Regionalpolitik

Betänkande 1988/89:AU13

Arbetsmarknadsutskottets

betänkande

1988/89:AU13

Regionalpolitik

1988/89

AU13

I betänkandet behandlas proposition 1988/89:100, bilaga 12 såvitt gäller
avsnittet D. Regional utveckling. I anslutning härtill tar utskottet upp 43
motioner från allmänna motionstiden i år. Motionsyrkanden avseende
riktlinjer för regionalpolitiken, decentralisering samt åtgärder i län och
regioner kommer utskottet att behandla i höst.

Regeringens förslag redovisas i den löpande framställningen.

Sammanfattning

Medelsanvisning

För regionalpolitiska åtgärder föreslår utskottet att riksdagen för budgetåret
1989/90 anvisar 1831,8milj. kr. Utskottets förslag och innebörden av resp.
partiers reservationer framgår av nedanstående sammanställning.

Regionalpolitisk! stöd 1989/90 i milj. kr.

Anslag	Utskottet	s m	fp c vpk mp
Lokaliseringsbidrag
m.m.	362	0	292
Lokaliseringslån	100	0	o1
Regionala utveck-
lingsinsatser	800	690
Ersättning för ned-
sättning av social-
avgifter	395	575
Sysselsättningsstöd	165		190
Övrigt	9,8		5,4
Nya anslag enl.
reservationer	0	120	200 1 000 300

1 Ersätts av kreditgarantisystem.

Den föreslagna medelsanvisningen skiljer sig från regeringens förslag på
en punkt. Anslaget till regionala utvecklingsinsatser har ökats med 110 milj.

kr. Utskottet har därvid beaktat behovet av ökat lokaliserings- och gles- 1

1 Riksdagen 1988/89.18sami. Nr 13

bygdsstöd samt angelägenheten av att följa upp landsbygdskampanjen med
konkreta genomförandeåtgärder. Socialdemokraterna i utskottet reserverar
sig på denna punkt till förmån för regeringens förslag.

I anslutning till motioner som tar upp fördelningen av länsanslagen
betonar utskottet att de regionalpolitiska insatserna bör koncentreras till de
regioner som har eller förutses få stora obalansproblem. Utskottet framhåller
emellertid också att en politik för regional utveckling bör bedrivas i alla
län.

Partiernas inställning till de olika stödformerna redovisas i det följande.
För medelsanvisningen innebär förslagen i reservationerna bl.a. nya anslag
till landsbygdsutveckling m.m. på 200 milj. kr. (c) resp. 300 milj. kr. (mp).
Vpk föreslår ett nytt anslag på 1000 milj. kr. för infrastrukturella insatser
inom stödområdet. Till ett nytt anslag Riskgarantilån föreslås 120 milj. kr.
(m).

Regionalpolitisk! stöd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att regionalpolitisk! stöd till turistverksamhet
fortsättningsvis begränsas till stödområdena A och B. Utskottet
förutsätter därvid att förslaget inte innebär någon försämring för Gotland.
Reservation har på denna punkt lämnats till förmån för oförändrade
stödmöjligheter i stödområde C samt för landsbygdsdelar i detta stödområde
(c).

Moderata samlingspartiet föreslår i reservation att vissa av de nuvarande
stödformerna avskaffas och ersätts av ett system med riskgarantilån. Vidare
föreslås i reservationer ett avskaffande av dels offertstödet (fp), dels
lokaliseringslånen (fp och c). Den senare stödformen föreslås bli ersatt av ett
kreditgarantisystem.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och miljöpartiet
föreslår i skilda reservationer att nedsättningen av socialavgifter vidgas
geografiskt och branschmässigt. Vänsterpartiet kommunisterna förordar i en
reservation att stödformen avvecklas.

Utskottet anser för sin del att stödformens effektivitet bör prövas noga i
jämförelse med andra typer av stöd. Detta är en uppgift för den regionalpolitiska
kommittén, som inom kort kommer att lämna förslag om det framtida
företagsstödet.

Insatser i glesbygd

Utskottet behandlar i detta avsnitt ett antal motioner som syftar till vidgade
stödmöjligheter för glesbygdsstödet. Motionsyrkandena avstyrks av utskottet.
I denna del har åtta reservationer lämnats, företrädesvis av centerpartiet.

Avslutningsvis behandlar utskottet ett antal motioner om åtgärder och
program för utveckling av landsbygden. Utskottet konstaterar bl.a. att
landsbygdskampanjerna och folkrörelsearbetet har varit en stor framgång i
många delar av landet. Utskottet betonar att det pågående arbetet bör
fördjupas och intensifieras med inriktning på att utveckla lokala projekt- och

1988/89: AU13

företagsidéer. Centerpartiet anför i reservation att ett särskilt åtgärdsprogram
för landsbygden bör läggas fast samt att medel anvisas för detta
ändamål.

Propositionen

1988/89:100 bilaga 12 D 1 vari yrkas att riksdagen till Visst regionalpolitisk!
stöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 2 vari yrkas att riksdagen till Lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 362 000 000
kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 3 vari yrkas att riksdagen till Lokaliseringslån för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 4 vari yrkas att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 690

000 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 5 vari yrkas

1. att riksdagen medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i
glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan
omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som
beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 175 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m. m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 6 vari yrkas att riksdagen till Ersättning för
nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 395 000 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 7 vari yrkas att riksdagen till Sysselsättningsstöd för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 165 000 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 8 vari yrkas att riksdagen till Expertgruppen för
forskning om regional utveckling för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 4 414 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 9 vari yrkas att riksdagen till Kapitaltillskott till en
utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 2 400 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 D 10 vari yrkas att riksdagen till Bergslagsdelegationen
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.

1988/89:100 bilaga 12 p. 6 vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad som förordas om regionalpolitisk! stöd till
turistverksamhet,

2. att riksdagen godkänner vad som förordas om regionalpolitisk! stöd för
ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

1988/89:AU13

Motionerna

1988/89: AU 13

1988/89:A405 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring avseende reglerna angående nedsättning av
socialförsäkringsavgiften för jord- och skogsbruk.

1988/89:A409 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå förslaget i budgetpropositionen 1988/89:100, bil. 12, D 6, om 395 000

000 kr. i ersättning för nedsättning av socialavgifter.

1988/89:A410 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
bidrag ur de sammanhållna länsanslagen för regionalpolitiska ändamål skall
kunna användas för att understödja etablering i glesbygd.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So423.

1988/89:A414 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ändring av
IKS-stödets tillämpning.

1988/89:A416 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att sysselsättningsstöd skall kunna utgå fr.o.m.
den 1 juli 1989 i stödområde C enligt de regler som gällde t.o.m. budgetåret
1986/87 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar till Sysselsättningsstöd för budgetåret 1989/90
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöjt
förslagsanslag om totalt 190 milj. kr.

1988/89:A417 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett
förbättrat glesbygdsstöd.

1988/89: A420 av Karl-Erik Persson (vpk) vari yrkas att riksdagen till Örebro
län för budgetåret 1989/90 anslår 21 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit

1 länsanslag.

1988/89:A422 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nedsättning av sociala
avgifter i enlighet med vad som i motionen anförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om riskgarantilån i enlighet
med vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om regionala investmentbolag,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att till D 2. Lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 362000000 kr.,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag att till D 3. Lokaliseringslån för
budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

8. att riksdagen till D 4. Regional utveckling för budgetåret 1989/90 anvisar
ett reservationsanslag av 740000000 kr.,

9. att riksdagen till D 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 575 000 000 kr.,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag att till D 7. Sysselsättningsstöd
för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kr..

11. att riksdagen till ett nytt anslag, Riskgarantilån, förbudgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag av 120 000 000 kr.

1988/89:A423 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c, m, fp, mp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen ändrar glesbygdsförordningen så att statligt
bidrag kan utgå till transportstöd i skärgården utan den nu gällande
begränsningen till ett ”inledningsskede".

1988/89:A424 av Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
möjlighet till regionalpolitisk! stöd till turistanläggningar på Gotland även i
fortsättningen oberoende av den ståtlige förhandlarens insatser.

1988/89:A426 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts om höjning av anslaget för uthyrningsstugor till 75 000
kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsstyrelsens beslutanderätt vid servicebidrag till
glesbygdsbutiker.

1988/89:A429 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fördelningen av stödet för regionalpolitiska utvecklingsinsatser
förändras till förmån för skogslänen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ramen för Gävleborgs läns anslag vad gäller regionala
utvecklingsinsatser utvidgas så den motsvarar den ram som gäller för
Västernorrland och Jämtland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ramen för projektstöd bör vidgas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att länen själva - inom given totalram - får besluta om hur medlen
används.

1988/89:A435 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheterna att differentiera
uttaget av socialavgifter efter regioner utreds i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:A436 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ta bort arbetsgivaravgifterna i Torsby kommun
med undantag för Fryksände församling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat anslag för regional utveckling i Värmland på 70 milj. kr. för
budgetåret 1989/90,

5. att riksdagen beslutar att sysselsättningsstödet skall återinföras i
stödområde C,

7. att riksdagen beslutar att ändra bestämmelserna så att stöd till
turistinvesteringar kan erhållas i Bergslagskommunerna oaktat att de inte
tillhör primärt rekreationsområde.

1988/89:AU13

1988/89:A437 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Gävleborgs län får dispens från
sådana statliga regler som förhindrar länsstyrelserna att själva besluta om
användningen av regionalpolitikens länsanslag,

2. att riksdagen beslutar utöka de regionalpolitiska länsanslagen med 170
milj. kr. och i samband därmed uttalar sig för att Gävleborgs län bör tilldelas
en betydande del av denna utökning.

1988/89:A439 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om regionalpolitisk!
stöd till turistanläggningar inom stödområdena A, B och C.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr512.

1988/89: A443 av Viola Furubjelke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av en ändring i
glesbygdsförordningen så att statligt bidrag kan utgå till transportstöd i
skärgården utan tidsbegränsning.

1988/89: A445 av Kjell Ericsson och Göran Engström (båda c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen i samråd med glesbygdsdelegationen skall
utöka försöket med ”Utbildning i glesbygd” till att omfatta ytterligare
kommuner.

1988/89:A449 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och
utveckling av ”Hela Sverige skall leva”-kampanjens arbete.

1988/89:A450 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av planer för landsbygdsutveckling på såväl riks- som
länsnivå.

1988/89: A452 av Göran Engström och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att glesbygdsdelegationen får i uppdrag att
stödja de i motionen beskrivna projekten Lokalkontor och Trelänsmotet.

1988/89:A453 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att inrätta ett regionalpolitisk!
investeringsstöd för kvinnodominerade företag.

7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå 300 milj. kr. för
uppföljning av ”Hela Sverige skall leva”-kampanjens idéer och förslag.

1988/89:A454 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om systemet med differentierade sociala avgifter,

4. att riksdagen beslutar anslå 860 milj. kr. för regionala utvecklingsinsatser
m.m. (anslaget D 4),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om avskaffande av maximigräns för projektmedel,

6. att riksdagen beslutar att offertstöd inte skall beviljas fr.o.m. den 1 juli
1989,

7. att riksdagen beslutar anslå 292 milj. kr. i lokaliseringsbidrag m.m.
(anslaget D 2),

1988/89: AU13

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system med statliga
kreditgarantier som ersätter lokaliseringslån.

1988/89:A455 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjning av den anslagsdel länsstyrelsen disponerar för regionalpolitiska
insatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning inom C 4-anslaget så att ytterligare 1 milj. kr.
tillfaller Östergötland.

1988/89:A456 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att arbetsgivaravgiften
bör sänkas med 3 % i stödområde B (Torsby kommun),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsanslagen
bör höjas och att de bör kunna användas friare än för närvarande.

1988/89:A457 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en mer markerad regionalpolitisk profil på
fördelningen av anslagsmedel för regionala utvecklingsinsatser.

1988/89:A460 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vidgat användningsområde för glesbygdsstödet.

1988/89:A462 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar anslå 1000 milj. kr. till infrastrukturella satsningar
inom stödområdet,

4. att riksdagen beslutar anslå 100 milj. kr. utöver regeringens förslag,
regionala utvecklingsinsatser, proposition 100, bilaga 12, D 4, för att
finansiera projekt som tagits fram inom kampanjen ”Hela Sverige skall
leva”.

1988/89:A463 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar tilldela Kronobergs län minst 10 milj. kr. från
anslaget D 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m.,

2. att riksdagen beslutar tilldela Kronobergs län minst 3 milj. kr. från
anslaget D 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m.

1988/89:A464 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förändrade stödvillkor för industrilokaler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till turistnäringen i stödområde
C,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av förstärkt regionalpolitisk profil på fördelningen
av länsanslagen.

1988/89:AU13

1988/89:A465 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c) vari
yrkas

4. att riksdagen beslutar att Östergötlands län tilldelas 5,5 milj. kr. under
anslaget D 4 för budgetåret 1989/90.

1988/89:A467 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att inom
ramen för anslaget D 4 Regionala utvecklingsinsatser bidrag skall kunna
lämnas till utbildning och täckande av inkomstbortfall i samband med
utbildning för småskaliga producenter i enlighet med motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sk387.

1988/89:A471 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökade anslag till länsstyrelsen i Jönköpings län för
regionala utvecklingsinsatser.

1988/89:A473 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om högre regionalpolitisk! stöd till Gävleborg.

1988/89:A477 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av insatser för landsbygdens utveckling samt
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett åtgärdsprogram i enlighet
med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar till Landsbygdsutveckling m.m. (nytt anslag)
anvisa 200 000 000 kr. för insatser i syfte att utveckla landsbygden i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om glesbygdsdelegationens roll för en positiv utveckling av
landsbygden.

1988/89: A478 av Anna Horn af Rantzien och Birger Schlaug (båda mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med sänkta arbetsgivaravgifter i de
i motionen angivna regionerna,

2. att riksdagen beviljar en utökning av anslaget D 6 under tionde
huvudtiteln med 600 milj. kr.

1988/89:A484 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta Gotland
bli försöksområde med sänkta arbetsgivaravgifter.

1988/89:A485 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behov av ökat länsanslag för regionala utvecklingsinsatser i
Kalmar län.

1988/89:A486 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkning av
arbetsgivaravgifterna i vissa regioner och inom vårdsektorn.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sk455.

1988/89:AU13

1988/89: A488 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om fördubbling av det
s.k. länsanslaget till Kronobergs län.

1988/89:A489 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en decentraliserad och effektiviserad utformning
av det företagsinriktade regionalpolitiska stödet fr.o.m. budgetåret
1989/90 i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att anvisade medel för regionala utvecklingsinsatser
och lokaliseringsbidrag sammanförs till ett anslag i enlighet med vad som
anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. anvisa
ett reservationsanslag om 1 350 000 000 kr. för budgetåret 1988/89 att fördelas
och utnyttjas i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:100 i denna del
bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200 000 000 kr.
besluta om lokaliseringsärenden överstigande 25 000 000 kr. samt för detta
ändamål anvisa 100000000 kr. över anslaget D 2. Lokaliseringsbidrag m.m. i
enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen beslutar att till Offertstöd m.m. anvisa 100000000kr. i
enlighet med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen beslutar att högsta belopp till avskrivningslån för
investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 400000 kr. resp. 100000 kr. i
enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta
stödbelopp höjs till 75 000 kr. i enlighet med vad som anförs i motionen,

8. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå med 50 %
för investeringar i industrilokaler i stödområde A och B resp. 40 % i
landsbygdsdelar av stödområde C i enlighet med vad som anförs i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om lokaliseringslånen och med avslag på proposition 1988/89:100 i
denna del anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

10. att riksdagen beslutar med avslag på proposition 1988/89:100 i denna
del att kostnaden för Expertgruppen för forskning/regionalutveckling
(ERU) skall belasta littera A i proposition 1988/89:100, bil. 12 och ej littera D
Regional utveckling samt beslutar anvisa till Utredningar m.m. (littera A 2,
bil. 12) 24 506 000 kr. i enlighet med vad som anförs i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ERU:s verksamhet och inriktning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om inplacering av kommuner utanför det ordinarie stödområdet i
tillfälligt stödområde vid strukturkriser,

13. att riksdagen beslutar att sysselsättningsstöd skall utgå inom stödområde
C i enlighet med vad som anförs i motionen,

14. att riksdagen - med avslag på proposition 1988/89:100 i denna del -beslutar att regionalpolitisk stöd skall kunna utgå även inom stödområde C i
enlighet med vad som anförs i motionen,

1988/89: AU 13

15. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av socialförsäkringarna
skall gälla hela stödområde A och i kommuner i Norrbotten
inplacerade i stödområde B i enlighet med vad som anförs i motionen,

16. att riksdagen beslutar att den reducering av socialförsäkringsavgifter
för nytillkommande sysselsättning som utgår i Norrbottens län omfördelas i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:A802 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förvärvsfrekvensens betydelse vid beräkning av de
regionalpolitiska medel som tilldelas varje län.

1988/89:A809 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till kvinnoprojekt i syfte att främja landsbygdens
utveckling.

Utskottet
Regionalpolitisk! stöd
Inledning

Regionalpolitisk stöd till företag lämnas i form av lokaliseringsbidrag,
lokaliseringslån, offertstöd, lån till regionala investmentbolag, investeringsbidrag,
regionalpolitisk utvecklingskapital, sysselsättningsstöd och nedsatta
socialavgifter. Stöd till företagsinvesteringar kan även lämnas inom ramen
för glesbygdsstödet. Denna stödform behandlas i avsnittet om insatser i
glesbygd.

Det regionalpolitiska stödet kan lämnas till företag och personer som
bedriver industriverksamhet, industriservice, viss partihandel och uppdragsverksamhet,
pälsdjursuppfödning och vattenbruk, turistverksamhet, framställning
av fasta bränslen, uppförande av lokaler för uthyrning, teknikcentrum
m.m. Fr.o.m. den 1 juli 1987 har införts vidgade möjligheter att lämna
stöd till företag inom den privata tjänstesektorn samt till affärsverk och
uppdragsmyndigheter.

I första hand lämnas stödet till verksamheter inom stödområdena A, B och
C, men stöd kan i vissa fall efter regeringsbeslut också komma i fråga utanför
stödområdena. I samband med investeringar med ett kapitalbehov på högst 9
milj. kr. kan dessutom investeringsbidrag lämnas av länsstyrelserna i hela
landet.

Allmänna villkor som i princip ställs för stödgivning är bl.a. att

- tillfredsställande lönsamhet erhålls

- en varaktig sysselsättning för de anställda uppnås

- minst 40 % av de nya arbetsplatserna förbehålls vartdera könet, dock med
möjlighet till dispens

- lön och förmåner åtminstone är likvärdiga med dem som utgår enligt
kollektivavtal.

Reglerna för stödgivningen framgår av förordningen (1982:677, omtryckt
1985:648) om regionalpolitisk! stöd.

1988/89: AU13

Stödet till investeringar m.m.

I propositionen föreslås att regionalpolitisk! stöd till turistverksamhet fartsättningsvis
begränsas till stödområdena A och B.

Enligt nuvarande bestämmelser kan sådant stöd endast lämnas i stödområdena
A och B samt, om det finns särskilda skäl, i primära rekreationsområden
inom stödområde C. Marknaden för turism bedöms i dag som växande
men är inte obegränsad. Om stöd lämnas till turistverksamhet i områden där
det även finns goda möjligheter för annan verksamhet, t.ex. industri, kan det
enligt propositionen innebära att turistunderlaget för anläggningarna inom
fjällområdena minskar så kraftigt att de inte blir lönsamma eller att det inte
blir möjligt att där bygga ut turistnäringen. I propositionen framhålls dock att
regeringen bör ha möjlighet att lämna stöd till de turistprojekt som den
särskilde förhandlare som regeringen tillsatt för att utveckla turistnäringen
på Gotland kan komma att föreslå.

I fem motioner tas upp frågan om fortsatt stöd till turistverksamhet inom
stödområde C.

I centerpartiets kommittémotion 1988/89: A489 yrkas avslag på förslaget i
propositionen att stödet till turistanläggningar skall begränsas till stödområdena
A och B. Sådant stöd bör enligt motionärerna beviljas inom utsatta
landsbygdsdelar av stödområde C. Det senare kravet framförs även i motion
1988/89:A439 av Jan Hyttring m.fl. (c).

I motion 1988/89:A424 av Ulla Pettersson (s) och Gunhild Bolander (c)
betonas turistnäringens stora betydelse för Gotland. Man framhåller att
Gotland har en svag arbetsmarknad och att Gotland som turistort knappast
konkurrerar med orter inom fjällområdet. Motionärerna anser därför att
möjligheten till regionalpolitisk! stöd till turistanläggningar på Gotland bör
finnas även i fortsättningen, oberoende av den ståtlige förhandlarens
insatser.

Enligt motion 1988/89:A436 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)
bör bestämmelserna om stöd till turistinvesteringar ändras så att stöd kan
erhållas i Bergslagskommunerna oaktat att de inte tillhör primärt rekreationsområde.

Magnus Persson m.fl. (s) påtalar i motion 1988/89: A464 att propositionens
förslag att helt slopa stödet till turistverksamhet i stödområde C allvarligt
skulle försämra möjligheterna till en fortsatt utbyggnad av turistnäringen i
Värmlands län. Förslaget bör därför omprövas, enligt motionärerna.

För egen del anser utskottet att förslaget i propositionen, att fortsättningsvis
begränsa det regionalpolitiska stödet till turistverksamhet till enbart
stödområdena A och B, är väl i linje med de riktlinjer som utskottet har
redovisat tidigare, bl.a. i betänkandena 1987/88:13 och 14. Av framför allt
marknadsskäl bör insatserna koncentreras till de delar av landet, t.ex.
fjälltrakterna, där det inte finns så goda möjligheter för utveckling av andra
näringsgrenar.

Gotland har i viss mån en särställning i detta sammanhang. Utskottet anser
därför att propositionens förslag, vad avser möjligheter att lämna stöd åt
vissa projekt, är välgrundat. Utskottet förutsätter därvid att förslaget inte
innebär någon försämring för Gotland.

1988/89: AU13

Med avstyrkande av motion A424 samt motionerna A464 och A489 i
aktuella delar tillstyrker utskottet regeringens förslag att regionalpolitisk!
stöd till turistverksamhet fortsättningsvis skall utgå endast inom stödområdena
A och B. Utskottet kan inte heller biträda de förslag om vidgade
stödmöjligheter som framförs i motionerna A436 och A439. Även dessa
motioner avstyrks i här aktuell del.

I propositionen föreslås också att regionalpolitisk! stöd för ombyggnad av
outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna inte längre skall användas.

Stödmöjligheten, som infördes år 1983, har inte utnyttjats. Med hänsyn
härtill och till att förutsättningarna numera ändrats tillstyrker utskottet
regeringens förslag i denna del.

Utskottet går härefter över till några allmänna frågor om investeringsstödet.

I kommittémotion 1988/89:A422 anför moderata samlingspartiet viss
kritik mot lokaliseringsstödets utformning. En lång rad stöd och bidrag har
vuxit fram, och varken myndigheter eller företag kan få någon klar överblick
över stödstrukturen. Riskerna för missbruk och felsatsningar är därför
stora.

Med tanke på de många nya kraven på de regionalpolitiska medlen,
exempelvis avvägningen mellan hård- och mjukvaruinvesteringar och de
kunskapsintensiva tjänsteföretagens behov, finns det enligt motionärerna
skäl att den nu sittande regionalpolitiska kommittén gör en översyn av
stödens framtida utformning.

Motionärerna framhåller, som alternativ till ett antal av de nuvarande
regionalpolitiska stödformerna, att ett system med riskgarantilån bör
införas. Dessa bör hanteras på regional nivå i nära samverkan med berörda
banker. Förslaget med riskgarantilån bör enligt motionärerna ses som en
fungerande helhet tillsammans med sänkta arbetsgivar-/egenavgifter och det
samlade länsanslaget. Motionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen
begär förslag om riskgarantilån i enlighet med det syfte och den konstruktion
som redovisas i motionen.

I motion A422 behandlas också frågan om det statliga stödet till regionala
investmentbolag. Man pekar på det positiva i att det existerande näringslivet
i flera regioner varit villigt att satsa kapital i investmentbolagen. Det är
emellertid viktigt att de privata intressenterna inte upplever att de är passiva
partner till staten. Därför bör enligt motionärernas mening statens medverkan
begränsas tidsmässigt och ej ske i form av ägarandelar utan i form av
ränte- och amorteringsfria lån.

Utskottet behandlade föregående år likartade yrkanden i fråga om ett
system med riskgarantilån samt formerna för statens medverkan i regionala
investmentbolag. Utskottet konstaterade därvid att dessa frågor skall
behandlas av den regionalpolitiska kommittén. Denna kommer inom kort att
lämna förslag till hur ett framtida företagsstöd bör utformas. I avvaktan
härpå bör det anstå med en så djupgående omprövning av företagsstödet som
motionärernas förslag innebär, varför de aktuella yrkandena i motion A422
avstyrks.

Folkpartiet anför i motion 1988/89: A454 att stödformerna bör vara i högre

1988/89: AU 13

grad generella än för närvarande. I motionen föreslås därför ett avskaffande
av offertstödet fr.o.m. den 1 juli 1989.

Frågan om offertstödet övervägs för närvarande av den regionalpolitiska
kommittén som har att värdera för- och nackdelar av selektiva och generella
stödformer. Med hänvisning härtill avstyrks yrkandet i motion A454.

I motion A454 föreslås vidare att lokaliseringslånen ersätts med stadiga
kreditgarantier för lån till företag inom stödområdet. Näringslivets möjligheter
till finansiering har enligt motionärerna förbättrats under de senaste åren,
och någon subvention i samband med långivningen förekommer inte längre.
För att de företag som har otillräckliga säkerheter skall kunna få lån bör i
stället statliga garantier införas.

Ett liknande förslag aktualiseras i centerpartiets kommittémotion 1988/
89:A489. Enligt motionärerna bör lokaliseringslånen hanteras inom ramen
för det ordinarie kreditväsendet och lyftas ur statsbudgeten. Staten bör
trygga eventuella förluster för lånen genom kreditgarantier.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att företagens möjligheter till
finansiering av investeringar på den ordinarie kreditmarknaden har förbättrats
de senaste åren. Frågan om lokaliseringslån och olika finansieringsinstituts
medverkan i finansieringen av regionalpolitisk! motiverade investeringar
övervägs av den regionalpolitiska kommittén. I avvaktan på resultatet av
dessa överväganden bör yrkandena i motionerna A454 och A489 om att
ersätta lokaliseringslånen med statliga kreditgarantier inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I kommittémotion A489 (c) anförs att det företagsinriktade stödet i så stor
utsträckning som möjligt bör hanteras på regional nivå för att beslutsprocessen
skall kunna bli snabb och effektiv. Det bör även vara mer differentierat,
flexibelt och möjligt att anpassa efter de skilda förhållanden som råder i olika
delar av landet. Vid sidan av generella åtgärder krävs således enligt
motionärerna mer direkta insatser för att stimulera såväl till ny företagsetablering
som till utveckling av befintlig företagsamhet i utsatta regioner.

Det är även utskottets uppfattning att stödsystemet bör omfatta såväl
generella som selektiva företagsinriktade stödformer. Handläggningen av
det regionalpolitiska stödet har successivt decentraliserats till regional nivå.
Möjligheterna till och formerna för ytterligare decentralisering prövas för
närvarande av den regionalpolitiska kommittén. Denna prövning bör inte
föregripas. Motion A489 avstyrks i här aktuell del.

I motion A489 föreslås vidare att lokaliseringsbidrag för investeringar i
industrilokaler för uthyrning bör kunna utgå med 50 % i stödområdena A och
B resp. 40 % för landsbygdsdelar i stödområde C. Ytbehovet bör bedömas
och fastställas av resp. länsstyrelse. Även i motion 1988/89:A464 av Magnus
Persson m.fl. (s) framförs ett allmänt krav på förbättrade möjligheter att
uppföra och upprusta kommunala industrilokaler.

Enligt utskottets mening bör huvudprincipen vara att det rörelsedrivande
företaget skall stimuleras att uppföra lokalerna för verksamheten. Stöd till
här aktuellt ändamål utgår därför enligt nuvarande regler med en procentsats
som med 10 procentenheter understiger högsta möjliga stöd för investeringar
i resp. stödområde. Stödet utgår numera till alla former av stödberättigade
verksamheter. Förslaget till bidragsnivåer i motion A489 skulle innebära att

1988/89:

industrilokaler för uthyrning subventioneras med minst samma belopp som
motsvarande lokaler som byggs av ett rörelsedrivande företag. Ett genomförande
av förslaget skulle också innebära att stödsystemets överskådlighet
försämras. På grund av det anförda avstyrks motionerna A464 och A489 i här
aktuella delar.

Frågan om tillfälliga stödområden behandlas också i motion A489. Enligt
motionärerna måste regeringens möjligheter att förklara orter/regioner som
tillfälliga stödområden utnyttjas på ett mer rättvist och konsekvent sätt än
vad regeringen hittills gjort. En akut industrikris eller en kontinuerligt
pågående strukturförändring med minskande sysselsättningstillfällen som
följd bör likabehandlas av statsmakterna.

Utskottet vill erinra om att den nuvarande stödområdesindelningen utgår
från ett antal kriterier beträffande de regionalpolitiska problemens omfattning.
Dessa skall också ses i ett regionalt sammanhang där problemens
omfattning och utsträckning i tiden måste värderas i relation till andra delar
av landet. Den snabba strukturomvandlingen inom industrin har inneburit
att även orter utanför stödområdena har drabbats av betydande sysselsättningssvårigheter.
Regeringen har därvid i ett antal fall, bl.a. vad gäller
kommuner i Bergslagen, utnyttjat möjligheten att inrätta tillfälliga stödområden.
Enligt utskottets mening har regeringens åtgärder i detta avseende
varit väl avvägda. Motionen avstyrks i aktuell del.

Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar i motion 1988/89: A453 att ett regionalpolitisk!
investeringsstöd till kvinnodominerade företag inrättas. Nuvarande
regionalpolitik är enligt motionärerna i hög grad mansdominerad, och
därmed gynnas också mansdominerade näringar. Möjligheterna för kvinnor
att utveckla företagsamhet och även i övrigt få kvalificerad och lämplig
sysselsättning måste därför förbättras. Stödet bör riktas till företag med minst
60 % kvinnor bland de anställda.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kvinnor bör ges möjligheter
att få kvalificerad sysselsättning, t.ex. genom att utveckla företagsamhet.
Många aktiviteter med detta syfte har vidtagits de senaste åren, inte minst
genom landsbygdskampanjen, men också inom ramen för de ordinarie
stödformer som disponeras av utvecklingsfonder, länsstyrelser och arbetsmarknadsmyndigheter.
Särbestämmelser av det slag som motionärerna
föreslår är emellertid mindre lämpliga. De skulle komma i konflikt med
bestämmelsen att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer till
följd av stödet skall förbehållas det underrepresenterade könet. Mot denna
bakgrund avstyrks motion A453 i denna del.

Sysselsättningsstöd

Sysselsättningsstöd lämnas per kalenderår för ett år i taget under högst sju år.
För att få fullt stöd måste företagen öka sysselsättningen och bibehålla den
nya sysselsättningsnivån under hela perioden. Sysselsättningsstödet kombineras
ofta med annat regionalpolitisk! stöd.

Riksdagen beslöt våren 1987 att avskaffa sysselsättningsstödet i stödområde
C från den 1 juli 1987 (prop. 1986/87 bil. 14, AU13, rskr. 268).

I tre motioner framförs krav på ett återinförande av sysselsättningsstödet i
stödområde C.

1988/89: AU 13

I centerpartiets kommittémotion 1988/89:A489 yrkas att sysselsättningsstöd
skall kunna utgå i stödområde C. Motivet är enligt motionen att
riktlinjerna för detta stöd lades fast så sent som 1985 och att en presumtiv
stödmottagare har rätt att ställa krav på långsiktighet beträffande stödvillkoren.
Vidare anförs att flertalet berörda kommuner har en negativ befolkningsutveckling
och att stödet därför inte får försämras.

Krav på återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde C framförs
också i motionerna 1988/89: A416 av Kjell Ericsson (c) och 1988/89:A436 av
Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c).

Den regionalpolitiska kommittén överväger för närvarande frågan om
sysselsättningsstödet. Man kommer därvid att studera stödets effektivitet
och bedöma om det bör bibehållas och utvecklas. Med hänsyn härtill är det
enligt utskottets mening inte lämpligt att nu göra några ändringar i
sysselsättningsstödets omfattning och avgränsning. De här aktuella motionerna
avstyrks i motsvarande delar.

Nedsättning av socialavgifter

Lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län trädde i kraft den 1 januari 1984. Syftet är att genom
sänkning av personalkostnaderna höja konkurrenskraften i det norrbottniska
näringslivet. Företagen bedöms därmed få en starkare ställning på
marknaden, vilket i sin tur bör leda till ökad produktion och sysselsättning.
Stödberättigade är företag med huvudsaklig verksamhet inom gruvor och
tillverkningsindustri, viss partihandel, uppdragsverksamhet samt hotell-,
pensionats- och campingverksamhet.

Stödet avser dels en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift
med 10 % i Norrbottens län, dels en fullständig befrielse från avgifterna i
Svappavaara samhälle i Kiruna kommun under tio års tid. Vid en nettoökning
av sysselsättningen utgår vidare ett särskilt bidrag till avgifterna för
verksamhet inom hela länet.

I motion 1988/89:A422 av Sonja Rembo m.fl. (m) framhålls att företag i
Norrlands inland har höga kostnader och att ett rimligt sätt att kompensera
för kostnadsnackdelarna är att sänka lönekostnaderna. Genom att sänka
socialavgifterna får alla företag i regionen lägre kostnader och därmed stärkt
konkurrensförmåga. Motionärerna anser att en sådan generell metod har
flera fördelar jämfört med selektiva åtgärder. Den kräver ingen särskild
byråkrati och innefattar inte politiska beslut beträffande varje företag. Även
existerande företag får bättre tillväxtmöjligheter. Enligt motionärerna är
erfarenheterna av den generella nedsättningen av socialavgifterna i Norrbottens
län positiva. Företagens marginaler och soliditet har ökat. Därigenom
har deras förmåga att konkurrera med företag i andra delar av landet
förbättrats samtidigt som möjligheterna att erbjuda varaktig sysselsättning
har ökat. Även i andra delar av landet med stora regionala problem bör
socialavgifterna sänkas. Motionärerna anser därför att uttaget av de sociala
avgifterna bör minskas med 10 procentenheter inom stödområde A och med
3 procentenheter inom stödområde B. Denna nedsättning bör gälla samtliga
näringsgrenar inkl. de affärsdrivande statliga verken. Däremot bör nedsätt -

1988/89:

ningen inte gälla övriga delar av den offentliga sektorn.

I motion 1988/89:A454 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) kritiseras den
nuvarande geografiska och branschmässiga begränsningen av stödet. Enligt
motionärerna har dessa begränsningar fått åtminstone tre negativa effekter.
För det första försämras konkurrensläget för de kommuner som redan
tidigare hade nedsatta avgifter. För det andra innebär begränsningen till vissa
branscher att stödet blir mindre effektivt. För det tredje blir systemet mer
krångligt och ibland godtyckligt. Motionärerna hemställer därför att den
regionalpolitiska kommittén ges i uppdrag att föreslå ändringar i systemet
med sänkta arbetsgivaravgifter med den innebörden att all icke-offentlig
verksamhet i stödområde A bör komma i åtnjutande av denna avgiftssänkning.
Kommittén bör därvid överväga behovet av ändrade nivåer i nedsättningen
av arbetsgivaravgifterna.

Enligt motion 1988/89:A435 av Olof Johansson m.fl. (c) skulle en
ytterligare differentiering av uttaget av socialavgifter efter regioner och
kommuner innebära en betydande lokaliseringsstimulans och därmed främja
en utveckling mot regional balans. Man framhåller i detta sammanhang det
system med differentierade avgiftsuttag som finns i Norge. Systemet skulle
kunna utformas så att ett företag, lokaliserat i en överhettad region, får ett
visst tillägg medan företag lokaliserade i en utsatt region får en viss rabatt på
den totalsumma avgifter som skall tas ut. Avsikten är att omfördelningen av
avgiftsuttaget skall ske på ett sådant sätt att reformen ej belastar statsbudgeten.
Enligt motionärernas mening bör riksdagen hos regeringen hemställa
om att ett underlag för beslut om differentiering av socialavgifterna över
landet tas fram utifrån dessa riktlinjer.

I avvaktan på att en generell regional differentiering av socialavgifterna
genomförs i enlighet med förslaget i motion A435 bör följande förändringar
göras enligt motion 1988/89: A489 av Börje Hörnlund m.fl. (c). Nedsättningen
av socialförsäkringsavgifterna bör utgå från gällande stödområdesgränser
och läggas där de bäst behövs. Motionärerna anser därför att den nuvarande
sänkningen av socialförsäkringsavgifterna med 10 % i hela Norrbottens län i
stället bör omfatta samtliga kommuner inom stödområde A. Sänkningen bör
därutöver omfatta de kommuner i Norrbotten som inplacerats i stödområde
B. Vidare bör avgiftsreduceringen för tillkommande sysselsättning i Norrbotten
utgå med 15 000 kr. Det finns enligt motionärerna ingen anledning att
undanta någon kategori av företag från befrielse, utan den bör gälla samtliga
privata, kooperativa och statliga företag. Bortfallet av intäkter från socialförsäkringsavgifterna
torde med den förordade inriktningen bli avsevärt mindre
eftersom företag lokaliserade i kustkommunerna får betydligt mindre
sänkningar än tidigare. Någon ökad belastning på statsbudgeten torde därför
enligt motionärerna inte uppkomma.

I motion 1988/89: A409 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas avslag vad gäller
ersättningen för nedsättning av socialavgifter. Skatte- och avgiftssystemet
bör enligt motionen vara likformigt i hela landet. Man framhåller att
effekterna av stödet är diskutabla och att stödbeloppet skulle ge större nytta i
en annan form, t.ex. som anslag för infrastrukturell utveckling.

Enligt motion 1988/89: A486 av Inger Schörling m.fl. (mp) bör arbetsgivaravgifterna
sänkas med en fjärdedel, ca 10 procentenheter, i Norrland,

1988/89: AUD

Värmland, på Gotland och i de delar av Bergslagen som inte redan har full
sysselsättning. Detta regionala stöd syftar delvis till att kompensera för de
höjda energiskatter som motionärerna föreslår. En liknande sänkning av
arbetsgivaravgifterna inom vården föreslås också av motionärerna. Denna
sänkning är främst avsedd att motverka arbetskraftsbristen i denna sektor.

Britta Bjelle (fp) föreslår i motion 1988/89:A405 att nedsättningen av
socialförsäkringsavgifterna utvidgas till att också omfatta jord- och skogsbruket.

Två motioner som behandlar åtgärder för Värmlands län tar båda upp
frågan om nedsättning av socialavgifterna i Torsby kommun. I motion
1988/89:A436 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) yrkas att
arbetsgivaravgifterna avskaffas i Torsby kommun med undantag av Fryksände
församling. Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) föreslår i
motion 1988/89:A456 att arbetsgivaravgiften sänks med 3 % i stödområde B
(Torsby kommun).

I motion 1988/89:A478 av Anna Horn af Rantzien och Birger Schlaug
(båda mp) behandlas frågan om sänkta arbetsgivaravgifter för glesbygdens
småföretagare. Man föreslår en försöksverksamhet i Västernorrlands,
Blekinge och Värmlands län samt Mörbylånga och Borgholms kommuner.
Arbetsgivaravgifterna bör i dessa kommuner sättas ned med 50 % under en
treårsperiod för fem anställda per företag. Därvid skall nedsättningen göras
för de anställda som har de lägsta lönerna. Nedsättning skall inte medges för
ensamföretagare.

Även i motion 1988/89:A484 av Gunhild Bolander (c) föreslås en
försöksverksamhet med sänkta arbetsgivaravgifter. Gotland utpekas som
lämpligt försöksområde med hänsyn till arbetsmarknadsförhållandena.
Motionären föreslår att arbetsgivaravgiften för gotländska företag halveras
för de fem först anställda. Ett fribelopp motsvarande ett basbelopp bör
vidare införas vid beräkningen av arbetsgivaravgiften för egenföretagare.

Utskottet konstaterar att moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet
och miljöpartiet i princip är positiva till nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift som regionalpolitisk! medel. Partierna har dock olika
uppfattning om stödets geografiska och branschmässiga avgränsning liksom
beträffande nedsättningens storlek. De tre förstnämnda partierna är inriktade
på att nedsättningen bör gälla hela stödområde A. Centerpartiets
huvudyrkande är dock att socialavgifterna bör differentieras efter regiontyp.
Miljöpartiet förordar att nedsättningen bör gälla hela Norrland samt
stödområdena i övrigt. Nivån på nedsättningen av socialavgifterna bör enligt
moderata samlingspartiet och centerpartiet vara 10 procentenheter i stödområde
A. Miljöpartiet har ett närliggande förslag, men gör också en koppling
till partiets förslag om höjda energiskatter. Folkpartiet binder sig inte för en
viss stödnivå utan anser att den regionalpolitiska kommittén bör överväga
denna fråga. De fyra nämnda partierna är också i princip inriktade på att
kretsen av stödberättigade verksamheter utvidgas. Vänsterpartiet kommunisterna
har å andra sidan alltsedan lagens tillkomst varit avvisande till denna
typ av generella stimulanser och anser att stödformen bör avvecklas.

Enligt utskottets mening finns det anledning att noga pröva stödformens
effektivitet i jämförelse med andra typer av generellt och selektivt stöd. Den

1988/89: AUD

2 Riksdagen 1988189.18sami. Nr 13

regionalpolitiska kommittén har tagit fram ett omfattande underlag avseende
stödsystemets effekter på företagens verksamhet och beteende. Det är nu
kommitténs uppgift att lämna förslag om det framtida företagsstödet och
därvid bl.a. göra avvägningar mellan selektiva och generella stödsystem.
Utredningsarbetet bör således slutföras enligt givna direktiv. Med det
anförda avstyrker utskottet de föreliggande yrkanden i motionerna A405,
A422, A435, A436, A454, A456, A486 och A489 avseende geografisk och
branschmässig nedsättning av socialavgifterna liksom nedsättningens storlek
i olika områden. Likaså avstyrker utskottet yrkandena i motionerna A478
och A484 om försöksverksamhet i vissa regioner samt yrkandet i motion
A409 i den del detta innefattar att stödformen avskaffas.

Insatser i glesbygd

Glesbygdspolitiken inriktas på att ta till vara glesbygdens resurser och
utvecklingsmöjligheter. Enligt riksdagens regionalpolitiska beslut år 1985
bör insatserna intensifieras med förstärkt inriktning på offensiva och
utvecklingsbara åtgärder.

Glesbygdsstöd

Reglerna för de ekonomiska insatser som inom ramen för det reguljära
stödsystemet är avsedda att sättas in för detta ändamål är samlade i en
särskild förordning (1985:619) om glesbygdsstöd. Glesbygdsstödet är en del
av länsanslaget till länsstyrelserna, vilka i samverkan med bl.a. kommuner,
lantbruksnämnder och utvecklingsfonder svarar för genomförande av glesbygdspolitiken.
På central nivå har glesbygdsdelegationen en samordnande
roll.

Glesbygdsstöd kan lämnas i form av avskrivningslån, kreditgaranti eller
bidrag till

- företag

- kommersiell service

- intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser

- samhällelig service

Frågor om stöd prövas i allmänhet av länsstyrelsen, som inom resp. län
också svarar för den närmare avgränsningen av de områden inom vilka
glesbygdsstöd kan utgå. När det gäller kommersiell service i glesbygder har
länsstyrelsen att samråda med bl.a. berörd kommun. I principiellt viktiga
ärenden skall samråd ske med konsumentverket.

Glesbygdsstöd lämnades under budgetåret 1987/88 med 216 milj. kr.
Huvuddelen av stödet användes för att delfinansiera investeringar av drygt
1800 småföretag. Subventionen per nytt arbetstillfälle uppgick till 93 000 kr.
Vidare lämnades investeringsstöd till ca 200 glesbygdsbutiker.

I propositionen framhålls att glesbygdsstödet har visat sig vara ett effektivt
och flexibelt system för att stärka sysselsättning och service i glesbygd. I
avvaktan på den regionalpolitiska kommitténs överväganden föreslår arbetsmarknadsministern
inga ändringar i bestämmelserna för glesbygdsstödet.

Nio motioner tar upp yrkanden som berör glesbygdsstödets utformning
och tillämpning.

1988/89: AU 13

I motion 1988/89:A410 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att bidrag ur de
sammanhållna länsanslagen för regionalpolitiska ändamål skall kunna användas
för att understödja etablering av läkarpraktik i glesbygd. Av
motiveringen i motion 1988/89:So423 framgår att motionärerna syftar till att
förbättra läkarrekryteringen genom att lokaliseringsbidrag skall kunna
lämnas till detta ändamål inom de regionalpolitiska stödområdena och andra
områden där glesbygdsstöd kan utgå.

Utskottet kan i och för sig dela motionärernas uppfattning att olika
åtgärder kan behöva vidtas för att förbättra läkarrekryteringen i glesbygd.
När det gäller glesbygdsområden är motionärernas syfte redan tillgodosett
genom att länsstyrelserna kan lämna investeringsstöd enligt förordningen om
glesbygdsstöd. Det finns emellertid inte anledning att vidga stödmöjligheterna
för avsett ändamål till att gälla lokaliseringsstöd inom samtliga stödområden.
Motion A410 avstyrks därför.

I motion 1988/89:A417 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) föreslås ett
förbättrat stöd till basservice i glesbygd. Motionärerna pläderar för de små
samhällenas och glesbygdens goda levnadsbetingelser. Drivkrafterna i
dagens samhälle gör det emellertid svårt att bibehålla och utveckla service i
glesbygd. Stat och kommuner måste därför enligt motionärerna i ökad
utsträckning gå in och ge särskilda ekonomiska stöd till att bibehålla och
utveckla basservicen i glesbygden. Ett glesbygdsstöd bör kunna utvecklas
och ges till såväl traditionell kommersiell verksamhet, typ affär, som till
samhällsservice, typ skola, samt till insatser för en bra infrastruktur som post,
tele och tågtrafik etc.

Enligt utskottets mening har glesbygdsstödet varit ett flexibelt och
effektivt medel för att upprätthålla kommersiell och viss samhällelig service i
glesbygden. Stöd enligt förordningen om glesbygdsstöd är ett naturligt
komplement till olika kommunala insatser inom serviceområdet. Stödet kan
även användas till samordnad service i glesbygd. Utskottet kan emellertid
inte dela motionärernas uppfattning att glesbygdsstödet skall användas till
samhällsservice typ skolor. Investeringar i skolor är en ordinarie kommunal
uppgift. När det gäller insatser för en bra infrastruktur (motionärerna
exemplifierar med post, tele och tågtrafik), vill utskottet erinra om uppdraget
till regionalpolitiska kommittén. Denna skall värdera på vilket sätt en
effektiv och efter regionalpolitiska mål utformad sektorspolitik skall bedrivas
i glesbygden. Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrks motion
A417.

Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c, m, fp, vpk, mp) yrkar i motion
1988/89: A423 att glesbygdsförordningen ändras så att statligt bidrag kan utgå
till transportstöd i skärgården utan den nu gällande begränsningen till ett
inledningsskede om högst tre år. Ett likartat krav framförs i motion
1988/89:A443 av Viola Furubjelke (s).

Den frågeställning som aktualiseras i motionerna har regelmässigt återkommit
varje år sedan 1985 då riksdagen godtog att ett initialstöd får lämnas
till vissa godstransporter om särskilda skäl föreligger (AU 1984/85:13).
Utskottet uttalade föregående år i samband med behandlingen av ett antal
motioner om skärgårdsfrågor att den regionalpolitiska kommittén borde
ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen i skärgårdsområdena. Utskot -

1988/89: AU 13

tet utgick därvid från att även driftstödet till skärgårdstransporter skulle 1988/89:AU13
behandlas av kommittén. Med hänvisning till dessa uttalanden och till att
utredningsarbetet nu är i sitt slutskede anser utskottet att motionerna A423
och A443 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1988/89:A426 yrkar Ulla Orring m.fl. (fp) att länsstyrelsernas
beslutanderätt vad avser servicebidrag till glesbygdsbutiker utvidgas. Man
menar att konsumentverket har en vetorätt vid beslut om förlängt driftsstöd.

Det är utskottets uppfattning att en noggrann prövning måste göras vid alla
former av driftsstöd. Detta gäller inte minst i fråga om butiksstöd där en
enhetlig bedömning av olika ärenden bör eftersträvas. Nuvarande ordning,
där konsumentverket och dess glesbygdsnämnd prövar ärenden om förlängt
driftsstöd till glesbygdsbutiker, finner utskottet därför vara lämplig. Motion
A426 avstyrks i här aktuell del.

I motion 1988/89: A460 av Iris Mårtensson m.fl. (s) anförs att glesbygdsstöd
till marknadsundersökningar m.m. är angeläget. Motionärerna framhåller
särskilt att kvinnor i glesbygden ofta ägnar sig åt företagande som inte kräver
så stora materiella investeringar och därför inte är berättigat till glesbygdsstöd.

Utskottet vill framhålla att glesbygdsföretag inom de regionalpolitisk!
prioriterade områdena har möjlighet att få del av det regionalpolitiska
utvecklingskapital som utvecklingsfonderna disponerar. Denna stödform är
avsedd för delfinansiering av produktutveckling, marknadsföring och andra
s.k. mjuka investeringar. Det ingår också som en naturlig del i utvecklingsfondernas
verksamhet att lämna råd och hjälp till småföretag i glesbygd vad
avser marknadsföring, utbildning m.m. Utskottet anser således att syftet i
motion A460 är tillgodosett i väsentliga delar. Motionen bör i här aktuell del
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1988/89:A467 av Jan Hyttring (c) föreslås att länsanslaget skall
kunna användas för bidrag till utbildning av småskaliga producenter.

Motionären tänker sig att ett sådant bidrag skall kunna ges för utbildning i
t.ex. ekonomi och även kunna täcka inkomstbortfall i samband med
utbildningen.

De medel som länsstyrelserna disponerar för regionala utvecklingsinsatser
kan redan nu användas för riktade insatser till småföretag i glesbygden.

Lämpligt organ som tilldelas sådana medel bör kunna använda dessa på sätt
som bäst gynnar näringen, t.ex. för utbildning. Vidare kan noteras att
lantbruksnämnderna i norra Sverige disponerar medel för rådgivning och
utvecklingsinsatser. Utskottet vill också hänvisa till vad utskottet anfört i det
föregående beträffande utvecklingsfondernas roll. Syftet med motion A467
kan således i huvudsak anses vara tillgodosett, och motionen bör lämnas utan
åtgärd.

I två motioner yrkas höjda beloppsgränser för stöd tillföretag i glesbygd. I
motion 1988/89:A489 av Börje Hörnlund m.fl. (c) yrkas dels att högsta
belopp för avskrivningslån till företag höjs till 400 000 kr., dels att motsvarande
lån till uthyrningsstugor höjs till 100000 kr. I motion 1988/89:A426av Ulla
Orring m.fl. (fp) yrkas att högsta belopp för avskrivningslån till uthyrningsstugor
höjs till 75000 kr.

Beloppen för avskrivningslån till företagsinvesteringar resp. uthyrnings -

stugor i glesbygd höjdes genom riksdagens beslut så sent som föregående år
(prop. 1987/88:100, AU13). De högsta stödbeloppen, som nu uppgår till
300000 kr. för företagsinvesteringar och 45 000 kr. för uthyrningsstugor, är
enligt utskottets mening väl avvägda. Motionerna A426 och A489 avstyrks
därför i här aktuella delar.

I motion A489 föreslås vidare att högsta belopp för stöd till IKS
(intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser) höjs till 75000 kr.

Det nuvarande högsta stödbeloppet har varit oförändrat sedan år 1985 då
det höjdes med 30 %. Enligt utskottets mening bör glesbygdsstödet i första
hand vara inriktat på att stimulera tillkomsten av permanenta arbetstillfällen.
Motion A481 avstyrks i aktuell del.

I motion A489 yrkas också att kravet i förordningen om glesbygdsstöd om
äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS slopas. I motion 1988/89: A414 av Leo
Persson m.fl. (s) hävdas att begreppet ”äldre ortsbunden arbetskraft” bör
omprövas och ersättas av det mer allmänna begreppet ortsbundenhet.
Motionärerna anser vidare att arbetsobjekten bör förnyas så att fler kvinnor
kan få IKS-arbeten. Det bör enligt motionärerna i första hand åligga
kommunen och arbetsförmedlingen att besluta i enskilda ärenden.

Det är utskottets bestämda uppfattning att äldre arbetslösa bör ha
företräde till IKS-stödet. Det vore inte lämpligt att vidga stödkriteriet till att
mer allmänt gälla ortsbundenhet eller att, vilket förordas i motion A489, göra
IKS-stödet till ett mer offensivt och långsiktigt instrument i regionalpolitiken.
I de fall särskilda sysselsättningsskapande åtgärder behöver vidtas för
andra grupper görs insatserna inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.
Utskottet förutsätter vidare att berörda myndigheter vid valet av arbetsobjekt
för IKS-verksamheten, liksom vid val av objekt inom arbetsmarknadspolitikens
område, beaktar olika gruppers behov. IKS-verksamheten förutsätter
en nära samverkan mellan berörda myndigheter, och utskottet finner
inte någon anledning föreslå en ändrad handläggningsordning vad gäller
besluten i enskilda ärenden. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
A414 och A489 i motsvarande delar.

Landsbygdsutveckling

Centerpartiet anför i kommittémotion 1988/89:A477 kritiska synpunkter på
regeringens politik som man anser har varit koncentrationsinriktad och
missgynnat landsbygden. Utarmningen av landsbygden har gått mycket
långt, och utflyttningen måste vändas i inflyttning om inte många kulturbygder
skall dö ut. Det krävs enligt motionärerna att landsbygdskampanjens
intentioner och idéer fullföljs, lämpligen genom en fortsatt folkrörelsesamverkan.
Ett åtgärdsprogram för landsbygdens utveckling bör tas fram.
Befolkningsmålet skall vara en bibehållen eller ökad befolkning i landets alla
delar. Stat och kommun bör ange som mål att även de minsta orterna skall
utvecklas. Enligt motionärerna krävs omfattande satsningar för att utveckla
landsbygdens infrastruktur, bl.a. genom kraftigt ökade länsanslag, särskilda
medel för landsbygdsutveckling, förbättrade vägar, satsningar på småföretag
och förbättrad kommunal skatteutjämning. Förslagen, som redovisas i andra
motioner, innebär enligt motionärerna att mer än 5 miljarder kronor avsätts

1988/89: AU 13

med inriktning på landsbygden och dess centra. Motionärerna framhåller
slutligen att glesbygdsdelegationen bör ges i uppdrag att analysera, och i en
särskild rapport redovisa, effekterna för landsbygden av statliga verks och
myndigheters agerande.

I motion 1988/89:A445 av Kjell Ericsson och Göran Engström (båda c)
behandlas glesbygdsdelegationens försöksverksamhet ”Utbildning i glesbygd”
som har pågått i sju glesbygdskommuner under två år. Motionärerna
framhåller att verksamheten har varit framgångsrik och hemställer att
försöket med ”Utbildning i glesbygd” utökas till att omfatta ytterligare
kommuner.

Kampanjen ”Hela Sverige skall leva” är temat i motion 1988/89:A449 av
Ove Karlsson m.fl. (s). Motionärerna framhåller att kampanjen harblivit en
oväntat stor framgång. Man pekar särskilt på det aktiva engagemang som
många människor, inte minst kvinnor och ungdomar, har visat. Kampanjen
har främjat samverkan, helhetssyn och ett offensivt synsätt. Den har också
haft en viktig opinionsbildande betydelse, framför allt i städerna, och därmed
nyanserat en tidigare alltför negativ bild av landsbygden. Motionärerna
framhåller att det nu är viktigt att utvecklingsarbetet fortsätter och inte
dämpas i och med årets kampanjavslutning. Regeringen bör därför under
våren ge riktlinjer och förutsättningar för ett fortsatt brett och offensivt
arbete. Som exempel på lämpliga insatser nämner motionärerna ett fortsatt
stöd till glesbygdsdelegationens och folkrörelsernas arbete liksom direktiv
till länsstyrelserna om att avsätta resurser för projektverksamhet. Vidare
framhålls att statliga sektorsmyndigheter bör effektivisera samordningen
samt att särskilda satsningar bör göras på geografiska områden och nyckelgrupper,
exempelvis fackliga organisationer, som ännu inte engagerats i
landsbygdsutvecklingen.

Motion 1988/89: A450 av Rolf Kenneryd och Ingvar Franzén (båda c)
behandlar landsbygdens utveckling med utgångspunkt från förhållandena i
Hallands län. Man pekar därvid på de obalanser som kan finnas även i ett län
med befolkningstillväxt. Möjliga åtgärder för en positiv landsbygdsutveckling
är enligt motionärerna skattemässiga fördelar, goda kommunikationer,
ökade länsanslag, utveckling av turismen och en effektivare kommunal
skatteutjämning. För att utveckla landsbygden kräver motionärerna utarbetade
planer för landsbygdsutveckling på såväl central som regional nivå.

I motion 1988/89:A452 av Göran Engström och Kjell Ericsson (båda c)
begärs att glesbygdsdelegationen får i uppdrag att stödja vissa projekt: För
det första s.k. lokalkontor i mindre orter och på landsbygden som ett uttryck
för en medvetet utformad samordning av offentlig service. Motionärerna
pekar här bl.a. på förslaget om samordnad länsförvaltning där idén om
lokalkontor kan tillämpas. För det andra framhåller motionärerna det s.k.
Projekt Trelänsmotet. Detta projekt startades 1985 av fyra Bergslagskommuner
och är inriktat på att ta till vara och utveckla lokala tillgångar.
Ekonomiska resurser har satsats av berörda kommuner och länsstyrelser
samt av glesbygdsdelegationen och Bergslagsdelegationen.

I motion 1988/89: A809 av Kersti Johansson m.fl. (c) yrkas ett ökat stöd till
kvinnoprojekt som främjar landsbygdens utveckling. Motionärerna framhåller
särskilt projekt inom service och inom områden med ny teknik.

1988/89: AUD

Utskottet vill inledningsvis behandla kraven i motionerna A450 och A477
vad gäller riksomfattande planer och program för landsbygdens utveckling.
Utskottet har sedan länge deklarerat sin principiella inställning att förhållandena
varierar så kraftigt mellan olika regioner att ett samlat utvecklingsprogram
för hela landet inte blir meningsfullt. Förekommande problem bör i
stället behandlas i utvecklingsplaneringen i resp. län. Alla län arbetar i dag
med utvecklingsfrågor för landsbygden. Länsstyrelserna har fått förstärkta
resurser för detta arbete. Insatserna med glesbygdsstöd ökade exempelvis
med 40 % under budgetåret 1987/88. Arbetet är ett bra exempel på
decentraliserade arbetsformer där prioriteringen av områden för glesbygdsstöd
avgörs på länsnivå. Enligt utskottets mening gäller dock fortfarande att
insatserna bör koncentreras till de mest utsatta delarna av landet. Att i detta
sammanhang ange befolkningsmål för orter och regioner, vilket förordas i
motion A477, finner utskottet mindre verkningsfullt. Befolkningsmål i form
av planeringstal för län och kommuner har tidigare prövats i regionalpolitiken,
men befanns ha liten betydelse som styrinstrument och övergavs som
grund för samhällsplaneringen (AU 1986/87:13).

I flera motioner behandlas också frågan om statliga verks och myndigheters
betydelse för service och sysselsättning på landsbygden. I motion A477
krävs bl.a. att glesbygdsdelegationen särskilt analyserar och redovisar
effekterna av statlig verksamhet. Utskottet vill peka på att den regionalpolitiska
kommittén skall studera sektorspolitikens betydelse för glesbygden vad
gäller service, kommunikationer, utbildning m.m. I direktiven betonas
vikten av att verksamheter inom olika samhällssektorer inriktas efter de
annorlunda förhållanden som råder i glesbygdsområden för att därmed
bibehålla och förbättra servicen. Vidare kan nämnas att en kommitté (dir.
1988:11) inom kommunikationsdepartementets område har tillkallats för att
bedöma och föreslå preciseringar av statens regionalpolitiska och sociala
ansvar på tele- och postområdena. Utskottet vill också, med anledning av
yrkandet i motion A452 om s.k. lokalkontor, påpeka att glesbygdsdelegationen
av regeringen har tilldelats särskilda medel för att biträda lokala
intressenter inför bildandet av lokala service- och utvecklingskontor. Vidare
bör nämnas att förslaget om samordnad länsförvaltning nu bereds inom
regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen i den fortsatta behandlingen
av frågan även gör regionalpolitiska överväganden, bl.a. i fråga om
lokalkontor eller länsdelskontor.

De i motionerna A445 och A452 aktualiserade projekten får enligt
utskottets mening bedömas av berörda organ på central och regional nivå.
Länsstyrelserna och glesbygdsdelegationen har fått förstärkta resurser de
senaste åren och bör ha goda möjligheter att stödja de projekt som man
väljer att prioritera.

Samma bedömning gör utskottet vad avser yrkandet i motion A809 om
stöd till kvinnoprojekt som främjar landsbygdens utveckling. Utvecklingsfonderna
har ett särskilt ansvar i detta sammanhang. I många län bedriver
utvecklingsfonderna projekt med den inriktning som förordas i motionen.

Landsbygdskampanjen ”Hela Sverige skall leva” berörs i flera motioner. I
motion A449 yrkas att regeringen ger riktlinjer och förutsättningar för ett
fortsatt arbete. Utskottet uttryckte förra året sin uppskattning av de

1988/89:

landsbygdskampanjer som har pågått de senaste åren. På förslag av utskottet
anvisade riksdagen 2 milj. kr. i extra anslag för kampanjarbetet. Redan nu
kan konstateras att kampanjerna och folkrörelsearbetet har varit en stor
framgång i många delar av landet, bl.a. genom att en omfattande lokal
mobilisering har åstadkommits. Aktiviteterna har, som framhålls av motionärerna,
inneburit en viktig psykologisk signal från statsmakternas sida om
landsbygdens betydelse och tilltron till dess utvecklingsförmåga. De har i hög
grad vänt pessimism och ett ensidigt kravformulerande, riktat mot samhället,
till egen aktivitet, lokal självtillit och en nyväckt företagaranda.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det pågående arbetet nu bör
fördjupas och intensifieras med inriktning på att utveckla lokala projekt- och
företagsidéer. Det är utskottets mening att tillräckliga resurser måste
avsättas för detta arbete. De största resurserna finns regionalt, exempelvis i
form av länsstyrelsernas anslag för regionala utvecklingsinsatser. Utskottet
tar i betänkande 1988/89:A19 ställning till frågan om en förstärkning av
anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. för innevarande budgetår. I
proposition 1988/89:125 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1988/89 föreslås att det nämnda anslaget räknas upp med 50
milj. kr.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om åtgärder och program för
landsbygden avstyrks de här aktuella motionerna A445, A449, A450, A452,
A477 och A809 i motsvarande delar.

Anslagsfrågor

Anslagen avseende regional utveckling, som har förts över från tolfte till
tionde huvudtiteln, behandlas under littera D. i budgetpropositionen.

I proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning anmälde
industriministern att stödverksamheten, för att kunna planeras långsiktigt,
bör bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden
1985/86-1988/89. Förslag med anledning av den regionalpolitiska
kommitténs kommande betänkande beräknas inte kunna föreläggas riksdagen
förrän tidigast våren 1990. Arbetsmarknadsministern anser att stödverksamheten
därför bör bedrivas med i huvudsak samma inriktning och
omfattning även under budgetåret 1989/90. Frågan om stödverksamhetens
inriktning har utskottet behandlat i det föregående avsnittet om investeringsstödet.
I det följande redovisar utskottet sina ställningstaganden till verksamhetens
omfattning under nästa budgetår.

Regeringens förslag i proposition 1988/89:125 om ytterligare medel för
innevarande budgetår till Lokaliseringsbidrag m.m. och till Regionala
utvecklingsinsatser m.m. jämte motioner i dessa frågor behandlas av
utskottet i betänkande 1988/89: AU19.

D1. Visst regionalpolitisk! stöd

1987/88 Utgift 26 462 427
1988/89 Anslag 1 000 000
1989/90 Förslag 1 000

1988/89:AU13

Över anslaget anvisas fr.o.m. budgetåret 1985/86 medel endast för vissa
former av regionalpolitisk stöd som beslutats före detta budgetår. Utbetalningarna
under budgetåret 1987/88 avsåg huvudsakligen lokaliseringsbidrag.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

D 2. Lokaliseringsbidrag m.m.

1987/88 Utgift 366 223 904 Reservation 1 035 180 8511

1988/89 Anslag 397 000 0002

1989/90 Förslag 362 000 000

1 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till
64,8 milj. kr., inräknat de 460 milj. kr. som anvisats på tilläggsbudgetar till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

2 Varav 35 milj. kr. på tilläggsbudget I.

Anslaget skall främst användas för att finansiera lokaliseringsbidrag som
beviljats av regeringen eller SIND. Dessutom bekostas offertstöd, lån till
privata regionala investmentbolag m.m.

Regeringen föreslår under punkt D 2 (s. 149-151) att riksdagen till
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1989/90 skall anvisa ett reservationsanslag
om 362000000 kr. Härav beräknas för offertstöd ett belopp om
högst 70 milj. kr.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 1988/89: A422 föreslås, som
tidigare redovisats, att bl.a. lokaliseringsbidragen skall avskaffas och ersättas
med en ny stödform, s.k. riskgarantilån. I enlighet härmed yrkas avslag på
regeringens anslagsframställning under punkt D 2 samt föreslås att riksdagen
anvisar 120 milj. kr. under ett nytt reservationsanslag, benämnt Riskgarantilån.

I folkpartiets partimotion 1988/89: A454 föreslås att anslaget skall bestämmas
till 292 milj. kr. Motionärerna har därvid avräknat de 70 milj. kr. som
regeringen tagit upp för offertstödet.

I centerpartiets kommittémotion 1988/89: A489 föreslås att 162 milj. kr. av
de medel som i propositionen föreslås anvisade över anslaget D 2 förs över till
anslaget D 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m. För lokaliseringsbidrag
under punkt D 2 föreslås att 200 milj. kr. anvisas, varav 100 milj. kr. för
offertstöd. Regeringen bör vidare enligt motion A489 bemyndigas att inom
en ram om högst 200 milj. kr. besluta om lokaliseringsärenden överstigande
25 milj. kr. Ärenden understigande denna beloppsgräns bör enligt motionärerna
avgöras av länsstyrelsen.

Utskottet har i det föregående avvisat såväl moderata samlingspartiets
förslag beträffande riskgarantilånen som folkpartiets förslag att slopa
offertstödet. Med hänvisning härtill avstyrks även de båda partiernas
följdförslag beträffande medelsanvisningen.

Utskottet uppfattar yrkandena i motion A489 beträffande lokaliseringsbidragets
disponering som i huvudsak tekniska lösningar med syfte att öka
decentraliseringen i beslutsfattandet. Motionärernas uppfattning är att
länsstyrelserna bör hantera ärenden om lokaliseringsbidrag m.m. där

1988/89: AU13

kostnaden inte överstiger 25 milj. kr. Utskottet vill därför peka på den
successiva decentralisering som har skett av beslutsfattandet. Under budgetåret
1987/88 fattades närmare 80 % av alla stödbeslut av länsstyrelserna och
de regionala utvecklingsfonderna. På förslag av regeringen beslutade
riksdagen våren 1988 att höja beloppsgränsen för länsstyrelsebeslut till 12
milj. kr. (1988/89:AU13). Andelen stödbeslut som fattas på regional nivå
kan således förväntas öka under innevarande budgetår. Därutöver bör
beaktas att den regionalpolitiska kommittén överväger möjligheterna till och
formerna för en ytterligare decentralisering.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella
yrkandena beträffande anslagsdisponeringen. Utskottet avstyrker också den
minskning av anslaget till Lokaliseringsbidrag m.m. som förordas i motion
A489.

Propositionens beräkning av medelsbehovet godtas. Anslaget till Lokaliseringsbidrag
m.m. bör således föras upp med det belopp regeringen har
begärt.

D3. Lokaliseringslån

1987/88 Utgift 160 395 619 Reservation 630 117 2911

1988/89 Anslag 200 000 000

1989/90 Förslag 100 000 000

1 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick till
212,1 milj. kr.

Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som beviljas av regeringen,
SIND och länsstyrelserna.

Regeringen föreslår under punkt D 3 (s. 151-152) att riksdagen skall till
Lokaliseringslån för budgetåret 1989/90 anvisa ett reservationsanslag om
100000000 kr.

Moderata samlingspartiet yrkar i motion 1988/89:A422 att regeringens
anslagsframställning skall avslås. Centerpartiet föreslår i motion 1988/
89:A489 att förevarande reservationsanslag skall ersättas av ett förslagsanslag
om 1000 kr. med uppgift att täcka eventuella förluster genom det
kreditgarantisystem som enligt centerpartiet bör ersätta lokaliseringslånen.

I den föregående framställningen har utskottet avstyrkt de yrkanden som
framställts i motionerna A422 och A489 om att avskaffa lokaliseringslånen
som stödform. Som en följd härav avstyrker utskottet även de anslutande
motionsyrkandena om anslagsgivningen. Regeringens förslag till medelsanvisning
tillstyrks.

D 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m.

1987/88 Utgift 594 518 000 Reservation 746 579 0001

1988/89 Anslag 690 000 000

1989/90 Förslag 690 000 000

1988/89: AUD

1 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom Beslut uppgitK till ca
57 milj. kr. att jämföras med ca 45 milj. kr. året innan.

Från anslaget betalas utgifterna för av länsstyrelserna beslutade lokaliserings-
och investeringsbidrag, för företagsutveckling, för glesbygdsstöd i
form av stöd till företag, kommersiell service, intensifierade kommunala
sysselsättningsinsatser (IKS) och samhällelig service samt för regional
projektverksamhet. Från anslaget betalas vidare utgifterna för teknik- och
kunskapsspridning i regionalpolitisk! prioriterade regioner samt konsult- och
utredningsinsatser.

Under budgetåret 1987/88 fattade länsstyrelserna beslut om sammanlagt
652 milj. kr. med följande fördelning mellan ändamålen:

- lokaliseringsbidrag och investeringsbidrag 252

- företagsutveckling 56

- glesbygdsstöd 216

- regional projektverksamhet 128

För nästa budgetår beräknar arbetsmarknadsministern det sammanlagda
medelsbehovet till 690 milj. kr. med i stort samma inriktning som under
innevarande budgetår. Ett särskilt belopp om 7 milj. kr. till utvecklingsfonderna
i stödområdeslänen bör dock i fortsättningen anvisas från det under
tolfte huvudtiteln upptagna anslaget B 8. Småföretagsutveckling.

I fem motioner föreslås att anslaget räknas upp. I kommittémotion
1988/89:A422 föreslår moderata samlingspartiet att anslaget ökas med 50
milj. kr. i jämförelse med regeringens förslag. Folkpartiet föreslår i motion
1988/89:A454 att anslaget räknas upp med 170 milj. kr. Samma yrkande
återfinns i motion 1988/89:A437 av Hans Lindblad (fp) som därtill yrkar att
Gävleborgs län bör tilldelas en betydande del av denna utökning. Centerpartiet
begär i motion 1988/89:A489 att anslaget räknas upp med 660 milj. kr.
varav 250 milj. kr. avser det egentliga länsanslaget och 410 milj. kr. avser
medel för lokaliseringsbidrag enligt yrkandet att anslagen D 2 och D 4 bör
sammanföras till ett anslag. Enligt vänsterpartiet kommunisternas motion
1988/89:A462 bör anslaget till regionala utvecklingsinsatser ökas med 100
milj. kr. för att finansiera projekt som tagits fram inom kampanjen "Hela
Sverige skall leva”.

Vid avvägningen av regeringens och de redovisade motionernas olika
förslag i anslagsfrågan har utskottet funnit att regeringens förslag är
otillräckligt. Utskottet föreslår därför en förstärkning och har stannat för en
uppräkning med 110 milj. kr. Utskottet har därvid tagit hänsyn till behovet
att följa upp landsbygdskampanjen med konkreta genomförandeåtgärder.
Utskottet har också beaktat behovet av ökat medelsutrymme för lokaliserings-
och glesbygdsstöd. Utskottet föreslår således med anledning av
propositionen och motionerna att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett
anslag på 800 milj. kr.

I tre socialdemokratiska motioner tas upp frågan om en förstärkt regionalpolitisk
profil vid fördelningen av länsanslagen. I motion 1988/89:A429 av
Axel Andersson m.fl. anges att fördelningen av anslaget bör förändras till
förmån för skogslänen. Krav med samma innebörd framförs i motionerna
1988/89:A457 och A464 av Magnus Persson m.fl.

Enligt utskottets mening innebär den nuvarande fördelningen av länsanslaget
en stark prioritering av skogslänen som innevarande budgetår fått 80

1988/89:

% av de medel som tilldelas länen. I flertalet län utanför stödområdet uppgår
länsanslaget till mellan 3 och 6 milj. kr. Medlen används för projekt,
glesbygdsstöd och investeringsbidrag och är de enda regionalpolitiska
medlen av ekonomisk art i länen utanför stödområdet. Det är utskottets
uppfattning att en politik för regional utveckling bör bedrivas i alla län. Även
i de syd- och mellansvenska länen finns uttalade behov av att ha resurser för
initiativverksamhet, sektorspåverkan och direkta insatser i exempelvis
glesbygdsområdena och skärgården. Ökade satsningar på skogslänen bör
således inte ske genom minskade anslag till övriga län. Med det sagda
avstyrker utskottet motionerna i här aktuella delar.

I folkpartiets partimotion 1988/89:A454 föreslås att maximigränsen för
projektmedlen avskaffas för att den regionala nivån därmed skall få ökad
frihet att göra egna bedömningar och prioriteringar. Liknande förslag om
friare dispositionsrätt för länsstyrelserna framförs i motionerna 1988/
89:A429 av Axel Andersson m.fl. (s), 1988/89:A437 av Hans Lindblad (fp)
och 1988/89:A456 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m).

Maximiramen för projektmedlen har sin grund i behovet att garantera
erforderligt utrymme för insatserna i form av lokaliseringsstöd och glesbygdsstöd.
Ramen för projektmedel har ökats väsentligt under senare år,
från 60 milj. kr. budgetåret 1984/85 till 143 milj. kr. under innevarande
budgetår. I avvaktan på den regionalpolitiska kommitténs överväganden i
fråga om projektmedlens användning är utskottet inte berett tillstyrka att
gränsen för projektmedlen avskaffas. Härav följer att utskottet avstyrker
motionerna i aktuella delar.

I motion 1988/89:A802 av Birgitta Johansson m.fl. (s) berörs kriterierna
vid fördelning av regionalpolitiska medel. Motionärerna anser, mot bakgrund
av förhållandena i Skaraborgs län, att en ökad hänsyn bör tas till variationerna
i förvärvsfrekvensen vid anslagsfördelningen.

En ökad tonvikt på förvärvsfrekvenserna vid medelsfördelningen torde
främst gynna befolkningsrika län med en förvärvsfrekvens som totalt sett
ligger under riksgenomsnittet. Vid fördelningen av de regionalpolitiska
medlen måste man därför ta hänsyn även till en rad andra faktorer.
Hithörande frågor torde för övrigt få prövas från de nya utgångspunkter som
den regionalpolitiska kommitténs slutsatser ger anledning till. I avvaktan på
kommitténs nära förestående redovisning av sitt uppdrag anser utskottet att
det inte är aktuellt med initiativ av det slag som begärs i motion A802.
Motionen avstyrks med hänvisning härtill i denna del.

I ett antal motioner finns förslag om förstärkta länsanslag i olika län. De
olika motionerna redovisas nedan.

420 Karl-Erik Persson (vpk) + 21 milj. kr. till Örebro län

429 Axel Andersson m.fl. (s) ökat länsanslag till Gävleborgs län

436 Kjell Ericsson och Jan Hyttring + 20 milj. kr. till Värmlands län
(båda c)

455 Karl-Göran Biörsmark och Lola Ökat länsanslag samt ytterligare 1
Björkquist (båda fp) milj. kr. till Östergötlands län genom

omfördelning inom anslaget

456 Gullan Lindblad och Göthe Knut- Ökat länsanslag till Värmlands län
son (båda m)

1988/89: AU13

463 Stina Gustavsson (c) + 5 milj. kr. till Kronobergs län

465 Anna Wohlin-Andersson och + 1 milj. kr. till Östergötlands län

Roland Larsson (båda c)

471 Kersti Johansson och Rune Back- Ökat länsanslag till Jönköpings län
lund (båda c)

473 Gunnar Björk och Karin Starrin Ökat länsanslag till Gävleborgs län
(båda c)

485 Agne Hansson och Marianne Ökat länsanslag till Kalmar län

Jönsson (båda c)

488 Charlotte Branting (fp) + 5 milj. kr. till Kronobergs län

Utskottet anser att det som hittills bör ankomma på regeringen att fördela
medlen med hänsyn till problemens svårighetsgrad i de olika länen. På grund
härav avstyrks motionerna i motsvarande delar.

D 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m.

1987/88 Utgift 12 872 055
1988/89 Anslag 1 000

1989/90 Förslag 1 000

Anslaget används för att täcka utgifterna för att infria statliga garantier för
lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service enligt
förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd samt vissa äldre, numera upphävda
förordningar.

Budgetåret 1984/85 ändrades detta anslag så att riksdagen som dittills givit
årliga beslutsramar för kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. därefter
beslutar om en flerårig engagemangsram som successivt skall byggas upp till
290 milj. kr. Förtiden fram t.o.m. budgetåret 1988/89 ärengagemangsramen
fastställd till 155 milj. kr. Systemet innebär att länsstyrelsernas utrymme för
ny kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån med statliga
kreditgarantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels genom den successiva
uppbyggnaden av engagemangsramen.

Regeringen föreslår i propositionen att engagemangsramen för tiden fram
t.o.m. budgetåret 1989/90 utökas till 175 milj. kr. och att anslaget på nytt förs
upp med ett oförändrat belopp, 1000kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I motion 1988/89:A463 av Stina Gustavsson (c) yrkas ett ökat anslag till
Kronobergs län för kreditgarantier till företag i glesbygden. Anslaget till länet
för detta ändamål bör enligt motionen räknas upp med minst 3 milj. kr.

Fördelning på län av ramen till kreditgarantier för lån till företag i
glesbygder m.m. följer samma principer som fördelningen på län av medlen
för regionala utvecklingsinsatser. Detta innebär att regeringen fördelar
medlen efter problemens svårighetsgrad i länen. Av ramen för statlig
kreditgaranti fördelades således under innevarande budgetår 86 % till
skogslänen. Motion A463 avstyrks i aktuell del.

1988/89:AU13

D 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1988/89: AUD

1987/88 Utgift 376 000 000

1988/89 Anslag 350 000 000

1989/90 Förslag 394 000 000

Anslaget används för att täcka avgiftsbortfallet till följd av nedsättningen i
Norrbottens län av socialavgifter och den allmänna löneavgiften. Utgifter för
det särskilda bidraget till arbetsgivaravgifter vid en sysselsättningsökning
belastar däremot anslaget D 7. Sysselsättningsstöd.

Regeringen föreslår under punkt D 6 (s. 155) att riksdagen till Ersättning
för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
av 395000000 kr.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1988/89: A422 ett anslag av 575
milj. kr. I motion 1988/89:A478 av Anna Horn af Rantzien och Birger
Schlaug (båda mp) föreslås ett med 600 milj. kr. utökat anslag för viss
försöksverksamhet. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion 1988/
89:A409 att regeringens anslagsframställning på denna punkt skall avslås.

Yrkandena i motionerna A422 och A478, om anslag med högre belopp än
vad regeringen föreslagit, ansluter till motionärernas förslag om vidgad
geografisk och branschmässig användning av avgiftsnedsättningen. Frågan
har behandlats i ett tidigare avsnitt, och utskottet har därvid avstyrkt
motionärernas förslag i dessa avseenden. Utskottet har i samma avsnitt också
behandlat och avstyrkt avslagsyrkandet i motion A409. Med hänvisning till
de redovisade ställningstagandena tillstyrker utskottet att medel anvisas med
det belopp som regeringen har föreslagit. Motionsyrkandena om högre
anslagsbelopp resp. avslag på anslaget avstyrks.

D 7. Sysselsättningsstöd

1987/88 Utgift 224 046 471

1988/89 Anslag 159 000 000

1989/90 Förslag 165 000 000

Anslaget används för att täcka dels utgifterna för sysselsättningsstöd enligt
förordningen om regionalpolitisk! stöd, dels för det särskilda bidrag till
arbetsgivaravgifter som utgår vid sysselsättningsökning i Norrbotten enligt
lagen om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län.

Regeringen föreslår under punkt D 7 (s. 156) att riksdagen till Sysselsättningsstöd
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag om
165000000 kr.

Moderata samlingspartiet framför i motion 1988/89:A422 kravet att
sysselsättningsstödet skall upphöra och yrkar i enlighet härmed att anslagsframställningen
på denna punkt skall avslås. I motion 1988/89: A416 av Kjell
Ericsson m.fl. (c) yrkas att sysselsättningsstödet återinförs i stödområde C
och att anslaget räknas upp med 25 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

Eftersom sysselsättningsstödet enligt utskottets mening bör vara kvar som
stödform avstyrks avslagsyrkandet i motion A422.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionerna om återinförande av
sysselsättningsstöd i stödområde C. Det aktuella följ dförslaget i motion
A416 om höjning av anslaget till Sysselsättningsstöd bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker regeringens framställning om
anslag för det aktuella ändamålet.

D 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling

1987/88 Utgift 4 306 000 Reservation 566 000

1988/89 Anslag 4 300 000

1989/90 Förslag 4 414 000

Regeringen föreslår under punkt D 8 (s. 156-157) att riksdagen skall anvisa
ett reservationsanslag om 4 414000 kr. till Expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU) för budgetåret 1989/90.

I centerpartiets kommittémotion 1988/89:A489 föreslås att anslaget till
ERU minskas med 2 milj. kr. och att detta anslag i fortsättningen skall ingå i
anslaget för Utredningar m.m. på arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.
ERU:s verksamhet och forskningsinriktning bör också breddas och få en
inriktning som syftar till att utveckla de delar av landet som enligt
motionärernas uppfattning har drabbats hårdast av den förda koncentrationspolitiken.

Enligt utskottets mening är det angeläget med en kontinuerlig forskning på
det regionalpolitiska området. Motiven för en särskild forskningsorganisation
med anknytning till regeringskansliet redovisades i proposition 1984/
85:115 om regional utveckling och utjämning. Utskottet hade i sitt ställningstagande
till propositionen ingen erinran mot förslagen om den regionalpolitiska
forskningen (AU 1984/85:13). De senaste årens utveckling har på intet
sätt minskat behoven av en kontinuerlig forskning på det regionalpolitiska
området. ERU har i detta sammanhang en viktig roll genom att initiera
forskning vid universitet och högskolor samt att medverka till spridning av
forskningsresultat till olika användargrupper. En annan viktig funktion för
ERU är att samverka med utredningar av olika slag. Inriktningen av ERU:s
forskningsprogram omprövas kontinuerligt i takt med att samhällsutvecklingen
ställer nya krav. Utan att närmare ta ställning till inriktningen av den
regionalpolitiska forskningen vill utskottet framhålla den stora bredd som
ERU:s forskningsverksamhet har. Det regionalpolitiska utvecklingsarbetet
måste bygga på ett kvalificerat kunskapsunderlag beträffande utvecklingen i
alla typer av regioner och orter. Resurser för en regional forskning måste
således avsättas i rimlig omfattning. Valet av anslagstitel är därvid närmast en
praktisk fråga. Med avstyrkan av motion A489 i denna del tillstyrker
utskottet regeringens begäran om anslag till ERU.

1988/89-.AU13

D 9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1987/88 Utgift 8 056 000

1988/89 Anslag 2 000 000

1989/90 Förslag 2 400 000

Målet för Västnordensamarbetet, vilket inleddes år 1980, är att nå fram till en
mer tillfredsställande regional balans i Norden samt att knyta Västnorden
närmare det övriga Norden. Vid nordiska ministerrådets möte i augusti 1986
undertecknades avtal och stadgar för en nordisk utvecklingsfond för
Västnorden. Fonden skall främja utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt
näringsliv i Västnorden. Fondens grundkapital skall uppgå till ett
belopp som motsvarar 14,1 miljoner US dollar, varav Sverige skall svara för
5,4 miljoner US dollar. Inbetalningen till fonden skall ske under perioden
1987-1995.

Regeringen föreslår under punkt D 9 (s. 157) att riksdagen till Kapitaltillskott
till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1989/90 anvisar
ett förslagsanslag av 2 400000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens framställning om anslag för det aktuella
ändamålet.

D 10. Bergslagsdelegationen

Nytt anslag

1989/90 Förslag 3 000 000

Arbetsmarknadsministern anmäler i propositionen att hon avser att senare
föreslå regeringen att Bergslagsdelegationens verksamhet förlängs t.o.m.
den 30 juni 1990. För att täcka förvaltningskostnader m.m. föreslår
regeringen under punkt D 10 (s. 158) att ett nytt reservationsanslag förs upp
med 3000000 kr.

Utskottet tillstyrker att det nya anslaget förs upp på statsbudgeten med
begärt belopp.

Nya anslag för landsbygdsutveckling m.m.

I centerpartiets kommittémotion 1988/89:A477 föreslås att 200 milj. kr.
anslås på ett nytt anslag för Landsbygdsutveckling m.m. Anslaget bör enligt
motionen användas för sådana projekt till landsbygdens utveckling som inte
kan få stöd inom ramen för det ordinarie stödprogrammet. Ett liknande
förslag förs fram i miljöpartiets motion 1988/89:A453 där man yrkar ett
anslag på 300 milj. kr. för uppföljning av idéer och förslag som aktualiserats i
samband med kampanjen ”Hela Sverige skall leva”.

Utskottet har i det föregående avstyrkt föreliggande motionsförslag om
särskilda åtgärder för landsbygdsutveckling. Med hänvisning härtill avstyrks
de här aktuella motionsyrkandena om nya anslag för landsbygdsutveckling.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion 1988/89: A462 att 1000 milj.
kr. anslås till ett nytt anslag för infrastrukturella satsningar inom stödområdet.

1988/89: AU13

Enligt utskottets mening bör de omfattande insatser som gjorts och
planeras för en uppbyggnad av infrastrukturen i de utsatta regionerna liksom
hittills anvisas via de ordinarie anslagen under resp. huvudtitel. Med
hänvisning härtill avstyrks motion A462 i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

Regionalpolitiskt stöd

1. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistverksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1988/89:A424, 1988/89:A436 yrkande 7, 1988/89:A439,
1988/89:A464 yrkande 2 och 1988/89:A489 yrkande 14,

2. beträffande regionalpolitiskt stöd för ombyggnad av outnyttjade
bostadslägenheter i Kiruna

att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen i motsvarande
del,

3. beträffande lokaliseringsstödets utformning

att riksdagen avslår motion 1988/89:A422 yrkandena 3 och 4,

4. beträffande avskaffande av offertstödet

att riksdagen avslår motion 1988/89:A454 yrkande 6,

5. beträffande statliga kreditgarantier

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A454 yrkande 8 och 1988/
89:A489 yrkande 9 i motsvarande del.

6. beträffande det företagsinriktade stödet

att riksdagen avslår motion 1988/89: A489 yrkande 1,

7. beträffande investeringar i industrilokaler för uthyrning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A464 yrkande 1 och 1988/
89: A489 yrkande 8,

8. beträffande tillfälliga stödområden

att riksdagen avslår motion 1988/89:A489 yrkande 12,

9. beträffande investeringsstöd till kvinnodominerade företag
att riksdagen avslår motion 1988/89:A453 yrkande 6,

10. beträffande återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A416 yrkande 1, 1988/
89:A436 yrkande 5 och 1988/89:A489 yrkande 13,

11. beträffande stödformen nedsättning av socialavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A405, 1988/89:A409 i motsvarande
del, 1988/89:A422 yrkande 2, 1988/89:A435 yrkande 8,
1988/89:A436 yrkande 2, 1988/89:A454 yrkande 3. 1988/89:A456
yrkande 1, 1988/89:A478 yrkande 1, 1988/89:A484, 1988/89:A486
samt 1988/89:A489 yrkandena 15 och 16,

Insatser i glesbygd

12. beträffande etablering av läkarpraktik i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1988/89:A410,

13. beträffande stöd till basservice

att riksdagen avslår motion 1988/89:A417,

1988/89: AU13

3 Riksdagen 1988189.18saml. Nr 13

14. beträffande transportstöd i skärgården

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A423 och 1988/89:A443,

15. beträffande servicebidrag till glesbygdsbutiker
att riksdagen avslår motion 1988/89:A426 yrkande 2,

16. beträffande glesbygdsstöd till marknadsundersökningar m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89: A460 yrkande 7,

17. beträffande bidrag till utbildning av småskaliga producenter
att riksdagen avslår motion 1988/89:A467,

18. beträffande höjda beloppsgränser för stöd tillföretag i glesbygd
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A426 yrkande 1 och 1988/
89:A489 yrkande 6,

19. beträffande högsta belopp för stöd till IKS

att riksdagen avslår motion 1988/89:A489 yrkande 7 i motsvarande
del,

20. beträffande äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A414 och 1988/89:A489
yrkande 7 i motsvarande del,

21. beträffande landsbygdsutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A445, 1988/89:449, 1988/
89:A450, 1988/89:A452, 1988/89:A477 yrkandena 1 och 3 samt
1988/89: A809 yrkande 6,

Anslag till regional utveckling budgetåret 1989/90

22. beträffande medelsanvisning till Visst regionalpolitiskt stöd
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till Visst
regionalpolitisk! stöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 1000 kr.,

23. beträffande medelsanvisning till Lokaliseringsbidrag m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1988/89:A422 yrkandena 6 och 11, 1988/
89:A454 yrkande 7 och 1988/89:A489 yrkandena 2, 4 och 5 till
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 362000000 kr.,

24. beträffande medelsanvisning till Lokaliseringslån

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1988/89:A422 yrkande 7 och 1988/89:A489
yrkande 9 i motsvarande del till Lokaliseringslån för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,

25. beträffande medelsanvisning till Regionala utvecklingsinsatser
m.m.

att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del,
dels motionerna 1988/89:A422 yrkande 8, 1988/89:A437 yrkande 2,
1988/89:A454 yrkande 4, 1988/89:A462 yrkande 4 och 1988/89:A489
yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 800000000 kr.,

26. beträffande en förstärkt regionalpolitisk profil vid fördelningen
av länsanslagen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A429 yrkande 1, 1988/
89:A457 yrkande 1 och 1988/89:A464 yrkande 3,

1988/89:AU13

27. beträffande maximigränsen för projektmedlen

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A429 yrkandena 3 och 4,
1988/89:A437 yrkande 1, 1988/89:A454 yrkande 5 och 1988/89:A456
yrkande 3 i motsvarande del,

28. beträffande kriterierna vid fördelning av regionalpolitiska medel
att riksdagen avslår motion 1988/89: A802 yrkande 1,

29. beträffande förstärkta länsanslag i olika län

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: A420, 1988/89: A429 yrkande
2, 1988/89:A436 yrkande 4, 1988/89:A455 yrkandena 1 och 2,
1988/89:A456 yrkande 3 i motsvarande del, 1988/89:A463 yrkande 1,
1988/89:A465 yrkande 4, 1988/89:A471 yrkande 1, 1988/89:A473
yrkande 3, 1988/89:A485 yrkande 4 och 1988/89:A488,

30. beträffande medelsanvisning till statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till kommersiell service

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del medger
att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till
kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det
sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter
den 1 juli 1985 uppgår till högst 175000000 kr.,

31. beträffande medelsanvisning till Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,

32. beträffande ökat anslag till Kronobergs län för kreditgarantier till
företag i glesbygden

att riksdagen avslår motion 1988/89:A463 yrkande 2,

33. beträffande medelsanvisning till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1988/89: A409 i motsvarande del, 1988/89:A422
yrkande 9 och 1988/89: A478 yrkande 2 till Ersättning för nedsättning
av socialavgifter för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
395 000000 kr.,

34. beträffande medelsanvisning till Sysselsättningsstöd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1988/89:A416 yrkande 2 och 1988/89:A422
yrkande 10 till Sysselsättningsstöd för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 165 000000 kr.,

35. beträffande medelsanvisning till Expertgruppen för forskning
om regional utveckling

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motion 1988/89: A489 yrkandena 10 och 11 till Expertgruppen
för forskning om regional utveckling för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 4414000 kr.,

36. beträffande medelsanvisning till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond
för Västnorden

1988/89: AU 13

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 2400000kr.,

37. beträffande medelsanvisning till Bergslagsdelegationen

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Bergslagsdelegationen för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 3000000 kr.,

38. beträffande nytt anslag för Landsbygdsutveckling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:A453 yrkande 7 och 1988/
89:A477 yrkande 2,

39. beträffande nytt anslag för infrastrukturen la satsningar inom
stödområdet

att riksdagen avslår motion 1988/89:A462 yrkande 3.

Stockholm den 13 april 1989
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s). Elver Jonsson (fp). Kjell Nilsson (s),
Marianne Stålberg (s). Lahja Exner (s), Anders G Högmark (m). Gustav
Persson (s). Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m). Kersti
Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk). Anna Horn af Rantzien (mp).
Monica Öhman (s), Erik Holmkvist (m). Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson.

Reservationer

1. Regionalpolitisk! stöd till turistverksamhet (mom. 1)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”För egen”
och på s. 12 slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är möjligheten till regionalpolitisk! stöd för
turistsatsningar ett värdefullt medel i utsatta kommuner. Detta gäller bl.a.
Gotland, vilket påtalas i motion A424. Förslaget i propositionen, att
möjligheterna till regionalpolitisk! stöd för turistverksamhet inom stödområde
C helt skall upphöra, är därför enligt utskottets uppfattning inte
acceptabelt. Många kommuner inom stödområde C har haft en negativ
befolkningsutveckling, och stödmöjligheterna i nu aktuellt avseende bör
därför utvidgas till att även gälla utsatta landsbygdsdelar av stödområde C.
Utskottet anser att Gotlands kommun, i avvaktan på att utredningsmannens
förslag föreläggs riksdagen, skall få rätt till samma stöd till sin turistverksamhet
som i dag.

Utskottets ställningstagande innebär att propositionen avstyrks i motsva -

1988/89: AU 13

rande del. Motionerna A439 och A489 tillstyrks i här aktuella delar. Därmed
tillgodoses i huvudsak yrkandena i motionerna A424, A436 och A464.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A439 och 1988/
89:A489 yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1988/
89: A424, 1988/89: A436 yrkande 7 och 1988/89: A464 yrkande 2 avslår
propositionen i motsvarande del,

2. Lokaliseringsstödets utformning (mom. 3)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”A422 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har ett antal olika stödformer vuxit fram på
ett sätt som gör att varken myndigheter eller företag kan få någon klar
överblick över stödstrukturen. Stöd- och bidragsformerna är också förhållandevis
ensidigt inriktade på investeringar i hårdvaror. Den senaste tidens allt
större behov av s.k. mjukvaruinvesteringar är svåra att finansiera med hjälp
av de nuvarande stödformerna. Utskottet förordar därför dels en begränsning
av antalet stödformer, dels att generella kostnadssänkande medel i ökad
utsträckning kommer till användning inom regionalpolitiken.

En sådan nyordning leder enligt utskottets uppfattning till att beslutsordningen
beträffande regionalpolitisk! stöd automatiskt förenklas och att
utrymmet för ”politiska” beslut minskas. En enklare stödhantering ger också
möjligheter till en säkrare uppföljning av projekten. Utskottet biträder alltså
moderata samlingspartiets kritik av den nuvarande beslutsordningen i
partimotionen A422 och föreslår att de nuvarande stödformerna lokaliseringsstöd,
offertstöd och sysselsättningsstöd avskaffas och ersätts av en ny
generell stödform, benämnd riskgarantilån.

Ett system med riskgarantilån kännetecknas av att riskgarantier av olika
storlek utgår beroende på i vilket stödområde företaget är beläget. För de
normala affärsmässiga riskerna bör dock finansiering med eget kapital och
sedvanliga bankkrediter gälla. Utskottet menar att ett sådant system innebär
en klar markering att det regionalpolitiska stödet inte är en bidragsmöjlighet
för mindre goda affärsprojekt utan att detta stöd uteslutande har till syfte att
kompensera för den högre risk som kan följa av lokaliseringen till ett
stödområde. Det nya systemet kommer inte - såsom det nuvarande - att vara
ensidigt inriktat på byggnader och maskiner. I stället tas hänsyn till samtliga
fördyringsaspekter för de berörda företagen i regionalpolitisk! prioriterade
regioner. Systemet med riskgarantilån har också klara fördelar genom att
lånen hanteras på regional nivå i nära samverkan med berörda branscher.

Utskottet anser således att den regionalpolitiska kommitténs översyn av
stödens framtida utformning bör inriktas på ett system med riskgarantilån i
enlighet med motionärernas förslag. Därvid bör beaktas att förslaget med
riskgarantilån bör ses som en fungerande helhet tillsammans med sänkta
arbetsgivar-/egenavgifter och det samlade länsanslaget.

1988/89: AU 13

4 Riksdagen 1988189. 18 sami. Nr 13

I fråga om de regionala investmentbolag som nu skapas på flera håll i
landet finner utskottet det positivt att det existerande näringslivet varit villigt
att satsa kapital i investmentbolagen. Det är viktigt att de privata intressenterna
inte upplever att de är passiva partners till staten. Därför bör enligt
utskottets mening statens medverkan begränsas tidsmässigt och ej ske i form
av ägarandelar utan i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån.

Vad utskottet anfört beträffande lokaliseringsstödets utformning bör med
tillstyrkan av motion A422 i aktuell del ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande lokaliseringsstödets utformning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A422 yrkandena 3 och 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Avskaffande av offertstödet (mom. 4)

Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”motion A454” bort ha följande lydelse:

Offertstödet är, som framhålls i motion 1988/89:A454, en utpräglat
selektiv stödform. Detta stöd bestäms från fall till fall och utgår efter
förhandlingar mellan enskilda företag och staten. Statens förhandlingsläge är
därvid sällan att flera ”anbud” för en regionalpolitiskt motiverad åtgärd
finns, utan man är ofta hänvisad till diskussioner med ett enda företag. På sikt
kan ett sådant system väntas leda till ekonomisk ineffektivitet därigenom att
stödet lätt kan komma ”fel” företag till godo. Med hänsyn till det anförda
tillstyrker utskottet förslaget i motion A454 att offertstödet avskaffas fr.o.m.
den 1 juli 1989.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande avskaffande av offertstödet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A454 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Statliga kreditgarantier (mom. 5)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i folkpartiets och centerpartiets motioner
(A454 och A489) anser utskottet att det är en klar fördel att lokaliseringslånen
hanteras direkt av bankerna i stället för av statliga myndigheter. Statens
engagemang bör begränsas till att ge erforderliga kreditgarantier.

Vad utskottet i anslutning till motionerna A454 och A489 anfört om
statliga kreditgarantier bör ges regeringen till känna.

1988/89:AU13

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande statliga kreditgarantier

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A454 yrkande 8 och
1988/89:A489 yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Det företagsinriktade stödet (mom. 6)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Det är” och
slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den grundsyn som redovisas i centerpartiets kommittémotion
A489 vad gäller behovet av ett företagsinriktat stöd på regional nivå.

Vid sidan av generella åtgärder behövs således mer direkta insatser för att
stimulera till såväl ny företagsetablering som stöd till befintlig företagsamhet
i utsatta regioner. Det företagsinriktade stödet bör i så stor utsträckning som
möjligt hanteras på regional nivå för att beslutsprocessen skall bli så snabb
och effektiv som möjligt. Det bör enligt utskottets mening även vara mer
differentierat, flexibelt och möjligt att anpassa efter de skilda förhållanden
som råder i olika delar av landet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande det företagsinriktade stödet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A489 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Investeringar i industrilokaler för uthyrning (mom. 7)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 14 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A489 (c) att lokaliseringsstödet för
uppförande av industrilokaler för uthyrning bör förstärkas. Därmed underlättas
näringslivets breddning och utveckling i mindre orter.

Utskottet anser därför i likhet med motion A489 att lokaliseringsbidrag
bör kunna utgå med 50 % för investeringar i industrilokaler i stödområde A
och B resp. 40 % i landsbygdsdelarna i stödområde C. Därmed tillgodoses
även kraven i motion A464 (s).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande investeringar i industrilokaler för uthyrning

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A489 yrkande 8 samt med
anledning av motion 1988/89:A464 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: AU 13

7. Tillfälliga stödområden (mom. 8)

1988/89: AU 13

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i centerpartiets kommittémotion
A489 om inplacering av kommuner utanför det ordinarie stödområdet i
tillfälligt stödområde.

Regeringens möjligheter att förklara orter/regioner som drabbas av
strukturförändringar och av arbetsmarknadsproblem som tillfälliga stödområden
måste utnyttjas på ett mer rättvist och konsekvent sätt än vad
regeringen hittills gjort. En akut industrikris eller en kontinuerligt pågående
strukturförändring med minskande sysselsättningstillfällen som följd bör
enligt utskottets mening likabehandlas av statsmakterna.

Det anförda, som bör ges regeringen till känna, innebär tillstyrkan av
motion A489 i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande tillfälliga stödområden

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A489 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Investeringsstöd till kvinnodominerade företag (mom. 9)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A453 (mp) att särskilda åtgärder
bör vidtas för att ge kvinnor bättre möjligheter att utveckla företagsamhet
och även i övrigt få kvalificerad och lämplig sysselsättning. Därför bör prövas
att införa ett särskilt regionalpolitisk! stöd riktat till kvinnodominerade
företag. Stödet bör vara ett investeringsstöd och riktas till företag med minst
60 % kvinnor bland de anställda. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande investeringsstöd till kvinnodominerade företag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A453 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde C
(mom. 10)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Den
regionalpolitiska” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motion A489 (c) har avskaffandet av sysselsättningsstödet
i stödområde C drabbat kommuner med en negativ befolkningsutveckling.
Riktlinjerna för det nuvarande sysselsättningsstödet lades fast så sent som vid

det regionalpolitiska beslutet våren 1985. Enligt utskottets mening var det fel
att redan efter två år förändra stödreglerna med hänsyn till de berättigade
krav på långsiktighet en presumtiv stödmottagare har rätt att ställa på de
villkor som statsmakterna anger för beviljande av regionalpolitisk! stöd.
Utskottet föreslår därför, med tillstyrkan av motionerna A416, A436 och
A489 i motsvarande delar, att sysselsättningsstödet i stödområde C återinförs.
Utskottets ställningstagande bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande återinförande av sysselsättningsstödet i stödområde
C

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A416 yrkande 1,
1988/89: A436 yrkande 5 och 1988/89: A489 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Stödformen nedsättning av socialavgifter (mom. 11)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 18 slutar med ”stödformen avskaffas" bort ha följande
lydelse:

Erfarenheterna från den generella nedsättningen av socialavgifterna i
Norrbottens län är enligt utskottets mening positiva. Företagens marginaler
och soliditet har ökat. Därigenom har deras förmåga att konkurrera med
företag i andra delar av landet också förbättrats. De förbättrade betingelserna
för företagen har ökat möjligheterna för dessa att erbjuda varaktig
sysselsättning.

Såsom anförs i motion A422 från moderata samlingspartiet bör socialavgifterna
sänkas även i andra delar av landet med stora regionala problem. De
områden som har de största problemen bör prioriteras. Därför bör uttaget av
de sociala avgifterna minskas med 10 procentenheter inom stödområde A
och med 3 procentenheter inom stödområde B. Denna nedsättning bör gälla
samtliga näringsgrenar inklusive de affärsdrivande statliga verken. Däremot
bör nedsättningen inte gälla övriga delar av den offentliga sektorn. Regeringen
bör återkomma med förslag till ändringar i den aktuella lagstiftningen.

Motionerna A422 och A456 tillstyrks i motsvarande delar. Övriga i
sammanhanget behandlade motioner bör med hänvisning till vad som ovan
anförts inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande stödformen nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A422 yrkande 2 och
1988/89:A456 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1988/
89:A405, 1988/89:A409 i motsvarande del, 1988/89:A435 yrkande 8,
1988/89:A436 yrkande 2, 1988/89:A454 yrkande 3, 1988/89:A478
yrkande 1,1988/89: A484,1988/89:A486 och 1988/89: A489 yrkandena
15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

1988/89: AU 13

11. Stödformen nedsättning av socialavgifter (mom.11)

Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Enligt
utskottets” och på s. 18 slutar med ”stödformen avskaffas” bort ha följande
lydelse:

Såsom anförs i folkpartiets motion A454 bör ett system med sänkta
arbetsgivaravgifter utformas så att områden med de största regionala
problemen kommer i åtnjutande av det. Den typ av permanent och generell
subvention som sänkta arbetsgivaravgifter innebär har sannolikt störst
relevans för regioner som har bestående problem beroende på sådant som
klimat- och avståndsfaktorer. Detta talar för att hela stödområde A bör
omfattas av sänkta arbetsgivaravgifter. Systemet med sänkta arbetsgivaravgifter
bör också vidgas så att det omfattar all icke-offentlig verksamhet.

Den regionalpolitiska kommittén borges i uppdrag att föreslå förändringar
i systemet med sänkta arbetsgivaravgifter enligt ovanstående modell.
Kommittén bör därvid också överväga behovet av ändrade nivåer i nedsättningen
av arbetsgivaravgifterna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts bör övriga i sammanhanget
behandlade motioner inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande stödformen nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A454 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1988/89: A405,1988/89: A409 i motsvarande del,
1988/89:A422 yrkande 2, 1988/89:A435 yrkande 8, 1988/89:A436
yrkande 2, 1988/89:A456 yrkande 1, 1988/89:A478 yrkande 1, 1988/
89:A484, 1988/89:A486 samt 1988/89:A489 yrkandena 15 och 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Stödformen nedsättning av socialavgifter (mom .11)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Enligt
utskottets” och på s. 18 slutar med ”stödformen avskaffas” bort ha följande
lydelse:

Såsom anförs i partimotion A435 (c) samt i centerns kommittémotion
A489 bör nedsättningen av socialavgifterna koncentreras till de regioner som
har de största regionalpolitiska problemen. I avvaktan på att en generell
regional differentiering genomförs, vilket utskottet föreslår i det följande,
bör nedsättningen av socialförsäkringsavgifterna utgå från gällande stödområdesgränser
och läggas där de bäst behövs. Utskottet anser därför att den
nuvarande sänkningen av socialförsäkringsavgifterna med 10 % i hela
Norrbottens län i stället bör omfatta samtliga kommuner inom stödområde A
samt kommuner i Norrbotten som nu är inplacerade i stödområde B.

Gällande regler innebär vidare att i Norrbottens län utgår en avgiftsreducering
för tillkommande sysselsättning om 10000 kr. per årsarbetare, vilken
lämnas i form av ett bidrag till kostnaden för arbetsgivaravgifterna. Ett
motsvarande bidrag lämnas även för att täcka kostnaden för egenavgifter.

1988/89:AU13

Enligt utskottets mening bör även en sådan reducering ske med beaktande av
problemens omfattning i olika områden. I kommuner belägna i Norrbotten
inom stödområdena A och B bör därför nedsättningen vara 15000 kr. och i
stödområde C 5000 kr.

De ovan förordade förändringarna i gällande regler för nedsättning av
socialförsäkringsavgifterna innebär en kraftig förstärkning av konkurrenskraften
hos företagen i de norrländska inlandskommunerna. Med den
geografiska fördelning nedsättningen får enligt utskottets förslag finns heller
ingen anledning att undanta någon kategori av företag från befrielse, utan
den bör gälla samtliga privata, kooperativa och statliga företag. Den
förordade inriktningen av stödformen torde inte innebära någon ökad
belastning på statsbudgeten.

Enligt utskottets mening skulle en ytterligare differentiering av uttaget av
socialavgifter efter regioner och kommuner innebära en betydande lokaliseringsstimulans
och därmed främja en utveckling mot regional balans. Ett
sådant system finns i Norge. Det är utformat så att ett företag, lokaliserat i en
överhettad region, får ett visst tillägg medan företag lokaliserade i en utsatt
region får en viss rabatt på den totalsumma avgifter som skal! tas ut.
Omfördelningen av avgiftsuttaget kan ske på ett sådant sätt att reformen ej
belastar statsbudgeten.

Som framhålls i motionerna A435 och A489 bör regeringen återkomma
med förslag till ändring i den aktuella lagstiftningen. Med hänvisning till vad
som ovan anförts bör övriga i sammanhanget behandlade motioner inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande stödformen nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A435 yrkande 8 och
1988/89:A489 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på motionerna
1988/89:A405, 1988/89:A409 i motsvarande del, 1988/89:A422 yrkande
2,1988/89: A436 yrkande 2,1988/89:A454 yrkande 3,1988/89:A456
yrkande 1,1988/89: A478 yrkande 1,1988/89: A484 samt 1988/89:A486
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Stödformen nedsättning av socialavgifter (mom. 11)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 18 slutar med ”stödformen avskaffas” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i de principiella invändningar som anges i motion
A409 (vpk) mot att använda nedsättning av socialavgifter som ett regionalpolitisk!
medel. Socialavgifterna syftar till att finansiera vårt lands medborgerliga
sociala rättigheter och allmänna nyttigheter. De bör därför vara likartat
utformade i hela landet. Som motionärerna anger finns det därtill flera skäl
utöver de principiella som talar för att denna subvention till företagen bör
upphöra; bl.a. saknar staten möjlighet till såväl insyn som krav på motprestation
från företagens sida. Dessa starka invändningar mot avgiftsnedsättningen
uppvägs på intet sätt av några påvisbara fördelar. De medel som avsätts

1988/89: AU13

för stödformen skulle med säkerhet göra mer nytta om de gavs i form av
andra typer av stöd eller - vilket mycket kan tala för - som anslag till
infrastrukturell utveckling. Riksdagen bör avslå det angivna budgetäskandet.

Utskottet återkommer i det följande till de anslagsfrågor som föranleds av
vad som ovan förordats. I detta sammanhang föreslås att riksdagen i ett
uttalande till regeringen ansluter sig till vad som här sagts om att avgiftsnedsättningen
i Norrbotten skall upphöra. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet motion A409 i motsvarande del. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande stödformen nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A409 i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1988/89:A405, 1988/89: A422 yrkande
2, 1988/89:A435 yrkande 8, 1988/89:A436 yrkande 2, 1988/89:A454
yrkande 3, 1988/89: A456 yrkande 1, 1988/89:A478 yrkande 1, 1988/
89: A484, 1988/89: A486 samt 1988/89:A489 yrkandena 15 och 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Stödformen nedsättning av socialavgifter (mom. 11)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 18 slutar med ”stödformen avskaffas" bort ha följande
lydelse:

Såsom anförs i motion A486 av miljöpartiet krävs att en rad åtgärder och
medel styrs även till svaga regioner. Ett mål skall vara att underlätta för ett
småskaligt och lokalt förankrat näringsliv. Ett viktigt inslag i denna politik är
att sänka arbetsgivaravgifterna i vissa regioner. För att göra det gynnsammare
att starta och driva företag i Norrland, Värmland, på Gotland och i de
delar av Bergslagen som inte redan har full sysselsättning bör arbetsgivaravgifterna
sänkas i dessa områden med ca tio procentenheter. I det ovan
angivna området ingår även de orter längs Norrlandskusten där stora delar av
skogsindustrierna och andra processindustrier ligger. De kompenseras
därigenom helt eller delvis för de höga energiskatter och miljöavgifter som de
måste betala till dess att de har ställt om till miljövänligare och energieffektivare
teknik.

En liknande sänkning av arbetsgivaravgifterna inom vården bör genomföras
som ett medel i kampen mot arbetskraftsbristen i denna sektor.

I linje med miljöpartiets strävan att utveckla småföretagande, bör man
enligt utskottets mening genomföra en försöksverksamhet på det sätt som
föreslås i motion A478. Försöksverksamheten bör innefatta en nedsättning
av arbetsgivaravgifterna med 50 % under en treårsperiod för upp till fem
anställda per företag. Därvid skall nedsättningen göras för de anställda som
har de lägsta lönerna. Nedsättning bör endast medges för anställda som får
avtalsenlig lön för minst halvtidsarbete.

Försöksverksamheten bör omfatta Västernorrlands, Blekinge och Värmlands
län samt Mörbylånga och Borgholms kommuner. Därutöver bör
försöksverksamheten omfatta Gotland på sätt som föreslås i motion A484
(c).

1988/89:AU13

Utskottets ställningstagande innebär tillstyrkan av motionerna A478,
A484 och A486 i här aktuella delar. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande stödformen nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A478 yrkande 1,
1988/89:A484 och 1988/89:A486 samt med avslag på motionerna
1988/89: A405, 1988/89: A409 i motsvarande del, 1988/89: A422 yrkande
2, 1988/89: A435 yrkande 8,1988/89: A436 yrkande 2,1988/89: A454
yrkande 3, 1988/89:A456 yrkande 1 och 1988/89:A489 yrkandena 15
och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Etablering av läkarpraktik i glesbygd (mom. 12)

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

I likhet med motion A410 (m) anser utskottet att det är angeläget att
förbättra läkarförsörjningen inom de glest befolkade delarna i landet. Därför
bör reglerna ändras så att länsanslaget för regionalpolitiska ändamål också
kan användas till stöd vid etablering av läkarpraktik i de regionalpolitiska
stödområdena och andra glesbygdsområden. Utskottets ställningstagande
bör med tillstyrkan av motion A410 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande etablering av läkarpraktik i glesbygd

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A410 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Transportstöd i skärgården (mom. 14)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c). Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Den
frågeställning” och på s. 20 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna A423 och A443 att glesbygdsstöd
bör kunna användas till transportstöd i skärgården. De förhållanden
som gäller öar utan bro- eller färjeförbindelse är att betrakta som permanenta.
Det är enligt utskottets mening en rättvisefråga att sådana öar får
möjlighet till statligt transportstöd utan den nuvarande begränsningen till ett
inledningsskede om tre år. De kostnader som kan uppkomma för de berörda
länen bör beaktas vid fördelningen av anslaget till regionala utvecklingsinsatser.
Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna A423 och A443 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande transportstöd i skärgården
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A423 och 1988/
89:A443 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:AU13

5 Riksdagen 1988/89.18 sami. Nr 13

17. Servicebidrag till glesbygdsbutiker (mom. 15)

Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Det är” och
slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

De varaktiga lönsamhetsproblem som råder för stödbutikerna är oroande
och inger starka farhågor för en negativ utveckling och därmed nedläggning
av butiker. Utskottet anser att länsstyrelserna med kunskap om länets
struktur och därmed sammanhängande faktorer har de bästa förutsättningarna
att avgöra i beslut om stödåtgärder. Enligt utskottets mening bör
länsstyrelserna därför besluta om stöd. Konsumentverkets prövning av stöd
till glesbygdsbutiker bör således upphöra.

Vad utskottet ovan anfört med tillstyrkan av motion A426 i denna del bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande servicebidrag till glesbygdsbutiker
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A426 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Höjda beloppsgränser för stöd till företag i glesbygd (mom.
18)

Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Beloppen
för” och på s. 21 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Glesbygdsstödet har enligt utskottets mening haft goda effekter. De
högsta stödbeloppen är med undantag av stödet till uthyrningsstugor väl
avvägda. De högsta stödbeloppet till uthyrningsstugor bör därför i enlighet
med förslaget i motion A426 (fp) höjas till 75 000 kr. Utskottets ställningstagande
tillgodoser därmed i huvudsak även förslaget i motion A489 (c) i denna
del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande höjda beloppsgränser för stöd tillföretag i glesbygd
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A426 yrkande 1 samt med
anledning av motion A489 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. Höjda beloppsgränser för stöd till företag i glesbygd (mom.
18)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Beloppen
för” och på s. 21 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Glesbygdsstödet är en stödform som visat sig ge goda effekter. Det är
enligt utskottets mening önskvärt att man inom ramen för detta stöd kan
finansiera såväl större som mindre investeringar. Det finns enligt utskottets

1988/89: AU 13

mening starka skäl för att insatserna för glesbygden intensifieras och
förstärks. De nuvarande nivåerna för avskrivningslån för investeringar och
för uthyrningsstugor bör därför höjas till 400000kr. resp. 100000kr. i
enlighet med förslaget i motion A489. Därmed är förslaget i motion A426
beträffande höjt belopp för avskrivningslån till uthyrningsstugor tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande höjda beloppsgränser för stöd tillföretag i glesbygd
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A489 yrkande 6 samt med
anledning av motion A426 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

20. Högsta belopp för stöd till IKS (mom. 19)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Det
nuvarande” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar upfattningen i motion A489 (c) att det högsta stödbeloppet
för IKS (intensifierad kommunal sysselsättning) bör höjas från 39000 kr. till
75000 kr. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande högsta belopp för stöd till IKS

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A489 yrkande 7 i
motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS (mom. 20)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Det är” och
slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att IKS-verksamheten
på ett mera offensivt och långsiktigt sätt bör användas som ett regionalpolitisk!
instrument. En förutsättning för detta är att kravet på äldre arbetslösas
företrädesrätt slopas. Utskottet tillstyrker därför motion A489 i motsvarande
del. Utskottets ställningstagande tillgodoser därmed också kravet i motion
A414 att ortsbundenheten bör vara mer avgörande än åldern vid anvisning av
arbetskraft.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A489 yrkande 7 i
motsvarande del samt med anledning av motion 1988/89: A414 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1988/89: AUD

22. Landsbygdsutveckling (mom. 21)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Utskottet
vill" och på s. 24 slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

En central del i en politik för en decentralistisk utveckling och en bra miljö
är insatserna för att utveckla landsbygden. En levande landsbygd har stor
betydelse för långt fler än dem som bor på landsbygden. Som framhålls i
kommittémotion A477 (c) bör landsbygden få sin rättmätiga del av de statliga
insatser som satsas på utveckling och infrastruktur. Statsmakterna och de
statliga myndigheterna har hittills tagit liten eller ingen hänsyn till landsbygden.

Den allt kraftigare befolkningskoncentrationen efter regeringsskiftet 1982
hotar stora landsbygdsområden. Utarmningen har gått så långt att det nu
krävs inflyttning av ungdomar och unga familjer om bygderna skall ha en
reell chans att långsiktigt överleva.

Utskottet vill understryka att en positiv utveckling av landsbygden och
skärgården förutsätter en helhetssyn. Infrastrukturen måste byggas upp i
form av vägar, service, kulturutbud m.m. Utifrån dessa utgångspunkter bör
ett åtgärdsprogram för landsbygden läggas fast.

Enligt utskottets mening måste en aktiv befolkningsplanering bedrivas där
målsättningen bör vara bibehållen eller ökad befolkning i alla delar av landet.
Den kommunala planeringen bör verka för att varje församling får en positiv
befolkningsutveckling. I norra Sverige bör den enskilda byn vara utvecklingsenhet.

Det krävs vidare att betydande resurser avsätts för att stödja projekt som
syftar till att främja landsbygdens utveckling. Centerpartiet har i andra
motioner redovisat förslag på olika områden som innebär att mer än 5
miljarder avsätts i syfte att bredda och förbättra struktur och arbetsmarknad
för framför allt landsbygden och dess centra.

På den rena landsbygden och i skärgården är sysselsättningen av naturliga
skäl främst anknuten till jord- och skogsbruk med binäringar samt fiske. Det
är enligt utskottets mening väsentligt att i huvudsak all åkermark som i dag är
avsedd för livsmedelsproduktion hålls öppen. Odling av energigrödor och
energiskog bör få stor betydelse för förnyelsen av energisystemet.

Utskottet delar vidare uppfattningen i motion A477 att fler enskilda
människor bör ges tillfälle att på hel- eller deltid äga och bruka egen jord.
Kombinationssysselsättningar och olika typer av brukningskombinationer är
önskvärda och måste underlättas. Det är också viktigt att insatser görs för att
förbättra kvinnors möjligheter på landsbygden. Såsom framhålls i motion
A809 (c) är det av särskild vikt att stimulera kvinnors företagsamhet, bl.a.
genom att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken ger.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att landsbygdskampanjens
intentioner och ideer fullföljs, lämpligen genom en fortsatt folkrörelsesamverkan.
En sådan kommitté bör ha som uppgift att ta till vara och initiera
aktiviteter som syftar till en utveckling av landsbygden på central, regional
och lokal nivå. Målet bör vara att återta den eftersläpning som landsbygden
fått vidkännas framför allt gentemot de större tätortsregionerna.

1988/89:AU13

Vidare bör enligt utskottets mening glesbygdsdelegationen få i uppdrag att
analysera effekterna för landsbygden av statliga myndigheters verksamhet
samt redovisa resultatet i en särskild rapport.

Resurser bör avsättas i tillräcklig omfattning för att fullfölja landsbygdskampanjen.
Detta bör ske genom att 200milj. kr. anvisas på ett särskilt
anslag för landsbygdsutveckling. Dessa medel skall avse projekt som ej kan
finansieras över de ordinarie länsanslagen. Resursförstärkningen ger goda
möjligheter att genomföra de projekt som redovisas i motionerna A445,
A450 och A452 samt tillgodoser även intentionerna i motion A449.

Sammanfattningsvis bör ett utvecklingsprogram för landsbygden tas fram
utifrån de riktlinjer som angivits ovan. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande landsbygdsutveckling
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:A445, 1988/89:A450,
1988/89:A452, 1988/89:A477 yrkandena 1 och 3 och 1988/89:A809
yrkande 6 samt med anledning av motion 1988/89:A449 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
(mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 26 slutar med ”motion A489” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion A422 att införa
riskgarantilån och att avskaffa bl.a. lokaliseringsbidragen. I enlighet härmed
bör riksdagen till den nya stödformen anvisa ett särskilt anslag som bör
uppföras med 120 milj. kr. såsom föreslås i motionen. Därmed avstyrks dels
propositionens anslagsberäkning under denna punkt, dels motionerna A454
och A489 i här aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande medelsanvisning till Lokaliseringsbidrag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89 :A422 yrkandena 6 och 11
samt med avslag på dels propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1988/89: A454 yrkande 7 och 1988/89: A489 yrkandena 2,4
och 5 till Riskgarantilån för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
av 120 milj. kr.,

24. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m.m.
(mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 26 slutar med ”motion A489” bort ha följande lydelse:

1988/89:AU13

Utskottet har i det föregående tillstyrkt folkpartiets förslag att slopa
offertstödet. Härigenom minskar medelsbehovet under anslaget med 70
milj. kr. Anslaget bör således föras upp med 292 milj. kr. för budgetåret
1989/90. Därmed avstyrks motionerna A422 och A489 i här aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande medelsanvisning till Lokaliseringsbidrag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A454 yrkande 7, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1988/89:A422 yrkandena 6 och 11 och 1988/89:A489
yrkandena 2, 4 och 5 till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 292000000 kr.,

25. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”1 den” och
slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Med införandet av riskgarantilånen - som utskottet föreslagit - bortfaller
lokaliseringslånen och därmed behovet av anslag för ändamålet. Yrkandet i
motion A422 (m) om avslag på regeringens anslagsframställning på denna
punkt tillstyrks alltså. Något behov av statliga kreditgarantier föreligger inte,
och därför behövs inte heller något förslag beträffande anslagsbehovet härför
såsom föreslås i motion A489 (c).

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande medelsanvisning till Lokaliseringslån

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A422 yrkande 7 samt med
anledning av motion 1988/89: A489 yrkande 9 i motsvarande del avslår
propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret 1989/90 till
Lokaliseringslån,

26. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c)anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”1 den” och
slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare tillstyrkt förslaget att ersätta lokaliseringslånen med
statliga kreditgarantier. Regeringens framställning om anslag till sådana lån
bör därför avslås. För att täcka eventuella förluster för staten på grund av
kreditgarantierna bör dock finnas ett anslag som i enlighet med motion A489
bör uppföras med ett formellt belopp 1000 kr. Beviljade men den 1 juli 1989
inte utbetalade lån kan finansieras med kvarstående medel på innevarande
års låneanslag.

Utskottet tillstyrker sålunda motion A489 i aktuell del. Med det anförda
tillgodoses i sak motion A422 i motsvarande del.

1988/89: AU 13

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande medelsanvisning till Lokaliseringslån
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A489 yrkande 9 i
motsvarande del, med anledning av motion 1988/89:A422 yrkande 7
samt med avslag på propositionen i motsvarande del till Lokaliseringslån
för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

27. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m.m. (mom. 25)

Lars Ulander, Kjell Nilsson, Marianne Stålberg, Lahja Exner, Gustav
Persson, Sten Östlund, Bo Nilsson och Monica Öhman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Vid
avvägningen” och slutar med ”800 milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Anslaget till regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget, har
utökats väsentligt de senaste åren. Anslaget, som uppgick till 298 milj. kr.
budgetåret 1983/84, föreslås nu utgå med samma belopp som innevarande år,
dvs. 690 milj. kr. Den kraftiga utvecklingen av anslaget den senaste
femårsperioden är ett uttryck för statsmakternas prioritering av det utvecklingsarbete
som sker på lokal och regional nivå.

Utskottet har för sin del kommit fram till samma avvägning av medelsbehovet
som regeringen. Skulle behovet av lokaliserings- och glesbygdsstöd
nästa budgetår överstiga disponibla medel har regeringen möjlighet att,
såsom nyligen skett, återkomma till riksdagen med begäran om ytterligare
medel på tilläggsbudget. Utskottet biträder följaktligen regeringens förslag
och avstyrker de föreliggande motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande medelsanvisning till Regionala utvecklingsinsatser
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1988/89: A422 yrkande 8,1988/89: A437 yrkande
2, 1988/89:A454 yrkande 4, 1988/89:A462 yrkande 4 och 1988/
89: A489 yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 690000000 kr.,

28. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av
socialavgifter (mom. 33)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Yrkandena i”
och slutar med ”anslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att de sociala avgifterna inom
stödområde A och B skall nedsättas med 10 resp. 3 procentenheter. För det
kommande budgetåret innebär detta att anslaget behöver ökas med 180 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. För budgetåret 1989/90 bör således
anvisas ett förslagsanslag av 575 milj. kr. Övriga motioner avstyrks i
motsvarande delar.

1988/89: AU13

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande medelsanvisning lill Ersättning för nedsättning av
socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A422 yrkande 9, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1988/89: A409 i motsvarande del och 1988/89: A478 yrkande
2 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 575 000 000 kr.,

29. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av
socialavgifter (mom. 33)

Under förutsättning av bifall till reservation 13
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Yrkandena i”
och slutar med ”anslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i framställningen tillstyrkt vpk:s förslag om ett
slopande av nedsättningen av socialavgifter i Norrbotten. I konsekvens
härmed tillstyrks förslaget i samma motion att den begärda medelstilldelningen
skall avvisas. Övriga motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande medelsanvisningen till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A409 i motsvarande del
avslår dels propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret
1989/90 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter, dels motionerna
1988/89:A422 yrkande 9 och 1988/89:A478 yrkande 2,

30. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd (mom.
34)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Eftersom
sysselsättningsstödet” och slutar med ”aktuella ändamålet” bort ha följande
lydelse:

Eftersom utskottet i det föregående har föreslagit att sysselsättningsstödet
skall återinföras i stödområde C bör det av regeringen beräknade beloppet
för Sysselsättningsstöd räknas upp med 25 milj. kr. Med det anförda avstyrks
motion A422 (m) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande medelsanvisning till Sysselsättningsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A416 yrkande 2, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1988/89:A422 yrkande 10 till Sysselsättningsstöd för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 190000000 kr.,

1988/89:AU13

31. Medelsanvisning till anslaget Expertgruppen för forskning
om regional utveckling (mom. 35)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”till ERU” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A489 (c) att ERU:s verksamhet
inte skall belasta anvisade medel för den regionalpolitiska ramen utan ingå i
anslaget Utredningar m.m. (littera A, Bil. 12). Detta anslag bör räknas upp
med 2414000 kr., vilket innebär en minskad belastning på statsbudgeten
med 2 milj. kr. ERU:s verksamhet och forskningsinriktning bör också
breddas och få en inriktning som syftar till att utveckla de delar av landet som
drabbats hårdast av den förda koncentrationspolitiken. I sak innebär
utskottets ställningstagande att regeringens föreliggande begäran om anslag
bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande medelsanvisning till Expertgruppen för forskning om
regional utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A489 yrkandena 10 och 11
dels avslår propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret
1989/90 till Expertgruppen för forskning om regional utveckling, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
finansiering av ERU:s verksamhet över anslaget Utredningar m.m.,

32. Nytt anslag för Landsbygdsutveckling m.m. (mom. 38)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c)anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”för landsbygdsutveckling ” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt centerpartiets motion A477 vad
gäller ett åtgärdsprogram för landsbygden. För att genomföra nödvändiga
åtgärder, bl.a. uppföljning av landsbygdskampanjen, bör 200 milj. kr.
anvisas på ett nytt anslag benämnt Landsbygdsutveckling m.m. Dessa medel
är avsedda för projekt som inte kan få stöd inom ramen för det ordinarie
regionalpolitiska stödet. Utskottets ställningstagande innebär tillstyrkan av
motion A477 (c). Därmed tillgodoses i huvudsak även motion A453 i
motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande nytt anslag för Landsbygdsutveckling m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A477 yrkande 2 samt med
anledning av motion 1988/89:A453 yrkande 7 till ett nytt anslag
Landsbygdsutveckling m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar
200000000 kr.,

1988/89:

33. Nytt anslag för Landsbygdsutveckling m.m. (mom. 38)

Anna Horn af Rantzien (mp) anser

deh att den del av utskottets yttrande på s. 32 sorn börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”för landsbygdsutveckling ” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att bevara en levande landsbygd för
försvar och livsmedelsförsörjning, för att hålla kultur- och naturvärden
levande och för att bibehålla de grundläggande överlevnadskunskaperna. Vi
behöver ett jordbruk där man tillämpar odlingsmetoder som ger långsiktigt
bärande jordar och fullvärdiga livsmedel.

Landsbygdskampanjen ”Hela Sverige skall leva” har gjort framför allt
glesbygdens problem synliga och lockat människor att sätta igång goda
utvecklingsprocesser.

Alla ideer och förslag som blivit aktuella genom kampanjen bör ges
ekonomiska möjligheter till genomförande. Såsom framhålls i miljöpartiets
motion A453 bör ett särskilt anslag på 300 milj. kr. avsättas, lämpligen
benämnt Landsbygdsutveckling m.m. Därmed tillgodoses även motion A477
(c).

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande nytt anslag för Landsbygdsutveckling m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89: A453 yrkande 7 samt med
anledning av motion 1988/89:A477 yrkande 2 anvisar 300000000kr.
till ett nytt anslag Landsbygdsutveckling m.m. för budgetåret 1989/
90,

34. Nytt anslag för infrastrukturella satsningar inom
stödområdet (mom. 39)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i vpk-motionen A462 att infrastrukturella
insatser bör ges prioritet i den statliga regionalpolitiken. För att genomföra
behövliga satsningar på bl.a. kommunikationer, skola, vård och omsorg
inom stödområdet bör en extra satsning göras med 1000 milj. kr. Ett nytt
anslag bör föras upp för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande nytt anslag för infrastrukturella satsningar inom
stödområdet

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:A462 yrkande 3 anvisar
1000000000 kr. till ett nytt anslag i vad avser infrastrukturella
satsningar inom stödområdet under budgetåret 1989/90,

1988/89: AU13

Särskilda yttranden

1988/89:AU13

1. Stödformen nedsättning av socialavgifter (mom. 11)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anför:

Det speciella geografiska läget innebär för Gotlands län särskilda restriktioner
i förutsättningarna för näringslivets verksamhet. Centerpartiet har
föreslagit att ett system med differentierade arbetsgivaravgifter för hela
landet skall utredas. I en sådan utredning måste Gotlands geografiska läge
speciellt observeras.

2. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m.
(mom. 23)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anför:

Vi har föreslagit att anslagen D 2 Lokaliseringsbidrag m.m. och D 4
Regionala utvecklingsinsatser m.m. sammanförs till ett anslag varvid anslaget
D 4 förs upp med 1350 000 milj. kr. och anslaget D 2 med dels 100 milj. kr.
till lokaliseringsbidrag, dels 100 milj. kr. till offertstöd. Vår avsikt var därvid
att länen skulle besluta i ärenden upp till 25 milj. kr. och att regeringen borde
bemyndigas att inom en särskild ram om högst 200 milj. kr. besluta om
lokaliseringsärenden överstigande 25 milj. kr. SIND skulle koncentrera sina
insatser dels på projekt som kräver offertstöd, dels på beredning av större
projekt som beslutas av regeringen.

Med hänsyn till att utskottet enat sig om en uppräkning av anslaget avstår
vi från särskild reservation vad avser medelsanvisningen till Lokaliseringsbidrag
m. m. Uppgörelsen innebär att vi inte fått gehör för vår linje att stöd till
större projekt skall beslutas på länsnivå. Detta innebär enligt vår bedömning
att SIND under året kommer att behöva disponera medel för detta ändamål
minst motsvarande belopp vad verket begärt. Vid fördelningen av länsanslagen
måste speciellt beaktas de krav som en positiv utveckling av landsbygden
över hela landet ställer på anslagsfördelningen, dels mellan länen och dels vid
fördelning av länsanslaget inom länen.

3.Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m.m. (mom. 25)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Utskottet har enat sig om en uppräkning av anslaget i linje med vpk:s
yrkande. Jag vill på detta sätt uppmärksamma att länsanslaget ger förutsättningar
för lokala lösningar vad gäller bl.a. livsmedels- och energiproduktion.
”Hela Sverige skall leva”-kampanjen bör stimuleras och få en fortsättning.
Jag anser att de arbetsgrupper som utarbetat projekt för fler arbeten,
kulturaktiviteter och för en framtid i den egna bygden, bör få ekonomiska
anslag som ger möjlighet att driva dessa projekt framåt. Andra områden som
kan utvecklas är jordbruket, fiskevården, turismen, skogsvården och skogsbruket,
gruvnäringen, vattenbruket, rennäringen och sist men inte minst
satsningar på kunskapsuppbyggnad.

4.Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
(mom. 25)

Anna Horn af Rantzien (mp) anför:

Enligt min mening är det viktigt att landsbygdsfrågorna uppmärksammas. En
levande landsbygd behövs för försvar och livsmedelsförsörjning och för att
hålla natur- och kulturvärden levande. Landsbygdskampanjen har aktiverat
många människor och jag ser det som angeläget att detta engagemang nu
kanaliseras och får en inriktning mot ett konkret genomförande. I dessa
frågor om landsbygdsutveckling vill jag hänvisa till reservation 33 där mina
synpunkter på bl.a. landsbygdskampanjen utvecklas.

5. Förstärkta länsanslag i olika län (mom. 29)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Örebro län har i grunden goda förutsättningar för en gynnsam näringsutveckling.
Särskilda insatser behövs dock för att bryta de negativa trenderna och få
i gång den nödvändiga omstruktureringen av näringsliv och arbetsmarknad.
Ett minskat antal arbetstillfällen kan förutses i de traditionella branscherna
skog-, stål och gruvindustri samt i vissa delar av tillverkningsindustrin.

Bergslagsdelegationen har spelat en positiv roll för de kommuner som har
innefattats av delegationens arbete. När det gäller Örebro län finns det risk
för försämringar i de angivna kommunerna om man bara skall förlita sig på
befintliga länsanslag och utvecklingsfonder. Jag förutsätter därför att
utskottets ställningstagande för ett ökat länsanslag även kommer Örebro län
till del.

6. Nytt anslag för infrastrukturella satsningar inom
stödområdet (mom. 39)

Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson (båda c) anför:

I dagsläget varierar omfattningen av investeringarna i infrastrukturen starkt
över landet. Den pågående koncentrationsutvecklingen har medfört ökande
krav på nyinvesteringar i redan överhettade regioner. I ett läge med
begränsade ekonomiska resurser får redan utsatta orter och regioner en allt
mindre del av de infrastrukturella insatserna.

Vi vill i detta sammanhang peka på centerpartiets förslag om infrastrukturella
insatser för Norrlands inland och mellanbygder, sydöstra Sverige och
delar av Bergslagen. Vi vill också peka på att vi i vår arbetsmarknadspolitik
redovisat åtgärder för sammanlagt ca 5 miljarder kronor. Vi delar alltså
motionärernas allmänna inställning om nödvändigheten av infrastrukturella
satsningar. Sådana insatser är nödvändiga för att hindra de sociala verkningarna
av den ”tredje vägens” ekonomiska politik. Denna politik har varit
starkt koncentrationsdrivande vilket drabbat en stor del av landets kommuner
hårt.

1988/89: AU13

Innehållsförteckning 1988/89: AU13

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 4

Utskottet 10

Regionalpolitisk stöd 10

Inledning 10

Stödet till investeringar m.m 11

Sysselsättningsstöd 14

Nedsättning av socialavgifter 15

Insatser i glesbygd 18

Glesbygdsstöd 18

Landsbygdsutveckling 21

Anslagsfrågor 24

Visst regionalpolitisk stöd 24

Lokaliseringsbidrag m.m 25

Lokaliseringslån 26

Regionala utvecklingsinsatser m.m 26

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

glesbygder m.m 29

Ersättning för nedsättning av socialavgifter 30

Sysselsättningsstöd 30

Expertgruppen för forskning om regional utveckling 31

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden 32

Bergslagsdelegationen 32

Utskottets hemställan 33

Reservationer 36

Regionalpolitisk stöd (reservationerna 1-14) 36

Insatser i glesbygd (reservationerna 15-22) 45

Anslagsfrågor (reservationerna (23-34) 49

Särskilda yttranden 1-6 55

gotab 88662, Stockholm 1989