Regelverket för framtidens el- och gasnät
Betänkande 2025/26:NU10
Regelverket för framtidens el- och gasnät
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i fyra olika lagar, däribland ellagen och naturgaslagen, dock med en mindre lagteknisk anpassning av regeringens förslag. Lagändringarna syftar främst till att säkerställa att de EU-rättsliga kraven ska vara uppfyllda när det gäller den nationella energitillsynsmyndighetens exklusiva befogenheter.
Lagändringarna träder i kraft dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre reservationer (S, V, C, MP) och ett särskilt yttrande (MP).
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnät.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regelverket för framtidens el- och gasnät
1. Överföring av underskott, punkt 2 (V, C, MP)
2. Övriga förslag om elmarknaden, punkt 3 (S)
3. Övriga förslag om elmarknaden, punkt 3 (V, C, MP)
Överföring av underskott, punkt 2 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i ellagen (1997:857) med den ändringen att 1 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403),
3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
4. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
5. lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:26 punkterna 1–5.
|
2. |
Överföring av underskott |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Reservation 1 (V, C, MP)
|
3. |
Övriga förslag om elmarknaden |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) och
2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5.
Reservation 2 (S)
Reservation 3 (V, C, MP)
Stockholm den 20 november 2025
På näringsutskottets vägnar
Tobias Andersson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Fredrik Olovsson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S), Eric Palmqvist (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Johnny Svedin (SD), Katarina Luhr (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Lili André (KD), Rickard Nordin (C) och Anette Rangdag (SD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:26 Regelverket för framtiden el- och gasnät. Det har väckts två motioner med anledning av propositionen. En förteckning över de behandlade förslagen återfinns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
I propositionen föreslås en ändring i 1 kap. 4 § ellagen (1997:857). Ett förslag till ändring i denna bestämmelse finns även i proposition 2025/26:16 som riksdagen behandlar i betänkande 2025/26:NU8. Den sistnämnda ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Eftersom förslagen i de båda propositionerna inte är helt igenom samordnade har utskottet utformat ett eget förslag till den nyssnämnda bestämmelsen som säkerställer att alla delar av den aktuella paragrafen finns på plats när bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2027. Utskottets förslag finns i bilaga 3.
Regelverket för framtidens el- och gasnät
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i fyra olika lagar, däribland ellagen och naturgaslagen, dock med en mindre lagteknisk anpassning av regeringens förslag till ändring i 1 kap. 4 § ellagen. Lagändringarna syftar främst till att säkerställa att de EU-rättsliga kraven ska vara uppfyllda när det gäller den nationella energitillsynsmyndighetens exklusiva befogenheter.
Riksdagen avslår ett antal förslag i motioner med hänvisning bl.a. till pågående arbete med att utveckla elmarknaden.
Jämför reservation 1 (V, C, MP), 2 (S) och 3 (V, C, MP) samt det särskilda yttrandet (MP).
Propositionen
Regeringens lagförslag
I propositionen föreslår regeringen ändringar i ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Ändringarna syftar främst till att säkerställa att kraven i EU:s elmarknadsdirektiv[1] respektive gasmarknadsdirektiv[2] ska vara uppfyllda när det gäller den nationella energitillsynsmyndighetens exklusiva befogenheter. I Sverige är Energimarknadsinspektionen tillsynsmyndighet i båda fallen. Ändringsförslagen innebär att vissa bestämmelser i de två ovannämnda lagarna stryks samtidigt som regeringens möjlighet att låta tillsynsmyndigheten meddela föreskrifter på området utökas. Regeringen föreslår också att sammansättningen i förvaltningsrätten och kammarrätten vid överprövningar av tillsynsmyndighetens beslut om nätföretags intäktsramar ska inkludera ekonomiska experter.
Lagändringarna som hör till naturgasområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Övriga lagändringar som rör elområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Ändringarna som gäller sammansättningen i förvaltningsrätten och kammarrätten föreslås träda i kraft dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.
Lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet
I propositionen redogör regeringen även för sin uppfattning när det gäller lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Denna lag möjliggör för ett nätföretag att använda ett outnyttjat underskott, jämfört med en intäktsram för tillsynsperioden 2012–2015, för vissa investeringar under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. Syftet med regleringen är att ge de berörda nätföretagen särskilda drivkrafter att förstärka och utveckla sina nät, genom att underlätta finansieringen av investeringarna och att de dessutom måste göras under en begränsad tid.
I propositionen (avsnitt 6.4) redovisar regeringen att den inte anser att den nyssnämnda lagen bör upphävas. Till skillnad från bl.a. Energimarknadsinspektionen anser regeringen att den aktuella lagen är förenlig med EU-rätten på området och att den inte inskränker Energimarknadsinspektionens exklusiva befogenhet att besluta om nätavgifter eller deras beräkningsmetoder.
Vidare påpekar regeringen att en av utgångspunkterna i elmarknadsdirektivet är att nödvändiga investeringar i näten ska kunna göras för att upprätthålla deras funktion och att den aktuella lagen möjliggör för Energimarknadsinspektionen att besluta om just detta. Regeringen konstaterar dessutom att det rör sig om en tillfällig reglering vars övergripande syfte är att ge särskilda incitament för investeringar – inklusive proaktiva sådana – i elnäten.
Utöver detta anför regeringen att elmarknadsdirektivet inte fråntar medlemsstaterna möjligheten att fastställa en egen nationell energipolitik, vilket kan innefatta att bestämma den politiska ram inom vilken tillsynsmyndigheterna ska verka. Här hänvisar regeringen till att enligt den svenska energipolitikens långsiktiga inriktning är en fortsatt utbyggnad av elnäten nödvändig för att säkerställa en trygg energiförsörjning när större delar av samhället elektrifieras. Enligt regeringen förutsätter detta en hög takt i investeringarna i de svenska elnäten, vilket den aktuella lagen syftar till att möjliggöra.
Möjligheter att överföra underskott mellan tillsynsperioder finns också i 5 kap. 29 § ellagen där det anges att ett underskott får rullas över till den närmast följande tillsynsperioden. Lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet kompletterar denna möjlighet genom att ett underskott från en tillsynsperiod som inte är den närmast föregående under vissa förutsättningar kan ge ett nätföretag rätt att ta ut ökade intäkter i en nätverksamhet.
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) pekar motionärerna på vikten av att staten möjliggör omfattande investeringar i fossilfria kraftslag och i elnätet. När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer självständig roll när det bl.a. gäller att fastställa elnätsföretagens intäktsramar samt att godkänna överförings- och anslutningstariffer finns det enligt motionärerna skäl att överväga en ny modell som sänker avkastningen för elnätsbolagen men som också ger betalt för insatser som effektiviserar användningen och premierar innovationer. Bland frågor som bör belysas i det sammanhanget är principerna för värdering av elnätens kapitalstruktur. Ett tillkännagivande med den inriktningen efterfrågas i motionen.
Rickard Nordin (C) konstaterar i kommittémotion 2025/26:3823 att förslagen i propositionen i huvudsak utgör nödvändiga tekniska anpassningar till EU-rätten. Samtidigt anser motionären att regeringen borde ha tagit tillfället i akt att föreslå åtgärder som moderniserar Sveriges elsystem och som därmed gör att det kan klara klimatomställningen, säkra industrins konkurrenskraft och ge hushållen trygga och låga elpriser. I linje med detta föreslår motionären i yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med ett förslag om att upphäva lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Motionären menar att den lagen ensidigt gynnar nätägarna på konsumenternas bekostnad. I yrkande 2 föreslår motionären ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare förslag som moderniserar relevanta regelverk, inklusive ellagen, för att främja flexibilitet, decentralisering och en snabbare utbyggnad av elnätet. Motionären anser också att intäktsregleringen för elnätsföretagen måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i sådant som ökar kapaciteten i de befintliga näten. Det handlar t.ex. om flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring. Ett tillkännagivande med denna innebörd efterfrågas i yrkande 3. I yrkande 4 begär motionären ett tillkännagivande om stärkt konsumentskydd på elmarknaden för att säkerställa rimliga nätavgifter och ökad transparens från de företag som verkar under naturliga monopol. Motionären menar att eftersom Energimarknadsinspektionen genom förslagen i propositionen får större frihet att utforma regler är det avgörande att konsumentskyddet stärks parallellt. Vidare pekar motionären på vikten av att elnäten byggs ut effektivt och på ett samhällsekonomiskt klokt sätt. För att detta ska bli möjligt begär motionären i yrkande 5 ett tillkännagivande till regeringen om att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför byggandet av nya transmissionsledningar. Avslutningsvis efterfrågar motionären i yrkande 6 ett tillkännagivande om att den s.k. överrullningen av elnätsavgifterna bör slopas. Motionären anser att denna möjlighet leder till en oförsvarlig höjning av elnätsfakturorna och menar därtill att en stor del av de medel som har tagits ut på detta sätt inte har gått till investeringar utan till vinster i verksamheten.
Bakgrund och pågående arbete
Utvecklingen av elmarknaden
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21 Energi) anger regeringen att dess energipolitik har en tydlig långsiktig inriktning: att steg för steg bygga ett robust, kostnadseffektivt och fossilfritt energisystem som möjliggör klimatomställningen, stärker konkurrenskraften och möter framtidens behov – i vardag, i kris och ytterst i krig. Vidare anger regeringen att utbyggnaden av elsystemet och utvecklingen av elmarknaden behöver ta sin utgångspunkt i ett systemperspektiv och ske på ett sammanhållet och teknikneutralt sätt för att uppnå en samhällsekonomiskt effektiv och trygg elförsörjning som säkrar elsystemets leveranssäkerhet.
Enligt regeringen behöver elmarknaden utvecklas för att stärka incitamenten för aktörerna att leverera de nyttor som krävs för ett leveranssäkert och effektivt elsystem. Här nämner regeringen bl.a. att den har gett i uppdrag åt Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten att uppdatera regelverk och metoder för utformning och integrering av intermittent elproduktion – t.ex. sol- och vindkraft – i elsystemet samt att ta fram incitament för bättre effektbidrag från sådan kraftproduktion.
Regeringen hänvisar vidare till pågående beredning av Elmarknadsutredningens betänkande Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? (SOU 2025:47).
Elmarknadsutredningen
I januari 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras i syfte att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossila kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med (dir. 2024:12). Till särskild utredare förordnades civilekonomen Bo Diczfalusy.
Utredaren fick bl.a. i uppdrag att föreslå
– på vilket sätt den finansiella elmarknaden, långsiktiga energiköpsavtal, kapacitetsmekanismer och stödtjänstmarknader kan utvecklas
– hur termerna systemansvarig för överföringssystem och systemansvarig för distributionssystem kan införas och tydliggöras
– hur marknadsaktören leverantör av balanstjänst kan regleras.
Uppdraget slutredovisades i april 2025 i betänkandet Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? (SOU 2025:47). I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 21 Energi) anger regeringen att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet inom ramen för regeringens pågående arbete med att skapa förutsättningar för en välfungerande elmarknad som bidrar till ett starkt och leveranssäkert elsystem.
Förbättrad utformning av EU:s elmarknad
I september 2025 överlämnade regeringen propositionen Förbättrad utformning av EU:s elmarknad till riksdagen (prop. 2025/26:16). I likhet med den proposition som utskottet behandlar i det här betänkandet innehåller den propositionen förslag om ändringar i ellagen som syftar till att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Förslagen gäller främst relationerna mellan elleverantörer och elanvändare, men vissa av förslagen berör även nätföretag. Det gäller t.ex. att skyldigheten för distributionsnätsföretag att lämna information för att underlätta anslutningar utökas och att det införs krav på att nätföretag ska tillgängliggöra information om den el som levereras. Propositionen bereds parallellt med detta ärende och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Utskottets förslag till beslut återfinns i betänkande 2025/26:NU8.
Det fortsatta genomförandet av EU:s elmarknadsdesign
Sedan 2024 års reformer av EU:s elmarknadsregelverk pågår uppföljning inom bl.a. kommissionen, byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso-E) för att konkretisera och genomföra de nya rättsakterna. Arbetet bedrivs i huvudsak genom s.k. delegerade akter och genomförandeakter (bemyndiganden enligt fördragen) samt genom nya och reviderade nätkoder och riktlinjer.
Den reform av EU:s elmarknadsdesign som genomförs via elmarknadsdirektivet och elmarknadsförordningen[3] förutsätter inte bara anpassningar av medlemsstaternas lagstiftning utan även preciseringar av flera tekniska och administrativa bestämmelser genom EU:s s.k. sekundärrätt. Kommissionen har därför aviserat att genomförandeakter ska antas senast den 31 december 2025 för att specificera krav på interoperabilitet och datadelning enligt artikel 16.5 i elmarknadsförordningen.
För att underlätta det nationella genomförandet offentliggjorde kommissionen i juli 2025 tre vägledande rekommendationer till medlemsstaterna om tillämpningen av elmarknadsreformen, särskilt om långsiktiga kontrakt, konsumentskydd och flexibilitet. En av dessa rekommendationer (C(2025) 4024 final) behandlar bl.a. hur medlemsstaterna kan stärka reglerna för nätavgifter, konsumentskydd och förutsättningar för en kostnadseffektiv övergång till en mer förnybar och digitaliserad elmarknad. I rekommendationen framhålls bl.a. att kostnadseffektivitet och skydd för konsumenter kan uppnås genom rättvis och transparent utformning av nätavgifter och tariffer. Nationella tillsynsmyndigheter uppmanas att införa incitamentsbaserade regler för nätoperatörer, liksom att använda tidstariffer som bättre speglar nätets faktiska belastning.
För hushålls- och industrikunder framhålls att förändringar i tariffstrukturen bör genomföras gradvis och i nära dialog med konsumentorganisationer för att undvika kortsiktiga negativa effekter för särskilt sårbara kundgrupper (punkterna 33–38 i rekommendationen).
Energimarknadsinspektionen om den framtida el- och gasnätsregleringen
I slutet av maj 2025 publicerade Energimarknadsinspektionen en ny inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar och en preliminär metod för reglering av gasnätsföretagens intäktsramar. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen ges goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Under arbetet har Energimarknadsinspektionen identifierat följande fyra områden där myndigheten ser behov av att göra förändringar:
– värdering av nätföretagens kapitalbas
– kalkylräntan
– hantering av anslutningsavgifter
– incitament för kostnadseffektivitet.
Myndigheten konstaterar att det krävs ändringar i ellagen och naturgaslagen samt i tillhörande förordningar för att den tilltänkta inriktningen och den preliminära metoden ska kunna genomföras. De nödvändiga lagändringar som efterfrågas återfinns enligt uppgift från Energimarknadsinspektionen i detta lagstiftningsärende.
Under perioden fram till mitten av september 2025 fanns det möjlighet för olika intressenter att framföra synpunkter på den tilltänkta inriktningen och preliminära metoden. Enligt myndighetens webbplats gällde många av synpunkterna värderingen av nätföretagens anläggningar, beräkningen av den reglerade avkastningen samt anslutningsavgifterna.
I mitten av oktober 2025 presenterade Energimarknadsinspektionen ytterligare underlag om de parametrar som ingår i den prelimära metoden för beräkningen av nätföretagens avkastning. Myndigheten öppnade också på nytt upp för berörda aktörer att lämna synpunkter på det kompletterade underlaget.
I och med detta har Energimarknadsinspektionen presenterat en fullständig beräkningsmetod för den tillåtna avkastningen. Myndighetens avsikt är att presentera en preliminär metod för beräkningen av gasnätsföretagens intäktsramar i februari 2026.
Överrullning enligt ellagen
Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att nätkoncessionshavaren under den närmast följande tillsynsperioden får uppbära ett belopp från nätverksamheten som motsvarar underskottet (5 kap. 29 § ellagen). Det belopp som nätmyndigheten beslutar ska inte anses vara intäkter från nätverksamheten vid avstämning mot intäktsramen för den närmast följande tillsynsperioden. Detta gäller dock endast i den utsträckning som intäkterna från nätverksamheten annars skulle överstiga intäktsramen.
I regeringens förslag till den ursprungliga regleringen angavs att det finns fördelar med en modell som tillåter att nätkoncessionshavarens intäkter avviker från intäktsramen (prop. 2008/09:141). Regeringen konstaterade att de omfattande prognoser som ligger till grund för intäktsramen kan vara bristfälliga exempelvis på grund av nya och oförutsedda omständigheter. Ett förbud mot avvikelser skulle enligt regeringen därför bli mycket svårt att upprätthålla i praktiken och sannolikt kräva mycket omfattande resurser i form av kontroller och uppföljningar för både nätföretagen och nätmyndigheten utan att detta är ekonomiskt motiverat. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att vissa avvikelser från intäktsramen bör accepteras. Avvikelser av detta slag hanteras genom den ovan nämnda bestämmelsen i 5 kap. 29 § ellagen.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:
– Regeringens lagförslag
– Överföring av underskott
– Övriga förslag om elmarknaden.
Regeringens lagförslag
Utskottet har inga invändningar mot regeringens bedömning att det är nödvändigt att anpassa det svenska regelverket när det gäller regleringen av tillsynsmyndighetens oberoende vid utövandet av dess uppgifter enligt ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403) så att det uppfyller EU-rättens krav. Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag, dock med det ändringsförslag som beskrivs i det följande.
Utskottet finner det nödvändigt att föreslå en mindre lagteknisk anpassning av regeringens förslag med anledning av att det i propositionen föreslås en ändring i 1 kap. 4 § ellagen. Förslag till ändring i denna bestämmelse finns nämligen även i proposition 2025/26:16, som riksdagen behandlar i betänkande 2025/26:NU8. Den ändring som föreslås i den sistnämnda propositionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Eftersom förslagen i de båda propositionerna dock inte är helt igenom samordnade har utskottet utformat ett eget förslag till den nyssnämnda bestämmelsen som säkerställer att alla delar av den aktuella paragrafen finns på plats när förslaget i den nu behandlade propositionen träder i kraft den 1 januari 2027.
Med det ändringsförslag som finns i bilaga 3 tillstyrker utskottet regeringens lagförslag.
Överföring av underskott
I propositionen redovisar regeringen uppfattningen att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet inte bör avskaffas. Utskottet har inget att invända mot den utförliga argumentation som finns i propositionen till grund för regeringens ställningstagande och delar mot den bakgrunden regeringens bedömning att den aktuella lagen bör behållas.
Utskottet är heller inte berett att förorda några begränsningar av de möjligheter till överrullning av underskott mellan tillsynsperioder som regleras i den nyssnämnda lagen. Överrullningsmöjligheterna i lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet syftar till att ge de berörda nätföretagen särskilda drivkrafter att förstärka och utveckla sina nät, genom att underlätta finansieringen av investeringarna. Utskottet anser att det är viktigt att behålla sådana drivkrafter i en situation när behovet av investeringar i elnätet är stort. Därför avstyrker utskottet förslaget i motion 2025/26:3823 (C) yrkande 1 om ett tillkännagivande till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att lagen upphävs.
I samma motion finns även ett mer allmänt hållet yrkande 6 om att regeringen ska återkomma med ett förslag som innebär att överrullningen av elnätsavgifter slopas. Av samma skäl som ovan anser utskottet inte att den s.k. överrullningsmöjlighet som regleras i lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas. Om förslaget – vilket inte med absolut säkerhet går att utläsa ur motiveringen – även gäller den överrullningsmöjlighet som regleras i 5 kap. 29 § ellagen vill utskottet påpeka att denna överrullningsmöjlighet till den närmast efterföljande tillsynsperioden inte har som syfte att främja investeringar utan är ett sätt att möta de osäkerheter som är förknippade med dels de omfattande prognoser som ligger till grund för beräkningen, dels det faktum att nya och oförutsedda omständigheter kan uppstå som gör att det uppkommer avvikelser i förhållande till intäktsramen. I likhet med vad regeringen anförde när bestämmelsen infördes anser utskottet att vissa avvikelser från intäktsramen därför bör accepteras och att dessa avvikelser hanteras på ett godtagbart sätt genom den ovan nämnda regleringen i 5 kap. 29 § ellagen. Inte heller detta förslag bör således leda till någon åtgärd från riksdagen. Därmed avstyrks även det sistnämnda motionsyrkandet.
Övriga förslag om elmarknaden
Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår flera processer på EU-nivå och i Sverige som på olika sätt syftar till att möta de utmaningar som finns på den gemensamma europeiska elmarknaden och som i Sverige delvis är en följd av det svenska kraftsystemets produktionsförutsättningar, konsumtionsmönster och överföringsmöjligheter.
När det gäller anpassningarna till EU-rätten vill utskottet påminna om att det efter att förslagen i denna proposition har trätt i kraft kommer att vara Energimarknadsinspektionen som – inom ramen för den exklusiva befogenhet myndigheten åtnjuter i enlighet med det EU-rättsliga regelverket – kommer att utforma regleringen av elnätsföretagens intäktsramar. Målet för det arbetet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen ges goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt. Som ett led i det arbetet kommer myndigheten bl.a. att titta närmare på frågor om värderingen av nätföretagens kapitalbas. Utskottet anser att detta pågående arbete bör kunna anses tillgodose önskemålet i motion 2025/26:3816 (S) om ett tillkännagivande med en snarlik inriktning.
Utöver ett intensivt arbete med att anpassa det svenska regelverket till EU-rättens krav pågår det för närvarande beredning av förslag från den omfattande elmarknadsutredning som presenterade sitt slutbetänkande så sent som i april 2025. Utredningen har haft i uppgift att föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras i syfte att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossila kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor som de bidrar med. Utredningens betänkande har varit ute på remiss och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets uppfattning berör Elmarknadsutredningen flera av de frågor som tas upp i motion 2025/26:3823 (C) yrkandena 2–5 och det finns därför skäl för riksdagen att avvakta utfallet av regeringens pågående beredning av utredningens förslag innan det finns anledning att rikta några tillkännagivanden till regeringen i linje med förslagen i motionen.
Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.
|
1. |
av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 6.
Ställningstagande
Vi inser att det kan vara nödvändigt att anpassa delar av den svenska lagstiftningen till EU-domstolens uttolkning av EU-rätten på elmarknadsområdet. Samtidigt beklagar vi att regeringen inte tar chansen att reformera det svenska regelverket och anpassa det till det växande moderniseringsbehov som blir alltmer påtagligt när takten i samhällets elektrifiering nu måste öka, inte minst för att det ska vara möjligt att klara klimatomställningen.
Ett högt reformtempo får emellertid inte innebära att vissa aktörer på elmarknaden gynnas på ett otillbörligt sätt framför andra. Här ser vi exempelvis oroande tecken på att regeringen i vissa fall gynnar nätföretagen framför elkonsumenterna på ett ensidigt sätt. Det handlar bl.a. om att regeringen väljer att bibehålla lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, som möjliggör att underskott i förhållande till nätföretags intäktsram under vissa förutsättningar överförs mellan olika tillsynsperioder (s.k. överrullning) och därmed gör det möjligt för dessa företag att ta ut högre nätavgifter. Detta ställningstagande till förmån för den gällande regleringen valde regeringen trots förslag i förarbetena till den nu aktuella propositionen och från flera remissinstanser om att lagen skulle avskaffas.
Att behålla den aktuella lagen innebär enligt vår uppfattning att hushållens och företagens nätkostnader kommer att öka kraftigt, utan att motsvarande nytta uppnås. Vad som behövs är i stället ett tydligt fokus på effektiva åtgärder, vilket minskar behovet av ett särskilt investeringsutrymme. Därtill vill vi hävda att en stor del av de pengar som tagits ut med stöd av den nuvarande regleringen inte har gått oavkortat till investeringar utan också till vinster i verksamheten. Med hänvisning till detta anser vi att lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet bör avskaffas och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Av samma skäl vill vi avskaffa den möjlighet som finns i ellagen att rulla över underskott till den närmast efterföljande tillsynsperioden. Även här vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Aida Birinxhiku (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) och
avslår motion
2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera upp till dubbelt så mycket el som i dag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Utbyggnaden behöver gå snabbt och vara kostnadseffektiv, samtidigt som kostnaderna är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet de bor eller verkar.
När Energimarknadsinspektionen genom de föreslagna lagändringarna får en mer självständig roll när det bl.a. gäller att fastställa elnätsföretagens intäktsramar och att godkänna överförings- och anslutningstariffer finns det enligt vår uppfattning skäl att överväga en ny modell för beräkningen av nätbolagens intäktsram som innebär att avkastningen sänks för nätbolagen men som premierar en effektiv nätanvändning och innovativa lösningar.
Enligt vår uppfattning bör en ny modell t.ex. kunna innefatta en breddad definition av begreppet kapitalbas. Det kan exempelvis handla om att anläggningar som håller på att uppföras eller som är färdiga men som ännu inte har tagits i drift tillåts ingå i beräkningsunderlaget. Vidare anser vi att det kan finnas skäl att överväga en annan metod för att värdera anläggningarna, t.ex. anskaffningsvärde justerat med konsumentprisindex i stället för nuanskaffningsvärde justerat med byggkostnadsindex.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP) och Rickard Nordin (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3823 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2–5 och
avslår motion
2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
Ställningstagande
Vi anser att det hade varit ett gyllene tillfälle för regeringen att inom ramen för detta ärende ta chansen att inleda en både nödvändig och efterlängtad reform av den svenska elmarknaden.
Vi menar att propositionen cementerar en föråldrad syn på elnätet där den primära lösningen på kapacitetsbrist är att bygga mer fysisk ledning, vilket är både kostnadskrävande och tidsödande. Ur vårt perspektiv är det betydligt bättre att först se till att den befintliga infrastrukturen används på ett smart sätt. Därför anser vi att regleringen av elnätsföretagens intäkter måste reformeras i grunden så att det blir mer lönsamt att investera i flexibilitetstjänster, smarta elnät, digitalisering och energilagring som tillsammans bidrar till att öka kapaciteten i det befintliga nätet. Även andra lagar än ellagen kan behöva moderniseras med fokus på att understödja en sådan inriktning. Det handlar bl.a. om att främja energigemenskaper genom att undanröja de byråkratiska och fiskala hinder som i dag bromsar en folkrörelse för mer lokal förnybar el.
Trots en strävan efter att maximera nyttjandet av det befintliga kraftsystemet kommer det oundvikligen att behövas nyinvesteringar i kraftinfrastruktur. Därför vill vi också understryka vikten av att elnätet byggs ut på ett effektivt och samhällsekonomiskt klokt sätt för att det ska vara möjligt att klara omställningen. Med anledning av detta vill vi peka på behovet av att göra seriösa samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar i anslutning till de investeringsprojekt som planeras. Frånvaron av tydliga krav och bristande vägledning från Energimarknadsinspektionen gör att många av de beräkningar som görs har betydande svagheter, vilket vi beklagar. Det kan handla om att viktiga faktorer inte analyseras, t.ex. miljöpåverkan, effekter av markintrång, försvårande av jord- och skogsbruk eller påverkan på natur- och boendemiljöer. Regeringen bör enligt vår uppfattning därför ge i uppdrag åt Energimarknadsinspektionen att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser inför att nya transmissionsledningar ska byggas.
Avslutningsvis anser vi att konsumentskyddet bör stärkas på elmarknaden, inte minst när det gäller den monopoldel som nätsidan utgör. Förslagen i den nu aktuella propositionen innebär att Energimarknadsinspektionen får större frihet att utforma regler. I det läget är det viktigt att konsumentskyddet stärks parallellt så att hushåll och företag inte drabbas av oskäliga nätavgiftshöjningar.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Katarina Luhr (MP) anför:
När det gäller överföringen av underskott vill jag utöver det som har anförts tidigare göra följande förtydligande. Jag anser att det, utöver en styrning mot effektiva åtgärder, i stället för möjlighet till s.k. överrullning behövs nya metoder för att öka takten i att bygga ut elnäten. Det behövs snabbare tillståndsprocesser och en planering som utgår ifrån att Sverige ska klara klimatmålen. Enligt min uppfattning kan det finnas behov av att införa ett statligt stöd eller liknande, samt tydligare direktiv till berörda myndigheter, för att främja de mest nödvändiga investeringarna för att klara klimatmålen. Miljöpartiet har lämnat flera förslag i motioner med denna inriktning som utskottet kommer att bereda under våren 2026.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:26 Regelverket för framtidens el- och gasnät:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.
2025/26:3816 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av principer för värdering av elnätens kapitalstruktur och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3823 av Rickard Nordin (C):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att upphäva lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett bredare förslag som moderniserar relevanta regelverk inklusive ellagen för att främja flexibilitet, decentralisering och en snabbare utbyggnad av elnätet och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intäktsregleringen för elnätsföretag måste reformeras för att i högre grad premiera investeringar i smart teknik, flexibilitetstjänster och effektivare resursutnyttjande framför enbart traditionell nätutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konsumentskyddet på elmarknaden för att säkerställa rimliga nätavgifter och ökad transparens från de företag som verkar under naturliga monopol, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utfärda riktlinjer för obligatoriska samhällsekonomiska analyser vid byggnation av nya transmissionsledningar och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med ett förslag där överrullningen av elnätsavgifter slopas och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)
|
Lydelse enligt bet. 2025/26:NU8 |
Utskottets förslag
|
1 kap.
4 §
Ord och uttryck i lagen har samma betydelse som i elsäkerhetslagen (2016:732).
I övrigt avses i lagen med
Acer: den byrå som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,
aggregering: en sammanslagning av flera elanvändares förbrukning eller sammanslagning av producerad el för försäljning, anskaffning eller auktionering på elmarknader,
aggregeringstjänst: en tjänst som förutsätter aggregering,
balansansvar: det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i en uttagspunkt eller att lika mycket el tas ut från systemet som det tillförs i en inmatningspunkt,
distribution: överföring av el för någon annans räkning genom ett lokalnät eller ett regionnät,
distributionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät,
dynamiska elpriser: priser som återspeglar de priser som vid varje tidpunkt gäller på spotmarknaderna med ett intervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden,
efterfrågeflexibilitet: att en elanvändare ändrar sin förbrukning jämfört med sitt normala eller nuvarande förbrukningsmönster som ett svar på marknadssignaler eller med anledning av att någon har antagit elanvändarens anbud att minska eller öka sin förbrukning mot en bestämd ersättning på en sådan organiserad marknad som avses i artikel 2.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi,
elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el,
|
|
|
energilagringsanläggning: en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandling av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den följande återomvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare,
EU:s elmarknadsförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el,
fastkraftsavtal: avtal om att under en angiven tid leverera en fastställd mängd el,
icke frekvensrelaterad stödtjänst: en stödtjänst som används av ett nätföretag för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokalnät, kortslutningsström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift,
inmatningspunkt: den punkt på elnätet där en elproducent, enligt avtal med ett nätföretag, matar in el från en produktionsanläggning,
|
intäktsram: de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod, |
intäktsram: de samlade intäkter som ett nätföretag högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod, |
konsument: en fysisk person som el överförs eller levereras till huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
laddningspunkt: ett gränssnitt där el kan överföras till ett elfordon i taget eller där batteriet på ett elfordon i taget kan bytas ut,
leveransavtal med fast löptid och pris: ett sådant avtal om leverans av el mellan en elleverantör och en elanvändare som garanterar oförändrade avtalsvillkor under avtalets löptid, men som kan innehålla en flexibel del inom ett fast pris, och där ändringar i den resulterande fakturan endast kan vara en följd av faktorer som inte bestäms av elleverantören,
leveranspunkt: en inmatnings- eller uttagspunkt,
lokalnät: ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning,
nätföretag: den som bedriver nätverksamhet,
nätverksamhet: att med stöd av nätkoncession ställa en starkströmsledning till förfogande för överföring av el för någon annans räkning och vidta de åtgärder som behövs för överföringen,
regionnät: en ledning eller ett ledningsnät som inte ingår i ett transmissionsnät och som omfattas av en nätkoncession för linje eller av en nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning,
små företag: företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år,
stödtjänst: en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning,
transmission: överföring av el för någon annans räkning genom ett transmissionsnät,
transmissionsnät: ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera nätregioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder,
transmissionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar en ledning som ingår i ett transmissionsnät,
uttagspunkt: den punkt på ett elnät där en elanvändare, enligt avtal med ett nätföretag, tar ut el för förbrukning.
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1711.
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, om ändring av direktiv (EU) 2023/1791 och om upphävande av direktiv 2009/73/EG.
[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el.