Reformerad löneexekution m.m.
Betänkande 1994/95:LU6
Lagutskottets betänkande
1994/95:LU06
Reformerad löneexekution m.m.
Innehåll
1994/95 LU6
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1994/95:49 om reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten.
I propositionen föreslås att de nuvarande formerna av löneexekution, utmätning av lön och införsel i lön, slås samman till ett enhetligt system, så att all löneexekution sker genom utmätning. Sådan utmätning föreslås, i likhet med den nuvarande införseln, kunna äga rum utan tidsbegränsning i stället för högst sex månader om året som den nuvarande löneutmätningen. Anstånd skall dock kunna medges under pågående löneutmätning. I princip behålls nuvarande företrädesordning så att underhållsbidrag och skatter m.m. har företräde framför andra fordringar. Löneutmätning för vissa fordringar skall kunna ske även under konkurs. Vid all löneutmätning tillämpas samma förbehållsbelopp för gäldenären. Detta belopp höjs något i förhållande till nuvarande förbehållsbelopp vid införsel men ligger lägre än det nuvarande utmätningsfria beloppet vid löneutmätning. I propositionen föreslås vidare en mera rationell hantering av enskilda mål hos kronofogdemyndigheten. Målen skall handläggas i ettårsperioder och sökanden kan få denna period förlängd. Målen kan hos myndigheten vara föremål för utredning, verkställighet eller bevakning. De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har ingen erinran mot det sakliga innehållet i propositionen. Med hänsyn till att riksdagen nyligen fattat beslut om att förlänga preskriptionstiden för underhållsbidrag enligt föräldrabalken förordar utskottet vissa lagtekniska justeringar i regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken. Vidare anser utskottet att tidpunkten för den nya lagstiftningens ikraftträdande bör bestämmas av riksdagen, och utskottet förordar att denna tidpunkt bestäms till den 1 april 1996.
Propositionen
I proposition 1994/95:49 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
4. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
6. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
8. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
10. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
12. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
13. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
14. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
15. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
16. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
17. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet
Enligt gällande ordning förekommer två former av verkställighet (exekution) i lön, nämligen utmätning av lön och införsel i lön. Båda dessa former av löneexekution används för att ta i anspråk en gäldenärs inkomst. I båda fallen åläggs arbetsgivare eller annan utbetalare att innehålla ett visst belopp från gäldenärens lön eller annan ersättning och att redovisa detta till kronofogdemyndigheten, medan gäldenären förbehålls ett visst belopp för eget uppehälle m.m. De två exekutionsformerna företer emellertid också en del olikheter sinsemellan. Införsel (bestämmelser om införsel finns i 15 kap. UB) får sålunda bara ske för fordran på underhållsbidrag och i de flesta allmänna mål. Löneutmätning (bestämmelser härom finns främst i 4 och 7 kap. UB) får däremot ske för alla sorters fordringar. Införsel har företräde framför utmätning. Normerna och beräkningsgrunderna beträffande de belopp som gäldenären skall få förbehålla sig för sitt uppehälle skiljer sig också mellan utmätning av lön och införsel. Införsel får vidare ske utan några tidsbegränsningar. Utmätning av lön däremot får tillämpas i sammanlagt högst sex månader under samma kalenderår, och under två år efter varandra får inte lönen i följd eller utan större uppehåll tas i anspråk under längre tid än sex månader. Man brukar i detta sammanhang tala om tidskonsumtion. Under konkurs får utmätning av lön inte ske. Däremot får införsel ske under vissa förutsättningar.
När det gäller hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål som gäller betalningsskyldighet handläggs de flesta allmänna mål lika och är föremål för kontinuerlig bevakning och verkställighet tills de antingen är fullt betalda eller har preskriberats. De enskilda målen redovisas däremot åter till sökanden så snart det konstaterats att verkställighet inte kan ske.
Enligt propositionen är nuvarande ordning förenad med svagheter som i stor utsträckning hänger samman med att olika typer av mål behandlas på olika sätt och att den rättsliga regleringen är splittrad och därigenom svårtillämpad. I propositionen föreslås därför att ett enhetligt lönexekutivt institut införs; verkställighetsformen införsel avskaffas och all löneexekution skall ske genom utmätning av lön. Vidare föreslås en mer rationell hantering av enskilda mål hos kronofogdemyndigheten.
Förslagen i propositionen bygger på en översyn av UB som Riksskatteverket utfört på regeringens uppdrag och som redovisats i verkets slutrapport RSV Rapport 1992:1 Översyn av utsökningsbalken, vilken huvudsakligen behandlar frågor om löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten. Rapporten har remissbehandlats.
Vad först gäller frågan om ett enhetligt löneexekutivt institut framhålls i propositionen att de senaste årens ständigt ökande målmängd och löneexekutionens alltmer dominerande plats i indrivningsarbetet medfört att behovet av rationaliseringar blivit allt tydligare. Dagens system med två former av löneexekution innebär en hel del extra arbete både för myndigheterna, parterna och arbetsgivarna. Dessutom medför reglerna om den s.k. tidskonsumtionen att löneutmätningen som sådan är svåradministrerad. Enligt propositionen är det uppenbart att mycket står att vinna genom att man inför en enhetlig ordning för löneexekution.
När det gäller utformningen av reglerna för det nya enhetliga systemet föreslås följande. Reglerna om tidsbegränsning och s.k. tidskonsumtion vid utmätning av lön slopas. Sådan utmätning skall i princip kunna fortgå utan tidsbegränsningar. Kronofogdemyndigheten skall ha möjlighet att besluta att hela det utmätningsbara utrymmet i gäldenärens lön skall tas i anspråk genom löneutmätning. Alla de typer av ersättningar som för närvarande får tas i anspråk genom införsel skall i fortsättningen få tas i anspråk genom löneutmätning.
Vidare föreslås att samma förbehållsbelopp skall gälla oavsett vilken sorts fordran löneutmätningen gäller. Förbehållsbeloppet skall enligt förslaget bestämmas med ledning av ett normalbelopp som innefattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, vilken beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet. Normalbeloppen för vuxna skall ligga något högre än dagens normalbelopp vid införsel men lägre än nuvarande utmätningsfria belopp vid utmätning av lön. Nivån kommer därigenom att ligga högre än Socialstyrelsens vägledande norm för rätt till socialbidrag och därmed också över den nivå som normalt skall anses som nedre gräns för skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (1980:620). För barn görs en viss differentiering beroende på barnets ålder. Alla normalbelopp omräknas årligen i förhållande till konsumentprisindex.
I propositionen föreslås vidare att löneutmätning får ske under konkurs och att sådan utmätning skall ske genom kronofogdemyndighetens försorg.
När det sedan gäller kronofogdemyndigheternas hantering av enskilda mål redovisas, som ovan berörts, i dagens system de enskilda målen tillbaka till sökanden så snart det har konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet inte kan ske. I propositionen framhålls att ungefär hälften av målen återkommer till myndigheterna nästan direkt efter att de har redovisats till sökandena. Att redovisa mål och att nyregistrera mål tar i anspråk stora resurser hos kronofogdemyndigheterna. Även för sökandena innebär detta skickande av mål fram och tillbaka mycket arbete. Det finns enligt propositionen därför skäl att överväga en mer kontinuerlig handläggning hos kronofogdemyndigheten av enskilda mål, mer lik den som nu tillämpas i flertalet allmänna mål.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att enskilda mål som gäller betalningsskyldighet skall handläggas under ett års tid räknat från dagen för ansökan. Sökanden kan genom en s.k. förnyelseansökan begära att målet handläggs under ytterligare en ettårsperiod. En sådan ansökan kan göras ett obegränsat antal gånger. Vid löneutmätning för fordringar på underhållsbidrag skall dock enligt förslaget utmätningen fortsätta utan särskild begäran, om den pågår vid utgången av ettårsperioden. Kronofogdemyndigheten skall därvid självmant iaktta preskriptionstiden för svenska underhållsbidrag. Under handläggningstiden kan ett enskilt mål vara föremål för utredning, verkställighetsåtgärder eller bevakning. Kronofogdemyndigheten skall enligt förslaget även utan yrkande i målet utmäta lös egendom, om myndigheten på grund av samordning med annat mål eller av någon annan anledning får kännedom om sådan egendom. Sökanden skall under handläggningstiden kunna begära ny utredning om gäldenärens löneförhållanden eller förekomsten av utmätningsbar lös eller fast egendom.
Enligt förslaget skall vidare, i mål om betalningsskyldighet, sökanden kunna medge uppskov vid högst två tillfällen under ettårsperioden och under en tid av högst två månader vid varje tillfälle. Om ytterligare uppskov medges förfaller ansökan. Alla uppskov är villkorade bl.a. på så sätt att samordning med utmätning i annat mål mot samme gäldenär skall ske utan hinder av uppskovet. Beträffande pågående utmätning av lön kan kronofogdemyndigheten själv bevilja anstånd, dels på begäran av sökanden, dels på begäran av gäldenären om det finns särskilda skäl.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Enligt vad som uppges i propositionen är inriktningen att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.
Utskottet tillstyrker en effektivare och rationellare handläggning av exekution i lön och av enskilda mål i enlighet med propositionen. Mot bakgrund främst av att riksdagen nyligen fattat beslut om att förlänga preskriptionstiden för underhållsbidrag enligt föräldrabalken från tre till fem år (prop. 1994/95:25, FiU1, rskr. 146) förordar utskottet emellertid vissa justeringar i förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken enligt vad som framgår av utskottets förslag i bilaga 2.
Utskottet anser vidare att riksdagen bör bestämma tidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande. Som anförs i propositionen behövs för reformens genomförande en framförhållning på cirka ett år med hänsyn till arbetet med ADB-utveckling, utbildning, utveckling av nya rutiner m.m., och enligt vad utskottet inhämtat synes en lämplig tidpunkt för lagändringarnas ikraftträdande vara den 1 april 1996. Utskottet föreslår därför denna ikraftträdandetidpunkt.
Med angivna ändringar tillstyrker utskottet sålunda propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utsökningsbalken att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken med de ändringarna att 4 kap. 1 a §, 7 kap. 10, 14 och 16 §§ och 17 kap. 6 § samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall erhålla i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
2. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt, lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617), lag om ändring i konkurslagen (1987:672), lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497), lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830), lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
med den ändringen att tidpunkten för lagarnas ikraftträdande bestäms till den 1 april 1996.
Stockholm den 19 januari 1995
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Birgit Henriksson (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Henrik S Järrel (m), Birgitta Carlsson (c) och Lennart Fridén (m).
Propositionens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 1
2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)
6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.
8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)
11 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret
13 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)
14 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830)
15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
16 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)
17 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 kap.
1 a §
Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske Utmätning får inte ske för underhållsbidrag för preskriberade enligt äktenskapsbalken och underhållsbidrag enligt föräldrabalken sedan tre äktenskapsbalken och år har förflutit från föräldrabalken. den ursprungliga förfallodagen.
7 kap.
10 §
Ett beslut om utmätning Ett beslut om utmätning
skall ändras, om det finns skall ändras, om det finns
anledning till det. Innan en anledning till det. Innan en
ändring som är till ändring som är till
nackdel för nackdel för
gäldenären beslutas, gäldenären beslutas,
skall denne ges tillfälle skall denne ges tillfälle
att yttra sig, om det inte att yttra sig, om det inte
är uppenbart obehövligt är uppenbart obehövligt.
eller beslutet inte kan Sådant tillfälle
uppskjutas. behöver inte heller ges, om
beslutet inte kan uppskjutas.
Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten.
14 §
Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk:
1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Företrädesrätten Företrädesrätten enligt första stycket 1 enligt första stycket 1 gäller även sådant gäller även sådant utländskt utländskt underhållsbidrag som får underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid bidragsfordringen vid verkställighetstillfället verkställighetstillfället inte är äldre än tre inte är äldre än fem år. år.
Regeringens förslag Utskottets förslag
16 §
Vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 § skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande bidragens storlek. Om mer än som svarar mot de löpande bidragen har utmätts, har bidrag som har stått ute längre företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet.
En delbetalning som flyter in En delbetalning som flyter in på en viss på en viss underhållsberättigads underhållsberättigads fordran avräknas i fordran avräknas i första hand på den första hand på den fordran som har stått ute fordran som har stått ute längst. Dock får belopp längst. inte avräknas på en fordran som är äldre än tre år.
17 kap.
6 §
Kronofogdemyndigheten skall ta Kronofogdemyndigheten skall ta ut förrättningskostnader ut förrättningskostnader utan särskild begäran. utan särskild begäran. Preskription av en Preskription av en huvudfordran omfattar även huvudfordran omfattar även fordran på förrättningskostnad. En förrättningskostnad. En förrättningskostnad som fordran på avser ett mål om förrättningskostnad som utmätning för avser ett mål om underhållsbidrag utmätning för preskriberas vid utgången underhållsbidrag av kalenderåret fyra år preskriberas vid utgången efter det att avgiften av kalenderåret två debiterades. år efter det att avgiften debiterades.
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen den 1 april 1996. bestämmer. 2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett beslut om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna om överklagande av ett beslut om utmätning.
3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant beslut vid ikraftträdandet är föremål för prövning i domstol, skall kronofogdemyndigheten avvakta med omprövningen tills domstolsprövningen är avslutad.
4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall anses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångsundersökning enligt 7 kap. 9 d §.
6. Den nya bestämmelsen i 7
kap. 14 § andra stycket
tillämpas endast på
underhållsbidrag för
vilka den ursprungliga
förfallodagen inträtt
den 31 december 1991 eller
senare.