härnösand innebär det en resursförstärkning med 3,2 milj.kr.
Vad slutligen angår frågan om lokalisering av statlig verksamhet till länet konstaterar utskottet att en enhet av det nya skolverket föreslås ligga i Härnösand.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A412, A433, A442 och A488 i förekommande fall inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd.
Norrbottens län
I motion A406 anser Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp) att åtgärder bör vidtas för att skapa alternativ till gruvverksamheten i Arjeplogs kommun. De föreslår att regeringen tillsätter en särskild Arjeplogdelegation. Den föreslagna delegationen skall ha till uppgift att framlägga förslag till sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog. Delegationen bör även få till uppgift att förhandla med större svenska industriföretag om lokalisering av statliga arbetstillfällen till Arjeplog. Förutsättningarna för utlokalisering av statliga administrativa tjänster bör undersökas. Även Bruno Poromaa och Leif Marklund (båda s) i motion A408 samt Bengt Hurtig (v) i motion A501 vill ha ett utvecklingsprogram för Arjeplog.
Bruno Poromaa m.fl. (s) anser i motion A429 att nordöstra Norrbotten bör ges högsta prioritet vid fördelning av ordinarie arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel. Samme motionär vill i motion A431 ha åtgärder för att stimulera utvecklingen på Nordkalotten och föreslår att området blir ett försöksområde för en friare handels- och exportadministration.
I motion A468 begär Åke Selberg m.fl. (s) ett åtgärdspaket för Råne älvdal. Utvecklingsinsatser föreslås för bl.a. småföretagande i allmänhet, jord- och skogsbruk, fiske och turism. De investeringar som behövs kräver stora ekonomiska åtaganden, som kommunerna inte ensamma kan klara av. Samhället måste här bidra med resurser.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår har Norrbottens län tilldelats 145 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Tio kommuner är inplacerade i stödområde 1. En kommun och två kommundelar är inplacerade i stödområde 2.
Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande förra året vid behandlingen av motioner beträffande Älvsbyn. Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som en konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från Älvsbyn vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad som normalt gäller i stödområde 2. Vid fördelning av de infrastrukturmedel om 130 milj.kr. som anslogs till kompletterande insatser i bl.a. stödområde 2 borde enligt utskottets mening Älvsbyns kommun beaktas särskilt.
Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår enligt utskottets mening.
Utöver de medel som sålunda anvisats har nyligen ytterligare åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna för att bo och arbeta i Norrbotten.
Beträffande Arjeplogs kommun har regeringen utlovat att avsätta 100 milj.kr. under en femårsperiod. I dagarna har regeringen beslutat att dels tillföra länsstyrelsen 20 milj.kr. för det första året för insatser i Arjeplog, dels tillsatt en särskild arbetsgrupp som skall ta initiativ till och samordna de insatser som behöver göras.
Frågan om lokalisering av statlig verksamhet till området behandlades av utskottet förra året. Utskottet erinrade därvid om en rad av lokaliseringar som under det senaste året gjorts till Norrbotten (1989/90:AU13, s. 225).
I samband med behandlingen av regionalpolitiken förra året beslöt riksdagen att ställa 330 milj.kr. till förfogande för särskilda infrastrukturåtgärder. 200 milj.kr. av dessa medel avser stödområde 1. Resterande 130 milj.kr. disponeras av regeringen och avser kompletterande medel för bl.a. stödområde 1 och insatser i stödområde 2. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län har beträffande anslaget på 200 milj.kr. tillsammans utarbetat förslag till hur medlen skall användas. Förslagen innehåller satsningar på utbildning, forskning och utveckling, näringslivsutveckling, kommunikationer, turism, kultur och service. Samverkan kommer att ske med kommunerna, näringslivet och olika myndigheter. Det betyder att de samlade insatserna blir betydligt större än de 200 milj.kr. som avsatts. Regeringen har i dagarna fattat beslut om att ställa 180 milj.kr. till länsstyrelsernas disposition för genomförande av förslagen. 20 milj.kr. skall delas ut senare.
Utöver vad ovan noterats om insatser i Norrbotten vill utskottet erinra om att nordöstra Norrbotten ingår i stödområde 1 och därmed tillhör den region som är högst prioriterad när det gäller regionalpolitiska insatser. Beträffande insatser för såväl östra Norrbotten som Råne älvdal ankommer det på länsmyndigheterna att bedöma vilka medel som bör avsättas.
Vad angår utvecklingen på Nordkalotten hänvisar utskottet till att det inom Nordiska ministerrådet finns en Nordkalottkommitté som arbetar bl.a. med de frågor som tas upp i motion A431.
Utskottet vill slutligen peka på förslagen i tillväxtpropositionen som nu bereds i riksdagen samt i kompletteringspropositionen som innehåller förslag på ytterligare åtgärder inom det arbetsmarknadspolitiska området.
Med det anförda bör motionerna A406, A408, A429, A431, A468 och A501, i förekommande fall i berörda delar, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2, 1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443, 1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A496 yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1, res. 1 (m, fp) res. 2 (c) res. 3 (v) res. 4 (mp)
Allmänna principer för omlokalisering
2. beträffande allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A404, 1990/91:A467, 1990/91:A479 yrkande 8 och 1990/91:A491 yrkande 8, res. 5 (c, mp)
3. beträffande decentralisering och minskning av statliga myndigheter att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 7, res. 6 (c, mp)
4. beträffande utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A424 och 1990/91:A425,
Företagsstöd 5. beträffande vidgning av begreppet stödberättigad verksamhet att riksdagen godkänner de i proposition 1990/91:87 föreslagna riktlinjerna för regionalpolitiskt företagsstöd till vissa ideella organisationer och intresseorganisationer,
6. beträffande riskgarantilån m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:A492 yrkandena 5--6, res. 7 (m)
7. beträffande investeringsbidrag att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A438, 1990/91:A439 och 1990/91:A453,
8. beträffande branschmässig avgränsning av nedsättningen av socialavgifter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A446 yrkande 1, 1990/91:A451 yrkande 1, 1990/91:A463 yrkande 2, 1990/91:A491 yrkande 18, 1990/91:A492 yrkande 2 och 1990/91:A496 yrkande 3, res. 8 (m, fp, c)
9. beträffande avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet att riksdagen avslår motion 1990/91:A471 yrkande 1, res. 9 (mp)
10. beträffande utredning om kostnader för telekommunikation att riksdagen avslår motion 1990/91:A17 yrkande 3, res. 10 (mp)
11. beträffande avskrivning på studielån m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A479 yrkande 10 och 1990/91:A491 yrkande 13, res. 11 (c)
12. beträffande regionalpolitiska medel till underleverantörer att riksdagen avslår motion 1990/91:A22, res. 12 (v)
13. beträffande beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkande 22 i motsvarande del och 1990/91:A496 yrkande 6 godkänner vad som förordats i budgetpropositionen om länsstyrelsens beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsbidrag, res. 13 (fp, c)
14. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A463 yrkande 4 och 1990/91:A496 yrkande 5, res. 14 (fp)
Stödområdesindelningen
15. beträffande översyn av stödområdesindelningen att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 8, res. 15 (fp, c)
16. beträffande begreppet resursområde att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A479 yrkande 4 och 1990/91:A491 yrkande 5, res. 16 (c)
17. beträffande resursområdesindelningen att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 3,
18. beträffande inplacering i resursområde C (stödområde 2) av kommunerna Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Borgholm och Mörbylånga (utom församlingarna Glömminge, Algutsrum och Torslunda) att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 5,
19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotland att riksdagen avslår motion 1990/91:A502 yrkande 2,
20. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hallstahammars kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:A401, res. 17 (c) delvis
21. beträffande inplacering i stödområde av Hallstahammars kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:A484,
22. beträffande inplacering i stödområde 1 av Hällefors kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:A423 yrkande 1,
23. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hedemora kommun att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A417 och 1990/91:A441, res. 17 (c) delvis
24. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ånge kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:A412 yrkande 3,
25. beträffande inplacering i stödområde 1 av Torsby kommun (övre delen) att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis
26. beträffande inplacering i stödområde 1 av Örnsköldsviks kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis
27. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar) att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis
28. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Jämtland (med undantag av Östersunds tätort) att riksdagen avslår motion 1990/91:A470,
29. beträffande inplacering i stödområde 1 av Östersunds kommun (Häggenås och Näs församlingar) att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 5,
30. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Krokoms kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 4,
31. beträffande inplacering i stödområde 1 av Åre kommun att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 3,
32. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke kommun att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A445, 1990/91:A446 yrkande 2, 1990/91:A456 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis
33. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bjurholm, Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A463 yrkande 3 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis
34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A405 i motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis res. 18 (v) delvis
35. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun (Edefors, Gunnarsbyn) att riksdagen avslår motion 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del, res. 18 (v) delvis
36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A405 i motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del, res. 17 (c) delvis res. 18 (v) delvis
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
37. beträffande högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till uthyrningsstugor att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 16, res. 19 (c)
38. beträffande högsta belopp för bidrag till kommersiell service att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 4, res. 20 (v)
39. beträffande glesbygdsstöd till immateriella investeringar m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A427 och 1990/91:A434,
40. beträffande utredning om lokala servicekontor att riksdagen avslår motion 1990/91:A402,
41. beträffande utredning om postverkets service i glesbygd att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 10, res. 21 (v)
42. beträffande stöd till kommersiell service att riksdagen avslår motion 1990/91:A473,
43. beträffande nya former för service i glesbygd att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 9, res. 22 (fp)
44. beträffande förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet att riksdagen avslår motion 1990/91:A455 yrkande 1, res. 23 (mp)
45. beträffande försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:A457, res. 24 (mp)
46. beträffande insatser för landsbygdsutveckling att riksdagen avslår motion 1990/91:A505 yrkande 1,
47. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa områden att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 11, res. 25 (fp)
48. beträffande servicehus för äldre i glesbygd att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 11, res. 26 (v, mp)
49. beträffande tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper att riksdagen avslår motion 1990/91:A414, res. 27 (mp)
Insatser för kvinnor i glesbygd och på landsbygd
50. beträffande insatser för kvinnor i glesbygd att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A409, 1990/91:A449, 1990/91:A463 yrkande 1, 1990/91:A472 och 1990/91:A501 yrkande 4,
res. 28 (fp, v, mp)
51. beträffande inrättande av resurscentrum för kvinnor i Bergslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:A415,
52. beträffande kvinnoforskning att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 6, res. 29 (v)
53. beträffande ungdomars livsmiljö på landsbygden att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 9, res. 30 (v, mp)
Anslagsfrågor
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471 yrkande 2, 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i motsvarande del och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr., res. 31 (m) - villk. 7 res. 32 (c) - villk. 13 res. 33 (mp)
55. beträffande statliga kreditgarantier att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 12, res. 34 (c)
56. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1990/91 att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:125 bilaga 9 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.,
57. beträffande Industricentra att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1990/91:125 bilaga 9 om avvecklingen av Stiftelsen Industricentra m.m.,
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och proposition 1990/91:87 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1990/91:A471 yrkande 3, 1990/91:A489 yrkandena 2 och 5 samt 1990/91:A491 yrkande 15 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 975 500 000 kr., res. 35 (c) - villk. 13 och 32 res. 36 (v) res. 37 (mp) - villk. 33
59. beträffande användning av odisponerade medel på anslaget Regionala utvecklingsinsatser att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 7, res. 38 (fp)
60. beträffande ökad regionalpolitisk profil åt länsanslagen m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:A451 yrkande 3,
61. beträffande kvotering av medel för kvinnoprojekt att riksdagen avslår motion 1990/91:A812 yrkande 5, res. 39 (c)
62. beträffande Laxfond Vänern att riksdagen avslår motion 1990/91:A505 yrkande 2,
63. beträffande länsanslaget till Jönköpings län att riksdagen avslår motion 1990/91:A464, res. 40 (c) delvis - villk. 35
64. beträffande länsanslaget till Kronobergs län att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A475 yrkande 4 och 1990/91:A486, res. 40 (c) delvis - villk. 35
65. beträffande länsanslaget till Kalmar län att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 6, res. 40 (c) delvis - villk. 35
66. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län att riksdagen avslår motion 1990/91:A494 yrkande 5, res. 40 (c) delvis - villk. 35
67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A455 yrkande 2 och 1990/91:A491 yrkandena 9, 20--21, res. 41 (c) res. 42 (mp)
68. beträffande resurser till vuxenutbildningsinsatser att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 9,
69. beträffande anslag till kreditgarantier till glesbygdsföretag m.m. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 220000000kr.,
dels till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkande 17, 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr., res. 43 (m, fp) - villk. 8 res. 44 (c) - villk. 8
71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471 yrkande 4 och 1990/91:A492 yrkande 11 till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.,
res. 45 (m) - villk. 7 res. 46 (mp)- villk. 33
72. beträffande anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del, res. 47 (v)
73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A430, 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 19 och 1990/91:A492 yrkande 9 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 186 000 000 kr., res. 48 (m) res. 49 (v) - villk. 47
74. beträffande utbyggnad av Högskolan Gävleborg att riksdagen avslår motion 1990/91:A494 yrkande 1,
75. beträffande statliga anslag till Bergslagskommuner att riksdagen avslår motion 1990/91:A476,
76. beträffande avveckling av glesbygdsdelegationen att riksdagen avslår motion 1990/91:A492 yrkande 7, res. 50 (m)
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A455 yrkande 3, 1990/91:A483, 1990/91:A492 yrkande 12 och 1990/91:A496 yrkande 10 till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000kr., res. 51 (m) - villk. 50 res. 52 (fp) res. 53 (c)
78. beträffande namnändring för glesbygdsdelegationen att riksdagen avslår motion 1990/91:A444,
79. beträffande anslag till ERU att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 480 000 kr.,
80. beträffande anslag till Västnordenfonden att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3 050 000 kr.,
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
81. beträffande åtgärder i Skånelänen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A16, 1990/91:A19, 1990/91:A418, 1990/91:A448 yrkande 1, 1990/91:A477, 1990/91:A478, 1990/91:A480, 1990/91:A495 yrkandena 1 och 3 samt 1990/91:A498,
82. beträffande begränsning av byggandet i västra Skåne att riksdagen avslår motion 1990/91:A448 yrkande 2, res. 54 (mp)
83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428, 1990/91:A435, 1990/91:A437, 1990/91:A450, 1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A479 yrkandena 1, 2 och 7, 1990/91:A481 och 1990/91:A482, res. 55 (c) - villk. 35 och 41 res. 56 (v)
84. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A411, 1990/91:A419, 1990/91:A447, 1990/91:A459, 1990/91:A466, 1990/91:A474 och 1990/91:A499 yrkande 1, res. 57 (c) - villk. 35 och 41
85. beträffande åtgärder i Södermanlands och Stockholms län att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A413, 1990/91:A422, 1990/91:A432, 1990/91:A497, 1990/91:A500 och 1990/91:A504,
86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A18, 1990/91:A451 yrkande 2, 1990/91:A454, 1990/91:A458, 1990/91:A462 och 1990/91:A490, res. 58 (c) - villk. 35 och 41 res. 59 (v)
87. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A20, 1990/91:A416, 1990/91:A423 yrkande 2, 1990/91:A436 yrkande 1, 1990/91:A440 och 1990/91:A503, res. 60 (v)
88. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A461 och 1990/91:A469, res. 61 (c) - villk. 35 och 41 res. 62 (v)
89. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Kopparbergs län) att riksdagen avslår motion 1990/91:A421,
90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A420, 1990/91:A426, 1990/91:A452, 1990/91:A487 och 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och 6, res. 63 (c) - villk. 35 och 41 res. 64 (v)
91. beträffande åtgärder i Västernorrlands län att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A412 yrkandena 1--2, 1990/91:A433, 1990/91:A442 och 1990/91:A488, res. 65 (c) - villk. 35 och 41
92. beträffande åtgärder i Norrbottens län att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A406, 1990/91:A408, 1990/91:A429, 1990/91:A431, 1990/91:A468 och 1990/91:A501 yrkande 2. res. 66 (v)
Stockholm den 25 april 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik Holmkvist (m) och Göran Engström (c).
Reservationer
1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1)
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Inledning
Regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åstadkomma en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för landets olika delar.
De regionalpolitiska problemen är komplicerade i dag. Problemen präglas av att man har svårt att såväl skapa och behålla arbetstillfällen som att attrahera arbetskraft till vissa av de arbetsuppgifter som finns.
Det faktum att de regionalpolitiska problemen nu är mer sammansatta -- att de innefattar både brist på arbetstillfällen och i viss mån brist på arbetskraft -- understryker behovet av en ändring av politiken från att handla om "lokaliseringspolitik" till att handla om "mobiliseringspolitik". Målet för politiken måste vara att skapa miljöer som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och lokal mobilisering av resurser.
Betydelsen av infrastruktur
Vissa forskare hävdar att det finns en "kritisk massa", en viss storlek, som krävs för att en miljö skall vara kreativ. Detta är en av utgångspunkterna för dem som knyter kreativiteten till den stora staden. Emellertid finns exempel på nyskapande och kreativa miljöer även utanför de större städerna. Kreativiteten i dessa fall kan antas bygga bl.a. på de normer som återfinns på den mindre orten. En viss "anda" som stimulerar egna initiativ och eget företagande är förhärskande. En sådan "anda" kan inte kommenderas fram; den måste växa fram underifrån.
Staten och andra organ kan emellertid underlätta dess framväxt genom att skapa gynnsamma förutsättningar för en sådan "anda". I det sammanhanget blir bl.a. utbildningsväsendet och annan infrastruktur av central betydelse. Viktiga grundelement i en kreativ miljö är nämligen tillgång till kunskaper och goda kommunikationer.
Regionalpolitiken måste i högre grad än tidigare inrikta sig mot mindre företag. Närheten till kunskapscentra är nödvändig för att företagsamheten skall kunna rekrytera personal, vidareutbilda den och följa den tekniska utvecklingen. Detta innebär att inte minst de regionala högskolorna är viktiga. En närhet till kunskapscentra betyder också att färre ungdomar tvingas flytta från hemlänet för att få utbildning. Ett mångsidigt näringsliv medför både minskad känslighet för konjunktursvängningar och större möjligheter att lösa "medföljandeproblematiken".
Den ekonomiska och tekniska utvecklingen kommer att ske i en allt snabbare takt och internationaliseras. Det är i ett sådant läge en styrka för ett litet land som Sverige, att upprätthålla mångfald och flexibilitet vad gäller miljöer för nytänkande. Alltför kraftig koncentration riskerar att leda till sårbarhet. Med den politik som utskottet förordar nås en "riskspridning" som kan vara till gagn för riket som helhet.
Det finns emellertid verksamheter som är beroende av de stora utbildningsinstitutioner och de speciella kontaktytor som hör städerna till. Regionalpolitiken måste därför innebära att vi slår vakt om den typ av utvecklingscentra som våra större städer utgör. Samtidigt bör understrykas att en överhettning i storstäderna inte är bra. Den leder till trängsel och miljöproblem. En politik som ökar möjligheterna att finna sysselsättning och bedriva verksamhet utanför storstäderna är därför till fördel också för storstadsområdena.
Det nu sagda innebär att det inte finns någon anledning att generellt utmåla en kraftig motsättning mellan de större städerna och andra delar av landet.
Betydelsen av andra politikområden
Utskottet vill i detta sammanhang understryka att regionalpolitiken i snäv bemärkelse inte ensam kan lösa regionala problem. Flera politikområden har stor betydelse för utvecklingen. Det innebär enligt utskottets mening att politiken på en rad områden måste ändras.
Det måste skapas bättre förutsättningar för en positiv utveckling i hela Sverige. En grundläggande betydelse för regional utveckling har marknadsekonomin. Om näringslivet skall kunna utvecklas positivt krävs ett gott näringslivsklimat. Villkoren för den fria företagsamheten måste därför förbättras. En tryggad energiförsörjning och ett minskat skattetryck är nödvändiga inslag i en politik för att hela Sverige skall leva. Som ovan sagts är infrastrukturen, såsom tillgång till god utbildning, viktiga inslag liksom bra kommunikationer. Ett medlemskap i EG kommer att få positiva effekter för hela landet.
Särskilda regionalpolitiska insatser
Utskottet anser emellertid att de regionala balansproblemen är sådana att det fortsättningsvis krävs särskilda satsningar av olika slag för att minska obalansen mellan olika regioner.
Vid sidan av insatser som syftar till att skapa sådana fysiska, sociala och kulturella miljöer att kreativitet och nyskapande stimuleras krävs enligt utskottets mening en politik för att möta snabbt uppdykande och lokala kriser. Den svenska näringsstrukturen och etableringsmönstren inom näringslivet har lett till att många orter domineras av ett eller ett fåtal företag. Detta medför en sårbarhet, som kan innebära att hela orters existens står på spel vid snabba förändringar. I sådana situationer måste staten vara beredd att snabbt ingripa. Mycket av den "paketpolitik" som bedrivits under senare tid har emellertid inte avgränsats till akutåtgärder mot sådana plötsligt uppkomna problem. I fortsättningen bör regeringen söka former för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet som medger att en större del av insatserna kan ske mer kontinuerligt. Därmed skapas bättre möjligheter för långsiktighet i arbetet.
Betydelsen av ett svenskt medlemskap i EG
I ett framtida Europa kommer det att finnas många kraftcentra. Vilka områden det blir avgörs av de olika förutsättningarna för utveckling i regionerna. Det kan gälla naturliga såväl som politiska förutsättningar. Det finns goda möjligheter för flera regioner i Sverige att tillsammans med regioner på andra sidan nationsgränsen bli sådana kraftcentra.
För Sverige kommer EG-länderna alltid att utgöra den helt dominerande handelspartnern. Sverige och svenska företag kommer därför att påverkas av utvecklingen i EG oavsett om Sverige kommer med eller ej. Det är av den anledningen givetvis en fördel om Sverige kommer med så att konkurrensen kan ske på lika villkor.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A492 (m) och A496 (fp) i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3 och 1990/91:A496 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1 och 2, 1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443, 1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Inledning
En god ekonomisk utveckling och förbättrad tillväxt kräver regional balans. Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken är en god regional balans. För att nå målet att hela Sverige skall utvecklas krävs att flera politiska områden samordnas.
Den förda ekonomiska politiken och näringspolitiken har allvarligt försämrat den regionala och inomregionala balansen. Den förda koncentrationspolitiken orsakade arbetskraftsbrist och en stark löneglidning i framför allt storstadsregioner. Denna överhettning i ekonomin förbyts nu allt snabbare i en "hemlagad" lågkonjunktur med lågt kapacitetsutnyttjande.
Den regionala problembilden
Många kommuner har sedan 1960 förlorat en mycket stor del av sin befolkning genom utflyttning. Femton kommuner har minskat sin folkmängd med mellan 30 och 45 %. Utflyttningen har lett till starkt sjunkande ungdomsandelar medan andelen pensionerade i många fall nära nog har fördubblats.
I likhet med centern anser utskottet att denna negativa utveckling måste hejdas. Det krävs inte bara stopp för utflyttningen utan även en inflyttning till de områden som haft vikande befolkningssiffror. En förutsättning för en sådan utveckling är en breddning av arbetsmarknaden och fler jobb.
I de folkrika regionerna får de boende betala ett högt pris i form av trafikstockningar, hälsofarliga luftföroreningar, höga boendekostnader samt hotade grönområden. I utflyttningsområdena däremot hotas serviceunderlaget och basinvesteringarna utnyttjas dåligt.
Kapitalströmmarna går i riktning mot storstadsområdena. Därmed hämmas andra regioners möjligheter till en positiv utveckling. Politiken måste inriktas på en rättvisare ekonomisk fördelning av resurserna över landet.
Regional och inomregional balans, ett övergripande politiskt mål
Regional balans förutsätter att statsmakterna vid beslut inom alla samhällssektorer beaktar vad målet regional balans kräver. Samhällets insatser måste samordnas så att en positiv regional utveckling främjas. Den mest positiva utvecklingen av samhällsekonomin erhålls om mänskligt kunnande, samhällsinvesteringar och råvarutillgångar tas till vara i hela landet.
Det är med denna utgångspunkt nödvändigt med en helhetssyn på och samordning av alla politikområden. Samordnade åtgärder är avgörande för möjligheterna att få till stånd en levande landsbygd, fungerande mellanorter och en balanserad storstadsutveckling. Målet måste vara att skapa förutsättningar för fungerande regioner. Detta förutsätter en decentralistisk helhetssyn.
Geografiskt bör begreppet "region" vara liktydigt med de lokala arbetsmarknaderna. Den geografiska stödområdesavgränsningen måste utgöras av kommuner eller i vissa fall del av ytvida kommuner. Utformningen av det regionalpolitiska stödet måste anpassas därefter. Därutöver tillkommer över hela landet behovet av riktade insatser för landsbygdsutveckling.
Skattereformens negativa effekter för den regionala balansen
Den genomdrivna finansieringen av skattereformen är på flera punkter klart negativ för den regionala balansen. Genom införande av 25-procentig moms på energi, kollektivtrafik och turism samt ca halverat värde av reseavdragen motverkas de regionalpolitiska målen.
Småföretagsutveckling
De mindre företagens utveckling och nyföretagande har en avgörande betydelse för möjligheterna att skapa en mer balanserad närings- och bebyggelsestruktur över hela landet och därmed för möjligheterna att skapa regional balans. De mindre och medelstora företagen är dessutom viktiga för att bredda arbetsmarknaden i flertalet av våra kommuner. I annat sammanhang har centern utvecklat dessa frågor närmare.
Utbildning och forskning
Kunskapens betydelse för samhällsutvecklingen kan inte nog betonas. En hög utbildningsnivå är en förutsättning för att Sverige skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Utbildningsväsendets struktur och lokalisering har stor betydelse för möjligheterna att uppnå en balanserad regional utveckling. I annat sammanhang har centern lagt förslag om förstärkning av de regionala högskolorna.
I den följande framställningen tar utskottet ställning till de konkreta förslagen i centerns motioner samt utvecklar närmare sin syn på frågan om resursområden, indelningen i resursområden, decentraliseringsfrågan, behovet av infrastruktursatsningar för regional balans och en levande landsbygd samt medelsbehovet mot bakgrund av centerns förslag.
Vad utskottet med tillstyrkande av centermotionerna i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A410, 1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11 och 1990/91:A502 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443, 1990/91:A465, 1990/91:A485 och 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3 samt 1990/91:A496 yrkandena 1--2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Samhällsutvecklingen i de kapitalistiska länderna präglas alltmer av världskapitalismens ändrade villkor. Kapitalets transnationalisering skapar maktcentra som är oberoende av nations- och parlamentsgränser. Ekonomin präglas alltmer av privata jätteimperiers behov av nya marknader och större vinster. Denna utveckling sker i världen som helhet, i Europa och i Sverige.
Den regionalpolitik som har accepterats inom EG påverkar regionalpolitiken i Sverige och kommer i framtiden att än mer påverka den. Under den starkt exportinriktade tredje vägens politik har såväl storfinansens resurser som samhällets infrastrukturella satsningar i hög grad inriktats mot att främja EG-anpassningen.
Regional balans
Inom landet har koncentrationen till storstäderna pågått under en följd av år. Denna koncentration har inneburit överhettning i ekonomin, spekulation i mark och bostäder, bostadsbrist och köer för vård och omsorg. Den sociala servicen blir inom vissa sektorer alltmer krisbetonad. Den ständiga biltrafiken i storstadsregionerna har skapat en dålig stadsmiljö och farlig livsmiljö.
Ett av de allvarligaste problemen är att det är kvinnorna och ungdomarna på landsbygden som flyttar därifrån och söker sig till städerna. Regionalpolitiken och andra politiska beslut har hittills varit otillräckliga för att skapa förutsättningar för kvinnor och ungdomar att stanna kvar i hembygden. Åtgärder måste sättas in för att motverka detta.
Regionalpolitikens mål och inriktning måste vara likställdhet och likvärdighet mellan landets regioner. Det är av betydelse att regionalpolitiken och övriga beslut som påverkar levnadsförhållandena i glesbygden också har ett ekologiskt perspektiv. Tekniken måste användas till att skapa mer slutna system och minska omsättningen av råvaror och energi.
Produktionen måste organiseras så att den befrämjar de arbetandes hälsa i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsmiljön måste förbättras i många branscher.
Kultur- och idrottsverksamheten är viktig ur regionalpolitisk synvinkel. En medveten satsning på dessa områden har betydelse för att kvinnor och ungdomar skall välja att bo i de utsatta områdena.
För att säkra de regionalpolitiska målen om likvärdighet och likställdhet mellan regionerna och ge alla människor rätt till arbete, service, bostad, kultur och god miljö oavsett var man bor krävs fler redskap för det allmänna att styra lokaliseringen av arbetsplatser. För att korrigera marknadens negativa styrning måste de demokratiska instanserna i landet, kommun, landsting, län och riksdag, få ökade möjligheter att hävda de regionalpolitiska målen.
Vad utskottet med tillstyrkan till motionerna A436 (v) och A489 (v) i nu behandlade delar anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A436 yrkandena 2--3 och 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2, 1990/91:A410, 1990/91:A443, 1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A496 yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet de gröna anser utskottet att regionalpolitiken skall inriktas på att hela Sverige skall leva, varje region efter sina förutsättningar och efter sin bärkraft. Inom dessa ramar kan människor själva bestämma var de vill bo och arbeta. Regional balans skapar ett mer stabilt och mindre vardagssårbart Sverige, samtidigt som näringarnas omvandling fortsätter.
Regionalpolitiken måste inriktas på att skapa ett miljövänligt, resurssnålt och i längden ekologiskt hållbart samhälle. Staten bör i allt mindre utsträckning ge stöd och bidrag i former som kan uppfattas som nådegåvor. De riktade regionala insatser som gjorts har tyvärr ofta haft liten effekt i förhållande till vad de kostar. I stället bör de som verkar och bor inom områden, som för den regionala balansen behöver stöd, i större utsträckning förfoga över de egna tillgångarna, t.ex. vattenkraft, skog och malm.
Det behövs mer generell ekonomisk stimulans, begränsning av storstädernas tillväxt och en rejäl investering i miljövänlig kollektivtrafik och inhemsk energiproduktion.
Utskottet vill peka på de olika förslag som i skilda motioner har lagts fram av miljöpartiet de gröna för att förstärka de regionala insatserna. Förslagen ligger inom olika politikområden, bl.a. skatte-, trafik-, närings-, jordbruks- och energipolitiken.
Enligt utskottets uppfattning skulle en inriktning av politiken som förordats av miljöpartiet de gröna avsevärt förbättra förutsättningarna för en framgångsrik politik och även kunna föra vårt land närmare ett samhälle i regional balans och mindre beroende av traditionella bidragsformer.
Vad utskottet har anfört med tillstyrkan av motionerna A17 i aktuella delar samt A465 och A485 bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2, 1990/91:A465 och 1990/91:A485 samt med avslag på motionerna 1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A496 yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 2)
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna understryka att de principer för omlokalisering av statlig och annan verksamhet som riksdagen slog fast våren 1990 bör följas. Målsättningen för regionalpolitiken måste vara att skapa förutsättningar för fungerande regioner, dvs. regioner som fungerar ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt. Detta förutsätter en decentralistisk helhetssyn. Det är viktigt att lokalisering av statlig verksamhet förbereds väl och blir ett verksamt medel för att uppnå balans mellan landets olika delar vad gäller arbetsmarknaden. Vid riktad utlokalisering av statlig verksamhet bör -- såsom föreslås i motion A491 -- de län prioriteras som aktivt arbetat för inomregional balans.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A404, 1990/91:A467, 1990/91:A479 yrkande 8 och 1990/91:A491 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Decentralisering och minskning av statliga myndigheter (mom. 3)
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är en betydelsefull del i utvecklingen mot ett decentraliserat och vitalt samhälle att beslut och befogenheter läggs så nära de berörda som möjligt. En omfattande decentralisering av funktioner från den centrala nivån till läns- och kommunnivå bör ske.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse de åtgärder i denna riktning som vidtagits. Det är dock angeläget att arbetet med att minska de centrala myndigheterna både vad avser storlek och inflytande bedrivs aktivt och systematiskt. En rimlig målsättning bör enligt utskottet vara att antalet tjänster på central nivå halveras. Förslag med denna inriktning bör snarast läggas fram.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande decentralisering och minskning av statliga myndigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Riskgarantilån m.m. (mom. 6)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Tanken att" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Det regionalpolitiska företagsstödet bör ha till uteslutande syfte att kompensera de högre risknivåer som av olika skäl är förenade med företagsetableringar i stödområdena. Särskilt gäller det om företagsengagemang i Norrlands inland. Det förslag till riskgarantilån som moderaterna lägger fram i motion A492 är enligt utskottets mening ägnat att skapa bättre villkor för företag i stödområdena än som kan uppnås med nuvarande lokaliseringsbidrag.
Riskgarantilånen förutsätts vara ränte- och amorteringsfria under ett antal år som fastställs i en plan för varje projekt. Härigenom uppnås för de enskilda projekten den reduktion av kapitalkostnaderna som kan behövas som riskkompensation. När det gäller den närmare utformningen av den nya stödformen hänvisas till motionen, som utskottet tillstyrker i nu redovisad del.
Vidare tillstyrker utskottet motionens förslag beträffande sysselsättningsbidraget. Detta bör i fortsättningen utges under tre år med ett sammanlagt belopp om 100000 kr. Bidraget bör avses för stödområde 1.
Vad utskottet anfört om riskgarantilån och sysselsättningsbidrag bör bringas till regeringens kännedom.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande riskgarantilån m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkandena 5--6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Branschmässig avgränsning av nedsättningen av socialavgifter (mom. 8)
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Erik Holmkvist (m) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "redovisade yrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i de föreliggande motionerna att avgiftsnedsättningen bör omfatta all privat verksamhet, dvs. samtliga näringsgrenar inkl. statens affärsdrivande verk. Annan statlig samt kommunal verksamhet förutsätts liksom hittills vara undantagen från avgiftsnedsättningen.
Utskottet lägger nedan i hemställan fram förslag till ändring i den aktuella lagbestämmelsen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande branschmässig avgränsning av nedsättningen av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A446 yrkande 1, 1990/91:A451 yrkande 1, 1990/91:A463 yrkande 2, 1990/91:A491 yrkande 18, 1990/91:A492 yrkande 2 och 1990/91:A496 yrkande 3 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift skall ha följande lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Lagen gäller arbetsgivare Lagen gäller för
och sådana försäkrade arbetsgivare och sådana
som avses i 1 kap. 2 § försäkrade som avses i 1
lagen (1981:691) om kap. 2 § lagen (1981:691)
socialavgifter och om socialavgifter som bedriver
tillämpas på avgifter verksamhet vid fast
som är huvudsakligen driftställe i kommun eller
hänförliga till arbete församling som anges i
inom 1. gruvor och 1§.
mineralbrott, med undantag av
malmgruvor, 2. tillverkning,
med undantag av tillverkning
inom massa- och
pappersindustri samt järn-,
stål- och
ferrolegeringsverk, 3.
produktionsvaruinriktad
partihandel, 4.
uppdragsverksamhet, 5.
hotell-, pensionats- och
campingverksamhet eller 6.
restaurang- och
kaféverksamhet som bedrivs
i kombination med hotell-,
pensionats- eller
campingverksamhet. Första
stycket gäller i den mån
verksamheten bedrivs vid
arbetsgivarens eller den
försäkrades fasta
driftställe i
stödområde 1 eller i
Bodens, Luleå, Piteå
eller Älvsbyns kommun i
Norrbottens län.
Lagen gäller dock inte kommuner eller andra statliga myndigheter än statens affärsdrivande verk.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
9. Avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet (mom. 9)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Yrkandet skall" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Regionalt differentierade arbetsgivaravgifter bör vara ett väsentligt inslag i en politik som syftar till att utveckla landsbygd och småorter utan den byråkratiska administration som är förenad med dagens regionalpolitiska stödsystem. Det kan befaras att man inom EG inte accepterar ett sådant system. Därför bör riksdagen, såsom föreslås i motion A471, uttala att ett blivande EG-samarbete inte får förhindra arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierade arbetsgivaravgifter, vilket bör delges regeringen.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom.10)
Anna Horn af Rantzien (mp)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "En parlamentariskt" och på s. 32 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar miljöpartiets uppfattning om vikten av att kostnaderna för telekommunikationerna i hela landet utreds med hänsyn till deras betydelse för en regional utjämning. Motion A17 (mp) tillstyrks alltså i denna del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande utredning om kostnader för telekommunikation
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A17 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet gjorde" och slutar med "skull avstyrks" bort ha följande lydelse:
De infrastrukturella och företagsstimulerande insatserna behöver kompletteras med individinriktade åtgärder. Detta har stor betydelse för inlandet och för landsbygden och dess småorter. Det krävs speciella stimulanser för att åstadkomma inflyttning till kommuner som har utsatts för avfolkning. En god framtida utveckling inom dessa områden förutsätter bl.a. att ung och välutbildad arbetskraft kan rekryteras dit. En åtgärd med det syftet är att temporärt efterskänka studiemedelsavgiften. Åtgärden bör på försök prövas för den tid en arbetstagare är skriven inom resurs/stödområde 1. Det bör uppdras åt regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till en sådan åtgärd.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A479 (c) och A491 (c) bör delges regeringen.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande avskrivning av studielån m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A479 yrkande 10 och 1990/91:A491 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom.12)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Med anledning" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Underleverantörernas situation har en oerhört stor betydelse för den framtida tillväxten i hela Sverige. Underleverantörerna har under det senaste decenniet förbättrat sina produkter både vad gäller kvalitet och leveranstid. Storindustrin har pressat sina underleverantörer hårt och jämfört med utländska leverantörer. Pressen från den svenska storindustrin måste minska så att underleverantörerna får utrymme för nödvändiga investeringar.
Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna i motion A22 (v) att staten bör gå in med regionalpolitiska medel, speciellt för forskning och utbildning, för att stärka de underleverantörer som ligger i utsatta regioner. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande regionalpolitiska medel till underleverantörer att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt (mom. 13)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "den punkten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med centern och folkpartiet liberalerna att regeringens åtgärder för att öka delegeringen av besluten om lokaliseringsbidrag är otillräckliga. Med anledning av vad de båda partierna föreslagit i sina motioner förordar utskottet för sin del att gränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt sätts vid 30 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt
att riksdagen med anledning av dels vad som förordats i budgetpropositionen i motsvarande del, dels motionerna 1990/91:A491 yrkande 22 i motsvarande del och 1990/91:A496 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om länsstyrelsens beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsbidrag,
14. Förhöjt lokaliseringsbidrag (mom. 14)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Förhöjt lokaliseringsbidrag" och slutar med "deras yrkanden" bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler finns möjlighet att i undantagsfall höja högsta bidrag i stödområde 1, 35 %, och i stödområde 2, 20 %, till 50 %. Befogenhet att besluta om sådan höjning tillkommer regeringen. Utskottet delar folkpartiets uppfattning att denna befogenhet i fortsättningen bör kunna anförtros länsstyrelserna, som är de som bäst kan bedöma behoven och förhållandena inom länen. Utskottet tillstyrker med andra ord motion A496 (fp) på denna punkt.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A463 yrkande 4 och 1990/91:A496 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Översyn av stödområdesindelningen (mom.15)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet vill" och som slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
I samband med riksdagens regionalpolitiska beslut i juni förra året var det svårt att förutse och förebygga alla problem som kunde uppkomma med den beslutade stödområdesindelningen, inte minst mot bakgrund av att det förslag som förelades riksdagen inte var ordentligt genomtänkt. Utskottet delar därför uppfattningen i folkpartimotionen A496 att det är nödvändigt att regeringen snarast initierar en översyn av stödområdesindelningen.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A496 i aktuell del har anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande översyn av stödområdesindelningen att riksdagen med bifall till motion A496 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Begreppet resursområde (mom. 16)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Förra året" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör i likhet med centerns förslag begreppet "stödområde" utmönstras och en ny benämning, "resursområde", införas. Därmed markeras att avsikten med att prioritera vissa områden i fråga om regionala stödinsatser är att deras resurser och inneboende möjligheter till en positiv utveckling skall tas till vara. En ändrad benämning skulle också understryka att dessa områden årligen till folkhushållet har bidragit med miljarder kronor i t.ex. vinster från vattenkraften och exportinkomster från skogs- och gruvnäringarna. Dessa områden har också utgjort en resurs för rekrytering av ung och välutbildad arbetskraft till de expansiva orterna i Syd- och Mellansverige. Områdena har med andra ord starkt bidragit till välståndsutvecklingen och bör därför slippa beteckningen "stödområden". De är och har varit "resursområden" till gagn för hela landet. Med insatser som breddar dessa områdens arbetsmarknader och förbättrar deras infrastruktur blir de framöver till än större gagn för hela landet.
Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A479 (c) och A491 (c) i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande begreppet resursområde att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A479 yrkande 4 och 1990/91:A491 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Inplacering i stödområden av Hallstahammar m.fl. kommuner (mom.19, 20, 23, 25, 26, 27, 32, 33, 34 och 36)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 38 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det beträffande följande kommuner och kommundelar föreligger sådana speciella omständigheter som gör det motiverat att i överensstämmelse med förslagen i centermotionerna A401, A405 (beträffande Älvsbyn och Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå), A417, A445 och A446 (beträffande Bräcke) och A491 inplacera dem i högre resursområde (stödområde 1) resp. resursområde (stödområde 2):
Torsby (övre delen), Örnsköldsvik (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt), Sollefteå (Ramsele, Edsele, Ådalslidens, Junsele församlingar), Bräcke, Bjurholm, Lycksele, Norsjö, Vindelns, Skellefteå (Fällfors, Jörn, Kalvträsk), Älvsbyn och Piteå (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt), alla till resursområde (stödområde) 1.
Hallstahammar och Hedemora till resursområde (stödområde) 2.
Med detta ställningstagande är motionerna A407 (s), A441 (s), A456 (s), A463 (fp) och A501 (v), den senare till en del, tillgodosedda. Övriga i sammanhanget upptagna motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19, 20, 23, 25--27, 32--34 och 36 bort ha följande lydelse:
19. Beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotland att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A502 yrkande 2 beslutar om inplacering av Gotland i stödområde 2,
20. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hallstahammars kommun att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A401 beslutar om inplacering av Hallstahammars kommun i stödområde 2,
23. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hedemora kommun att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A417 och 1990/91:A441 beslutar om inplacering av Hedemora kommun i stödområde 2,
25. beträffande inplacering i stödområde 1 av Torsby kommun (övre delen) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering av Torsby kommun (övre delen) i stödområde 1,
26. beträffande inplacering i stödområde 1 av Örnsköldsviks kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering av Örnsköldsviks kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt) i stödområde 1,
27. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering av Sollefteå kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar) i stödområde 1,
32. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke kommun att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A445, 1990/91:A446 yrkande 2, 1990/91:A456 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1,
33. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bjurholm, Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A463 yrkande 3 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering av Bjurholm, Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) i stödområde 1,
34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i stödområde 1,
36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,
18. Inplacering i stödområde 1 av Piteå m.fl. kommuner (mom.34--36)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 38 slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det beträffande Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun, delar av Bodens kommun, nämligen Edefors och Gunnarsbyn, samt Älvsbyns kommun föreligger sådana speciella förhållanden som gör det motiverat att, i överensstämmelse med förslaget i motion A501 (v), placera dem i stödområde 1.
Motionerna A405 (c), A407 (s) och A491 (c) i aktuella delar, dvs. såvitt gäller Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun samt Älvsbyns kommun, är därmed tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 34--36 bort ha följande lydelse:
34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering av Piteå kommun, (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i stödområde 1,
35. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun (Edefors, Gunnarsbyn) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering av Bodens kommun (Edefors, Gunnarsbyn) i stödområde 1,
36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns kommun att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,
19. Högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till uthyrningsstugor (mom. 37)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Motionsförslagen är" och slutar med "förevarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker centerförslaget i motion A491 att högsta beloppet för avskrivningslån inom glesbygdsstödet bör höjas från 350000 kr. till 500000 kr. Vidare bör högsta bidrag till uthyrningsstugor höjas från 80000 till 100000 kr.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till uthyrningsstugor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Högsta belopp för bidrag till kommersiell service (mom.38)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Även yrkandet" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder för sin del yrkandet i motion A489 (v) att högsta bidrag till kommersiell service i glesbygd höjs från 80000 till 100000 kr.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande högsta belopp för bidrag till kommersiell service
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Utredning om postverkets service i glesbygd (mom. 41)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
En sådan service som är mycket uppskattad är lantbrevbärningen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna verksamhet bör utvidgas och kombineras med enklare tillsynsuppgifter. I enlighet med förslaget i motion A489 bör en utredning tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till nya och utvidgade verksamhetsformer för postverket.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande utredning om postverkets service i glesbygd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Nya former för service i glesbygd (mom. 43)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare ansträngningar måste göras för att hitta nya serviceformer. Statliga myndigheter bör pröva möjligheterna att köpa tjänster hos privata företagare och organisationer innan statlig verksamhet på olika serviceområden läggs ner.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande nya former för service i glesbygd
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A496 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet (mom. 44)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Med anledning" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de förslag som glesbygdsdelegationen lagt fram i betänkandet (Ds 1990:10) Hela-Sverige-skall-leva! ett landsbygdsprogram för 90-talet snarast bör genomföras. Regeringen bör lägga fram förslag om landsbygdspolitiken under 90-talet.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A455 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. (mom. 45)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion A457" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det krävs en rad olika åtgärder för att söka utveckla företagandet i glesbygden. Samarbetet mellan kommuner och mellan tätorter och landsbygd måste förbättras. Vidare bör så som föreslås i motion A457 en försöksverksamhet med stöd till företagande i vissa glesbygdsområden komma till stånd.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A457 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Regionalpolitiska insatser i vissa områden (mom.47)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Våren 1990" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Viktiga förutsättningar för att glesbygden skall kunna fortleva är att kommunikationer och service kan fungera. En framgångsrik regionalpolitik förutsätter också ett väl fungerande jordbruk och skogsbruk. När det gäller skogsbruket är det enligt utskottets mening angeläget att slå vakt om skogens andra värden, inte minst dess betydelse för naturvården.
Utskottet vill därför i likhet med motionärerna understryka att speciella regionalpolitiska insatser, t.ex. inom ramen för infrastruktursatsningarna, bör göras i områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande -- inte minst för att stimulera kombinationsverksamheter.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa områden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A496 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Servicehus för äldre i glesbygd (mom. 48)
Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn av Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Med anledning" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en bra bostadsstandard i glesbygd. Det gäller i första hand för ungdom och äldre som inte alltid vill bo i enfamiljshus.
När det gäller boendeformer för äldre anser utskottet att stora servicehem i tätorter inte är en lyckad lösning utan bör undvikas. I stället bör små institutioner som ligger nära de äldres hemort vara att föredra.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:
48. beträffande servicehus för äldre i glesbygd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper (mom.49)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet har" och slutar med "alltså motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att ta till vara de kunskaper och erfarenheter på olika områden som finns hos både pensionärer och bland dem som invandrat till Sverige. Åtgärder i detta syfte skulle kunna ge underlag för en bättre samhällsservice samt även bidra till en positiv utveckling på landsbygden.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A414 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Insatser för kvinnor i glesbygd (mom. 50)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Med anledning " och på s. 44 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är nödvändigt med aktiva insatser för att förbättra kvinnornas förutsättningar att bo och verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i stödområdena. För att motverka den utflyttning av främst unga kvinnor som nu sker i Norrlands inland måste olika åtgärder vidtas. Motionärerna erinrar om de projekt för kvinnor som bedrivs bl.a. i Västernorrland och som syftar till att skapa arbetstillfällen och utbildning på hemorten. Enligt utskottets mening är det viktigt att dessa projekt får tillräckliga resurser så att varaktiga arbetstillfällen för kvinnor i första hand i Norrlands inland kan skapas. Det är också angeläget med en samordning av de statliga verksamheterna i inlandet.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande insatser för kvinnor i glesbygd
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A409, 1990/91:A449, 1990/91:A463 yrkande 1, 1990/91:A472 och 1990/91:A501 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Kvinnoforskning (mom. 52)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett forskningsområde som bör prioriteras är forskning om kvinnor på landsbygden, deras levnadsvillkor och behov av regionala satsningar på kvinnor. Det är alltså angeläget att den forskning som bedrivs inom ERU i högre grad än vad som hittills varit fallet inriktas på kvinnofrågor.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande kvinnoforskning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Ungdomars livsmiljö på landsbygden (mom. 53)
Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att i de satsningar som görs för att utveckla ungdomens livsmiljö på landsbygden bör en prioritering ske till förmån för de fritidsaktiviteter som flickor ägnar sig åt.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande ungdomars livsmiljö på landsbygden att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 (mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Eftersom utskottet har tillstyrkt moderaternas förslag att ersätta lokaliseringsbidragen med riskgarantilån bör riksdagen avslå regeringens begäran om anslag under denna punkt och i stället anvisa ett för den nya stödformen avsett anslag. Moderaternas medelsberäkning i motion A492 godtas. Ett nytt anslag till Riskgarantilån bör alltså uppföras på statsbudgeten med 250 milj.kr.
Det nya anslaget bör övergångsvis bekosta beviljade men inte utbetalade lokaliseringsbidrag enligt nu gällande bestämmelser om inte reservationsmedel på det nuvarande anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. förslår. Anslaget bör också få användas för centralt beviljade utvecklingsbidrag.
Av ställningstagandet ovan följer att utskottet avstyrker förslagen i motionerna A471 (mp) och A491 (c) om fortsatt anslag till Lokaliseringsbidrag m.m. med lägre belopp än regeringen begärt.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 samt med avslag på dels budgetpropositionen i motsvarande del, dels motionerna 1990/91:A471 yrkande 2 och 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i motsvarande del till Riskgarantilån för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 250000000 kr.,
32. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 (mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt centerförslaget i motion A491 att höja beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt till 30 milj.kr. Vid bifall härtill minskar medelsbehovet under detta anslag med 250 milj.kr. och ökar i motsvarande mån under anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Förevarande anslag bör i enlighet härmed för nästa budgetår anvisas med 100 milj.kr. Regeringen bör bemyndigas att utan hinder av medelsanvisningen meddela beslut i lokaliseringsärenden inom en ram av 200 milj.kr.
Moderatförslaget i motion A492 om att ersätta lokaliseringsbidrag med riskgarantilån har avstyrkts i föregående avsnitt. Därför avstyrks även förslaget i samma motion om anslag för ändamålet. Yrkandet i mp-motionen A471 om en anslagssänkning har andra utgångspunkter och kan inte heller tillstyrkas.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471 yrkande 2 och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,
33. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 (mom. 54)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom miljöpartiet de gröna i motion A471 att man bör lägga en ökad tonvikt vid generella insatser i regionalpolitiken såsom regionalt differentierade arbetsgivaravgifter, överföring av medel från löntagarfonderna till kommunala närfonder, sänkt moms för kollektivtrafik och för hotell och restauranger, skatterabatter för glesbygdsbor m.m. Stora satsningar bör också göras på inhemsk förnybar energi, särskilt biobränslen, vilket är ägnat att skapa arbeten i glesbygderna. I det följande kommer också att föreslås ett särskilt anslag till landsbygdsutveckling.
Mot denna bakgrund delar utskottet miljöpartiets uppfattning att det bör vara möjligt att minska de riktade stöd i form av lokaliseringsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m. som utbetalas antingen centralt av regeringen och SIND eller regionalt av länsstyrelserna. De generella metoder som här förordas kommer i det långa loppet att visa sig effektivare.
Med hänvisning till det anförda föreslås under denna punkt att anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. uppförs med 175 milj.kr. Yrkandet i motion A491 (c) om anslagssänkning har andra utgångspunkter och kan inte tillstyrkas liksom yrkandet i motion A492 (m) om att ersätta förevarande anslag med ett anslag till riskgarantilån.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 2, med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i motsvarande del och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 175000000 kr.,
34. Statliga kreditgarantier (mom. 55)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "framställda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I likhet med centern anser utskottet att det efter lokaliseringslånens avskaffande bör finnas möjlighet att vid behov komplettera bidrag till investeringar m.m. med statliga kreditgarantier. Det får ankomma på regeringen att utforma de närmare bestämmelserna om dessa garantier. Detta kan ske med ledning av den regionalpolitiska kommitténs förslag i betänkandet SOU 1989:55. Utskottet tillstyrker sålunda motion A491 på denna punkt.
För att täcka kostnaderna för att infria utfärdade garantier bör, såsom föreslås i samma motion, uppföras ett nytt anslag på statsbudgeten. Anslaget bör anvisas med endast ett formellt belopp av 1000 kr.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:
55. beträffande statliga kreditgarantier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 12 till Kreditgarantier för lokaliseringslån för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
35. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 32
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som förutsatts i föregående anslagspunkt om en omfördelning av medlen för centralt resp. regionalt beslutade bidrag bör förevarande anslag räknas upp med 250 milj.kr. Den anslagssänkning med 78 milj.kr. som regeringen föreslagit kan inte godtas. Med centerns ställningstagande till frågan om fortsatt drift av sockerbruken på Öland och Gotland är det inte aktuellt att överföra medel motsvarande arealbidraget till förevarande anslag. Regeringens förslag i proposition 87 att detta anslag skall räknas upp med 3,5 milj.kr. avstyrks sålunda. Slutsatsen av det anförda är att anslaget i enlighet med yrkandet i motion A491 (c) bör räknas upp med sammanlagt 328milj.kr. jämfört med regeringens anslagsframställning och för nästa budgetår uppföras med 1300 milj.kr.
Med detta ställningstagande tillgodoses önskemålet om höjt anslag i motion A489 (v). Yrkandet om anslagsminskning i motion A471 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 15, med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och motion 1990/91:A489 yrkandena 2 och 5 samt med avslag på proposition 1990/91:87 i motsvarande del och motion 1990/91:A471 yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1300000000 kr.,
36. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget" bort ha följande lydelse:
Anslaget bör i enlighet med yrkandena i motion A489 räknas upp med sammanlagt 96 milj.kr. jämfört med regeringens förslag och alltså uppföras med 1068 milj.kr.
Med ställningstagandet tillgodoses till en del önskemålet om anslagsuppräkning i motion A491 (c). Föreslagen anslagssänkning i motion A471 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkandena 2 och 5, med anledning av budgetpropositionen och proposition 1990/91:87 i motsvarande delar och motion 1990/91:A491 yrkande 15 samt med avslag på motion 1990/91:A471 yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1068000000 kr.,
37. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)
Under förutsättning av bifall till reservation 33
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till motiveringen i föregående anslagspunkt om möjligheterna att ersätta riktade åtgärder med generella regionalpolitiska insatser föreslår utskottet att förevarande anslag anvisas med 547 milj.kr. I följd härav avstyrks yrkandena i motionerna A489 (v) och A491 (c) om anslagshöjningar jämfört med regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 3, med anledning av budgetpropositionen och proposition 1990/91:87 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1990/91:A489 yrkandena 2 och 5 och 1990/91:A491 yrkande 15 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 547000000 kr.,
38. Användning av odisponerade medel på anslaget Regionala utvecklingsinsatser (mom. 59)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Reservationsmedlen utgörs" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Förra årets regionalpolitiska beslut innebar en ytterligare prioritering av de mest utsatta delarna av landet. Samtidigt uttalade utskottet att detta inte fick undanskymma att det finns behov av utvecklingsinsatser i hela landet. Mot den bakgrunden förordade utskottet att den anslagsförstärkning utskottet vid det tillfället tog initiativ till borde användas för ökad medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och till andra län, i vilka de regionala förutsättningarna ändrades vid genomförandet av det nämnda beslutet.
Utskottet har ovan godtagit regeringens förslag om en viss minskning av nästa budgetårs anslag jämfört med de för innevarande budgetår anslagna medlen. Av olika skäl kan förutses att det vid budgetårsskiftet kommer att finnas medelsbehållningar på anslaget. Om man såsom rekommenderas i partimotionen A496 (fp) tar i anspråk dessa medelsbehållningar eller delar av dem, bör det vara möjligt att stödja glesbygdsinsatser i oförändrad omfattning även utanför stödområdena.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A496 anfört bör delges regeringen.
dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:
59. beträffande användning av odisponerade medel på anslaget Regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A496 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Kvotering av medel för kvinnoprojekt (mom. 61)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Regeringens slutsats" och på s. 49 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Undersökningar visar att det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors förutsättningar att leva, arbeta och trivas på landsbygden. Pojkars förutsättningar att stanna kvar i hembygden är bättre än flickors.
Det krävs därför som påpekas i motion A812 (c) insatser för att kvinnorna skall stanna kvar i på landsbygden, insatser i form av en breddad arbetsmarknad och utökade utbildningsmöjligheter. Utskottet vill också peka på redogörelsen för motion A472 (c) i den tidigare framställningen. Där berörs den viktiga frågan om medflyttandes möjligheter till arbete.
Data- och kommunikationstekniken ger möjligheter att sprida kvalificerade arbetsuppgifter över hela landet. Kvinnors nyföretagande måste få ökad betydelse. Utvecklingsfonderna måste aktivt initiera och stödja kvinnors företagande.
Utskottet delar bedömningen i motion A812 (c) att en stor del av länsanslagens projektmedel måste riktas till projekt för kvinnor. Målsättningen måste vara att på alla lokala arbetsmarknader försöka uppnå en bättre balans mellan kvinnor och män.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande kvotering av medel för kvinnoprojekt att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A812 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Länsanslaget till Jönköpings m.fl. län (mom.63--66)
Under förutsättning av bifall till reservation 35
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Av anslagsmedlen" och slutar med "föreliggande delar" bort ha följande lydelse:
Vid bifall till centerns förslag att anslaget skall uppföras med 1300 milj.kr. föreligger ett avsevärt förbättrat utrymme att tillgodose länsstyrelsernas behov av medel. Utskottet anser liksom motionärerna att Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gävleborgs län bör prioriteras inom den vidgade medelsramen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 63--66 bort ha följande lydelse:
63. beträffande länsanslaget till Jönköpings län att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A464 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. beträffande länsanslaget till Kronobergs län att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A475 yrkande 4 och 1990/91:A486 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. beträffande länsanslaget till Kalmar län att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A479 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A494 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Förslag om" och slutar med "föreliggande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
För att kraftfullt stödja utvecklingen på landsbygden i hela landet bör i enlighet med förslagen i motionerna A455 (mp) och A491 (c) anvisas ett särskilt anslag. Detta bör få användas med stor frihet för att stödja projekt som syftar till att bredda landsbygdens närings- och kulturliv. Ett av de särskilda ändamål som kan tillgodoses från anslaget är stöd till skärgårdstrafik. Anslaget bör bestämmas till 390 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse:
67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkandena 9, 20 och 21 samt med anledning av motion 1990/91:A455 yrkande 2 till Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 390000000 kr.,
42. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Förslag om" och slutar med "föreliggande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att fullfölja den mobiliseringsprocess som startats genom landsbygdskampanjen och att förbättra den grundläggande servicen, exempelvis byskolor, samlingslokaler och småvägar. Därför tillstyrks förslaget i motion A455 (mp) om ett anslag på 141 milj.kr. till insatser för att stödja landsbygds- och glesbygdsutveckling. Därmed tillgodoses samtidigt till en del motsvarande yrkanden i motion A491 (c).
dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande lydelse: 67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A455 yrkande 2 samt med anledning av motion 1990/91:A491 yrkandena 9, 20 och 21 till Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 141000000 kr.,
43. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till sakbehandlingen i det föregående avsnittet om företagsstöd tillstyrker utskottet att anslaget räknas upp med 65 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har begärt och sålunda anvisas med 315 milj.kr. Därmed tillgodoses även den begärda anslagsuppräkningen i motion A491 (c).
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:
70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4 samt med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och motion 1990/91:A491 yrkande 17 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 315000000 kr.,
44. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till ställningstagandet i det föregående tillstyrker utskottet förslaget i motion A491 (c) att anslaget räknas upp med 30 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har begärt och sålunda anvisas med 280 milj.kr. Därmed tillgodoses till en del även den begärda anslagsuppräkningen i motionerna A492 (m) och A496 (fp).
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:
70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 17 samt med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och motionerna 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 280000000 kr.,
45. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Moderaternas anslagssänkning" och på s. 51 slutar med "regeringens framställning" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till den i motion A492 (m) föreslagna utformningen av sysselsättningsbidraget som utskottet anslutit sig till kan medelsåtgången nästa budgetår beräknas minska till 75 milj.kr. Riksdagen föreslås anvisa ett anslag med detta belopp. Anslagsframställningen i motion A471 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 11 samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och motion 1990/91:A471 yrkande 4 till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 75000000 kr.,
46. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71)
Under förutsättning av bifall till reservation 33
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Moderaternas anslagssänkning" och på s. 51 slutar med "regeringens framställning" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till den motivering som anförts i anslagspunkten Lokaliseringsbidrag m.m. bedömer utskottet det som möjligt att beräkna medelsåtgången under nästa budgetår till 150 milj.kr. i enlighet med förslaget i motion A471 (mp). Riksdagen föreslås anvisa ett anslag med detta belopp. Anslagsframställningen i motion A492 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 4 samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och motion 1990/91:A492 yrkande 11 till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 150000000 kr.,
47. Anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder (mom. 72)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Ett liknande" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion A489 (v) är det önskvärt att utveckla nya och flexibla daghemsformer i glesbygd. Detta bör stimuleras genom ett initialstöd med 25000 kr. per plats i daghem och fritidshem inom en totalram av 250 milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:
72. beträffande anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
48. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)
Ander G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Vad sedan" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Den typ av åtgärder som är avsedda att finansieras med detta anslag bör i huvudsak kunna tillgodoses genom medel från anslaget Regionala utvecklingsinsatser. För åtgärder som lämpligen inte bör bekostas på det sättet beräknar utskottet medelsbehovet till 100 milj.kr. Med tillstyrkan av motion A492 i motsvarande del föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett anslag med det nu angivna beloppet.
De i motionerna A489 (v) och A491 (c) föreslagna anvisningarna av medel utöver vad regeringen har begärt avstyrks liksom det i motion A430 (s) begärda tillkännagivandet till regeringen.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 9 samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och motionerna 1990/91:A430, 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del och 1990/91:A491 yrkande 19 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,
49. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)
Under förutsättning av bifall till reservation 47
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Vad sedan" och slutar med "186 milj.kr." bort ha följande lydelse:
För att bekosta det nya anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygd som utskottet ovan tillstyrkt bör i enlighet med förslaget i motion A489 (v) beräknas 40 milj.kr. I övrigt godtas regeringens anslagsberäkning. Anslaget bör således för nästa budgetår uppföras med 226 milj.kr.
De anslagsanvisningar som föreslås i motionerna A491 (c) och A492 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A430, 1990/91:A491 yrkande 19 och 1990/91:A492 yrkande 9 till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 226000000 kr.,
50. Avveckling av glesbygdsdelegationen (mom. 76)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Moderaterna motsatte" och slutar med "avstyrker yrkandet" bort ha följande lydelse:
Såsom anförs i motion A492 (m) är glesbygdsdelegationen en myndighet utan reella myndighetsuppgifter. Den bör avvecklas. Den del av verksamheten som inte andra myndighetsorgan svarar för bör fullföljas inom ramen för industridepartementets verksamhet. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna del.
dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:
76. beträffande avveckling av glesbygdsdelegationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)
Under förutsättning av bifall till reservation 50
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Med avstyrkande" och på s. 53 slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
För nästa budgetår bör i enlighet med förslaget i motion A492 (m) beräknas ett belopp av 7 milj.kr. Med anledning av yrkandena i motionerna A455 (m), A483 (c, m, fp, v, mp) och A496 (fp) vill utskottet tillägga att det inom denna ram får prövas i vad mån det liksom innevarande budgetår kan lämnas stöd till fullföljandet av landsbygdskampanjen.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 12, med anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3, 1990/91:A483 och 1990/91:A496 yrkande 10 samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7000000 kr.,
52. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "När det" och på s. 53 slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
När det gäller motionsyrkandena om bidrag till Folkrörelserådet har utskottet inhämtat att rådet fått ett bidrag på 0,5 milj.kr. till verksamheten under år 1991. Utskottet anser att former och finansiering beträffande den fortsatta stödgivningen till rådet samt till bygdekommittéer och andra lokalt verksamma utvecklingsgrupper bör övervägas av regeringen, som bör återkomma till riksdagen med förslag i ämnet. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till detta uttalande från utskottets sida och underrättar regeringen härom.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen att riksdagen
dels med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1990/91:A492 yrkande 12 till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
dels med anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3, 1990/91:A483 och 1990/91:A496 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt stöd till Folkrörelserådet m.m.,
53. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "När det" och på s. 53 slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
När det gäller frågan om bidrag till Folkrörelserådet tillstyrker utskottet förslaget i motion A483 (c, m, fp, v, mp) om ett särskilt anslag på 2 milj.kr. för nästa budgetår. Anslaget bör ges benämningen Folkrörelserådet och med hänsyn till ändamålet uppföras som s.k. obetecknat anslag.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen att riksdagen
dels med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del samt med avslag på motion 1990/91:A492 yrkande 12 till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
dels med bifall till motion 1990/91:A483 samt anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3 och 1990/91:A496 yrkande 10 till Folkrörelserådet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 2000000 kr.,
54. Begränsning av byggandet i västra Skåne (mom.82)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med "Beträffande motionskravet" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A448 (mp) att en begränsning bör ske av städerna i västra Skåne till förmån för flera mindre utbyggnader av mindre orter i östra Skåne. Detta är att se som ett led i den allmänna decentraliseringspolitiken som borde genomsyra hela regionalpolitiken.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:
82. beträffande begränsning av byggandet i västra Skåne att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A448 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att det efter den del av utskottets yttrande på s. 59 som slutar med "motion A435" bort tillkomma följande text:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet har även tillstyrkt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa 1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Kalmar län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A479 (c) att särskilda insatser bör vidtas i Kalmar län för att vända den negativa utvecklingen i länet, stärka infrastruktur, sysselsättning och service samt behålla ungdomen.
dels att utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen ges till känna vad utskottet med tillstyrkan till motion A479 i aktuell del anfört om Kalmar län. Motion A428 (c) får med anledning av det anförda till viss del anses tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:
83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A479 yrkandena 1--2 och 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428, 1990/91:A435, 1990/91:A437, 1990/91:A450, 1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A481 och 1990/91:A482 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
56. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Utskottet uttalade" och som slutar med "i stödområde" bort ha följande lydelse:
Blekinges utveckling visar att de regionalpolitiska insatserna hittills har varit otillräckliga. Utskottet anser därför i likhet med motion A437 (v) att en utvecklingsplan bör utarbetas enligt de riktlinjer som anges i motionen.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:
83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A437 samt med avslag på motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428, 1990/91:A435, 1990/91:A450, 1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A479 yrkandena 1--2 och 7, 1990/91:A481 och 1990/91:A482 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
57. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län (mom. 84)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att det efter den del av utskottets yttrande på s. 61 som slutar med "i kompletteringspropositionen" bort tillkomma följande text:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet har även tillstyrkt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa 1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Sjuhäradsbygden i Älvsborgs län.
Utskottet anser i likhet med motion A419 (c) att särskilda insatser bör vidtas i Sjuhäradsbygden för att hjälpa tekoindustrin, öka sysselsättningen inom andra branscher och förbättra förutsättningarna för företag att etablera sig i Sjuhäradsbygden.
dels att utskottets yttrande på s. 61 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "ställningstagande därutöver" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående uttalat sin uppfattning om utlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet. Denna principiella uppfattning borde leda till att man undersöker förutsättningarna för utlokalisering av statlig verksamhet till Sjuhäradsbygden.
dels att utskottets yttrande på s. 61 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen ges till känna vad utskottet med tillstyrkan till motion A419 i aktuell del anfört om Sjuhäradsbygden. Motion A459 (s) får med anledning av det anförda anses i huvudsak tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 84 bort ha följande lydelse:
84. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A419 samt med avslag på motionerna 1990/91:A411, 1990/91:A447, 1990/91:A459, 1990/91:A466, 1990/91:A474 och 1990/91:A499 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
58. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med "Vad gäller" och på s. 64 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet har även tillstyrkt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa 1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Värmlands län.
Utskottet anser i likhet med motion A490 (c) att särskilda satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning bör ske i Värmlands län. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Motion A458 (fp) får med anledning av det anförda till viss del anses tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse:
86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A490 samt med avslag på motionerna 1990/91:A18, 1990/91:A451 yrkande 2, 1990/91:A454, 1990/91:A458 och 1990/91:A462 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
59. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med "Vad gäller" och på s. 64 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionerna A18 (v) och A462 (v) att situationen i Värmland kräver särskilda insatser i form av ett speciellt "Värmlandspaket" med förslag till åtgärder liknande dem som vidtagits för bl.a. Norrlands inland och Bergslagen. En särskild delegation bör tillsättas för att utarbeta ett sådant "paket". Detta bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse:
86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A18 och 1990/91:A462 samt med avslag på motionerna 1990/91:A451 yrkande 2, 1990/91:A454, 1990/91:A458 och 1990/91:A490 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. Åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) (mom.87)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Örebro län har drabbats hårt av den stora strukturomvandling som skett inom stål- och gruvindustrin. Problem har också uppstått inom verkstadsindustrin och andra industrier i skilda branscher.
Man kan se att förändringarna har varit följande: Grundläggande strukturella, främst inom basindustrin. Ägarrelaterade. Spekulation i att köpa och sälja företag. Transnationalisering/utlandsägande. Ett led i kapitalets internationella arbetsdelning och strävan till marknadsherravälde.
Utskottet anser i likhet med motion A436 (v) i aktuell del att det krävs en konkret politik för att möta framtida strukturproblem i Örebro län. Detta bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande lydelse:
87. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A436 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:A20, 1990/91:A416, 1990/91:A423 yrkande 2, 1990/91:A440 och 1990/91:A503 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet har även tillstyrkt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa 1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Västmanlands län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A469 (c) att särskilda insatser bör vidtas i Västmanlands län för att bredda sysselsättningsmöjligheterna, ge bättre kommunikationer och stärka högskolan. Regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört. Motion A461 bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:
88. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A469 och med avslag på motion 1990/91:A461 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
62. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom.88)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A461 (v) att det behövs ett särskilt utvecklingsprogram för Västmanlands län. Detta bör innehålla satsningar på bl.a. kommunikationer, industriföretag, energiskogsodling, utbildning, den offentliga sektorn. Detta bör ges regeringen till känna. Motion A469 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:
88. beträffande åtgärder för Bergslagslänen (Västmanlands län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A461 och med avslag på motion 1990/91:A469 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
63. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med "Åtgärdsprogram av" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet har även tillstyrkt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa 1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Gävleborgs län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A494 (c) att särskilda insatser bör vidtas i Gävleborgs län med satsningar på utbildning och kommunikationer. En bättre näringslivsstruktur är också nödvändig. Regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande lydelse:
90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och 6 samt med avslag på motionerna 1990/91:A420, 1990/91:A426, 1990/91:A452 och 1990/91:A487 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med "Åtgärdsprogram av" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A420 (v) att ett särskilt åtgärdsprogram bör utarbetas för Gävleborgs län. Ett sådant program bör bl.a. innehålla förslag till satsningar på bl.a. utbildning och kultur, ny teknik inom data och kommunikation, utbyggnad av energiteknik, fortsatt utbyggnad av samhällsservice, åtgärder mot ungdoms- och kvinnoarbetslöshet, fiske- och trädgårdsnäringarna. Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande lydelse:
90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A420 samt med avslag på motionerna 1990/91:A426, 1990/91:A452, 1990/91:A487 och 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. Åtgärder i Västernorrlands län (mom. 91)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Via länsanslaget" och på s. 69 slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet har även tillstyrkt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa 1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Västernorrlands län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A488 (c) att kraftfulla satsningar bör göras på bl.a. infrastrukturen, främst kommunikationer och utbildning. Regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse:
91. beträffande åtgärder i Västernorrlands län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A488 samt med avslag på motionerna 1990/91:A412 yrkandena 1--2, 1990/91:A433 och 1990/91:A442 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 92)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar med "Beträffande Arjeplogs" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A501 (v) att det behövs ett utvecklingsprogram för Arjeplogs kommun. De 100 milj.kr. som utlovats är en bra början. Förhandlingar med större företag i landet bör föras för att ta fram idéer hur Arjeplogs fördelar kan utnyttjas. Möjligheterna att utlokalisera verksamhet som bedrivs av statlig myndighet eller länsmyndighet måste prövas. Satsningar på utbildningsverksamhet bör göras. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande lydelse:
92. beträffande åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A501 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1990/91:A406, 1990/91:A408, 1990/91:A429, 1990/91:A431 och 1990/91:A468 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm (mom. 4)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Regional balans förutsätter att samhällets insatser måste samordnas så att hela landet främjas. Det är därför viktigt att de försök som på olika områden görs för att dämpa tillväxten i storstäderna fullföljs. Vi vill understryka att samordnade åtgärder är avgörande för möjligheterna att få till stånd såväl en levande landsbygd/landsort som en balanserad miljöriktig storstadsutveckling. Målet om bättre ekonomisk tillväxt kräver en balanserad storstadsutveckling och en utveckling i hela landet.
2. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Kostnaderna för telekommunikationerna har stor betydelse för den utjämning av näringslivs- och levnadsbetingelserna i hela landet som är regionalpolitikens mål. Överväganden på hithörande område pågår i trafikutskottet med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt och motioner i ämnet. Beroende på det kommande riksdagsbeslutet kan det bli anledning för centern att i regionalpolitiska sammanhang återkomma i denna fråga.
3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anför:
Vi har sympati för tanken att i exempelvis inlandet arbeta med ett system som medger avskrivning av studieskulder. Villkoren för detta får närmare övervägas.
4. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom.12)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Underleverantörsindustrin finns på en mängd orter i Sverige och har därför stor betydelse för den regionala balansen. Vi anser det därför viktigt att underlätta för underleverantörerna att fortsätta sin verksamhet ute i landets olika regioner. Erforderliga investeringar i ny teknik är nödvändiga så att de kan bli konkurrenskraftiga i förhållande till utländska underleverantörer.
5. Nya former för service i glesbygd (mom. 43)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Vi vill understryka att det är viktigt att länsstyrelserna i första hand i glesbygdsområdena tar upp överläggningar för att samordna offentlig service med annan på orten existerande verksamhet innan statlig service får läggas ned. Det är angeläget att alternativa lösningar verkligen prövas.
6. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet (mom.44)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Vi anser det viktigt att de förslag och idéer som kom fram under landsbygdskampanjen och landsbygdsriksdagarna kommer till utförande. Många förslag kan realiseras genom centerpartiets förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr.
7. Insatser för landsbygdsutveckling (mom. 46)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anför:
Vi vill peka på de synpunkter om landsbygdens utveckling som finns upptagna i moderata samlingspartiets motion 1989/90:Jo268, En levande landsbygd. Där framhålls bl.a. att landsbygdens utvecklingsmöjligheter tas bäst till vara genom att de hinder som finns i dag och som bromsar denna utveckling undanröjs. Det gäller att sänka skatterna, ta bort detaljregleringar och minska statsbidragsstyrningen. Landsbygdens utvecklingsmöjligheter ligger med andra ord i ökad frihet och sänkta skatter.
8. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)
Anna Horn af Rantzien (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna förespråkar generella åtgärder, såsom regionalt differentierade nedsättningar av arbetsgivaravgifterna, i stället för huvudsakligen riktade insatser med nu använda bidragstyper. Med den utgångspunkten har jag inte ansett det som meningsfullt att stödja de skilda förslagen till anslagsanvisning med deras syfte att finansiera endast en begränsad användning av avgiftsnedsättningen.
9. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)
Anna Horn af Rantzien (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna är, som tidigare sagts, kritiskt till nuvarande stödsystem, som är onödigt byråkratiskt och vars effekter i enskilda fall många gånger är diskutabla. När det nu gäller förevarande anslag kommer detta att ställas till regeringens förfogande utan något angivande av tilltänkta, konkreta åtgärder. Det ger mig anledning att peka på möjligheterna att utnyttja medlen för nya projekt av det slag miljöpartiet har exemplifierat i motion A457 och som syftar till att inleda en nyorientering inom regionalpolitiken.
10. Namnändring för glesbygdsdelegationen (mom.78)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och Göran Engström (c) anför:
Utskottet har förutsatt förnyade överväganden i namnfrågan. Det finns enligt vår mening goda skäl för det. En namnändring kommer att markera att det är fråga om en verksamhet med ny inriktning. Vi anser vidare att det är lämpligt att det av själva benämningen framgår att det gäller en statlig styrelse med uppgift att verka för glesbygdsutveckling.
11. Åtgärder i Skånelänen (mom. 81)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Beträffande frågan om en fast förbindelse över Öresund har centern i sin motion med anledning av proposition 1990/91:158 föreslagit att riksdagen av miljöskäl och ekonomiska skäl avslår propositionen. Centern har i andra hand förordat att en miljökonsekvensanalys görs innan beslut om en fast förbindelse över Öresund fattas.
Ärendet är under beredning i trafikutskottet, och riksdagen kommer senare i vår att ta ställning till såväl regeringens förslag som förslagen i motionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 4 Motionerna 5 Utskottet 21 Bakgrund21 Den regionala problembilden22 Regionalpolitikens allmänna inriktning22 Allmänna principer för omlokalisering26 Företagsstöd29 Inledning29 Stödformerna30 Beslutsordningen32 Stödområdesindelningen33 Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd38 Stödformerna38 Servicefrågor39 Insatser för kvinnor i glesbygd43 Anslagsfrågor45 Lokaliseringsbidrag m.m.45 Regionala utvecklingsinsatser47 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.50 Ersättning för nedsättning av socialavgifter50 Sysselsättningsbidrag50 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder51 Glesbygdsdelegationen52 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)53 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden53 Regionalpolitiska insatser i regioner och län53 Inledning53 Skånelänen55 Sydöstra Sverige57 Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län60 Södermanlands och Stockholms län61 Bergslagslänen62 Värmlands län63 Örebro län64 Västmanlands län65 Kopparbergs län66 Gävleborgs län67 Norra Sverige68 Västernorrlands län68 Norrbottens län69 Hemställan71 Reservationer 80 1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (m, fp) 80 2. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (c) 82 3. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (v) 85 4. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (mp) 86 5. Allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 2) (c, mp) 87 6. Decentralisering och minskning av statliga myndigheter (mom. 3) (c, mp) 88 7. Riskgarantilån m.m. (mom. 6) (m) 88 8. Branschmässig avgränsning av nedsättningen av socialavgifter (mom. 8) (m, fp, c) 89 9. Avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet (mom. 9) (mp) 90 10. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10) (mp) 91 11. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11) (c) 91 12. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom. 12) (v) 92 13. Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt (mom. 13) (fp, c) 92 14. Förhöjt lokaliseringsbidrag (mom. 14) (fp) 93 15. Översyn av stödområdesindelningen (mom. 15) (fp,c) 93 16. Begreppet resursområde (mom. 16) (c) 94 17. Inplacering i stödområden av Hallstahammar m.fl. kommuner (mom. 20, 23, 25, 26, 27, 32, 33, 34 och 36) (c) 94 18. Inplacering i stödområde 1 av Piteå m.fl. kommuner (mom. 34--36) (v) 96 19. Högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till uthyrningsstugor (mom. 37) (c) 97 20. Högsta belopp för bidrag till kommersiell service (mom. 38) (v) 97 21. Utredning om postverkets service i glesbygd (mom.41) (v) 97 22. Nya former för service i glesbygd (mom. 43) (fp) 98 23. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet (mom. 44) (mp) 98 24. Försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. (mom. 45) (mp) 99 25. Regionalpolitiska insatser i vissa områden (mom.47) (fp) 99 26. Servicehus för äldre i glesbygd (mom. 48) (v, mp) 99 27. Tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper (mom. 49) (mp) 100 28. Insatser för kvinnor i glesbygd (mom. 50) (fp,v,mp) 100 29. Kvinnoforskning (mom. 52) (v) 101 30. Ungdomars livsmiljö på landsbygden (mom. 53) (v,mp) 101 31. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 (mom. 54) (m) 102 32. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 (mom. 54) (c) 102 33. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 (mom. 54) (mp) 103 34. Statliga kreditgarantier (mom. 55) (c) 104 35. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (c) 104 36. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (v) 105 37. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (mp) 106 38. Användning av odisponerade medel på anslaget Regionala utvecklingsinsatser (mom. 59) (fp) 106 39. Kvotering av medel för kvinnoprojekt (mom. 61) (c) 107 40. Länsanslaget till Jönköpings m.fl. län (mom.63--66) (c) 107 41. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67) (c) 108 42. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67) (mp) 108 43. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70) (m, fp) 109 44. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70) (c) 109 45. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71) (m) 110 46. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71) (mp) 110 47. Anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder (mom. 72) (v) 111 48. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (m) 111 49. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (v) 112 50. Avveckling av glesbygdsdelegationen (mom. 76) (m) 112 51. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (m) 113 52. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (fp,mp) 113 53. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (c) 114 54. Begränsning av byggandet i västra Skåne (mom. 82) (mp) 114 55. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83) (c) 115 56. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83) (v) 115 57. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län (mom. 84) (c) 116 58. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86) (c) 117 59. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86) (v) 118 60. Åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) (mom. 87) (v) 118 61. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88) (c) 119 62. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88) (v) 119 63. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90) (c) 120 64. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90) (v) 120 65. Åtgärder i Västernorrlands län (mom. 91) (c) 121 66. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 92) (v) 122 Särskilda yttranden 121 1. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm (mom. 4) (c) 122 2. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10) (c) 122 3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11) (m) 123 4. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom. 12) (c) 123 5. Nya former för service i glesbygd (mom. 43) (c) 123 6. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet (mom. 44) (c) 123 7. Insatser för landsbygdsutveckling (mom. 46) (m) 123 8. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70 (mp) 124 9. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (mp) 124 10. Namnändring för glesbygdsdelegationen (mom. 78) (fp, c) 124 11. Åtgärder i Skånelänen (mom. 81) (c) 125 Bilaga 1 Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst 126