Regionalpolitik
Betänkande 1994/95:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU13
Regionalpolitik
Innehåll
1994/95 AU13
Sammanfattning
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag angående de grundläggande målen för regionalpolitiken, nämligen målet om en uthållig tillväxt samt målen om rättvisa och valfrihet innebär en vidareutveckling av den linje som utskottet tidigare har stått för.
De motionssynpunkter som oppositionspartierna framfört rörande mål och inriktning i regionalpolitiken kan delvis anses fylla ut ramen i föreliggande proposition. Detta innebär att det föreligger en betydande samsyn om de grundläggande målen i regionalpolitiken.
I målet om en uthållig tillväxt innefattas även miljöaspekten. Utskottet anser att de små och medelstora företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande för både tillväxt och sysselsättning och därmed även för en differentierad arbetsmarknad.
Utskottet instämmer i regeringens linje för arbetet framöver: lokala genomarbetade utvecklingsplaner kan ligga till grund för en förnyad samhällsplanering, där statens resurser integreras flexibelt i enlighet med lokala och regionala önskemål.
De mål och åtgärder för landsbygdsutveckling, som formulerades i samband med proposition 1993/94:140 kvarstår oförändrade.
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet följer upp sin kommittémotion med en reservation.
Regional utveckling och olika samhällssektorer
Utskottet instämmer i regeringens syn på olika sektorers betydelse för en god regional utveckling.
Motioner på bl.a. utbildnings- och forskningsområdena, trafikområdet och det näringspolitiska området avstyrks av utskottet med hänvisning till bl.a. strukturfondsprogrammen samt pågående utredningar och den aviserade översynen av de regionalpolitiska företagsstöden. Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokraterna fullföljer sina yrkanden i sakfrågor med ett antal reservationer.
Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt
Utskottet delar propositionens uppfattning att ett väl förankrat strategiarbete i länen kan bidra till att bryta ner sektorsgränserna och därmed öka effektiviteten i utvecklingsarbetet.
Vidare avstyrker utskottet Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2 beträffande regionala utvecklingsinsatser såvitt avser beslutsunderlag, budgetfrågor, samfinansiering och bidragsfloran, huvudmål för projektverksamheten samt regeringens styrning gentemot länsstyrelserna.
Beträffande strukturfondsprogrammen avstyrker utskottet ett antal motioner bl.a. med hänsyn till pågående programarbete.
Reservationer har avlämnats av Moderaterna och Vänsterpartiet.
Företagsinriktade åtgärder
Utskottet delar regeringens uppfattning att den verklighet där de regionalpolitiska stöden skall fungera är under stark förändring i ett antal avseenden. Mot denna bakgrund finner utskottet det både naturligt och tillfredsställande att en översyn av företagsstöden nu planeras inom regeringskansliet.
Enligt utskottet bör det inledningsvis nämnda målet för regionalpolitiken vara vägledande också för den planerade översynen. Företagsstöden måste vidare avvägas gentemot satsningar på infrastruktur, kommunikationer, utbildning, riskkapital etc. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att möjligheterna till bättre samverkan mellan regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska insatser bör belysas. Förenkling av regelverket liksom av de olika områdesgränserna ingår naturligen i översynen. En perspektivförskjutning mot ett underifrånperspektiv kommer att krävas. Genom arbetet med strukturfondsprogram kommer nya samverkansmetoder att utvecklas. Försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika regionala organ skall bedrivas i några län.
Översynen bör ha en bred ansats med öppenhet också för nya frågor. Om det efterhand visar sig att utredningsfrågorna får en allt större räckvidd anser utskottet att organisationen av översynsarbetet bör vidgas.
Utskottet avstyrker ett antal motioner angående stöd och stödområden med hänvisning till bl.a. den planerade översynen.
Beträffande lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter, transportstöd och Norrlandsfonden tillstyrker utskottet propositionens förslag samt avstyrker motsvarande motionsyrkanden.
Företrädare i utskottet för Moderaterna och Folkpartiet liberalerna har reserverat sig till förmån för sina kommittémotioner.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag. Det innebär att utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning på ca 4 243 miljoner kronor.
Reservation föreligger från Vänsterpartiet beträffande anslagsmedlens disponering. Moderaterna reserverar sig till förmån för sin kommittémotion vad gäller besparingsförslag avseende selektiva företagsstöd.
Åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar utskottet ett stort antal motionsyrkanden om särskilda insatser i olika delar av landet. Utskottet avstyrker de yrkanden som därvid framställs under hänvisning till att motionernas förslag till insatser i första hand bör prövas av de regionala organen.
Propositionerna
Budgetpropositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 11 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) under punkt C Regional utveckling, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, att riksdagen
1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom Regional utveckling som regeringen förordar,
2. till Regional utveckling för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 3 519 383 000 kr.
Proposition 1994/95:161
I propositionen föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om nedsättning av socialavgifter (1990:912),
2. godkänner det som regeringen förordar om målen för regionalpolitiken (avsnitt 5),
3. godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1),
4. godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2),
5. godkänner det som regeringen förordar om sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3),
6. godkänner det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1),
7. godkänner det som regeringen förordar om transportstöd (avsnitt 9.3.2),
8. godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens finansiering m.m. (avsnitt 9.4),
9. till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr,
10. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 988 625 000 kr,
11. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,
12. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
13. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr,
14. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 300 000 000 kr,
15. till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 430 000 000 kr,
16. till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 930 000 kr,
17. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr,
18. till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
19. till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2
I Riksdagens revisorers förslag föreslås att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om beslutsunderlag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om budgetfrågor,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om bidragsflora och samfinansiering,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om huvudmål för projektverksamheten,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna anfört om styrning.
Motioner
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:161
1994/95:A31 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av transportstödets effekter för industrin inom stödområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den sjöfartspolitiska utredningen får i uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet mellan transportslagen kan uppnås.
1994/95:A32 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.
1994/95:A33 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att -- med anledning av de delvis nya regler som gäller efter Sveriges EU-inträde -- göra en samlad bedömning av hur statsbidraget skall fördelas till länsstyrelserna, så att hänsyn tas dels till tillgängliga EU-bidrag, dels till ambitionen att främja tillväxt och satsa på småföretag.
1994/95:A34 av Sigge Godin m.fl. (fp, m, mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att Ångermanlandskusten inplaceras i permanent stödområde 2.
1994/95:A35 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.
1994/95:A36 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.
1994/95:A37 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de norra delarna av Forshaga kommun inplaceras i stödområde 2,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter inom Nyskoga församling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala utvecklingsmedel i Värmlands län för de olika strukturfondsprogrammen och gemenskapsinitiativen och för viktiga egna regionala utvecklingsprojekt.
1994/95:A38 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om regionalpolitiska konsekvensbedömningar i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att mål och riktlinjer kompletteras i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU-medlemskapets konsekvenser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyad inriktning av regionalpolitiken,
5. att riksdagen beslutar om finansiering av tillfälligt småföretagarstöd i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om "frilän" i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om länsparlament i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återförande av vattenkraftsvinster i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:A39 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Malmöområdet.
1994/95:A40 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av Ångermanlandskusten i stödområde 2.
1994/95:A41 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det avgörande i att mobilisera lokala resurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens betydelse för den regionala utvecklingen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturella insatser på landsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagens betydelse för landsbygdens utveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning i syfte att se över hela regionalpolitiken.
1994/95:A42 av Erik Arthur Egervärn m.fl. (c, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Jämtlands län bör utses till försökslän avseende det regionalpolitiska utvecklingsarbetet.
1994/95:A43 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förlängd stödområdestillhörighet åtminstone till 1997-06-30 för kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik i Kalmar län.
1994/95:A44 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att Höga kustens glesbygdsområde inplaceras i permanent stödområde 2.
1994/95:A45 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förlängd stödområdestillhörighet åtminstone till 1997-06-30 för kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik i Kalmar län.
1994/95:A46 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Övre och Nedre Ulleruds församlingar i Forshaga kommun införlivas i tillfälligt stödområde.
1994/95:A47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avveckling av regionalpolitiskt företagsstöd till pälsdjursuppfödning.
1994/95:A48 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa de existerande regionalpolitiska stödåtgärderna till kvinnligt företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sociala avgifter bör sänkas även inom offentlig sektor i berörda kommuner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett kommunalt näringslivsbidrag,
4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen anslår 1 000 miljoner kronor för kommunalt näringslivsbidrag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla telenätet i glesbygden,
6. att riksdagen anslår 500 miljoner kronor för att utveckla telenätet i glesbygden.
1994/95:A49 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkor för regional tillväxt och utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om selektiva företagsstöd,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag på successiv avveckling av de regionalpolitiska selektiva företagsstöden, i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedsättning av sociala avgifter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportstödet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationer,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för en kunskapsinsats för regional utveckling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors arbetsmarknad,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsutveckling,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av de projekt som medfinansieras tillsammans med EU:s strukturfonder,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norrlandsfonden,
15. att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsförslag vad gäller selektiva företagsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att anvisa ett nytt anslag på 100 000 000 kr för utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:A228 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till försöksverksamhet med kvinnliga rådgivare.
1994/95:A246 av Monica Green och Birgitta Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors rätt till arbete och utveckling.
1994/95:A253 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att främja arbete och utbildning för kvinnor i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till regionala resurscentra i Skåne.
1994/95:A258 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelsen bör ges huvudansvaret för att regionala utvecklingscentrum kommer till stånd.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalt kommissionsarbete för att stärka respektive regions egen utvecklingskraft.
1994/95:A281 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare besparingsutrymme för budgetåret 1995/96 inom litt. C Regional utveckling.
1994/95:A287 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional utveckling.
1994/95:A401 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om geografisk avgränsning av EG:s 5b-målområden för Bohuslän.
1994/95:A402 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förlängd stödområdestillhörighet till minst den 30 juni 1997 för kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik i Kalmar län.
1994/95:A403 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt hög ambitionsnivå i den inhemska traditionella regionalpolitiska stödgivningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regionalt ansvar för administrationen av det regionalpolitiska stödet via EU:s strukturfonder.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begreppet skärgård ändras till skärgårdskust omfattande öar såväl med som utan landförbindelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningar för en god samhällsservice ges.
1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om de riktlinjer för regionalpolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återföring av vattenkraftsresurser till de regionalpolitiskt prioriterade områdena,
3. att riksdagen till regionutveckling för budgetåret 1995/96 anslår 4 270 483 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att omfördelning av uppkomna reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast får ske efter riksdagens godkännande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull regionalpolitisk satsning på informationsteknologin,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslutningsavgifter m.m. till informationsteknologins s.k. motorvägar,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det inom avreglerade områden blir möjligt att med avgiftssystem säkerställa rimligt pris och service i alla delar av landet,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade insatser för kvinnors företagande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetet med utländska företagsetableringar i Sverige sker med regionalpolitiskt beaktande,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det regionalpolitiska arbetet vad avser återflödet från EU:s strukturfonder,
13. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning och förankring av de geografiska aspekterna på det regionalpolitiska återflödet från EU:s strukturfonder.
1994/95:A406 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ön Hven utses till ett mål 5b-område.
1994/95:A407 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsturismens möjligheter som försörjningskälla.
1994/95:A408 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i skogslänen.
1994/95:A409 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av prioriterade åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Kalmar län.
1994/95:A410 av Birger Schlaug och Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopandet av arbetsgivaravgifter för åretruntföretag på Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering.
1994/95:A411 av Inger Koch och Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre villkor för småföretagandet i Stockholmsområdet,
1994/95:A412 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för Karlsborg.
1994/95:A413 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att genom omfördelning mellan länen tillföra projektet Tillskottet i Östergötland medel för fortsatt verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utse Östergötland som pilotregion för arbetet med samordnade statliga stödinsatser för små företag.
1994/95:A414 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur staten genom omlokaliseringar av egna verksamheter kan bidra till att minska miljötrycket på storstäderna.
1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid förslag om statliga nedskärningar som särskilt drabbar vissa regioner inrätta särskilda regionala kommittéer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av regional helhetssyn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillsätta en särskild utvecklingskommitté för Östergötland.
1994/95:A416 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län.
1994/95:A417 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknaden i Södermanland.
1994/95:A418 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektverksamhet i utarbetande av EU:s program inom målområdena 2, 3 och 4.
1994/95:A419 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppförande och finansiering av ett teknik- och företagarhus i Östersund.
1994/95:A420 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete mellan Mälarregionen, sydvästra Finland och Åland.
1994/95:A421 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelsens regelverk bör ändras så att det ges möjlighet att stödja projekt längre än tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändringen bör gälla projekt som stöder kvinnlig företagsamhet, kooperativ företagsamhet och produktutveckling hos småföretagare.
1994/95:A422 av Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att principen om partnerskapet vid utnyttjande av EU:s strukturfonder även bör omfatta kooperation och folkrörelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s strukturfonder bör användas för utveckling av kooperation och social ekonomi.
1994/95:A423 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyetablering, utlokalisering eller avknoppning av statliga styrelser, myndigheter eller verk.
1994/95:A424 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns utomordentligt svåra läge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands behov av insatser för ett mer differentierat näringsliv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en Västernorrlandsdelegation bör tillsättas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en omprövning av EU:s stödområdesindelning utefter Norrlandskusten.
1994/95:A425 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sysselsättning, projekt och utvecklingsinsatser för Kalmar län.
1994/95:A426 av Christin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att Svalövs kommun utses till ett mål 5b-område.
1994/95:A427 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i Södermanland.
1994/95:A428 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsbefrämjande åtgärder i Värmland.
1994/95:A429 av Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens särskilda ansvar för orter där försvarsindustrin är dominerande.
1994/95:A430 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering i stödområde 2 av Östersunds och Krokoms kommuner avseende de församlingar som inte är inplacerade i något stödområde.
1994/95:A431 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inplacera Östersunds kommun och delar av Krokoms kommun i stödområde 2.
1994/95:A432 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionala och arbetsmarknadsmässiga satsningar i Blekinge län.
1994/95:A433 av Isa Halvarsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en politik för bättre arbetsmarknad i Värmland.
1994/95:A434 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de små företagens behov av och tillgång till ny informationsteknik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av närings- och utbildningspolitiken i stödregionerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att investera i infrastruktur.
1994/95:A435 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de vattenkraftsproducerande regionernas behov av riskkapital.
1994/95:A436 av Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra den bofasta skärgårdsbefolkningens villkor,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öar utan fast landförbindelse klassificeras som glesbygd med högsta stödnivå.
1994/95:A437 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av den tillfälliga stödområdestillhörigheten för Västerviks, Vimmerbys, Hultfreds och Högsbys kommuner.
1994/95:A438 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en levande skärgård.
1994/95:A439 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till bygder och län där vattenkraften produceras.
1994/95:A440 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbete inom kulturområdet och inom arbetsmarknadspolitikens ram.
1994/95:A441 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närings- och arbetsmarknadsutvecklingen i Stockholmsregionen.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i kompletteringspropositionen godkänner inriktningen av de ökade satsningar som motionen förordar,
2. att riksdagen i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i kompletteringspropositionen till regional utveckling för budgetåret 1995/96 beslutar om ett anslag på 3 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 6 519 383 000 kr.
1994/95:A443 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inplacera Karlsborgs kommun i tillfälligt stödområde under ytterligare två år.
1994/95:A444 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Västernorrlands läns utsatta läge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade medel till länen för regional utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingscheckar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att länsstyrelserna fritt skall disponera medel till sysselsättningsskapande åtgärder.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att konsekvenserna granskas i en särskild utredning av hur EU:s regionalpolitik, bolagisering, avreglering och åtstramning av offentlig verksamhet påverkar den regionala balansen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på infrastrukturen i Norrbottens län där man särskilt beaktar kvinnors möjligheter till utbildning, liv och arbete.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska medel för kulturell verksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnad av kulturlivet i skogslänen och andra eftersatta områden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om styrning av riskkapital till regioner med speciella behov.
1994/95:A447 av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett samlat nationellt program för den svenska landsbygdens utveckling,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att minska anslaget till regionalpolitik med 751,1 miljoner kronor (18 mån.) och att därmed till regionutveckling för budgetåret 1995/96 beräkna ett anslag på 4 270 483 000 kr.
1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges regionalpolitiska målsättningar i EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad kommunal och regional självstyrelse för ett ökat ansvar för den regionala utvecklingen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på landsbygdsutvecklingen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en återbäring av skatten på elproduktion till de vattenkraftsproducerande länen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökade insatser för kvinnors företagande,
9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att urholka regionalpolitiken med 751,1 miljoner kronor (18 mån.) samt att till regionutveckling för budgetåret 1995/96 beräkna ett anslag på 4 270 483 000 kr.
1994/95:A449 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitikens innehåll och utformning för beaktande i samband med utarbetandet av förslaget till framtida regionalpolitik.
1994/95:A450 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större tilldelning av anslag för regionala utvecklingsinsatser till Kristianstads län.
1994/95:A451 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en regional fond för Fyrstadsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond, bl.a. genom de nationella medel som krävs för att möjliggöra satsningar inom ramen för det föreslagna mål 2-stödet från EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av en Fyrstadsfond genom disponering av medel från Trygghetsfonden.
1994/95:A452 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i storstäderna.
1994/95:A453 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska satsningar i Fyrstadsregionen.
1994/95:A454 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ön Ven i Landskrona kommun bör utses vara mål 5b-område.
1994/95:A455 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sörmlands behov av medel för tillväxtfrämjande åtgärder för regional utveckling.
1994/95:A456 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdrag till Glesbygdsverket.
1994/95:A457 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotlands särskilda utvecklingsbetingelser fortlöpande måste beaktas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättnings- och utvecklingsfrämjande åtgärder för Gotland.
1994/95:A458 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län.
1994/95:A459 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föra del av Nybro kommun, Kalmar län, till målområde 5b.
1994/95:A460 av Roland Larsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s regionala stöd bör utnyttjas fullt ut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas medverkan och inflytande över programarbete och projekt.
1994/95:A461 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av inomregionala insatser i Halland.
1994/95:A462 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det sammanhängande skogsbygdsområdet mellan Östergötland, Närke och Södermanland liksom det sydsvenska höglandet skulle klassas som 5b-område.
1994/95:A463 av Kerstin Warnerbring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av interregionalt samarbete mellan regioner och nödvändiga förändringar avseende gränser för samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delfinansiering av projekt inom ramen för INTERREG 2,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sådan finansiering skall utgå inom ramen för resp. sektorsslag.
1994/95:A464 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en medelstilldelning för regional utveckling i Värmland som inte understiger innevarande års anslag.
1994/95:A465 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Norrbotten ges erforderliga förutsättningar för regional utveckling.
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av EU:s stöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalys för den regionala fördelningen av olika stödformer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valfrihet och konkurrensneutralitet,
4. att riksdagen beslutar att det som benämns stödområden fortsättningsvis skall benämnas utvecklingsområden, i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att regionalpolitiska tillfälliga stödområden inte skall omfatta kortare tid än tre år men maximalt fem år i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivare stöd- och lånesystem,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbare utbetalning av sysselsättningsbidrag,
9. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av transportstödets utformning och zonindelning i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landsbygdsutveckling.
1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställande av Stockholms skärgård med övrig glesbygd.
1994/95:A468 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inplacering av kommuner från Skaraborgs län i målområdena 5b och 2.
1994/95:A469 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för landsbygdsutveckling som ger likvärdiga förutsättningar i hela Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en positiv utveckling av landsbygden för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nerifrån och upp-perspektiv för att få en bra lösning på vardagslivets infrastruktur,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kommunala landsbygdsprogram för att utveckla landsbygden.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av utbildningsinstitutionerna och riktade utbildningsinsatser för kvinnor i Västernorrlands län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportstöd och stödområdesindelningen i Västernorrlands län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets ansvar för utvecklingen av Ånge kommun,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av utbildningen för den civila biståndskåren.
1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skärgårdsområdena själva skall få inflytande över hur stödmedel skall fördelas inom områdena.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av satsningar på modern kommunikationsteknologi i skärgården,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionalpolitiska EU-stödet.
1994/95:A601 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att ändra kriterierna för EU-programmet INTERREG II så att de omfattar även gränsregionalt samarbete över vatten.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till regionala centrum och sammankoppling med nationella och internationella nätverkscentrum.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja EU:s sociala ambitioner och därmed skapa en djupare "social dimension",
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att familje- och medborgaraspekter får en framträdande plats i EU.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioritera interregionalt samarbete i Östersjöregionen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 3 000 000 000 kr utöver vad som föreslås i propositionen skall anslås till regionalpolitiska ändamål i tilläggspropositionen våren 1995.
1994/95:Kr610 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolans nyckelposition avseende EU-målområde 6.
1994/95:Jo241 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av EU:s strukturfonder till målområdena 2 och 5b,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av EU:s strukturfonder till målområdena 3 och 4,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvis fördelning av det regionala utvecklingsanslaget.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150
1994/95:Fi31 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en minskning av företagsstödet.
1994/95:Fi40 av Margit Gennser och Stig Rindborg (m) vari yrkas
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare medel för särskilda åtgärder för regional utveckling i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till företag inkl. vissa regionala stöd fram till år 2002.
Utskottet
Utskottet
Den regionala utvecklingen
Propositionen (s. 10--12)
Det finns betydande regionala skillnader mellan olika delar av landet.
Strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket har lett till att norra Sverige under lång tid drabbats av utflyttning, vilket lett till en ogynnsam åldersstruktur. Även Bergslagen har drabbats av en betydande utflyttning till följd av strukturomvandling inom gruv-, järn- och stålindustrin. I södra Sverige är Blekinge ett län som under en längre period haft särskilt stora sysselsättningsproblem och en mycket svag befolkningsutveckling.
Förutom strukturomvandlingen finns även andra faktorer som leder till regionala skillnader.
Den aktuella utvecklingen innebär att storstadsregionerna haft årliga befolkningsökningar som är betydligt större än de små och mellanstora regionerna. Utflyttningen är störst från de regionalpolitiska stödområdena. I de yngre åldersgrupperna gäller generellt att kvinnorna flyttar i större omfattning än männen.
Lågkonjunkturen har slagit hårt i hela landet. Länsarbetsnämndernas senaste prognoser visar en fortsatt ökning av antalet sysselsatta samtidigt med en minskning av antalet sysselsatta inom offentlig sektor. Regioner med en hög andel sysselsatta inom offentlig sektor samt inom den del av tjänstesektorn som främst är inriktad mot hushållen kan komma att beröras mer negativt än andra regioner. En positiv utveckling väntas för exportsektorn och underleverantörer till denna. Hemmamarknadsindustrins utveckling är mera osäker.
Inte bara informationsteknik och strukturfondsarbetet inom EU utan alla sektorer har regionala dimensioner.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m.
Propositionen (s. 13--15)
De övergripande målen för regionalpolitiken skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Regionalpolitiken bidrar till sammanhållning och till att alla regioner som ingår i nationalstaten Sverige bär upp landets utveckling. En uthållig tillväxt främjas av att man tar till vara befintliga resurser och bygger vidare på de naturliga förutsättningarna. Vidare innebär målen att människor i olika delar av landet skall ha en likvärdig standard. Valfriheten skall göra det möjligt att bo och arbeta i olika delar av landet.
Enligt propositionen bör det ekonomiska tillväxtmålet särskilt lyftas fram. Regional balans främjar samhällsekonomisk tillväxt. Det är viktigt att alla regioner får en väl differentierad arbetsmarknad.
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att insatserna inom olika sektorer utformas och samordnas på ett sådant sätt att de möjliggör en positiv utveckling i hela Sverige. Stat, kommun och landsting måste samverka för att på bästa sätt tillvarata samhällets resurser.
Det lokala initiativet och engagemanget är grundläggande. Detta måste uppmuntras och stödjas. Lokala genomarbetade utvecklingsplaner får en allt större betydelse. Ökad decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter ställer större krav på samordning mellan de berörda aktörerna. Kvinnokraften bör tas till vara bättre än i dag.
Resursknappheten innebär att resurserna måste koncentreras till de mest utsatta regionerna. Den prioritering av målområden som görs inom Europeiska unionen (EU), vilken kommer att tas upp i det följande, kommer att genomsyra även den nationella regionalpolitiken.
Enligt regeringen bör propositionen i denna del godkännas av riksdagen.
Motioner
I kommittémotion A49 (yrk. 1, 12) instämmer Moderaterna i att regionalpolitiken skall främja en uthållig ekonomisk tillväxt genom att ta vara på befintliga resurser och bygga vidare på naturliga förutsättningar för produktion. Varje region bör ha möjlighet att utvecklas efter sina egna förhållanden och möjligheter; regeringens mål om likvärdig standard i olika delar av landet är inte realistiskt. För att underlätta regionernas utveckling utifrån deras egna förutsättningar är kunskapsaspekten viktigast. De statliga insatserna bör koncentreras till de mest utsatta regionerna. Landsbygden är rik på resurser som den själv måste ges möjligheter att utveckla. Det är bl.a. angeläget att man underlättar boendet på landet.
Centern tar i motion A405 (yrk. 1) upp de nya hot och de nya möjligheter som utvecklingen rymmer. Kommunikationer, informationsteknik (IT), kvalificerad utbildning m.m. bidrar till nya företagsidéer och hela landets välfärdsutveckling. För att möjligheterna skall dominera måste det finnas ett positivt samspel mellan lokal och central nivå.
Folkpartiet förordar i kommittémotion A41 (yrk. 1, 4) övergång till en mobiliseringspolitik, där man satsar på den enskilda människan och hennes förmåga till skapande. Tyngdpunkten ligger i decentralisering, nyetableringar, småföretag och lokal samverkan. Småföretagens betydelse för landsbygdens utveckling betonas. För att möjliggöra sysselsättning och utkomst på landsbygden är en differentierad arbetsmarknad nödvändig så att båda makarna får arbete.
Vänsterpartiet anser i kommittémotion A38 (yrk. 1--2) att regeringens formulering av målen i stort sett kan accepteras. Dock bör miljöaspekten ges en tydligare markering under delmålet "uthållig tillväxt". Vidare bör kvalitativa mål rörande förstärkning av lokal och regional demokrati, regionernas kulturella identitet m.m. tillföras. Regionerna bör göras mindre sårbara. Motionärerna instämmer i att de regionalpolitiska resurserna bör koncentreras till de mest utsatta regionerna. Vid nedskärningar av socialförsäkringssystemet bör regionalpolitiska konsekvensbedömningar göras. Sistnämnda synpunkt tas upp även i partimotion A287 (yrk. 31).
Miljöpartiet förordar i motion A442 (yrk. 1) en inriktning mot rättvisa och valfrihet. Oavsett ort skall det finnas samma möjligheter att arbeta, utvecklas och få del av samhällets resurser och service. Om en övergång till ett kretsloppssamhälle skall vara möjlig behövs utveckling i stället för avveckling av landsbygden. Såväl nedskärningarna som medlemskapet i EU förstärker de regionala skillnaderna. Den svenska regionalpolitiken måste därför förstärkas.
Kristdemokraterna anför i motion A448 (yrk. 1, 4) att ett välfärdssamhälle kräver en samhällsekonomi i balans med fungerande marknadsekonomi. Det goda samhället kräver också att alla människor oavsett var de bor i landet har tillgång till arbete, service och en god miljö. Arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken måste harmoniseras med regionalpolitiken. En effektiv regionalpolitik kräver att flaskhalsar motverkas i en konjunkturuppgång och minskar sårbarheten i en nedgång. Landsbygdens resurser bör tillvaratas och det ideella engagemanget stimuleras. Det är önskvärt att kommunerna -- i samarbete med länsstyrelserna och Glesbygdsmyndigheten -- får ett ökat ansvar och inflytande över det regionalpolitiska stödet.
I motion A447 (yrk. 1) av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) anförs att nya förutsättningar i form av byagrupper, EU-anslutning och teknisk utveckling bör kunna utgöra bas för ett samlat nationellt program för den svenska landsbygdens utveckling.
Georg Andersson m.fl. (s) tar i motion A449 upp olika förutsättningar för en framtida regionalpolitik. Tillväxt, rättvisa och valfrihet är målen. Genom en bra utveckling i landets alla regioner skapas också en god nationell tillväxt. Regionala hänsyn måste byggas in i beslutsprocesserna inom de olika samhällssektorerna, särskilt inom de sociala systemen. Det regionalpolitiska stödet bör koncentreras till de områden som har de största problemen.
Patrik Norinder (m) tar i motion A466 (yrk. 2, 3, 13) upp olika inriktningsfrågor. Vid större förändringar i transfereringssystemen bör konsekvenserna för den regionala fördelningen redovisas. Bl.a. efterfrågas konsekvenserna för regionerna av en framtida minskad sysselsättning i den offentliga sektorn. Valfrihet -- bl.a. genom privata alternativ vid sidan av de kommunala -- och konkurrensneutralitet framhålls. Landsbygdens möjligheter måste tas till vara, bl.a. genom de areella näringarna och turismen.
Lennart Brunander m.fl. (c) framhåller i motion A469 (yrk. 1, 2, 6) behovet av kommunala landsbygdsprogram med en strategi för landsbygdsutveckling, som ger likvärdiga förutsättningar i hela Sverige. En positiv utveckling av landsbygden -- bl.a. genom annat boende och företagande än det som är kopplat till lantbruket -- är viktig för Sveriges ekonomi.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag angående de grundläggande målen för regionalpolitiken, nämligen målet om en uthållig tillväxt samt målen om rättvisa och valfrihet, innebär en vidareutveckling av den linje som utskottet tidigare har stått för.
De motionssynpunkter som oppositionspartierna nu framför rörande mål och inriktning i regionalpolitiken kan delvis anses fylla ut ramen i den nu föreliggande propositionen. Detta innebär att det föreligger en betydande samsyn om de grundläggande målen i regionalpolitiken.
Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att målet om en uthållig tillväxt betonas särskilt. I detta ligger att växtkraften i hela landet skall tillvaratas. Utskottet delar uppfattningen i propositionen att befintliga resurser och naturliga förutsättningar skall utnyttjas. I målet om en uthållig tillväxt innefattas även miljöaspekten. Utskottet står fast vid den uppfattning som redovisades i betänkande 1994/95:AU11 från mars 1995. Utskottet uttalade där att "målet om tillväxt inte får uppfattas som synonymt med rovdrift eller missbruk av resurser i form av människor, miljö osv. Tillväxt är grunden för en ekonomisk utveckling som ger människor arbete och ökar välfärden. -- -- -- Målet om en uthållig ekonomisk tillväxt kan enligt utskottets uppfattning även innefatta kretsloppstanken." I denna fråga var utskottet enigt; även den då avgivna reservationen från Moderaterna uttrycker denna uppfattning.
Utskottet anser att de små och medelstora företagens förutsättningar och förmåga att växa kommer att vara avgörande för både tillväxt och sysselsättning. Att småföretagen kan växa sig starka ger också möjligheter till en mer differentierad arbetsmarknad, vilket är viktigt för både kvinnor och män. På småföretagsområdet har regeringen bl.a. utökat ramen för lån till kvinnliga företagare samt inrättat ett nytt anslag för tekniköverföring till små och medelstora företag. Frågan om riskkapitalavdrag bereds, företagsbeskattningen ses över och kvittningsrätten för nyföretagare planeras att återinföras. Ytterligare insatser planeras för kompetensutvecklingen inom småföretagen (prop. 1994/95:150, bilaga 12).
Propositionens tanke att alla regioner kan bidra till landets utveckling och att regional balans främjar den samhällsekonomiska tillväxten är betydelsefull. Å andra sidan är det också viktigt att se hur olika statliga åtgärder, bl.a. avregleringar och bolagisering på olika områden, påverkar regionerna. I det följande kommer regeringens förslag angående en kartläggning på detta område att redovisas. Ett annat led i detta arbete är regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av sina förslag (dir. 1992:50). Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till sitt regionalpolitiska betänkande föregående år, där NUTEK-rapporten (B 1994:3) "Statsbudgetens regionala fördelning" utförligt redovisas. En av slutsatserna i rapporten talar för att regionalpolitiken måste vidgas från att handla om "den lilla regionalpolitiken", dvs. de regionalpolitiska anslagen, till att omfatta "den stora regionalpolitiken", dvs. beslut inom andra politikområden, vilka har en regional dimension.
Propositionen förklarar målen om rättvisa och valfrihet bl.a. så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket. I de motioner där målen om rättvisa och valfrihet tagits upp har några egentliga invändningar mot propositionen i denna del inte framkommit. I ett par motioner redovisas synpunkten att varje region är unik med sina för- och nackdelar och att det därför är orealistiskt att tro att man kan åstadkomma likartade förhållanden i alla regioner. Utskottet anser emellertid inte att propositionen skall tolkas som att varje region skall ha lika standard på alla områden. Enligt utskottets sätt att se är innebörden i en "likvärdig standard" ett vidare begrepp som också kan inrymma skillnader i olika avseenden. Utskottet har ingen annan mening än motionärerna vad gäller uppfattningen att varje region skall ha möjlighet att utvecklas efter sina egna förhållanden och möjligheter. Vidare delar utskottet uppfattningen i såväl propositionen som berörda motioner att de regionalpolitiska resurserna bör koncentreras till de mest utsatta regionerna.
Vidare har redovisats motionsönskemål på ett övergripande plan om förstärkt regional och lokal demokrati, mobilisering av lokala resurser samt ett ökat kommunalt ansvar för det regionalpolitiska stödet. Motionerna, som ju delvis lades fram under den allmänna motionstiden, får i viss mån svar genom den inriktning som formuleras i propositionen. Bl.a. redovisas i propositionen att det i dag finns många exempel på effektiv nätsamverkan mellan lokal och regional nivå. (Frågor om regional helhetssyn och regional demokrati m.m. kommer att tas upp i avsnittet Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt.) Vidare anser regeringen att den lokala mobiliseringen är nödvändig för landsbygd och glesbygd. Därför är det angeläget att stödja denna verksamhet.
Utskottet instämmer i regeringens linje för arbetet framöver: lokala genomarbetade utvecklingsplaner kan ligga till grund för en förnyad samhällsplanering, där statens resurser integreras flexibelt i enlighet med lokala och regionala önskemål. Det är fråga om ett verkligt underifrånperspektiv, som leder till ökad decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter men som också ställer krav på samordning, helhetssyn och samverkan mellan de olika nivåerna och aktörerna. För att en sådan utveckling skall få fastare konturer återstår dock ett stort arbete. Som utskottet kommer att redovisa i det följande aviserar regeringen en översyn av de regionalpolitiska företagsstöden och i samband därmed försöksverksamhet med ökad samverkan vid stödgivningen mellan olika regionala organ i några län.
Vid sidan av den betydande samsyn om målen för regionalpolitiken, som just redovisats, kan utskottet notera att det föreligger en osäkerhet om vilka delar som bör ingå i en effektiv regionalpolitik. Såväl i propositionen som i motionerna berörs de olika förändringsfaktorer som påverkar regionalpolitikens funktionssätt. Utskottet ser mot denna bakgrund positivt på den aviserade översynen av företagsstöden, vars uppdrag kommer att redovisas och diskuteras utförligt under avsnittet Företagsinriktade åtgärder.
I den nu föreliggande propositionen föreslås inte några nya mål eller åtgärder för landsbygdsutveckling. De åtgärder som formulerades i samband med föregående års regionalpolitiska proposition 1993/94:140 kvarstår därför. De av utskottet diskuterade målen bör naturligtvis gälla även landsbygden. Att landsbygdens resurser skall tas till vara förefaller utskottet snarast vara en självklarhet. Utskottet utesluter emellertid inte att såväl arbetet i samband med EU:s strukturfonder (i första hand mål 5b) som den föreslagna översynen kan komma att innebära förändringar i framtiden.
Kvinnornas roll i regionalpolitiken, vilken tas upp i propositionens inriktningsavsnitt, kommer utskottet att behandla i avsnittet Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m.
Beträffande den nuvarande medelsarsenalen och prioriteringarna i regionalpolitiken skiljer sig uppfattningarna åt; detta kommer att redovisas under de olika rubrikerna i det följande.
Utan att i detalj gå in på samtliga de spörsmål som tagits upp i motionerna kan utskottet konstatera att det föreligger en betydande samsyn om målen för regionalpolitiken. Aktuella yrkanden i motionerna A38 (v), A41 (fp), A49 (m), A287 (v), A405 (c), A442 (mp), A447 (kds), A448 (kds), A449 (s), A466 (m) och A469 (c) bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd. Därmed föreslår utskottet att riksdagen godkänner propositionen i denna del och avslår upptagna motionsyrkanden.
Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen
Propositionen (s. 16)
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen innebär att nya samarbetsmönster kan byggas upp inom ramen för strukturfondernas olika målområden. Traditionella läns- och kommungränser överskrids och nya kontaktvägar utvecklas mellan regioner, regering och EU-kommissionen. Vidare tillförs nya resurser; drygt 1 miljard kronor kommer att gå till programmen för målområdena 2, 5b och 6, dvs. de mest utsatta regionerna. Målområdena 2 och 5b kommer också att beröras av gemenskapsinitiativen samt verksamhet enligt målen 3, 4 och 5a.
Sammantaget innebär detta en kraftig förstärkning av regionalpolitiken som mer än väl uppväger besparingen på 244 miljoner kronor per år i den nationella regionalpolitiken.
Enligt regeringen bör det regionala och lokala inflytandet vara starkt vid fördelningen av medel från EU:s strukturfonder.
Motioner
Vänsterpartiet ifrågasätter i motion A38 (yrk. 3) den positiva tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna som regeringen framför. Oklarheter råder om strukturfondsprogrammens slutliga utformning samt medfinansieringen.
Kristdemokraterna anför i motion A448 (yrk. 2) att Sverige bör påverka utformningen av EU:s regionalpolitiska stöd så att dess syfte inom EU-länderna blir att ge alla människor, oavsett var de bor, tillgång till arbete, service och en god miljö.
Vidare framhåller Kristdemokraterna i motion K224 (yrk. 21, 22) att EU:s sociala ambitioner bör höjas samt att familje- och medborgaraspekter får en framträdande plats i EU. Den sociala dimensionen bör ge människan och familjen frihet att välja så att socialt ansvar och personlig utveckling kan förenas.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning är de oklarheter angående strukturfondsprogrammen och medfinansieringen som påtalas i motion A38 (yrk. 3) en realitet, som man får räkna med i ett begynnelseskede. Vartefter strukturfondsprogrammen färdigställs och frågorna om medfinansiering löses kommer nya erfarenheter att vinnas, vilka kan tas till vara i det fortsatta arbetet. Något tillkännagivande till regeringen om en alltför positiv tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna av EU-medlemskapet anser utskottet inte vara motiverat. Motion A38 (v) avstyrks därmed i aktuell del.
Frågor hur Sverige skall påverka EU:s ambitioner och stöd har tagits upp i Kristdemokraternas motioner A448 (yrk. 2) och K224 (yrk. 21 och 22). Utskottet vill i detta sammanhang nämna Ds-betänkandet Samsyn och alliansförmåga (Ds 1995:21) där möjligheterna till påverkan av EU:s beslutsprocess analyseras. När det gäller att påverka att en viss fråga tas upp till behandling inom kommissionen ökar, enligt Ds-betänkandet, möjligheterna till framgång om svenska företrädare för myndigheter, näringsliv, organisationer etc. talar samstämmigt. För att en svensk "samsynsprocess" skall kunna utvecklas förordas i Ds-betänkandet att det inrättas ett forum i form av ett EU-institut i Sverige, där företrädare för regeringen, myndigheter, forskarvärlden, näringslivet, regionala intressenter samt intresseorganisationer kan mötas och skapa ett svenskt handlingsalternativ.
Utskottet konstaterar att frågan om de svenska möjligheterna att påverka EU:s beslutsprocess i ett tidigt skede är aktualiserad i regeringskansliet. Därmed avstyrker utskottet motionerna A448 (kds) och K224 (kds) i aktuella delar.
Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m.
Propositionen (s. 26)
Utformningen och inriktningen av politiken inom en rad samhällssektorer, den stora regionalpolitiken, har enligt regeringens bedömning betydelse för utvecklingen i landets olika delar.
Den statliga politiken inom flera sektorer har de senaste åren genomgått stora förändringar i fråga om styrning, finansiering m.m. Ett flertal bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar har genomförts.
Regeringen avser därför att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna av de senaste årens förändringar i den statliga sektorn. Kartläggningen skall bl.a. belysa hur verksamheten, servicen och tillgängligheten påverkats inom några sektorer som utsatts för stora förändringar. Arbetet skall ge underlag för en bedömning av i vad mån förutsättningarna förändrats för att nå de regionalpolitiska målen. Regionala konsekvenser av bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar skall sammanställas och bedömas.
Allmänna utgångspunkter
Motioner
Centern vill i partimotion A405 (yrk. 7) att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avgiftssystem inom det avreglerade området som gör det möjligt att säkerställa en rimlig prisnivå och service i alla delar av landet.
I motion A445 (yrk. 1) av Siv Holma (v) påpekas att det saknas en djupare analys av hur EU:s regionalpolitik, avreglering av verksamheter, bolagisering och privatisering av samhällsfunktioner samt åtstramning av offentlig verksamhet påverkar den regionala balansen. Motionären begär att konsekvenserna av detta granskas i en särskild utredning.
Christer Skoog m.fl. (s) framför i motion A456 följande. Ombud för Tipstjänst riskerar genom rationaliseringsförslag att försvinna. Motionärerna vill med anledning härav att Glesbygdsverket ges i uppdrag att göra en konsekvensanalys med helhetsbedömning sett ur samhällets totala perspektiv och att föreslå nödvändiga åtgärder i sammanhanget.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att kartlägga och analysera de regionala konsekvenserna av de senaste årens förändringar i den statliga sektorn. Arbetet skall utgöra bedömningsunderlag av i vad mån förutsättningarna förändrats för att nå de regionalpolitiska målen. Regionala konsekvenser av bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar skall sammanställas och bedömas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A405 (c) och A456 (s) i berörda delar.
Det är enligt utskottets mening för tidigt att redan nu kunna dra några slutsatser av hur regionalpolitiken kan komma att påverkas av EU-medlemskapet. Med anledning av förslaget i motion A445 konstaterar utskottet att regeringen har ansett det viktigt att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Syftet med förslaget i motion A445 (v) får med anledning av detta anses tillgodosett, och motionen avstyrks i berörd del.
Kvinnornas roll
Motioner
Centern framför i motion A405 (yrk. 9) att de särskilda insatser som görs för kvinnor i det regionala utvecklingsarbetet skall stimuleras genom speciellt avsatta resurser. Motionärerna anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om utökade insatser för kvinnors företagande.
Kristdemokraterna framför i partimotion A448 (yrk. 8) samma yrkande.
Moderaterna understryker i kommittémotion A49 (yrk. 11) bl.a. vikten av att kvinnors engagemang och kunskapsutveckling inom turism och närliggande servicegrenar tas till vara. Man önskar ett tillkännagivande om kvinnors arbetsmarknad.
Miljöpartiet förordar i kommittémotion A48 (yrk. 1) att ett särskilt direktiv för regionalpolitiken bör utgå med kravet att de regionalpolitiska åtgärderna riktas mot kvinnligt företagande i stödområdet. Ett tillkännagivande om att de existerande regionalpolitiska stödåtgärderna skall anpassas till kvinnligt företagande önskas.
Ingbritt Irhammar m.fl. (c) anser i motion A807 (yrk. 7) att regionala centra för utveckling av kvinnors affärskompetens måste stödjas och kopplas samman med nationella och internationella nätverkscentra.
Maud Björnemalm m.fl. (s) föreslår i motion A228 att medel ställs till Länsstyrelsens i Örebro län förfogande för att bedriva en treårig försöksverksamhet med kvinnliga lokala rådgivare i samtliga tolv kommuner i länet. Man beräknar den totala kostnaden härför till 18 miljoner kronor.
I motion A246 av Monica Green och Birgitta Johansson (s) framhålls kvinnors lika rätt till bl.a. kompetensutveckling i sitt yrke och lika rätt till det goda arbetet. Motionärerna önskar ett tillkännagivande härom.
Ingegerd Sahlström m.fl. (s) anser i motion A258 (yrk. 6) att det regionalt bör inrättas utvecklingscentrum där en av uppgifterna är att stödja kvinnor som vill starta företag samt att länsstyrelserna i varje län bör ges huvudansvaret för att dessa kommer till stånd.
Utskottets bedömning
Regeringens uppfattning om det viktiga i att kvinnorna uppmärksammas i regionalpolitiken delas av utskottet. I motionerna A405 (yrk. 9) och A448 (yrk. 8) begärs förslag om utökade insatser för kvinnor. Krav om att existerande stödåtgärder skall riktas mot kvinnor framförs i motion A48 (yrk. 1), och i motion A49 (yrk. 11) understryks vikten av att kvinnors engagemang och kunskapsutveckling inom näringslivet tas till vara. Utskottet är av samma uppfattning som regeringen att länsstyrelserna bör ha ett stort ansvar för att bl.a. kvinnor skall kunna göra sig gällande i regionalpolitiken. Länsstyrelserna har inom ramen för regional projektverksamhet möjlighet att finansiera och stödja kvinnors företagande. NUTEK skall bl.a. verka för att rådgivning lämnas av kommuner och regionala utvecklingsfonder till kvinnor som vill starta eget samt underlätta för kvinnors företagande genom företagsutbildning m.m. I landets kommuner finns det i dag totalt ca 50 rådgivare/projektledare. Genom EU:s strukturfonder kommer regionalpolitiken att tillföras nya resurser. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att ett av målen inom näringspolitiken bör vara att få fler kvinnliga företagare och därmed bättre kunna utnyttja möjligheterna till utveckling och tillväxt. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna A48 (mp), A49 (m), A405 (c) och A448 (kds) i här aktuella delar.
Motionerna A807 (yrk. 7) och A258 (yrk. 6) tar upp behovet av regionala utvecklingscentra för kvinnor. I motion A228 föreslås försöksverksamhet med kvinnliga rådgivare. Utskottet har inhämtat att sedan september år 1994 bedrivs det verksamhet vid ett Nationellt resurscentrum för kvinnor beläget i Stockholm. I sex län har det inrättats regionala resurscentra för kvinnor, och i elva län är sådana under planering. Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att länsstyrelserna skall avsätta resurser för att medverka i att regionala resurscentra för kvinnor bildas. Länsstyrelsen har även möjlighet att via länsanslaget göra insatser för kvinnor. I den utvecklingsplan för mål 6-området som utarbetats ingår som ett delprogram stöd till kvinnliga kompetenscentra och nätverk. Motionerna A228 (s), A258 (s) och A807 (c) avstyrks i berörda delar.
I motion A246 framhålls kvinnors rätt till bl.a. arbete och kompetensutveckling. Utskottet har i olika sammanhang (senast i bet. 1994/95:AU15) under de senaste åren framhållit vikten av att frågor om kvinnors arbetsmiljö och arbetsförhållanden noga följs. Utskottet vill även peka på utvecklingsprogrammet Alfa-Q i Arbetslivsfondens regi med inriktning på bl.a. kvinnors arbetsmarknad. Dessutom pågår ett flertal utredningar som i skilda delar arbetar med kvinnors arbetsmarknad, t.ex. Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01). För att stödja kvinnors utveckling vill utskottet erinra om att länsstyrelserna har möjlighet att företa insatser inom ramen för länsanslaget.
Utskottet har i sitt betänkande 1994/95:AU15 föreslagit ett tillkännagivande angående behovet av en kartläggning och analys av kvinnors arbetsmarknad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion A246 (s).
Utbildning och forskning
Motioner
Moderaterna anser i motion A49 (yrk. 10) att betydande delar av dagens regionalpolitik bör ersättas med en målmedveten satsning på kunskap. Den insats som motionärerna förordar bör byggas upp från grundskolan till och med den högre utbildningen. Inslag av vidareutbildning och kunskapsspridning inom högteknologiska områden från universitet till företag skall finnas.
I samma motion (yrk. 16) föreslår Moderaterna att ett nytt anslag för utbildningssatsningar inrättas för budgetåret 1995/96 och begär att riksdagen anslår 100 000 000 kr till detta.
Folkpartiet understryker i kommittémotion A41 (yrk. 2) utbildningens betydelse för den regionala utvecklingen. Motionärerna framhåller distansutbildning som en metod som kan ge fler människor tillgång till högre utbildning, vidareutbildning och fortbildning.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att de senaste åren har kunskaps- och kompetensutveckling utgjort ett allt viktigare inslag i regionalpolitiken. Vidare utgör omfattande insatser för utbildnings- och kompetenshöjning en viktig del i regeringens handlingsprogram för tillväxt, sysselsättning och välfärd. Sverige kommer mellan åren 1995 och 1999 att tillföras medel från EU:s strukturfonder, varav en viss del inom strukturfondsprogrammen kan användas till utbildning och kompetensutveckling av t.ex. arbetskraft.
Utskottet vill även hänvisa till den av regeringen nyligen tillsatta utredningen Distansmetoder inom utbildningen (dir. 1995:69), vars huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det för närvarande erfordras något uttalande av riksdagen med anledning av här behandlade frågor. Ställningstagandet innebär att utskottet inte heller kan ställa sig bakom kravet i motion A49 om 100 000 000 kr till utbildningssatsningar. Motionerna A41 (fp) och A49 (m) avstyrks sålunda i aktuella delar.
Kommunikationer och transporter
Motioner
Moderaterna framhåller i motion A49 (yrk. 9) betydelsen av kommunikationsmöjligheter som förutsättning för tillväxt och regional utveckling i hela landet. Motionärerna framhåller bl.a. vikten av förbättrad bärighet av vägar för att förbättra näringslivets förutsättningar i de ytstora regionerna och järnvägsnätets och snabbtågens betydelse för godstransporter och sammanbindning av lokala marknader. En fortsatt liberal trafikpolitik garanterar att kommunikationerna utvecklas och förbättras samt ger ökad konkurrens enligt motionärerna.
I en fyrpartimotion A434 (yrk. 3) av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) påpekas betydelsen av utbyggnaden av infrastruktur, vilket även innebär utbyggnad av s.k. elektroniska motorvägar. Det efterlyses ökade investeringar i vägar, hamnar och flygplatser. Motionärerna önskar ett tillkännagivande om investeringar i infrastruktur.
Tom Heyman (m) anser i motion A31 (yrk. 2) att den sjöfartspolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv bör få i uppgift att utreda hur konkurrensneutralitet skapas mellan olika transportslag.
Lennart Brunander m.fl. (c) introducerar i motion A469 (yrk. 5) begreppet "vardagslivets infrastruktur" som ett uttryck för ett underifrånperspektiv på samhällsplanering och samhällsfunktioner. Motionärerna anser det viktigt att ta till vara människors vilja att medverka och påverka.
I motion A408 av Georg Andersson m.fl. (s) betonas den regionalpolitiska betydelse som flyget har för skogslänens utvecklingsmöjligheter. Motionärerna anser att regeringen bör planera för ett tillskott om minst 15 miljoner kronor av regionalpolitiska medel som kompensation för den i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bilaga 7) föreslagna reduktionen av anslaget C 2.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en fungerande infrastrukturs betydelse för regional tillväxt och utveckling. Utskottet instämmer med propositionen att vid en översyn av företagsstöden måste bl.a. beaktas tillgången till och förbättringar av olika former av infrastrukturella förutsättningar och kommunikationer av olika slag. Utskottet som delar regeringens uppfattning om behovet av översyn avstyrker motionerna A49 (m) och A434 (c, m, fp, kds) i berörda delar.
I avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. har utskottet instämt med regeringen angående betydelsen av lokal förankring och att samhällsmedborgarnas engagemang tas till vara. Förslaget i motion A469 (c) får anses tillgodosett och avstyrks i berörd del.
I sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:TU20, rskr. 318) anslöt sig trafikutskottet till regeringens bedömning vad avser medelstilldelningen under anslaget C 2. Arbetsmarknadsutskottet finner inte anledning med hänsyn till det svåra statsfinansiella läget att tillstyrka regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i skogslänen som kompensation för den reduktion av anslaget som genomförts. Följaktligen avstyrks motion A408 (s).
Regeringen beslutade i december 1994 att tillsätta en parlamentarisk kommitté -- Kommunikationskommittén -- som enligt sina direktiv (dir. 1994:140) bl.a. skall analysera vilka åtgärder som krävs för att på ett bättre sätt än i dag integrera sjöfart, luftfart och informationsteknik med landtransportssystemet. Inom ramen för denna utredning bör förslaget i motion A31 (m) kunna beaktas, och utskottet avstyrker följaktligen motionen i denna del.
IT och nätverk
Motioner
Centern understryker i motion A405 (yrk. 5) det viktiga i likvärdig och god tillgång till informationsteknikens möjligheter för glesbygd och småföretag och vill ha ett tillkännagivande om en kraftfull regionalpolitisk satsning på informationsteknik.
I samma motion (yrk. 6) framhåller Centern att det gäller att fortsätta med projekt med inriktning på ny och anpassad teknik och att Telia i dessa avseenden, vad avser tillgänglighet, anslutningskostnader och teknikutveckling, tar ett regionalt ansvar. Motionärerna önskar ett tillkännagivande om anslutningsavgifter m.m. till informationsteknikens s.k. motorvägar.
Miljöpartiet vill i motion A48 (yrk. 5) satsa resurser för att skynda på utvecklingen av telekommunikationer i stödområdet och i glesbygden. Det är, enligt motionärerna, mycket viktiga insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att konkurrera på lika villkor om de nya jobb som skapas i tjänstesektorn.
I samma motion (yrk. 6) begär Miljöpartiet att 500 miljoner kronor anslås till utvecklingen av telenätet i glesbygden.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) betonar i motion A434 (yrk. 1) vikten av att de små företagens behov av och tillgång till ny informationsteknik beaktas. För att säkra en sådan utveckling bör enligt motionärerna utbildningsinsatser stödjas.
Utskottets bedömning
Utskottet delar uppfattningen i motion A405 (yrk. 5) att tillgång till informationsteknik och telekommunikationer är av vikt för hela samhällets och de enskilda regionernas utveckling. Regeringen fattade i januari 1995 beslut om förnyat uppdrag (dir. 1995:1) åt den föreliggande IT-kommissionen (JU 1994:05). Kommissionen bör enligt sitt uppdrag följa nätutbyggnaden och föreslå lämpliga åtgärder vad avser den fysiska infrastrukturen. Genom de strukturfondsprogram som håller på att utarbetas öppnas nya möjligheter -- inte minst ekonomiska -- till förstärkning av bl.a. den teknologiska infrastrukturen. Förslaget i motion A405 (c) avstyrks därmed av utskottet såvitt avser tillkännagivande om en kraftfull regionalpolitisk satsning på informationsteknik.
Motion A405 (yrk. 6) tar upp bl.a. Telias regionala ansvar och anslutningsavgifter till informationsteknikens s.k. motorvägar. 500 miljoner kronor vill motionärerna i motion A48 (yrk. 5 och 6) anslå till utveckling av telekommunikationerna i glesbygden. I den av regeringen aviserade översynen av de regionalpolitiska företagsinriktade insatserna ingår även den moderna informationsteknikens betydelse för regionalpolitiskt prioriterade regioners utveckling. Ytterligare en aspekt som framhålls i propositionen är vikten av att kostnaderna för olika teletjänster kan utjämnas över landet. I detta sammanhang vill utskottet också erinra om att det regionalpolitiska ansvaret inom teleområdet är fastlagt genom Telelag (1993:597). Några ytterligare medel till utveckling av telekommunikationer är utskottet inte berett att föreslå. Enligt sina direktiv (dir. 1995:1) skall IT-kommissionen lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av informationsteknik med särskild inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och kompetensutveckling. Utskottet finner förslagen i motionerna A48 (mp) och A405 (c) i väsentlig del tillgodosedda. De avstyrks följaktligen i berörda delar.
Utskottet anser att frågan om småföretagares behov av och tillgång till ny informationsteknik är mycket viktig. Under avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken har utskottet berört de insatser som gjorts och planeras för bl.a. kompetensutveckling inom småföretagen. Utskottet finner att någon ytterligare åtgärd med anledning av motion A434 (c, m, fp, kds) inte är erforderlig, och motionen avstyrks i aktuella delar.
Näringslivsfrågor
Motioner
Centern yrkar i motion A405 (yrk. 10) att i arbetet med utländska företagsetableringar i Sverige måste ingå att särskilt beakta den regionala utvecklingen.
Miljöpartiet förespråkar i motion A48 (yrk. 3) att ett kommunalt näringslivsbidrag inrättas. Bidraget skall utgå till kommunerna inom de s.k. mål 2- och mål 6-områdena. Miljöpartiet vill anslå 1 000 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 till detta ändamål (yrk. 4).
I fyrpartimotion A434 (yrk. 2) av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vill motionärerna höja företagarkompetensen genom förstärkning av närings- och utbildningspolitiken i stödregionerna, vilket på sikt kan leda till en gynnsammare utveckling.
Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) anser i motion A446 (yrk. 7) att det skall ske en styrning av riskkapital till regioner med speciella problem som skogslänen.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp motion A405 (yrk. 10) angående beaktande av den regionala utvecklingen. Under avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken har utskottet understrukit vikten av regional balans för att främja den samhällsekonomiska tillväxten. Vidare vill utskottet erinra om de av regeringen utfärdade direktiven (1992:50) till samtliga kommittéer och utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av sina förslag. Med det sagda avstyrker utskottet motion A405 (c) i här berörd del.
Näringsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande (1994/95:NU18, rskr. 300, 301) behandlat ett likartat motionsyrkande som det som förs fram i motion A48 (yrk. 3, 4) om kommunalt näringslivsbidrag. Arbetsmarknadsutskottet delar näringsutskottets bedömning att det inte föreligger skäl att vid sidan av de nyligen startade regionala utvecklingsbolagen inrätta ett kommunalt näringslivsbidrag. I konsekvens härmed anser utskottet inte heller att medel bör utgå till detta ändamål. Motion A48 (mp) avstyrks i berörda delar.
I motion A446 (yrk. 7) vill motionärerna styra riskkapital till skogslänen. Utskottet delar regeringens uppfattning att resurser skall koncentreras till de mest utsatta regionerna. Vidare påminner utskottet om Norrlandsfondens syfte att möjliggöra tillgång till riskkapital till företagare i hela Norrland. I detta sammanhang vill utskottet åter understryka att genom återflödet från EU:s strukturfonder förstärks regionalpolitiken kraftigt. Förslaget i motion A446 (s) bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks i berörd del.
Insatser för att höja företagarkompetensen genom närings- och utbildningspolitik behandlas i motion A434 (yrk. 2). Utskottet har tidigare redogjort för de av regeringen planerade insatserna för kompetensutveckling inom småföretagen. Motion A434 (c, m, fp, kds) avstyrks därmed i här aktuell del.
Energifrågor
Motioner
Enligt Centerns motion A405 (yrk. 2) skall en viss del av intäkterna av vattenkraften föras tillbaka till de producerande regionerna. Detta skulle enligt motionärerna utgöra en rättvis och långsiktigt hållbar grund för den regionala utvecklingen.
Kristdemokraterna påpekar i motion A448 (yrk. 7) att en återbäring av skatten på elproduktion till de vattenkraftsproducerande länen skulle ge resurser till näringslivsinsatser, investeringar i alternativa inhemska energikällor och utveckling av kommunikationer i dessa regioner.
Vänsterpartiet anser i kommittémotion A38 (yrk. 9) att vattenkraftsvinsterna skall återföras till de producerande länen där de kan användas till samhällsinvesteringar.
Erik Arthur Egervärn (c) önskar i motion A439 ett tillkännagivande om återförande av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till bygder och län där vattenkraften produceras. Vinstmedlen skulle enligt motionären kunna användas till investeringar i infrastruktur, näringsliv och högskoleforskning.
I motion A435 av Sven Lundberg m.fl. (s) anses att inom ramen för regionalpolitiken och med hänsyn till de resurser vattenkraften skapar bör de vattenkraftsproducerande regionerna ges en rimlig chans till egen utveckling genom tillgång till riskkapital.
Utskottets bedömning
Med anledning av de nu aktuella motionerna om avgifter för vattenkraftsproduktionen erinrar arbetsmarknadsutskottet om att riksdagen under en lång följd av år har avslagit motionsförslag av samma eller liknande innebörd.
Enligt utskottets mening är det med hjälp av bl.a. regionalpolitiska insatser som skillnaden mellan de olika delarna i landet skall utjämnas. Genom EU:s strukturfonder möjliggörs ytterligare satsningar inom de olika målområdena.
Utskottet finner inte skäl att i nuläget frångå sitt tidigare ställningstagande som senast kommit till uttryck i det av riksdagen godkända betänkandet 1993/94:AU13 (rskr. 366). Följaktligen avstyrker utskottet motionerna A38 (v), A405 (c), A435 (s), A439 (c) och A448 (kds), i förekommande fall i berörda delar.
Turism
Motioner
Berit Andnor m.fl. (s) framhåller i motion A407 landsbygdsturismens möjlighet som försörjningskälla. Motionären anför vidare att det behövs en kostnadseffektiv och ändamålsenlig informationsinsamling och informationsspridning på nationell och internationell nivå om vad Sveriges landsbygd har att erbjuda.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att turistnäringen i flera av de regionalpolitiskt prioriterade regionerna är väsentlig för utveckling och sysselsättning. Turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch. Näringen är dessutom mycket sysselsättningsintensiv. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (N 1995:05) som enligt sina direktiv (dir. 1995:73) bl.a. har i uppdrag att utreda organisationen av en särskild myndighet. Myndigheten bör enligt direktiven verka för att turistnäringens intressen blir beaktade i samhällsplaneringen. Huvudsyftet skall vara att stärka näringens konkurrenskraft. Särskild vikt bör läggas vid samordning av turist- och miljöpolitiken och de åtgärder som staten vidtar inom ramen för närings-, arbetsmarknads-, regional-, kultur-, utbildnings- och forskningspolitiken. Mot bakgrund av vad sålunda anförts finner utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte kan anses vara påkallat och avstyrker motion A407 (s).
Kultur
Motioner
Folkpartiet understryker i motion A41 (yrk. 3) betydelsen av kulturella insatser på landsbygden då tillgången till kultur bl.a. är viktig för att skapa utvecklingskraft och en anda av kreativitet. Tillgång till kultur är en viktig förutsättning för att kunna attrahera och behålla landsbygdens innevånare.
I motion A446 (yrk. 3) av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) vill motionärerna att regionalpolitiska medel skall användas till kulturell verksamhet.
Samma motionärer framhåller i motion A446 (yrk. 4) att en uppbyggnad av kulturlivet i skogslänen och andra eftersatta områden bör ske.
Anders Nilsson m.fl. (s) framhåller i motion A440 att kulturområdet skapar arbete. Motionärerna vill bl.a. att filmproduktion lokaliseras till Västsverige.
Utskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas uppfattning att insatser inom kulturområdet är en betydelsefull del i det regionala utvecklingsarbetet. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1993/94:AU13, rskr. 366) gav arbetsmarknadsutskottet uttryck för uppfattningen om kulturens roll som lokaliseringsfaktor. Utskottet är även medvetet om de möjligheter till arbetstillfällen som kultursatsningar kan innebära.
Riksdagen beslutade år 1990 att ge länsstyrelserna möjlighet att delta i finansiering av kultursatsningar med projektmedel ur anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Det ankommer på resp. länsstyrelse att själv besluta om utnyttjande av länsanslaget för dylika ändamål. Genom de strukturfondsprogram som utarbetas med anledning av EU:s strukturfonder möjliggörs ytterligare stöd till förstärkning av bl.a. kultur. Något initiativ av riksdagen är inte motiverat, och utskottet avstyrker med det sagda motionerna A41 (fp), A440 (s) samt A446 (s) i förekommande fall i berörda delar.
Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt
Strategi, program och projektarbete
Propositionen (s. 27--28)
Regeringen gör bedömningen att det regionala utvecklingsarbetet bör utgå från en långsiktig strategi. Denna skall syfta till en långsiktig tillväxt inom ramen för en hållbar utveckling. För detta krävs fler företag och fler företagare. En produktiv miljö för näringslivsutveckling bör skapas i hela landet genom de regionalpolitiska insatserna.
Frågor som rör samordning av regional utveckling och övrig samhällsplanering bör ges ökad vikt. En god samverkan mellan länsstyrelse, kommun och landsting samt andra berörda regionala organ är nödvändig. Ett samordnat arbete blir än viktigare när resurserna dras ner. Regeringen betonar behovet av en lokal mobilisering för att frigöra så mycket utvecklingskraft som möjligt.
Vid sidan av de krav som har samband med strategier för strukturfondsprogram, vilka behandlas i följande avsnitt, bör länsstrategierna innehålla tydliga prioriteringar för att främja inomregional balans och sysselsättning. De krav som gäller för strukturfondsprogram, t.ex. utvärdering, kommer att gälla även de projektmedel som används som nationell medfinansiering. De svenska medlen för projektverksamheten kommer i framtiden i stor utsträckning att användas för sådan medfinansiering.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 3) att goda företagsvillkor skall säkerställas genom överskådligt regelverk, lämplig beskattning, budgetsanering och arbetsrätt. Bidragsberoende kan ej utgöra grund för livskraftigt företagande; attityder, kultur och kunniga medarbetare har däremot betydelse. Kunskapsaspekten spelar en avgörande roll.
I Vänsterpartiets kommittémotion A38 (yrk. 4, 7) förordas att inriktningen vrids bort från passivt bidragstagande av driftstöd till utvecklingsinriktade insatser som teknik- och kunskapsutveckling. Vidare understryks vikten av demokratisk förankring och en organisationsform byggd på länsparlament med betydande resurser och ansvar.
Kristdemokraterna pekar i motion A271 (yrk. 18) på behovet av regionala kommissioner för att stärka resp. regions egen utvecklingskraft. Med länsarbetsnämnderna som naturlig samordnare bör företrädare för såväl näringsliv som offentlig sektor samt politiker ingå i de regionala kommissionerna.
Vidare begär kds i motion A448 (yrk. 3) en ökad kommunal och regional självstyrelse genom direktvalda fullmäktige, vilket skulle stärka kommunernas och regionernas möjligheter att ta ansvar för sin utveckling.
Dan Ericsson (kds) framhåller i motion A415 (yrk. 3, 5) vikten av en regional helhetssyn. Vid varje statligt beslut om avveckling eller neddragning bör en särskild kommitté bestående av länsstyrelsens och regionens politiska företrädare kunna diskutera ny eller alternativ verksamhet.
I motion A404 (yrk. 3) av Rigmor Ahlstedt (c) krävs samarbete mellan stat, län, kommuner och inte minst lokalbefolkningen för att en god samhällsservice skall kunna ges.
Ulf Björklund (kds) framhåller i motion Kr610 (yrk. 2) Mitthögskolans nyckelposition avseende EU:s målområde 6. Östersund håller på att utvecklas till ett nationellt kunskapscentrum för turism, och Mitthögskolan är den enda högskolan som ligger inom målområde 6. Genom EU-bidragen skapas nya förutsättningar för forskning och kompetensutveckling.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp två motioner med yrkanden som rör villkor för tillväxt, nämligen A49 (yrk. 3) av Moderaterna och A38 (yrk. 4) av Vänsterpartiet.
Med tanke på att målet är en uthållig tillväxt instämmer utskottet i att de regionalpolitiska insatserna bör ha en utvecklingsinriktning. Som utskottet beskrivit i avsnittet om regionalpolitikens mål och riktlinjer föreligger emellertid viss osäkerhet om hur utvecklingsinriktningen bör konkretiseras i framtiden. Bl.a. kunskapslyft och kompetensutveckling är viktiga frågor som hör hemma i detta sammanhang. Utskottet ser därför positivt på den översyn som aviserats och vars uppdrag kommer att beröras under avsnittet Företagsinriktade åtgärder. Från utskottets sida föreligger en öppenhet att vidga utredningen utöver en genomlysning av de olika företagsstödformerna och en förenkling av regelverket.
Övriga förslag angående skatter och arbetsrätt m.m. i motion A49 har inte någon inriktning som utskottet kan ställa sig bakom.
Därmed avstyrker utskottet motionerna A38 (v) och A49 (m) i berörda delar.
Utskottet övergår därefter till att behandla olika frågor med anknytning till sambandet mellan regional utveckling och övrig samhällsplanering. Dessa frågor har tagits upp i motionerna A38 (yrk. 7), A271 (yrk. 18), A404 (yrk. 3), A415 (yrk. 3, 5), A448 (yrk. 3) samt Kr610 (yrk. 2).
Med anledning av yrkanden om regionala fullmäktige eller länsparlament vill utskottet hänvisa till att Regionberedningen nyligen avlämnat sitt slutbetänkande Regional framtid (SOU 1995:27). Bl.a. föreslås att det regionala utvecklingsansvaret förs över från länsstyrelserna till landstingen. Som en första etapp i regeringskansliets beredning av ärendet har betänkandet sänts ut på remiss. Remisstiden går ut den 1 september 1995. Enligt utskottets bedömning bör regeringens beredningsarbete inte föregripas.
Beträffande de motionssynpunkter som framförs om en regional helhetssyn respektive stärkande av regionens egen utvecklingskraft och samarbete mellan de olika organisatoriska nivåerna föreligger inga avgörande skillnader gentemot propositionens bedömning eller utskottets uppfattning. Utskottet instämmer med propositionen i att ett väl förankrat strategiarbete i länen kan bidra till att bryta ned sektorsgränserna och därmed öka effektiviteten i utvecklingsarbetet. Länen har också en aktiv roll vad gäller samspelet mellan den lilla och den stora regionalpolitiken. De nya kraven på samarbete i samband med strukturfondsarbetet leder sannolikt till förändringar i länens arbetssätt; inrättande av samarbetsgrupper (kommissioner) anser emellertid utskottet vara en fråga för länen själva.
I samband med förslaget i motion A415 vill utskottet informera om att denna fråga tas upp i en ändring i förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete (1994:578, 11 §). Enligt nuvarande regler gäller följande. När en myndighet anmäler till länsstyrelsen att den avser att minska eller dra in service i glesbygds- eller landsbygdsområden bör länsstyrelsen, tillsammans med myndigheten, andra berörda myndigheter, kommuner och privata intressenter, undersöka möjligheterna att, genom samordning av olika verksamheter, upprätthålla service inom området.
Yrkandet i motion Kr610 ger inte utskottet anledning till något uttalande.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna A38 (v), A271 (kds), A404 (c), A415 (kds), A448 (kds) samt Kr610 (kds) i berörda delar.
Riksdagens revisorers förslag
Utskottet tar i detta avsnitt upp Riksdagens revisorers förslag angående regionala utvecklingsinsatser, 1994/95:RR2.
Riksdagens revisorers beslut våren 1993 att granska anslaget till länsstyrelsernas regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget, har sitt ursprung i framställningar från arbetsmarknadsutskottet. Tyngdpunkten i granskningen har legat på länsstyrelsernas projektverksamhet som under senare år svarat för ca 50 % av anslaget. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten 1993/94:12 Regionala utvecklingsinsatser.
Förslaget
I förslaget tar revisorerna först upp frågan om riksdagens beslutsunderlag. Det konstateras bl.a. att det är svårt att få en klar bild över hur de medel riksdagen anvisar för regionala åtgärder fördelas på olika regioner på grund av att dessa medel utgår från ett flertal anslag. Regeringen bör enligt revisorerna överväga att i lämplig form samlat redovisa uppgifterna om stöd- och bidragsgivningen från länsanslaget. Återrapporteringen till riksdagen om användningen av dessa medel är knapphändig. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.
Revisorerna tar härefter upp budgetfrågor. Enligt rapporten har efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag varit låg under det senaste budgetåret på grund av den låga investeringsverksamheten, en omständighet som förändrat fördelningen på anslagsändamål i stödlänen i riktning mot avsevärt större utrymme för projektmedel. Detta avspeglas inte i anslagsfördelningen.
Frågan om vilka principer som styr den länsvisa fördelningen av medlen för regionala utvecklingsinsatser bör, enligt revisorerna, penetreras närmare av regeringen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Revisorerna kommer sedan in på frågan om bidragsfloran och samfinansiering. Enligt rapporten har det visat sig att statliga och kommunala pengar i många fall kompletterar länsstyrelsernas projektmedel. I vissa fall är det så att medel för samma eller snarlika ändamål anvisas under olika anslag på statsbudgeten.
Dylika överlappningar av anslagsändamål behöver enligt revisorerna kartläggas. Revisorerna förutsätter att den utredning som aviserades i den regionalpolitiska propositionen 1993/94:140 leder till snara och konkreta resultat och att regeringen i lämpliga former till riksdagen redovisar sina överväganden. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.
Vad gäller huvudmål för projektverksamhet konstaterar revisorerna att granskningsrapporten visar att regeringens målformulering för projektverksamheten är alltför generell och att det saknas ett tydligt och användbart huvudmål för verksamheten.
Regeringen bör enligt revisorerna närmare analysera målet för projektverksamheten i syfte att skapa en tydligare målbild för verksamheten. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad revisorerna anfört i denna del.
Revisorerna tar i detta sammanhang upp frågan om länsvisa strategier och noterar att arbetet med att utveckla dessa, vilket regeringen i den senaste regionalpolitiska propositionen (1993/94:140) kraftigt betonade behovet av, kommit i gång i ett antal län. Att regeringen följer upp detta arbete utgår revisorerna från och lägger inte fram något yrkande i denna del.
Härefter tar revisorerna upp frågan om regeringens styrning gentemot länsstyrelserna som sker genom de regler som fastställts i förordningar och regleringsbrev, genom att vid anslagets fördelning sätta ekonomiska ramar samt genom policyuttalanden i propositioner. Trots vissa förtydliganden i regleringsbrevet för 1994/95 anser revisorerna att en total genomgång bör göras av de bestämmelser som gäller för projektmedel.
NUTEK bör genom sina kontakter med länsstyrelserna och den genomgång som för närvarande görs av verket ha goda förutsättningar att delta i en sådan översyn. Revisorerna önskar ett tillkännagivande härom.
Revisorerna tar slutligen upp frågan om uppföljning och utvärdering och utgår från att riksdagen i lämpliga former får information från regeringen om hur de brister som finns i datasystemen vad avser uppföljning och utvärdering avhjälps. Något yrkande läggs inte fram i denna del.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i Riksdagens revisorers förslag att väl genomtänkta och fungerande system för rapportering, information och uppföljning är en förutsättning för en rättvisande och överskådlig bild av hur anslaget för regionala utvecklingsinsatser används. I sitt yttrande till konstitutionsutskottet (1993/94:AU1y) har utskottet uttalat att "det råder enighet i utskottet om att beslutsunderlaget i propositionerna måste vara så heltäckande och fullständigt att resultatet av utskottsarbetet är otvetydigt". I detta sammanhang vill utskottet erinra om utskottets möjlighet att inhämta kompletterande information och upplysningar innan det avgör ett ärende. Det är således det beredande utskottet som slutligt har att ta ställning till om ett beslutsunderlag är tillräckligt eller inte. Någon anledning till en riksdagens åtgärd i enlighet med Riksdagens revisorers förslag i denna del anser utskottet obehövligt.
Vad härefter angår budgetfrågorna har utskottet på annat ställe i detta betänkande uttalat att en stor del av projektverksamhetens medel kan användas till statlig medfinansiering av strukturfondsprogrammen. Utskottet delar regeringens bedömning att regional projektverksamhet framdeles kommer att bedrivas i begränsad omfattning och då i första hand i de län som i liten utsträckning berörs av strukturfonderna. Vidare instämmer utskottet med propositionen som betonar vikten av att den regionala projektverksamheten inriktas mot tillväxt och inomregional balans och att den grundas på tydliga prioriteringar. Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna för medelstilldelningen till regional projektverksamhet kan utskottet inte se något behov av ett särskilt tillkännagivande i nu berörd del.
Utskottet konstaterar vad gäller bidragsfloran och samfinansiering att regeringen har för avsikt att företa en översyn av de regionalpolitiska företagsinriktade åtgärderna. Översynen skall bl.a. innefatta avvägningar av fördelningen mellan olika former av företagsstöd samt i vilka former dessa åtgärder bör sättas in. Dessutom skall antalet inblandade aktörer i hanteringen av de olika stödformerna ses över. Regeringen ser en effektivisering, samordning och förenkling av stödgivningen som angelägen. Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att föregripa resultatet av den aviserade översynen. Med anledning av det anförda bör Riksdagens revisorers förslag i denna del inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Slutligen tar utskottet upp frågan om huvudmål för projektverksamhet och regeringens styrning gentemot länsstyrelserna.
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen fr.o.m. den 1 januari 1995 innebär bl.a. att förutsättningarna liksom finansieringen av det regionala utvecklingsarbetet förändrats.
Tillkomsten av EU:s strukturfonder kräver utarbetande av programförslag, vilka skall beslutas av EG-kommissionen. I dagsläget föreligger inget sådant beslut. Det ställs även krav på nationell medfinansiering av strukturfondsprogrammen.
Härav följer att de krav på strategier, uppföljning, utvärdering m.m. som gäller för strukturfondsprogrammen kommer att gälla de projektmedel som används som nationell medfinansiering. En omformulering och precisering av riktlinjerna kan behövas för denna användning av projektmedel.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kvarvarande projektverksamhet bör bedrivas så att engagemang och kunskap tas till vara, vilket leder till att en mångfald av verksamheter skapas.
Enligt utskottets bedömning är det i nuvarande läge inte erforderligt med någon närmare analys av målet för projektverksamhet eller förtydligande av regeringens styrning gentemot länsstyrelserna. Något uttalande i enlighet med Riksdagens revisorers förslag angående regionala utvecklingsinsatser i här aktuella delar bör mot denna bakgrund inte göras av riksdagen.
Med hänvisning till vad som anförts bör Riksdagens revisorers förslag avseende beslutsunderlag, budgetfrågor, bidragsfloran och samfinansiering, huvudmål för projektverksamhet och styrning inte föranleda någon riksdagens åtgärd enligt utskottets uppfattning.
Strukturfondsprogram m.m.
Propositionen (s. 29--33)
Enligt regeringens bedömning kommer medlen från EG:s strukturfonder att innebära en avsevärd förstärkning av insatserna i regionalpolitiskt utsatta regioner. Programarbetet kommer att innebära en breddning av det regionala utvecklingsarbetet och en ökad lokal och regional förankring.
Sverige överlämnade i slutet av 1994 ett förslag till EG-kommissionen om geografisk avgränsning av målen 2 och 5b samt medlens fördelning. Enligt EG-kommissionens preliminära beslut den 22 mars 1995 avgjordes den geografiska avgränsningen av mål 2- och 5b-områdena samt den resursmässiga fördelningen under perioden 1995--1999 på följande sätt.
Mål EU-medel (miljoner ecu) _____________________________________________________
2 160 3--4 520 5a 208 5b 138 6 (inkl. initiativ m.m.) 280 Initiativ m.m. utanför mål 6 114
Summa 1 420 _____________________________________________________
Beslutet om mål 5b-områden följde helt Sveriges förslag. Beslutet om mål 2-området avvek från det svenska förslaget genom att Karlskrona kommun inte godtogs medan Surahammars kommun tillkom.
Programförslag för perioden 1995--1999 avseende målen 3, 4 och 6 överlämnas under våren till EG-kommissionen.
Vad gäller målen 2 och 5b -- vilka delats upp i vardera fem regioner -- beslutade regeringen den 23 mars i år om riktlinjer för programarbetet i de olika regionerna. Regeringens avsikt är att överlämna programförslagen för de flesta av regionerna omkring månadsskiftet maj/juni i år och -- sannolikt något senare -- förslagen för gemenskapsinitiativen. Av den totala strukturfondsramen på 2,5 miljarder kronor per år avsätts 9 % till gemenskapsinitiativ. Den största delen, ca 40 %, kommer att gälla INTERREG, som avser gränsregionalt samarbete.
Beträffande mål 6-området har en utredare överlämnat ett förslag till utvecklingsplan till regeringen. Programarbetet har enligt propositionen inneburit en vitalisering av samarbetet över läns- och kommungränser och mellan företrädare för olika samhällssektorer och andra intressen. Tyngdpunkten föreslås ligga på området Utveckling av arbete och näringsliv. I utredningen föreslås vidare en långtgående decentralisering med en genomförandegrupp i vart och ett av de berörda länen. Kommuner och landsting föreslås få en klar majoritet i dessa grupper. Efter regeringens beredning överlämnas förslaget till mål 6-program till EG-kommissionen för beslut.
Regeringen ser för närvarande inte något behov av att göra några omfördelningar inom statsbudgeten med anledning av de strukturfondsprogram för målen 2, 5b och 6 samt gemenskapsinitiativen, som håller på att arbetas fram. En självklar utgångspunkt enligt propositionen är att återflödet från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut.
Motioner
Enligt Moderaternas uppfattning i kommittémotion A49 (yrk. 13) bör de projekt som Sverige nu kommer att delfinansiera tillsammans med EU ha den regionalpolitiska inriktning som man föreslagit för Sverige, dvs. bort från stödfilosofin och i riktning mot omstrukturering av branscher och regioner genom bl.a. kunskapsutveckling.
Centern är i motion A405 (yrk. 12, 13) emot att de nationella anslagen till regionalpolitiken sänks med hänvisning till återflödet från strukturfonderna. Enligt Centern bör riksdagen dels ge riktlinjebesked om hur Sverige bör prioritera EU-medlen på olika målområden, dels stå bakom de geografiska bestämningar som är knutna till målen 2, 5a och 5b. Beträffande målen 3 och 4 är det angeläget att initiera program som tar sikte på svårigheterna för kvinnor, invandrare och ungdomar inom stödområdet.
Även Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) begär i motion A403 (yrk. 1, 2) en fortsatt hög ambitionsnivå i den inhemska traditionella stödgivningen. Ansvar och framtagning av program i samband med strukturfondsmedel bör vara så lokala som möjligt. Länsstyrelserna bör kunna samordna traditionella stöd och EU-stöd.
Lisbeth Staaf-Igelström (s) anför i motion A418 att vissa av delmålen inom EU:s målområden 2, 3 och 4 sammanfaller med de delmål som Arbetslivsfonden har arbetat med. Särskilt avses kunskapsöverföring, organisationsutveckling, helhetssyn m.m. Denna erfarenhet och kunskap bör tas till vara vid utarbetande av program för målen 2, 3 och 4.
Ann-Kristine Johansson (s) framhåller i motion A422 (yrk. 1, 2) att partnerskap vid utarbetande och utnyttjande av EU:s strukturfonder inte bara bör inbegripa kommuner, landsting, näringsliv och fackliga organisationer utan även kooperation och föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Fondmedel bör också användas för utveckling av kooperation och social ekonomi.
Roland Larsson (c) anför i motion A460 (yrk. 1, 2) att de svenska kommunerna måste ges en viktig roll såväl vad gäller programarbete som projekt samt att EU:s regionala stöd bör utnyttjas fullt ut.
Patrik Norinder (m) anser i motion A466 (yrk. 1) att EU:s stöd till mindre gynnade områden bör följa den borgerliga regeringens EU-proposition.
Dan Ericsson (kds) anför i motion A471 (yrk. 2) att de områden som är aktuella för EU-stöd, t.ex. skärgårdsområdena, själva bör få större inflytande över stödens fördelning.
Bengt Harding Olson m.fl. (fp) begär i motion Jo241 (yrk. 5, 6) tillkännagivanden till regeringen om att Skåne diskrimineras vad gäller medel från EU:s strukturfonder enligt målen 2 och 5b samt att Skåne bör gynnas vid fördelningen enligt målen 3 och 4.
I flera motioner begärs justeringar av områdesavgränsningen för i första hand målen 2 och 5b. I det följande redovisas en sammanställning över yrkanden som innebär att olika områden bör ingå i målområdena.
Sammanställning: Önskemål om omfattning av målområdena
______________________________________________________________________________
Motion Mål Område ______________________________________________________________________________
A401 5b Församlingar i Strömstads, Stig Grauers m.fl. (m) Tanums samt Munkedals kommuner
A406 5b Ön Ven i Landskrona kommun Bo Nilsson m.fl. (s)
A424 yrk. 4 EU:s Sundsvall/Timrå-regionen Sigge Godin (fp) stöd- omr.
A426 5b Svalövs kommun Christin Nilsson m.fl. (s)
A454 5b Ön Ven i Landskrona kommun Peter Weibull Bernström (m)
A459 5b Del av Nybro kommun Sivert Carlsson och Agne Hansson (c)
A462 5b Skogsbygdsområdet mellan Närke, Roland Larsson (c) Östergötland och Södermanland
A468 yrk. 2 delvis 2 Skövde, Tidaholm, Falköping, Birgitta Carlsson (c) Mullsjö, Skara, Götene, Grästorp, Essunga och Tibro
A468 yrk. 2 delvis 5b Gullspång, Karlsborg, Tidaholm, Birgitta Carlsson (c) Falköping samt delar av Töreboda och Skara
A472 yrk. 9 högsta Skärgårdsområden utan land- Karin Pilsäter och Conny er- förbindelse Sandholm (fp) sättn. _____________________________________________________________________________
Vidare tas gemenskapsinitiativen upp i fyra motioner.
Johnny Ahlqvist m.fl. (s) anser i motion K630 (yrk. 3) att ett gränsregionalt samarbete mellan Sydsverige, Själland och Nordtyskland borde kunna prioriteras inom ramen för INTERREG.
Även Kerstin Warnerbring m.fl. (c) pekar i motion A463 (yrk. 1--3) på vikten av interregionalt samarbete mellan regioner. INTERREG bör kunna omfatta Sydsverige och Nordtyskland. För att stimulera till ökat interregionalt samarbete bör regionerna kunna få en statlig delfinansiering, t.ex. inom ramarna för resp. sektorsanslag.
Barbro Andersson m.fl. (s) begär i motion A420 ett tillkännagivande om att Mälarregionen och sydvästra Finland har goda förutsättningar att genom ett utvecklat gränsregionalt samarbete bidra med att påskynda den ekonomiska utvecklingen också i Östeuropas Östersjöområde. Ett initiativ inom INTERREG skulle vara av värde enligt motionärerna.
Enligt motion A601 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) bör reglerna för INTERREG ändras så att de även omfattar gränsregionalt samarbete över vatten. Detta skulle möjliggöra ett nytt samarbete inom Östersjöområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp tre motionsyrkanden som rör inriktningen av strukturfondsprojekten, nämligen A49 (yrk. 13), A405 (yrk. 12) samt A466 (yrk. 1).
Arbetet med utvecklingsprogram för mål 2- och mål 5b-områdena fortskrider enligt de riktlinjer som regeringen beslutat om den 23 mars 1995. Enligt direktiven skall programarbetet organiseras med största möjliga demokratiska förankring och ske under en bred medverkan och inflytande från samhällsmedborgarna och andra intressenter i resp. region. Samtliga program skall överlämnas till Arbetsmarknadsdepartementet under maj månad 1995. Därefter färdigställer regeringen programmen och skall enligt planerna lämna in de färdiga programmen till EU-kommissionen under juni. Förhandlingarna med kommissionen kan slutföras under hösten 1995.
Den 28 april överlämnade regeringen förslagen till program för målområdena 3, 4 och 6 till EU-kommissionen. En mycket stor del av insatserna avses komma småföretagen till del, nämligen huvuddelen av resurserna som avser mål 4 och 40 % av mål 6-medlen. Bland målgrupperna för målområdena 3 och 4 finns bl.a. arbetshandikappade och invandrare.
Beträffande mål 6 avser regeringen att fördela medel till sju länsvisa grupper som får besluta om de konkreta projekten. 9--12 ledamöter beräknas finnas i var och en av dessa genomförandegrupper. I en sådan grupp skall det finnas representanter från länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, landstinget och kommunerna. Landstinget och kommunerna har majoriteten i grupperna.
Arbetet med strukturfondsprogram är således i full gång och prioriteringen av EU-medlen kommer att följa underifrånperspektivet i enlighet med den planerade organisationen av arbetet. Motionsönskemålen tillgodoses i viss utsträckning genom den inriktning som nu håller på att ta form. Synpunkter på inriktningen av strukturfondsprogrammen bör dock kanaliseras i enlighet med den planerade organisationen. Utskottet avstyrker därmed motionerna A49 (m), A405 (c) och A466 (m) i aktuella delar.
I tre motioner berörs ambitionsnivån för de samlade regionalpolitiska insatserna. Dessa motioner är A403, A405 (yrk. 13) samt Jo241 (yrk. 5, 6).
Utskottet anser att dessa motioner, vilka har lagts fram under den allmänna motionstiden, i stort sett är tillgodosedda genom att propositionen tydliggör att återflödet från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut. Medelsfördelningen mellan länen har berörts i en motion. Enligt regeringen är det AMS som skall fördela medel avseende mål 3 över hela landet. Regioner med sämre sysselsättningsstruktur skall härvid prioriteras. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de berörda förslagen i motionerna A403 (c), A405 (c) samt Jo241 (fp).
Vidare föreligger fyra motioner som rör arbetet med strukturfondsprojekten, nämligen A418, A422, A460 samt A471 (yrk. 2).
Utskottet har ovan beskrivit den avsedda demokratiska förankringen i programarbetet. Enligt riktlinjerna för strukturfondsprogrammens framtagande (målen 2 och 5b) skall myndigheter, organisationer, kommuner, företag m.fl. involveras i arbetet. Bl.a. skall det kooperativa rådet medverka med kunskap inom det kooperativa området. Vidare nämns lokala kooperativa resurscentra, kvinnliga resurscentra etc.
Riktlinjerna för strukturfondsprogrammet för mål 5b-regionen skärgården tar särskilt upp att arbetet skall ske med medverkan och inflytande från samhällsmedborgare och olika andra intressenter i skärgården.
I arbetet med strukturfondsprogram bör självklart erfarenheter och kunskaper tas till vara, även de erfarenheter och kunskaper som har sitt ursprung i arbetslivsfonderna. Något tillkännagivande härom anser inte utskottet vara behövligt.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna A418 (s), A422 (s), A460 (c) samt A471 (kds) i aktuell del.
Som utskottet redovisat ovan i en sammanställning under rubriken Motioner finns en mängd önskemål om justeringar av områdesavgränsningen för i första hand målen 2 och 5b. Dessa motioner är A401, A406, A424 (yrk. 4), A426, A454, A459, A462, A468 (yrk. 2) samt A472 (yrk. 9).
Utskottet har i det föregående redogjort för den information som lämnats i propositionen avseende den geografiska avgränsningen av mål 2- och 5b-områdena. Med hänsyn till att EG-kommissionen i ett preliminärt beslut den 22 mars i år lagt fast den geografiska avgränsningen, anser utskottet att motionsönskemålen, vilka framlades vid den allmänna motionstiden, nu är överspelade. Motionerna A401 (m), A406 (s), A424 (fp), A426 (s), A454 (m), A459 (c), A462 (c), A468 (c) samt A472 (fp), i förekommande fall i berörda delar, bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet tar slutligen upp berörda yrkanden i de fyra motioner som behandlar gemenskapsinitiativen, nämligen A420, A463, A601 samt K630 (yrk. 3).
EG-kommissionen har under våren beslutat om riktlinjer och ekonomiska ramar för arbetet med gemenskapsinitiativen för de tre nya medlemsländerna. För Sverige innebär det att ungefär 128 miljoner ecu (ca 1,2 miljarder svenska kronor) skall avsättas till gemenskapsinitiativen under perioden 1995--1999. De i första hand aktuella initiativen består av INTERREG (gränsregionalt samarbete), LEADER (landsbygdsutveckling), EMPLOYMENT (sysselsättning för kvinnor, ungdomar, handikappade m.fl. grupper), ADAPT (omställning, utbildning) och SME (hävda konkurrenskraften i små och mellanstora företag). Den största delen av EU-stödet, ca 40 % eller ca 383 miljoner svenska kronor, kommer att avse INTERREG.
Förutom landgränserna mot Norge och Finland som automatiskt godkänns enligt EU:s regler har kommissionen under våren godkänt Kvarken, skärgården mellan Sverige och Finland samt Öresund som INTERREG-gränser. Norge kan inte få EU-stöd, men från svensk sida har arbetsmarknadsministern till sin norske kollega framfört en önskan att Norge från central nivå stöttar och deltar i det gränsöverskridande arbete som kommer att ske inom ramen för INTERREG-initiativet.
Beredningsarbetet avseende INTERREG innebär att regeringskansliet den 8 maj 1995 har skickat ut en inbjudan till befintliga gränsregionala samarbetsorgan samt till berörda länsstyrelser att själva svara för eventuella ytterligare avgränsningar av regionerna samt organisation av arbetet. Programmen bör utarbetas av den organisation som formeras i resp. gränsområde. För Sveriges del har NUTEK ett ansvar för nödvändig samordning. Förslagen till INTERREG-program måste föreligga hos Arbetsmarknadsdepartementet senast den 14 augusti 1995, varefter regeringskansliet behöver någon tid för beredning. Formellt gäller att programmen skall vara inlämnade till kommissionen i början av september. Beslut i kommissionen beräknas komma i slutet av år 1995.
Utskottet konstaterar att huvudområdena för INTERREG är fastlagda. Motionsönskemålen om nya gränsområden är därför överspelade. Övriga synpunkter på INTERREG-verksamheten ingår i viss mån bland de frågor som aktualiseras i regeringskansliets beredning.
Med hänsyn till vad som anförts bör de redovisade önskemålen i motionerna A420 (s), A463 (c), A601 (m) samt K630 (s) inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Aktuella yrkanden avstyrks således.
Företagsinriktade åtgärder
Allmänt
Propositionen (s. 34--35, 38--40, 50--51)
Enligt regeringens bedömning bör de olika företagsstöden främja den hållbara ekonomiska tillväxten i landet.
De tillväxtinriktade stöden består för närvarande av lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån, utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd, lån till privata regionala investmentbolag samt sysselsättningsbidrag. Driftstöd lämnas i form av nedsatta socialavgifter och transportstöd. Andra företagsinriktade åtgärder är Stiftelsen Norrlandsfondens finansieringsverksamhet och lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag. De olika åtgärderna kommer att redovisas något närmare i de följande avsnitten.
Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte det tidigare glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Samtidigt inrättades landsbygdsområden vid sidan av glesbygdsområdena. Beträffande landsbygdsstödet föreslås inte några förändringar i propositionen. Landsbygdsstödet finansieras av länsstyrelsernas medel för regionala utvecklingsinsatser.
De svenska företagsstöden omfattas numera av statsstödsreglerna inom EG. Vissa modifieringar kan bli nödvändiga enligt regeringen men i huvudsak bör den nationella regionalpolitiken kunna fortvara med nuvarande inriktning och omfattning. De flesta företagsstöden är godkända av EFTA:s övervakningsorgan, ESA. Övriga är överlämnade till EG-kommissionen för godkännande. Sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter samt Norrlandsfondens finansieringsverksamhet är inte färdigbehandlade. Beträffande transportstödet står det klart att detta i princip kan godkännas inom det s.k. gleshetsområdet.
Det statsfinansiella läget nödvändiggör vissa besparingar även på företagsstöden. Genom tillskotten från strukturfonderna kan dessa besparingar göras utan att de sammanlagda regionalpolitiska medlen riktade till näringslivet minskar.
Enligt regeringen finns det anledning att se över de företagsinriktade åtgärderna. Skälen är bl.a. en delvis ändrad målsättning med starkare betoning på tillväxtaspekter, återflödet från strukturfonderna, viss osäkerhet om företagsstödens överensstämmelse med EG:s regelverk samt behoven av förenklingar i stödformerna. Anpassning måste också göras till sådana förändringar som minskad sysselsättning inom varuproduktionen och ökande sysselsättning inom tjänstesektorn samt den tekniska utvecklingen.
Översynen bör innebära att man överväger de mest effektiva sätten att åstadkomma ekonomisk tillväxt och regional balans. Vidare bör fördelningen mellan olika stödformer tas upp. Ett led i översynen bör vara en försöksverksamhet med samordning av den statliga stödgivningen inom regional-, arbetsmarknads- och näringslivspolitikens ram i några regioner.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 4, 5) att det nuvarande systemet för regionalpolitiska företagsstöd är svåröverblickbart samtidigt som det tenderar att konservera gamla strukturer. Möjligheterna till selektiva stöd har enligt Moderaterna mindre betydelse för kommunernas näringslivsstruktur jämfört med attityder, kultur och tillgång till kunskap. Slutresultaten av stöden blir en omfördelning men endast en mycket liten total ökning av företagsamheten. De selektiva företagsstöden bör därför avvecklas och inriktningen vridas mot lägre skatter på arbete och företag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till successiv avveckling av de selektiva företagsstöden. En minskning av företagsstödet till förmån för vissa regionalpolitiskt motiverade utbildningssatsningar förordas också i partimotionen Fi31 (yrk. 19). Även Margit Gennser och Stig Rindborg (m) i motion Fi40 (yrk. 6, 7) tar upp de negativa effekterna av stödsystemen. Därför bör företagsstöd, bl.a. det särskilda småföretagsstödet, och mycket av det regionalpolitiska stödet avvecklas fram till år 2003.
Folkpartiet förordar i kommittémotion A41 (yrk. 5) en parlamentarisk utredning, som skall se över hela regionalpolitiken, bl.a. stödområdesindelningen. Bakgrunden är att förutsättningarna drastiskt har ändrats i och med EU-medlemskapet.
Vänsterpartiet efterlyser i kommittémotion A38 (yrk. 6) en bättre samverkan mellan regional-, arbetsmarknads- och näringspolitiken. Praktiska försök kan göras genom att skapa "frilän".
Sten Svensson (m) anser i motion A32 att den aviserade översynen av företagsstöden bör inriktas på IT och kompetensutveckling samt en minskning av de nuvarande stödformerna.
Owe Hellberg m.fl. (v) anser i motion A421 (yrk. 1, 2) att samordningen hittills varit dålig mellan olika företagsinriktade åtgärder. Länsstyrelsens regelverk bör vara mer flexibelt så att stödtiden vid behov kan vara längre än tre år. Särskilt bör en sådan förändring gälla projekt som stöder kvinnlig företagsamhet, kooperativ företagsamhet och produktutveckling hos småföretagare.
Görel Thurdin (c) föreslår i motion A444 (yrk. 4, 6) att den regionalpolitiska medelsarsenalen förstärks med "utvecklingscheckar" för förstudier etc. Företag och samhälle bör dela på kostnaderna. Länsstyrelserna bör fritt få disponera medel till sysselsättningsskapande åtgärder och utvärderingar bör bli avgörande för hur man går vidare med företagsinriktade medel.
Patrik Norinder (m) begär i motion A466 (yrk. 7) en översyn för att effektivisera stöd- och lånesystemen samt rådgivningen till företag. Företagen behöver stabilitet och långsiktighet i regelsystemen.
I tre motioner tas regelverket med avseende på stödberättigade verksamheter upp.
I motionerna A35 av Siw Persson (fp), A36 av Birgitta Gidblom (s) och A47 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs att pälsdjursuppfödning inte skall tillhöra de verksamheter som kan få regionalpolitiskt stöd. Bakgrunden är dels djurskyddsskäl, dels ekonomiska skäl.
Utskottets bedömning
Mot den bakgrund som regeringen har redovisat med ändrad målsättning för regionalpolitiken, ändrade förutsättningar i och med EU-medlemskapet, behov av förenkling av företagsstöden m.m. aviserar regeringen en översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.
Utskottet tar i detta sammanhang upp yrkanden dels i motionerna A32, A38 (yrk. 6), A41 (yrk. 5), A49 (yrk. 4, 5), A421, A444 (yrk. 4, 6), A466 (yrk. 7), dels två motioner, vilka avlämnats i samband med kompletteringspropositionen, nämligen Fi31 (yrk. 19) och Fi40 (yrk. 6, 7).
Utskottet instämmer med regeringen i att den verklighet där de regionalpolitiska stöden skall fungera är under stark förändring i ett antal avseenden. Den ekonomiska utvecklingen i landet, strukturomvandlingen i näringslivet, den expanderande informationstekniken, EU-medlemskapet och återflödet från strukturfonderna tillhör några av de yttre dragen som utskottet vill peka på. Därtill kommer "inre" faktorer som människornas vilja till lokalt inflytande, samverkan, jämställdhet m.m.
Utskottet finner mot denna bakgrund det både naturligt och tillfredsställande att en översyn nu planeras inom regeringskansliet.
Enligt utskottets sätt att se bör det inledningsvis nämnda målet för regionalpolitiken vara vägledande också för den planerade översynen. Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att översynen bör omfatta frågan om de mest effektiva formerna att åstadkomma ekonomisk tillväxt och regional balans. Inledningsvis anser utskottet att utredningen bör överväga relationen mellan den stora och den lilla regionalpolitiken och huruvida det krävs förändringar i det grundläggande synsättet. Denna fråga berörs också i propositionen, enligt vilken företagsstöden måste avvägas gentemot satsningar på infrastruktur, kommunikationer, utbildning, riskkapital etc. Utskottet delar regeringens uppfattning att möjligheterna till bättre samverkan mellan regionalpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och näringspolitiska insatser bör belysas.
Med hänsyn till att de nuvarande stöden är många och svåra att överblicka bör översynen omfatta såväl antalet stöd som fördelningen av stöd på olika stödformer och regelverket. En förenkling av regelverket är värdefull både ur demokratisk synpunkt och därför att handläggningen kan effektiviseras. Vidare har incitamentsstrukturen stor vikt för det regionalpolitiska systemets funktion.
Mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i den nationella regionalpolitiken, transportstödzonerna, områdena för nedsatta socialavgifter, gränserna för EU:s olika målområden, EU:s "gleshetsområde", de av länsstyrelserna utpekade glesbygds- och landsbygdsområdena samt andra indelningar inom bl.a. jordbrukspolitiken anser utskottet utgöra ett nytt problem just genom mångfalden och lappverkseffekten. Dessa frågor ingår naturligen i översynen. Utskottet anser även att fenomenet med tillfälliga stödområden som varit "tillfälliga" under en lång rad år bör omfattas av översynen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad som inledningsvis uttalats om en koncentration till de mest utsatta regionerna.
Det är vidare uppenbart att en "ny" regionalpolitik kommer att kräva ytterligare en perspektivförskjutning mot ett underifrånperspektiv. Genom bl.a. arbetet med strukturfondsprogram kommer samverkansmetoder att utvecklas såväl vad gäller samverkan mellan lokal--regional--central nivå som mellan olika sektorer. Dessa samverkansmetoder kanske kan utvecklas i en process som omfattar hela regionalpolitiken. Det kan erinras om att regeringen avser att inleda en försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika regionala organ vid stödgivningen. Försöksverksamheten skall bedrivas i några län. Utskottet instämmer med regeringen angående vikten av att få i gång en försöksverksamhet.
Systemet har nu blivit ett lappverk. Snarare än ett antal utvärderingar på skilda punkter bör översynen ha en bred ansats, där de ovan nämnda frågorna tas upp såsom delar i en större helhet. En viss öppenhet måste också finnas för det fall att nya frågeställningar visar sig vara väsentliga för att regionalpolitiken skall kunna erbjuda effektiva medel för att nå de mål som utskottet formulerat inledningsvis i betänkandet. Om det efter hand visar sig att utredningsfrågorna får en allt större räckvidd anser utskottet att organisationen av översynsarbetet bör vidgas. I ett sådant skede kan även en parlamentarisk utredning aktualiseras.
Utskottet anser -- mot bakgrunden av den ovan skisserade översynen -- att de redovisade motionsförslagen angående olika förändringar i stödsystemet m.m. inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A32 (m), A38 (v), A41 (fp), A49 (m), A421 (v), A444 (c), A466 (m), Fi31 (m) och Fi40 (m), i förekommande fall i berörda delar.
Tre motioner innehåller krav på att pälsdjursuppfödning inte längre bör utgöra stödberättigad verksamhet. Enligt utskottets uppfattning kan det finnas skäl att även se över området för stödberättigad verksamhet i samband med den planerade översynen. Utskottet avstyrker därmed motionerna A35 (fp), A36 (s) samt A47 (mp).
Stödområden
Propositionen (s. 35--37)
För de regionalpolitiska företagsstöden, exkl. transportstödet, finns för närvarande tre olika stödområden, nämligen stödområde 1, stödområde 2 samt tillfälliga stödområden. Landsbygdsstöd kan lämnas, förutom i de nämnda stödområdena, även i glesbygds- och landsbygdsområden.
Regeringen beslutar om inplacering i tillfälligt stödområde. För närvarande är 27 kommuner eller delar av kommuner inplacerade i särskilt stödområde. I dessa kommuner bor 6,3 % av Sveriges befolkning.
ESA godkände den 30 december 1994 de nuvarande stödområdenas geografiska omfattning. Godkännandet omfattar beträffande långsiktiga stödområden ett större område (motsvarande 14 % av befolkningen) än nuvarande stödområde 1 och 2 (sammanlagt 7,3 % av befolkningen). Det godkända området kännetecknas av en befolkningstäthet på högst 12,5 invånare/km2 och kallas "gleshetsområde". Inom gleshetsområdet ligger mål 6-området, som ju avser strukturfondernas verksamhet. Högre bidragsandelar kan användas inom mål 6-området.
Regeringen eller i vissa fall NUTEK kan -- om avsevärda sysselsättningssvårigheter uppkommit till följd av industrinedläggning eller motsvarande -- besluta att företagsstöd får lämnas till företag utanför de ovan nämnda områdena. Om orten ligger utanför det ovan nämnda gleshetsområdet måste dock stödet numera godkännas av EG-kommissionen.
Med hänsyn till att den regionala problembilden inte väntas undergå några större förändringar under den närmaste framtiden bör de nuvarande långsiktiga stödområdena 1 och 2 behållas i sin nuvarande omfattning.
Motioner
I den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 2) uttalas att det finns motiv för att ha stödområden. De statliga insatserna bör därvid koncentreras till de mest utsatta regionerna. Det långsiktiga perspektivet skall råda.
Patrik Norinder (m) föreslår i motion A466 (yrk. 4) att termen stödområde ersätts med utvecklingsområde för att markera möjligheterna till utveckling. Vidare föreslås (yrk. 5) att beslut om tillfälliga stödområden bör avse minst tre och högst fem år, i stället för nuvarande regler om högst tre år. Syftet är att ge näringslivet möjlighet att planera på längre sikt efter fasta förutsättningar. Enligt motionen (yrk. 6) bör en samordning av de olika stödområdesindelningarna, inkl. EU:s, skapas för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av medel.
I fyra motioner tas skärgårdarna upp ur stödområdessynpunkt.
Såväl Dan Ericsson (kds) i motion A471 (yrk. 1) som Rigmor Ahlstedt (c) i motion A404 (yrk. 1) anför att begreppet skärgård ej enbart får avse öar utan fast landförbindelse. Begreppet skärgårdskust, dvs. öar och kust som är beroende av varandra ekonomiskt och socialt, är den bästa utgångspunkten vid en avgränsning. Birgit Friggebo m.fl. (fp) anför i motion A467 (yrk. 8) att regeringen bör ändra bedömningsgrunderna för vad som är skärgård så att Stockholms skärgård jämställs med övrig glesbygd. Margareta E Nordenvall och Inger Koch (m) begär i motion A436 (yrk. 2) att öar utan fast landförbindelse klassificeras som glesbygd med högsta stödnivå.
Stödområdesindelningen tas upp i ett antal yrkanden om ändringar i stödområdesinplacering av kommuner, kommundelar m.m. I nedanstående sammanställning redovisas de olika förslagen läns- och kommunvis.
Kommuner Motioner Förslag stödområde __________________________________________________________________________
JÄMTLANDS LÄN Östersund (hela) A430 2 Krokom (hela) Rune Berglund och Jörgen Persson (s)
Samma krav återfinns i A431 Erik Arthur Egervärn (c)
VÄSTERNORRLANDS LÄN Härnösand A470 yrk. 6 i motsv. del tf förlängt Kramfors Sven Lundberg m.fl. (s) tf förlängt Örnsköldsvik tf förlängt Ånge 1 Sollefteå (hela) 1
Ångermanlandskusten A34 2 (Härnösand, Kramfors, Sigge Godin m.fl. (fp, delar av Örnsköldsvik) m, mp)
Samma krav återfinns i A40 Agneta Lundberg m.fl. (s)
Höga kustens glesbygds- A44 2 område Görel Thurdin (c)
VÄRMLANDS LÄN Forshaga (norra delar) A37 yrk. 1 2 Bo Finnkvist m.fl. (s)
Forshaga (norra delar) A46 tf Kjell Ericsson (c)
KALMAR LÄN Högsby A402 tf förlängt Hultsfred Sivert Carlsson tf förlängt Vimmerby och Agne Hansson (c) tf förlängt Västervik tf förlängt
Samma krav återfinns i A437 Krister Örnfjäder m.fl. (s) A43 Sivert Carlsson (c) A45 Bengt Kronblad m.fl. (s)
SKARABORGS LÄN Karlsborg A412 i motsv. del tf förlängt Ulla-Britt Hagström (kds)
Samma krav återfinns i A443 yrk. 1 Birgitta Carlsson (c) __________________________________________________________________________
Utskottets bedömning
Principer för stödområden tas upp i motionerna A49 (yrk. 2) och A466 (yrk. 4--6). Utskottet har ovan uttalat sig för en inriktning mot att resurserna i regionalpolitiken koncentreras till de mest utsatta områdena. Något tillkännagivande på denna punkt med anledning av motion A49 i denna del anser inte utskottet erforderligt.
Utskottet har såväl föregående år (bet. 1993/94:AU13, rskr. 366) som vid ett antal tillfällen tidigare avstyrkt yrkanden om alternativ till beteckningen stödområde. Utskottet kan inte heller nu finna tillräckliga skäl för att ändra denna beteckning. Inte heller övriga önskemål bör -- mot bakgrund av den ovan skisserade översynen -- föranleda någon riksdagens åtgärd.
Därmed avstyrker utskottet motionerna A49 (m) och A466 (m) i aktuella delar.
Skärgårdarna ur stödområdessynpunkt tas upp i motionerna A404 (yrk. 1), A436 (yrk. 2), A467 (yrk. 8) samt A471 (yrk. 1).
Utskottet konstaterar att enligt de regler som nu gäller (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366) omnämns skärgården som en speciell typ av landsbygdsområden. Från stödsynpunkt är enligt propositionen "det väsentliga att länsstyrelserna vid avgränsningen av glesbygds- och landsbygdsområdena väger in de specifika lokala förutsättningarna i varje skärgårdsområde. Vad gäller övriga glesbygds- och landsbygdsutvecklande åtgärder bör de i huvudsak vara tillämpliga även i skärgårdsområdena."
Av betänkandet Levande skärgårdar (SOU 1994:93) framgår att vissa länsstyrelser preciserar begreppet glesbygd (ur stödsynpunkt) som öar utan fast landförbindelse, medan andra länsstyrelser har annan praxis.
För att främja en enhetlig praxis skall länsstyrelserna vid bedömningen av vilka områden som skall utgöra glesbygd eller landsbygd samråda med de angränsande länens länsstyrelser (förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service).
Vidare kan erinras om att vid utarbetande av strukturfondsprogram för mål 5b räknas 300 öar utan fast landförbindelse som regionen skärgården. Detta område har ca 30 000 invånare.
Utskottet anser för sin del att med nuvarande regionalpolitiska stödsystem den länsvisa bedömningen och det redovisade samrådsförfarandet är en rimlig handläggningsordning. Med hänvisning till vad som anförts samt till den planerade översynen avstyrker utskottet berörda yrkanden i motionerna A404 (c), A436 (m), A467 (fp) samt A471 (kds).
Förslag om ändringar i stödområdesinplaceringen har tagits upp i motionerna A34, A37 (yrk. 1), A40, A43, A44, A45, A46, A402, A412 i motsvarande del, A430, A431, A437, A443 (yrk. 1) samt A470 (yrk. 6 i motsvarande del). En läns- och kommunvis sammanställning över dessa förslag har redovisats i det föregående.
Ett system med permanenta stödområden för områden med geografiska lägesnackdelar eller andra långsiktiga problem bör vara stabilt enligt utskottets mening. Utskottet har vidare redovisat problemen med lappverket av olika områdesgränser i det föregående. Med hänsyn till att vad som nu behövs är en bedömning av helheten, bör justeringar i stödområdesinplaceringen inte vara aktuella. Vid mer tillfälliga strukturomvandlingsproblem är ordningen den att regeringen utser tillfälliga stödområden. Föregående år uttalade utskottet i sitt betänkande 1993/94:AU13 att utskottet helt instämde i den dåvarande regeringens bedömning att varaktigheten av en tillfällig inplacering som regel bör uppgå till högst tre år, varefter problemens svårighetsgrad bör analyseras på nytt. Utskottet gör ingen annan bedömning i detta sammanhang.
Med hänvisning till vad som anförts samt till den planerade översynen av det regionalpolitiska företagsstödsystemet bör de aktuella förslagen i motionerna A34 (fp, m, mp), A37 (s), A40 (s) A43 (c), A44 (c), A45 (s), A46 (c), A402 (c), A412 (kds), A430 (s), A431 (c), A437 (s), A443 (c) samt A470 (s) avslås av riksdagen.
Lokaliseringsstöd
Propositionen (s. 40--42)
Lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån) kan för närvarande lämnas i samband med investeringar i byggnader, maskiner m.m. efter en individuell prövning. För närvarande uppgår ett lokaliseringsbidrag i normalfallet till högst 35 % av investeringsutgifterna i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2.
För att de små och medelstora företagen skall utvecklas positivt och den svenska ekonomin växa föreslår regeringen att den maximala andelen lokaliseringsbidrag i stödområde 1 höjs till högst 40 % av investeringsutgifterna. Som definition på små och medelstora företag -- med anslutning till EG-kommissionens regler -- anges företag med högst 250 anställda och som antingen har en årsomsättning på högst ca 180 miljoner kronor eller en balansomslutning på högst ca 90 miljoner kronor. Företagen får inte heller till mer än 25 % ägas av ett sådant företag.
Ytterligare ett förslag i propositionen gäller lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag. Riksdagens beslut föregående år (1993/94:AU13, rskr. 366) har inte trätt i kraft på grund av vissa invändningar från ESA. För att stödformen skall inrymmas inom EG:s statsstödsregler föreslås att lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag m.fl. fortsättningsvis skall kunna lämnas med samma maximala bidragsandelar som övriga stödberättigade verksamheter. Det bör vara en uppgift för regeringen att, inom ramen för EG-reglerna, närmare bestämma vad som skall vara bidragsgrundande utgifter.
ESA har nyligen godkänt att lokaliseringslån i vissa fall skall kunna lämnas till tjänsteföretags rörelsekapital. Avsikten är att detta skall träda i kraft den 1 juli 1995.
Motion
Enligt den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 6 i motsvarande del) bör stöd av lokaliseringsbidragets typ avvecklas. Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är aktuella.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i propositionen om lokaliseringsstöd, dvs. en höjning av den maximala andelen lokaliseringsbidrag till högst 40 % i stödområde 1 för små och medelstora företag samt tillämpande av samma system med maximala bidragsandelar till tjänsteföretag. Motion A49 (m) avstyrks i aktuell del.
Utvecklingsbidrag
Propositionen (s. 42--43)
Utvecklingsbidrag kan för närvarande lämnas till mjuka investeringar som produktutveckling, marknadsföring, utbildning etc. och får högst uppgå till 50 % av de totala utgifterna för investeringen. I normalfallet skall andelen direkt bidrag vara högst 35 % i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2 enligt riksdagens senaste beslut (1993/94:AU13, rskr. 366). Den andel som inte lämnas som direkt bidrag kan lämnas i form av villkorat lån eller bidrag, där staten förbehåller sig en del av framtida avkastning.
Stödformen godkändes av ESA den 30 december 1994 och de nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1995.
Med hänsyn till den allt viktigare roll som de immateriella investeringarna spelar för näringslivets utveckling föreslår regeringen att den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag för små och medelstora företag i stödområde 1 höjs till i normalfallet högst 40 % av en investering. Vad som är små och medelstora företag har definierats ovan.
Motion
Enligt den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 6 i motsvarande del) bör stöd av utvecklingsbidragets typ avvecklas. Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är aktuella.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i propositionen om utvecklingsbidrag, dvs. en höjning av den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag till i normalfallet högst 40 % i stödområde 1 för små och medelstora företag. Motion A49 (m) avstyrks i aktuell del.
Sysselsättningsbidrag
Propositionen (s. 43--44)
Regeringen föreslår att sysselsättningsbidrag, liksom för närvarande, skall lämnas med 200 000 kr i stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 beräknat per ny årsarbetskraft. Stödet utbetalas successivt under en femårsperiod. Sysselsättningsbidrag gäller all stödberättigad verksamhet med undantag för lokaler för uthyrning och privata investmentbolag men kan inte beviljas för den som omfattas av riktat anställningsstöd (RAS).
Enligt riksdagens senaste beslut (bet. 1993/94:AU13, rskr. 366) skulle sysselsättningsbidraget höjas till 250 000 kr i stödområde 1 och till 150 000 kr i stödområde 2. Med hänsyn till att sysselsättningsbidraget ännu inte blivit godkänt av ESA eller EG-kommissionen anser regeringen att den beslutade höjningen inte bör genomföras.
Motion
Patrik Norinder (m) anför i motion A466 (yrk. 8) att sysselsättningsbidraget gynnar expansiva näringar. Bidraget ges dock med en alltför stor eftersläpning. För att skapa välbehövlig likviditetsförstärkning under företagens första år anser motionären att stödet bör betalas ut snabbare.
Moderaterna har i motion A49 yrkat att de selektiva företagsstöden bör avvecklas. Detta yrkande har behandlats i det föregående.
Utskottets bedömning
Med hänvisning till att utskottet ovan förordat en översyn av det samlade företagsstödssystemet anser utskottet att några andra förändringar än de som regeringen nu föreslår inte är aktuella. Yrkandet angående snabbare utbetalning av sysselsättningsbidraget i motion A466 (m) avstyrks sålunda.
Utskottet föreslår således att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i propositionen om sysselsättningsbidrag, dvs. att sysselsättningsbidraget skall lämnas med 200 000 kr i stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 beräknat per ny årsarbetskraft. Av detta följer att höjningen av sysselsättningsbidraget uteblir.
Nedsatta socialavgifter
Propositionen (s. 44--47)
Nedsatta socialavgifter syftar till att kompensera företag i Norrlands inland för bestående konkurrensnackdelar i form av gleshet, kyla och långa avstånd. Systemet utökades både branschmässigt och geografiskt år 1992 (prop. 1991/92:100, bet. AU13, rskr. 175, 176).
I stödområde 1 och i större delen av stödområde 2 är nedsättningen för närvarande 10 procentenheter t.o.m. år 2000 för vissa branscher. I propositionen räknas de stödberättigade branscherna/verksamheterna upp för stödområde 1 resp. stödområde 2.
I Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner är nedsättningen för närvarande 5 procentenheter t.o.m. år 1995.
I propositionen föreslås att nedsättningen i Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun, Älvsbyns kommun samt f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun blir 10 procentenheter för sådana verksamheter som gäller i stödområde 2. Skälet är att dessa områden ingår i mål 6-området och bör ha samma villkor som övriga nordligt belägna kommuner inom mål 6-området vad gäller nedsatta socialavgifter. Förändringen skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1996.
Vidare redovisas i propositionen de kommuner och delar av kommuner i stödområde 2 som i fortsättningen omfattas av systemet med nedsatta socialavgifter, dvs. de områden som riksdagen lade fast våren 1994 (1993/94:AU13, rskr. 366) samt de nu föreslagna områdena i Bodens, Älvsbyns och Piteå kommuner. Regeringen föreslår att riksdagen antar motsvarande lagförslag, dvs. förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
I övriga delar av Bodens och Piteå kommuner upphör nedsättningen av socialavgifter fr.o.m. den 1 januari 1996.
Motioner
Moderaterna gör i kommittémotion A49 (yrk. 7) bedömningen att systemet med nedsättning av sociala avgifter bör vara kvar åtminstone t.o.m. år 2000. Efter en noggrann utvärdering av stödets effekter finns det anledning att därefter pröva stödets framtid. Andra regionalpolitiskt motiverade åtgärder kan visa sig effektivare.
Birger Schlaug och Gudrun Lindvall (mp) begär i motion A410 (yrk. 1, 2) att arbetsgivaravgifterna slopas för åretruntföretag på Gotland fr.o.m. den 1 januari 1996. Bakgrunden är de problem som uppstår när fastlänningar enbart driver sommarverksamhet, där lönsamheten kan vara stor. En utvärdering av reformen bör genomföras år 1997 för att ge erfarenheter till andra kommuner med likartade turistförhållanden.
Barbro Johansson m.fl. (mp) anser i motion A48 (yrk. 2) att sänkta socialavgifter är ett bra led i arbetsmarknadsåtgärderna, men att åtgärden också bör omfatta den kvinnliga arbetsmarknaden i kommuner och landsting.
Bo Finnkvist m.fl. (s) begär i motion A37 (yrk. 2) att nedsättning av sociala avgifter även skall tillämpas i Nyskoga församling i Torsby kommun.
Utskottets bedömning
Nedsatta socialavgifter är en generell regionalpolitisk åtgärd som syftar till att till viss del kompensera företagen för de permanenta merkostnader som uppkommer på grund av det geografiska läget. Utskottet instämmer med regeringen i att vissa gränsjusteringar är nödvändiga av kongruensskäl med hänsyn till bl.a. EU:s mål 6-område. Övriga i motionerna begärda ändringar beträffande områdesgränser för nedsatta socialavgifter avvisas av utskottet.
Beträffande kravet att de nedsatta socialavgifterna också skulle tillämpas för anställda inom kommuner och landsting anser utskottet att den nuvarande ordningen ligger i linje med inriktningen mot en ökad tillväxt i näringslivet. Utskottet förordar inte förändringar på denna punkt. Det berörda motionsyrkandet avvisas således av utskottet liksom också det krav på utredning som lagts fram i motion A49. Det senare yrkandet kan i väsentlig del anses vara tillgodosett med hänsyn till den planerade översynen av företagsstöden.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet anser att riksdagen bör avslå behandlade yrkanden angående systemet med nedsättning av sociala avgifter i motionerna A37 (s), A48 (mp), A49 (m) samt A410 (mp).
Vidare biträder utskottet regeringens förslag om gränsjustering av området för sociala avgifter med hänsyn till EG:s regler. Sålunda tillstyrker utskottet dels att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, dels att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om nedsatta socialavgifter.
Transportstöd
Propositionen (s. 47--48)
Transportstöd lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil till och från företag inom de fem transportstödzonerna. Stödnivån varierar mellan 10 och 50 % av fraktkostnaden.
EG-kommissionen beslutade den 1 juni 1994 att transportstöd kan lämnas inom ett område med en befolkningstäthet som understiger 12,5 invånare per km2, det s.k. gleshetsområdet, förutsatt att åtta specifika kriterier är uppfyllda. Det svenska transportstödet kommer enligt beslutet att granskas av EG-kommissionen före utgången av år 1996.
Mot bakgrund av att transportstödet är ett värdefullt komplement till övriga åtgärder föreslås i propositionen endast en geografisk anpassning till EG:s regler. De kommuner som ligger utanför gleshetsområdet enligt EG:s definition men inom transportstödzon 1 bör inte längre kunna få transportstöd enligt regeringen. Företag i dessa kommuner mottog år 1993 ett sammanlagt stödbelopp på drygt 10 miljoner kronor.
För att kunna anpassa stödet i takt med utvecklingen föreslås att det i fortsättningen skall vara en uppgift för regeringen att besluta om stödets omfattning vad beträffar vilka varuslag och branscher som skall vara berättigade till transportstöd.
Motioner
I den moderata kommittémotionen A49 (yrk. 8) framhålls att transportstödet bör finnas kvar. Det bör dock övervägas huruvida stödet bättre skulle kunna främja nya branscher. En utvärdering bör därför komma till stånd. Regeringen bör inte ensam besluta i frågor om omfattningen av transportstödet.
Patrik Norinder (m) i motion A466 (yrk. 9) anser att det kan finnas skäl att se över transportstödets utformning och zonindelning med hänsyn till att stödet bl.a. kritiserats för att vara konkurrenssnedvridande och med alltför ojämn fördelning.
Tom Heyman begär i motion A31 (yrk. 1) att transportstödet ses över, särskilt ur synpunkten med konkurrensneutralitet. För närvarande missgynnas sjöfartsnäringen.
Sven Lundberg m.fl. (s) begär i motion A470 (yrk. 6 i motsvarande del) ett tillkännagivande att transportstödet bör bibehållas och förbättras inom transportstödzon 2.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets uppfattning tyder samtliga yrkanden på osäkerhet om effektiviteten i de nuvarande reglerna för transportstödet. Transportstödet kommer att ingå i den aviserade översynen av företagsstöden enligt vad utskottet inhämtat. Inriktningen av transportstödet vad gäller varuslag och branscher är delar som kan ingå i en sådan översyn.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår berörda förslag i motionerna A31 (m), A49 (m), A466 (m) och A470 (s).
Regeringens förslag till en mindre anpassning till EG:s definition avvisas inte av motionärerna. Vad regeringen förordat om transportstödet i motsvarande del bör godkännas av riksdagen.
Moderaterna tillbakavisar i motion A49 den del av regeringsförslaget som innebär att det bör vara en uppgift för regeringen att besluta om transportstödets omfattning. Utskottet avstyrker motion A49 (yrk. 8 i motsvarande del) och tillstyrker vad regeringen förordat om transportstödet i motsvarande del.
Norrlandsfonden
Propositionen (s. 48--49)
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366) har ett kapitaltillskott på 200 miljoner kronor utbetalats till Norrlandsfonden. Stiftelsen Industricentra har den 16 mars 1995 överfört sina tillgångar, sammanlagt 113 miljoner kronor, till Norrlandsfonden. Samtidigt uttalade riksdagen att fondens verksamhetsområde i fortsättningen även skall omfatta Gävleborgs län.
EG-kommissionen granskar för närvarande den regionalpolitiska stödform som Norrlandsfonden utgör.
Enligt riksdagens beslut har regeringen tagit upp överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200 miljoner kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under perioden 1993--1997 (prop. 1991/92:51, bet. NU14, rskr. 93). Efter förslag i 1993 års budgetproposition beslutade riksdagen att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in. Med hänsyn till betydelsen av ökad tillgång på riskkapital för Norrlandslänens utveckling föreslår regeringen att den återbetalning av 40 miljoner kronor som avser år 1995 inte skall behöva göras.
Motion
I Moderaternas kommittémotion A49 (yrk. 14) framhålls att utbudet av riskkapital är mindre i norra Sverige än i resten av landet. Norrlandsfonden fyller en viktig uppgift och regeringens förslag tillstyrks. Kvinnoföretagande bör främjas. Moderaterna begär ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om Norrlandsfonden.
Utskottets bedömning
Den uppfattning som redovisas i motion A49 är den inriktning som i huvudsak gäller.
I sitt betänkande 1993/94:AU13 föregående år underströk utskottet särskilt vikten av att Norrlandsfonden verkar för insatser som innebär att kvinnors företagande ökar. Bl.a. bör fonden ingå i det nätverk som NUTEK samverkar med och samordnar inom ramen för uppdraget om särskilda insatser för att främja kvinnors företagande i stödområdet. Av fondens årliga redovisning bör det framgå om de företag som beviljas lån eller annan finansiell hjälp drivs av kvinnor eller män.
Utskottet har inhämtat att Norrlandsfonden fr.o.m. innevarande verksamhetsår registrerar om det är kvinnor eller män som driver de företag vilka beviljas lån m.m. Från Norrlandsfondens sida påpekas att majoriteten av de kvinnliga företagarna vänder sig till ALMI, som företrädesvis svarar för de mindre lånen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det här behandlade motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande finansieringsfrågor för Norrlandsfonden biträder utskottet propositionen, som tillstyrks i motsvarande del.
Storstadsregioner och utlokalisering
Motioner
Roland Larsson (c) begär i motion A414 en utredning om hur staten genom utlokaliseringar av egna verksamheter kan bidra till att minska miljötrycket på storstäderna. Det behövs nya och radikalare grepp i samhällsplaneringen där miljön inte får vara en restpost utan ett mål.
Agne Hansson och Sivert Carlsson (c) anser i motion A416 (yrk. 1) att Kalmar län bör prioriteras vid utlokalisering av statlig verksamhet. Länet har drabbats hårt av nedläggningar både av statlig och privat verksamhet under en mycket lång tid.
Eva Flyborg och Erling Bager (fp) anför i motion A423 att kravet på utlokalisering kringgås genom att nya verksamheter förläggs till kommuner i Stockholms omedelbara närhet. Vid nyetablering, utlokalisering eller avknoppning av statlig verksamhet bör en större spridning eftersträvas.
Enligt Birgit Friggebo m.fl. (fp) i motion A467 (yrk. 6) bidrar statens mycket ensidiga lokalisering av arbetsplatser till Stockholms innerstad m.m. till obalanserna i Stockholmsregionen. Genom lokalisering av statliga arbetsplatser, som ändå skall ligga kvar i Stockholmsområdet, till Södertörn kan staten bidra till att häva obalanserna.
Sven Lundberg m.fl. (s) föreslår i motion A470 (yrk. 8) att en civil biståndskår för nationella och internationella miljöskyddsinsatser bör organiseras och utbildas i Västernorrland. Detta innebär en effektiv resursanvändning av Sandö U-centrum m.fl. organisationer.
Utskottets bedömning
I fråga om lokalisering och decentralisering av statlig verksamhet har utskottet klargjort sin inställning i tidigare års betänkanden, vilka godkänts av riksdagen. Utskottet har därvid framhållit att beslut i dessa frågor alltid bör föregås av noggranna överväganden i skilda avseenden och att de är viktiga inslag i strävandena efter att åstadkomma en balanserad regional utveckling. Detta gäller med avseende på förhållandena såväl mellan som inom regionerna. Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor.
I detta sammanhang kan erinras om att regeringskansliets arbete med att påverka tjänsteföretag att lokalisera sig till stödområden synes ha gett goda resultat för både företag och regioner. Denna aktiva uppsökande verksamhet började år 1987. Även NUTEK bör bedriva en uppsökande verksamhet gentemot tjänsteföretag enligt regeringen. I likhet med uppfattningen i propositionen anser utskottet att informationsteknikens utveckling nu möjliggör lokalisering av verksamheter till de regionalpolitiskt högst prioriterade delarna av landet på ett sätt som tidigare föreföll otänkbart.
Enligt utskottets bedömning bör de aktuella förslagen i motionerna A414 (c), A416 (c), A423 (fp), A467 (fp) och A470 (s) inte föranleda några ytterligare uttalanden eller åtgärder från riksdagens sida. De avstyrks följaktligen, i förekommande fall, i aktuella delar.
Anslagsfrågor
Propositionen
Anslagen under tionde huvudtiteln till regional utveckling redovisas på s. 51--63 i propositionen. Sammanlagt tas tio anslagsrubriker upp. Regeringsförslaget innebär bl.a. att det tidigare anslaget C 6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. utgår av statsfinansiella skäl. Ett nytt anslag tillkommer med anledning av EU-medlemskapet, nämligen C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A49 (yrk. 15) att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en successiv avveckling av anslagen C 1 Lokaliseringsbidrag m.m. och C 5 Sysselsättningsbidrag. Därutöver bör regeringens förslag omfatta en besparing på 500 miljoner kronor på årsbasis senast år 1998 på anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. Redan under budgetåret 1995/96 räknas med en samlad besparing på 350 miljoner kronor.
I den moderata kommittémotionen A281 (yrk. 23) från den allmänna motionstiden 1995 förordas en ram för de regionalpolitiska insatserna som är 500 miljoner kronor lägre än regeringens förslag i budgetpropositionen.
Såväl Centern i motion A405 (yrk. 3) som Kristdemokraterna i motion A448 (yrk. 9) avvisar regeringens förslag till besparing på 751,1 miljoner kronor så som det redovisades i budgetpropositionen och förordar ett totalt belopp för de regionalpolitiska anslagen för budgetåret 1995/96 på 4 270 483 000 kr (18 månader). Samma krav återkommer i motion A447 (yrk. 3) av Ulf Björklund och Inger Davidson (kds).
Även Miljöpartiet utgår i sina motioner A442 (yrk. 2) och Fi212 (yrk. 36) från budgetpropositionens beräkningspunkt för samtliga regionalpolitiska anslagsposter och vill till detta belopp lägga ytterligare 3 miljarder kronor, dvs. ett sammanlagt belopp på 6 519 383 000 kr.
Centerpartiet yrkar i motion A405 (yrk. 4) att omfördelning av uppkomna reservationer på de regionalpolitiska anslagen endast får ske efter riksdagens godkännande.
Vänsterpartiet yrkar i motion A38 (yrk. 5) att det tillfälliga småföretagsstödet på 400 miljoner kronor som föreslås i regeringens proposition 1994/95:218 inte skall finansieras ur de arbetsmarknadspolitiska medlen utan inom ramen för de regionalpolitiska anslagen. Enligt Vänsterpartiet bör beloppet i första hand tas från anslagen C 2 och C 4 med 200 miljoner kronor var. Medlen bör riktas till småföretagsstöd i de regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Utskottets bedömning
Utskottet tar först upp den totala anslagsramen. De motioner som bör behandlas i detta sammanhang är A49 (yrk. 15), A281 (yrk. 23), A405 (yrk. 3), A442 (yrk. 2), A447 (yrk. 3), A448 (yrk. 9) samt Fi212 (yrk. 36).
Utskottet konstaterar först att den föreliggande propositionen, vad gäller den totala anslagsramen, skiljer sig väsentligt från det i budgetpropositionen planerade totalbeloppet. Genom att regeringen nu räknar med ett totalbelopp på ca 4 243 miljoner kronor, i stället för budgetpropositionens 3 519 miljoner kronor, har motsvarande motionsyrkanden från Centern och Kristdemokraterna resp. från Ulf Björklund och Inger Davidson (kds) blivit till stor del tillgodosedda.
Miljöpartiets yrkanden avser en betydande anslagshöjning, medan Moderaterna vill få till stånd en sammanlagd nettobesparing på 350 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Förslag om anslagssänkning på de berörda anslagen C 1, C 2 och C 5 har dock inte lagts fram i detta sammanhang; enligt Moderaterna bör regeringen återkomma med förslag till successiv avveckling av anslagen C 1 och C 5. Utskottet anser för sin del att regeringens anslagsram är väl avvägd och avvisar därmed behandlade yrkanden om höjning resp. sänkning.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de aktuella förslagen i motionerna A49 (m), A281 (m), A405 (c), A442 (mp), A447 (kds), A448 (kds) samt Fi212 (mp).
Utskottet tar därefter upp Vänsterpartiets krav i motion A38 (yrk. 5) att det särskilda småföretagsstödet bör finansieras inom regionalpolitikens ram.
Utskottet vill först nämna att anslagsposten "särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt" inrättades fr.o.m. budgetåret 1994/95 (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366). Det är medel som får disponeras av länsstyrelserna för temporära men långsiktigt verkande åtgärder. De medel som föreslogs skulle enligt propositionen fördelas med utgångspunkt i såväl arbetslöshetssituationen som den regionala problembilden och finansiering ske inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det s.k. A 2-anslaget. 800 miljoner kronor är budgeterade för innevarande budgetår; 400 miljoner kronor har föreslagits för nästa budgetår.
Enligt utskottets uppfattning tyder Vänsterpartiets yrkande just på det behov av samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska och näringspolitiska insatser som utskottet i det föregående har pekat på. Det är naturligt att även det särskilda småföretagsstödet och dess finansiering tas upp i den aviserade översynen av företagsstöden. Vad gäller anslagssituationen under nästa budgetår har utskottet i sitt betänkande 1994/95:AU15 föreslagit en finansiering av det särskilda småföretagsstödet under A 2-anslaget. Utskottet har ingen annan uppfattning i detta sammanhang.
Med det anförda avstyrker utskottet motion A38 (v) i aktuell del.
Slutligen tar utskottet upp Centerpartiets krav angående hanteringen av anslagsreservationer i motion A405 (yrk. 4).
Utskottet har från regeringskansliet inhämtat att de reservationsmedel som förelåg vid föregående budgetårsskifte nu i stort sett ianspråktagits genom beslut om besparing (indragning till statskassan) resp. beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag m.m.
Medel som riksdagen har anslagit till ett ändamål får användas till sparande, däremot inte till annat ändamål. Någon riksdagens åtgärd är således inte erforderlig med anledning av motion A405 (c) i denna del. Yrkandet avstyrks.
C 1 Lokaliseringsbidrag m.m.
Propositionen (s. 52--54)
1993/94 Utgift -59 315 668 Reservation 1 710 136 094* 1994/95 Anslag 300 000 000 1995/96 Prop. 450 000 000 varav 300 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
*) De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 1 064 miljoner kronor.
Regeringen anser att medel även fortsättningsvis bör anvisas till följande ändamål:
lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK eller regeringen, lån till privata regionala investmentbolag samt viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt företagsstöd m.m.
Med hänsyn till att 1 064 miljoner kronor av reservationen inte var ianspråktagna vid budgetårsskiftet har regeringen beslutat att som besparing föra bort 700 miljoner kronor från anslaget. Efter utbetalning av 80 miljoner kronor till Norrlandsfonden (prop. 1993/94:140, bet. AU13, rskr. 366) återstår 284 miljoner kronor på C 1-anslaget som inte var ianspråktagna vid budgetårets ingång.
De senaste årens lågkonjunktur har medfört att efterfrågan på stöd i samband med investeringar minskat. Den nu ökade investeringsaktiviteten hos näringslivet måste klaras genom hård prioritering mellan olika projekt. Regeringen beräknar 450 miljoner kronor under anslaget för budgetåret 1995/96 (18 månader).
Utskottets bedömning
För nästa budgetår bör riksdagen till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. anvisa det belopp som regeringen har begärt, dvs. 450 miljoner kronor.
C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m.
Propositionen (s. 54--55)
1993/94 Utgift 830 740 959 Reservation 1 511 355 491* 1994/95 Anslag 1 330 000 000 1995/96 Prop. 1 988 625 000 varav 1 325 750 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
*) De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till ca 105 miljoner kronor, att jämföras med ca 146 miljoner kronor ett år tidigare.
Detta anslag används av länsstyrelserna till lokaliserings- och utvecklingsbidrag, till landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service, till regional projektverksamhet samt i begränsad utsträckning till uppföljning och utvärdering.
Medlemskapet i EU skapar nya förutsättningar för den regionala utvecklingen och regionalpolitiken. Regeringen anser att huvuddelen av anslaget i fortsättningen bör användas till företagsstöd samt till medfinansiering av strukturfondsprogram. Därutöver bör anslaget i begränsad omfattning kunna användas till regional projektverksamhet, särskilt i de län som i liten omfattning berörs av strukturfonderna.
Det bör även i fortsättningen vara en uppgift för regeringen att fördela anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som krävs. En mindre del av anslaget bör i fortsättningen disponeras av regeringen och NUTEK för viss central utvecklingsverksamhet.
Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 1 988 625 000 kr för nästa budgetår (18 månader).
Motioner
Görel Thurdin (c) pekar i motion A444 (yrk. 2) på att länsstyrelsen varit tvungen att dra ner på bidragsandelen i lokaliserings- och utvecklingsbidrag ända till 15 % i stödområde 2. Om inte ytterligare medel tillförs kommer de regionalpolitiska medlen m.m. att förlora det mesta av sin kraft. Därför föreligger enligt motionären behov av ökade medel till länen för regional utveckling.
Carl-Johan Wilson (fp) anser i motion A33 att en samlad bedömning bör göras avseende fördelningen av länsstyrelseanslagen. Hänsyn skall tas till EU-bidragen samt till målet att främja tillväxt och småföretagande.
Bengt Harding Olson m.fl. (fp) begär i motion Jo241 (yrk. 7) en rättvis fördelning av det regionala utvecklingsanslaget, dvs. en ökning av tilldelningen till Skåne inom anslagets ram.
Utskottets bedömning
Begäran i motion A444 (yrk. 2) om ökade medel till länen för regional utveckling är enligt utskottets uppfattning alltför opreciserad för att utgöra ett konkret alternativ till regeringens budgetering av anslaget. Propositionen tillstyrks i motsvarande del, och yrkandet om ökade medel till länen i motion A444 (c) avstyrks.
Länsanslagets fördelning till länen har tagits upp i motionerna A33 och Jo241 (yrk. 7).
Utskottet har tidigare uttalat (bl.a. i bet. 1992/93:AU13) att riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika förhållandena och de skilda problemen som finns i varje län. I enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena i motionerna A33 (fp) och Jo241 (fp).
C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m.
Propositionen (s. 56--57)
1993/94 Utgift 12 789 733 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Prop. 1 000 varav 1 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån till företag som fått stöd enligt förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service.
För budgetåret 1994/95 är engagemangsramen fastställd till 290 miljoner kronor, vilket är den maximala nivå som beslutades år 1985. Ramen bör enligt regeringen under budgetåret 1995/96 upptas med oförändrat belopp, 290 miljoner kronor. Anslaget föreslås under nästa budgetår utgå med oförändrat belopp, dvs. 1 000 kr.
Utskottets bedömning
I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt C 3 bör riksdagen dels medge att statlig garanti för lån till företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att engagemangsramen högst uppgår till 290 miljoner kronor, dels anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter
Propositionen (s. 57--58)
1993/94 Utgift 471 144 174 1994/95 Anslag 500 000 000 1995/96 Prop. 693 000 000 varav 462 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket, som beräknat medelsbehovet till 635 miljoner kronor för nästa budgetår (18 månader). Från anslaget täcks bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter. Med hänsyn till att systemet med nedsatta sociala avgifter föreslås utgå i något utvidgat område genom tidigare upptagna förslag beräknar regeringen medelsbehovet under anslaget till 693 miljoner kronor för nästa budgetår (18 månader).
Utskottets bedömning
Utskottet har i det föregående i samband med motionskrav tagit upp vissa frågor i anslutning till nedsättning av socialavgifter i regionalpolitiskt syfte. Vad regeringen förordat om omfattningen av nedsatta socialavgifter har biträtts av utskottet. I konsekvens härmed biträds regeringens framställning om medel av utskottet.
C 5 Sysselsättningsbidrag
Propositionen (s. 58)
1993/94 Utgift 173 066 468 1994/95 Anslag 250 000 000 1995/96 Prop. 300 000 000 varav 200 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för sysselsättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd.
I enlighet med tidigare förslag om att den av riksdagen beslutade höjningen av sysselsättningsbidraget ej skall genomföras bör medelsbehovet enligt regeringen beräknas till 300 miljoner kronor för nästa budgetår (18 månader).
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare tagit ställning till sysselsättningsbidragets storlek m.m. i enlighet med regeringens förslag. Det anslag regeringen begärt bör följaktligen anvisas av riksdagen.
C 6 Transportstöd
Propositionen (s. 59)
1993/94 Utgift 292 379 306 1994/95 Anslag 300 000 000 1995/96 Prop. 430 000 000 varav 286 667 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Med hänsyn till en begränsad geografisk anpassning till EG:s villkor föreslår regeringen att anslaget beräknas till 430 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader).
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden rörande reglerna för transportstödet samt föreslagit ett godkännande av vad regeringen förordat. I konsekvens därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag angående anslag under punkt C 6.
C 7 Glesbygdsverket
Propositionen (s. 59--60)
1993/94 Utgift 17 717 174 Reservation 4 883 615 1994/95 Anslag 20 000 000 1995/96 Prop. 30 930 000 varav 20 620 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Glesbygdsmyndigheten -- från den 1 juli 1995 Glesbygdsverket enligt förordning 1995:357 -- har till uppgift att verka för förbättring av glesbygds- och landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkt i skogslänens inre delar samt i skärgårdsområdena.
Från anslaget betalas såväl förvaltnings- som projektkostnader.
I sin förenklade anslagsframställan för budgetåret 1995/96 har Glesbygdsmyndigheten begärt oförändrad anslagsvolym men med pris- och löneuppräkning.
Genom EU:s strukturfondspolitik får Sverige del av bl.a. mål 5b-stöd, som innebär främjande av landsbygden. För närvarande pågår programarbete i de fem svenska 5b-regionerna. Glesbygdsmyndigheten har tilldelats sekretariatsfunktionen för 5b-regionen Skärgården samt vissa samordningsfunktioner för övriga 5b-regioner. Regeringen beräknar vissa medel för detta under anslaget.
Av anslaget avser 3 miljoner kronor myndighetens fortsatta medverkan i ett utvecklingsarbete kring marknadsföringsfrågornas betydelse för landsbygdsutvecklingen inom Arbetsgruppen lantbruk och samhälle (ALA-gruppen) vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Utskottets bedömning
Vad som anförts och föreslagits i propositionen under denna anslagspunkt lämnar utskottet utan erinran. Utskottet föreslår att riksdagen till anslaget anvisar det belopp som regeringen har begärt.
C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
Propositionen (s. 61)
1993/94 Utgift 5 586 140 Reservation 1 306 170 1994/95 Anslag 6 500 000 1995/96 Prop. 12 075 000 varav 8 050 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Från anslaget betalas utgifterna för den verksamhet som Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) bedriver.
ERU har till uppgift att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga för olika intressenter.
Sveriges medlemskap i EU innebär en rad nya förutsättningar för såväl den regionala utvecklingen i stort som för den regionala politiken. Enligt regeringen är det en viktig uppgift att forskningsmässigt följa upp och analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv.
Regeringen anser mot denna bakgrund att ERU:s forskningsprogram bör kompletteras med forskning om konsekvenserna av ett EU-medlemskap i regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Regeringen beräknar vissa ytterligare medel för detta.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning vad avser behovet av forskning om konsekvenserna av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Arbetsmarknadsutskottet godtar regeringens anslagsberäkning och tillstyrker därmed förslaget om medelsanvisning till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU).
C 9 Lokaliseringslån
Propositionen (s. 62--63)
1993/94 Utgift -67 965 050 Reservation 554 692 390* 1994/95 Anslag 1 000 1995/96 Prop. 1 000 varav 1 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
*De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till 437 miljoner kronor.
Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som kan beviljas av länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen.
Räntor, avbetalningar och andra återbetalningar på lånen återförs till anslaget.
Regeringen förväntar sig att en högre investeringsvilja i näringslivet skall medföra ökad efterfrågan på lokaliseringslån som kan vara ett alternativ till lokaliseringsbidrag, vilket sammantaget kommer att innebära mindre utgifter för staten.
Några ytterligare medel behöver dock inte anvisas för nästa budgetår, utan anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp.
Till lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 (18 månader) bör enligt regeringen anvisas ett formellt belopp på 1 000 kr.
Utskottets bedömning
I enlighet med regeringens förslag i propositionen under punkt C 9 bör riksdagen anvisa ett reservationsanslag med ett formellt belopp på 1 000 kr.
C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden
Propositionen (s. 63)
Nytt anslag (prop.) 338 000 000 varav 225 333 000 beräknat för juli 1995--juni 1996
Över detta anslag kommer utbetalningar från EG:s regionalfond att redovisas. Programperioden för strukturfonderna löper för Sveriges del mellan åren 1995 och 1999. Utbetalningarna från detta anslag kommer successivt att öka från år 1996 för att trappas ned i slutet av perioden. De sista utbetalningarna för programperioden beräknas ske under år 2001.
Regeringen kommer att överlämna förslag till program för de olika målområdena till EG-kommissionen som väntas fatta beslut om dessa under hösten. Innan kommissionen fattat sina beslut råder osäkerhet om tiden för utbetalningarna.
Utskottets bedömning
Utbetalningarna från anslaget C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden kommer att verkställas sedan de programförslag regeringen överlämnat till EG-kommissionen godkänts. Utbetalningarna från EG:s regionalfond till den svenska statsbudgeten kommer att ske i delposter och till viss del i förskott. När den första utbetalningen verkställs är ännu inte fastlagt. Storleken på utbetalningarna är inte i dagsläget fastställd. De utbetalade medlen förs i enlighet med principerna om bruttobudgetering upp på intäktssidan i statsbudgeten. Då det inte är fråga om en förstärkning av statsbudgeten har regeringen på anslaget C 10 fört upp en beräknad utgiftspost.
Utskottet accepterar regeringens budgetavvägning i fråga om medelstilldelningen till Europeiska regionala utvecklingsfonden. I denna del föreslår utskottet att riksdagen anvisar det anslagsbelopp som regeringen har föreslagit.
Åtgärder i län och regioner
Utskottet kommer i det följande att behandla de motionsyrkanden som rör förslag till åtgärder i län och regioner. Vissa av motionsyrkandena liknar dem som utskottet vid tidigare tillfällen behandlat och som avslagits av riksdagen.
De yrkanden som motionärerna framställer handlar om att i olika delar av landet bl.a. satsa på infrastruktur, sysselsättningsbefrämjande åtgärder och utbildning. I ett flertal av motionerna framställs yrkanden om behovet av regionala utvecklingsmedel.
Den svåra arbetsmarknadssituationen i landet påtalas av flertalet motionärer.
För överskådlighetens skull redovisas motionsyrkandena i form av en sammanställning länsvis av de olika slags åtgärder som föreslås. Sist i sammanställningen tas de motioner upp som rör Stockholmsregionen, skärgårdsfrågor och storstäder.
_______________________________________________________________
Region/län Motion Åtgärder _______________________________________________________________
Norrbottens län A445 av Siv Holma (v) Yrk. 2. Satsningar på infrastruktur i Norrbottens län där man särskilt beaktar kvinnors möjlighet till utbildning, liv och arbete
A465 av Monica Öhman Behovet av att Norr- m.fl. (s) botten ges er- forderliga förut- sättningar för regional utveck- ling
Jämtlands län A42 av Erik Arthur Eger- Jämtlands län utses värn m.fl. (c, s) till försökslän av- seende regionalpoli- tiskt utvecklingsar- bete
A419 av Ola Sundell (m) Om uppförande och finansiering av ett teknik- och företa- garhus i Östersund
Västernorrlands A424 av Sigge Godin (fp) Yrk. 1. Västernorr- län lands utomordentligt svåra läge
Yrk. 2. Behov av in- satser för ett mer differentierat nä- ringsliv i Väster- norrland
Yrk. 3. Tillsättande av en Västernorr- landsdelegation
A444 av andre vice talman Yrk. 1. Västernorr- Görel Thurdin (c) lands läns utsatta läge
A470 av Sven Lundberg Yrk. 2. Utnyttjande m.fl. (s) av utbildningsin- stitutionerna och riktade utbildnings- insatser för kvinnor
Yrk. 7. Samhällets ansvar för utveck- lingen av Ånge kommun
Värmlands län A37 av Bo Finnkvist Yrk. 3. Behovet av m.fl. (s) regionala utveck- lingsmedel i Värm- lands län
A428 av Lisbeth Staaf- Sysselsättnings- Igelström m.fl. (s) befrämjande åtgärder i Värmland
A429 av Helena Frisk (s) Statens särskilda ansvar för orter där försvarsindu- strin är dominerande (Karlskoga)
A433 av Isa Halvarsson Politik för en m.fl. (fp, m, c) bättre arbetsmarknad i Värmland
A464 av Kjell Ericsson Beslut om medels- (c) tilldelning för re- gional utveckling som inte understiger innevarande års an- slag
Stockholms län A411 av Inger Koch och Yrk. 1. Bättre vill- Margareta E Nordenvall kor för småföre- (m) tagandet i Stockholmsområdet
Södermanlands A417 av Anita Persson Arbetsmarknaden i län m.fl. (s) Södermanland
A427 av Anita Persson Regionalpolitiska m.fl. (s) åtgärder i Söder- manland
A455 av Ingrid Skeppstedt Behovet av medel för (c) tillväxtfrämjande åtgärder för regio- nal utveckling i Sörmland
Östergötlands A413 av Dan Ericsson Yrk. 1. Genom omför- län (kds) delning mellan länen där projekt som Tillskottet i Öster- götland inte före- kommer tillföra pro- jektet medel för fortsatt verksamhet
Yrk. 3. Utse Östergötland som pilotregion för arbete med samord- nade statliga stöd- insatser för små företag
A415 av Dan Ericsson Yrk. 6. Tillsätt en (kds) särskild utveck- lingskommitté för Östergötland
Jönköpings län A458 av Åke Gustavsson Sysselsättningsför- m.fl. (s) hållandena i Jön- köpings län
Kalmar län A409 av Sivert Carlsson Behovet av priorite- och Agne Hansson (c) rade åtgärder för att öka sysselsätt- ningen och minska arbetslösheten i Kalmar län
A425 av Bengt Kronblad Behovet av syssel- m.fl. (s) sättning, projekt och utvecklingsin- satser för Kalmar län (bl.a. genom in- rättande av ett industri- och ut- vecklingscenter)
Gotlands län A457 av Agne Hansson (c) Yrk. 1. Gotlands särskilda utveck- lingsbetingelser måste fortlöpande beaktas
Yrk. 2. Sysselsätt- nings- och utveck- lingsfrämjande åt- gärder för Gotland
Västsverige A451 av Lars Bäckström Yrk. 1. Inrättande (v) av en regional fond för Fyrstadsregionen
Yrk. 2. Finansiering av en Fyrstadsfond genom de nationella medel som krävs för att möjliggöra sats- ningar inom ramen för det föreslagna mål 2-stödet från EU
Yrk. 3. Finansiering av en Fyrstadsfond genom disponering av medel från Trygg- hetsfonden
A453 av Nils-Erik Behovet av arbets- Söderqvist m.fl. (s) marknadspolitiska satsningar i Fyr- stadsregionen
Skaraborgs län A412 i motsv. del Förslag till åt- av Ulla-Britt gärder för Karlsborg Hagström (kds)
Hallands län A461 av Rolf Kenneryd (c) Behovet av inom- regionala insatser i Halland
Blekinge län A432 av Sivert Carlsson Behovet av regiona- och Agne Hansson (c) la och arbetsmark- nadsmässiga sats- ningar i Blekinge län
Skånelänen A253 av Birthe Sörestedt Yrk. 1. Åtgärder m.fl. (s) för att främja ar- bete och utbild- ning för kvinnor i Skåne
Yrk. 2. Resurser till regionala re- surscentra i Skåne
Malmöhus län A39 av Lars-Erik Lövdén Regionalpolitiska m.fl. (s) insatser i Malmö- området
Kristianstads A450 av Bo Lundgren och Större tilldelning län Wiggo Komstedt (m) av anslag för regio- nala utvecklingsin- satser till Kristianstads län
Stockholms- A441 av Ingemar Josefsson Yrk. 1. Närings- regionen m.fl. (s) och arbetsmarknads- utveckling i Stock- holmsregionen
Skärgårdsfrågor A436 av Margareta E Yrk. 1. Förbätt- Nordenvall och Inger ringar av den bo- Koch (m) fasta skärgårdsbe- folkningens villkor (t.ex. lokaliser- ingsstöd för nyföre- tagande, basservice av post, tele och kommunikationer)
A438 av Roland Larsson Åtgärder för en le- m.fl. (c) vande skärgård (t.ex. transportstöd)
A472 av Karin Pilsäter Yrk. 2. Vikten av och Conny Sandholm (fp) satsningar på modern kommunikationstekno- logi i skärgården
Storstäder A452 av Lars-Erik Lövdén Åtgärder i stor- m.fl. (s) städerna _______________________________________________________________
Utskottets bedömning
I sin tidigare framställning har utskottet konstaterat att de grundläggande målen för regionalpolitiken är uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet. Utskottet har vidare anfört att till grund för en förnyad samhällsplanering bör ligga lokala genomarbetade utvecklingsplaner. I enlighet med lokala och regionala önskemål kommer statens resurser att på ett flexibelt sätt integreras. Utarbetandet av strukturfondsprogrammen bör ske i bred medverkan och med inflytande från samhällsmedborgarna och andra intressenter i resp. region.
Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:AU13 (rskr. 366) redovisat sin uppfattning att det i första hand är de regionala instanserna som skall bedöma vilka krav på insatser som man skall tillmötesgå. I samma betänkande hänvisade utskottet till sin principiella uppfattning att det är inom de möjligheter som anförtrotts de regionala organen samt i förekommande fall NUTEK och Glesbygdsmyndigheten som man får pröva de åtgärder och insatser som begärs för olika delar av landet. Utskottet har i avsnittet Mål och riktlinjer för regionalpolitiken anslutit sig till regeringens bedömning att regionalpolitiska resurser bör koncentreras till de mest utsatta regionerna. Vidare instämmer utskottet i det nödvändiga i en översyn av de regionalpolitiska företagsstöden.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A37 (s), A39 (s), A42 (c, s), A253 (s), A409 (c), A411 (m), A412 (kds), A413 (kds), A415 (kds), A417 (s), A419 (m), A424 (fp), A425 (s), A427 (s), A428 (s), A429 (s), A432 (c), A433 (fp, m, c), A436 (m), A438 (c), A441 (s), A444 (c), A445 (v), A450 (m), A451 (v), A452 (s), A453 (s), A455 (c), A457 (c), A458 (s), A461 (c), A464 (c), A465 (s), A470 (s) och A472 (fp) i förekommande fall och i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1994/95:A38 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A41 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A49 yrkandena 1 och 12, 1994/95:A287 yrkande 31, 1994/95:A405 yrkande 1, 1994/95:A442 yrkande 1, 1994/95:A447 yrkande 1, 1994/95:A448 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A449, 1994/95:A466 yrkandena 2, 3 och 13 samt 1994/95:A469 yrkandena 1, 2 och 6 godkänner vad som förordas i propositionen om målen för regionalpolitiken (avsnitt 5), res. 1 (m)
2. beträffande en alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet att riksdagen avslår motion 1994/95:A38 yrkande 3, res. 2 (v)
3. beträffande påverkan av EU:s ambitioner och stöd att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A448 yrkande 2 och 1994/95:K224 yrkandena 21 och 22, res. 3 (kds)
Regional utveckling och samhällssektorer
4. beträffande regionala konsekvenser av bolagiseringar och avregleringar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A405 yrkande 7 och 1994/95:A456,
5. beträffande konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv att riksdagen avslår motion 1994/95:A445 yrkande 1,
6. beträffande kvinnorna i regionalpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A48 yrkande 1, 1994/95:A49 yrkande 11, 1994/95:A405 yrkande 9 och 1994/95:A448 yrkande 8, res. 4 (m)
7. beträffande resurscentrum för kvinnor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A228, 1994/95:A258 yrkande 6 och 1994/95:A807 yrkande 7,
8. beträffande arbete och kompetensutveckling att riksdagen avslår motion 1994/95:A246,
9. beträffande kunskaps- och kompetensutveckling att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A41 yrkande 2 och 1994/95:A49 yrkandena 10 och 16, res. 5 (m)
10. beträffande infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och utveckling att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 9 och 1994/95:A434 yrkande 3, res. 6 (m)
11. beträffande lokal förankring att riksdagen avslår motion 1994/95:A469 yrkande 5,
12. beträffande regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i skogslänen att riksdagen avslår motion 1994/95:A408,
13. beträffande integrering av sjöfart, luftfart och informationsteknik med landtransportsystemet att riksdagen avslår motion 1994/95:A31 yrkande 2,
14. beträffande tillgång till informationsteknik att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 5,
15. beträffande utveckling av telekommunikationer i glesbygden att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A48 yrkandena 5 och 6 samt 1994/95:A405 yrkande 6, res. 7 (mp)
16. beträffande små företag och informationsteknik att riksdagen avslår motion 1994/95:A434 yrkande 1,
17. beträffande beaktande av den regionala utvecklingen att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 10,
18. beträffande kommunalt näringslivsbidrag att riksdagen avslår motion 1994/95:A48 yrkandena 3 och 4, res. 8 (mp)
19. beträffande riskkapital att riksdagen avslår motion 1994/95:A446 yrkande 7,
20. beträffande närings- och utbildningspolitik att riksdagen avslår motion 1994/95:A434 yrkande 2,
21. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktionen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 9, 1994/95:A405 yrkande 2, 1994/95:A435, 1994/95:A439 och 1994/95:A448 yrkande 7, res. 9 (v, kds)
22. beträffande turistnäringen att riksdagen avslår motion 1994/95:A407,
23. beträffande kulturområdet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A41 yrkande 3, 1994/95:A440 samt 1994/95:A446 yrkandena 3 och 4,
24. beträffande villkor för tillväxt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 4 och 1994/95:A49 yrkande 3, res. 10 (m)
25. beträffande sambandet mellan regional utveckling och övrig samhällsplanering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A38 yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 18, 1994/95:A404 yrkande 3, 1994/95:A415 yrkandena 3 och 5, 1994/95:A448 yrkande 3 och 1994/95:Kr610 yrkande 2, res. 11 (v)
26. beträffande Riksdagens revisorers förslag angående regionala utvecklingsinsatser att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2, res. 12 (m)
27. beträffande inriktningen av strukturfondsprojekten att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 13, 1994/95:A405 yrkande 12 och 1994/95:A466 yrkande 1, res. 13 (m)
28. beträffande ambitionsnivån för de samlade regionalpolitiska insatserna att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A403, 1994/95:A405 yrkande 13 och 1994/95:Jo241 yrkandena 5 och 6,
29. beträffande arbetet med strukturfondsprojekten att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A418, 1994/95:A422, 1994/95:A460 och 1994/95:A471 yrkande 2,
30. beträffande justeringar av områdesavgränsningen för målen 2 och 5b att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A401, 1994/95:A406, 1994/95:A424 yrkande 4, 1994/95:A426, 1994/95:A454, 1994/95:A459, 1994/95:A462, 1994/95:A468 yrkande 2 och 1994/95:A472 yrkande 9,
31. beträffande gemenskapsinitiativen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A420, 1994/95:A463, 1994/95:A601 och 1994/95:K630 yrkande 3,
Företagsinriktade åtgärder
32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38 yrkande 6, 1994/95:A41 yrkande 5, 1994/95:A49 yrkandena 4 och 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena 4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7, 1994/95:Fi31 yrkande 19 och 1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7, res. 14 (m) res. 15 (fp)
33. beträffande stödberättigad verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A35, 1994/95:A36 och 1994/95:A47,
34. beträffande principer för stödområdena att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 2 och 1994/95:A466 yrkandena 4--6,
35. beträffande skärgårdarna från stödområdessynpunkt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A404 yrkande 1, 1994/95:A436 yrkande 2, 1994/95:A467 yrkande 8 och 1994/95:A471 yrkande 1,
36. beträffande ändringar i stödområdesinplaceringen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A34, 1994/95:A37 yrkande 1, 1994/95:A40, 1994/95:A43, 1994/95:A44, 1994/95:A45, 1994/95:A46, 1994/95:A402, 1994/95:A412 i motsvarande del, 1994/95:A430, 1994/95:A431, 1994/95:A437, 1994/95:A443 yrkande 1 och 1994/95:A470 yrkande 6 i motsvarande del,
37. beträffande lokaliseringsstöd att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 6 i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om lokaliseringsstöd (avsnitt 9.2.1), res. 16 (m)
38. beträffande utvecklingsbidrag att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 6 i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om utvecklingsbidrag (avsnitt 9.2.2), res. 17 (m)
39. beträffande snabbare utbetalning av sysselsättningsbidraget att riksdagen avslår motion 1994/95:A466 yrkande 8,
40. beträffande utebliven höjning av sysselsättningsbidraget att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om sysselsättningsbidrag (avsnitt 9.2.3),
41. beträffande systemet med nedsättning av socialavgifter att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A37 yrkande 2, 1994/95:A48 yrkande 2, 1994/95:A49 yrkande 7 och 1994/95:A410, res. 18 (m)
42. beträffande gränsjustering av området för nedsatta socialavgifter med hänsyn till EG att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
dels godkänner vad i propositionen förordas om nedsatta socialavgifter (avsnitt 9.3.1),
43. beträffande reglerna för transportstöd att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A31 yrkande 1, 1994/95:A49 yrkande 8 i motsvarande del, 1994/95:A466 yrkande 9 och 1994/95:A470 yrkande 6 i motsvarande del, res. 19 (m)
44. beträffande anpassning till EG:s definition att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om transportstöd i motsvarande del (avsnitt 9.3.2),
45. beträffande regeringens uppgift att besluta att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A49 yrkande 8 i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om transportstöd i motsvarande del (avsnitt 9.3.2), res. 20 (m)
46. beträffande Norrlandsfonden och kvinnors företagande att riksdagen avslår motion 1994/95:A49 yrkande 14,
47. beträffande Norrlandsfondens finansiering att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del godkänner vad i propositionen förordas om Norrlandsfondens finansiering m.m. (avsnitt 9.4),
48. beträffande storstadsregioner och utlokalisering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A414, 1994/95:A416 yrkande 1, 1994/95:A423, 1994/95:A467 yrkande 6 och 1994/95:A470 yrkande 8,
Anslagsfrågor
49. beträffande den totala anslagsramen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A49 yrkande 15, 1994/95:A281 yrkande 23, 1994/95:A405 yrkande 3, 1994/95:A442 yrkande 2, 1994/95:A447 yrkande 3, 1994/95:A448 yrkande 9 och 1994/95:Fi212 yrkande 36, res. 21 (m)
50. beträffande småföretagsstödets finansiering att riksdagen avslår motion 1994/95:A38 yrkande 5, res. 22 (v)
51. beträffande hanteringen av anslagsreservationer att riksdagen avslår motion 1994/95:A405 yrkande 4,
52. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 450 000 000 kr,
53. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:A444 yrkande 2 till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 988 625 000 kr,
54. beträffande länsanslagets fördelning till länen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A33 och 1994/95:Jo241 yrkande 7,
55. beträffande kreditgarantier för företag på landsbygden m.m. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,
dels till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
56. beträffande anslag till ersättning för nedsättning av socialavgifter att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr,
57. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300 000 000 kr,
58. beträffande anslag till transportstöd att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Transportstöd för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 430 000 000 kr,
59. beträffande anslag till Glesbygdsverket att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 30 930 000 kr,
60. beträffande anslag till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr,
61. beträffande anslag till lokaliseringslån att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
62. beträffande anslag till Europeiska regionala utvecklingsfonden att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret 1995/96 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr,
63. beträffande åtgärder i län och regioner att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A37 yrkande 3, 1994/95:A39, 1994/95:A42, 1994/95:A253, 1994/95:A409, 1994/95:A411 yrkande 1, 1994/95:A412 i motsvarande del, 1994/95:A413 yrkandena 1 och 3, 1994/95:A415 yrkande 6, 1994/95:A417, 1994/95:A419, 1994/95:A424 yrkandena 1--3, 1994/95:A425, 1994/95:A427, 1994/95:A428, 1994/95:A429, 1994/95:A432, 1994/95:A433, 1994/95:A436 yrkande 1, 1994/95:A438, 1994/95:A441 yrkande 1, 1994/95:A444 yrkande 1, 1994/95:A445 yrkande 2, 1994/95:A450, 1994/95:A451, 1994/95:A452, 1994/95:A453, 1994/95:A455, 1994/95:A457, 1994/95:A458, 1994/95:A461, 1994/95:A464, 1994/95:A465, 1994/95:A470 yrkandena 2 och 7 samt 1994/95:A472 yrkande 2.
Stockholm den 30 maj 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Sten Östlund (s), Berit Andnor (s), Martin Nilsson (s), Kent Olsson (m), Per Erik Granström (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Dan Ericsson (kds), Anna Åkerhielm (m), Lennart Rohdin (fp) och Bertil Borglund (mp).
Reservationer
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "upptagna motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Den hittills förda politiken är enligt utskottets mening inte effektiv. Enligt utskottets bestämda mening bör mängden selektiva statliga företagsstöd kraftigt begränsas. En modern regionalpolitik bör utgå från att främja villkor som gör att människor och företag av egen kraft och efter egen bedömning kan utvecklas. Snarare än stödinsatser är det andra faktorer, inte minst informationstekniken, som nu i grunden förändrar villkoren för samhällsutvecklingen, även i regionerna.
Utskottet vill i detta sammanhang uttala sin tillfredsställelse över att målet om en uthållig tillväxt betonas särskilt av regeringen. I detta ligger att växtkraften i hela landet skall tillvaratas.
Detta innebär att en avveckling av de regionalpolitiska selektiva företagsstöden nu bör inledas. Avvecklingen bör ske på ett sätt som inte drastiskt ändrar spelreglerna för företagen. I stället för selektiva företagsstöd bör en kunskapssatsning, framför allt inriktad på norra Sveriges inland, genomföras för att bl.a. främja företagsetableringar.
Omvälvande förändringar som måste tas hänsyn till är bl.a. företagens ökande rörlighet, vilken medför att företagen söker sig dit kompetensen finns. En annan förändringsfaktor som påverkar förutsättningarna för företagande i hela landet är Sveriges medlemskap i EU.
Enligt utskottets uppfattning är en satsning på utbildning och kompetensutveckling av avgörande betydelse för landets framtid. Det gamla industrisamhället övergår successivt i ett flexibelt, mångsidigt och decentraliserat kunskapssamhälle. Den tekniska utvecklingen medför att såväl studier som kompetenshöjning kan ske på distans.
Enligt utskottet är propositionens uppfattning om rättvisa i regionalpolitiken -- dvs. att människor i olika delar av landet skall ha en likvärdig standard -- inte realistisk; utskottet vill hävda att det är ofrånkomligt att olika regioner med olika förutsättningar kommer att ha olikartade förhållanden.
Målet för den regionala politiken bör därför vara att ge förutsättningar för olika regioners och människors möjlighet till utveckling och därigenom bidra till nationell tillväxt. De statliga insatserna bör koncentreras till de mest utsatta regionerna. Vidare vill utskottet i likhet med motion A49 (m) uttala att landsbygden är rik på resurser som den själv måste ges möjligheter att utveckla.
Utskottet ställer sig således bakom motion A49 (m) i aktuella delar. I den mån övriga behandlade motionsyrkanden inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande avstyrker utskottet dessa. Regeringens förslag i motsvarande del avstyrks av utskottet. Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkandena 1 och 12 samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna 1994/95:A38 yrkandena 1 och 2, 1994/95:A41 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A287 yrkande 31, 1994/95:A405 yrkande 1, 1994/95:A442 yrkande 1, 1994/95:A447 yrkande 1, 1994/95:A448 yrkandena 1 och 4, 1994/95:A449, 1994/95:A466 yrkandena 2, 3 och 13 samt 1994/95:A469 yrkandena 1, 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. En alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet (mom. 2)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motion A38 (v) att helt nya villkor råder i och med EU-medlemskapet. Marknadskrafterna och EU:s konvergensvillkor hotar en balanserad regional utveckling. Medlemsavgiften utgör en stor belastning på statsbudgeten. EU:s byråkrati sätter nya gränser. Utskottet ifrågasätter den positiva tolkning av de regionalpolitiska konsekvenserna som regeringen framför i propositionen. Även om utskottet ser positivt på utnyttjandet av strukturfondsmedlen är alltför mycket oklart angående programmens utformning och den nationella medfinansieringen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A38 (v) i denna del bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Påverkan av EU:s ambitioner och stöd (mom. 3)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen börjar med "Frågor hur" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion A448 (kds) att en målsättning för Sverige såsom ett EU-land bör vara att påverka utformningen av de regionalpolitiska stöden så att de fyller samma funktion bland EU-länderna som utskottet menar att stöden bör ha i Sverige, nämligen att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och god miljö.
Utskottet instämmer vidare med uppfattningen motion K224 (kds) att den linje som bör drivas i EU är att medverka till att skapa en sådan social dimension som ger människan och familjen friheten att välja så att socialt ansvar och personlig utveckling kan förenas. Det ekonomiska framåtskridandet bör gå hand i hand med utvecklingen av en mänsklig och social infrastruktur.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A448 och K224 i aktuella delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande påverkan av EU:s ambitioner och stöd att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A448 yrkande 2 och 1994/95:K224 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kvinnorna i regionalpolitiken (mom. 6)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Kvinnornas roll börjar med "Regeringens uppfattning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Regeringen framhåller i propositionen vikten av att kvinnorna uppmärksammas i regionalpolitiken. Trots denna insikt saknar den regionalpolitiska propositionen, enligt utskottets mening, alla ansatser till nytänkande.
Utskottet anser att de offentliga monopolen bör brytas upp så att kvinnor i lika hög grad som män kan finna alternativa arbetsgivare. För många kvinnor i glesbygden utgör turismen och närliggande servicegrenar branscher med goda möjligheter till tillväxt, sysselsättning och småföretagsamhet. Att utveckla kvinnors kunskap och ta till vara deras engagemang inom dessa sektorer anser utskottet vara några av de åtgärder som krävs, bl.a. för att möta neddragningen inom den offentliga sektorn.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A49 (m) i berörd del bör ges regeringen till känna. Motionerna A405 (c) och A448 (kds) får med det anförda anses till viss del tillgodosedda i berörda delar. Motion A48 (mp) har annan inriktning och avstyrks i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kvinnorna i regionalpolitiken att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkande 11, 1994/95:A405 yrkande 9 och 1994/95:A448 yrkande 8 samt med avslag på motion 1994/95:A48 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Utbildning och forskning börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns starka skäl för att ersätta betydande delar av dagens regionalpolitik med en målmedveten satsning på kunskap. I stället för selektiva företagsstöd bör, enligt utskottets mening, en kunskapssatsning genomföras. Framför allt bör denna vara inriktad på norra Sveriges inland i syfte att höja dessa områdens allmänna attraktionskraft för bl.a. företagsetableringar.
Den insats för kunskap som utskottet förordar, bör byggas upp från grundskolan till och med den högre utbildningen. Inslag av vidareutbildning och kunskapsspridning inom högteknologiska områden från universitet och högskolor till företag bör finnas.
Syftet med den speciella kunskapsinsatsen bör enligt utskottet vara att erbjuda fullgoda utbildningsmöjligheter också på mindre orter. Insatsen skall vara långsiktig och bedrivas i nära samverkan och med finansiellt engagemang av berörda kommuner. Den skall byggas upp gradvis över en period av tre till fem år. Speciellt bör företag verksamma inom det område som kunskapsinsatsen avser engageras särskilt.
De statliga resurstillskotten skall ses som en stimulans till flera att bidra. En samordning från EU:s strukturfonder bör ske. Utskottet föreslår att kunskapsinsatsen utformas på följande sätt:
--Kunskapsinsatsen skall omfatta grundskolans högstadium, gymnasiet, den högre utbildningen samt vidareutbildning av vuxna inom teknik, naturvetenskap, språk och företagsekonomi.
--Ansvaret för kunskapsinsatsen bör läggas på en organsiation som har det fulla ansvaret för innehåll och kvalitet. I första hand bör Umeå universitet, Högskolan i Luleå och Mitthögskolan samverka. Den organisation som utskottet förordar bör tilldelas 100 miljoner kronor för kommande budgetår. Under de därefter följande budgetåren bör en uppbyggnad ske till i första hand 300 miljoner kronor.
--Distansundervisning med utnyttjande av den modernaste informationstekniken bör utgöra grunden för förmedlandet av kunskapsinsatserna.
--En avstämning bör göras efter tre år av de möjligheter kunskapsinsatsen öppnat.
Utskottet vill betona att informationsteknikens möjligheter är en vital del av insatsen för att erbjuda kunskap som för många tidigare varit svår eller omöjlig att nå.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A49 (m) i berörda delar. Övrigt motionsyrkande avstyrks i den mån det inte tillgodoses av utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande kunskaps- och kompetensutveckling att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkandena 10 och 16 samt med avslag på motion 1994/95:A41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och utveckling (mom. 10)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Kommunikationer och transporter börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna i motion A49 (m) att genom goda transport- och kommunikationsmöjligheter ges förutsättningar för tillväxt och regional utveckling i hela landet. Det är enligt utskottets mening viktigt att insatser görs för att förbättra näringslivets förutsättningar i de ytstora regionerna genom att bl.a. öka bärigheten av vägarna.
Vidare påpekar utskottet att järnvägsnätet och den fortsatta utbyggnaden av snabbtåg underlättar godstransporter och gör det möjligt att binda samman lokala marknader, varvid två viktiga komponenter för regional utveckling tillgodoses. Utskottet förordar att konkurrens möjliggörs på järnvägsnätet.
Vad utskottet med anledning av motion A49 (m) i här aktuell del anfört bör ges regeringen till känna. Förslaget i motion A434 (c, m, fp, kds) i berörd del får anses tillgodosett med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och utveckling att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkande 9 och 1994/95:A434 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Utveckling av telekommunikationer i glesbygden (mom. 15)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken IT och nätverk börjar med "Motion A405 (yrk. 6)" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet vill i likhet med förslagen i motion A48 (yrk. 5, 6) föreslå att resurser satsas för att skynda på utvecklingen av bättre telekommunikationer i glesbygden och stödområdet. Det är enligt utskottet mycket viktiga insatser för att glesbygden skall ha möjlighet att konkurrera på lika villkor om de nya arbeten som skapas inom tjänstesektorn.
Det sagda innebär att utskottet vill anslå 500 miljoner kronor för att i samarbete med teleföretagen kraftigt påskynda utbyggnaden av ett modernt telenät i glesbygden.
Utskottet tillstyrker således bifall till motion A48 (mp) i motsvarande delar. Motion A405 (c) i berörd del får anses tillgodosedd med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande utveckling av telekommunikationer i glesbygden att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A48 yrkandena 5 och 6 samt med anledning av motion 1994/95:A405 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Kommunalt näringslivsbidrag (mom. 18)
Bertil Borglund (mp) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Näringslivsfrågor börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att många kommuner inom stödområdet, trots krympande budgetar, använder betydande resurser för att underlätta nyföretagande och företagsetableringar. Det är, som utskottet ser det, viktiga insatser som ofta är nödvändiga komplement för att uppnå de regionalpolitiska målen. Ofta måste dock kommunerna på grund av de nedskärningar som skett inom den offentliga sektorn välja mellan omsorg, skola och näringslivsinsatser. Enligt utskottets mening bör därför ett särskilt bidrag till kommuner inom stödområdet inrättas för att utveckla ett långsiktigt och mer diversifierat näringsliv.
Bidraget för kommunala näringslivsinsatser bör enligt utskottet kompletteras med en kommunal plan över hur man vill utveckla ett långsiktigt uthålligt och mer diversifierat näringsliv och vilka insatser som bedöms nödvändiga för att uppnå detta mål.
Bidraget skall utgå till kommuner inom de s.k. mål 2- och mål 6-områdena. Utskottet vill avsätta 1 000 miljoner kronor för kommunala näringslivsinsatser under budgetåret 1995/96.
Vad utskottet med bifall till motion 1994/95:A48 (mp) i berörda delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande kommunalt näringslivsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A48 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21)
Hans Andersson (v) och Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Energifrågor börjar med "Med anledning" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det sedan flera år framförda förslaget om återföring av resurser från vattenkraftsproduktionen till de producerande länen nu genomförs. De återförda medlen bör användas till bl.a. samhällsinvesteringar. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet anfört. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A38 (v), A405 (c), A435 (s), A439 (c) och A448 (kds) i förekommande fall i berörda delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande avgifter för vattenkraftsproduktionen att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A38 yrkande 9, 1994/95:A405 yrkande 2, 1994/95:A435, 1994/95:A439 och 1994/95:A448 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Villkor för tillväxt (mom. 24)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Strategi, program och projektarbete börjar med "Med tanke" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A49 (m) att gynnsamma villkor för att driva företag är av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingskraften i en nation eller i en region. Regelverket skall vara överskådligt, skatterna får inte vara snedvridande eller högre än i vår omvärld, arbetsrätten måste utformas för framtidens behov. Budgetsanering och trovärdig ekonomisk politik ger lägre ränteläge och bättre förutsättningar för investeringar. Detta ger framtidstro för svenskt näringsliv.
I stället för att främja sunda företagsbetingelser söker regeringen inom regionalpolitiken att i någon mån kompensera vad en felaktig skatte- och näringspolitik orsakar. Stöden har ofta utformats så att de skall underlätta och locka till etablering i orter och regioner med svag utveckling av sysselsättningen. Utskottet ifrågasätter denna filosofi. Sofistikerade stödsystem och bidragsberoende kan aldrig utgöra grunden för livskraftigt företagande eller regioners utveckling.
Med hänvisning till vad som anförts ställer sig utskottet bakom motion A49 (m) i denna del. Motion A38 (v) avstyrks i motsvarande del. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande villkor för tillväxt att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 3 samt med avslag på motion 1994/95:A38 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Sambandet mellan regional utveckling och övrig samhällsplanering (mom. 25)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Strategi, program och projektarbete börjar med "Med anledning" och slutar med "(kds) i berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att Regionberedningen lagt förslag om att överföra det regionala utvecklingsansvaret till landstingen. Utskottet vill i likhet med motion A38 (v) framföra sin syn att den demokratiska förankringen är avgörande för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Utskottet förordar en organisationsform byggd på länsparlament med betydande resurser och ansvar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A38 (v) i denna del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande sambandet mellan regional utveckling och övrig samhällsplanering att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A38 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1994/95:A271 yrkande 18, 1994/95:A404 yrkande 3, 1994/95:A415 yrkandena 3 och 5, 1994/95:A448 yrkande 3 och 1994/95:Kr610 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Riksdagens revisorers förslag angående regionala utvecklingsinsatser (mom. 26)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Riksdagens revisorers förslag börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "utskottets uppfattning" bort ha följande lydelse:
I Riksdagens revisorers rapport 1993/94:12 Regionala utvecklingsinsatser görs många värdefulla iakttagelser. Uppslag till förändringar hur den regionala projektverksamheten skall fortgå och förbättras diskuteras och analyseras.
Utskottet anser att den avgivna rapporten och Riksdagens revisorers förslag kommer att utgöra ett värdefullt underlag för den fortsatta verksamheten med regional projektverksamhet.
Som utskottet inledningsvis har redovisat var det bl.a. på arbetsmarknadsutskottets initiativ som Riksdagens revisorer beslutade att granska det s.k. länsanslaget. Det måste enligt utskottets mening av bl.a. principiella skäl anföras mycket starka skäl mot kritik framförd av Riksdagens revisorer om kritiken skall kunna avvisas. Några argument av sådan styrka har utskottet inte kunnat finna. Utskottet delar därför Riksdagens revisorers uppfattning att vad de anfört om beslutsunderlag, budgetfrågor, bidragsflora och samfinansiering, huvudmål för projektverksamheten och styrning bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande Riksdagens revisorers förslag angående regionala utvecklingsinsatser att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Inriktningen av strukturfondsprojekten (mom. 27)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Strukturfondsprogram m.m. börjar med "Arbetet med" och slutar med "(m) i aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motion A49 (m) i att de projekt som Sverige nu kommer att delfinansiera tillsammans med EU bör ha den regionalpolitiska inriktning som utskottet i det föregående förordat, dvs. bort från stödfilosofin och mot utvecklingsinsatser för ökad kunskap och kompetens. Det är angeläget att strukturfonderna inte bidrar till att konservera en stödfilosofi i regional- och sysselsättningspolitiken, utan att fonderna används för omstrukturering av branscher och regioner med svag tillväxt och för en förstärkning av de nationella kunskapsinsatserna.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A49 (m) i denna del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande inriktningen av strukturfondsprojekten att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1994/95:A405 yrkande 12 och 1994/95:A466 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Allmänt börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Den utredning som utskottet förordar har knappast något att göra med den översyn som regeringen aviserar.
Bakgrunden är följande. Resultat från olika utredningar, bl.a. ESO 1995:14 Företagsstödet -- Vad kostar det egentligen?, visar att effekterna av statligt företagsstöd är svaga och att stöden riskerar att konservera näringsstrukturen. Även småföretagens egen organisation förordar att företagsstöden reduceras.
Den utredning som utskottet anser erforderlig bör därför utgå från målet att de selektiva företagsstöden på någon sikt bör avvecklas.
Med hänsyn till sambanden mellan olika typer av regionalpolitiska och arbetmarknadspolitiska stöd m.m. kan dock utredningen behöva gå utöver de selektiva regionalpolitiska företagsstöden. Det finns således enligt utskottets uppfattning ingenting som hindrar att även de generella stöden ses över i den förordade utredningen. De överväganden som bör göras beträffande samtliga kvarvarande stöd rör bl.a. effektivitetsfrågorna. Hur skall stöden utformas för att incitamentsstrukturen skall vara optimal? Vad finns för alternativa åtgärder på arbetsmarknaden eller på skatteområdet? Hur skall konkurrensneutraliteten kunna garanteras? Hur kan ny teknik och nya branscher främjas? Även stödens geografiska omfattning bör utredas i detta sammanhang.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A49 (m) och Fi31 (m) i aktuella delar bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A49 yrkandena 4 och 5 och 1994/95:Fi31 yrkande 19 samt med avslag på motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38 yrkande 6, 1994/95:A41 yrkande 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena 4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7 och 1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Allmänt börjar med "Med hänsyn" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de inledningsvis berörda förändringarna i samhället, kanske viktigast i detta sammanhang Sveriges EU-medlemskap, är det riktigt att nu göra en bred översyn av regionalpolitiken. Utskottet anser i likhet med motion A41 (fp) att denna uppgift kräver en parlamentarisk utredning. En grundfråga som måste ställas i samband med EU-medlemskapet är hur en framtida fördelning av de samlade resurserna (EU-resurserna och de nationella resurserna) skall göras.
Utredningsuppdraget bör i första hand omfatta frågan hur övergången till en mobiliseringspolitik kan åstadkommas. "Hur kan den enskilda människans förmåga till skapande tas till vara?" är en fråga som bör ställas. Utskottet instämmer med motion A41 i att regionalpolitiken bör kunna stödja och underlätta de lokala initiativen. Utgångspunkten är en politik för mänsklig växt. Utredningen bör betona förslag och åtgärder som förstärker tendenserna till decentralisering, nyetableringar, småföretag och lokal samverkan. Kommunikationer, utbildning, forskning och kultur är centrala områden.
Mångfalden av gränser genom de olika stödområdena i den nationella regionalpolitiken, transportstödzonerna, områdena för nedsatta socialavgifter, gränserna för EU:s olika målområden, EU:s "gleshetsområde", de av länsstyrelserna utpekade glesbygds- och landsbygdsområdena samt andra indelningar inom bl.a. jordbrukspolitiken anser utskottet utgöra ett nytt problem just genom mångfalden och lappverkseffekten. Denna fråga ingår naturligen i den förordade utredningen. Utskottet anser även att fenomenet med tillfälliga stödområden som varit "tillfälliga" under en lång rad år bör omfattas av utredningen.
Riksdagen bör således uppdra åt regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda hela regionalpolitiken.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A41 i aktuell del bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande översyn av de regionalpolitiska stöden att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A41 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1994/95:A32, 1994/95:A38 yrkande 6, 1994/95:A49 yrkandena 4 och 5, 1994/95:A421, 1994/95:A444 yrkandena 4 och 6, 1994/95:A466 yrkande 7, 1994/95:Fi31 yrkande 19 och 1994/95:Fi40 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Lokaliseringsstöd (mom. 37)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Lokaliseringsstöd börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att lokaliseringsstödet bör avvecklas på lite sikt finns det inte anledning att nu göra några förändringar i stödets utformning. Utskottet instämmer således i motion A49 (m) på denna punkt och avstyrker motsvarande förslag i propositionen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande lokaliseringsstöd att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 6 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Utvecklingsbidrag (mom. 38)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Utvecklingsbidrag börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att utvecklingsbidraget bör avvecklas på lite sikt finns det inte anledning att nu göra några förändringar i stödets utformning. Utskottet instämmer således i motion A49 (m) på denna punkt och avstyrker motsvarande förslag i propositionen. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande utvecklingsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 6 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Systemet med nedsättning av socialavgifter (mom. 41)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Nedsatta socialavgifter börjar med "Nedsatta socialavgifter" och slutar med "samt A410 (mp)" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att det finns utredningar som ifrågasätter effektiviteten i stödformen nedsättning av sociala avgifter anser utskottet i likhet med motion A49 (m) att den tidigare förordade utredningen naturligen också tar upp nedsatta socialavgifter. Nedsättning av de sociala avgifterna bör vara kvar som stödform tills en noggrann utvärdering har gjorts och effektiviteten prövats. Utskottet instämmer således med kravet i motion A49 (m). Övriga motionsyrkanden har en annan bakgrund och avisas av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande systemet med nedsättning av socialavgifter att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1994/95:A37 yrkande 2, 1994/95:A48 yrkande 2 och 1994/95:A410 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Reglerna för transportstöd (mom. 43)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Transportstöd börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "och A470 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att transportstödet som är ett generellt stöd bör kunna finnas kvar för att kompensera de geografiska avstånden. För små företag, framför allt i Norrbottens och Västerbottens inland, fyller stödet en viktig funktion. I den utredning som har diskuterats tidigare bör emellertid även transportstödet ingå. Inom ramen för denna utredning bör en noggrann utvärdering göras beträffande stödets effektivitet. Vidare bör överväganden göras beträffande den geografiska omfattningen, hur konkurrensneutraliteten skall kunna garanteras samt om stödet på ett bättre sätt skulle kunna främja ny verksamhet och nya branscher.
Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A49 (m) (yrk. 8 i motsvarande del). Övriga motioner avstyrks i den mån de inte blir tillgodosedda av utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande reglerna för transportstöd att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A49 yrkande 8 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1994/95:A31 yrkande 1, 1994/95:A466 yrkande 9 och 1994/95:A470 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Regeringens uppgift att besluta (mom. 45)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Transportstöd börjar med "Moderaterna tillbakavisar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motion A49 (m) understryka betydelsen av att riksdagen får möjlighet att bedöma omfattningen av transportstödet. Regeringen bör inte ensam besluta i denna fråga.
Vad utskottet anfört med bifall till motion A49 (m) (yrk. 8 i motsvarande del) och med avstyrkande av propositionen i motsvarande del bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. beträffande regeringens uppgift att besluta att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 8 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Den totala anslagsramen (mom. 49)
Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Anslagsfrågor börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "samt Fi212 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare konstaterat att de selektiva företagsstöden successivt bör avvecklas. Detta leder till att anslaget C 1 Lokaliseringsbidrag samt C 5 Sysselsättningsbidrag successivt kan minskas. Därutöver bör regeringen återkomma till riksdagen med besparingsförslag om 500 miljoner kronor (12 månader) avseende anslaget C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. senast år 1998. Utskottet räknar med att redan under budgetåret 1995/96 en samlad besparing om 350 miljoner kronor kan uppnås.
Utskottet tillstyrker således motion A49 i denna del, vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande den totala anslagsramen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A49 yrkande 15, med anledning av motion 1994/95:A281 yrkande 23 samt med avslag på motionerna 1994/95:A405 yrkande 3, 1994/95:A442 yrkande 2, 1994/95:A447 yrkande 3, 1994/95:A448 yrkande 9 och 1994/95:Fi212 yrkande 36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Småföretagsstödets finansiering (mom. 50)
Hans Andersson (v) anser
dels att den del av utskottets bedömning som under rubriken Anslagsfrågor börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A38 (v) att det tillfälliga småföretagsstödet, vilket visat sig vara en tillväxtbefrämjande åtgärd, bör finansieras från de regionalpolitiska medlen och inte -- såsom föreslagits i proposition 1994/95:218 -- från de arbetsmarknadspolitiska medlen. I första hand bör man reducera C 2-anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. samt C 4-anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter med 200 miljoner kronor var. Det är viktigt att medlen riktas till småföretagsutveckling i de regionalpolitiskt prioriterade områdena.
Utskottet tillstyrker således motion A38 (v) i denna del, vilket bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande småföretagsstödets finansiering att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A38 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden Särskilda yttr
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1)
Hans Andersson (v) anför:
Vänsterpartiet har ingen avgörande invändning mot regeringens kortfattade formulering av mål och riktlinjer för regionalpolitiken. Utskottets bedömning har delvis tagit tillvara ett flertal motionssynpunkter och innebär ett medvetande om att dagens förändringsprocess måste föranleda betydande förändringar av nuvarande regionalpolitik. Detta är bra och helt i enlighet med Vänsterpartiets motionskrav. Behovet av en brett förankrad parlamentarisk utredning borde dock ha understrukits.
Utskottet borde ännu starkare ha understrukit vikten av regionalpolitiska värderingar av alla politiska insatser. Vänsterpartiet har pekat på den negativa befolkningsutvecklingen i regionalpolitiska stödområden. Detta är en oacceptabel utveckling. Därför måste nedskärningarna inom stat och kommunsektorn liksom inom socialförsäkringssektorn ses i ett regionalpolitiskt perspektiv. På samma sätt måste beslut inom statliga myndigheter ta vederbörlig hänsyn till regional utveckling. I dessa sammanhang sviks nu ofta de regionalpolitiska målen.
Utskottet borde i likhet med Vänsterpartiets motion tydligare ha markerat behovet av att göra regionerna mer oberoende och mindre sårbara samt att förstärka den regionala demokratin.
Det finns också skäl att ännu tydligare lyfta fram det utvecklingsinriktade inslaget i politiken och medvetet ta sig bort från det passiva bidragsberoendet i dagens regionalpolitik som riskerar att konservera gamla strukturer.
Vänsterpartiet har pläderat för regionala fonder som ger finansiella resurser för det regionala näringslivets utveckling och för att regioners naturresurser kan nyttjas med bättre utbyte. På så sätt kan det demokratiska underifrånperspektivet och den regionala självtilliten ges ett materiellt innehåll. Vi har kvar denna inställning men vill nu avvakta erfarenheterna av arbetet med strukturfondsmedlen innan ytterligare konkreta förslag läggs fram.
2. Arbete och kompetensutveckling (mom. 8)
Hans Andersson (v) anför:
Enligt Vänsterpartiet spelar den offentliga sektorn en helt avgörande roll för möjlighet till jämlik utveckling mellan landets regioner. Kvinnors förvärvsarbete bygger till stor del på att den kommunala välfärdspolitiken upprätthålls. Detta gäller i synnerhet för glesbygden och de regionalpolitiskt prioriterade områdena. De besparingar och nedskärningar som under de senaste åren pågått inom de statliga företagen och den offentliga sektorn slår hårdast mot sysselsättningen i glesbygden. Denna utveckling måste hejdas. Förändringar inom den offentliga sektorns utveckling leder till kraftigt försämrade villkor för kvinnor i utsatta regioner. Vänsterpartiet anser att kommunsektorn måste få del av den framtida tillväxten i svensk ekonomi.
Enligt Vänsterpartiet saknar regeringens regionalpolitiska proposition förslag om kompetensutveckling för kvinnor. För att åtgärda problemet med en krympande arbetsmarknad inom vård och omsorg eller bortrationaliserade yrken krävs en bred och djup kompetenssatsning för dessa kvinnor. Dessa grupper måste få vidareutbildning för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden. Inte minst i glesbygden är detta av ett vitalt intresse.
Regeringen pekar själv på betydelsen av ett kvinnoperspektiv för den regionala utvecklingen. Dessvärre visar resultatuppföljningen att kvinnor långt ifrån får del av de regionalpolitiska företagsstöden i enlighet med de uppsatta målsättningarna. Vänsterpartiet anser att den av regeringen aviserade översynen av de regionalpolitiska stöden bör innefatta en omprioritering så att de företagsinriktade bidragen i högre grad går till kvinnor.
3. Regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i skogslänen (mom. 12)
Elving Andersson (c) anför:
Enligt Centern har flygtrafiken stor regionalpolitisk betydelse. Neddragningen av medelstilldelningen drabbar särskilt de mindre flygplatserna. Centern vill genom sin politik skapa bättre förutsättningar för bl.a. skogslänens utvecklingsmöjligheter. Detta framhölls i en reservation i det av riksdagen godkända betänkandet (bet. 1994/95:TU20, rskr. 318).
4. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21)
Elving Andersson (c) anför:
Centerpartiet delar regeringens bedömning om att resurserna måste koncentreras till de mest utsatta regionerna. Frågan om återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till de regioner där den produceras har diskuterats under en lång följd av år. Regeringen har dock inte tagit upp frågan till behandling i den regionalpolitiska propositionen.
De stora intäkterna från vattenkraften visar att de regioner där produktionsanläggningarna finns har värdefulla tillgångar. Samtidigt föreligger ett stort behov av insatser i dessa områden. Centerpartiet anser därför att viss del av intäkterna bör återföras till de producerande regionerna för att skapa en rättvis och långsiktigt hållbar grund för den regionala utvecklingen i dessa regioner.
5. Villkor för tillväxt (mom. 24)
Hans Andersson (v) anför:
Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör det passiva bidragstagandet ersättas av mera utvecklingsinriktade insatser. Bl.a. måste större kraft läggas på kunskapsutveckling och teknikförnyelse. Med hänsyn till den översyn som har aviserats har jag likväl kunnat ansluta mig till utskottets mening.
6. Den totala anslagsramen (mom. 49)
Dan Ericsson (kds) anför:
Kristdemokraterna konstaterar att den totala anslagsramen enligt regeringens nuvarande förslag uppgår till praktiskt taget samma nivå som kds förespråkade i samband med budgetpropositionen. Det är en kraftig omläggning av regionalpolitiken sedan januari 1995 och ett bra svar på kristdemokratiska motionsförslag. Bättre sent än aldrig.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst Bilaga 2
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 3 Riksdagens revisorers förslag 1994/95:RR2 4 Motioner 5 Utskottet 20 Den regionala utvecklingen 20 Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m. 20 Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska unionen 25 Regional utveckling och olika samhällssektorer m.m. 27 Allmänna utgångspunkter 27 Kvinnornas roll 28 Utbildning och forskning 30 Kommunikationer och transporter 31 IT och nätverk 32 Näringslivsfrågor 33 Energifrågor 34 Turism 35 Kultur 36 Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt 36 Strategi, program och projektarbete 36 Riksdagens revisorers förslag 39 Strukturfondsprogram m.m. 42 Företagsinriktade åtgärder 48 Allmänt 48 Stödområden 51 Lokaliseringsstöd 55 Utvecklingsbidrag 56 Sysselsättningsbidrag 57 Nedsatta socialavgifter 57 Transportstöd 59 Norrlandsfonden 60 Storstadsregioner och utlokalisering 61 Anslagsfrågor 63 C 1 Lokaliseringsbidrag m.m. 65 C 2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. 66 C 3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag på landsbygden m.m. 67 C 4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter 67 C 5 Sysselsättningsbidrag 68 C 6 Transportstöd 68 C 7 Glesbygdsverket 69 C 8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) 69 C 9 Lokaliseringslån 70 C 10 Europeiska regionala utvecklingsfonden 71 Åtgärder i län och regioner 71 Hemställan 76 Reservationer 1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1), (m) 83 2. En alltför positiv tolkning av EU-medlemskapet (mom. 2), (v) 84 3. Påverkan av EU:s ambitioner och stöd (mom. 3), (kds) 84 4. Kvinnorna i regionalpolitiken (mom. 6), (m) 85 5. Kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9), (m) 86 6. Infrastrukturens betydelse för regional tillväxt och utveckling (mom. 10), (m) 87 7. Utveckling av telekommunikationer i glesbygden (mom. 15), (mp) 87 8. Kommunalt näringslivsbidrag (mom. 18), (mp) 88 9. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21), (v, kds) 88 10. Villkor för tillväxt (mom. 24), (m) 89 11. Sambandet mellan regional utveckling och övrig samhällsplanering (mom. 25), (v) 90 12. Riksdagens revisorers förslag angående regionala utvecklingsinsatser (mom. 26), (m) 90 13. Inriktningen av strukturfondsprojekten (mom. 27), (m) 91 14. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32), (m) 91 15. Översyn av de regionalpolitiska stöden (mom. 32), (fp) 92 16. Lokaliseringsstöd (mom. 37), (m) 93 17. Utvecklingsbidrag (mom. 38), (m) 94 18. Systemet med nedsättning av socialavgifter (mom. 41), (m) 94 19. Reglerna för transportstöd (mom. 43), (m) 95 20. Regeringens uppgift att besluta (mom. 45), (m) 95 21. Den totala anslagsramen (mom. 49), (m) 96 22. Småföretagsstödets finansiering (mom. 50), (v) 96 Särskilda yttranden 1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 1), (v)97 2. Arbete och kompetensutveckling (mom. 8), (v) 97 3. Regionalpolitiska medel till kommunala flygplatser i skogslänen (mom. 12), (c) 98 4. Avgifter för vattenkraftsproduktionen (mom. 21), (c) 98 5. Villkor för tillväxt (mom. 24), (v) 99 6. Den totala anslagsramen (mom. 49), (kds) 99 Bilagor Bilaga 1 Propositionens lagförslag 100 Bilaga 2 Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen 104