Regeringens skrivelse 1990/91:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Betänkande 1990/91:KU43
Konstitutionsutskottets betänkande
1990/91:KU43
Regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 1990/91:15)
Innehåll
1990/91 KU43
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse (1990/91:15) med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Den har tidigare redovisats i granskningsbetänkandet, men har nu föranlett en motion och tas därför upp i ett särskilt betänkande.
Konstitutionsutskottet lämnar, efter att ha berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra sig, synpunkter såväl på innehållet i redogörelsen som på dess utformning. Vad utskottet funnit i dessa delar -- delvis i anslutning till förslagen i motionen -- föreslås riksdagen ge regeringen till känna.
Inledning
Till utskottet hänvisas numera regeringens årliga redogörelse (skr. 1990/91:15) för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Den har tidigare behandlats i granskningsbetänkandet. I år har den föranlett en motion och tas nu upp i ett särskilt betänkande.
Motionen
1990/91:K15 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av riksdagens skrivelser med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagsskrivelserna är en formell redovisning till regeringen av sådana beslut av riksdagen som skall komma till regeringens kännedom, i regel för att föranleda någon åtgärd från regeringens sida. I riksdagsordningen (5 kap. 13§ RO) anges att riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat beslut, varom regeringen skall underrättas, meddelas regeringen genom skrivelse. Den sätts upp av kammarkansliet och undertecknas av talmannen. Det utskott som har berett ärendet skall få del av kammarens beslut i ärendet (tilläggsbestämmelsen 5.13.1). Lagrummet och dess tilläggsbestämmelse återger i huvudsak vad som föreskrevs i den äldre riksdagsordningen (jfr grundlagberedningens förslag, SOU 1972:15, s.287). Riksdagsskrivelserna innehåller en hänvisning till utskottsbetänkandet i ärendet samt en anmälan om hur riksdagen har ställt sig till utskottets hemställan.
En redovisning av historik samt uppgifter om regeringsskrivelsens utformning m.m. vid olika tidpunkter finns i förra årets granskningsbetänkande (1989/90:KU30, s. 24ff.). Där lämnade utskottet också synpunkter om en något ändrad utformning och avfattning av redogörelsen. En utgångspunkt var därvid att redogörelsen är ett viktigt instrument såväl vid riksdagens och dess utskotts utvärdering av riksdagens beslut som i övrigt för den som vill följa och utvärdera den politiska beslutsprocessen. En förändring är att redogörelsen skall avse samma period som budgetåret, dvs. den 1 juli t.o.m. den 30 juni, den har dessförinnan avsett tiden 1 oktober--30 september. Vidare fäste konstitutionsutskottet bl.a. uppmärksamheten särskilt på de mer än två år gamla, inte slutbehandlade riksdagsskrivelserna. För dem bör regeringen regelmässigt ange orsaken till att de inte slutbehandlats samt vidtagna och planerade åtgärder.
Årets redogörelse
Regeringens redogörelse har avfattats med beaktande av de synpunkter som konstitutionsutskottet anlagt. Utskottet har, som föregående år, berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra sig över de delar av skrivelsen som har samband med deras respektive beredningsområde. Finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och näringsutskottet har yttrat sig. Konstitutionsutskottet har gjort en motsvarande genomgång för sitt eget ansvarsområde.
Jordbruksutskottet har avstått från att yttra sig, men framhåller att utskottet i samband med en hearing i december 1990 med representanter för miljödepartementet hade möjlighet att få kompletterande information beträffande det departementets avsnitt i regeringsskrivelsen. Lagutskottet, socialförsäkringsutskottet, trafikutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet har också avstått från att yttra sig över regeringsskrivelsen.
Inom konstitutionsutskottets kansli har företagits en främst statistisk genomgång av regeringsskrivelsen.
Regeringsskrivelsen avser -- på grund av den ändrade redovisningsperioden -- åtgärder under tiden 1 oktober 1989--30 juni 1990. Den omfattar 489 riksdagsskrivelser.
Under 1989/90 års riksmöte avläts 364 riksdagsskrivelser, varav 357 till regeringen. De övriga 7 är ställda till talmanskonferensen (1), till fullmäktige i riksbanken (2) eller i riksgäldskontoret (1) resp. till riksdagens förvaltningsstyrelse (3). Kopia av de tre senare skrivelserna (riksdagens budget m.m. och anslag till riksdagens revisorer) har också överlämnats till finansdepartementet. De har beaktats i regeringens sammanställning, som således omfattar 360 riksdagsskrivelser för 1989/90. Av övriga redovisade riksdagsskrivelser är 63 från 1988/89 års riksmöte och 66 från tidigare riksdagar, s.k. äldre skrivelser.
För de två senaste riksmötena gäller, departementsvis, vad som anges i bilaga 1, tabellerna 1 och 2. Två riksdagsskrivelser från 1988/89 -- nr 130, LU 20 (jfr 1989/90 års redogörelse Jup. 47) och nr 324, LU 30 (jfr 1989/90 års redogörelse Jup.81) -- samt en riksdagsskrivelse från 1987/88 -- nr 57, LU 12 (jfr 1989/90 års redogörelse Ju p. 19) -- har inte beaktats i redogörelsen. Tabellerna bygger här som i övrigt på de i regeringsskrivelsen redovisade uppgifterna.
För de 66 äldre riksdagsskrivelserna gäller enligt regeringens redogörelse på motsvarande sätt vad som framgår av bilaga 1, tabell 3.
Det äldsta inte slutbehandlade ärendet är från april 1975 (LU 1975:10, rskr. 1975:66) och gäller ersättning till yrkesfiskare för skada genom oljeutsläpp. Av regeringsskrivelsen kan utläsas att överläggningarna inom Helsingforskommissionen och inom justitiedepartementet fortsätter. Vad gäller möjligheterna till ersättning för oljeskador som orsakas av okända skadevållare är avsikten att finna en lösning på frågan under hösten 1990 (Ju p. 68).
Ytterligare tre ärenden från 1979/80 års riksmöte eller tidigare är ännu inte slutbehandlade. I juni 1976 begärdes en översyn av sådana bestämmelser i familjelagstiftningen i vilka begreppen sinnessjuk och sinnesslö finns intagna (LU 1975/76:33, rskr. 397). Enligt regeringsskrivelsen beräknas en departementspromemoria färdigställas hösten 1990 (Ju p. 69). I november 1979 avläts en riksdagsskrivelse med anledning av en motion om företrädare i styrelsen för personalstiftelse (AU 1978/79:6, rskr. 15). Av regeringens redogörelse framgår bl.a. att resultatet av en utvärdering av en enkät under hösten 1990 kommer att avgöra ärendets fortsatta handläggning (A p. 24). Vidare begärdes i februari 1980 en översyn av reglerna för ersättning utöver löseskilling och intrångsersättning vid expropriation, s.k. annan ersättning (CU 1979/80:10, rskr. 169). Regeringen avser enligt skrivelsen att behandla frågan i samband med en kommande proposition om ändringar i fastighetsbildningslagen (Ju p. 70).
Det kan i detta sammanhang också noteras, att för arbetsmarknadsdepartementets del har riksdagsskrivelsen 1983/84:104 angetts som slutbehandlad utan närmare uppgifter i övrigt (A p. 26).
De 34 inte slutbehandlade riksdagsskrivelserna som, räknat per den 30 juni 1990, är äldre än två år fördelar sig på år och tio av departementen enligt bilaga 1, tabell 4.
Motionen
Daniel Tarschys (fp) anser, i anslutning till några exempel varav ett är från årets redogörelse (S p. 7), att regeringen inte bör anmäla ärenden som slutbehandlade i samma omfattning som nu. I den mån riksdagens framställningar avser åtgärder och resultat snarare än utredningar bör enligt motionären ett ärende under inga omständigheter anmälas som slutbehandlat innan de begärda åtgärderna har vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Daniel Tarschys anser vidare att -- även i de fall där riksdagens framställning går ut på att en utredning bör föranstaltas -- det finns skäl att redovisa inte bara beställningen utan också resultatet för riksdagen.
Yrkandet innebär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av riksdagens skrivelser med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser; riksdagen bör andra gången läsas som regeringen.
Yttrandena m.m.
Yttrandena från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet och näringsutskottet utgör bilagorna 2--10.
Finansutskottet, socialutskottet, kulturutskottet och näringsutskottet kommenterar utformningen av regeringsskrivelsen. De anser att årets redogörelse är mer lättläst och tydligare uppställd än föregående års. Socialutskottet uttalar också förståelse för att redovisningen måste göras förhållandevis kortfattad och att den inte redan nu fullt ut motsvarar riksdagens önskemål. Kulturutskottet framhåller att den nya utformningen har ökat värdet av redogörelsen. Näringsutskottet efterlyser ytterligare förbättringar av läsbarheten och fylligare uppgifter. När det gäller innehållet i sak lämnas sammanfattningsvis de synpunkter som anges i det följande.
Konstitutionsutskottet får först för egen del konstatera att redogörelsen omfattar 33 regeringsskrivelser till följd av konstitutionsutskottets betänkanden, fördelade på justitie-, finans-, utbildnings- och civildepartementen. Nio av skrivelserna anges vara inte slutbehandlade den 30 juni 1990, däribland sex av de sju som avläts före 1989/90 års riksmöte.
Närmare uppgifter om de slutbehandlade riksdagsskrivelserna finns regelmässigt. Det kan exempelvis för justitiedepartementets del noteras att de fjorton slutbehandlade ärendena innefattar utfärdande av lagar om ändring i riksdagsordningen (7) eller i lagar (2), utfärdande av regleringsbrev (4) och att riksdagsskrivelsen med anledning av granskningsbetänkandet lagts till handlingarna (1). För civildepartementets del kan noteras att riksdagsskrivelsen i två fall har lagts till handlingarna; det ena (lokala egendomsnämnder i stiften) berördes i det förra granskningsbetänkandet (1989/90:KU30, s.30). Det andra gäller redovisningar i budgetpropositionen om regelförenkling och delegering samt om den offentliga sektorns informationsverksamhet (1989/90:KU9, mom. 8). I några fall anges att regeringen har utfärdat den eller de lagar som riksdagen antagit. Det sägs dock inte vilka lagar det är, men SFS-numret på ändringsförfattningarna har satts ut.
Till följd av konstitutionsutskottets betänkanden finns enligt redogörelsen -- räknat per den 30 juni 1990 -- fyra inte slutbehandlade riksdagsskrivelser som är mer än två år gamla. Det är Ju p. 83 och C p. 36 (mer än två år), Ju p. 76 (mer än fyra år) och Ju p. 73 (mer än fem år). Två av dem (Ju p. 83 och 76) torde numera helt eller delvis anses slutbehandlade.
Ju p. 73 (KU 1984/85:4 om samhällsinformation m.m., mom. 1 om kungörandeannonsering m.m.) övervägs inom justitiedepartementet och civildepartementet beträffande kungörandereglernas utformning.
C p. 36 (KU 1987/88:30 om svenska kyrkans organisation m.m., mom. 3 om församlingaras rätt att disponera enskilda medel och gåvor m.m.) avser regeringen att redovisa i en proposition med förslag till ny kyrkolag, m.m. under 1991 eller 1992.
Konstitutionsutskottet har vidare inhämtat att beredning pågår i ett ärende (Ju p. 20) där endast anges att skrivelsen ännu inte är slutbehandlad. Vidare har noterats att i några fall momentnumret inte anges.
Finansutskottet har noterat mindre oklarheter, men dessa har klarats ut genom underhandskontakter med regeringskansliet; som tidigare nämnts har också jordbruksutskottet -- liksom för övrigt socialutskottet och kulturutskottet -- inhämtat kompletterande information från berört departement. Finansutskottet noterar att uttrycket "ärendet bereds" i en del fall använts trots att ärendet slutbehandlats. Enligt uppgift pågår i finansdepartementet en översyn av rutinerna på denna punkt.
Skatteutskottet berör en oklarhet och tidsutdräkt, som dock inte gett anledning till någon erinran, i ärendet Fi p. 73.
Justitieutskottet tar upp tre oriktiga noteringar (Ju p. 29, 37 och 56). Vidare begärs ett tillkännagivande med anledning av att handläggningen av två skrivelser (Ju p. 79 och 19) har dragit ut på tiden.
Utrikesutskottet tar upp tre ärenden, vilka noterats som slutbehandlade (UD p. 13, 15 och 19). Utrikesutskottet anser, delvis i anslutning till Daniel Tarschys' motion, att så inte är fallet. Ett av ärendena gav upphov till en frågedebatt hösten 1990 (prot. 1990/91:23).
Försvarsutskottet har gett resultatuppföljningen större vikt och strävar efter att genomföra den årligen. Bl.a. har särskilda redovisningar inhämtats från departement och myndigheter. Utskottet avser också att i något av sina betänkanden redovisa sin bedömning. Vidare sägs att erfarenheterna får visa hur arbetet med uppföljningen bör utvecklas fortsättningsvis. Hänsyn kan bl.a. behöva tas till resultat från den av talmanskonferensen tillsatta utredningen om riksdagens arbetsformer.
Socialutskottet har också följt upp verksamheten inom sitt ansvarsområde. I juni 1990 lämnades till socialdepartementet en sammanställning över riksdagens tillkännagivanden på utskottets område under 1988/89 och 1989/90 års riksmöten. Inför behandlingen av regeringsskrivelsen hölls sedan en överläggning med företrädare för departementet kring dessa tillkännagivanden. Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran.
Kulturutskottet har också klarat ut några smärre oklarheter genom underhandskontakter med resp. departement. Utskottet anmärker på att i ett fåtal fall endast anges att ett ärende bereds, en otillfredsställande knapphändig upplysning. Detta gäller främst ärenden där åtgärder har vidtagits efter redovisningsperioden i förslag till tilläggsbudget eller i 1991 års budgetproposition.
Utbildningsutskottet har inte funnit anledning till någon erinran.
Näringsutskottet gör den erinran att den faktiska innebörden av att ett ärende har lagts till handlingarna (Fi p.7) kunde ha angetts. Vidare anges bl.a. att ett mer preciserat besked än att ett ärende bereds kan vara motiverat.
Vad sedan gäller Daniel Tarschys' motion kommenteras den av finansutskottet, socialutskottet, kulturutskottet och näringsutskottet.
Finansutskottet anser att det finns fog för motionärens synpunkter. Har riksdagen begärt att en utredning skall tillsättas torde det emellertid vara tillräckligt att ärendet avslutas när utredningen har tillsatts. Det får sedan ankomma på riksdagen att följa upp detta. Det är också en god praxis att regeringen efter sedvanligt remissförfarande redovisar sitt ställningstagande till utredningsförslagen. Har riksdagen däremot gett regeringen ett direkt uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag eller att genomföra åtgärder bör ärendet inte anses avslutat. Det är då naturligt att regeringen inte avskriver ärendet förrän den begärda åtgärden har genomförts. Särskild uppmärksamhet bör i redogörelsen ägnas åt riksdagsbeslut som bygger på initiativ från utskottets sida, dvs. besluten går utöver vad som exempelvis föreslagits i propositioner. Finansutskottet framhåller samtidigt att utskottens ansvar för att följa och utvärdera de beslut man medverkat till består.
Socialutskottet anser det angeläget att regeringen för riksdagen redovisar även resultatet av ett utredningsuppdrag. Detta är särskilt viktigt i de fall då riksdagens tillkännagivande har avsett behov av åtgärder eller resultat snarare än en utredning i frågan. Utskottet önskar ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Kulturutskottet delar också motionärens uppfattning att en riksdagsskrivelse inte bör redovisas som slutbehandlad förrän den faktiskt åsyftade åtgärden har vidtagits. Däremot bör inte utredningsuppdrag föranleda att ärendet står öppet. Kulturutskottet har då bl.a. beaktat regeringens kommittéberättelse.
Näringsutskottet instämmer i motionärens synpunkt att ett ärende under inga omständigheter bör anmälas som slutbehandlat innan de begärda åtgärderna har vidtagits. Är det att tillsätta en utredning, vars verksamhet redovisas i kommittéberättelsen, synes det emellertid näringsutskottet -- som i stort instämmer med vad finansutskottet anfört -- inte nödvändigt att regeringen återkommer till saken i senare redogörelser för behandlingen av riksdagsskrivelser. Annorlunda kan det förhålla sig med utredningsuppdrag till en myndighet.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare (KU 1987/88:43, s. 17) framhållit att riksdagen och särskilt dess utskott bör ägna mer uppmärksamhet åt att utvärdera resultaten av riksdagens beslut. Regeringens årliga skrivelse -- med en redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen -- har särskild betydelse som ett instrument såväl vid riksdagens och dess utskotts utvärdering av riksdagens beslut som i övrigt för den som vill följa och utvärdera den politiska beslutsprocessen. Skrivelsen är en omfattande sammanställning departementsvis där man kan utläsa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens beslut; årets skrivelse omfattar nära 500 riksdagsbeslut, vilka i många fall innehåller momentvisa delbeslut. Redogörelsen innehåller t.ex. uppgifter om medelsanvisningar, utfärdade författningar och tillsatta utredningar. Det kan också framgå att överväganden och beredning alltjämt pågår i frågor som riksdagen har fattat beslut om. Utskottet vill, som föregående år (1989/90:KU30, s.29), framhålla att regeringsskrivelsen, som också innehåller ett kronologiskt register, fyller en viktig funktion som väl motiverar det arbete det innebär att upprätta den.
Årets granskning och yttrandena från andra utskott visar på olika sätt att använda redogörelsen för en uppföljning. I några fall har den också lett till att information inhämtats från eller utbytts med regeringskansliet och att oklarheter retts ut.
Med stöd av yttrandena från övriga utskott får utskottet konstatera att redogörelsen, jämfört med tidigare år och med den nya utformningen, allmänt sett är mer lättillgänglig och överskådlig samt att den ger ett mer lättläst intryck. Det kunde dock övervägas att under resp. departement redovisa ärendena kronologiskt fullt ut. Nu tillämpas en tredelningsteknik med 1989/90 års riksdagsskrivelser först, därefter 1988/89 års och därnäst de äldre, inbördes efter ålder. Vidare vill utskottet uttala det önskemålet att i redogörelsens register anges dels om ärendet är slutbehandlat eller inte, dels vilket utskott som i riksdagen har berett ärendet.
I såväl konstitutionsutskottets genomgång som yttrandena från andra utskott framkommer synpunkter på enskildheter i redovisningen. Det är naturligtvis angeläget att inte -- som skett -- ärenden utelämnas eller redovisas på ett oriktigt sätt. Vidare bör regeringen så snart som möjligt behandla riksdagens skrivelser. Dessutom finns anledning att åter betona det önskvärda i att det för momentindelade utskottsbetänkanden genomgående framgår vilka moment som har föranlett eller skall föranleda åtgärder från regeringens sida.
Utskottet erinrar också om att ett nytt diarieföringssystem i regeringskansliet successivt kan komma att bidra till en ännu mer informativ rapportering. En sådan punkt är när det endast sägs att ett ärende bereds, vilket i en del fall kan vara en alltför knapphändig upplysning. När det gäller mer än två år gamla riksdagsskrivelser som inte har slutbehandlats bör på nytt framhållas vikten av att orsaken till detta samt vidtagna och planerade åtgärder regelmässigt anges i regeringsskrivelsen.
Utöver det anförda finner konstitutionsutskottet -- som inte för egen del företagit någon närmare granskning i övrigt av de enskilda ärenden andra utskott tagit upp -- inte skäl till annan bedömning än den resp. utskott enhälligt har gjort. De därvid lämnade synpunkterna på när ett ärende skall anses slutbehandlat har däremot nära samband med den väckta motionen. I den delen får konstitutionsutskottet -- i likhet med finansutskottet, kulturutskottet och näringsutskottet -- uttala att det finns fog för motionärens mening i den mån det gäller framställningar till regeringen om att återkomma med förslag eller att genomföra åtgärder. Informations- och uppföljningsaspekter talar då för att ärendet inte bör anses slutbehandlat förrän de begärda åtgärderna har vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Annorlunda förhåller det sig generellt sett med utredningsuppdrag till regeringen. Dessa kan i regel utan svårighet följas upp via kommittéberättelsen eller på annat sätt.
Det anförda bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning av såväl regeringsskrivelsen som motionen. I övrigt har inte regeringsskrivelsen gett anledning till något uttalande från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av regeringsskrivelsen 1990/91:15 och motion 1990/91:K15 ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Stockholm den 21 maj 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (v), Hans Leghammar (mp)* och Ulla Pettersson (s).
*Ej närvarande vid justeringen.
Tabell 1 Bilaga 1
Riksdagsskrivelser 1989/90
________________________________________________________________
00>Departement 23>Totalt 39>Slutbehandlade 65>Inte slutbehandlade
00>Ju 28>59 50>44 76>15 00>UD 28>20 50>19 76>1 00>Fö 28>8 50>7 76>1 00>S 28>33 50>19 76>14 00>K 28>26 50>20 76>6 00>Fi 28>64 50>51 76>13 00>U 28>45 50>27 76>18 00>Jo 28>12 50>6 76>6 00>A 28>22 50>15 76>7 00>Bo 28>14 50>6 76>8 00>I 28>15 50>8 76>7 00>C 28>30 50>29 76>1 00>M 28>12 50>8 76>4 00>
00> 00>Summa 28>360 50>259 76>101
Tabell 2
Riksdagsskrivelser 1988/89
________________________________________________________________
00>Departement 23>Totalt 39>Slutbehandlade 65>Inte slutbehandlade
00>Ju 28>8 50>- 76>8 00>UD 28>- 50>- 76>- 00>Fö 28>2 50>2 76>- 00>S 28>10 50>4 76>6 00>K 28>2 50>1 76>1 00>Fi 28>11 50>6 76>5 00>U 28>17 50>11 76>6 00>Jo 28>2 50>1 76>1 00>A 28>1 50>1 76>- 00>Bo 28>4 50>- 76>4 00>I 28>1 50>- 76>1 00>C 28>5 50>2 76>3 00>M 28>- 50>- 76>- 00>
00> 00>Summa 28>63 50>28 76>35
Tabell 3
Riksdagsskrivelser före 1988/89
00>Departement 23>Totalt 39>Slutbehandlade 65>Inte slutbehandlade
00>Ju 28>16 50>4 76>12 00>UD 28>1 50>1 76>- 00>Fö 28>- 50>- 76>- 00>S 28>10 50>4 76>6 00>K 28>6 50>4 76>2 00>Fi 28>8 50>7 76>1 00>U 28>12 50>9 76>3 00>Jo 28>1 50>1 76>- 00>A 28>4 50>1 76>3 00>Bo 28>5 50>1 76>4 00>I 28>1 50>- 76>1 00>C 28>1 50>- 76>1 00>M 28>1 50>- 76>1 00>
00> 00>Summa 28>66 50>32 76>34
Tabell 4
Riksdagsskrivelser före 1988/89 som inte hade slutbehandlats den 30 juni 1990; inom parentes anges motsvarande uppgift från föregående års granskning (räknat per den 30 september 1989)
________________________________________________________________ _____________
00> 00>År 13>Departement 100>Summa
00>
13>Ju 17>UD 23>Fö 29>S 35>K 41>Fi 47>U 53>Jo 59>A 65>Bo 71>I 77>C 83>M
00>1975 13>1 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>1 100>(1)
00>1975/76 13>1 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>1 100>(1)
00>1976/77 13>- 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>- 100>(-)
00>1977/78 13>- 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>- 100>(-)
00>1978/79 13>- 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>1 65>- 71>- 77>- 83>- 91>1 100>(1)
00>1979/80 13>1 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>1 100>(1)
00>1980/81 13>- 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>1 65>- 71>- 77>- 83>- 91>1 100>(1)
00>1981/82 13>- 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>- 100>(2)
00>1982/83 13>- 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>- 100>(1)
00>1983/84 13>- 17>- 23>- 29>1 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>1 100>(3)
00>1984/85 13>2 17>- 23>- 29>- 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>- 71>1 77>- 83>- 91>3 100>(5)
00>1985/86 13>2 17>- 23>- 29>1 35>- 41>- 47>1 53>- 59>- 65>- 71>- 77>- 83>- 91>4 100>(6)
00>1986/87 13>2 17>- 23>- 29>2 35>- 41>- 47>- 53>- 59>- 65>3 71>- 77>- 83>- 91> 7 100>(15)
00>1987/88 13>3 17>- 23>- 29>2 35>2 41>1 47>2 53>- 59>1 65>1 71>- 77>1 83>1 91>14 100>(30)
________________________________________________________________ _____________
00>Summa 13>12 17>- 23>- 29>6 35>2 41>1 47>3 53>- 59>3 65>4 71>1 77>1 83>1 91>34
Finansutskottets yttrande
1990/91:FiU2y
Bilaga 2
Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett övriga riksdagsutskott tillfälle att yttra sig över regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 1990/91:15). Med anledning av skrivelsen har väckts en motion, 1990/91:K15, av Daniel Tarschys (fp).
Finansutskottet får anföra följande.
Behandlingen av de ärenden som hör till finansutskottets beredningsområde redovisas i skrivelsen under de avsnitt som avser finansdepartementet och civildepartementet. Utskottet har granskat skrivelsen i dessa delar och därvid noterat vissa smärre oklarheter, som dock alla har kunnat klaras ut genom underhandskontakter direkt med regeringskansliet. Oklarheterna har bl.a. gällt redovisningen av finansutskottets betänkanden med anledning av kompletteringspropositionen, s.k. åtgärdspaket, där vissa delar berör andra departement än finansdepartementet. Dessa delar av ärendet redovisas kortfattat med uttrycket "ärendet bereds". En närmare undersökning visar emellertid att ärendet i många fall redan har slutbehandlats hos resp. departement, men kännedom om detta har inte nått finansdepartementet. Enligt uppgift pågår nu en översyn av granskningsrutinerna med sikte på att denna brist i redovisningen skall kunna åtgärdas i framtiden.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot det sätt på vilket de redovisade ärendena har slutbehandlats, ej heller mot de ärenden som står upptagna som ännu inte slutbehandlade. Utskottet noterar med tillfredsställelse att årets redogörelse är mer lättläst och tydligare uppställd än föregående års.
I motion K15 av Daniel Tarschys (fp) redovisas några exempel på när regeringens användning av uttrycket "slutbehandlat" inte har använts på ett enligt motionärens mening riktigt sätt. Motionären uttrycker önskemål om en förändrad redovisningspraxis i framtida skrivelser. I den mån riksdagens framställningar avser åtgärder och resultat snarare än utredningar bör således ett ärende under inga omständigheter anmälas som slutbehandlat innan de begärda åtgärderna har vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Även i de fall där riksdagens framställning går ut på att en utredning bör föranstaltas finns det skäl att redovisa inte bara beställningen utan också resultaten för riksdagen, anför motionären.
Finansutskottet anser att det finns fog för de principiella synpunkter som framförs i motionen. Finansutskottet har inte anledning kommentera de konkreta exempel som redovisas i motionen från socialdepartementets område, men exemplen visar enligt utskottets mening på ett generellt problem vid redovisningen av behandlingen av riksdagens skrivelser.
I de fall riksdagen hos regeringen begärt att en utredning skall tillsättas torde det vara till fyllest att ärendet avslutas med att utredningen tillsätts. Det får sedan ankomma på riksdagen att på lämpligt sätt följa utredningens arbete och dess förslag och utifrån detta föreslå de åtgärder som anses befogade. Det är också en god praxis att regeringen efter sedvanligt remissförfarande redovisar sitt ställningstagande till utredningsförslagen.
I de fall där riksdagen ger regeringen ett direkt uppdrag att antingen återkomma till riksdagen med förslag eller genomföra åtgärder på visst sätt bör regeringen återkomma tilll riksdagen med det konkreta förslaget eller ange på vilket sätt åtgärden genomförts. I det senare fallet kan det, som motionären anför, inte anses vara till fyllest att regeringen endast lämnar ett utredningsuppdrag till en myndighet och därmed avskriver ärendet. Regeringen har frihet att välja hur uppdraget skall utföras och vilken myndighet som skall göra det, om inte riksdagen uttryckligen ställt särskilda villkor, men det förefaller naturligt att regeringen inte avför ärendet förrän den begärda åtgärden genomförts. Det är därför rimligt att regeringen ägnar särskild uppmärksamhet åt redovisningen i de fall riksdagens beslut bygger på initiativ från utskottets sida, dvs. besluten går utöver vad som exempelvis föreslagits i propositioner.
En utförlig redovisning från regeringen minskar emellertid inte varje utskotts ansvar för att följa och utvärdera de beslut man medverkat till. Riksdagen har vid flera tillfällen de senaste åren uttalat, bl.a. på förslag av konstitutions- och finansutskotten, att riksdagen bör ägna större uppmärkamhet åt att följa upp de beslut som fattats. Detta åligger i första hand utskotten.
Finansutskottet har med dessa synpunkter velat fästa uppmärksamheten på några av de generella problem som exemplen i motion K15 är uttryck för. Det ankommer på konstitutionsutskottet att göra ytterligare överväganden med anledning härav och eventuellt föreslå en ändrad redovisningspraxis.
Stockholm den 14 december 1990
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s) och Maggi Mikaelsson (v).
Skatteutskottets yttrande 1990/91:SkU3y Bilaga 3 Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1990/91:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.
Av redogörelsen framgår bl.a. att riksdagens skrivelse nr 1988/89:304 -- redovisad under finansdepartementets ärenden under punkt 73 (s. 65) -- till en del ännu inte slutbehandlats. Skrivelsen gäller den särskilda vinstskatt som enligt riksdagens beslut skall utgå på företagens vinster 1989 (prop. 1988/89:132, SkU33 mom. 4). Skatten skall tas ut med 15% av beskattningsunderlaget -- i princip samma som underlaget för vinstdelningsskatt -- och betalas till staten. På skatteutskottets hemställan uttalade riksdagen, samtidigt som riksdagen antog regeringens förslag om skatten, att någon del av de medel som den särskilda vinstskatten inbringade borde användas till utbildning av korttidsutbildade vuxna. I vilken omfattning och hur detta skulle ske borde dock prövas i samband med arbetet med 1990/91 års budget.
Några överväganden i denna fråga har ännu inte redovisats, vare sig i 1990 eller i 1991 års budgetproposition. Enligt vad utskottet erfarit beror detta på att frågan kopplats samman med det genomgripande utredningsarbete som bedrivits på utbildningsområdet under de senaste åren. Regeringen kommer inom kort att lägga fram förslag om en omfattande reformering av gymnasieskolan och av den kommunala utbildningen för vuxna. I detta sammanhang avser regeringen att även behandla den fråga som aktualiserats i den berörda riksdagsskrivelsen.
Behandlingen av riksdagens skrivelse 1988/89:304 har dragit ut på tiden. Mot ovan angivna bakgrund finner utskottet dock inte skäl att ytterligare kommentera det uppkomna dröjsmålet. Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning att rikta någon anmärkning mot regeringen med anledning av behandlingen av de aktuella riksdagsskrivelserna.
Stockholm den 12 februari 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Lars Bäckström (v), Kjell Nordström (s), Karl Hagström (s), Håkan Hansson (c) och Lars Norberg (mp).
Justitieutskottets yttrande
1990/91:JuU1y
Bilaga 4
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Till konstitutionsutskottet
Inledning
I skrivelse 1990/91:15 lämnar regeringen en redovisning av de beslut den fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar regeringsbeslut under tiden den 1 oktober 1989 till den 30 juni 1990. Skrivelsen har hänvisats till konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig i ärendet.
Saken föranleder följande yttrande från justitieutskottet.
Utskottet
I skrivelsen redovisas -- såvitt är av omedelbart intresse för justitieutskottet -- regeringens åtgärder med anledning av 29 riksdagsskrivelser som avlämnats till regeringen med anledning av beslut som fattats av 1989/90 års riksmöte och som faller inom justitieutskottets beredningsområde. Av skrivelserna var sju inte slutbehandlade. Härutöver redovisas regeringens åtgärder med anledning av sju riksdagsskrivelser -- likaledes inom justitieutskottets beredningsområde -- där beslut fattats under tidigare riksmöten. Härav var fem ännu inte slutbehandlade.
Utskottet har gjort en genomgång av de åtgärder regeringen vidtagit innan skrivelserna ansetts slutbehandlade, och utskottet har inte funnit anledning till yttrande i denna del; dock vill utskottet anmärka att två skrivelser (rskr. 1989/90:155 och 1989/90:212) angetts vara slutbehandlade trots att det av regeringens redogörelse för ärendenas handläggning framgår att så inte är fallet. Vidare har en skrivelse (rskr. 1989/90:311) uppgetts alltjämt vara under beredning trots att regeringen redan i juni 1990 vidtog de åtgärder som krävdes med anledning av riksdagens beslut.
Utskottet har också granskat regeringens åtgärder med anledning av de riksdagsskrivelser som ännu inte slutbehandlats. Granskningen föranleder följande yttrande från utskottets sida.
I skrivelserna (rskr. 1986/87:46 och 1989/90:107) tas upp vissa frågor rörande sexualbrott. I ett betänkande år 1986 (JuU 1986/87:3) påtalade utskottet med anledning av en motion som remissbehandlats att det vid en jämförelse mellan 6 kap. 5 § andra stycket brottsbalken (BrB) och 6 kap. 6 § BrB framgick att det föreskrivs lindrigare straff för sexuellt umgänge med ett syskon som är under 15 år (fängelse högst två år) än med andra barn under 15 år (fängelse högst fyra år). Utskottet fann att det saknades skäl att ha en sådan skillnad i fråga om straffmaximum för de båda brotten och att det rådande förhållandet borde rättas till. Det ankom enligt utskottet på regeringen att utarbeta och förelägga riksdagen ett förslag till erforderlig lagändring. Vad utskottet sålunda uttalat gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1986/87:46).
Denna lagstiftningsfråga har därefter behandlats i en departementspromemoria (Ds 1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. som har remissbehandlats.
I ett ärende år 1989 (1989/90:JuU16) behandlade utskottet en fråga om tillämpligheten av bestämmelsen om sexuellt utnyttjande (6 kap. 3§ BrB). Ärendet föranleddes av en motion där det förordades en lagändring som innebar att det skulle vara straffbart för en skötare att ha sexuellt umgänge med en psykiskt sjuk person som vistas på sjukhus där skötaren arbetar. Bakgrunden var en dom i vilken högsta domstolen frikänt en skötare från ansvar för en sådan handling i ett läge där högsta domstolen funnit att utredningen i målet inte visade annat än att det var kvinnan som utan någon aktiv påverkan från mannens sida tagit initiativet till samlagen. Skötaren kunde därmed inte sägas ha förmått kvinnan till sexuellt umgänge.
Utskottet, som hänvisade till att den i motionen aktualiserade frågan behandlats i den nyssnämnda departementspromemorian (Ds 1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. som hade remissbehandlats, ansåg att mycket talade för att en lagändring borde komma till stånd i den riktning som föreslogs i promemorian och som innebar att det straffbara området skulle utvidgas i enlighet med motionens intentioner. Utskottet fann vidare att det var angeläget att ett förslag så snart som möjligt lades fram för riksdagen. Vad utskottet sålunda uttalat gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1989/90:107).
Utskottet kan således nu konstatera att de lagstiftningsfrågor som utskottet i de båda här behandlade ärendena aktualiserat har beretts i justitiedepartementet. Mot den bakgrunden och med hänvisning inte minst till att fyra år förflutit sedan det ena ärendet aktualiserades vill utskottet för sin del framhålla att det är angeläget att ett förslag snarast läggs fram för riksdagen.
Justitieutskottet förordar att konstitutionsutskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad justitieutskottet nu anfört.
Stockholm den 5 december 1990
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Sigrid Bolkéus (s), Birgit Henriksson (m) och Alf Eriksson (s).
Utrikesutskottets yttrande
1990/91:UU1y
Bilaga 5
Remiss av regeringsskrivelsen 1990/91:15
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har med remiss l990-l0-31 berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse l990/91:l5 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Utrikesutskottet har tagit del av skrivelsen och vill i anledning av remissen anföra följande.
Riksdagens skrivelse 1989/90:191 angående Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område (prop. 1989/90:100 bil 5, UU14) anmäls i regeringens skrivelse som slutbehandlad. På förslag i utskottets hemställan, moment 8, gjorde emellertid riksdagen med anledning av motionsyrkandena 1989/90:U242;5, U542;3 samt U638;6 ett tillkännagivande, enligt vilket riksdagen anser det motiverat att regeringen med anledning av motionerna företar en utredning av behovet av miljöexpertis vid utlandsmyndigheterna. Riksdagens skrivelse kan enligt utskottets åsikt ej betraktas som slutbehandlad innan riksdagen informerats om resultatet av regeringens ställningstagande till riksdagens tillkännagivande.
Riksdagens skrivelse 1989/90:223 angående Internationellt utvecklingssamarbete (prop.1989/90:l00 bil.5, UU15) anmäls likaledes i regeringens skrivelse som slutbehandlad. I tre avseenden gjorde emellertid riksdagen tillkännagivanden med bifall till motionsyrkanden (dels 1989/90:U204;20, utskottets hemställan mom.98 beträffande kunskapsuppbyggnad om fransktalande Afrika, dels 1989/90:U204;8, utskottets hemställan moment 140 beträffande översyn av u-kreditsystemet, dels U204;63, utskottets hemställan moment 151 beträffande tillvaratagande av hemvändande biståndsarbetares erfarenheter).
Som framgått av statsrådet Lena Hjelm-Walléns svar i kammaren på fråga l990/91:172 (av Jan-Erik Wikström, fp) den 13 november 1990 planerar regeringen att vidta åtgärder i anledning av dessa tillkännagivanden. Liksom i det tidigare citerade fallet kan enligt utskottet riksdagens skrivelse ej anses vara slutbehandlad förrän riksdagen på lämpligt sätt informerats om de överväganden eller åtgärder som föranletts av riksdagens tillkännagivande. Att så sker är också en förutsättning för att den nu aktuella regeringsskrivelsen skall kunna fylla sin funktion som en del av underlaget för en utvärdering av resultaten av riksdagens beslut.
Ovanstående synpunkter gäller även riksdagens skrivelse 1989/90:332 angående Forskning (prop.1989/90:90 avsnitt 12, UU20). Riksdagen biföll utskottets hemställan moment 7 beträffande nordiskt forskningssamarbete och gjorde ett tillkännagivande, i vilket vikten understryks av ett väl fungerande nordiskt forskningssamarbete.
Stockholm den 6 december 1990
På utrikesutskottets vägnar
Pär Granstedt
Närvarande: Pär Granstedt (c), Sture Ericson (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Anneli Hulthén (s), Eva Björne (m), Gertrud Sigurdsen (s), Maria Leissner (fp), Arne Mellqvist (s) och Bengt Hurtig (v).
Försvarsutskottets yttrande
1990/91:FöU1y
Bilaga 6
Regeringens skrivelse (1990/91:15) med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har i skrivelse den 31 oktober 1990 meddelat sitt beslut att bereda riksdagens övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse (1990/91:15) med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Försvarsutskottet
Utskottet behandlar ifrågavarande remiss ur två aspekter. Den ena är regeringens uppgifter om ärendeläget beträffande riksdagens skrivelser inom försvarsdepartementets ansvarsområde. Den andra har sin utgångspunkt i konstitutionsutskottets hänvisning i remissmissivet till uttalandet (KU 1987/88:43, s. 17) om att utskotten bör ägna mera uppmärksamhet åt att utvärdera resultaten av riksdagens beslut.
Försvarsutskottet noterar att regeringens skrivelse (1990/91:15), den del som behandlar försvarsdepartementets ansvarsområde, endast upptar ett ärende som inte är slutbehandlat, nämligen beredskapsbudgeten för totalförsvarets civila del för budgetåret 1990/91. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer beredskapsbudgeten att läggas till handlingarna vid budgetårets slut. Detta är det normala förfarandet, för såvitt inte budgeten sätts i tillämpning innan dess av beredskapsskäl.
Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren (FöU 1986/87:11, s. 46 och 82 samt FöU 1987/88:11, s. 3--7) uttalat sig för att ge resultatuppföljningen en större vikt. I linje med denna ambitionshöjning för uppföljningen avser utskottet sålunda att årligen, främst under hösten, genom olika åtgärder skaffa sig en överblick över läget i det militära försvarets krigsorganisation, över beredskapsläget inom den civila delen av totalförsvaret samt över resultatet av den verksamhet som har genomförts under det senaste budgetåret. En sådan överblick bedöms ge en bättre grund än tidigare, dels för utskottets ärendebehandling, dels för val av särskilda uppföljningsinsatser inom avgränsade områden eller funktioner. Utskottet har med detta syfte under oktober och november i år inhämtat särskilda redovisningar av försvarsdepartementet samt av överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap. Utskottet avser även att årligen i något av sina betänkanden, företrädesvis där budgetförslaget behandlas, redovisa sin bedömning av läge och resultat.
Erfarenheterna får utvisa hur arbetet med uppföljningen bör utvecklas fortsättningsvis. Bl.a. kan hänsyn behöva tas till resultat från den av talmanskonferensen nyligen tillsatta utredningen om riksdagens arbetsformer.
Stockholm den 15 januari 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v), Paul Ciszuk (mp) och Alf Egnerfors (s).
Socialutskottets yttrande
1990/91:SoU2y
Bilaga 7
Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 31 oktober 1990 berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1990/91:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Bakgrund
Sedan år 1961 lämnar regeringen varje år en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redovisningsperioden har under senare år varit tiden från ett riksmötes början till nästa riksmötes början, dvs. den 1 oktober -- den 30 september, men även de äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen tas med i redogörelsen.
Under riksmötet 1989/90 beredde konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över de delar av skrivelsens innehåll som hade samband med deras resp. beredningsområden. Inför sitt yttrande till konstitutionsutskottet (1989/90:SoU2y) gick socialutskottet igenom riksdagens tillkännagivanden på utskottets område sedan riksmötet 1986/87 och gjorde en avstämning av dessa mot regeringens redogörelser för motsvarande tid. Socialutskottet gjorde dessutom en särskild granskning av de äldsta ännu inte slutbehandlade ärendena. Utskottet konstaterade att det fanns ett flertal tillkännagivanden från 1986/87 års riksmöte som inte föranlett någon åtgärd från regeringens sida. Utskottet -- som dock inte gjorde någon ingående prövning av i vilken utsträckning de av regeringen redovisade åtgärderna materiellt tillgodosett riksdagens önskemål -- gjorde vissa påpekanden i anslutning till fyra ärenden. Utskottet hade inte någon erinran mot utformningen av regeringens årliga skrivelse som en formell bekräftelse på att regeringen har utfärdat av riksdagen beslutade författningar och att regleringsbrev har beslutats med anledning av att riksdagen anvisat medel för ett visst ändamål. Utskottet ansåg dock att skrivelsen lämpade sig mindre väl för analyser av regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden. Utskottet konstaterade att endast regeringens formella beslut redovisas i skrivelsen. Beslutets materiella innebörd redovisas däremot inte och inte heller planerade åtgärder eller andra överväganden från regeringens sida i ärendet som skulle kunna vara av intresse för riksdagen. Utskottet efterlyste en ordning som skulle kunna förbättra förutsättningarna för en konstruktiv dialog mellan riksdagen och regeringen i de ärenden där riksdagen funnit skäl att ge sin mening till känna för regeringen.
Konstitutionsutskottet behandlade regeringens redogörelse och yttrandena i betänkandet 1989/90:KU30. Konstitutionsutskottet ansåg bl.a. när det gäller riksdagsskrivelser som är mer än två år gamla och som inte har slutbehandlats att orsaken till detta samt vidtagna och planerade åtgärder regelmässigt bör anges. Slutligen förutsatte konstitutionsutskottet att de förslag till förbättrad utformning av redogörelsen som de andra utskotten lämnat beaktas efter hand. Dessa förslag gällde önskemål om ökad läsbarhet, fylligare uppgifter om vidtagna åtgärder, markering av ämnesord, undvikande av upprepning genom att äldre skrivelser redovisas endast beträffande de delar som inte förut har anmälts som åtgärdade. Regeringen borde för varje riksdagsskrivelse ange även de delar (moment) som inte har slutbehandlats och planerade åtgärder.
I syfte att underlätta regeringskansliets redovisning översände socialutskottet i juni 1990 till socialdepartementet för kännedom en inom utskottskansliet gjord sammanställning över riksdagens tillkännagivanden på socialutskottets område under riksmötena 1988/89 och 1989/90.
1990 års redogörelse
Inom regeringskansliet har upprättats en ny redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utarbetandet av denna har skett med beaktande av de synpunkter som framfördes av konstitutionsutskottet. Redogörelsen avser åtgärder som vidtagits från tiden för föregående redogörelse fram till det senaste budgetårsskiftet, dvs. under tiden den 1 oktober 1989 -- den 30 juni 1990. Tidsrymden är betingad av konstitutionsutskottets önskan om en övergång till redovisningar budgetårsvis. Liksom tidigare är redogörelsen uppställd departementsvis efter det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. Inom varje departementsavsnitt har materialet hänförts till tre tidsperioder, nämligen det sistlidna riksmötet (1989/90), det nästföregående (1988/89) och äldre riksmöten. Redovisningen omfattar dels alla riksdagsskrivelser från det senaste riksmötet, dels de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte har slutanmälts tidigare. Det finns också ett kompletterande, kronologiskt uppställt register med hänvisningar till var i redogörelsen varje riksdagsskrivelse återfinns.
Motion
En motion, 1990/91:K15 av Daniel Tarschys (fp), har väckts med anledning av skrivelsen. I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av regeringens skrivelser med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser. Motionären är kritisk mot regeringens användning av uttrycket "slutbehandlad". Motionären anger exempel på tillkännagivanden från socialutskottet i vilka utskottet efterlyst åtgärder av olika slag från regeringens sida, där regeringen efter ha lämnat utredningsuppdrag till socialstyrelsen ansett ärendet slutbehandlat. Motionären framhåller att, även om riksdagens framställning formellt sett gått ut på att uppdrag borde ges, det bör vara underförstått att uppdragen också bör fullföljas. Regeringen bör därför på ett eller annat sätt redovisa vad den begärda utredningen kommer fram till. Motionären efterlyser en förändrad redovisningspraxis i framtida skrivelser. I den mån riksdagens framställningar avser åtgärder och resultat snarare än utredningar bör ett ärende inte anmälas som slutbehandlat innan de begärda åtgärderna har vidtagits eller de avsedda resultaten kan framvisas. Även i de fall där riksdagens framställning går ut på att en utredning bör föranstaltas finns det enligt motionären skäl att redovisa inte bara beställningen utan också resultaten för riksdagen.
Utskottet
Utskottet har inför behandlingen av skrivelse 1990/91:15 inbjudit statssekreterarna i socialdepartementet till en överläggning om riksdagens tillkännagivanden på socialutskottets område under de senaste två riksmötena.
Utskottet konstaterar att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen denna gång utformats på en nytt sätt. Redogörelsen är enligt utskottet bättre uppställd och mer lästläst än tidigare år. Utskottet har förståelse för att redovisningen måste göras förhållandevis kortfattad och den inte redan nu fullt ut motsvarar riksdagens önskemål.
Utskottet har i detta sammanhang inte funnit någon anledning att erinra mot handläggningen av något enskilt ärende.
I motion 1990/91:K15 (fp) framförs kritik bl.a. mot att regeringen i skrivelsen redovisat ärenden som slutbehandlade i och med att regeringen föranstaltat om en utredning av en viss fråga. Utskottet har i och för sig viss förståelse för regeringens önskemål att inte redovisa ärenden som öppna under lång tid. Utskottet anser det ändå angeläget att regeringen för riksdagen inte enbart redovisar t.ex. att ett utredningsuppdrag givits utan även resultaten av uppdraget. Detta är naturligtvis särskilt angeläget i det fall då riksdagens tillkännagivande avsett behovet av åtgärder eller resultat snarare än en utredning i frågan.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Stockholm den 5 februari 1991
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Maj-Inger Klingvall (s).
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU3y
Bilaga 8
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har genom beslut den 31 oktober 1990 berett kulturutskottet tillfälle att -- i de delar som har samband med kulturutskottets beredningsområde -- yttra sig över regeringens skrivelse 1990/91:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Med anledning av skrivelsen har väckts motion 1990/91:K15.
Utskottet
Vid föregående riksmöte framförde kulturutskottet genom protokollsutdrag till konstitutionsutskottet (KrU prot. 1989/90:12) synpunkter på utformningen av regeringens årliga redogörelse till riksdagen för behandlingen av riksdagens skrivelser.
Kulturutskottet kan konstatera att regeringen -- genom en ändrad utformning av redogörelsen -- gjort denna avsevärt mera lättillgänglig än tidigare redogörelser och därmed ökat värdet av att en årlig redogörelse avges på området.
En genomgång har gjorts av de ärenden som avser kulturutskottets beredningsområde under avsnitten i redogörelsen beträffande utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, industridepartementet och civildepartementet. Några smärre oklarheter har klarats ut genom underhandskontakter med resp. departement. För ett fåtal ärenden har angivits endast att "ärendet bereds". En sådan knapphändig upplysning är otillfredsställande. Merparten av dessa ärenden har visat sig vara sådana där åtgärder vidtagits efter den 30 juni 1990 genom förslag i proposition 1990/91:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 eller i den nyligen framlagda budgetpropositionen.
I motion K15 tas upp frågan om när ett ärende skall redovisas som slutbehandlat av regeringen. Motionären anser att det är motiverat med en förändrad redovisningspraxis. I den mån riksdagens framställningar avser åtgärder och resultat snarare än utredningar, bör ett ärende inte redovisas som slutbehandlat när exempelvis ett utredningsuppdrag lämnats till en myndighet utan först när åtgärder och resultat kan visas fram. Inte heller bör en framställning om en utredning redovisas som slutbehandlad, förrän utredningens resultat föreligger, anser motionären.
Kulturutskottet har inom sitt beredningsområde inte funnit anledning att begära en ändrad redovisningspraxis utöver vad utskottet förra året anförde i sitt protokollsutdrag till konstitutionsutskottet eller vad utskottet nu redovisat beträffande den aktuella redogörelsen från regeringen. I överensstämmelse med vad som anförs i motionen är det rimligt att kräva att en skrivelse inte skall slutredovisas förrän den i skrivelsen faktiskt åsyftade åtgärden vidtagits. Däremot är det enligt utskottets mening inte påkallat att kräva en ordning som innebär att en skrivelse med en begäran om visst utredningsuppdrag inte skall slutredovisas förrän utredningsresultatet föreligger. Vid denna bedömning beaktar utskottet bl.a. att -- då det gäller utredningar som utförs av kommittéer -- regeringen varje år i kommittéberättelsen, som avges samtidigt med budgetpropositionen, lämnar en redovisning till riksdagen för kommittéernas arbete.
Stockholm den 12 februari 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s) och Ulla Berg (s).
Bilaga 9
Utdrag ur RIKSDAGENS PROTOKOLL 1990/91:16 UTBILDNINGSUTSKOTT Sammanträdesdag: 1991-02-19 Sammanträdestid: 11.00-12.00 13.00-14.30
_ _ _
3 § Yttrande till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1990/91:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar regeringsbeslut under tiden den 1 oktober 1989 - den 30 juni 1990.
Utbildningsutskottet finner sig inte ha anledning till någon erinran i ärendet.
Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.
_ _ _
Vid protokollet Görel Sävborg-Lundgren
Justeras Lars Gustafsson
Rätt utdraget intygar:
Annika Tuvelid
Exp. 1991-02-20
KU
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU2y
Bilaga 10
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1990/91:15 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Härvid uppmärksammar näringsutskottet också den motion, 1990/91:K15 av Daniel Tarschys (fp), som har väckts med anledning av skrivelsen. Näringsutskottet vill anföra följande.
Såsom regeringen redovisar gjorde konstitutionsutskottet förra året, efter hörande av andra utskott, vissa uttalanden om innehållet i och utformningen av regeringens årliga redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser. Flera förändringar som då efterlystes har i år vidtagits. Läsbarheten bör emellertid kunna förbättras ytterligare, bl.a. genom en mera enhetlig rubriksättning. Önskemålet att det skall lämnas fylligare uppgifter om vidtagna åtgärder bör tillgodoses i något högre grad än som nu har skett.
Vad gäller skrivelser som redovisas såsom slutbehandlade är frågan huruvida riksdagens intentioner har blivit uppfyllda genom de åtgärder som anges eller åsyftas i redogörelsen. Näringsutskottet instämmer -- utan att ha något eget exempel att peka på -- i motionärens synpunkt att ett ärende under inga omständigheter bör anmälas som slutbehandlat innan de begärda åtgärderna har vidtagits. När åtgärden innebär tillsättande av en offentlig utredning, vars verksamhet kommer att redovisas i den årliga kommittéberättelsen, synes det dock -- i motsats till vad motionären anför -- inte finnas skäl för att regeringen skall behöva återkomma i saken i senare redogörelser för behandlingen av riksdagsskrivelser. Annorlunda kan det förhålla sig när utredningsuppdrag lämnas åt en myndighet. Näringsutskottet kan i stort sett instämma i vad finansutskottet i sitt yttrande (1990/91:FiU2y) har anfört i detta hänseende.
I fråga om de skrivelser baserade på betänkanden av näringsutskottet vilka anges vara slutbehandlade har utskottet endast en erinran att göra. Den avser riksdagens skrivelse 1988/89:262 (finansdepartementet p. 71), som har lagts till handlingarna. Den faktiska innebörden av denna åtgärd kunde ha angetts.
Att ett icke slutbehandlat ärende bereds kan betyda allt från att intensiva åtgärder pågår till att ärendet vilar för att kunna avföras i något senare sammanhang. Ett mera preciserat besked kan vara motiverat; detta gäller särskilt skrivelser från äldre riksmöten än det senaste. Riksdagens skrivelse 1988/89:123 (socialdepartementet p. 35) gick ut på att regeringen borde verka för vissa aktiviteter inom Världshälsoorganisationen (WHO). Det hade varit önskvärt med närmare uppgifter om vad som har förekommit. En hänvisning kunde ha gjorts till socialministerns svar (RD 1989/90:11 s.106) på en fråga i ämnet hösten 1989. -- Vad gäller redovisningen rörande de särskilda moment i icke slutbehandlade skrivelser som inte torde komma att tas upp i senare redogörelser hänvisar näringsutskottet till sina allmänna synpunkter i det föregående. Riksdagens skrivelse 1989/90:337 (industridepartementet p. 14) borde i vad avser moment 29 anses med utfärdandet av regleringsbrev vara behandlad i sin helhet.
Stockholm den 22 januari 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Karin Falkmer (m), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).