Reformerad indirekt beskattning m.m. (Betänkande 1989/90:sku31 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU31

Reformerad indirekt beskattning m.m.

1989/90

SkU31

Sammanfattning

1991 års skattereform innebär genomgripande principiella ändringar i
skattesystemet och innehåller också många detaljbetonade frågor. En
kort sammanfattning är att flertalet inkomsttagare kommer att betala
enbart kommunal inkomstskatt. Samtidigt breddas underlaget för såväl
inkomstbeskattningen som den indirekta beskattningen för att finansiera
lättnaderna i den statliga inkomstskatten och vissa kompletterande
åtgärder på social-, utbildning^-, jordbruks- och bostadsdepartementens
områden. Åtgärderna inriktas på att fl en enhetlig och effektiv beskattning
och att uppfylla fördelningspolitiska mål.

Ett lörsta steg genomfördes hösten 1989 (prop. 1989/90:50, bet.

SkUlO). De då beslutade ändringarna innebär att reformen till ungefär
en tredjedel får sin verkan fr.o.m. 1991 års taxering. Väsentliga delar
av nyheterna på företagsbeskattningens område tillämpas också vid
1990 års taxering.

I propositionerna 1989/90:110 och lil, som utskottet nu behandlar
parallellt i betänkandena 1989/90:SkU30 och 31 tillsammans med
aktuella motioner på skatteområdet, redovisar regeringen det andra
steget på skattereformen.

Proposition lil, som behandlas i detta betänkande, avser den indirekta
beskattningen och innehåller förslag om en breddad mervärdeskatt,
en ny koldioxidskatt, en ny svavelskatt, slopandet av ett antal
punktskatter och en halvering av omsättningsskatten på aktier. Proposition
110 innehåller förslagen på inkomst- och företagsbeskattningens
område.

Utskottet tillstyrker förslagen i proposition lil. Två ändringar av
betydelse föreslås dock när det gäller mervärdebeskattningen. Undantaget
för vissa kultur- och nöjesevenemang föreslås utvidgat till cirkusföreställningar
och konserter. Vidare föreslås den nya mervärdebeskattningen
av persontransporter kompletterad med en rätt för den som
bedriver sådan verksamhet att dra mervärdeskatt som erläggs vid
förvärv av personbil för verksamheten.

Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer och särskilda
yttranden.

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

1989/90:SkU31

Proposition 1989/90:111

I propositionen föreslås en omfattande reformering av de indirekta
skatterna, dvs. mervärdeskatten och punktskatterna.

Mervärdeskatten föreslås utvidgad till en generell och enhetlig beskattning
av i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster.
Endast enstaka undantag från skatteplikten behålls enligt förslaget. De
s.k. reduceringsreglerna som tillämpas på bl.a. byggnadsentreprenader
föreslås slopade. Nya regler föreslås för de statliga myndigheterna samt
för primär- och landstingskommunernas ställning inom mervärdeskattesystemet.

Redovisningsordningen för mervärdeskatten ändras så att redovisning
av skatten skall ske för all skattepliktig omsättning utan någon
nedre gräns. Om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger
200 000 kr. per år skall dock redovisningen ske i den skattskyldiges
inkomstdeklaration. Mervärdeskatt föreslås tas ut även vid import av
vissa tjänster. Importören skall redovisa skatten till skattemyndigheten.

På mervärdeskatteområdet föreslås i övrigt bl.a. en teknisk omläggning
när det gäller angivande av beskattningsvärde, upphävande av
vissa bemyndiganden samt beslut som meddelats med stöd av dessa,
regler om uttagsbeskattning när det gäller vissa fastighetstjänster och
personalrestauranger samt vissa inskränkningar i beskattningens omfattning
när det gäller gravöppning och gravskötsel.

En koldioxidskatt på vissa oljeprodukter, kol, naturgas, gasol och
bensin föreslås införd. För flygbränsle föreslås att skatten tas ut i den
ordning som gäller enligt lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik.
Samtidigt föreslås den allmänna energiskatten på olja, kol, naturgas
och sådan gasol som används för annat ändamål än drift av motorfordon
reducerad med 50 %. Skatten på eldningsolja, motorbrännolja
och viss fotogen differentieras med hänsyn till produktens innehåll av
bl.a. aromatiska kolväten. Den särskilda skatten för oljeprodukter, kol
och bensin föreslås slopad och omvandlad till allmän energiskatt resp.
bensinskatt. Den föreslagna energiskatten och koldioxidskatten innebär
sammantaget en skattehöjning på vanlig eldningsolja med 182 kr. per
mJ, på kol med 390 kr. per ton, på naturgas med 360 kr. per 1 000
m*och på sådan gasol som inte används för drift av motorfordon med
645 kr. per ton.

Vissa andra ändringar av den allmänna energiskatten föreslås också,
bl.a. vad gäller undantag från skatteplikt för s.k. reservkraft, vissa
avdragsregler samt beskattningsreglerna för industriell kraftvärmeproduktion.

En skatt på svavel i kol, torv och olja föreslås också införd.

En rad punktskatter föreslås avskaffade. Det gäller den särskilda
varuskatten på kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyrer,
dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, skatten på videobandspelare
och vissa kassettband samt stämpelskatten vid förvärv av skepp.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1991.
Punktskatterna slopas dock enligt förslaget den 1 januari 1993. De nya
reglerna om statliga myndigheters ställning inom mervärdeskattesystemet
föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

I propositionen föreslås slutligen att omsättningsskatten på aktier
m.m. halveras för omsättning som sker efter utgången av år 1990.

I proposition 1989/90:111 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lag om upphävande av vissa författningar på mervärdeskatteområdet,

3. lag om särskilt bidrag till kommuner,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i taxeringslagen (1990:000),

6. lag om ändring i lagen (1990:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om koldioxidskatt,

8. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

9. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt,

10. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

11. lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik,

12. lag om svavelskatt,

13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgjfter,

14. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

15. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefbrdringar m.m.,

16. lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

17. lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt för
oljeprodukter och kol,

18. lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid införsel av
vissa bakverk,

19. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

20. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

21. lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,

22. lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband,

23. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

24. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper.

Lagförslagen har följande lydelse.

1989/90:SkU31

Propositionens lagförslag

1989/90:SkU31

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
dels att 10—12 och 78 §§ samt anvisningarna till 6, 10 och 11 §§ skall upphöra
att gälla,

dels att 1-5, 6-8, 13-19, 22,49, 51, 58, 59,73 och 76b §§, anvisningarna
till 1 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 2§, anvisningarna till 2a, 5,
8, 14, 16, 17, 19 och 22 §§ samt rubriken närmast före 58 § skall ha följande
lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 18a, 21 och 60§§, av
följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § flyttas till närmast före 21 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§

Mervärdeskatt erläggs enligt bestämmelserna
i denna lag till staten
vid omsättning inom landet och vid
import.

(Se vidare anvisningarna.)

2§-

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skattepliktig vara eller tjänst,

Mervärdeskatt erlägges enligt bestämmelserna
i denna lag till staten
vid omsättning inom landet och vid
införsel samt, när regeringen förordnar
därom, vid utförsel.

2) vara som anges i 8 § 1 -5, tjänst
som anges i 10 § första stycket och
avser vara som nu nämnts eller tjänst
som anges i 11 § I, 4 eller 10.

Skattskyldig är vidare den som i
yrkesmässig verksamhet omsätter
sådan vara eller tjänst som anges i
första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna
om skattskyldighet tills vidare
för omsättning av annan tjänst än sådan
som anges i 10 $ första stycket eller
11 §.

Skattemyndigheten kan efter ansökan
av fastighetsägare besluta att
denne tills vidare skall vara skatt I

Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:885
10 § 1986:1289

II § 1989:1027

anvisningarna till 10 § 1989:1027 och proposition 1989/90:74
anvisningarna till 11 § 1989:1027.

: Senaste lydelse 1989:1027 och proposition 1989/90:74.

2) vara eller tjänst som anges i 8 §
9, 12, 14 och 16.

Skattskyldig är vidare den som i
yrkesmässig verksamhet omsätter
sådan vara eller tjänst som anges i
första stycket genom export. Skattskyldig
är också i de fall som anges i
60 § den som importerar tjänst.

Skattemyndigheten kan efter ansökan
av fastighetsägare besluta att
denne skall vara skattskyldig för ut -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skyldig för uthyrning helt eller delvis
av sådan byggnad eller annan anläggning
som utgör fastighet enligt
denna lag för stadigvarande användning
i verksamhet som medför skattskyldighet.
Vad nu har sagts tillämpas
även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i
fjärde stycket eller del därav utan vederlag
inträder förvärvaren på tillträdesdagen
i den tidigare ägarens
ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter
enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan
skattemyndigheten besluta att den
som påbörjat verksamhet tills vidare
skall vara skattskyldig redan innan
skattskyldighet enligt första eller
andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i
58 och 59 SS.

hyrning helt eller delvis av sådan
byggnad eller annan anläggning som
utgör fastighet enligt denna lag för
stadigvarande användning i verksamhet
som medför skattskyldighet.
Detsamma gäller vid uthyrning åt
staten eller en kommun, även om uthyrningen
sker för verksamhet som
inte medför skattskyldighet. Vad som
har sagts om uthyrning tillämpas
även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i
tredje stycket eller del därav utan vederlag
inträder förvärvaren på tillträdesdagen
i den tidigare ägarens
ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter
enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan
skattemyndigheten besluta att den
som påbörjat verksamhet skall vara
skattskyldig redan innan skattskyldighet
enligt första eller andra
stycket föreligger.

(Se vidare anvisningarna.)

2a§3

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls
utom landet.

Som export räknas även, om inte
annat följer av anvisningarna, leverans
av vara inom landet

Som export räknas även, om inte
annat följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara
inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförare,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt utförsel,
om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning
på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket tullagen
(1987:1065),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte
annat följer av anvisningarna, tillhandahållande
av

1) tjänst som avser fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst
som avser utrustning eller annan

Som export räknas även, om inte
annat föijer av anvisningarna,

1) tjänst som avser fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller

1989/90:SkU31

' Senaste lydelse 1988:1152 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

vara för användning på sådant fartyg.

2) annan tjänst enligt 10§ första
stycket 1 än uthyrning, om tjänsten
avser vara, som införts till landet endast
för tjänsteprestationen i fråga
för att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara åt utländsk
uppdragsgivare,

4) transport, som ej utgör personbefordran,
direkt till eller från utlandet
eller förmedling av sådan
transport,

5) transport eller annan skattepliktig
tjänst inom landet som avser
importvara eller exportvara och som
speditör eller fraktförare tillhandahåller
utländsk uppdragsgivare i
samband med införseln eller utförseln,

6) kontroll eller analys av vara åt
utländsk uppdragsgivare,

7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare,

8) annonsering eller annan reklam
åt utländsk uppdragsgivare,

9) tjänst enligt 10 § första stycket 5
som avser fastighet i annat land,

10) tjänst enligt 10 § första stycket
1 som innefattar produktutveckling,
projektering, ritning, konstruktion
eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk
uppdragsgivare,

11) upplåtelse åt utländsk användare
av rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfinning,
som avser skattepliktig vara, samt
rätt att utnyttja system eller program
för automatisk databehandling,

12) automatisk databehandling åt
utländsk uppdragsgivare,

Föreslagen lydelse

flygplats, eller tjänst som avser utrustning
eller annan vara för användning
på sådant fartyg eller luftfartyg,

2) annan tjänst än uthyrning, om
tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen
i fråga för att därefter utföras ur
landet,

3) förmedling av vara eller av
tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport direkt till eller från
utlandet eller förmedling av sådan
transport,

5) transport eller annan tjänst
inom landet som avser importvara
eller exportvara och som speditör eller
fraktförare tillhandahåller utländsk
uppdragsgivare i samband
med importen eller utförseln,

6) lastning, lossning eller annan
tjänst i hamn- eller flygplats verksamhet
med avseende pä vara från eller
till utrikes ort,

7) kontroll eller analys av vara åt
utländsk uppdragsgivare,

8) lagring eller förvaring av vara
åt utländsk uppdragsgivare.

9) annonsering eller annan reklam
ät utländsk uppdragsgivare,

10) tjänst som avser fastighet i annat
land,

11) produktutveckling, projektering,
ritning, konstruktion eller därmed
jämförlig tjänst åt utländsk
uppdragsgivare,

12) upplåtelse eller överlåtelse åt
utländsk användare av rätt till patent,
nyttjanderätt till konstruktion
eller uppfinning, mönsterrätt, varumärkesrätt,
rätt som omfattas av lagen
(1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk eller
av lagen (1960:730) om rätt till fotografisk
bild samt rätt att utnyttja sådana
system och program för automatisk
databehandling som inte är
skyddade genom förstnämnda lag,

13) automatisk databehandling
samt utarbetande av system eller program
för automatisk databehandling

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

åt utländsk uppdragsgivare,

14) tillhandahållande av information
åt utländsk uppdragsgivare,

15) skrivtjänst och översättningstjänst
ät utländsk uppdragsgivare,

13) annan tjänst åt utländsk upp- 16) annan tjänst av ekonomisk,

dragsgivare, när tjänsten kommer juridisk, administrativ eller därmed

denne till godo endast i form av rap- jämförbar art åt utländsk uppdrags port,

protokoll eller annan handling givare.

eller på annat därmed jämförligt sätt.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara, när
tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom
ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärg- Som export räknas vidare bärgning
och reparation av lastbil eller ning och reparation av lastbil, buss

släpvagn till lastbil eller leverans av eller släpvagn till sådant fordon eller

utrustning till sådant fordon, om for- leverans av utrustning till sådant fordonet
är registrerat eller hemmahö- don, om fordonet är registrerat eller

rande i annat land och tillhandahål- hemmahörande i annat land och tilllandet
sker i anslutning till fordonets handahällandet sker i anslutning till

användning för yrkesmässig varu- fordonets användning för yrkesmäs transport

här i landet. sig transport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom
landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom
export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett
intyg, utfärdat av en av skattemyndigheten godkänd intygsgivare. sorn visar
att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur
landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid inresa i annat land. Finns särskilda skäl kan skattemyndigheten
medge att leverans som avses i första meningen anses ha skett
genom export även om där angivna handlingar inte förekommer.

Leverans av varor till fartyg pä linjer
mellan Sverige. Danmark, Finland
och Norge för försäljning frän
kiosk eller liknande försäljningsställe
ombord räknas som export enligt
andra stycket 3) eller 4) endast då
fråga är om spritdrycker, vin.
starköl, öl. tobaksvaror, parfymer,
kosmetiska preparat och toalettmedel
samt choklad- och konfektyrvaror.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §4

Delägare i enkelt bolag, s.k. gruvbolag eller partrederi är skattskyldig i
förhållande till sin andel i bolaget eller rederiet. Efter ansökan av samtliga
delägare kan skattemyndigheten besluta att den av delägarna som dessa
föreslår tills vidare skall anses som skattskyldig för bolagets eller rederiets
hela skattepliktiga verksamhet.

I fråga om kommanditbolag och annat handelsbolag är bolaget skattskyl -

4 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

digt. Har skattskyldig avlidit är dödsboet skattskyldig!. Har skattskyldig försatts
i konkurs är konkursboet skattskyldigt.

För verksamhet som bedrivs av
statligt affärsverk är verket skattskyldigt.
När i lagen talas om staten avses
inte sådant verk.

4 §5

Skattskyldighet inträder när vara
levereras, tjänst tillhandahålls eller
uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag
helt eller delvis för beställd
vara eller tjänst inträder skattskyldighet
för vederlaget när det inflyter
kontant eller på annat sätt kommer
den skattskyldige till godo, om ej annat
följer av andra stycket. Vid upplåtelse
av avverkningsrätt till skog
inträder skattskyldighet, i de fall
som avses i punkt 1 sjätte stycket av
anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370), när betalning
tas emot.

Skattskyldighet inträder när vara
levereras, tjänst tillhandahålls eller
uttag sker. Erhålls dessförinnan vederlag
helt eller delvis för beställd
vara eller tjänst inträder skattskyldighet
för vederlaget när det inflyter
kontant eller på annat sätt kommer
den skattskyldige till godo, om inte
annat följer av andra stycket. Vid
upplåtelse av avverkningsrätt till
skog inträder skattskyldighet, i de
fall som avses i punkt 1 femte stycket
av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
(1928:370), när betalning
tas emot.

Bestämmelserna i första stycket andra meningen gäller dock endast om
den beställda varan eller tjänsten är skattepliktig då vederlaget erhålls.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §6

Redovisning för mervärdeskatt
sker löpande för bestämda tidsperioder
(redovisningsperioder). Redovisning
skall ske för varje verksamhet
för sig. Driver någon flera verksamheter
kan skattemyndigheten besluta
att samtliga verksamheter tills
vidare skall anses som en verksamhet
i redovisningshänseende.

Med utgående skatt förstås sådan
skatt som belöper på skattepliktig
omsättning i skattskyldigs verksamhet.
Med ingående skatt förstås sådan
skatt som belöper på förvärv eller
införsel för verksamhet.

Redovisning för mervärdeskatt
sker löpande för bestämda tidsperioder
(redovisningsperioder).

Redovisning skall ske för varje
verksamhet för sig. En kommun
skall i redovisningshänseende anses
driva en verksamhet. Skattemyndigheten
kan besluta om undantag från
dessa bestämmelser.

Som utgående skatt redovisas
också sådan skatt som enligt 60 §
skall erläggas vid import av tjänst.

(Se vidare anvisningarna.)

5 Senaste lydelse 1990:29.

6 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Redovisningsskyldighet föreligger
om vederlagen för skattepliktiga varor
och tjänster och, vid uttag, saluvärdena
av sådana varor och tjänster
(skattepliktig omsättning) för beskattningsåret
överstiger 30 000 kronor.
När särskilda skäl föreligger kan
dock skattemyndigheten medge att
skattskyldig skall vara redovisningsskyldig
även i annat fall.

Sedan redovisningsskyldighet har
inträtt kvarstår den till dess skattemyndigheten
beslutar att den skall
upphöra. Har redovisningsskyldigheten
inträtt på grund av att den skattepliktiga
omsättningen har överstigit
30 000 kronor för beskattningsår,
skall sådant beslut meddelas när det
kan antas att den skattepliktiga omsättningen
varaktigt kommer att
uppgå till högst 30 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §8

Vara är skattepliktig om ej annat
följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna lag
materiellt ting som icke är fastighet
samt gas, värme och elektrisk kraft.
Som fastighet anses även byggnad,
ledning, stängsel eller liknande anläggning
som för stadigvarande bruk
anbragts i eller ovan jord och som
tillhör annan än ägaren till jorden.
Som fastighet anses däremot icke
egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken
(industritillbehör). Som
fastighet anses icke heller annan maskin,
utrustning eller särskild inredning
än industritillbehör, om den tillförts
sådan byggnad eller del av
byggnad, som är inrättad för annat
än bostadsändamål och om den anskaffats
för att direkt nyttjas i särskild
verksamhet som bedrives på
fastigheten. Sådan utrustning för
vatten, avlopp, sanitet, värme,
elektricitet eller liknande varmed
byggnad för bostadsändamål nor -

Avvecklas en verksamhet, för vilken
redovisningsskyldighet föreligger
skall redovisning av skatt fullgöras
till och med den redovisningsperiod
under vilken avvecklingen slutförts.

Varor och tjänster är skattepliktiga
om inte annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna lag
materiellt ting som inte är fastighet
samt gas, värme, kyla och elektrisk
kraft. Som fastighet anses även
byggnad, ledning, stängsel eller liknande
anläggning som för stadigvarande
bruk anbragts i eller ovan jord
och som tillhör annan än ägaren till
jorden. Som fastighet anses däremot
inte egendom som avses i 2 kap. 3 §
jordabalken (industritillbehör).
Som fastighet anses inte heller annan
maskin, utrustning eller särskild inredning
än industritillbehör, om den
tillförts sådan byggnad eller del av
byggnad, som är inrättad för annat
än bostadsändamål och om den anskaffats
för att direkt nyttjas i särskild
verksamhet som bedrivs på fastigheten.
Sådan utrustning för vatten,
avlopp, sanitet, värme, elektricitet
eller liknande varmed byggnad
för bostadsändamål normalt förses

7 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

8 Senaste lydelse 1985:1116.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

malt förses anses dock som fastighet anses dock som fastighet om utrust om

utrustningen enligt 2 kap. 2 § ningen enligt 2 kap. 2 § jordabalken

jordabalken hör till byggnad. hör till byggnad.

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning
utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställs vidare rätt till
jordbruksarrende, avverkningsrätt
och annan jämförlig rättighet, rätt att
ta jord, sten eller annan naturprodukt,
rätt till jakt, fiske eller bete, reproduktionsrätt
eller annan rätt till
fotografisk bild, visningsrätt eller annan
rätt till kinematografisk film som
avser reklam eller information, rätt
till patent, nyttjanderätt till konstruktion
eller uppfinning som avser skattepliktig
vara samt rätt att nyttja system
eller program för automatisk databehandling.

Med tjänst förstås annat som kan
tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet
än vara eller fastighet.

(Se vidare anvisningarna.)

8§9

Från skatteplikt undantas

1) sjukvård, tandvård och social
omsorg,

2) utbildning,

3) bank- och finansieringstjänster
samt värdepappershandel och därmed
jämförlig verksamhet,

4) försäkringstjänster,

5) i punkt 7 av anvisningarna angivna
varor och tjänster inom kulturverksamheten,

6) överlåtelse eller upplåtelse av
arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt,
servitutsrätt eller annan rättighet
till fastighet eller del av fastighet om
inte annat följer av anvisningarna,

7) postverkets befordran av annat
än postpaket, gruppkorsband eller
varor i diligenstrafiken,

8) frimärke, dock inte vid omsättning
eller import i särskild för butiksförsäljning
avsedd förpackning,
samt sedel och mynt som är eller har
varit gällande betalningsmedel,
dock inte guldmynt präglade 1967 eller
senare som omsätts efter sitt me 9

Senaste lydelse 1989:1027.

Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart eller
yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering,
bärgning eller livräddning,
luftfartyg för yrkesmässig person- eller
godsbefordran samt del, tillbehör
och utrustning till sådant fartyg eller
luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs
till den som äger fartyget eller luftfartyget
eller den som varaktigt nyttjar
detta enligt avtal med ägaren eller när
varan införs till landet för ägarens eller
nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad
utförselförbud och del till sådan
krigsmateriel, när varan säljes till staten
för militärt bruk eller för detta ändamål
införes till landet för statens
räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt
recept eller säljes till sjukhus eller införes
till landet i anslutning till sådan
utlämning eller försäljning,

4) flygbensin och flygfotogen,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller

1989/90:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag eller
till utgivaren, medlem eller anställd
eller införes till landet under motsvarande
förutsättningar, annan periodisk
publikation som väsentligen
framstår som organ för sammanslutning
med huvudsakligt syfte att
verka för religiöst, nykterhetsfrämjande,
politiskt, miljövårdande, idrottsligt
eller försvarsfrämjande ändamål
eller att företräda handikappade
eller arbetshindrade medlemmar
samt utländsk periodisk publikation
av annat slag när prenumeration
på sådan publikation förmedlas
mellan prenumerant och utländsk
utgivare eller när sådan publikation
inkommer direkt till
prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som
ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo,

10) varulager, inventarium och
annan tillgång som tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband
med överlåtelse av verksamheten eller
del därav, fusion eller liknande
förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt
tulltaxelagen (1987:1068) och framkallad
eller enbart exponerad mikrofilm,
när varan införs till landet som
gåva eller annars utan vederlag, samt
spritdryck, vin eller starköl och tobaksvara
vid införsel till landet i den
ordning som avses i 18 § 4, 6 eller 7
lagen (1977:293) om handel med
drycker eller i 1 § andra stycket lagen
(1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock inte vid omsättning
eller införsel i särskild för
butiksförsäljning avsedd förpackning
samt sedel och mynt som är eller
har varit gällande betalningsmedel,

14) dentaltekniskprodukt, närden
tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker
eller den för vilken produkten
är avsedd.

tallvärde,

9) allmän nyhetstidning,

10) periodiskt medlemsblad eller
periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålls utan vederlag eller till
utgivaren, medlem eller anställd eller
införs till landet under motsvarande
förutsättningar, annan periodisk
publikation som väsentligen
framstår som organ för sammanslutning
med huvudsakligt syfte att
verka för religiöst, nykterhetsfrämjande,
politiskt, miljövårdande,
idrottsligt eller försvarsfrämjande
ändamål eller att företräda handikappade
eller arbetshindrade medlemmar
samt utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration
på sådan publikation förmedlas
mellan prenumerant och utländsk
utgivare eller när sådan publikation
inkommer direkt till prenumerant,

11) införing eller ackvisition av annons
i publikation av sådant slag som
anges i 10,

12) framställning av publikation
av sådant slag som anges i 10 samt
tjänst som framställaren tillhandahåller
i samband därmed,

13) Sveriges Radio-koncernens
verksamhet för produktion och utsändning
av radio- och televisionsprogram,
i den mån verksamheten finansieras
genom TV-avgiften eller
statsanslag,

14) läkemedel som utlämnas enligt
recept eller säljs till sjukhus eller
införs till landet i anslutning till sådan
utlämning eller försäljning,

15) organ, blod eller modersmjölk
från människa,

16) flygbensin och flygfotogen,

17) lotterier, däri inräknat vadhållning
och andra former av spel,

18) varulager, inventarium och
annan tillgång som tillhör verksamhet,
när tillgången överläts i samband
med överlåtelse av verksamheten
eller del därav eller överläs i samband
med fusion eller liknande förfarande,
allt under förutsättning alt
förvärvaren är skattskyldig,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

19) tjänst som avser gravöppning
eller gravskötsel när tjänsten tillhandahålls
av huvudmannen för allmän
begravningsplats.

(Se vidare anvisningarna.)

Skatten utgår med nitton procent
av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monte ringsfärdigt
hus och vid sådan uthyrning
eller upplåtelse som avses i 10 § tredje
stycket 60 procent av vederlaget och,
vid uttag, 60 procent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- eller
anläggningsentreprenad eller annan
tjänst som avser fastighet 60 procent
av vederlaget och, vid uttag, 60
procent av saluvärdet, om ej annat
följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning vederlaget
och, vid uttag, saluvärdet, om ej annat
följer av tredje-femte styckena.

Vid omsättning av tjänst som avses
i 10 § första stycket 5 utgör beskattningsvärdet
20 procent av vederlaget
och, vid uttag, 20procent av saluvärdet.
Motsvarande gäller vid omsättning
av

1) tjänst som avser yttre ledning för
vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja,
elektricitet, teleförbindelse, ånga eller
liknande,

2) tjänst som avser väg, gata, bro,
parkeringsplats,

3) tjänst som avser spåranläggning,
flygfält, hamn, kanal eller annan
farled,

4) tjänst som avser mark för
idrottsplan, skolgård, lekplats eller
liknande anläggning,

5) tjänst enligt 10 § första stycket 1
som innefattar kontroll samt projektering,
ritning, konstruktion och därmed
jämförlig tjänst, när tjänsten avser
industritillbehör eller annan ma -

§10

Skatten utgår med 23,46 procent
av beskattningsvärdet.

§"

Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget
och, vid uttag, av saluvärdet.
Vid uttag för försäljning frän fartyg
i fall som avses i 2a§ sjunde
stycket, av andra än där uppräknade
varor, skall dock beskattningsvärdet
utgöras av varans inköpsvärde.

1U Senaste lydelse 1982:1184.
11 Senaste lydelse 1989:1027.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skin, utrustning eller särskild inredning
i byggnad, som enligt 7 § andra
stycket räknas som vara.

Vid omsättning av kopior av ritningar
eller motsvarande handlingar,
vilka upprättats genom tjänst enligt
10 § första stycket 5 i samband med
planerat eller pågående byggnadsarbete
utgör beskattningsvärdet 20 procent
av vederlaget och, vid uttag, 20
procent av saluvärdet.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 §
första stycket 1, som avser tvätt av
textilt gods eller tvätt i förening med
uthyrning av sådant gods, utgör beskattningsvärdet
60 procent av vederlaget,
när tjänsten tillhandahålls staten
eller kommun.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 §
första stycket 2, som innefattar undersökning
av mark, utgör beskattningsvärdet
20 procent av vederlaget
och, vid uttag, 20procent av saluvärdet,
när tjänsten utförs i samband
med planerat eller pågående byggnadsarbete.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §12

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser
genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den
period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran
skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med stöd av
förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1977:981) eller
lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. får avdrag
göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver köparen för värdet av den
återtagna varan, endast om det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag
för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgörs.k. villkorlig
rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken
utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare
redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning
som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges
förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande
handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag
och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag
för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

1989/90:SkU31

12 Senaste lydelse 1985:1116.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Uthyr eller upplåter den som är
skattskyldig enligt 2 § tredje stycket,
inom tre år från utgången av det kalenderår
under vilket skattskyldighet
inträtt enligt meddelat beslut,
fastigheten eller del därav till annan
än som anges i 2 § tredje stycket, skall
beloppet av åtnjutna avdrag för ingående
skatt för ifrågavarande fastighet
eller del därav återföras. Sker
sådan uthyrning eller upplåtelse sedan
tre men inte sex år har förflutit
från utgången av det kalenderår under
vilket skattskyldighet har inträtt
enligt meddelat beslut skall återföring
göras med hälften av det belopp
som nu sagts.

Uthyr eller upplåter den som är
skattskyldig enligt 2 § fjärde stycket,
inom tre år från utgången av det kalenderår
under vilket skattskyldighet
inträtt enligt meddelat beslut,
fastigheten eller del därav till någon
som ej bedriver verksamhet som
medför skattskyldighet enligt denna
lag, skall beloppet av åtnjutna avdrag
för ingående skatt för ifrågavarande
fastighet eller del därav återföras.
Sker sådan uthyrning eller
upplåtelse sedan tre men inte sex år
har förflutit från utgången av det kalenderår
under vilket skattskyldighet
har inträtt enligt meddelat beslut
skall återföring göras med hälften av
det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd
eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i verksamhet
som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten fastighet
säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken
den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastigheten
har sålts.

Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående mervärdeskatt
som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den skattskyldige
inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som
avses är

1) andra varor än sådana som avses i 18 § fjärde stycket och som helt eller
till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn,
brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen
(1973:1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod
under vilken varan har exporterats.

Redovisningen av skatt, som hän- Redovisningen av skatt, som hänför
sig till omsättning enligt punkt 2 för sig till omsättning enligt punkt 2

första stycket f) av anvisningarna till
2 § och som avser nyttjande av personbil,
får anstå till den sista redovisningsperioden
under det kalenderår
nyttjandet har skett.

första stycket g) av anvisningarna till
2 § och som avser nyttjande av personbil,
får anstå till den sista redovisningsperioden
under det kalenderår
nyttjandet har skett.

(Se vidare anvisningarna.)

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

16 §13

Skattskyldig skall, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, utfärda
faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken
skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt
som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt enligt 17 §.

Första stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet
och ej heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare och säljare
sker enligt avräkningsnota som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke eller liknande kvitto behöver skattens belopp icke
anges.

Faktura skall, om köparen begär det, utfärdas vid försäljning till skattskyldig
köpare av fastighet, som utgör lagertillgång i byggnadsverksamhet och
däri har tillförts skattepliktig tjänst utan att därefter ha tagits i bruk av säljaren.
Av fakturan skall framgå utgående skatt som säljaren redovisat eller har
att redovisa för gjorda uttag av skattepliktiga tjänster för fastigheten.

Säljer den som är skattskyldig en- Säljer den som är skattskyldig enligt
2 § fjärde stycket fastighet skall ligt 2 § tredje stycket fastighet skall

han, om köparen begär det, utfärda han, om köparen begär det, utfärda

intyg om storleken av den ingående intyg om storleken av den ingående

skatt sorn han enligt 15 § femte skatt som han enligt 15 § femte

stycket återfört på grund av fastig- stycket återfört på grund av fastig hetsförsäljningen.

hetsförsäljningen.

Uppbär skattskyldig, som utför byggnads- eller anläggningsentreprenad
betalning i förskott eller a conto får faktura eller därmed jämförlig handling
utvisande skattens belopp enligt första stycket utfärdas först när redovisningsskyldighet
inträder enligt 5 b § tredje stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §14

Skattskyldig som är redovisningsskyldig
får med de begränsningar
som anges i 18 § vid redovisning av
skatt avdraga ingående skatt som
hänför sig till förvärv eller införsel
för verksamhet som medför skattskyldighet.
Avdrag får göras även
för ingående skatt som hänför sig till
framställning för utgivares räkning
av tryckt upplaga av sådan publikation
som är undantagen från skatteplikt
enligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger
för den redovisningsperiod
då förvärvet eller införseln enligt
god redovisningssed har bokförts eller
borde ha bokförts om ej annat
följer av andra eller tredje stycket.

Har medgivande enligt 5 a § andra
stycket erhållits får avdrag för andra
förvärv än sådana som avses i andra

Skattskyldig får med de begränsningar
som anges i 18 och 60 §§ vid
redovisning av skatt göra avdrag för
ingående skatt som hänför sig till
förvärv eller import för verksamhet
som medför skattskyldighet.

I fråga om rätt att göra avdrag för
ingående skatt i statlig och kommunal
verksamhet gäller dock bestämmelserna
i 18 a §.

Rätt till avdrag föreligger för den
redovisningsperiod då förvärvet eller
importen enligt god redovisningssed
borde ha bokförts om inte annat
följer av fjärde eller femte stycket.
Har medgivande enligt 5 a § andra
stycket erhållits får avdrag för andra
förvärv än sådana som avses i fjärde
eller femte stycket göras först vid beskattningsårets
utgång eller när be -

13 Senaste lydelse 1979:1190.

14 Senaste lydelse 1989:1027.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

talning dessförinnan har erlagts. Avdrag
för ingående skatt som hänför
sig till förskotts- eller a conto-likvid
får göras under den redovisningsperiod
då betalning har erlagts eller, i
fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad,
när faktura med
uppgift om skattens belopp har mottagits.
Har skattskyldig försatts i
konkurs inträder avdragsrätt senast
vid konkursutbrottet i fråga om ingående
skatt, som hänför sig till förvärv,
import eller förskotts- eller a
conto-likvid före konkursutbrottet.

eller tredje stycket göras först vid beskattningsårets
utgång eller när betalning
dessförinnan har erlagts. Avdrag
för ingående skatt som hänför
sig till förskotts- eller a conto-likvid
får göras under den redovisningsperiod
då betalning har erlagts eller, i
fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad,
när faktura med
uppgift om skattens belopp har mottagits.
Har skattskyldig försatts i
konkurs inträder avdragsrätt senast
vid konkursutbrottet i fråga om ingående
skatt, som hänför sig till förvärv,
införsel eller förskotts- eller a
conto-likvid före konkursutbrottet.

Har vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt
enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare
m.fl. får avdrag för den ingående skatten, oavsett principerna för den
skattskyldiges bokföring, göras för den redovisningsperiod under vilken faktura
eller motsvarande handling har mottagits.

Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt göras
endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten till avdrag
för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet inträder
tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av den skattskyldige.
Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs verksamhet eller del
därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidigare
ägarens förvärv för verksamheten, i den mån denne skulle haft rätt till
avdrag om skatten hade betalats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål
får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv
med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har sagts
gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet
som medför skattskyldighet.

Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk
ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av
aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhandahåller
ett av företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skattepliktig
får det andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper på det
förstnämnda företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten,
i den mån avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade
gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag
vars aktier till mer än nio tiondelar ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot veder- Förvärvar skattskyldig mot vederlag
skattepliktig vara inom landet lag skattepliktig vara inom landet

från den som ej är skattskyldig för
omsättning av varan, skall som ingående
mervärdeskatt för den skattskyldige
anses det belopp som skulle
ha utgjort utgående mervärdeskatt
för säljaren om denne hade varit
skattskyldig för omsättningen. Vad
nu sagts gäller även den som är

från den som inte är skattskyldig för
omsättning av varan, skall som ingående
mervärdeskatt för den skattskyldige
anses 19 procent av vederlaget.
Vad nu sagts gäller även den
som är skattskyldig för förmedling
som avses i punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 2 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldig för förmedling som avses
i punkt 3 första stycket av anvisningarna
till 2 §.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande
ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas
föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §15

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan
som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning,

3) utgifter för representation och liknande ändamål för vilka avdrag vid
inkomsttaxeringen inte medges enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna
till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av personbil
eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning i det
fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför
skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt vilken
hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den
del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning
efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av omsättningen,
får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst förvärv
eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för ingående
skatt enligt 17 § åttonde
stycket vid förvärv av en vara som
helt eller till väsentlig del består av
guld, silver eller platina, om varans
inköpspris understiger 175 procent
av metallvärdet på inköpsdagen av
det guld, silver eller platina som ingår
i varan. Detsamma gäller i fråga
om skrot, avfall eller annan liknande
vara, som innehåller guld, silver eller
platina.

Avdragsrätt föreligger inte heller
för ingående skatt på försäljning från
fartyg enligt 2 a § sjunde stycket.

15 Senaste lydelse 1988:705.

2 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Avdragsrätt föreligger inte för ingående
skatt enligt 17 § sjätte stycket
vid förvärv av en vara som helt eller
till väsentlig del består av guld, silver
eller platina, om varans inköpspris
understiger 175 procent av metallvärdet
på inköpsdagen av det guld,
silver eller platina som ingår i varan.
Detsamma gäller i fråga om skrot,
avfall eller annan liknande vara,
som innehåller guld, silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag
från avdragsrätt för ingående
skatt som belöper på utförsel för vilken
skatt skall erläggas enligt förordnande
som avses i I §.

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18a §

Staten har inte avdragsrätt för ingående
skatt.

En kommun har utöver vad som
följer av 17 § första stycket rätt att
göra avdrag även för ingående skatt
som hänför sig till en verksamhet
som inte medför skattskyldighet. 1
övrigt gäller bestämmelserna i 17 och
18 §§ i tillämpliga delar.

19 §16

Den som är redovisningsskyldig
skall anmäla sig för registrering hos
skattemyndigheten i det län, där den
verksamhet drivs som anmälan av -

Skattskyldig, som bedriver verksamhet
i vilken den skattepliktiga
omsättningen för beskattningsåret
överstiger 200000 kronor, skall anser.
mäla sig för registrering hos skatte myndigheten

i det län, där hans
hemortskommun är belägen. Skattskyldig
som inte är skyldig att lämna
självdeklaration enligt lagen
(1990:000) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall dock alltid
anmäla sig för registrering.

Anmälan för registrering göres på blankett enligt fastställt formulär. Driver
någon flera verksamheter lämnas anmälan för varje särskild verksamhet.

Anmälan görs senast två veckor Om möjligt skall anmälan göras
innan verksamhet som medför redo- senast två veckor innan verksamhet

visningsskyldighet börjar eller övertas.
Vid ändring i förhållande som
upptagits i anmälningshandling skall
skattemyndigheten underrättas
inom två veckor.

som medför anmälningsplikt påbörjas
eller övertas. Vid ändring i förhållande
som upptagits i anmälningshandling
skall skattemyndigheten
underrättas inom två veckor.

Skattemyndigheten beslutar om registrering och utfärdar särskilt bevis om
verkställd registrering. Vid registreringen tilldelas den redovisningsskyldige
ett registreringsnummer.

Skattemyndigheten kan, om särskilda
skäl föreligger, besluta om registrering
även om den skattepliktiga
omsättningen inte överstiger 200 000
kronor.

En registrering kvarstår till dess
skattemyndigheten beslutar att den
skall upphöra.

För att avgöra om anmälningsplikt
föreligger får skattemyndigheten infordra
uppgifter från näringsidkare
som inte har anmält sig för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

För att avgöra om redovisningsskyldighet
föreligger får skattemyndigheten
infordra uppgifter från näringsidkare
som inte har anmält sig
för registrering.

1989/90:SkU31

lh Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

21 §

Den som är redovisningsskyldig
skall lämna uppgift (deklaration) för
mervärdeskatt för varje verksamhet
för vilken särskild registrering skall
ske enligt 19 §. Deklaration lämnas
för varje redovisningsperiod så
länge redovisningsskyldighet föreligger.
Redovisningsperiod omfattar
två kalendermånader. Redovisningsperioder
är januari och februari,
mars och april, maj och juni,
juli och augusti, september och oktober
samt november och december.

Kan det antas att ingående skatt
för viss skattskyldig regelmässigt
kommer att överstiga utgående skatt
med minst 1000 kronor varje månad
kan skattemyndigheten besluta att
redovisningsperiod tills vidare skall
vara en kalendermånad. När särskilda
skäl föreligger kan skattemyndigheten
för viss skattskyldig besluta
att redovisningsperiod tills vidare
skall vara halvt eller helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till skattemyndigheten
i det län, där den
skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod

Skattskyldig som inte är anmälningsplikt
enligt 19 § och inte heller
registrerats enligt 19 § femte stycket
skall redovisa utgående och ingående
skatt i allmän självdeklaration för beskattningsåret.
1 fråga om förfarandet
vid beskattningen av sådan skattskyldig
gäller inte bestämmelserna i
22-57 och 64 a-71 §§, utan i stället
bestämmelserna i lagen (1990:000)
om självdeklaration och kontrolluppgifter,
taxeringslagen (1990:000)
och uppbördslagen (1953:272).

Skattetillägg enligt taxeringslagen
skall utgå med 20 procent till den del
beräkningsunderlaget avser mervärdeskatt
enligt första stycket.

§17

/ annat fall än som avses i 21 § skall
en särskild deklaration lämnas för
varje verksamhet för vilken särskild
registrering skall ske. Deklaration
lämnas för varje redovisningsperiod
så länge registreringen kvarstår. Redovisningsperiod
omfattar två kalendermånader.
Redovisningsperioder
är januari och februari, mars och
april, maj och juni, juli och augusti,
september och oktober samt november
och december.

Kan det antas att ingående skatt
för viss skattskyldig regelmässigt
kommer att överstiga utgående skatt
med minst 1000 kronor varje månad
kan skattemyndigheten besluta att
redovisningsperiod tills vidare skall
vara en kalendermånad. För sådan
skattskyldig som registrerats trots att
den skattepliktiga omsättningen inte
överstiger 200000 kronor kan skattemyndigheten
besluta att redovisningsperioden
skall vara helt beskattningsår.

Deklaration skall lämnas till skattemyndigheten
i det län, där den
skattskyldige registrerats, senast
den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod

17 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt proposition 1989/90:74. 19

Nuvarande lydelse

sorn deklarationen avser, om ej annat
följer av anvisningarna. Sker inbetalning
av skatt enligt 42 § andra
stycket i behörig ordning, anses deklarationen
ha lämnats till skattemyndigheten
den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller
gireringshandling kommit in till
postanstalt.Om synnerliga skäl föreligger
kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge att
skattskyldig eller grupp av skattskyldiga
får lämna deklaration senare än
som nu nämnts.

Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett
enligt fastställt formulär.

Efter föreläggande skall deklaration lämnas även av den som inte enligt
första stycket är deklarationsskyldig.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § lagen (1990:000) om självdeklaration och
kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

49 §IS

Överstiger ingående avdragsgill Överstiger ingående avdragsgill
skatt enligt deklaration den ut- skatt enligt deklaration den utgående
skatten, återbetalar skatte- gående skatten, återbetalar skattemyndigheten
det överskjutande be- myndigheten det överskjutande beloppet
i den mån kvittning icke skett loppet i den mån kvittning inte skett

enligt 17 § åttonde stycket. enligt 17 § nionde stycket.

Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss redovisningsperiod skatt
som fastställts eller anses fastställd, återbetalar skattemyndigheten det överskjutande
beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts
honom, återfår av skattemyndigheten vad han betalat för mycket.

Står den skattskyldige i skuld för mervärdeskatt, har han vid återbetalning
enligt första, andra eller tredje stycket rätt att återfå bara vad som överstiger
skulden och avgifter som belöper på denna. I lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar
rätten till återbetalning.

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens (1953:272) bestämmelser om restitution av
skatt i tillämpliga delar beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

51 §19

Följande beslut av skattemyndighet får överklagas hos länsrätten:

1. beskattningsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen,

2. beslut att avvisa en begäran om omprövning av beskattningsbeslut,

Föreslagen lydelse

som deklarationen avser, om ej annat
följer av anvisningarna. Sker inbetalning
av skatt enligt 42 § andra
stycket i behörig ordning, anses deklarationen
ha lämnats till skattemyndigheten
den dag inbetalningskort
eller försändelse som innehåller
gireringshandling kommit in till
postanstalt.

1989/90:SkU31

ls Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

19 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

3. beslut enligt 19 § fjärde stycket
i fråga om registrering, samt

4. beslut om skattskyldighet, redovisningsskyldighet,
restavgift eller
anstånd med att lämna deklaration
eller betala skatt.

Följande beslut får inte överklagas:

1. beslut om skatterevision, samt

2. skattemyndighetens beslut i fråga om föreläggande av vite.
Skattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riks skatteverket.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Införsel Import

s»

Införs annan skattepliktig vara än
värme, kyla eller elektrisk kraft till
landet skall skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1987:1065)
gäller i fråga om skatten. Bestämmelserna
i 7, 8 och 13 §§ gäller i tilllämpliga
delar i fråga om import av
vara.

Skyldighet att erlägga skatt föreligger
dock inte för trycksak som är
tullfri enligt tulltaxelagen
(1987:1068) eller framkallad eller enbart
exponerad mikrofilm, när varan
införs till landet som gåva eller annars
utan vederlag, och inte heller för
spritdryck, vin, starköl eller tobaksvara
vid införsel till landet i den ordning
som avses i 18 § 4, 6 eller 7 lagen
(1977:293) om handel med drycker
eller i 1 § andra stycket lagen
(1961:394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

59 §:i

Mervärdeskatt utgår med nitton
procent av beskattningsvärdet. För
monteringsfärdigt hus utgår dock
skatten med elva och fyra tiondels
procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med Vid import av vara är beskatttullvärdet
med tillägg av tull samt ningsvärdet lika med tullvärdet med

-"Senaste lydelse 1989:1027.

21 Senaste lydelse 1987:1236.

Införs annan skattepliktig vara än
värme eller elektrisk kraft till landet
skall skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1987:1065) gäller i
fråga om skatten om regeringen inte
förordnar annat.

Bestämmelserna i 7 § första och
andra styckena samt 8 § gäller i tilllämpliga
delar i fråga om införsel.

Föreslagen lydelse

3. beslut enligt 19 § fjärde och
femte styckena i fråga om registrering,
samt

4. beslut om skattskyldighet, restavgift
eller anstånd med att lämna
deklaration eller betala skatt.

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

annan statlig avgift eller skatt, mer- tillägg av tull samt annan statlig av värdeskalten

inbegripen. gift eller skatt än mervärdeskatt.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 15 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m. iakttas att, om varan

reparerats i utlandet, beskatt- reparerats i utlandet, beskattningsvärdet
är lika med det belopp ningsvärdet är lika med det belopp

som betingats för reparationen med som betingats för reparationen med

tillägg som i andra stycket sägs, tillägg som i första stycket sägs,

bearbetats på annat sätt eller tillverkats av svenskt eller i Sverige förtullat
material, avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan
liknande svensk prestation, avdrag får medges för värdet av sådant arbete
eller sådan prestation.

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas
av importören för följande
tjänster

1. reklamtjänst,

2. automatisk databehandling och
utarbetande av system eller program
för automatisk databehandling,

3. tillhandahållande av information,

4. tjänst avseende fastighet i Sverige,

5. skrivtjänst och översättningstjänst,

6. upplåtelse eller överlåtelse av
rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion
eller uppfinning, mönsterrätt,
varumärkesrätt, rätt som omfattas
av lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk
eller av lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild samt rätt att utnyttja
sådana system eller program för automatisk
databehandling som inte är
skyddade genom lagen om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga
verk,

7. kontroll eller analys av vara,

8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk,
administrativ eller därmed jämförlig
art.

Med import av tjänst avses att en
tjänst som skall tillgodogöras inom
landet tillhandahålls eller förmedlas
av en utländsk företagare som inte är
skattskyldig här i landet. Skatteplikten
avser endast tjänst som skulle ha
varit skattepliktig om den tillhanda -

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

hållits eller förmedlats av någon som
är skattskyldig här i landet.

Skatt enligt denna paragraf skall
inte erläggas

1. av staten eller en kommun,

2. av den som, om tjänsten anskaffats
inom landet, skulle ha haft rätt
till avdrag motsvarande hela den ingående
skatten,

3. om importen inte sker i en yrkesmässig
verksamhet och dess sammanlagda
beskattningsvärde uppgår
till högst 30000 kronor för beskattningsåret.

Skyldighet att erlägga skatt enligt
denna paragraf medför inte rätt till
avdrag för ingående skatt enligt 17 §.
Avser erlagd skatt import av tjänst
som delvis är hänförlig till skattepliktig
verksamhet, får dock avdrag göras
på sätt som anges i andra stycket
tredje meningen anvisningarna till
17 §.

73 §

Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och ingående sådan skatt
icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.

Har mervärdeskatt likväl medräk- Har mervärdeskatt likväl medräknats
vid inkomstredovisningen anses näts vid inkomstredovisningen anses

skatten i den mån den betalats till skatten, i den mån den betalats till

staten som sådan speciell skatt, för staten som sådan speciell skatt, för

vilken avdrag får åtnjutas vid in- vilken avdrag får åtnjutas vid inkomsttaxeringen
enligt kommunal- komsttaxeringen enligt kommunalskattelagen.
Till följd härav utgör skattelagen. Till följd härav utgör

återbetalad, avkortad eller avskri- återbetalad, avkortad eller avskriven
mervärdeskatt, för vilken av- ven mervärdeskatt, för vilken avdrag
medgivits vid inkomsttaxe- drag medgivits vid inkomsttaxeringen,
skattepliktig intäkt vid in- ringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
För skattskyldig komsttaxeringen.

som icke är redovisningsskyldig utgör
dock utgående mervärdeskatt intäkt
och ingående sådan skatt kostnad
vid inkomstredovisningen enligt
kommunalskattelagen.

Har återföring av mervärdeskatt gjorts enligt 15 § femte eller sjätte stycket
räknas det återförda beloppet, i den mån det har betalats till staten, som
driftkostnad vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse enligt kommunalskattelagen.

76 b §22

Regeringen eller myndighet som Mervärdeskatt, som hänför sig till

regeringen bestämmer kan medge varor som införts eller förvärvats för

22 Senasie lydelse 1985:1116.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

återbetalning av mervärdeskatt som
hänför sig till förvärv eller införsel av
vara som gjorts av FN-organ, statligt
biståndsorgan eller riksomfattande
hjälporganisation, när varan är avsedd
att föras ut ur landet för utomlands
bedriven verksamhet.

att föras ut ur landet och användas
för utomlands bedriven verksamhet,
skall återbetalas, om införseln eller
förvärvet gjorts av ett FN-organ, ett
statligt biståndsorgan eller en riksomfattande
hjälporganisation.

Riksskatteverket prövar frågor om
återbetalning. Dess beslut får överklagas
hos kammarrätten.

Anvisningar

till 1 §23

Vad som enligt denna lag förstås med omsättning anges i punkt 2 av anvisningarna
till 2 §.

Mervärdeskatt utgår inte vid ex- Mervärdeskatt utgår inte vid export
om regeringen ej särskilt förord- port.
nät att skatt skall erläggas.

till 2 §

l.24 Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet eller av rörelse
enligt kommunalskattelagen
(1928:370). Som yrkesmässig verksamhet
räknas även omsättning av
vara från fastighet som avses i 24 § 2
mom. kommunalskattelagen eller
2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, uthyrning enligt 2 §
fjärde stycket av sådan fastighet,
upplåtelse av avverkningsrätt och
avyttring av skogsprodukter i fall
som avses i punkt 4 tredje stycket av
anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
samt annan verksamhet i
vilken varor eller tjänster omsätts
under rörelseliknande former.

1. Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten utgör skattepliktig
intäkt av näringsverksamhet
enligt kommunalskattelagen

(1928:370) eller lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt samt när ersättningen
vid upplåtelse av avverkningsrätt
eller avyttring av skogsprodukter
utgör intäkt av kapital enligt
25 § 2 mom. tredje stycket lagen om
statlig inkomstskatt.

Som yrkesmässig verksamhet räknas
även omsättning av vara från fastighet
som avses i 5 § andra och
tredje styckena kommunalskattelagen
eller 2 § 7 mom. lagen om statlig
inkomstskatt, uthyrning enligt 2 §
tredje stycket av sådan fastighet samt
annan omsättning av varor eller
tjänster i former jämförliga med näringsverksamhet,
allt under förutsättning
att omsättningen för beskattningsåret
överstiger 30000 kronor.
Skattskyldighet för delägare i ett enkelt
bolag bestäms av bolagets hela
omsättning. Motsvarande gäller vid
samäganderätt.

Om staten, ett statligt affärsverk eller
en kommun tillhandahåller skattepliktiga
varor eller tjänster mot vederlag
utan att tillhandahållandet in -

23 Senaste lydelse 1979:1190.

24 Senaste lydelse 1989:1027 och proposition 1989/90:74. 24

Nuvarande lydelse

Den som yrkesmässigt omsätter
tjänst som avses i 10 § första stycket 2
eller 4 anses bedriva yrkesmässig
byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet
omfattar även tjänst som den
skattskyldige utför eller låter utföra
på fastighet som för honom utgör lagertillgång
i förvärvskällan rörelse
enligt kommunalskattelagen. Som lagertillgång
i byggnadsverksamhet
skall dock enligt denna lag ej räknas
fastighet som avses i 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen och som av
den skattskyldige stadigvarande brukas
som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material,
avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som icke medför
skattskyldighet anses ej som yrkesmässig.
Som yrkesmässig anses dock
försäkringsföretags omsättning av
vara som övertagits i samband med
skadereglering och finansieringsföretags
omsättning av vara som enligt
köpeavtal återtagits av företaget.
Som yrkesmässig anses alltid
omsättning av vara som vid förvärvet
eller införseln har varit undantagen
från skatteplikt enligt 8 § 1. Skattskyldigs
försäljning av personbil eller
motorcykel anses som yrkesmässig,
endast om rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till den
skattskyldiges förvärv av fordonet
har förelegat.

Föreslagen lydelse

går som ett led i en myndighetsutövning,
är verksamheten att anse som
yrkesmässig oavsett om den bedrivs
med vinstsyfte eller ej. Omhändertagande
och förstöring av avfall och
föroreningar samt avloppsrening,
som sker mot vederlag, är att anse
som yrkesmässig verksamhet, även
om åtgärderna ingär som ett led i en
myndighetsutövning.

Med kommun förstås i denna lag
primärkommun och landstingskommun.

Försäljning av inventarier, material,
avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som inte medför
skattskyldighet anses inte som yrkesmässig.
Som yrkesmässig anses dock
försäkringsföretags omsättning av
vara som övertagits i samband med
skadereglering och finansieringsföretags
omsättning av vara som enligt
köpeavtal återtagits av företaget.

Om en arbetsgivare med verksamhet
som inte medför skattskyldighet
tillhandahåller kost åt personal, räknas
denna tjänst som yrkesmässig
verksamhet endast om det allmänna
saluvärdet för beskattningsåret överstiger
30 000 kronor.

Skattskyldigs försäljning av personbil
eller motorcykel anses som
yrkesmässig, endast om rätt till avdrag
för ingående skatt som hänför
sig till den skattskyldiges förvärv av
fordonet har förelegat.

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet
anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet
även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller
infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst
eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller
icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person,
icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av
skattemyndigheten godkänd representant. Sådan representant skall enligt
fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för
redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar
och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt
denna lag. Skattemyndigheten kan kräva, att säkerhet skall ställas för
skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas
tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun
bedriver för att uteslutande tillgodose
eget behov räknas som yrkesmässig
endast när den drives i bolagsform
eller liknande. Detta gäller även
vid ekonomiskt samgående mellan
staten och kommun eller mellan
kommuner för verksamhet som avser
visst gemensamt ändamål. Med kommun
förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller
kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslutande
tillgodoser egna behov, räknas
verksamheten, när den ej drives i bolagsform
eller liknande, som yrkesmässig
till den del den avser annat än
egna behov, om ej annat följer av
elfte eller trettonde stycket. Som yrkesmässig
verksamhet anses alltid
statens järnvägars befordran av varor,
postverkets befordran av varor i
diligensrörelsen samt postverkets befordran
av postpaket och gruppkorsband.
Som yrkesmässig verksamhet
anses vidare alltid kommuns omsättning
eller ianspråktagande för eget
behov av elektrisk kraft, värme samt
gas och annat bränsle för uppvärmning
eller energialstring, vatten samt
transport i samband med renhållning
eller omhändertagande och förstöring
av vara.

Nuvarande lydelse

Om särskilda skäl föreligger kan
regeringen förordna att statlig verksamhet,
som avser eget behov och
som ej enligt sjunde eller åttonde
stycket är att anse som yrkesmässig,
tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig
verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby
utför enligt rennäringslagen
(1971:437) för samebyns räkning anses
ej som yrkesmässig.

Verksamhet som utövas vid offentliga
bibliotek, vetenskapliga institutioner
och därmed jämfcrliga inrättningar
räknas som yrkesmässig, till
den del den bedrivs i konkurrens med
näringsverksamhet som medför
skattskyldighet enligt denna lag.

Fastighetsägare, som avyttrar fastighet
eller del därav för vilken han
medgivits skattskyldighet enligt 2 §
fjärde stycket, skall om han fortsätter
uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten
efter försäljningen vara
skattskyldig härför till dess han frånträder
fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räknas
inte omsättning av

1) vara eller tjänst i kommunal eller
landstingskommunal verksamhet
som är inrättad för att ombesörja
barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård,
hälsovård, äldreomsorg, särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
eller annan social omvårdnad,

2) vara, som tillverkats eller tjänst
som utförts sorn ett led i undervisningen
i en annan gymnasieskola än
en där jordbruk, skogsbruk eller
trädgårdsnäring bedrivs, när varan
eller tjänsten tillhandahålls av huvudmannen,

3) vara eller tjänst i en av en ideell
förening bedriven verksamhet, när
inkomsten därav utgör sådan inkomst
av rörelse för vilken föreningen
är frikallad från skattskyldighet
enligt 7§ 5 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Fastighetsägare, som avyttrar fastighet
eller del därav för vilken han
medgivits skattskyldighet enligt 2 §
tredje stycket, skall om han fortsätter
uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten
efter försäljningen vara
skattskyldig härför till dess han frånträder
fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räknas
inte omsättning av vara eller
tjänst i en av en ideell förening bedriven
verksamhet, när inkomsten
därav utgör sådan inkomst av näringsverksamhet
för vilken föreningen
är frikallad från skattskyldighet
enligt 7 § 5 mom. lagen om
statlig inkomstskatt.

2.25 Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband
med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot vederlag,
att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd vara eller tjänst

1989/90:SkU31

25 Senaste lydelse 1989:1027.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahållande likställs
byte. Med uttag förstås att

a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag eller
mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till avdrag
för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av varan har
förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till
verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg eller
del, tillbehör eller utrustning därtill,
som vid förvärvet eller införseln
har undantagits från skatteplikt enligt
8 § 1, tas i anspråk för ändamål som
ej berättigar till sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat sätt
yrkesmässigt omsätts i verksamhet,
utförs eller tillhandahålls av den
skattskyldige för egen eller annans
räkning utan vederlag eller mot vederlag
som understiger det allmänna
saluvärdet, om ej annat följer av
andra stycket,

e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet
av annan än den skattskyldige
tillförs fastighet som innehas
eller nyttjas av den skattskyldige
för annat ändamål än stadigvarande
bruk i byggnadsverksamheten,

f) personbil, som utgör anläggnings-
eller omsättningstillgång hos
den som är skattskyldig för omsättning
av sådant fordon, eller annan
vara, som utgör omsättningstillgång

c) tjänst, som även på annat sätt
yrkesmässigt omsätts i verksamhet,
utförs eller tillhandahålls av den
skattskyldige utan vederlag eller
mot vederlag som understiger det
allmänna saluvärdet, om inte annat
följer av tredje stycket,

d) serveringstjänst som, i annat fall
än som avses i c), utförs eller tillhandahålls
av den skattskyldige i personalservering
utan vederlag eller mot
vederlag som understiger det allmänna
saluvärdet,

e) byggnads- och anläggningsarbeten,
inräknat reparationer och underhåll,
samt ritning, projektering,
konstruktion eller därmed jämförlig
tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet
av annan än den skattskyldige
tillförs en fastighet som hos den
skattskyldige utgör lagertillgång i näringsverksamhet
enligt kommunalskattelagen,

f) byggnads- eller anläggningsarbeten,
inräknat reparationer och underhåll,
ritning, projektering, konstruktion
eller därmed jämförlig
tjänst samt lokalstädning, fönsterputsning,
renhållning eller annan fastighetsskötsel
utförs av ägaren på en
fastighet som han använder i en verksamhet
för vilken skattskyldighet inte
föreligger,

g) personbil, som utgör anläggnings-
eller omsättningstillgång hos
den som är skattskyldig för omsättning
av sådant fordon, eller annan
vara. som utgör omsättningstillgång

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

i skattskyldigs verksamhet, utnyttjas
av den skattskyldige eller annan för
privat bruk, när värdet av det privata
utnyttjandet är mer än ringa.

Statens eller en kommuns ianspråktagande
av egna varor eller
tjänster för eget behov skall inte anses
som uttag.

Omsättning enligt första stycket c)
anses inte föreligga, om tjänst som
uttas avser nyttjande av personbil eller
motorcykel, som har förhyrts för
annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning.
Utför skattskyldig själv
tjänst för egen räkning anses omsättning
enligt första stycket c) föreligga
endast om han i samband med tjänsten
tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning anses inte uttag
av vara eller tjänst för användning i
egen verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses inte heller
skadevållandes avhjälpande av
skada.

Omsättning enligt första stycket

d) anses ej föreligga, om tjänst som
uttas ävser nyttjande av personbil eller
motorcykel, som har förhyrts för
annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning.
Utför skattskyldig själv
tjänst för egen räkning anses omsättning
enligt första stycket d) föreligga
endast om han i samband med tjänsten
tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning anses ej uttag av
vara, som utgör omsättningstillgång,
för användning i verksamhet som
medför skattskyldighet.

Som omsättning anses inte heller
skadevållandes avhjälpande av
skada. Ersättning som erhålles för
annat omhändertagande än sådant
som sker i samband med förstöring
av vara anses inte som omsättning för
mottagaren.

Kommuns ianspråktagande för
eget behov av sådan vara eller tjänst
som avses i punkt 1 åttonde stycket
sista meningen utgör inte omsättning
enligt denna lag.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri och
buss, om fordonets totalvikt är högst 3500 kilogram.

Bestämmelserna i första stycket f)
gäller endast om de nedlagda lönekostnaderna
för arbetena, inräknat
avgifter som grundas på lönekostnaderna,
för beskattningsåret överstiger
150000 kronor.

Som omsättning enligt första
stycket e) räknas inte lokalstädning,
fönsterputsning, renhållning och annan
fastighetsskötsel.

till 2 a§26

Bestämmelserna i tredje stycket Bestämmelserna i tredje stycket
2, 3, 5-8 eller 13 gäller endast när 2, 3, 5, 7-9 eller 11-16 gäller endast

tjänsten avser verksamhet som upp- när tjänsten avser verksamhet som

dragsgivaren bedriver i utlandet och uppdragsgivaren bedriver i utlandet

26 Senaste lydelse 1988:1152.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sorn skulle ha medfört skattskyldig- och som skulle ha medfört skattskyl het

om den utövats här i landet. dighet om den utövats här i landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är bosatt
i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara
eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försäljningspris,
exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock leveransen
ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till leveransen
av köparen har införts till Danmark, Finland eller Norge och att
mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln
enligt tullräkning eller motsvarande handling.

till 5 §

Med verksamhet förstås förvärvskälla
enligt kommunalskattelagen
(1928:370).

Med ingående skatt avses även skatt som enligt 16 § fjärde eller femte
stycket har upptagits i faktura eller intyg.

till 8 §27

Som yrkesmässig sjöfart anses
även transport med skepp av eget
gods. Undantaget för skepp gäller
inte sådan farkost, för vilken förflyttningen
är av underordnad betydelse i
förhållande till huvuduppgiften.

Flodspruta, pontonkran, flytdocka
och annan till tulltaxenr 89.05 tulltaxelagen
(1987:1068) hänförlig farkost
än bärgningsfartyg utgör skattepliktig
vara.

Undantaget för skepp för yrkesmässigt
fiske gäller alla skepp, som
säljs eller införs för att användas vid
sådant fiske, oavsett om skeppet är
särskilt anordnat för detta ändamål
eller inte.

Undantaget för fartyg för livräddning,
gäller endast sådant fartyg som
ställes till förfogande för Svenska
sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

1. Med sjukvård förstås åtgärder
för att medicinskt förebygga, utreda
och behandla sjukdomar, kroppsfel
och skador samt vård vid barnsbörd,
om åtgärderna avser vård vid sjukhus
eller annan inrättning som drivs
av det allmänna eller vid inrättning
som avses i 1 § stadgan (1970:88) om
enskilda vårdhem m.m. Som sjukvård
skall även anses vård av sådan
beskaffenhet som berättigar till sjuk -

1989/90:SkU31

-7 Senaste lydelse 1989:1027.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

vårdsersättning enligt 2 kap. 5 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
samt vård som i övrigt tillhandahålls
av någon med särskild legitimation
att utöva yrke inom sjukvården.

Även sjuktransporter som utförs med
därför särskilt inrättade fordon hänförs
till sjukvård.

Undantaget beträffande sjukvård
omfattar, förutom varor och tjänster
som tillhandahålls vårdtagaren direkt
av vårdgivaren, även sådana
kontroller och analyser av prov som
tillhandahålls vårdgivaren av annan
som ett led i sjukvården. Undantaget
avser inte vård av djur.

2. Med tandvård avses åtgärder för
att förebygga, utreda och behandla
sjukdomar, kroppsfel och skador i
munhålan.

Undantaget beträffande tandvård
omfattar, förutom varor och tjänster
sorn tillhandahålls vårdtagaren direkt
av vårdgivaren, även dentaltekniska
produkter och tjänster avseende
sådana, när produkten eller
tjänsten tillhandahålls vårdgivaren,
dentullekniker eller den för vars bruk
produkten är avsedd. Undantaget avser
inte värd av djur.

3. Med social omsorg avses offentlig
eller privat verksamhet för barnomsorg,
äldreomsorg, särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda
och annan jämförlig social omsorg.

Undantaget beträffande social omsorg
omfattar varor och tjänster som
den som bedriver omsorgen direkt
tillhandahåller den som åtnjuter
denna.

4. Undantaget beträffande utbildning
omfattar varor och tjänster som
den som bedriver utbildningen direkt
tillhandahåller den som åtnjuter
denna.

Undantaget omfattar inte sådan utbildning
som säljare eller uthyrare
anordnar i samband med tillhandahållande
av skattepliktig vara eller
tjänst.

5. Med värdepappershandel och
därmed jämförlig verksamhet avses

omsättning och förmedling av aktier, 31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

andra andelar och fordringar, vare
sig de representeras av värdepapper
eller ej.

Undantaget för bank-och finansieringstjänster
omfattar inte notariatverksamhet,
inkassotjänster, uthyrning
av förvaringsutrymmen eller finansieringsföretags
omsättning av
varor som enligt köpeavtal återtagits
av företaget.

6. Med försäkringstjänster avses
även tjänster hänförliga till återförsäkringsverksamhet
samt tjänster utförda
av försäkringsmäklare eller annanförmedlare
av försäkringar. Undantaget
beträffande försäkringstjänster
omfattar inte försäkringsföretags
omsättning av varor som
övertagits i samband med skadereglering.

7. Undantaget från skatteplikt enligt
8 § 5 gäller

a) upplåtelse eller överlåtelse av
rättighet som omfattas av 1, 4 eller 5 §
lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk, dock
inte såvitt avser reklamalster eller system
och program för automatisk databehandling
och inte heller film, videogram
eller annan jämförlig upptagning
som avser information,

b) överlåtelse eller import av sådant
alster av bildkonst som avses i 1
§ nämnda lag och som ägs av upphovsmannen
eller dennes dödsbo,

c) en utövande konstnärs framförande
av ett litterärt eller konstnärligt
verk samt rättighet ifråga om ljud- eller
bildupptagning av sådant framförande,

d) biograf-, teater-, opera-, balettoch
därmed jämförliga föreställningar,

e) biblioteksverksamhet i form av
tillhandahållande av böcker, tidskrifter,
tidningar, ljud- och bildupptagningar,
reproduktioner av bildkonst
samt bibliografiska upplysningar,

f) arkivverksamhet i form av förvaring
och tillhandahållande av arkivhandlingar
och uppgifter därur,

g) museiverksamhet i form av utställning
för allmänheten och tillhan- 32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Undantaget för allmän nyhetstidning
gäller sådan publikation av
dagspresskaraktär som normalt utkommer
med minst ett nummer
varje vecka.

Undantaget för periodisk publikation
under 6 gäller svenskt och utländskt
alster av angivet slag, som
enligt utgivningsplan utkommer
med normalt minst fyra nummer om
året. Till sammanslutning med huvudsakligt
syfte att verka för idrottsligt
ändamål hänföres endast sammanslutning
som är ansluten till Sveriges
riksidrottsförbund eller
Svenska korporationsidrottsförbundet
eller är representerad inom Sveriges
olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande
sammanslutning

dahållande av föremål för utställning.

8. Undantaget enligt 8§ 6 för fastighetsupplåtelse
omfattar också upplåtarens
tillhandahållande av gas,
vatten, elektricitet och värme som
sker som ett led i fastighetsupplåtelsen.
Detsamma gäller tillhandahållande
av nätutrustning för mottagning
av radio- och televisionssändningar.

Undantaget gäller inte vid

a) sådan upplåtelse för vilken
skattskyldighet medgivits enligt 2§
tredje stycket,

b) upplåtelse eller överlåtelse av
rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt
och annan jämförlig rättighet,
rätt att ta jord, sten eller annan
naturprodukt samt rätt till jakt, fiske
eller bete,

c) rumsuthyrning i hotellrörelse eller
liknande verksamhet samt upplåtelse
av campingplats och motsvarande
i camping verksamhet,

d) upplåtelse av parkeringsplats i
parkeringsverksamhet,

upplåtelse för fartyg eller luftfartyg
av hamn eller flygplats,

upplåtelse av förvaringsbox,

upplåtelse av utrymme för reklam
eller annonsering på fastighet,

upplåtelse av byggnad eller mark
för djur.

9. Undantaget för allmän nyhetstidning
i 8 § 9 gäller sådan publikation
av dagspresskaraktär som normalt
utkommer med minst ett nummer
varje vecka.

10. Undantaget för periodisk publikation
i 8§ 10 gäller svensk och utländsk
publikation, som enligt utgivningsplan
utkommer med normalt
minst fyra nummer om året. Till
sammanslutning med huvudsakligt
syfte att verka för idrottsligt ändamål
hänförs endast sådan som är ansluten
till Sveriges riksidrottsförbund
eller Svenska korporationsidrottsförbundet
eller är representerad
i Sveriges olympiska kommitté.
Som försvarsfrämjande sammanslutning
räknas endast sådan som

3 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

räknas endast sammanslutning som
anges i 1 § kungörelsen (1970:301)
om frivillig försvarsverksamhet eller
som har till uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

anges i 1 § kungörelsen (1970:301)
om frivillig försvarsverksamhet eller
som har till uppgift att stödja hemvärnets
verksamhet.

II. Undantagen i 8 § 9-12 omfattar
även publikation i form av radiotidning
eller kassettidning.

Undantaget för mynt gäller inte
guldmynt präglade efter den 1 januari
1967 som omsätts efter sitt metallvärde.

till 14 §»

I vederlaget eller saluvärdet inräk- I vederlaget, saluvärdet eller innas
mervärdeskatt och annan statlig köpsvärdet inräknas varje annan
skatt eller avgift. statlig skatt eller avgift än mervärde skatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna
likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan
omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad
faktura eller annan handling. 1 vederlaget skall inräknas avbetalningstilllägg
och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet
utom ränta.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag
icke göras för s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid.
Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till
bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte
utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde
för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt
ortens pris enligt samma grunder
som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening
med varans inmontering i fastighet
som ej utgör byggnads- eller
anläggningsentreprenad och ej ingår
såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis
försäljning i förening med
inmontering av enbart spis eller kylskåp,
utgöres beskattningsvärdet av
hela vederlaget. Uttages särskild ersättning
för inmonteringen, bestämmes
beskattningsvärdet för denna del
av vederlaget enligt vad som gäller
för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium
eller annan tillgång som
tillhör verksamhet utgöres beskatt -

Med saluvärde avses marknadsvärde
enligt kommunalskattelagen,
om inget annat följer av sjunde och
åttonde styckena.

-s Senaste lydelse 1985:1116.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Utgår gemensamt vederlag vid
omsättning av varor eller tjänster, av
vilka en del inte är skattepliktiga, bestäms
beskattningsvärdet genom
uppdelning av vederlaget efter skälig
grund. Motsvarande gäller saluvärde
vid uttag.

ningsvärdet alltid av vederlaget eller
saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt
hus, 60procent av vederlaget
eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag vid
omsättning av varor eller tjänster,
för vilka olika regler för beskattningsvärdets
bestämmande gäller eller
av vilka en del icke är skattepliktiga,
bestäms beskattningsvärdet genom
uppdelning av vederlaget efter
skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde
vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara summan
av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den skattskyldiges
eget arbete.

Med monteringsfärdigt hus förstås
hus avsett för stadigvarande bruk,
som för uppförande på fast grund levereras
antingen i form av färdigställda
byggnadselement, innefattande
fullständig sats av bjälklags-,
vägg- och takkonstruktioner, även
med tillhörande beklädnads- och isoleringsmaterial,
samt byggnadssnickerier,
eller på motsvarande sätt
färdigmonterat.

Vid omsättning enligt punkt 2
första stycket f) av anvisningarna till
2 § anses som beskattningsvärde ett
belopp som överensstämmer med
det schablonvärde som enligt 5 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare har fastställts
i fråga om tillhandahållande
av bilförmån åt anställd.

Vid omsättning enligt punkt 2
första stycket g) av anvisningarna till
2 § anses, såvitt avser nyttjande av
personbil för privat bruk, som beskattningsvärde
ett belopp som
överensstämmer med det schablonvärde
som enligt 5 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare har fastställts
i fråga om tillhandahållande av bilförmån
åt anställd.

till

Faktura, avräkningsnota eller
motsvarande handling skall utöver
beskattningsvärde och skattebelopp
innehålla uppgift om utställarens
och mottagarens namn och adress
eller annan för identifieringen godtagbar
angivelse, transaktionens art
samt platsen för varans mottagande.
I en sådan handling skall också anges
registreringsnumret för den som

1989/90:SkU31

29 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

är redovisningsskyldig för omsättningen.
Skattemyndigheten får, när
det finns särskilda skäl, medge att
uppgift om registreringsnumret utelämnas
i en avräkningsnota som
upprättas av köparen. Vid förvärv
som avses i 17 § sjätte stycket skall
handlingen innehålla uppgift om säljarens
personnummer eller organisationsnummer
eller, om sådant
nummer saknas, en likvärdig uppgift.

nummer. Den som inte är registrerad
enligt 19 § skall ange person- eller organisationsnummer.
Skattemyndigheten
får, när det finns särskilda
skäl, medge att nummeruppgiften
utelämnas i en avräkningsnota som
upprättas av köparen. Vid förvärv
som avses i 17 § åttonde stycket skall
handlingen innehålla uppgift om säljarens
personnummer eller organisationsnummer
eller, om sådant
nummer saknas, en likvärdig uppgift.

till 17 §

Avdrag för ingående skatt skall
styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura,
avräkningsnota eller
motsvarande handling. Detta gäller
dock inte om säljaren enligt 16 §
tredje stycket är undantagen från
skyldighet att på sådan handling
ange skattens belopp och inte heller
vid inköp från detaljhandeln, om vederlaget
understiger 200 kronor.
Rätt till avdrag för ingående skatt
som anges i 17 § sjätte stycket föreligger
endast om köpehandlingen innehåller
sådan uppgift som avses i
anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdrag för ingående skatt skall
styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura,
avräkningsnota eller
motsvarande handling. Detta gäller
dock inte om säljaren enligt 16 §
tredje stycket är undantagen från
skyldighet att på sådan handling
ange skattens belopp och inte heller
vid omsättning enligt 16 § andra
stycket i detaljhandel eller därmed
jämförlig verksamhet, om vederlaget
understiger 200 kronor. Rätt till avdrag
för ingående skatt som anges i
17 § åttonde stycket föreligger endast
om köpehandlingen innehåller
sådan uppgift som avses i anvisning -

arna till 16 § sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel
som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs
för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet
helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil
eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning,
i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet
föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på
hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas
av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyldighet
eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet
av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning
efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel,
föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten
uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt
skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten,
även om i arrendet ingår värdet av bostad.

1989/90:SkU31

Ml Senaste lydelse 1985:1116.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig
till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det kan
visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till dennes förvärv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till
avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksam- Förvärv eller import för verksamhet
föreligger även när skattskyldigs het föreligger även när skattskyldigs

kostnad härför bestrides av skade- kostnad härför bestrides av skade -

vållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år
från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad
av fastighet medgivits
skattskyldighet för uthyrning eller
upplåtelse av fastigheten eller del
därav enligt 2 § fjärde stycket får han
vid redovisningen av skatt avdraga
ingående skatt som hänför sig till
byggnadsarbetena till den del de avser
lokaler, som upplåts för verksamhet
som medför skattskyldighet enligt
denna lag.

En fastighetsägare får, i den mån
han är skattskyldig för uthyrning eller
upplåtelse av fastighet eller del
därav enligt 2 § fjärde stycket, inom
tre år från förvärvet dra av den skatt
som upptagits i ett av säljaren utfärdat
intyg enligt 16 § femte stycket.
Motsvarande gäller, om fastigheten
används i annan verksamhet som
medför skattskyldighet enligt denna
lag.

till

Skattskyldig anses driva verksamhet
i det län, där verksamhetens styrelse
har sitt säte eller, om säte för
verksamheten ej bestämts eller styrelse
ej finnes, där verksamheten drives
från fast driftställe eller, om sådant
driftställe ej finnes, där den
skattskyldige är bosatt.

Utländsk företagare, som enligt
punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna
till 2 § skall företrädas av representant,
anses driva verksamhet i det
län, där representantens verksamhet
anses bedriven enligt första stycket.

vållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år
från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad
av fastighet medgivits
skattskyldighet för uthyrning eller
upplåtelse av fastigheten eller del
därav enligt 2 § tredje stycket får han
vid redovisningen av skatt avdraga
ingående skatt som hänför sig till
byggnadsarbetena till den del de avser
lokaler, som anges i 2 § tredje
stycket.

En fastighetsägare får, i den mån
han är skattskyldig för uthyrning eller
upplåtelse av fastighet eller del
därav enligt 2 § tredje stycket, inom
tre år från förvärvet dra av den skatt
som upptagits i ett av säljaren utfärdat
intyg enligt 16 § femte stycket.
Motsvarande gäller, om fastigheten
används i annan verksamhet som
medför skattskyldighet enligt denna
lag.

19 §

Utländsk företagare, som enligt
punkt 1 tionde stycket av anvisningarna
till 2 § skall företrädas av representant,
skall anmäla sig för registrering
i det län, där representantens
hemortskommun är belägen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

till 22 § 31

Om skattskyldig regelmässigt upprättar kortperiodiska bokslut kan skattemyndigheten
medge att redovisningsperiod om en eller två månader får förkortas
eller förlängas med ett mindre antal dagar. Deklaration skall dock
även i sådant fall lämnas inom den för perioden föreskrivna ordinarie tiden.

Deklaration som avser redovis- Deklaration som avser helt kalenningsperioden
juli-december eller derår får lämnas senast den 5 april

helt kalenderår får lämnas senast året därpå,

den 5 april året därpå.

Deklaration för redovisningsperiod som går till ända den 30 juni får lämnas
senast den 20 augusti.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, om inte annat framgår av
punkterna 2-5 nedan. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. De nya föreskrifterna i 18a § första stycket samt, i fråga om staten, 2 §
tredje stycket, 17 § andra stycket och 60 § tredje stycket 1 tillämpas från ingången
av juli månad 1991.

3. De beslut som regeringen meddelat med stöd av äldre bestämmelser i
2 § tredje stycket och 12 § skall inte gälla efter utgången av år 1990. De beslut
som regeringen meddelat med stöd av äldre bestämmelser i punkten 1
nionde stycket av anvisningarna till 2 § skall inte gälla efter utgången av juni
månad 1991.

4. Avdrag medges inte för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller
hyra av en vara, om den skattskyldige enligt äldre bestämmelser skulle ha
saknat rätt till avdrag och varan har ägts av den skattskyldige vid något tillfälle
under de senaste två åren före ikraftträdandet.

5. En kommun har inte rätt till avdrag enligt 18 a § andra stycket för skatt
som hänför sig till förvärv av en vara som levererats till kommunen före den
1 januari 1991. Detsamma gäller för skatt som hänför sig till tjänst avseende
uthyrning av en vara till en kommun, om kommunen tagit varan i bruk eller
i besittning före den 1 januari 1991. I fråga om skatt på sådana varor eller
tjänster föreligger avdragsrätt för kommun endast i den mån detta följer av
17-18 §§.

6. De nya föreskrifterna i 13 §, 17 § åttonde stycket, 58§ såvitt avser hänvisningen
till 13 §, 59 § utom den om monteringsfärdigt hus samt anvisningarna
till 14 § första stycket tillämpas först från den 1 januari 1992.

31 Senaste lydelse 1986:1289 och proposition 1989/90:74.

2 Förslag till
Lag om upphävande av vissa författningar på
mervärdeskatteområdet

Härigenom föreskrivs att följande författningar skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1990, nämligen

1. Förordningen (1968:591) om erläggande av mervärdeskatt i vissa fall
vid utförsel,

2. Förordningen (1968:616) om skattskyldighet till mervärdeskatt för
hamn- och flygplatsverksamhet,

3. Regeringens beslut den 7 maj 1975 om undantag från skatteplikt till
mervärdeskatt för vissa luftkuddefarkoster,

4. Regeringens beslut den 5 april 1979 om undantag från skatteplikt till
mervärdeskatt för doktorsavhandlingar.

De upphävda författningarna gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

3 Förslag till

Lag om särskilt bidrag till kommuner

Härigenom föreskrivs följande

1 § Statsbidrag utgår till en kommun för att kompensera denna för de ökade
kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdeskatt uppkommer
vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet inom sjukvård, tandvård,
social omsorg och utbildning. Sådant bidrag till kommun utgår även då
en kommun lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet inom
nämnda områden.

Med kommun förstås i denna lag primärkommun och landstingskommun.

2§ Bidragsbeloppet beräknas enligt schablon. Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen
och om förfarandet för ansökan om bidrag.

3§ Skattemyndigheten beslutar om bidrag. Dess beslut överklagas till riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att i 68 § 2 och 6 mom. samt 84 § orden ”överskjutande preliminär
skatt” skall bytas ut mot ”överskjutande skatt”,
dels att 1 §, 2§ 1 och 2 morn., 13§ 1 morn., 27§ 2 och 3mom., 68§ 1 och
4 morn., 69§ 1 och 2 mom. och 70§ 2mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

Med skatt förstås i denna lag, om
inte annat anges, statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift,
vinstdelningsskatt, särskild
vinstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,
statlig fastighetsskatt, skattetillägg
och förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1990:00), annuitet på avdikningslån
samt mervärdeskatt ifall
som avses i 21 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva
att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än
sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om
inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffande
den avgift som avses med föreskriften.

1 morn.5 Beteckningar som används
i kommunalskattelagen
(1928:370), lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
eller taxeringslagen (1990:00)
har samma betydelse i denna lag, om
inte annat anges eller framgår av
sammanhanget.

2 morn.* I denna lag förstås med
slutlig skatt: skatt som har påförts
vid den årliga debiteringen på

2 §

1 mom. Beteckningar som används
i kommunalskattelagen
(1928:370), lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
taxeringslagen (1990:00) eller
lagen (1968:430) om mervärdeskatt
har samma betydelse i denna lag, om
inte annat anges eller framgår av
sammanhanget.

slutlig skatt: skatt som har påförts
vid den årliga debiteringen på

1 Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771
68 § 2 mom. 1986:1288 och proposition 1989/90:74

68 § 6 mom. 1985:404

84 t) med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

2 Senaste lydelse 1989:349 och proposition 1989/90:74.

•' Senaste lydelse 1986:1288 och proposition 1989/90:74.

4 Senaste lydelse 1984:669 och proposition 1989/90:74.

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

grund av skattemyndighets beslut el- grund av skattemyndighets beslut eller
på grund av annat beslut, som en- ler på grund av annat beslut, som enligt
gällande föreskrifter skall beak- ligt gällande föreskrifter skall beaktas
vid sådan debitering, och återstår tas vid sådan debitering, och återstår

efter iakttagande av bestämmel- efter iakttagande av bestämmelserna
om nedsättning av skatt enligt serna om nedsättning av skatt enligt

4 mom. samt 2 § lagen (1978:423) om 4 mom. samt 3§ lagen (1982:1193)

skattelättnader för vissa sparformer om skattereduktion för fackföre och

3 § lagen (1982:1193) om skatte- ningsavgift;

reduktion för fackföreningsavgift;
preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;

överskjutande ingående
mervärdeskatt: den del av ingående
mervärdeskatt som återstår sedan
utgående mervärdeskatt avräknats; kvarstående

skatt: skatt, som kvarstående skatt: skatt,

återstår att betala, sedan preliminär som återstår att betala, sedan preli skatt

har avräknats från slutlig skatt; minär skatt och överskjutande ingå ende

mervärdeskatt har avräknats
från slutlig skatt;

överskjutande skatt: sådan preliminär
skatt och överskjutande ingående
mervärdeskatt som överstiger
slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller
enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;
kvarskatteavgift: avgift enligt 27§ 3 morn.;
respitränta: ränta enligt 32 §;
anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 morn.;
ö-skatteränta: ränta enligt 69§ 1 morn.;
restitutionsränta: ränta enligt 69§ 2 morn.;
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 morn.;
inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;
uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari
månad det följande året;

uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;
gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt;
ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

13 §

/ moni* Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvarande 120 procent
av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret.
Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade B-skatten tas
preliminär B-skatt ut med 110 procent.

Preliminär B-skatt enligt första stycket får inte tas ut med lägre belopp
än som motsvarar den preliminära B-skatt som har debiterats för året före
inkomståret.

5 Senaste lydelse 1988:1525 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte när preliminär Bskatt
skall beräknas med ledning av preliminär taxering enligt 2 mom. eller
när annars särskilda omständigheter föreligger.

I den slutliga skatt som avses i
första stycket skall inte inräknas utskiftningsskatt,
ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:00),
mervärdeskatt enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt eller
sådan i denna lag inte omnämnd
skatt eller avgift, vilken har påförts
enligt bestämmelse i annan författning.

Vid beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär
A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande
enligt 3 § 3 mom. andra stycket.

1 den slutliga skatt som avses i
första stycket skall inte inräknas utskiftningsskatt,
ersättningsskatt,
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:00) eller
sådan i denna lag inte omnämnd
skatt eller avgift, vilken har påförts
enligt bestämmelse i annan författning.

27 §

2 mom,6 Vid debitering av slutlig skatt

1) debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som
den skattskyldiges arbetsgivare i
strid mot denna lag eller med stöd av
lagen meddelade bestämmelser underlåtit
att innehålla genom skatteavdrag
och som till följd härav fastställts
till betalning; samt

3) annan än under 1) och 2) avsedd
preliminär skatt, som av den
skattskyldige erlagts.

3 morn.7 Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära skatt
som han har betalat senast den 18 januari
året efter inkomståret och den
preliminära skatt som skall gottskrivas
honom enligt 2 mom. 1 eller 2,
skall den skattskyldige betala en avgift
(kvarskatteavgift) på det
överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift
utgår med två procent på det
överskjutande beloppet till den del
det har täckts av preliminär skatt
som har betalats senast den 30 april
året efter inkomståret och med tio
procent på resterande del. Om sär -

skall skattskyldig gottskrivas:

3) annan än under 1) och 2) avsedd
preliminär skatt, som av den
skattskyldige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

3 mom. Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande
ingående mervärdeskatt,
den preliminära skatt som han har
betalat senast den 18 januari året efter
inkomståret och den preliminära
skatt som skall gottskrivas honom
enligt 2 mom. 1 eller 2, skall den
skattskyldige betala en avgift
(kvarskatteavgift) på det överskjutande
beloppet. Kvarskatteavgift
utgår med två procent på det
överskjutande beloppet till den del
det har täckts av preliminär skatt
som har betalats senast den 30 april

6 Senaste lydelse 1974:771.

7 Senaste lydelse 1988:1525 och proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

skild beräkning i vissa fall föreskrivs
i 4 mom.

året efter inkomståret och med tio
procent på resterande del. Om särskild
beräkning i vissa fall föreskrivs
i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om
beloppet understiger femtio kronor. Vid beräkningen av avgiften gäller
att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:00);

att avgift inte skall beräknas på
överskjutande belopp till den del det
uppgår till högst 20000 kronor och
har betalats senast den 30 april året
efter inkomståret;

att avgift inte skall beräknas på
överskjutande belopp till den del det
uppgår till högst den mervärdeskatt
som avses i 1 § första stycket jämte
20 000 kronor och har betalats senast
den 30 april året efter inkomståret;
att belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning
av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny
beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp som
skulle ha utgått, om beräkningen
gjorts vid den årliga debiteringen av
motsvarande slutliga skatt.

Ändras debitering eller tillgodoräkning
av preliminär skatt eller
överskjutande ingående mervärdeskatt
eller debiteras tillkommande
skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift.
Avgiften bestäms därvid
till belopp som skulle ha utgått,
om beräkningen gjorts vid den årliga
debiteringen av motsvarande slutliga
skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt
skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

68 {

1 morn.1 Överstiger erlagd preliminär
skatt motsvarande slutliga
skatt eller har genom skatteavdrag
enligt 40 §2 mom. andra stycket innehållits
mer än som svarar mot den
skattskyldige påförd kvarstående
skatt, skall den skattemyndighet
som debiterat skatten, skyndsamt
ombesörja att det överskjutande beloppet
återbetalas till den skattskyldige.
Återbetalning av överskjutande
preliminär skatt skall dock ske
endast om skatten tillsammans med
ö-skatteränta, i förekommande fall
efter avdrag för kvarstående skatt
och kvarskatteavgift, uppgår till
minst tjugofem kronor.

1 mom. Överstiger erlagd preliminär
skatt och överskjutande ingående
mervärdeskatt motsvarande
slutliga skatt eller har genom skatteavdrag
enligt 40 § 2 mom. andra
stycket innehållits mer än som svarar
mot den skattskyldige påförd
kvarstående skatt, skall den skattemyndighet
som debiterat skatten,
skyndsamt ombesörja att det överskjutande
beloppet återbetalas till
den skattskyldige. Återbetalning av
överskjutande skatt skall dock ske
endast om skatten tillsammans med
ö-skatteränta, i förekommande fall
efter avdrag för kvarstående skatt
och kvarskatteavgift, uppgår till

minst tjugofem kronor.

Efter beslut, som avses i 45§2 morn., skall skattemyndigheten utbetala i
beslutet angivet belopp. Detsamma gäller belopp, som anges i beslut enligt
45 S3 morn., i den mån beloppet inbetalats.

H Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Regeringen far förordna att sadan återbetalning av skatt som avses i första
stycket, får verkställas av annan än skattemyndighet.

4 morn.9 Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka
erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 § 1 mom.,
inte betalt honom påförd skatt inom i denna lag föreskriven tid, äger han
utfå endast vad som överstiger det obetalda beloppet och den restavgift som
belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betalning av den
obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan
skattemyndighet med tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas
skall också tillämpas då skattskyldig,
vilken enligt 1 mom. är berättigad få
tillbaka erlagd preliminär skatt eller
ränta enligt 69§ 1 morn., har att betala
tillkommande skatt, som har debiterats
på grund av taxering för inkomst
eller förmögenhet för det år
vartill den preliminära skatten hänför
sig eller på grund av sådant beslut
om skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen
(1990:00) som avser samma taxering.
Har, då återbetalning enligt
1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten inte påförts men kan med
fog antagas, att sådan skatt kommer
att påföras på grund av beslut av allmän
förvaltningsdomstol i mål om
taxering eller avgift som nyss har
sagts eller av skattemyndighet om
höjd debitering eller om rättelse av
skattelängd, får den preliminära
skatten eller räntan innehållas i avvaktan
på att tillkommande skatt påförs.

Vad i föregående stycke stadgas
skall också tillämpas då skattskyldig,
vilken enligt 1 mom. är berättigad få
tillbaka erlagd preliminär skatt,
överskjutande ingående mervärdeskatt
eller ränta enligt 69§ 1 morn.,
har att betala tillkommande skatt,
som har debiterats på grund av taxering
för inkomst eller förmögenhet
eller som mervärdeskatt för det år
vartill den preliminära skatten eller
överskjutande ingående mervärdeskatten
hänför sig eller på grund av
sådant beslut om skattetillägg eller
förseningsavgift enligt taxeringslagen
(1990:00) som avser samma
taxering. Har, då återbetalning enligt
1 mom. skall ske, den tillkommande
skatten inte påförts men kan
med fog antagas, att sådan skatt
kommer att påföras på grund av beslut
av allmän förvaltningsdomstol i
mål om taxering eller avgift som nyss
har sagts eller av skattemyndighet
om höjd debitering eller om rättelse
av skattelängd, får den preliminära
skatten, överskjutande ingående
mervärdeskatten eller räntan innehållas
i avvaktan på att tillkommande
skatt påförs.

1 morn.10 Om preliminär skatt,

som har inbetalats eller som, utan

att så har skett, skall gottskrivas

skattskyldig på grund av att arbetsgi varen

gjort skatteavdrag, överstiger

den slutliga skatten skall ränta (ö skatteränta)

beräknas på det

överskjutande beloppet.

1 mom. Om preliminär skatt,
som har inbetalats eller som, utan
att så har skett, skall gottskrivas
skattskyldig på grund av att arbetsgivaren
gjort skatteavdrag, och överskjutande
ingående mervärdeskatt
överstiger den slutliga skatten skall
ränta (ö-skatteränta) beräknas
på det överskjutande beloppet.

Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

IU Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Vid ränteberäkningen gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:00);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses
i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret; att

det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt,
som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret
men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för
en tid av sex månader.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger
20000 kronor enligt den räntesats som motsvarar halva det av riksbanken
fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och
på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande
fall avrundas uppåt.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte
ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller tillgodo- Ändras debitering eller tillgodoräkning
av preliminär skatt eller de- räkning av preliminär skatt eller

biteras tillkommande skatt, görs ny överskjutande ingående mervärde beräkning

av ränta. Räntan bestäms skatt eller debiteras tillkommande

därvid till belopp som skulle ha ut- skatt, görs ny beräkning av ränta,

gått, om beräkningen gjorts vid den Räntan bestäms därvid till belopp

årliga debiteringen av motsvarande som skulle ha utgått, om beräk slutliga

skatt. ningen gjorts vid den årliga debite ringen

av motsvarande slutliga skatt.
Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på öskatteränta.

2 morn." På skatt, kvarskatteavgift och respitränta, som återbetalas enligt
68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med
stöd av 68§ 4mom. andra stycket, utgår ränta (restitutiottsränta). Restitutionsränta
utgår för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar halva
det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av närmast
föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut
om återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året.
Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande
fall avrundas uppåt. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas
inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som se- att ränta utgår på belopp, som senast
under taxeringsåret har betalts nast under taxeringsåret har betalts

som preliminär skatt, från utgången som preliminär skatt, och pä belopp,

av taxeringsåret och på annat belopp som avser överskjutande ingående

från utgången av den månad, då det mervärdeskatt, från utgången av tax har

betalts; eringsåret och på annat belopp från

utgången av den månad, då det har
betalts;

11 Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit
till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss
del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas
mot det eller de belopp som sist har betalts; samt
att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta
inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade
beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att återbetala
vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelserna i denna lag om
tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 49 § 4 mom. fjärde stycket,
69 a § tredje stycket och 75 a § fjärde stycket.

2 mom.12Harvid granskning hos
riksskatteverket av verkställd debitering
befunnits, att skatt, kvarskatteavgift
eller ränta blivit obehörigen
utesluten från debitering eller påförd
till för ringa belopp eller att
skattereduktion, särskild skattereduktion,
preliminär skatt eller ränta
blivit gottskriven med för högt belopp,
skall vederbörande skattemyndighet
underrättas härom. Skattemyndigheten
har att verkställa den
utredning i ärendet, som må finnas
erforderlig. Föreligger förhållande,
som nyss sagts, skall skattemyndigheten,
efter hörande av den skattskyldige
när så finnes påkallat, fastställa
det belopp denne har att erlägga.

70 §

2 mom. Har vid granskning hos
riksskatteverket av verkställd debitering
befunnits, att skatt, kvarskatteavgift
eller ränta blivit obehörigen
utesluten från debitering eller påförd
till för ringa belopp eller att
skattereduktion, särskild skattereduktion,
preliminär skatt, överskjutande
ingående mervärdeskatt eller
ränta blivit gottskriven med för högt
belopp, skall vederbörande skattemyndighet
underrättas härom. Skattemyndigheten
har att verkställa den
utredning i ärendet, som må finnas
erforderlig. Föreligger förhållande,
som nyss sagts, skall skattemyndigheten,
efter hörande av den skattskyldige
när så finnes påkallat, fastställa
det belopp denne har att er -

lägga.

Finner skattemyndighet efter anmälan eller eljest sådan felaktighet som
avses i föregående stycke vara för handen eller att motsvarande felaktighet
föreligger i beslut om arbetsgivarens ansvarighet för arbetstagares skatt,
skall myndigheten, efter hörande av den skattskyldige eller arbetsgivaren
när sä finnes påkallat, fastställa det belopp denne har att erlägga.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äger motsvarande tilllämpning
beträffande belopp som fastställts till betalning enligt första eller
andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången i fråga
om preliminär skatt för 1991 och slutlig skatt pä grund av 1992 års taxering.

1989/90:SkU31

12 Senaste lydelse 1986:1288 och proposition 1989/90:74.

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:000)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:000) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift
(taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (1928:370),

2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

5. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,

6. lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

7. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

8. lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

9. lagen (1989:346) om särskild vinstskatt.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål
om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag
gäller även ifråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdeskatt i vissa
fall framgår av 21 § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.

1989/90:SkU31

6 Förslag till !989/90:SkU31

Lag om ändring i lagen (1990:000) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § lagen (1990:000) om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

En allmän självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,
postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande
utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande
skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit
bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. alla skattepliktiga förvärvskällor; därvid skall i fråga om förvärvskälla,
i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges

a) beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten,

b) fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om något
sådant inte varit fastställt det året, dess antagliga värde vid taxeringsårets
ingång, samt

c) om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret
eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del
fastigheten ingått i förvärvskällan,

3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje förvärvskälla,

4. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,

5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast
om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet,

6. belopp av den preliminära skatt som genom skatteavdrag betalats för
året näst före taxeringsåret,

7. om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie-
eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för innehavet,
dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående
person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft
annat liknande förhållande med företaget,

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp,

9. om den skattskyldige är delägare
i ett handelsbolag, de uppgifter
som behövs för att beräkna det
justerade ingångsvärdet för andelen
i bolaget såsom andelens ursprungliga
ingångsvärde, tillskott och uttag.

10. om den skattskyldige enligt
21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt
skall redovisa mervärdeskatt i
sin självdeklaration, de uppgifter

4 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

som behövs för att besluta om mervärdeskatten.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för
särskilda fall förskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för
beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift
eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet,
skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.

7 Förslag till

Lag om koldioxidskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Koldioxidskatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen som
anges i bilaga till lagen.

Koldioxidskatt skall vidare betalas för de varuslag som är skattepliktiga
enligt 1 § lagen (1961:372) om bensinskatt, med undantag för metylalkohol
(metanol) och etylalkohol (etanol). Undantaget gäller även metanol eller
etanol som ingår i sådant annat motorbränsle som avses i 1 § första stycket

a) nämnda lag.

2 § Koldioxidskatt tas ut för bränslen som avses i 1 § första stycket med i
bilagan angivet belopp för vikt- eller volymenhet. För varuslag som är skattepliktiga
enligt 1 § andra stycket tas skatt ut med 58 öre per liter.

3 § I fråga om bränslen som avses i 1 § första stycket tillämpas 2 § första
stycket, 2 a, 6-8 §§, 10§ andra stycket, 24 §, 25 § tredje stycket, 26, 27, 32
och 33 8§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

1 fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket tillämpas
lagen (1961:372) om bensinskatt utom 1 § och 2§ första och andra styckena.
Bestämmelserna om bensin i nämnda lag gäller de varuslag som är skattepliktiga
enligt 1 § andra stycket denna lag.

4 § Har koldioxidskatt tagits ut för bränsle som avses i 1 § första stycket och
har den skattskyldige begränsat utsläpp av koldioxid i samband med förbrukning
av bränslet, medger riksskatteverket efter ansökan av den skattskyldige
återbetalning av betald koldioxidskatt i förhållande till hur mycket
utsläppet har minskat.

Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig
medger riksskatteverket efter ansökan av denne kompensation för den koldioxidskatt
som belastar bränslet i förhållande till hur mycket utsläppet har
minskat.

5 8 Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 4 8 görs skriftligen
hos riksskatteverket. Den skall omfatta en period om ett kalenderkvartal
och ges in till riksskatteverket inom ett år efter kvartalets utgång.

Återbetalning eller kompensation medges inte för belopp som understiger
1000 kronor för ett kalenderkvartal.

6 8 Har återbetalning eller kompensation för koldioxidskatt skett med för
högt belopp på grund av oriktig uppgift, som sökanden lämnat, eller på
grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, är mottagaren
skyldig att till statsverket återbetala vad han sålunda oriktigt erhållit.
Beslut härom meddelas av riksskatteverket.

Åtgärd för att ta ut oriktigt erhållet återbetalnings- eller kompensationsbelopp
får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under
vilket beloppet erhållits.

7 8 Beslut enligt 4 eller 6 8 överklagas hos kammarrätten.

1989/90:SkU31

Bilaga till lagen (1990:000) om koldioxidskatt

1989/90:SkU31

Tulltaxenr enligt tull-taxclagen (1987:1068)	Bränsle	Skattesats
ur 27.01, ur 27.02 eller ur 27.04	Kolbränslen	620 kr. per ton
ur 27.10	Fotogen med till sats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer, motor-brännoljor och eldningsoljor	720 kr. per m3
ur 27.11	Naturgas	535 kr. per 1 000 m3
ur 27.11 eller ur 38.23	Gasol som används för a) drift av motorfordon b) annat ändamål än drift av motorfor-don	40 öre per liter 750 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt1
dels att 3 8 skall upphöra att gälla,

dels att 2,2 a, 6-8, 10 och 24-27 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha följande
lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 8:

Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen.

Skatt utgår inte heller för elektrisk kraft, som

a) framställs inom landet av producent, som förfogar över en installerad
generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt distribuerar
elektrisk kraft.

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller
distributör till någon, som inte står i intressegemenskap med producenten
eller distributören,

c) framställs eller förbrukas på fartyg eller annat transportmedel,

d) nyttiggörs inom rörelse för produktion
eller distribution av elektrisk
kraft eller bortgår till följd av
förluster vid överföring, transformering
eller omformning hos producent
eller distributör,

e) förbrukas i en elektrisk panna
för produktion av varmluft, hetvatten
eller ånga under förutsättning
att,

elpannans effekt överstiger en
megawatt,
ingen oljebaserad produktion av
elektrisk kraft förekommer inom
landet av energibalansskäl under
den tid som pannan utnyttjas,
värmebehovet under de tider då
en elektrisk panna inte utnyttjas kan
tillgodoses på annat sätt,
mätaravläsning sker i början och
slutet av den period som skattebefrielsen
avser, och
i fråga om inköpt kraft, ett särskilt
av riksskatteverket godkänt avtal
har träffats som innebär att leveransen
kan avbrytas av leverantören,
när så erfordras av kraftsystemskäl,
eller

f) framställs i ett reservkraftsaggregat.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

: Senaste lydelse 1988:527.

d) nyttiggörs inom rörelse för produktion
eller distribution av elektrisk
kraft eller bortgår till följd av
förluster vid överföring, transformering
eller oniformning hos producent
eller distributör, eller

e) förbrukas i en elektrisk panna
för produktion av varmluft, hetvatten
eller ånga under förutsättning
att,

elpannans effekt överstiger en
megawatt.

ingen oljebaserad produktion av
elektrisk kraft förekommer inom
landet av energibalansskäl under
den tid som pannan utnyttjas,
värmebehovet under de tider då
en elektrisk panna inte utnyttjas kan
tillgodoses på annat sätt,
mätaravläsning sker i början och
slutet av den period som skattebefrielsen
avser, och
i fråga om inköpt kraft, ett särskilt
av riksskatteverket godkänt avtal
har träffats som innebär att leveransen
kan avbrytas av leverantören,
när så erfordras av kraftsystemskäl.

1989/90:SkU31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

2a §3

Skatt utgår inte för

a) inhemskt framställd metan,

b) naturgas, som bortgår till följd av förluster vid transport eller omformning
hos producent eller distributör,

c) stadsgas eller gasol som an- c) stadsgas eller gasol som används
för framställning av stadsgas, vänds för framställning av stadsgas.

d) gasol, som med hänsyn till försäljningsform,
kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

6§

Skattskyldig är

1. den som inom landet producerar skattepliktigt bränsle eller förbrukar
sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligt 7 § andra stycket som återförsäljare eller
förbrukare av skattepliktigt bränsle,

3. den som för annat ändamål än som avses i 24 § återförsäljer eller förbrukar
bränsle, som förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran
enligt 26 §,

4. den som förvärvat gasol för an- 4. den som förvärvat gasol för annan
användning än motordrift men nan användning än för drift av mosom
använder gasolen för motor- torfordon men som använder gaso drift.

len för drift av motorfordon.

Den för vars räkning skattepliktig naturgas införs till landet anses som producent.

7 §

Den som är skattskyldig enligt 6 § Den som är skattskyldig enligt 6 §

1 skall vara registrerad hos riksskat- första stycket 1 skall vara registrerad

teverket. hos riksskatteverket.

Den som i större omfattning åter- Den som i verksamhet som i sin

försäljer eller förbrukar skatteplik- helhet medför skattskyldighet enligt

tigt bränsle eller håller sådant lagen (1968:430) om mervärdeskatt i

bränsle i lager kan registreras hos större omfattning återförsäljer eller

riksskatteverket som återförsäljare förbrukar skattepliktigt bränsle eller

eller förbrukare av sådant bränsle. håller sådant bränsle i lager kan regi Även

annan som förbrukar bränsle streras hos riksskatteverket som

kan om det finns särskilda skäl regi- återförsäljare eller förbrukare av så streras

som förbrukare. dant bränsle.

8§4

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 1 eller 2, då bränsle
av honom levereras till köpare som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk
för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 3, då bränslet levereras
till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

3. för den som är skattskyldig en- 3. för den som är skattskyldig en -

1 Senaste lydelse 1987:508.

4 Senaste lydelse 1987:1200.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

ligt 6 § första stycket 4, då bränslet ligt 6 § första stycket 4, då bränslet
tas i anspråk för motordrift, och tas i anspråk för drift av motorfor don,

och

4. för den som upphör att vara registrerad enligt 7 §, när registreringen
upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans
lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är registrerad
skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen
(1987:1065) och 9kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

10 §

Skatten tas ut med i bilaga 1 angivet
belopp för vikt- eller volymenhet.
1 fall som avses i 8 § första
stycket 3 tas dock skatten ut med ett
belopp som motsvarar skillnaden
mellan skatt på gasol som används
för drift av motorfordon och annan
gasol.

För oljor får volymen räknas om
till 50°C om temperaturen överstiger
70°C när skattskyldigheten inträder.

Till miljöklass 1 hör oljor som har
ett kokintervall (destillationsintervall)
av olika bredd mellan 180 och
300°C och som innehåller högst
0,001 viktprocent svavel och högst 5
volymprocent aromatiska kolväten.

Till miljöklass 2 hör till miljöklass
1 inte hänförliga oljor som har ett
kokintervall (destillationsintervall)
av olika bredd mellan 180 och 300TC
och som innehåller högst 0,02 viktprocent
svavel och högst 20 volymprocent
aromatiska kolväten.

Till miljöklass 3 hör övriga oljor.

11 a §

Distribution av elektrisk kraft anses
som yrkesmässig när inkomsten
därav utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet
enligt kommunalskattelagen
(1928:370) eller lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Som yrkesmässig distribution räknas
även sådan distribution som sker i
former jämförliga med näringsverksamhet.

24 §

I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse,

Skatten utgår med i bilaga 1 angivet
belopp för vikt- eller volymenhet.
I fall som avses i 8 8 första
stycket 3 utgår dock skatten med ett
belopp som motsvarar skillnaden
mellan skatt på gasol för motordrift
och annan gasol.

Det ankommer på riksskatteverket
att i fråga om fasta bränslen fastställa
skattesatser för hektoliter som svarar
mot de i förteckningen angivna skattesatserna
för ton.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

l989/90:SkU31

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller
därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när
luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat
ändamål,

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till
svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för för- f) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än ener- brukning för annat ändamål än energialstring
eller förbrukning, i sam- gialstring,

band med fabriksmässig tillverkning
av motorer, för avprovning av motorer
å provbädd eller ä annan dylik
anordning utan att transportmedel
därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle
eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses
i 25 § första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket f), även
göras för kolbränslen som förbrukats eller försålts för förbrukning i metallurgiska
processer, vari även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion
som sker till följd av sådana processer.

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har
sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter
lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

25 §5

I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på elektrisk
kraft, som

a) levererats till kommunikations- a) förbrukats av eller levererats till

företag för bandrift eller därmed lik- kommunikationsföretag för bandrift

artat ändamål eller överförts till an- eller därmed likartat ändamål eller

nät land, överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för för- b) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än ener- brukning för annat ändamål än energialstring
eller för användning i gialstring eller för användning i

omedelbart samband med sådan för- omedelbart samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av brukning eller vid framställning av

bensin eller i förteckningen angivet bensin eller i bilaga 1 angivet skatte skattepliktigt

bränsle, pliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör
av elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanlägg- d) producerats i en kraftvärmean -

5 Senaste lydelse 1987:508.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning och förbrukats i egen industriell läggning och förbrukats i egen inverksamhet.
dustriell verksamhet.

Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så stor
del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen avser.

Avdrag får även göras för skatt för Avdrag får även göras för skatt på

bensin eller annat bränsle, som för- bensin eller i bilaga 1 angivet

brukats vid produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i första stycket d), i den
mån avdrag icke gjorts enligt 24 §
första stycket g) eller enligt 7 § 1
mom. första stycket g) lagen
(1961:372) om bensinskatt.

bränsle, som förbrukats vid produktion
av skattepliktig elektrisk kraft i
den mån avdrag inte gjorts enligt
första stycket d) eller 24 § första
stycket g) denna lag eller enligt 7 § 1
mom. första stycket f) lagen
(1961:372) om bensinskatt.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer äger om särskilda
skäl föreligga medgiva, att
bränsle eller elektrisk kraft får inköpas
av annan än registrerad utan
skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran
till leverantören angående användningen
av bränslet eller kraften.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får medge
återbetalning av skatt på bränsle som
förvärvas av utländsk beskickning
eller diplomatisk företrädare vid sådan
beskickning eller av lönat konsulat
eller lönad konsul eller av internationell
organisation eller personer
knutna till organisationen.

Annan än den som är registrerad
får köpa in bränsle eller elektrisk
kraft utan skatt eller med nedsatt
skatt mot avgivande av en försäkran
till leverantören att bränslet eller
kraften skall användas för ett sådant
ändamål som avses i 24 § första
stycket c), d) eller f) eller andra
stycket eller 25 § första stycket a) eller

b).

Skatt på bränsle skall återbetalas
om förvärvet gjorts av

1. utländsk beskickning eller lönat
konsulat i Sverige eller sådan internationell
organisation, som avses i
lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall,

2. diplomatisk företrädare vid utländsk
beskickning i Sverige och lönad
konsul vid utländskt konsulat i
Sverige.

Återbetalning skall även ske för
skatt på bränsle om förvärvet gjorts
av medlemsstats ombud vid internationell
organisation med säte i Sverige
och personal hos sådan organisation,
om Sverige har träffat överenskommelse
med annan stat eller
med mellanfolklig organisation om
delta.

Riksskatteverket prövar frågor om
återbetalning av skatt. Riksskatteverkets
beslut får överklagas hos kammarrätten.

1989/90:SkU31

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt6
Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

ur 27.01,
ur 27.02
eller

ur 27.04 Kolbränslen 450 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 960 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 960 kr. per m}

ur 27.11 Naturgas 350 kr. per 1 000 m3

ur 27.11
eller

38.23 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) annat ändamål än motordrift 210 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten inte beräknas pä sådant
sätt eller sker faktureringen annorledes än
enligt vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

ur 27.01,
ur 27.02
eller

ur 27.04 Kolbränslen 230 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer, motorbrännoljor
och eldningsoljor tillhöriga

miljöklass 1 190 kr. per m3

miljöklass 2 390 kr. per m3

miljöklass 3 540 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 175 kr. per 1 000 m3

ur 27.11
eller

ur 38.23 Gasol som används för

a) drift av motorfordon 85 öre per liter

b) annat ändamål än drift av motorfordon .... 105 kr. per ton

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, utom såvitt avser 7 § som träder
i kraft den 1 juli 1990. Riksskatteverket skall avregistrera den som är
registrerad den 1 juli 1990 och som då inte uppfyller de i 7 § angivna förutsättningarna
för registrering.

1989/90:

6 Senaste lydelse 1989:475.

9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1974:992) om nedsättning av
allmän energiskatt1 samt 1 och 2§§ lagen skall ha följande lydelse.

Lag om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Skatt enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt utgår på elektrisk
kraft och bränsle, som användes för
växthusuppvärmning vid yrkesmässig
växthusodling, efter en skattesats
som svarar mot 15 procent av den
skattesats som enligt lagen gäller för
elektrisk kraft eller för ifrågavarande
bränsle. Detsamma gäller
skatt enligt lagen (1990:000) om koldioxidskatt
på sådant bränsle som
avses i 1 § första stycket nämnda lag.

2§

Skatt enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt på elektrisk kraft
och bränsle som förbrukas vid industriell
tillverkning utgår med sådant
belopp, att skatten inte överstiger
tre procent av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde fritt fabrik.
Detsamma gäller skatt enligt lagen
(1990:000) om koldioxidskatt på
sådant bränsle som avses i 1 § första
stycket nämnda lag.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning
utöver vad som anges i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:996.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2,4,6 och 7 *
skall ha följande lydelse.

i lagen (1961:372) om bensinskatt1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§2

Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor 92 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15°C,
och med 3 kronor 16 öre per liter för
annan bensin.

För metanol och etanol utgår skatten
med 80 öre per liter. Ingår sådan
alkohol i en blandning som avses i
1 § första stycket a) eller b) utgår
skatten för den inblandade alkoholen
med 80 öre per liter och för
blandningen i övrigt med 2 kronor
92 öre per liter om den utgörs av
blyfri bensin och med 3 kronor 16
öre per liter om den utgörs av annan
bensin.

Skatten beräknas efter varans fakturerade
volym. I denna skall dock
inte inräknas smörjolja som har tillsatts
bensinen. Kan skatten inte beräknas
på sådant sätt eller sker faktureringen
inte enligt vedertagna grunder,
får beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning av
volymen.

Skatt tas ut, om inte annat sägs i
andra stycket, med 2 kronor 40 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15°C,
och med 2 kronor 64 öre per liter för
annan bensin.

För metanol och etanol tas skatten
ut med 80 öre per liter. Ingår sådan
alkohol i en blandning som avses i
1 § första stycket a) eller b) tas skatten
ut för den inblandade alkoholen
med 80 öre per liter och för blandningen
i övrigt med 2 kronor 40 öre
per liter om den utgörs av blyfri bensin
och med 2 kronor 64 öre per liter
om den utgörs av annan bensin.

Skatt tas inte ut för smörjolja som
är inblandad i bensin.

Den som är skattskyldig enligt 3
verket.

Den som i större omfattning återförsäljer
eller förbrukar bensin eller
håller bensin i lager kan registreras
hos riksskatteverket som återförsäljare
eller förbrukare av bensin.
Aven annan som förbrukar bensin
kan om det finns särskilda skäl registreras
som förbrukare.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får medge

4 §

§ 1 skall vara registrerad hos riksskatte -

Den som i verksamhet som i sin
helhet medför skattskyldighet enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt i
större omfattning återförsäljer eller
förbrukar bensin eller håller bensin i
lager, kan registreras hos riksskatteverket
som återförsäljare eller förbrukare
av bensin.

6§

Skatt på bensin skall återbetalas
om förvärvet gjorts av

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:993.

: Senaste lydelse 1989:1029.

Föreslagen lydelse

1. utländsk beskickning eller lönat
konsulat i Sverige eller sådan internationell
organisation, som avses i
lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall,

2. diplomatisk förträdare vid utländsk
beskickning i Sverige och lönad
konsul vid utländskt konsulat i
Sverige.

Återbetalning skall även ske för
skatt på bensin om förvärvet gjorts av
medlemsstats ombud vid internationell
organisation med säte i Sverige
och personal hos sådan organisation,
om Sverige har träffat överenskommelse
med annan stat eller med mellanfolklig
organisation om detta.

Riksskatteverket prövar frågor om
återbetalning av skatt. Riksskatteverkets
beslut får överklagas hos kammarrätten.

7 §

1 momf I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för
vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller andra
järnvägsfordon,

d) förbrukats eller sålts för förbrukning,
i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer i provbädd
eller annan sådan anordning utan att
transportmedel därvid framförs,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur Sverige eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

f) sålts med förlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare,

g) förbrukats eller sålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket f) får
göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas
utgöra av varans försäljningspris.

d) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur Sverige eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

e) sålts med förlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare,

f) förbrukats eller sålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket e) får
göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas
utgöra av varans försäljningspris.

Nuvarande lydelse

återbetalning av skatt på bensin som
förvärvas av utländsk beskickning
eller diplomatisk företrädare vid sådan
beskickning eller av lönat konsulat
eller lönad konsul eller av internationell
organisation eller personer
knutna till organisationen.

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1987:509.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

Har sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten på de varor
som betalningen avser.

2 mom. Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer äger
om särskilda skäl föreligga medgiva
att bensin må inköpas av annan än
registrerad utan skatt mot försäkran
till den skattskyldige angående bensinens
användning.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten på de varor
som betalningen avser.

2 mom. Annan än den som är registrerad
får köpa in bensin utan skatt
mot avgivande av en försäkran till leverantören
att bensinen skall användas
för ett sådant ändamål som avses
i 1 mom. första stycket c) eller f).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, utom såvitt avser 4 § som träder
i kraft den 1 juli 1990. Riksskatteverket skall avregistrera den som är
registrerad den 1 juli 1990 och som då inte uppfyller de i 4 § angivna förutsättningarna
för registrering.

11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik

Härigenom föreskrivs att 6 - 8 §§ lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Miljöskatten skall beräknas i
första hand med ledning av luftfartsverkets
uppgifter om utsläpp av kolväten
och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt
beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning
med 30 kronor om den enligt
första stycket beräknade utsläppsmängden
kolväten och kväveoxider
uppgår till högst 5 kilogram. Om utsläppen
är större, tas skatt ut med ytterligare
60 kronor för varje påbörjat
helt femtal kilogram däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter
som avses i 6 § första stycket för flygplanstypen
i fråga, beräknas miljöskatten
för den aktuella flygningen
med ledning av flygplanets högsta
tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Skatten skall i sådant fall tas ut för
varje flygning med 30 kronor om
den högsta tillåtna startvikten uppgår
till högst 10 000 kilogram. Om
den högsta tillåtna startvikten är
större, tas skatt ut med ytterligare
120 kronor för varje påbörjat helt
femtusental kilogram till och med
högst 35 000 kilogram och med ytterligare
60 kronor för varje påbörjat
helt femtusental kilogram däröver.

Föreslagen lydelse

Miljöskatten skall beräknas i
första hand med ledning av luftfartsverkets
uppgifter om bränsleförbrukning
och utsläpp av kolväten
och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt
beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning
med 79 öre per kilogram förbrukat
flygbränsle och med 12 kronor
per kilogram utsläppta kolväten och
kväveoxider.

Finns inte tillförlitliga uppgifter
som avses i 6 § första stycket om utsläpp
av kolväten och kväveoxider
för flygplanstypen i fråga, beräknas
miljöskatten för den aktuella flygningen
såvitt gäller dessa utsläpp
med ledning av flygplanets högsta
tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Skatten för dessa utsläpp skall i sådant
fall tas ut för varje flygning med
30 kronor om den högsta tillåtna
startvikten uppgår till högst 10 000
kilogram. Om den högsta tillåtna
startvikten är större, tas skatt ut med
ytterligare 120 kronor för varje påbörjat
helt femtusental kilogram till
och med högst 35 000 kilogram och
med ytterligare 60 kronor för varje
påbörjat helt femtusental kilogram
däröver.

8 §

Sker en flygning med olika flyg- Sker en flygning med olika flygplanstyper
och kan skatten därför planstyper och kan skatten därför

beräknas med ledning av flera skatte- beräknas till olika belopp, skall den

satser, skall den högsta skattesatsen beräkning som ger det högsta belop tillämpas.

pet tillämpas.

1989/90:SkU31

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

12 Förslag till

Lag om svavelskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skatt skall betalas till staten enligt denna lag för svavelinnehållet i

1. kolbränsle (ur tulltaxenr 27.01, 27.02 eller 27.04 tulltaxelagen
1987:1068),

2. torvbränsle (ur tulltaxenr 27.03 tulltaxelagen),

3. motorbrännolja och eldningsolja (ur tulltaxenr 27.10 tulltaxelagen).

2 § För kolbränsle och torvbränsle tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram
svavel i bränslet.

För motorbrännolja och eldningsolja tas svavelskatt ut med 27 kronor per
kubikmeter olja för varje tiondels viktprocent svavel i sådan olja. Svavelskatt
tas inte ut om oljans svavelinnehåll är högst 0,1 viktprocent. Vid bestämning
av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel
i oljan, skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent.

Svavelhalten vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde skall ligga till
grund för beräkningen av skatten.

3 § Bestämmelserna i 6 § första stycket 1-3, 7 §, 8 § första stycket 1, 2 och 4
samt andra stycket, 10 § andra stycket, 32 och 33 §§ lagen (1957:262) om allmän
energiskatt tillämpas i fråga om svavelskatt. Hänvisningarna i 6§ första
stycket 3 lagen om allmän energiskatt till 24 respektive 26 § i den lagen skall
härvid i stället avse 4 respektive 5 § i denna lag.

1 fråga om torvbränsle är den som tar upp torven att anse som producent.

4 § I deklaration får avdrag göras för skatt på svavel i bränsle som

1. i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse,

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när
luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat
ändamål,

4. av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till
svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

5. förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

6. förbrukats för framställning av bensin eller sådant bränsle som anges i
1 § 3,

7. försålts med förlust för den skattskyldige, i den män förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket 5. även
göras för skatt på svavel i bränsle som har förbrukats eller försålts för förbrukning
i metallurgiska processer eller processer för framställning av varor
av andra mineraliska ämnen än metaller, vari även skall anses ingå den gasoch
värmeproduktion som sker till följd av sådana processer, eller i sodapannor
eller lutpannor.

Avdrag enligt första stycket 7 får göras med belopp som svarar mot så stor
del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant
avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas
för skatten på det bränsle som betalningen avser.

1989/90:SkU31

5 § Annan än den som är registrerad får köpa in bränsle utan skatt eller med
nedsatt skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bränslet
skall användas för ett sådant ändamål som avses i 4 § första stycket 3 eller 5
eller andra stycket.

6 § Har svavelskatt tagits ut och har den skattskyldige begränsat utsläpp av
svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i
aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet medger riksskatteverket
efter ansökan av den skattskyldige återbetalning med 30 kronor
per kilogram svävel som utsläppet har minskat med.

Har begränsningen av utsläpp gjorts av någon som inte är skattskyldig
medger riksskatteverket efter ansökan av denne kompensation för den svavelskatt
som belastar bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har
minskat med.

7 § Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 6 § görs skriftligen
hos riksskatteverket. Den skall omfatta en period om ett kalenderkvartal
och ges in till riksskatteverket inom ett år efter kvartalets utgång.

Återbetalning eller kompensation medges inte för belopp som understiger
1000 kronor för ett kalenderkvartal.

8 § Har återbetalning eller kompensation för svavelskatt skett med för högt
belopp på grund av oriktig uppgift, som sökanden lämnat, eller på grund av
felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, är mottagaren
skyldig att till statsverket återbetala vad han sålunda oriktigt erhållit. Beslut
härom meddelas av riksskatteverket.

Åtgärd för att ta ut oriktigt erhållet återbetalnings- eller kompensationsbelopp
får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under
vilket beloppet erhållits.

9§ Beslut enligt 6 eller 8 § överklagas hos kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

5 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt pa
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt
på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter
och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på
vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skatt
på viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt,
lagen (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel, lagen

(1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik,

2. lagen (1967:340) om prisre
(1974:226) om prisreglering på fis
på gödselmedel.

1. lagen (1928:376) om skatt pa
lotteri vinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt
på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter
och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69)
om försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på
vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skatt
på viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild skatt för
elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt,
lagen (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:410) om avgift på
bekämpningsmedel, lagen

(1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik, lagen (1990:000) om koldioxidskatt,
lagen (1990:000) om
svavelskatt,

ing på jordbrukets område, lagen
område, lagen (1984:409) om avgift

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1988:1570.

Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats
med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna
lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

14 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt
för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,
lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen

(1968:430) om mervärdeskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt
på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter
och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1976:338)
om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket, lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på
videobandspelare, lagen

(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351) om

2. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1989:472.

Föreslagen lydelse

totalisatorskatt, lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier, lagen (1984:409) om
avgift på gödselmedel, lagen
(1984:410) om avgift på bekämpningsmedel,
lagen (1984:852) om lagerskatt
på viss bensin, vägtrafikskattelagen
(1988:327), lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska
fordon, lagen (1988:1567)
om miljöskatt på inrikes flygtrafik,
lagen (1990:000) om koldioxidskatt,
lagen (1990:000) om svavelskatt,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den
ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg
eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Nuvarande lydelse

1989/90:SkU31

15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1. skatt och avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen
(1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen
(1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar
och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotterivins- (1928:376) om skatt på lotterivins -

ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt,
lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt,
stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216)
om särskild skatt för oljeprodukter
och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982:691) om skatt på
vissa kassettband, lagen (1982:1200)
om skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351) om
totalisatorskatt, lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984:405) om stämpel -

1989/90:SkU31

1 Senaste lydelse 1988:1569.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

skatt på aktier, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:852) om lagerskatt på viss
bensin, lagen (1988:1567) om miljöskatt
på inrikes flygtrafik, lagen
(1990:000) om koldioxidskatt, lagen
(1990:000) om svavelskatt,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt
på utländska fordon,

5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen
(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,
lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om
avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse
att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg
och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

skatt på aktier, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:852) om lagerskatt på vissa
bensin, lagen (1988:1567) om miljöskatt
på inrikes flygtrafik.

16 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild
varuskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1941:251) om särskild varuskatt1 skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:153.

17 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt
för oljeprodukter och kol

Härigenom föreskrivs att lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter
och kol1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1990.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1986:502.

18 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid
införsel av vissa bakverk

Härigenom föreskrivs att lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa
bakverk skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 8, 9, 11 och 13 §§ lagen (1977:306) om
dryckesskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Skatt (dryckesskatt) erlägges till Skatt (dryckesskatt) betalas till

staten enligt denna lag vid omsätt- staten enligt denna lag vid omsättning
inom landet och vid införsel av ning inom landet och vid införsel av

spritdrycker, vin samt malt- och spritdrycker, vin och maltdrycker,

läskedrycker.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:292) om
tillverkning av drycker, m.m.

4§

Skattskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel med
drycker angivna partihandelsbolaget,

2. i fråga om malt- och läske- 2. i fråga om maltdrycker, den som

drycker, den som inom landet yrkes- inom landet yrkesmässigt tillverkar

mässigt tillverkar skattepliktiga skattepliktiga drycker.

drycker.

Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skattskyldig importör
enligt 8§.

Skattskyldighet föreligger dock ej
för sådan tillverkning av dryck för
omedelbar konsumtion som sker på
serveringsställe i särskild automat
(postmixautomat eller liknande).

8§

Den som yrkesmässigt för in skat- Den som yrkesmässigt för in skattepliktig
malt- eller läskedryck till tepliktig maltdryck till landet för förlandet
för försäljning till återförsäl- säljning till återförsäljare, kan om

jare, kan om verksamheten är av verksamheten är av större omfatt större

omfattning eller annars om ning eller annars om det finns sär det

finns särskilda skäl registreras skilda skäl registreras hos riksskatte hos

riksskatteverket. verket.

9 §

Skattskyldighet för partihandelsbolaget inträder när spritdrycker och vin
levereras till det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna detaljhandelsbolaget.

Skattskyldighet för tillverkare och Skattskyldighet för tillverkare och

registrerad importör vid omsättning registrerad importör vid omsättning

av malt- och läskedrycker inträder av maltdrycker inträder när skatte när

skattepliktig dryck levereras till pliktig dryck levereras till köpare el köpare

eller tages i anspråk för annat ler tas i anspråk för annat ändamål

ändamål än försäljning eller, vid av- än försäljning eller, vid avregistre registrering,

finnes i lager. ring, finns i lager.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:158.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1989/90:SkU31

11 §2

Skatten på maltdrycker utgår per
liter med
2 kronor 70 öre för öl,

11 kronor 25 öre för starköl.

Skatten på malt- och läskedrycker
utgår per liter med

2 kronor 70 öre för öl,

11 kronor 25 öre för starköl,

40 öre för kolsyrad läskedryck,

20 öre för annan läskedryck.

13 §3

I deklaration för skatt på malt- I deklaration för skatt på maltoch
läskedrycker får särskilt för drycker får särskilt för varje varuslag

varje varuslag avdrag göras för skatt avdrag göras för skatt på drycker,

på drycker, som som

1. har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats för förvaring
av proviant eller, såvitt avser starköl, har levererats för försäljning i exportbutik,

2. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

3. har tagits i anspråk för provning,

4. har återtagits i samband med
återgång av köp,

5. har försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

Avdrag enligt första stycket 5 får
göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas
utgöra av varans försäljningspris.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning, skall redovisning
åter lämnas för skatten på de
drycker betalningen avser.

3. har återtagits i samband med
återgång av köp,

4. har försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

Avdrag enligt första stycket 4 får
göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas
utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning, skall redovisning
åter lämnas för skatten på de
drycker betalningen avser.

I deklaration för skatt på spritdrycker och vin får avdrag göras för skatt på
drycker som har återtagits i samband med återgång av köp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

De upphävda bestämmelserna utom 13 § 3 tillämpas dock, såvitt avser
läskedrycker, till utgången av år 1992.

: Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:114.

'Senaste lydelse 1984:925.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1961:394) om tobaksskatt1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

I deklaration får avdrag göras för skatt på vara, som

a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till
svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant, eller utförts
ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för försäljning
i exportbutik,

e) tillhandahållits för framställ- e) tillhandahållits för framställning
av enligt denna lag icke skatte- ning av enligt denna lag icke skatte pliktiga

varor eller för vetenskapligt, pliktiga varor,

medicinskt eller likartat ändamål,

f) tagits i anspråk för provning,

g) försålts med förlust för den f) försålts med förlust för den

skattskyldige, i den mån förlusten skattskyldige, i den mån förlusten

hänför sig till bristande betalning hänför sig till bristande betalning

från köparen. från köparen.

Avdrag enligt första stycket g) får Avdrag enligt första stycket f) får

göras med belopp som svarar mot så göras med belopp som svarar mot så

stor del av skatten som förlusten vi- stor del av skatten som förlusten visas
utgöra av varans försäljningspris. sas utgöra av varans försäljningspris.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter Har sådant avdrag gjorts och inflyter

därefter betalning skall redovisning därefter betalning skall redovisning

åter lämnas för skatten på de varor åter lämnas för skatten på de varor

som betalningen avser. som betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:155.

: Senaste lydelse 1984:924.

21 Förslag till
L 'g om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på
videobandspelare

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1200) om skatt på
videobandspelare1 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

1 Lagen omtryckt 1984:162.

22 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband1
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1992.

Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 1993.

1989/90:SkU31

'Lagen omtryckt 1984:161.

23 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter dels

att 15-20 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 15-18 §§ skall utgå,

dels att 1, 25, 27 och 36 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Stämpelskatt skall erläggas till staten
enligt denna lag för förvärv av
fast egendom, tomträtter och skepp
samt vid beviljande av inteckningar.

1 §

Föreslagen lydelse

Stämpelskatt skall erläggas till staten
enligt denna lag för förvärv av
fast egendom och tomträtter samt
vid beviljande av inteckningar.

25 §

Skattskyldighet inträder i fall som

avses i

a) 4 §, när ansökan om inskrivning
beviljas,

b) 15 §, när ansökan om inskrivning
beviljas eller, i fall dä skepp genom
förvärv upphör alt vara svenskt,
när avregistrering sker,

c) 21 §, när inteckning beviljas eller
när inteckning förs över från
skeppsbyggnadsregistret till skeppsregistret.

b) 21 §, när inteckning beviljas eller
när inteckning förs över från
skeppsbyggnadsregistret till skeppsregistret.

27 §

Skattskyldig är i fråga om skatt Skattskyldig är i fråga om skatt för

för

a) förvärv av fast egendom, tomt- a) förvärv av fast egendom eller

rätt eller skepp, båda parterna, tomträtt, båda parterna,

b) inteckning, den som har ansökt om inteckning eller, när inteckning söks
på grund av medgivande, den som medgett att inteckning fått ske.

När flera svarar för skattens betalning är de solidariskt ansvariga.

36 §

Har efter det att ett beslut meddelats
om fastställande av skatt

a) lagfart, inskrivning av tomträtt
eller av förvärv av skepp eller inteckning
undanröjts genom dom eller
beslut som vunnit laga kraft,

b) inskrivning av förvärv av skepp
avförts enligt 14 § tredje stycket sjölagen
<1891:35 s. 1),

har den skattskyldige rätt att få
återvinning av skatten.

Detsamma gäller om erlagd skatt inte har kunnat avräknas helt i fall som
avses i 7 §.

Har efter det att ett beslut meddelats
om fastställande av skatt, lagfart,
inskrivning av tomträtt eller inteckning
undanröjts genom dom eller
beslut som vunnit laga kraft, har
den skattskyldige rätt att få återvinning
av skatten.

1989/90:

Beslut om återvinning medför befrielse från skyldighet att betala fastställd
skatt, eller rätt att återfå skatt som har betalats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1989/90:SkU31

6 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

24 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning
av vissa värdepapper1 att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2

I fall som avses i 1 § första stycket I fall som avses i 1 § första stycket

a) utgör skatten en procent av över- a) utgör skatten fem promille av

låtelsesumman (vederlaget). överlåtelsesumman (vederlaget).

1 fall som avses i 1 § första stycket 1 fall som avses i 1 § första stycket

b) utgör skatten två procent av ve- b) utgör skatten en procent av veder derlaget

för optionen. laget för optionen.

I fall som avses i 1 § första stycket c) utgör skatten 0,15 procent av vederlaget.

I fall som avses i 1 § första stycket d) tas skatten ut enligt de grunder som
tillämpas för motsvarande svenska värdepapper.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på värdepappershandel
där avslut sker efter ikraftträdandet.

1989/90:SkU31

'Lagen omtryckt 1988:781.

: Med nuvarande lydelse avses lydelse enligt proposition 1989/90:114.

Motionerna

1989/90:SkU31

Motioner väckta med anledning av propositionerna
1989/90:110 och 1989/90:111

Propositionerna 110 och lil har föranlett 76 motioner
1989/90:Sk51 — 1989/90:Skl26. De yrkanden som har sådant samband
med proposition lil att de bör behandlas i detta betänkande redovisas
här nedan.

1989/90:Sk53 av Karin Falkmer (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen avvisar förslaget om höjd/breddad moms på resor,
hotell- och restaurangtjänster.

1989/90:Sk69 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva mervärdebeskattningen av dressyr
av djur, däribland travhästträning.

1989/90:Sk74 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattens funktion i miljöpolitiken.

1989/90:Sk81 av Lars Werner m.fl. (v) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen avslår proposition 1989/90:111,

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av moms
på fastighetsskötsel och inrikes transporter,

31. att riksdagen beslutar att energi, vatten och avlopp undantas från
momsplikt 1991,

32. att riksdagen avslår regeringens förslag att momsbelägga fjärrvärme,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag om moms på finansiella
tjänster,

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av
matmomsen i enlighet med vad som anförs i motionen,

35. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten ej skall ingå i underlaget
för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt på energi,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningar skyndsamt
bör göras av en från industrin fristående utredare,

37. att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4
öre/kvh med reduceringar till särskilt elintensiv industri,

38. att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt
0,50 krVliter och motsvarande för diesel,

39. att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 krVm3,

40. att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr Vton,

41. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa en rad punktskatter
på bl.a. kemisk-tekniska produkter (parfym etc), choklad och
konfektyrer, läskedrycker, videobandspelare, kassettband och stämpelskatt
på förvärv av skepp,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
slopande av dessa punktskatter kan prövas när matmomsen reduceras,

46. att riksdagen avslår regeringens förslag om skatt på fastighetsskötsel
i egen regi,

47. att riksdagen beslutar att hela byggmomsen vad avser åtgärder i
permanentbostäder kompenseras via ett investeringsbidrag.

1989/90:Sk89 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

10. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på aktier från
den 1 januari 1991.

1989/90:Sk96 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

17. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande
en regional differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad som
i motionen anförts.

1989/90:Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander
(båda c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om mervärdeskatt på
persontransporter, c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd moms på hotell
och restaurang, c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd byggmoms.

1989/90:Skl02 av Ulf Melin (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att första stycket i punkt 4 anvisningarna
till 8 § lagen om mervärdeskatt utgår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrensneutralitet vid privat tillhandahållande
av utbildningstjänst.

1989/90:Skl03 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar undanta cirkusbiljetter från momsbeläggning.

1989/90:Skl04 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c)
vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
avslår regeringens förslag till skatteplikt för alternativ medicin och
hälsohem.

1989/90:Skl05 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå propositionen till den del den avser införandet av
mervärdeskatt på skidliftar.

1989/90:Skl06 av Ingrid Hemmingsson och Margareta Gard (båda m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå propositionen till den del den
avser en utvidgning av skattepliktsområdet inom vård och omsorg.

1989/90:SkU31

1989/90:Skl07 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ersättningen som tas ut för förrättningar
vad avser begravningar och i förekommande fall dop och vigsel skall
vara undantagna från mervärdeskatt,

2. att riksdagen beslutar att kyrkliga kommuner skall inrymmas i
den generella kompensationsordning, som skall gälla för primär- och
landstingskommuner.

1989/90:Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande en anpassning av mervärdeskatteuttaget
till de regler som kommer att gälla inom EG,

2. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser en
generell mervärdebeskattning av varor och tjänster,

3. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett
slopande av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet,

4. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning
av vissa fastighetsarbeten i egen regi,

5. att riksdagen beslutar att återinföra reduceringsreglerna för hotelloch
restaurangverksamhet fr.o.m. den 1 juli 1990,

6. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning
av serveringstjänster,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lika villkor för verksamhet inom kultur- och
nöjesområdet liksom för massmedia,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående konkurrensneutralitet mellan privat och
offentlig verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om övergångsregler i samband med att offentlig

sektor inte skall belastas med mervärdeskatt,

10. att riksdagen beslutar att tullens hantering av importbeskattning
av varor avvecklas i enlighet med vad i motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts beträffande "taxfree-försäljning" av tjänster,

12. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett
slopande av skattefriheten avseende fartyg och flygplan,

13. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten skall vara noll procent
vid tillhandahållande av värme,

14. att riksdagen beslutar att införa en koldioxidutsläppsrelaterad
punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt inte skall utgå för vissa
industriella processer i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att den s.k. 1,7 %-regeln skall upphöra att
gälla i samband med övergången till den av oss föreslagna nya formen
för energibeskattning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anpassningen av bränslevalet efter nya förhållanden
i vissa branscher,

1989/90:SkU31

18. att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart inte
skall belastas med koldioxidskatt,

19. att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt på
bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 68 öre per liter i
enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att införa stimulansavdrag avseende brännolja
i miljöklass 1 med 350 kr. per m3och i miljöklass 2 med 150 kr.
per m3i enlighet med vad som i motionen anförts,

22. att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med
vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att administrera
influtna svavelavgifter,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande fondmedlens användningssätt,

25. att riksdagen beslutar att skatten på omsättning av vissa värdepapper
skall avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1990.

1989/90:Skl09 av Jan-Erik Wikström och Åke Gustavsson (fp,s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att undantaget från mervärdeskatteplikt i
punkt 7d av anvisningarna till 8 § 5 i förslaget till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt utvidgas till att omfatta förutom
biograf-, teater-, opera-, balett- och därmed jämförliga föreställningar,
även konsertverksamhet.

1989/90:Skll0 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om allmän energiskatt,

2. att riksdagen beslutar införa en enhetlig råvaruskatt på fossila
bränslen i enlighet med vad som sägs i motionen,

3. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts om vägtrafikens
olyckskostnader beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1991 höja
bensinskatten med 50 öre/liter och att kilometerskatten för dieselfordon
höjs i motsvarande mån,

4. att riksdagen beslutar att införa en koldioxidskatt på 25 öre/kg
från den 1 juli 1990 och att skatten sedan höjs fr.o.m. 1992 med 10
öre/kg per år upp till 65 öre/kg år 1995,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
framtida koldioxidskatt på torv,

6. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även på fossila
bränslen som används för produktion av elkraft,

7. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på elektricitet tas
bort från den 1 juli 1990,

8. att riksdagen beslutar att det införs en skatt på uran motsvarande
12,3 öre/kWh av uranets energiinnehåll från den 1 juli 1990 och att
skatten den 1 januari 1991 höjs till 16 öre/kWh,

9. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen snarast återkommer
med förslag om råvaruskatter på fossila flygbränslen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1989/90:SkU31

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag på beskattning även av
den utikes flygtrafiken i enlighet med vad som anförs i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen utreder frågan
om hur en koldioxidskatt på fossila drivmedel inom sjöfarten kan
utformas i syfte att återkomma med ett sådant förslag till riksdagen,

12. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av internationella initiativ och förhandlingar i syfte att
minska utsläpp av luftföroreningar från fartyg,

13. att riksdagen ger regeringen till känna att förhandlingar med
våra nordiska grannar snarast bör inledas med syfte att den internordiska
färjetrafiken skall övergå till eldningsoljor med en svavelhalt av
maximalt 0,1 %,

14. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheten att med differentierade hamnavgifter stimulera en
miljövänlig sjöfart,

15. att riksdagen beslutar att en svavelskatt på 50 krVkg svavel införs
i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen hos
regeringen begär förslag om medel för att fa till stånd en radikal
minskning av svavelutsläppen från industriella processer,

17. att riksdagen beslutar att nedsättningsreglerna för energiintensiv
industri m.m. ändras i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt system för
återförande av energiskatt till energjkrävande industri i enlighet med
vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att i GATT-förhandlingarna ta upp
frågan om inhemska stöd och subventioner till viss energiintensiv
exportindustri m.m.,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att i lämpliga internationella fora driva
frågan om en hög och enhetlig internationell råvaru- och miljöbeskattning,

21. att riksdagen beslutar att de föreslagna energiråvaru- och miljöskatterna/avgifterna
och uranskatterna inflationsuppräknas på årlig basis.

1989/90:Sklll av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkt neutral
uttagsbeskattning på fastighetsområdet, bl.a. avseende administrativa
och kamerala tjänster,

2. att riksdagen beslutar att personbefordran på spårburna trafikmedel
undantas från mervärdeskatt enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att cirkusföreställningar undantas från mervärdeskatt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om mervärdeskatt på
finansiella tjänster och försäkringstjänster,

1989/90:SkU31

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattebefrielse för alternativmedicinsk behandling,

6. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på basmat slopas och
skatten på övriga varor och tjänster höjs i enlighet med vad som anförs
i motionen,

7. att riksdagen avslår förslaget att slopa nuvarande punktskatter på
kemisk-tekniska artiklar, choklad och konfektyrer, läskedrycker och
bordsvatten, videobandspelare och kassetter,

8. att riksdagen beslutar att fördubbla den nuvarande skatten på
reklam,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande av en
förpackningsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen,

10. att riksdagen beslutar att skatten på sprit och tobak höjs med
40 % och på vin och öl med 20 %.

1989/90:Skll2 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om att färjetrafiken till/från Gotland skall undantas från mervärdeskatt
på persontrafik.

1989/90:Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den principiella inriktningen och omfattningen
av den indirekta beskattningen,

2. att riksdagen beslutar med avslag på propositionen i denna del att
mervärdeskattelagen ändras i enlighet med vad som anförs i motionen
om beskattningsvärde och beskattningsnivåer,

3. a) att riksdagen beslutar att mervärdeskatt skall uttas med 60 %
av beskattningsvärdet på basmat från den 1 januari 1991 i enlighet
med vad som anförts i motionen,

b) att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar att livsmedelssubventionerna
skall finnas kvar i nuvarande omfattning i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60 % av beskattningsvärdet
skall utgå för serverings- och hotelltjänster i enlighet med
vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
uttagningsbeskattning på serveringstjänster skall utgå med 12,87 %,

6. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
samtliga tjänster för byggande och boende utgår med 60 % av beskattningsvärdet
i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
tjänster avseende personbefordran inom landet undantas från skatteplikt
enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

8. att riksdagen beslutar att kultur och nöjen skall undantas från
skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1989/90:SkU31

9. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
tjänster som tillhandahålls av utövare av viss alternativmedicin och
privat vård undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatteplikt för otillåten uthyrning av arbetskraft,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förtydligande av effekter och regler vid mervärdebeskattning
av offentlig verksamhet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopad införselbeskattning för vissa mervärdeskatteskyldiga,

13. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar
att särskild varuskatt, dryckesskatt, videoskatt, kassettskatt samt stämpelskatt
vid förvärv av fartyg skall utgå i enlighet med vad som anförts
i motionen,

14. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar
att omsättningsskatt på handel med värdepapper ej skall utgå i enlighet
med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas från
skatteplikt enligt mervärdeskattelagen fr.o.m. den 1 januari 1991 i
enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar
om införande av elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen
i konsumtionsled i enlighet med vad som anförts i motionen
innebärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kWh för vattenkraftoch
kärnkraftproducerad el i produktionsled, b) att skattefrihet för
avkopplingsbar el ej medges, c) att för el producerad med biobränslen,
vind, sol medges skattefrihet, d) att lika beskattning av bränslen införs
oavsett om de utnyttjas för el- eller värmeproduktion i enlighet med
vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall utgå på motoralkoholer
baserade på fossila bränslen,

18. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
koldioxidavgift skall utgå för bränslen som utnyttjas för elproduktion i
enlighet med vad som anförts i motionen,

b) att riksdagen, vid avslag på yrkande 18 a), beslutar att biobränslen
och fjärrvärme skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen
i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar att en energiskatt om 34 öre/kg förbrukat
flygbränsle införs i enlighet med vad som anförs i motionen,

20. att riksdagen beslutar att skatt på bensin skall utgå med 2,64
krVliter för oblyad bensin resp. med 2,94 kr Vliter exklusive koldioxidskatt
i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om produktionsbidrag för biobränslen,

22. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nedsättningsregler
för den elintensiva industrin i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1989/90:SkU31

23. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för produktionsskatter
medges vid export och import av el i enlighet med vad som anförts i
motionen,

24. att riksdagen beslutar att restitution medges producenterna för
elskatt motsvarande nuvarande nedsättningar av elskatten för hushåll
som medgivits i vissa Norrlandskommuner i enlighet med vad som
anförts i motionen,

25. att riksdagen beslutar höja alkohol- och tobaksskatten motsvarande
en prishöjning med 5 % i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1989/90:Skll4 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att producenter av råtallolja fr.o.m. den 1
januari 1991 befrias från skatt på den eldningsolja som inköps som
ersättning för den råtallolja som säljs till vidareförädling.

1989/90:Skll5 av Rolf Clarkson (m) vari yrkas

1. a) att riksdagen beslutar att avdragsförbudet avseende ingående
skatt som belöper på anskaffning av personbil upphör att gälla den 1
januari 1991,

b) att riksdagen beslutar att när bil ingående i näringsverksamhet
utnyttjas för privat bruk detta inte bir föremål för mervärdebeskattning
avseende värdet av nyttjandet i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att ett fiktivt avdrag motsvarande 19 % av
inventariernas bokförda värde per den 31 december 1990 medges i
verksamhet som den 1 januari 1991 övergår från mervärdeskattefri till
mervärdeskattepliktig verksamhet,

3. att riksdagen beslutar att lastbil med förarhytt, med en sätesrad
för påbyggnad av lastflak alternativt påbyggt, fönsterlöst skåp eller med
fast vägg mellan hytt och skåp med likaledes högst en sätesrad samt
fönsterlöst skåp inte skall påföras särskild försäljningsskatt.

1989/90:Skll6 av Hadar Cars och Jan-Erik Wikström (båda fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att undantaget från mervärdeskatteplikt
enligt förslaget till lag om mervärdeskatt 8 § 5, anvisningarnas punkt 7
d, utvidgas till att omfatta förutom biograf-, opera-, balett- och därmed
jämförbara föreställningar även cirkusverksamhet.

1989/90:Skl 17 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att sänka matmomsen till 12,67 %,

2. att riksdagen beslutar om lägre moms på boendet i linje med vad
som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att beslutet från december 1990 om moms
på energi rivs upp,

4. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december
1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och restaurangtjänster
och att tidigare momsskattenivå skall gälla,

1989/90:SkU31

1989/90:Skll8 av Ingrid Hemmingsson och Mona Saint Cyr (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om övergångsregler avseende beskattat varulager per
den 1 januari 1993.

1989/90:Skll9 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inte utvidga beskattningsramen avseende mervärdeskatt
inom de i motionen angivna områdena.

1989/90:Skl20 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar införa ett stimulansavdrag för naturgas och gasol för fordonsdrift
motsvarande det i motion 1989/90:Skl08 föreslagna stimulansavdraget
för brännolja miljöklass 1.

1989/90:Skl21 av Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (båda c)
vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

3. att riksdagen avslår förslaget om moms på persontransporter,

4. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd byggmoms,

5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd moms på hotelloch
restaurangtjänster.

1989/90:Skl22 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undanta alternativmedicin från mervärdeskatt.

1989/90:Skl23 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner (båda s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att undantaget från mervärdeskatteplikt
enligt förslaget till lag om mervärdeskatt 8 § 5, anvisningarnas punkt 7
d, utvidgas till att omfatta förutom biograf-, opera-, balett- och därmed
jämförbara föreställningar även cirkusverksamhet.

1989/90:Skl24 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar upphäva lagen om stämpelskatt (1984:404) den 1 januari 1991.

1989/90:Skl25 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar bibehålla skattebefrielsen för skepp och flygplan.

1989/90:Skl26 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att allt framförande av musik befrias från
mervärdeskatt,

2. att riksdagen beslutar att cirkusföreställningar befrias från mervärdeskatt.

Motion väckt med anledning av proposition
1989/90:95

1989/90:A17 av Lars Werner m.fl. (v) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder på miljöområdet
enligt vad som i motionen anförs.

1989/90:SkU31

Motion väckt med anledning av proposition
1989/90:125

1989/90:SkU31

1989/90:N71 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen beslutar att bränsle för el resp. värmeproduktion
beskattas lika i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A122.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1989/90:Sk323 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om punktskatter på
energi som ersättning för den momsbeläggning på energi som beslutades
den 15 december 1989.

1989/90:Sk379 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen beslutar att sänka skatteuttaget för bingoskatt med
hälften,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av
reklamskatten i vissa fall enligt vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr509.

1989/90:Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattens funktion i miljöpolitiken,

9. att riksdagen beslutar att förnybara energikällor undantas från
mervärdeskatt på energi,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatisk inflationsuppräkning
av punktskatter och utsläppsskatter i enlighet med
vad i motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar om borttagande av nuvarande punktskatter
på fossila bränslen från den 1 juli 1990,

12. att riksdagen beslutar införa en råvaruskatt på fossila bränslen
motsvarande 4 öre/kWh av bränslets energiinnehåll och en koldioxidskatt
på samma bränslen på 25 öre/kg koldioxid från den 1 juli 1990.
Skatten skall uttas även på bränslen som används i elproduktion,

13. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på elektricitet
tas bort från den 1 juli 1990,

14. att riksdagen beslutar införa en skatt på uran motsvarande 12,3
öre/kWh av uranets energiinnehåll från den 1 juli 1990,

15. att riksdagen beslutar höja nedsättningsregeln för elbeskattning
av energikrävande industri från 1,7 till 2,2 % från den 1 juli 1990,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett nytt system för
återförande av energiskatt till energikrävande industri i enlighet med
vad i motionen anförts,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag på höjd miljöavgift
och regionalt differentierade landningsavgjfter för flygtrafiken från den
1 juli 1990 enligt vad i motionen anförts,

18. att riksdagen beslutar att höja kilometerskattema för vägtrafik
med belopp motsvarande 80 öre per liter dieselolja från den 1 juli
1990,

20. att riksdagen beslutar om fördubbling av reklamskatten från den
1 juli 1990.

1989/90:Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen beslutar att återinföra de reduceringsregler som gällt
t.o.m. 1989 för hotell- och restaurangtjänster med verkan från den 1
mars 1990.

1989/90:Sk409 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stämpelskatt för skepp.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T629.

1989/90:Sk431 av Göthe Knutson (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
oförändrade momsregler och bevarande av skattereglerna för hästhobbyverksamhet.

Motionen behandlas i betänkandet 1989/90:SkU30 såvitt avser skattereglerna
för hästhobby.

1989/90:Sk434 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

3. att riksdagen beslutar upphäva tidigare beslut om mervärdeskatt
på energi,

4. att riksdagen beslutar införa punktskatter m.m., enligt de riktlinjer
för energibeskattning som utformats i motion 1989/90:Sk24 och
betänkandet 1989/90:SkU10,

5. att riksdagen beslutar återinföra tidigare mervärdeskattenivå på
hotell- och restaurangtjänster.

1989/90:Sk444 av Lars Werner m.fl. (v) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att ta bort moms på
mat enligt vad i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd flygbränsleskatt
motsvarande en inkomst på 1 miljard kronor.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi212.

1989/90:Sk447 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

2. att riksdagen beslutar upphäva tidigare beslut om höjd moms på
hotell- och restaurangtjänster.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr526.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk450 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om återtagande av beslutet om momsbreddning,
vilket bl.a. innebär att den s.k. turistmomsen upphör.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo271.

1989/90:Sk608 av Leif Marklund och Åke Selberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om charterskattens utformning.

1989/90:Sk609 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Jan-Erik
Wikström (m,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
till undantagande från moms vid införsel av sådana kulturföremål som
omfattas av lagen om utförsel av kulturföremål.

1989/90:Sk610 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
harmonisering med andra länder i Europa av vägtrafikskattema.

1989/90:Sk612 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad
översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av landet.

1989/90:Sk614 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av
miljöavgifter på bly.

1989/90:Sk622 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av reglerna för mervärdeskatt för
offentlig myndighet och statliga företag så att den fria konkurrensen
mellan privat och offentlig verksamhet inte hindras.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi508.

1989/90:Sk623 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
elskatten skall avskaffas och att energiråvaruskatter skall införas, vilka
för varje råvara är desamma oberoende av varans användningssätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om befrielse från mervärdeskatt för producenter av
biologiska bränslen och vindkraftselektricitet.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N414.

1989/90:Sk626 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopande av moms på svensk basmat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skattebortfallet skall kompenseras med en
generell höjning av den allmänna momsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att svensk basmat, som skall stödjas med slopande
av moms, definieras på det sätt som beskrivs i motionen.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöavgifter lör flyget.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.

1989/90:Sk631 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införandet av uranskatt på 2 öre/kWh
tillförd energimängd uran fr.o.m. 1 juli 1990 i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på äldre vattenkraftverk
till 6 öre/kWh samt att denna skall gälla samtliga vattenkraftverk
fr.o.m. 1 juli 1990,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionala fonder i
enlighet med motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beskattning av kondens- och värmekraftverk.

1989/90:Sk632 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning om möjligheterna att skapa konkurrensneutralitet
mellan kommunal egenregiverksamhet och entreprenadupphandling.

1989/90:Sk633 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en fördjupad analys av frågan om differentierade miljöavgifter.

1989/90:Sk636 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införande av utsläppsavgifter.

1989/90:Sk637 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa bingoskatten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi717.

1989/90:Sk639 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att införa ett miljöanpassat skattesystem
för att bättre bemästra trafikens miljöproblem m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattemässigt gynnande
av särskilt miljövänliga väg- och arbetsfordon i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.

1989/90:Sk640 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassad
skatteklassning av fordon.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo773.

1989/90:Sk642 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse
för mindre elproduktionsenheter.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk643 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
miljöanpassad fordonsskatt.

1989/90:Sk644 av Hadar Cars (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring av lagen (1957:262) om allmän
energiskatt att mindre vind- och vattenkraftverk jämställs i skattehänseende.

1989/90:Sk660 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att det i motion 1989/90:N446
yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att riktlinjer för
en miljöanpassad energibeskattning fastläggs som bygger på punktbeskattning,
koldioxidavgift och stimulerar effektiv användning och produktion
av energi, såsom utnyttjande av inhemsk förnybar energi som
biobränslen, vind och sol, samt avskaffande av mervärdeskatten på
energi.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N446.

1989/90:Sk661 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att pant eller skatt på
förpackningar bör införas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo819.

1989/90:Sk662 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar införa en miljöavgift på organiska klorföreningar med 50
kr./kg organiskt bundet klor.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo822.

1989/90:Sk663 av Per Stenmarck m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
miljöavgifter och skattestimulanser.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo824.

1989/90:Sk665 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om införande av förpackningsskatt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag på utformning av
förpackningsskatt i enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo827.

1989/90:Sk666 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en snabb utredning för en accis som stimulerar till köp av
drivmedelssnåla personbilar.

1989/90:Sk667 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskattesatsen för hotell- och
restaurangnäringen fastställs till den nivå som gällde före riksdagsbeslutet
i december 1989,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mervärdeskatt för turistnäringen.

1989/90:SkU31

1989/90:Sk669 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om
utformningen av den framtida reklambeskattningen enligt uppläggningen
i denna motion och om hur omställningen till en väsentligt
minskad reklamvolym skall kunna underlättas i pressen och andra
berörda branscher,

2. att riksdagen beslutar att från den 1 juli 1990 reklamskatt skall
utgå med 22 % mot nuvarande 11 % utom för annonser i dagspress
där skatten skall vara 8 % mot nuvarande 4 %,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
långsiktiga målet skall vara köpfrid, dvs. ingen människa skall behöva
utsättas för kommersiella reklambudskap som hon inte bett om.

1989/90:Sk670 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten för hotell- och restaurangnäringen
fastställs till den nivå som gällde före riksdagsbeslutet i
december 1989,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående de aviserade höjningarna av moms på resor
och skidliftar.

1989/90:Sk672 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att de inledningsvis angivna lagarna ändras sålunda att försäljningsskatt
och skrotningspremie icke skall utgå för de i motionen beskrivna
skåpbilarna och att avdrag för ingående mervärdeskatt på inköpspriset
skall medgivas för desamma.

1989/90:Sk673 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en differentierad
reklamskatteskala enligt de riktlinjer och intentioner som beskrivits i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att reklamskatten skall ökas kraftigt för reklam
med stor geografisk spridning och för reklam som har ett utförande
som i sig belastar miljön,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning bör tillsättas
för att arbeta fram förslag till hur reklamens störande inslag kan
begränsas i enlighet med det som sägs i motionen.

1989/90:Sk674 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ej momsbelägga tjänster av frisörer och hudterapeuter.

1989/90:Sk675 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december
1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och restaurangtjänster
och att tidigare momsskattenivå återinförs,

2. att riksdagen beslutar att en utredning tillsätts i syfte att utreda
förutsättningarna för en likställdhet mellan området turism/reseliv och
övriga exportnäringar vad avser momsskattereglerna,

1989/90:SkU31

7 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

3. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1 och 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från den
högre momssatsen i vissa fall.

1989/90:Sk676 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande
av sådana bestämmelser att inte råvara blir beskattad som energi.

1989/90:Sk679 av Lars Bäckström (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energi
som baseras på inhemska råvaror skall gynnas skattemässigt.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N466.

1989/90:Sk680 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
reklamskatt för delfinansiering av Sveriges Radios verksamhet.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr365.

1989/90:Sk681 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om dubblerad fordonsskatt för lätta motorfordon som överskrider
viss effekt i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T442.

1989/90:Sk685 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattebefrielse på etanol, metanol, biogas och
andra biobränslen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöavgifter på internationell flygtrafik.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.

1989/90:Sk686 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
beslutar vad i motionen anförts om införande av miljöavgifter på
inrikes flygtrafik.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T251.

1989/90:Sk687 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en särskild miljöskatt på fosfat i tvättmedel
skall införas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en avgift på kvävet i handelsgödsel på ca
300 % av kvävepriset införs och att pengarna återförs till jordbruket.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo867.

1989/90:Sk688 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om skattebefrielse på inhemska bränslen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N475.

1989/90:Sk689 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har sagts om

1989/90:SkU31

att det skall införas en förpackningsskatt på engångsförpackningar för
såväl inhemskt producerade varor som för importvaror, som inte
uppfyller kraven att återanvändas, återbrukas eller komposteras.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.

1989/90:Sk691 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att mervärdeskatt på fjärrvärme ej skall utgå samt hos regeringen
begär förslag om beskattning av fjärrvärmen enligt vad i motionen
förordats.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N359.

1989/90:Sk693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar
att småskaliga vindkraftverk på en installerad effekt på maximalt
500 kW skall vara skattebefriade.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N478.

1989/90:Sk696 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om höjd moms på restaurang-
och hotelltjänster,

2. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av moms på
energi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
kommande skattebeslutet skall ta stor hänsyn till turismens utvecklingsmöjligheter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr525.

1989/90:Sk697 av Lars Norberg och Krister Skånberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att producenter av vindkraft skall vara
befriade från mervärdeskatt och att de skall erhålla restitution på
erlagd mervärdeskatt,

2. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt ej skall utgå på biologiska
bränslen och att leverantörer av sådana bränslen erhåller befrielse för
erlagd mervärdeskatt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N481.

1989/90:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

2. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på svavel i enlighet
med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på klor i enlighet med
vad i motionen anförts,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi213.

1989/90:Sk699 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att utarbeta förslag till nya regler för minskning
av den elintensiva industrins energiskatt enligt vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N486.

1989/90:Sk700 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
momsbeläggning av biobiljetter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr376.

1989/90: S k U31

1989/90:Sk701 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
undanta närradioföreningarna från mervärdebeskattningen i kommande
beslut om vidgad bas för mervärdebeskattningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr377.

Yttranden från andra utskott m.m.

Finansutskottet, lagutskottet, socialförsäkringsutskottet, kulturutskottet,
jordbruksutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet har inkommit
med yttranden över propositionen. Vidare har utskottet inhämtat upplysningar
från olika myndigheter och organisationer, bl.a. i form av en
offentlig utfrågning. Härtill kommer skrivelser och andra framställningar
från organisationer, företag och enskilda personer.

Innehållet i yttrandena från andra utskott och en utskrift av en
stenografisk uppteckning från den offentliga utfrågningen redovisas i
de gemensamma bilagorna 1 och 2 till utskottets båda betänkanden.

1989/90:SkU31

100

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet de delar av 1991 års skattereform
som rör den indirekta beskattningen. Inkomstskatten och företagsbeskattningen
behandlar utskottet i SkU30. Där behandlar utskottet
också skattereformens statsfinansiella och fördelningspolitiska effekter
och andra övergripande frågor.

Till grund för den reformering av den indirekta beskattningen som
ingår i 1991 års skattereform ligger betänkandet (SOU 1989:35) Reformerad
mervärdeskatt m.m. från kommittén för indirekta skatter (KJS).
Vissa av KIS förslag har genomförts som en följd av riksdagens beslut
under hösten 1989 om ett första steg i skattereformen (prop.
1989/90:50, SkUlO). Bl.a. belädes energiområdet med mervärdeskatt
den 1 mars 1990. De förslag som nu läggs fram avser en breddad och
enhetlig mervärdeskatt, ändrade punktskatter på energiområdet och
slopandet av vissa punktskatter fr.o.m. 1993.

I propositionen läggs också fram förslag om en koldioxidskatt och
en svavelskatt. Förslagen bygger på betänkandena (SOU 1989:21) Sätt
värde på miljön — miljöavgifter på svavel och klor och (SOU 1989:83)
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken — energi och trafik från
miljövgiftsutredningen (MIA). Nedsättningsreglerna har behandlats av
utredningen om konkurrensvillkoren för elintensivindustri (EL90) i
betänkandet (SOU 1989:82) Nedsättning av energiskatter.

Utskottet vill även peka på den tekniska översyn som pågår av lagen
(1968:430) om mervärdeskatt. Denna kan resultera i vissa förändringar
av lagtexten.

Mervärdeskatten

En generell mervärdebeskattning, m.m.

I propositionen föreslås att mervärdeskatten görs mer enhetlig genom
att skatteplikten utvidgas och genom att de reduceringsregler som
gäller för vissa områden slopas. Mervärdeskatten skall i fortsättningen
träffe i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster.
Undantag skall förekomma endast i enstaka fell.

I moderata samlingspartiets motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. yrkar
motionärerna att förslaget om en i princip generell skatteplikt för
varor och tjänster avslås (yrkande 2) och begär ett tillkännagivande om
att Sverige bör avvakta med en sådan åtgärd till dess EG tagit ställning
till utformningen av sin indirekta beskattning (yrkande 1). 1 centerpartiets
motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. accepterar motionärerna
principen om en generell skatteplikt för varor och tjänster men anser
att en möjlighet till reducerat skatteuttag bör behållas (yrkande 2).

Motionärerna vill också ha ett tillkännagivande om att betydande
undantag krävs för nödvändig konsumtion såsom mat och boende
(yrkande 1). I vänsterpartiets motion Sk81 av Lars Werner m.fl.
framhåller motionärerna att reformen brister allvarligt i fördelningspolitisk
rättvisa och vill därför avslå propositionen i dess helhet (yrkande
2).

Enligt utskottets mening bör en reformerad mervärdeskatt uppfylla
vissa krav. Den skall gynna samhällsekonomisk effektivitet, innehålla
så <å indirekta eller dolda subventioner som möjligt, vara enkel att
tillämpa för myndigheter och skattskyldiga och vara fördelningspolitiskt
acceptabel. Mervärdeskatten skall också ha en konstruktion som
underlättar en anpassning till de regler som skall tillämpas inom EG
på skatteområdet. KIS har funnit att en generell och enhetlig mervärdeskatt
bäst motsvarar dessa krav. I en ekonomi med mervärdeskatt
störs den samhällsekonomiska effektiviteten av undantag från skatten.
Undantagen leder till konkurrens- och konsumtionssnedvridningar
samt dubbelbeskattningseffekter och gynnar egenregiverksamhet framför
upphandling. En samhällsekonomiskt effektiv mervärdeskatt bör
således likformigt träffa all konsumtion av varor och tjänster samtidigt
som produktion och distribution går fria genom avdragsrätt för ingående
mervärdeskatt. Undantag från skatteplikt samt reduceringsregler
fungerar som en indirekt subventionering av konsumtionen på det
aktuella området. Enligt KIS har ett system med sådana indirekta
subventioner i allmänhet dålig fördelningspolitisk träffsäkerhet och är
därmed ineffektiva. Undantag från skatteplikt uppmärksammas normalt
inte och blir inte heller föremål för debatt på samma sätt som en
öppen subventionering. Den dolda subventionen syns inte heller i
statsbudgeten.

De nuvarande reduceringsreglerna och den omfattande skattefriheten
inom främst tjänsteområdet medför också att beskattningen blir
komplicerad. Särregleringarna skapar inte bara tolkningsproblem av
betydande omfattning och svårighetsgrad utan också redovisnings- och
kontrollproblem. Tekniken med en uppräkning av skattepliktiga tjänster
medför också problem genom den utveckling som tjänstemarknaden
genomgår.

I ett masshanteringssystem av mervärdeskattens slag är det nödvändigt
att bestämmelserna är enkla, generella och entydiga.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att resultatet av skattereformen
som helhet innebär en ökad köpkraft för det stora flertalet
inkomsttagare.

Med hänsyn till det anförda bör enligt utskottets mening skatteplikten
enligt mervärdeskattelagen vara enhetlig och generell. Undantag
bör endast förekomma mycket sparsamt och då vara särskilt motiverade.
Vidare bör reduceringsreglerna slopas. En reformering av mervärdeskatten
efter dessa principer ger ett betydande bidrag till finansieringen
av skattereformen i övrigt. Utskottet tillstyrker således propositionens
förslag om en reformering av mervärdebeskattningen efter

1989/90:SkU31

102

principen om en enhetlig och generell mervärdeskatt och avstyrker
därmed också de aktuella motionerna Sk81 yrkande 2, Sk 108 yrkandena
1 och 2 delvis och Skll3 yrkandena 1 och 2.

F ast ighetsom rådet

I propositionen föreslås att uthyrning av fastighet undantas från den
generella mervärdeskatteplikten då en skattebeläggning skulle medföra
en alltför stor kostnadsbelastning för i första hand boendet. Upplåtelse
av campingplats, parkeringsplats i parkeringsrörelse, byggnad för djur,
förvaringsbox eller reklamutrymme liksom rumsuthyrning i hotellrörelse
skall dock var skattepliktigt.

I propositionen förordas att den enhetliga och generella mervärdebeskattningen
får slå igenom också när det gäller tjänster på fastighetsområdet.
Enligt nu gällande bestämmelser är beskattningsvärdet för tjänster
som avser byggnads- och anläggningsarbeten reducerat till 60 % av
vederlaget (60-procentsregeln). För vissa ytterligare tjänster med anknytning
till fastighetsområdet som t.ex. projekterings- och byggkonsulttjänster
samt arbeten som avser mark är beskattningsvärdet reducerat
till 20 % av vederlaget. Ett av syftena med dessa regler är att skapa
konkurrensneutralitet mellan det skattepliktiga varuområdet och det i
princip skattefria tjänsteområdet genom att låta de aktuella tjänsterna
träfras av en beskattning som ungefärligen motsvarar varuinnehållet i
dessa. Enligt förslaget förs de aktuella tjänsterna in under den generella
mervärdeskatteplikten genom att reduceringsreglerna slopas. Skatteplikt
införs också för samtliga tjänster avseende fastighetsförvaltning
och fastighetsskötsel. Dessa tjänster är i dag skattefria. För att eliminera
konkurrenssnedvridningar införs en uttagsbeskattning för vissa arbeten
som i egen regi utförs på egna fastigheter om lönekostnaderna inklusive
avgifter överstiger 150 000 kr. Uttagsbeskattningen omfattar ny,
till-, eller ombyggnad, reparationer m.m. samt lokalstädning, fönsterputsning,
renhållning och annan fastighetsskötsel. Mot bakgrund av de
praktiska problem som kan uppkomma föreslås f.n. inte någon uttagsbeskattning
av kamerala och administrativa arbeten.

I proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning
(s. 615) konstaterar föredragande statsråd att utgifterna för
nyproducerade bostäder är höga jämfört med utgifterna för äldre
årgångar och att höjningen av mervärdeskatten för byggande ökar
denna skillnad. Eftersom stora ökningar av bostadsutgifterna för nyproducerade
bostäder innebär stora nackdelar bör enligt vad statsrådet
anför effekterna av den höjda mervärdeskatten för byggande elimineras
för permanentbostäder åtminstone under år 1991 genom ett särskilt
investeringsbidrag. Statsrådet anmäler också att chefen för bostadsdepartementet
avser att lägga fram ett sådant förslag.

1 flera motioner framställs yrkanden som syftar till att eliminera
eller minska den ökning av bostadskostnaderna som en utvidgad
skatteplikt för fastighetsområdet medför. I m-motionen Skl08 av Carl
Bildt m.fl. understryker motionärerna att man motsatt sig den generella
mervärdeskatteplikten (yrkande 2 delvis) och avstyrker i andra hand

1989/90:SkU31

103

förslagen om slopade reduceringsregler (yrkande 3) och uttagsbeskattning
för fastighetsunderhåll i egen regi (yrkande 4). I c-motionen
Skll3 av Olof Johansson m.fl. yrkar motionärerna att 60-procentsregeln
behålls och får gälla för allt byggande och boende (yrkande 6).
Vidare har yrkanden om bibehållna reduceringsregler framställts i
motionerna Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart
Brunander (c), Skll7 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) och
Skl21 av Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (c). Också i
v-motionen Sk81 av Lars Werner m.fl. framförs yrkanden som syftar
till minskade boendekostnadsökningar. Motionärerna föreslår att fastighetsskötsel
(yrkande 30 delvis) och vatten och tjänster avseende avloppsrening
(yrkande 31 delvis) undantas från den generella skatteplikten
och från uttagsbeskattning (yrkande 46). De begär också att riksdagen
redan nu fattar beslut om ett statsbidrag som täcker mervärdeskatten
för permanentbostäder (yrkande 47). I miljöpartiet de grönas
motion Skill av Inger Schörling m.fl. framhåller motionärerna betydelsen
av att inte småskalig fastighetsförvaltning av den typ som
förekommer i bostadsrättsföreningar med en stor andel inköpta tjänster
missgynnas och föreslår att regeringen får återkomma med ett
förslag som innebär en utvidgning av uttagsbeskattningen till administrativa
och kamerala tjänster och en sänkning av den förslagna
beloppsgränsen om 150 000 kr. för uttagsbeskattning (yrkande 1).

Den utökning av mervärdeskatteplikten som föreslås för tjänster på
fastighetsområdet ligger i linje med principen om en enhetlig och
generell mervärdeskatt och bör enligt utskottets mening genomföras.
De boendekostnadsökningar som blir följden när skattefriheten på
detta område slopas bör mötas genom åtgärder utanför skatteområdet.
Som utskottet anfört i det föregående är det en fördel om subventioner
ges öppet via budgeten i stället för via skattesystemet. Härigenom
uppmärksammas subventionen på ett helt annat sätt och ökar träffsäkerheten.
Som framgått är det också avsikten att effekterna av den
föreslagna höjningen av mervärdeskatten för byggande skall elimineras
år 1991 genom ett särskilt investeringsbidrag.

När det gäller uttagsbeskattningen anser utskottet att förslaget om en
beloppsgräns om 150 000 kr. och gränsdragningen vid kamerala och
administrativa tjänster är välavvägt. Som anförs i propositionen bör de
praktiska erfarenheterna av det nya systemet avvaktas innan ställning
tas till en ännu lägre gräns eller en utvidgning till kamerala och
administrativa tjänster.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna Sk81 yrkande 30 delvis, yrkande 31 delvis och
yrkandena 46 och 47, Sk98 yrkande 5, Skl08 yrkande 2 delvis och
yrkandena 3 och 4, Skill yrkande 1, Skll3 yrkande 6, Skll7 yrkande
2 delvis och Skl21 yrkande 4.

1989/90:SkU31

104

Massmedia

1989/90:SkU31

I propositionen föreslås att mervärdeskatteplikten skall gälla alla tjänster
på radio- och televisonsområdet. Med hänsyn till Sveriges Radiokoncernens
ställning som publicservice-företag och till sättet för finansieringen
av koncernens verksamhet föreslås att undantag görs för den
del av verksamheten som finansieras med TV-avgiften eller statsanslag.
Televerkets distribution av programmen som också finansieras via
TV-avgiften undantas inte eftersom teletjänster avses vara generellt
skattepliktiga. I övrigt kvarstår de undantag som i dag gäller för
dagstidningar och personaltidningar etc.

I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. motsätter sig motionärerna
att den generella skatteplikten skall gälla på detta område (yrkande 2
delvis). De begär också ett tillkännagivande om att villkoren inom
massmediaområdet bör vara enhetliga (yrkande 7 delvis).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens
förslag beträffande massmediaområdet och tillstyrker att de genomförs.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion
Skl08 yrkande 2 delvis och yrkande 7 delvis.

I motion Sk701 av Jan Hyttring m.fl. (c) begär motionärerna att
närradioföreningarna medges samma rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt
som dagstidningarna har.

När det gäller frågan om att införa en avdragsrätt för ingående
mervärdeskatt för närradioföreningar vill utskottet klargöra att även
denna typ av subventionering via mervärdeskatten står i strid med
principen om en enhetlig och generell mervärdeskatt. Utskottet avstyrker
därför även motion Sk701.

Kommunikationer

Skatteplikten skall enligt propositionen omfatta alla typer av persontransporter.
Något undantag föreslås således inte på detta område.
Också teletjänster beläggs med mervärdeskatt.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna
att den generella skatteplikten skall gälla på kommunikationsområdet.
I flera andra motioner begärs undantag av olika typer. I motion Sk53
av Karin Falkmer (m), Sk81 av Lars Werner m.fl. (v), Sk98 av
Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander (c), Skl21 av
Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (c) yrkas undantag för all
persontrafik. I motion Skill av Inger Schörling m.fl. (mp) vill motionärerna
undanta all spårburen trafik. I motion Skll2 av Gunhild
Bolander (c) begär motionärerna ett tillkännagivande om att färjetrafiken
till Gotland bör undantas och i motion Skll3 av Olof Johansson
m.fl. (c) vill motionärerna undanta all kollektiv personbefordran.

Enligt utskottets mening föreligger inte tillräckliga skäl för att frångå
principen om en generell mervärdeskatteplikt i detta fall. Utskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sk53 yrkande 2

105

delvis, Sk81 yrkande 30 delvis, Sk98 yrkande 1 delvis, Skl08 yrkande
2 delvis, Skill yrkande 2, Skll2, Skll3 yrkande 7 och Skl21 yrkande

Kultur och nöjen, m.m.

Enligt propositionen bör undantag göras för biograf-, teater-, operaoch
balettföreställningar.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna
den generella skatteplikten också på detta område (yrkande 2 delvis)
och begär ett tillkännagivande om att enhetliga villkor bör gälla på
området (yrkande 7 delvis). Yrkanden om att hela området skall
undantas framställs i motionerna Skll9 av Ingrid Hemmingsson (m)
och Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c). I motion Sk700 av Jan
Hyttring m.fl. (c) — som väckts under den allmänna motionstiden —
yrkar motionärerna att även bioföreställningar undantas.

Enligt utskottet motiveras de undantag som föreslås på detta område
av att verksamheten subventioneras av stat och kommun i stor utsräckning.
Om den generella mervärdeskatteplikten genomdrivs skulle
många subjekt redovisa negativa mervärden. En skattebeläggning av
sådana områden medför inte några nämnvärt ökade intäkter för staten.
En eventuell skattefrihet bör dock endast omfatta områden där en
skattebeläggning kan antas få betydande negativa kulturpolitiska konsekvenser
och där inslaget av rent kommersiell nöjes- och underhållningsverksamhet
bedöms som marginellt. Utskottet är med hänsyn
härtill inte berett att tillstyrka undantag av den omfattning som begärs
i eller följer av motionerna Skl08 yrkande 2 delvis och yrkande 7
delvis, Skll3 yrkande 8 delvis och Skll9 delvis. Sk700 har tillgodosetts
genom propositionens förslag och avstyrks därför.

I flera motioner framställs yrkanden om undantag för cirkus och
konserter. Dessa är Skl23 av Inga-Britt Johansson och Lisbet Calner
(s), Skl26 av Ingrid Sundberg m.fl. (m), Skl09 av Jan-Erik Wikström
(fp) och Åke Gustavsson (s), Skllö av Hadar Cars och Jan-Erik
Wikström (fp), Skl03 av Björn Samuelson m.fl. (v) och Skill av
Inger Schörling m.fl. (mp).

Kulturutskottet har i sitt yttrande 1989/90:KrU8y ansett att kulturpolitiska
skäl talar för att också konserter undantas. Vidare har utskottet
erinrat om sina uttalanden i skilda sammanhang om vikten av att
cirkuskonsten främjas och förklarat att även cirkusföreställningar bör
undantas.

Med hänsyn till vad kulturutskottet anfört i frågan bör enligt utskottets
mening även konserter och cirkusföreställningar undantas från
den generella mervärdeskatteplikten. Utskottet tillstyrker därför motionerna
Skl03, Sk 109, Skill yrkande 3, Skllö, Skl23 och Skl26.

Också när det gäller idrott framställs yrkanden om undantag från
mervärdeskatteplikten. Sådana yrkanden finns i motionerna Skll3 av
Olof Johansson m.fl. (c) och Skll9 av Ingrid Hemmingsson (m).

1989/90:SkU31

106

Mervärdeskatteplikten skall gälla också för sport- och idrottsevenemang.
Genom att det inte nu föreslås någon ändring i fråga om de
ideella föreningarnas mervärdeskatterättsliga ställning undantas emellertid
i praktiken hela idrottsrörelsen från mervärdeskatteplikt. Härigenom
tillgodoses enligt utskottets uppfattning berättigade krav på skattefrihet
för icke kommersiell verksamhet. Det kan dock finnas anledning
att uppmärksamma de effekter i övrigt som den föreslagna
utvidgningen av skatteplikten kan fa för idrottsrörelsen och även andra
folkrörelser. Som anförs i propositionen bör en uppföljning därför
göras. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Skll3 yrkande
8 delvis och Skll9 delvis.

I detta sammanhang tar utskottet också upp två motioner från den
allmänna motionstiden som rör de ideella föreningarnas inkomstsituation.
I motion Sk379 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att
bingoskatten halveras (yrkande 2) och att en utredning tillsätts om
slopad reklamskatt för reklam som säljs av idrottsföreningar (yrkande 1).
I motion Sk637 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (m) yrkar
motionärerna att bingoskatten slopas.

Utskottet har i betänkandet 1988/89:SkU23 avstyrkt yrkanden om
slopad bingoskatt med hänvisning till de ändringar som nyligen (prop.
1988/89:28, SkUll) gjorts i bingoskatten för att skapa bättre möjligheter
för föreningarna till inkomster av bingoverksamhet. Ändringarna
har i korthet inneburit att det blivit tillåtet med penningvinster upp
till ett halvt basbelopp, att endast spel där penningvinster förekommer
skall beskattas och att skattesatsen minskat från 5,5 till 3 % av
omsättningen. Utskottet ser inte något skäl att nu ändra uppfattning
och avstyrker därför motion Sk379 yrkande 2 och Sk637 yrkande 1.

Reklamskatteutredningen har i sitt betänkande (SOU 1988:17) Reklamskatt
föreslagit vissa ändringar som rör de ideella föreningarna.
Betänknadet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för
överväganden inom regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av
dessa överväganden bör avvaktas innan ställning tas till olika förslag
till förändringar av reklamskatten. Utskottet avstyrker därför även
motion Sk379 yrkande 1.

Serverings- och hotelltjänster, m.m.

Riksdagens beslut i december 1989 om ett första steg i reformeringen
av skattereformen finansierades bl.a. genom att de särskilda reduceringsreglerna
för serverings- och hotelltjänster slopades den 1 januari
1990 och genom att rena personalserveringar gjordes skattskyldiga den
1 mars 1990 (prop. 1989/90:50, SkUlO).

I propositionen föreslås att bestämmelserna om uttagsbeskattning
ändras så att subventionerade personalserveringstjänster kan beskattas
efter saluvärde.

I ett stort antal m- och c-motioner framställs yrkanden om att
reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster skall återinföras.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det inte finns tillräckliga
skäl för att behandla restaurang- och hotellnäringen på ett annat sätt

1989/90:SkU31

107

än andra näringar här i landet och avstyrker därför dessa motioner,
dvs. motionerna Sk53 yrkande 2 delvis, Sk98 yrkande 2, Skl08 yrkande
5, Skll3 yrkande 4, Skll7 yrkande 4, Skl21 yrkande 5, Sk403
yrkande 6, Sk434 yrkande 5, Sk447 yrkande 2, Sk450 yrkande 2,
Sk667 yrkande 1, Sk670 yrkande 1, Sk675 yrkande 1 och Sk696
yrkande 1.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) avvisar motionärerna förslaget
om en komplettering av uttagsbeskattningen av personalserveringstjänster
med hänvisning till att de föreslagit att reduceringsreglerna
återinförs. I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna
att de i motionen föreslagna reduceringsreglerna skall gälla också
vid uttagsbeskattningen av serveringstjänster.

Enligt utskottets mening bör en uttagsbeskattning efter saluvärde av
subventionerade serveringstjänster möjliggöras och utskottet tillstyrker
därför propositionen i denna del och avstyrker motion Skl08 yrkande

6. Som en följd av utskottets ställningstagande ovan avstyrker utskottet
även motion Skll3 yrkande 5.

Turistnäringen

Turistnäringens situation behandlas i flera motioner. Ett tillkännagivnade
om att särskild hänsyn bör tas till turismen begärs i motion
Sk696 av Jan Hyttring m.fl. (c). I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m)
motsätter sig motionärerna att den generella mervärdeskatteplikten Sr
omfatta turistnäringen och i motionerna Sk667 av Bertil Danielsson
och Ewy Möller (m) och Sk675 av Agne Hansson och Marianne
Jönsson (c) begär motionärerna tillkännagivanden eller utredningar
som syftar till att helt undanta turistnäringen från den generella
mervärdeskatteplikten. 1 den sistnämnda motionen begärs också, i
andra hand, mer begänsade undantag som för turistnäringen i Kalmar
län, i fjällvärlden etc. 1 motion Skl05 av Ingrid Hemmingsson (m)
yrkar motionärerna att skidliftar undantas. Ett tillkännagivande om att
mervärdeskatt på skidliftar och persontransporter inte bör införas av
hänsyn till turismen begärs i motion Sk670 av Ingrid Hemmingsson
(m).

I anslutning till det ovan nämnda riksdagsbeslutet om slopade reduceringsregler
för serverings- och hotelltjänster gjorde utskottet följande
uttalande om beslutets inverkan på turismen (bet. 1989/90:SkU10
s. 79).

Enligt utskottets uppfattning bör hotell- och restaurangnäringen i
skattehänseende behandlas som alla andra näringar här i landet. Det
kan dock inte uteslutas att man inom vissa utsatta turistorter där
prisläget redan i dag är högt kan fa vissa svårigheter att hävda konkurrensen
med motsvarande turistmål utomlands. Utskottet utgår från att
regeringen uppmärksamt kommer att följa utvecklingen i detta hänseeende
och om förhållandena så påkallar vidtar de åtgärder av regionalpolitisk
art som kan erfordras, utan någon särskild framställan från
riksdagens sida.

1989/90:SkU31

108

I proposition 1989/90:76 om regionalpolitik inför 90-talet erinras (s.
113) om detta uttalande och anges att statens industriverk skall fa i
uppdrag att noga följa utvecklingen på vissa orter.

Ett av de grundläggande syftena med skattereformen är att rensa
skattesystemet från allehanda särregler för att på det sättet få till stånd
ett samhällsekonomiskt effektivt skattesystem. Att härvid införa nya
subventioner genom att helt eller delvis undanta en viss bransch från
den generella mervärdeskatteplikten bör enligt utskottets mening inte
komma i fråga och utskottet är därför inte berett att medverka till ett
genomförande av de olika förslag till undantag som läggs fram i
motionerna eller till uttalanden eller andra åtgärder med denna inriktning.
Utskottet avstyrker därför motionerna Skl05, Skl08 yrkande 2
delvis, Sk667 yrkande 2, Sk670 yrkande 2, Sk675 yrkandena 2 och 3
samt Sk696 yrkande 3.

Slutligen begärs i motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) ett tillkännagivande
om att viss taxfreeförsäljning av tjänster bör vara möjlig.
Motionärerna hänvisar till att utländska turister som reparerar sin bil
eller båt i Sverige kan tvingas betala mervärdeskatt vid införseln till
hemlandet trots att svensk mervärdeskatt erlagts för reparationen.
Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas så att tjänsten beskattas där
den i huvudsak skall konsumeras, dvs. i hemlandet, i avvaktan på att
frågan löses genom ett avtal med EG och de nordiska länderna.

Enligt utskottets mening skulle en restitution av mervärdeskatten för
tjänster som tillhandahålls i Sverige men helt eller delvis konsumeras
utom landet medföra stora kontroll- och tillämpningsproblem. Utskottet
kan därför inte tillstyrka det av motionärerna begärda tillkännagivandet
utan avstyrker motion Sk 108 yrkande 11.

Finansiella tjänster

Finansiella tjänster och försäkringstjänster skall enligt förslaget i propositionen
tills vidare vara undantagna från skatteplikt. Anledningen
är att de internationella och tekniska aspekterna av ett beslut att
mervärdebeskatta dessa tjänster är så svåröverblickbara att frågan bör
utredas i särskild ordning. Regeringen har i juni 1989 tillkallat en
särskild utredare med uppgift att utreda beskattningen av den finansiella
sektorn (Fi 1989:02).

Enligt motionärerna bakom Sk81 av Lars Werner m.fl. (v) bör
riksdagen redan nu ta ett principbeslut om att införa mervärdeskatt på
finansiella tjänster. Också motionärerna bakom mp-motionen Skill
av Inger Schörling m.fl. anser att riksdagen nu bör ta ställning genom
att begära ett förslag om mervärdeskatt för finansiella tjänster och
försäkringstjänster.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen
att ta ställning till frågan om mervärdeskatt på finansiella tjänster
och försäkringstjänster innan de internationella och tekniska aspekterna
av ett sådant beslut klargjorts. Utskottet avstyrker därför motionerna
Sk81 yrkande 33 och Skill yrkande 4.

1989/90:SkU31

109

Sjukvård, tandvård och social omsorg

1989/90:SkU31

Enligt propositionen skall sjukvård, tandvård och social omsorg vara
undantagna från den generella mervärdeskatteplikten. Undantaget för
sjukvård och tandvård omfattar i huvudsak sådan vård som berättigar
till sjukvårdsersättning enligt lagen om allmän försäkring och vård
som tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke
inom sjukvården. Undantaget för social omsorg omfattar offentlig eller
privat verksamhet som är inrättad för barnomsorg, äldreomsorg, särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan social omsorg.

I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. liksom i motion Skl06 av
Ingrid Hemmingsson och Margareta Gard (m) framställs yrkanden om
att vård- och omsorgsområdet i dess helhet skall vara undantaget från
mervärdeskatt. I fyra motioner nämligen Skl04 av Birgitta Hambraeus
och Göran Engström (c), Skill av Inger Schörling m.fl. (mp), Skll3
av Olof Johansson m.fl. (c) och Skl22 av Marianne Andersson i
Vårgårda (c) begärs beslut eller tillkännagivanden om att undantaget
skall omfatta också alternativ medicin och vård samt hälsohem.

Ett undantag från skatteplikt för sjukvård och tandvård bör enligt
utskottets mening omfatta sådan vårdverksamhet som ligger inom de
allmänpolitiska målsättningarna för vilka typer av vård som bör ha
stöd från samhället. En naturlig utgångspunkt är härvid sådan vård
som kan berättiga till ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Härigenom åstadkoms en naturlig anpassning av skattefriheten
till nya behandlingsformer som samhället anser bör ha stöd. Ett
sådant undantag bör också knytas till de särskilda legitimationsregler
som gäller på området och således avse vård som tillhandahålls av
läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, logopeder,
psykologer och psykoterapeuter samt vissa kiropraktorer. I den
mån ytterligare grupper tillkommer gäller skattefriheten även för
dessa. Ett undantag för institutionell vård bör omfatta vård tillhandahållen
vid sjukhus och liknande institutioner som drivs av det allmänna,
av enskild efter särskilt tillstånd enligt stadgan (1970:88) om
enskilda vårdhem m.m. eller av annan med motsvarande vårdverksamhet.
Hälsohem som närmast fungerar som pensionat eller rekreationsanläggningar
med friskvård eller kostomläggning är i dag mervärdeskattepliktiga.
Som anförs i propositionen bör skattepliktens omfattning
inte påverkas av att hälsohemmen eventuellt införs som en
särkild kategori i stadgan om vårdhem m.m. Av det anförda följer att
utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna
Skl04, Skl06, Skl08 yrkande 2 delvis, Skill yrkande 5, Skll3
yrkande 9 och Skl22.

I motion Sk674 av Stina Gustavsson (c) yrkar motionärerna att även
frisörer och hudterapeuter undantas. Inte heller denna utvidgning av
undantaget är utskottet berett att tillstyrka. Utskottet avstyrker motionen.

110

Utbildning

Utbildning undantas från skatteplikt men undantaget avser endast den
som direkt tillhandahåller utbildning åt någon. Liksom nu anses
skattepliktig försäljning föreligga vid tillhandahållande av studiematerial
för självstudier. Undantaget från skatteplikt omfattar inte sådan
utbildning som en säljare eller uthyrare anordnar i samband med
tillhandahållande av en skattepliktig vara eller tjänst. Undantaget omfattar
inte heller konsulttjänster, informationslämnande eller anordnande
av konferenser.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2 delvis yrkar
motionärerna att någon generell skatteplikt inte införs på detta område.
I motion Skl02 av Ulf Melin (m) framhåller motionären att det
förslagna undantaget ger kumulativa effekter eftersom ett skattebefriat
utbildningsföretag måste kostnadsföra den ingående mervärdeskatten
och denna kostnad kommer att mervärdeskattebeläggas om utbildning
säljs till en mervärdeskattepliktig. Motionären föreslår att problemet
löses genom att allt tillhandahållande av utbildning befrias från mervärdeskatt.

Bakgrunden till det generella undantag som nu föreslås på utbildningsområdet
är att KIS funnit att den önskvärda begänsningen av
undantaget för utbildning till ordinarie skolutbildning samt annan
yrkesutbildning och omskolning förutsätter ett omfattande utredningsarbete
för att undvika alltför stora tillämpningsproblem vid gränsdragningarna
mellan skattefri och skattepliktig verksamhet. Då det inte har
varit möjligt för kommittén att genomföra ett sådant arbete inom den
tid som stått till förfogande har kommittén lagt fram det aktuella
förslaget till generellt undantag för utbildningstjänster. Utskottet har
ingen erinran mot detta förslag. En utvidgning av undantaget till att
avse också utbildningstjänster som tillhandahålls annan än den som
utbildas riskerar enligt utskottets mening att medföra kontroll- och
gränsdragningsproblem. Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka
en sådan utvidgning utan avstyrker motion Skl02 yrkande 1 och även
motion Sk 108 yrkande 2 delvis och tillstyrker propositionen.

Livsmedel

I flera motioner framställs yrkanden om sänkt eller reducerad mervärdeskatt
för livsmedel. I centerpartiets motion Skll3 av Olof Johansson
m.fl. hemställer motionärerna om en sänkning av mervärdeskatten
för basmat från 23,46 % till 12,87 % fr.o.m. den 1 januari 1991 och
— i andra hand — att riksdagen beslutar bibehålla nuvarande livsmedelssubventioner.
Ett motsvarande yrkande framställs i motion Skll7
av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c). Motionärerna bakom
vänsterpartiets motion Sk81 av Lars Werner m.fl. förespåkar en avveckling
av mervärdeskatten på mat och begär att denna inleds genom
en reducering av skatten på mat till 15,64 % fr.o.m. den 1 januari
1991. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk444 av Lars
Werner m.fl. (v). I motion Skill av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar
motionärerna att mervärdeskatten på basmat slopas helt och att åtgär -

1989/90:SkU31

lil

den finansieras genom en höjning av mervärdeskatten. I motion Sk626
av Inger Schörling m.fl. (mp) framställs ett motsvarande yrkande
avseende svensk basmat.

KIS har utrett frågan om lägre mervärdeskatt på bl.a. livsmedel och
har i betänkandet SOU 1989:35 redovisat följande överväganden.

Kommitténs undersökningar har visat att en sänkning av mervärdeskatten
på basmat eller på alla livsmedel inte har några fördelningspolitiska
fördelar.

Den fördelningspolitiska profilen blir skarpare om sänkningen av
mervärdeskatten finansieras med högre mervärdeskatt på kapitalvaror
än med generellt höjd mervärdeskatt. Det bör noteras att den fördelningspolitiska
profilen skapas av finansieringen och inte av den lägre
mervärdeskatten på livsmedel. De fördelningspolitiska effekterna separat
av t.ex. sänkt mervärdeskatt på basmat till byggmomsnivån får
betraktas som helt obetydliga. Även vid en halverad mervärdeskatt på
alla livsmedel eller slopad mervärdeskatt på basmat är effekterna små.
Barnfamiljernas situation kan mycket effektivare och till lägre kostnad
förbättras genom höjda barnbidrag.

Vår slutsats är att mervärdeskatten inte är lämplig som instrument i
fördelningspolitiken. Skatten bör användas endast som en ren intäktskälla
för staten. Fördelningspolitiken bör enligt kommittén bedrivas
via inkomst- och förmögenhetsbeskattningen samt via transfereringar.

På aggregerad nivå skulle konsumenterna förlora på en finansierad
mervärdeskattesänkning på livsmedel på grund av de ökade samhällsekonomiska
snedvridningskostnaderna. Samtidigt skulle livsmedelsproducenterna
göra en betydande vinst på övriga producenters bekostnad.

Vad gäller de administrativa och kontrolltekniska aspekterna skulle
en mervärdeskattesänkning på mat ge ökade kostnader hos framför allt
skatteförvaltningen men även hos näringslivet. Dessa har dock inte en
sådan storlek att de ensamma kan sägas vara ett avgörande argument
mot differentierad mervärdeskatt på mat.

Mot denna bakgrund förordar kommittén att livsmedelskonsumtion
beskattas på samma sätt som övrig konsumtion, dvs. med full mervärdeskatt.

En slopad eller sänkt skatt på mat är enligt utskottets mening inte
förenlig med principerna om en mer enhetlig och generell mervärdeskatt.
Ett av skälen för en reform med denna inriktning är att en
subventionering via skattesystemet inte har samma träffsäkerhet som
direkta subventioner. Ett annat är att subventioner ger upphov till
negativa samhällsekonomiska effekter. Som framgår av KIS undersökning
uppträder dessa effekter också vid en subventionering av livsmedel
via sänkt skatt. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sänkning av
mervärdeskatten på livsmedel och avstyrker därför motionerna Sk81
yrkande 34, Skill yrkande 6, Skll3 yrkandena 3a och 3b, Skll7
yrkande 1, Sk444 yrkande 2 och Sk626 yrkandena 1—3.

Uthyrning av arbetskraft

Enligt propositionen skall även uthyrning av arbetskraft omfattas av
skatteplikten. Föredragande statrådet uttalar i anslutning härtill att
skatteplikt skall föreligga oberoende av om uthyrningen står i strid
med lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
eller ej.

1989/90:SkU31

112

I motion Skll3 (yrkande 10) av Olof Johansson m.fl. (c) ifrågasätter
motionärerna grunden för att låta skatteplikten omfatta otillåtna verksamheter
och hemställer att riksdagen begär att regeringen klargör
grunden härför.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionen i
denna del och delar föredragande statrådets bedömning när det gäller
skatteplikten för otillåten verksamhet. Utskottet tillstyrker propositionen
och avstyrker motion Skll3 yrkande 10.

Personbilar

Enligt gällande bestämmelser föreligger förbud mot avdrag för mervärdeskatt
som erläggs vid förvärv av personbil. Undantag från detta
förbud gäller bara för den som bedriver yrkesmässig återförsäljning
eller uthyrning av personbilar. Avdragsförbudet har tillkommit i syfte
att schablonmässigt beskatta det privata nyttjandet av en personbil som
utgör anläggningstillgång i skattepliktig verksamhet. Något motsvarande
avdragsförbud gäller inte mervärdeskatten för driftskostnader. Dessa
får dras av oberoende av om fordonet används privat eller inte.

I propositionen föreslås inte någon förändring av dessa regler.

KIS konstaterar i sitt betänkande att det principiellt riktiga vore att
generellt begränsa avdragsrätten till den del av anskaffnings- och driftskostnaderna
för personbilar som kan hänföras till nyttjandet i verksamheten.
Eftersom en sådan ordning enligt kommittén är mindre
lämplig ur kontrollsynpunkt har kommittén i stället föreslagit dels att
avdragsförbudet utvidgas och får omfatta alla anskaffnings- och driftskostnader
för personbil, dels att yrkesmässig personbefordran undantas
från avdragsförbudet. I propositionen föreslås inte någon ändring av
dessa regler.

I motion Skll5 av Rolf Clarkson (m) yrkar motionären att förbudet
mot avdrag för ingående mervärdeskatt ersätts med en generell avdragsrätt
för ingående mervärdeskatt och uttagsbeskattning vid privat
nyttjande.

Som framgått kommer den generella skatteplikten för varor och
tjänster att omfatta också personbefordran. Detta innebär att taxiföretagens
verksamhet kommer att medföra skattskyldighet. Taxiverksamhet
bedrivs nästan uteslutande med personbilar. Det nuvarande avdragsförbudet
får därför betydande konsekvenser för denna verksamhet. Det
privata nyttjandet av taxibilar är också i många fall begränsat. Övervägande
skäl talar därför enligt utskottets mening för att avdragsrätt bör
gälla vid förvärv av personbil som används i yrkesmässig personbefordran
från samma tidpunkt som personbefordran blir skattepliktig. Utskottet
föreslår med anledning härav att riksdagen beslutar den ändring
i 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt som framgår av hemställan.

Genom utformningen av bestämmelsen i första stycket g) i punkt 2
av anvisningarna til 2 § kommer — i den mån fordonet utnyttjas
privat — en uttagsbeskattning att ske. När det generella avdragsförbudet
vid förvärv av personbil senare slopas och det i det sammanhanget

1989/90:SkU31

113

8 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

införs nya bestämmelser för att beskatta ett privat nyttjande bör
givetvis även de nu aktuella fordonen omfattas av dessa bestämmelser.
Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med
förslag om en generell beskattning av den privata användningen av
personbilar och andra tillgångar som ingår i mervärdeskattepliktig
verksamhet och för vilka avdragsrätt förelegat vid förvärvet. Vad utskottet
anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Med det anförda är motion Sk 115 yrkandena 1 och 2 i stora delar
tillgodosedd. I övrigt avstyrker utskottet motionen.

Travhästar

Träning och dressyr av travhästar är inte mervärdeskattepliktig i dag.
Propositionen innebär att sådana tjänster omfattas av den generella
mervärdeskatteplikten.

I motionerna Sk69 av Göthe Knutson m.fl. (m), Sk 108 av Carl Bildt
m.fl. (m) och Sk431 av Göthe Knutson (m) yrkar motionärerna att
träning och dressyr av travhästar också fortsättningsvis skall vara
mervärdes kattebefriat.

Skatteutskottet anser inte att det är motiverat med ett särskilt undantag
från den generella mervärdeskatteplikten för dessa tjänster och
avstyrker därför motion Sk69 yrkande 1, Sk 108 yrkande 2 delvis och
Sk431 delvis.

Kulturföremål

I motion Sk609 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Jan-Erik
Wikström (m, fp) yrkar motionärerna att riksdagen begär förslag om
befrielse från mervärdeskatt vid införsel av sådana kulturföremål som
omfattas av lagen (1985:1104) om utförsel av vissa äldre kulturföremål.

Kulturutskottet har i sitt yttrande över denna motion erinrat om att
kulturpolitiska skäl ligger till grund för icke obetydliga undantag från
den generella mervärdeskatteplikten och har framhållit att den i motionen
föreslagna begränsningen till föremål med stort värde ur kultursynpunkt
gör att skattebortfallet blir begränsat.

Utskottet har senast i betänkandet 1988/89:SkU24 avstyrkt ett liknande
yrkande. Utskottet framhöll att ett införande av nya undantag
från mervärdeskatteskyldigheten i enlighet med vad som förespråkas i
motionen skulle medföra uppenbara kontrollsvårigheter. Utskottet är
alltjämt av denna uppfattning och kan därför inte tillstyrka förslaget.
Utskottet avstyrker motion Sk609.

Fartyg och luftfartyg

I propositionen föreslås också att det kvalificerade undantag som i dag
gäller för skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg
för bogsering, bärgning eller livräddning och luftfartyg för yrkesmässig
person- och godsbefordran slopas.

1989/90:SkU31

114

I motionerna Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) och Skl25 av Rolf
Clarkson m.fl. (m) avvisar motionärerna förslaget. Motionärerna framhåller
att åtgärden medför olägenheter i form av likviditetsförluster för
mervärdeskattepliktiga som för in fartyg eller flygplan. I motion Skl25
framhålls också att skepp i utrikes trafik kommer att behöva skattebeläggas
vid tillfälliga inrikes resor och att detta torde innebära ett
administrativt merarbete utan motsvarande ökning av statsinkomsterna.

Mervärdeskattelagens regelsystem bygger på bokföringsmässig redovisning,
vilket innebär att rätt till avdrag för ingående skatt föreligger
redan på grundval av faktureringen. Redovisningen av mervärdeskatt
kan ske i omedelbar anslutning till utgången av den redovisningsperiod
under vilken en mottagen faktura bokförts. I den mån den
ingående skatten överstiger den utgående kan återbetalning till företagen
ske kort tid därefter. Utskottet kan mot bakgrund härav inte finna
att eventuella likviditetsproblem skulle kunna bli av så allvarlig art att
de motiverar att fartyg och luftfartyg även fortsättningsvis undantas
från skatteplikt. Det bör även anmärkas att det förhållande som nu
diskuterats inte är unikt för den ifrågavarande branschen. Förhållandet
är för handen i alla branscher som tvingas till stora investeringskostnader.
När det gäller de problem som skulle kunna uppkomma vid
tillfälliga besök i Sverige elimineras dessa så gott som helt genom
möjligheten till temporär tull- och mervärdeskattefrihet. Med hänsyn
till det anförda anser utskottet inte att det finns tillräckliga skäl för att
bibehålla det ifrågavarande undantaget och tillstyrker därför propositionen
och avstyrker motionerna Skl08 yrkande 12 och Skl25.

Offentlig verksamhet

Enligt propositionen löses egenregjproblemet genom att de statliga
myndigheterna Sr en generell rätt att avräkna ingående mervärdeskatt
mot budgetens inkomstsida. Myndigheternas eventuella rätt till avdrag
för ingående mervärdeskatt upphör. Enstaka myndigheter som bedriver
utåtriktad verksamhet i konkurrens med privata företag på områden
som inte är mervärdeskattebelagda Sr varken avräkna eller dra av
ingående mervärdeskatt. Staten betraktas som ett gemensamt skattesubjekt.
Affärsverken ställs utanför redovisningssystemet och behåller sin
avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. De betraktas som separata
skattskyldiga. Vinstsyftet som kriterium för en myndighets skattskyldighet
för viss verksamhet slopas. De nya reglerna om statliga myndigheters
kompensation träder i kraft först den 1 juli 1991. Kommunerna Sr
avdrag för all ingående mervärdeskatt men skall ersätta staten för
avdragsrätten. Ersättningen utformas på ett sådant sätt att det inte finns
en direkt koppling mellan årliga avdragsbelopp och kommunernas
återbetalning. I den mån särskilda avdragsförbud föreligger enligt 18 §
ML, t.ex. vid anskaffning av personbil, skall dessa gälla även kommunerna.
Vid upphandling på mervärdeskattefria områden Sr kommunerna
ett särskilt statsbidrag som täcker näringsidkarens kostnad för
ingående mervärdeskatt. Motsvarande gäller när en kommun lämnar

1989/90:SkU31

115

bidrag som täcker även mervärdeskattekostnader. Statsbidraget begränsas
till utgifter avseende sjukvård, tandvård, social omvårdnad och
utbildning. Statens kostnader för bidraget ersätts av kommunerna på
samma sätt som föreslås beträffande den generella avdragsrätten.

1 motionerna Sk622 av Lars Tobisson m.fl. (m) och Sk632 av Bertil
Persson (m) — som väckts under den allmänna motionstiden — begär
motionärerna förslag respektive utredning om en eliminering av den
olikhet i mervärdeskattebelastning som nu föreligger mellan offentlig
egenregiverksamhet och offentlig upphandling.

Dessa motioner är enligt utskottets mening tillgodosedda genom det
förslag som lagts fram i propositionen och utskottet avstyrker därför
motionerna.

I motion Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) accepterar motionärerna
förslagen men påpekar att konkurrensneutraliteten inte är fullständig.
En privat näringsidkare som är verksam inom ett mervärdeskattebefriat
område måste kostnadsföra den ingående mervärdeskatten och
hamnar därmed i ett sämre läge än en kommun med samma verksamhet.
Ett exempel på en sådan näringsidkare är en privat skola. Motionärerna
anser att problemet löses bäst genom att sådana skattskyldiga
får en rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt och yrkar att riksdagen
begär ett förslag med denna inriktning. Ett motsvarande yrkande
framställs i motion Skl02 av Ulf Melin (m).

Det förslag som nu läggs fram går enligt utskottet långt när det
gäller att tillskapa konkurrensneutralitet mellan offentlig egenregiverksamhet
och upphandling och utgör ett stort framsteg på detta område.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

När det gäller påpekandena om bristande neutralitet mellan enskild
och offentlig verksamhet på de mervärdeskattefria områdena, som t.ex.
utbildningsområdet, finns det anledning att erinra om att kommunernas
verksamhet på dessa områden finansieras med skattemedel och att
det därför är felaktigt att tala om en konkurrenssituation i den mening
som avses i dessa sammanhang. Också privata skolor är till viss del
skattefinansierade. Någon anledning att vidta åtgärder i syfte att eliminera
den mervärdeskattekostnad som skattskyldiga som befriats från
mervärdeskatt alltid måste räkna med finns enligt utskottets mening
inte. Utskottet avstyrker därför motionerna Skl02 yrkande 2 och
Sk 108 yrkande 8.

I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) framhåller motionärerna
att det är väsentligt att noga följa upp att beskattningen enligt det
nya systemet är konkurrensneutral och begär ett tillkännagivande med
denna innebörd.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till ett
tillkännagivande med denna innebörd och utskottet avstyrker därför
motionen.

I motion Sk 107 av Stina Eliasson (c) yrkar motionären att även de
kyrkliga kommunerna skall omfattas av den nya kompensationsordningen.

1989/90:SkU31

116

De kyrkliga kommunernas verksamhet har enligt utskottets mening
inte en sådan omfattning att det kan anses motiverat att låta den nya
kompensationsordningen gälla även för dessa. Utskottet avstyrker därför
även motion Skl07 yrkande 2.

Kyrkogårdsförvaltning, m.m.

I propositionen föreslås att tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel
skall vara undantagen från skatteplikt när den tillhandahålls av
huvudman för allmän begravningsplats.

I motion Skl07 av Stina Eliasson (c) erinrar motionären om att det
finns ett särskilt clearingsystem mellan församlingarna. När en avliden
begravs i en annan församling än hemförsamlingen tas begravningskostnaden
ut av hemförsamlingen om denna är ansluten till clearingsystemet
och i annat fell av dödsboet. I de kostnader som brukar
debiteras ingår kostnader för präst etc. Motionären utgår ifrån att
undantaget täcker dessa fell. Vidare upplyser motionären att församlingar
som har ett särskilt stort antal vigslar eller dop på senare tid
börjat ta ut kostnaden för dessa tjänster av icke församlingsmedlemmar
och yrkar med anledning härav att riksdagen undantar sådana tjänster
från mervärdeskatt.

I likhet med motionären förutsätter utskottet att undantaget för
gravöppning gäller även om kostnaden debiteras annan än den avlidnes
dödsbo. När det gäller kostnader för präst etc. i samband med
begravning och kostnader för vigsel och dop utgår utskottet ifrån att
statens, primärkommunernas, landstingskommunernas och de kyrkliga
kommunernas samt normalt också annans tillhandahållanden av dessa
tjänster inte kommer att bedömas som yrkesmässig verksamhet i
mervärdeskattelagens mening. Någon mervärdeskatteskyldighet bör
därför inte uppkomma för dessa tjänster. Med det anförda torde
motionärens yrkande vara tillgodosett och utskottet avstyrker därför
motion Skl07 yrkande 1.

Importbeskattning

Enligt nuvarande ordning erlägger en varuimportör mervärdeskatt till
tullverket och Sr som en följd härav en avdragsgill ingående mervärdeskatt
som omedelbart dras av i den ordinarie mervärdeskatteredovisningen.
KIS har haft i uppdrag att utreda om inte betalningen till
tullverket kan slopas helt eller delvis och har också förordat ett system
där importbeskattningen slopas för mervärdeskatteregisterade kreditimportörer
då det enligt kommitténs bedömning skulle medföra stora
administrativa fördelar för samhället. Ett sådant system förutsätter
emellertid ett utbyte av information mellan tullen och skattemyndigheterna.
Det är därför enligt kommittén möjligt att genomföra systemet
först när den pågående datoriseringen av tullverket är genomförd.

I motion Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar motionärerna att det
av kommittén förordade systemet genomförs fr.o.m. den 1 januari
1991. I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande
av samma innebörd.

1989/90:SkU31

117

Utskottet delar kommitténs bedömning att det inte är lämpligt att
slopa importbeskattningen av varor för vissa mervärdeskatteskyldiga
innan tulldatasytemet tagits i full drift och avstyrker därför motionerna
Skl08 yrkande 10 och Skll3 yrkande 12.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari 1991. Dock
träder de nya reglerna om de statliga myndigheternas kompensation i
kraft först vid det efterföljande budgetårsskiftet, dvs. den 1 juli 1991.
Vissa övergångsregler föreslås gälla för att förhindra skatteplanering. Så
skall kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt
fr.o.m. den 1 januari 1991 inte omfatta skatt på vara som levererats
före ikraftträdandet om förvärvet sker i en verksamhet som inte
medför skattskyldighet. Vidare införs ett förbud mot avdrag för ingående
mervärdeskatt vid förvärv eller hyra av vara om den skattskyldige
enligt äldre bestämmelser skulle ha saknat rätt till avdrag för varan
och har ägt denna vid något tillfälle under 1989 eller 1990.

I motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) framhåller motionärerna att
kommunernas generella rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt
fr.o.m. den 1 januari 1991 riskerar att ge negativa effekter för företag
som säljer till kommunerna genom att dessa avvaktar med anskaffningar
till efter ikraftträdandet. Motionärerna anser att regeringen bör
återkomma med ett förslag till övergångsregler som eliminerar sådana
effekter. I motion Skll5 av Rolf Clarkson (m) yrkar motionären att
riksdagen beslutar medge ett fiktivt avdrag för ingående mervärdeskatt
för inventarier som övergår till mervärdeskattepliktig verksamhet den
1 januari 1991.

Enligt utskottet kan konkurrenssnedvridningar uppstå när ett nytt
område skattebeläggs. Mervärdeskatt som belöper på investeringar som
gjorts före skattebeläggningen har nämligen inte kunnat dras av. KIS
har uppmärksammat detta problem och funnit att tre förutsättningar
måste vara uppfyllda för att beaktansvärda konkurrenssnedvridningsproblem
skall uppstå. Verksamhetens kapitalkostnad skall utgöra en
betydande del av produktpriset, dvs. verksamheten skall i dag ha en
hög ingående skatt. Genom att de flesta områden som berörs av den
utvidgade skatteplikten utgörs av tjänster med låga kapitalkostnader
faller många områden bort på grund av detta kriterium. Det aktuella
området skall vidare i dag ligga utanför mervärdeskattesystemet. De
tillhandahållanden som i dag är kvalificerat undantagna från skatteplikt,
som t.ex. luftfartyg och fartyg, berörs således inte eftersom man
redan i dag har avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. Slutligen skall
det föreligga en reell konkurrenssituation. Kommittén har också undersökt
vissa områden som taxi, buss och frisörtjänster och har funnit
att den ingående mervärdeskattens andel av priset på dessa områden
varierar mellan 2,6 och 5,5 %. Kommittén har härav dragit slutsatsen
att det inte finns anledning att av konkurrensneutralitetskäl införa
särskilda övergångsbestämmelser. Utskottet är av samma uppfattning
och avstyrker därför motion Sk515.

1989/90:SkU31

118

När det gäller kommunernas generella avdragsrätt för ingående
mervärdeskatt framgår det av propositionen att kommunerna påbörjat
en omfattande verksamhet där varor och tjänster förvärvas på sådana
villkor att avdragsrätten kan tillgodogöras trots att förvärv sker före
ikraftträdandet. Detta är skälet till att det nu föreslås särskilda övergångsbestämmelser
för kommunerna. När det gäller de farhågor som
uttrycks i motion Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) för att kommunerna
skall avvakta med anskaffning till ikraftträdandet för att på så sätt
tillgodogöra sig avdrag för full ingående moms är inte utskottet berett
att tillstyrka någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet utgår ifrån att
eventuella problem som uppkommer uppmärksammas och att i sådana
fall lämpliga åtgärder vidtas. Någon åtgärd från riksdagens sida är
utskottet som sagt inte berett att tillstyrka och utskottet avstyrker
därför även motion Skl08 yrkande 9.

Mervärdeskatt på energi

Riksdagen har beslutat (prop 1989/90:50, SkUlO) mervärdeskattebelägga
energiområdet fr.o.m. den 1 mars 1990.

I centerpartiets motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. och i motionerna
Skll7 och Sk323 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c),
Sk434 och Sk660 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk696 av Jan
Hyttring m.fl. (c) förespråkar motionärerna en övergång till punktskatter
och miljöavgifter och yrkar att riksdagen avskaffar mervärdeskatten
på energi eller gör ett tillkännagivande med denna innebörd. I vänsterpartiets
motion Sk81 av Lars Werner m.fl. framhåller motionärerna att
mervärdeskatten på energi har negativa fördelningseffekter och yrkar
att den ersätts med energiskatter.

I ett system med en generell och enhetlig mervärdebeskattning bör
enligt utskottets mening energikonsumtionen vara jämställd med annan
privat konsumtion. Detta är fördelaktigt från samhällsekonomisk
synpunkt och bidrar till en mer likformig och därmed överskådlig och
rationell utformning av skattesystemet samt innebär ett närmande till
vad som gäller inom EG och andra västeuropeiska länder. Utskottet är
således inte berett att tillstyrka att den nyligen införda mervärdeskatten
på energi nu avskaffas och avstyrker därför motionerna Sk81 yrkandena
31 delvis och 37—40, Skll3 yrkande 15, Skll7 yrkande 3, Sk323
yrkande 2, 434 yrkandena 3 och 4, Sk660 och Sk696 yrkande 2.

Enligt riksdagens beslut i höstas beläggs fjärrvärme med mervärdeskatt
först den 1 januari 1991. Anledningen är att hänsynen till
fjärrvärmeverkens konkurrenssituation bedömts kräva att skattebeläggningen
samordnas med den samlade reform som nu föreslås på energiområdet.

I flera motioner framställs yrkanden som rör mervärdeskatten för
fjärrvärme. I m-motionen Skl08 av Carl Bildt m.fl. ställer sig motionärerna
bakom beslutet att belägga energiområdet med mervärdeskatt
men anser att skattesatsen för fjärrvärme bör sättas till 0 % för att
undvika att en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen hämmas. I motion
Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna att fjärrvärme

1989/90:SkU31

119

undantas från mervärdeskatten. I motion Skll7 av Agne Hansson och
Marianne Jönsson (c) framhåller motionärerna att mervärdeskatten på
fjärrvärme innefattar en beskattning av boendet som ur fördelningspolitisk
synpunkt är negativ för Kalmar län och yrkar att den upphävs. I
motion Sk691 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) framhåller motionärerna
att skattebeläggningen kommer att drabba fjärrvärmeverk med stora
investeringar särskilt hårt och yrkar att riksdagen begär ett förslag som
innebär att skattebeläggningen begränsas till insatt bränsle. Också i
v-motionen Sk81 av Lars Werner m.fl. framställs ett yrkande om
undantag för fjärrvärmen. Motionärerna framhåller att det finns en
risk att fjärrvärmen på många platser slås ut med negativa miljöeffekter
och dessutom kapitalförstöring som följd.

När utskottet under hösten 1989 behandlade frågan om mervärdeskatt
på fjärrvärme förelåg det en utredning från statens energiverk där
fjärrvärmeverkens ekonomiska situation och effekterna av en skatteomläggning
i enlighet med KIS förslag respektive MIAs förslag
analyserades. Av energiverkets rapport framgick att konkurrensförhållandet
mellan fjärrvärme och enskild uppvärmning skulle bli i stort
sett oförändrat om mervärdebeskattningen kombinerades med ett skatte-
och avgiftssystem i enlighet med MIAs förslag. Med hänsyn härtill
uppsköts mervärdeskattebeläggningen av fjärrvärme till den 1 januari
1991 då en reform på energiområdet kunde väntas träda i kraft. I
kompletteringspropositionen (1989/90:150 bil. 4) har finansministern
anfört att den ändrade energibeskattningen och mervärdebeskattningen
av bl.a. fjärrvärme kan ge oönskade effekter i enskilda fall inom
kommunsektorn och förklarat att det kan finnas anledning att övergångsvis
stödja de mest utsatta kommunerna med extra skatteutjämningsbidrag.
Finansministern avser att återkomma i frågan när det
finns underlag för ett ställningstagande. Enligt utskottets mening finns
det inte anledning att nu överväga att införa någon form av permanent
undantag för fjärrvärmeverken utan fjärrvärme bör som planerat inordnas
i den generella mervärdebeskattningen när reformen på energiområdet
fullföljs den 1 januari 1991. Utskottet avstyrker därför
motionerna Sk81 yrkande 32, Skl08 yrkande 13, Skll3 yrkande 18
delvis, Skll7 yrkande 2 delvis och Sk691.

I motionerna Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c), Skll7 av Agne
Hansson och Marianne Jönsson (c), Sk392 av Inger Schörling m.fl.
(mp), Sk623 av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk697 av Lars Norberg
och Krister Skånberg (mp) framställs yrkanden om undantag från
mervärdeskatten för biobränslen, förnybara energikällor, biologiska
bränslen, vindkraft, etc.

Som framgått i det föregående bör mervärdeskatten enligt utskottets
mening så långt möjligt gälla generellt och vara enhetlig. De syften
som motionärerna önskar uppnå bör enligt utskottets mening inte
tillgodoses genom undantag från mervärdeskatten. Utskottet återkommer
i det följande till frågan om energipolitiska styrmedel. Utskottet
avstyrker motionerna Skll3 yrkande 18 delvis, Skll7 yrkande 2
delvis, Sk392 yrkande 9, Sk623 yrkande 2 och Sk697.

1989/90:SkU31

120

Punktskatter

1989/90:SkU31

Koldioxidskatt

Regeringen föreslår att det införs en koldioxidskatt på bränslen som
vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären
och biomassan. Koldioxidskatten skall träffa kol, fotogen med
tillsats som möjligör drift av snabbgående dieselmotorer, motorbrännolja,
eldningsolja, naturgas, gasol, bensin och högre alkoholer men inte
tas ut för biobränslen, avfall och torv samt metanol och etanol.
Koldioxidskatt utgår med belopp som motsvarar 25 öre per kg utsläppt
koldioxid. Vid begränsning av utsläpp av koldioxid i samband med
förbrukning av annat bränsle än bensin och högre alkoholer medger
riksskatteverket återbetalning av eller kompensation för den koldioxidskatt
som belastat bränslet.

I motion Sk 108 av Carl Bildt m.fl. (m) anser motionärerna att den
svenska energibeskattningen bör vara grundad på en koldioxidskatt om
46 öre per kg och att övriga energiskatter utom bensinskatten bör
avskaffas. Koldioxidskatten bör enligt motionärena utgå på alla fossila
bränslen inklusive etanol och metanol som framtällts med fossila
råvaror. Motionärerna föreslår följdändringar när det gäller skattenedsättningen
för energiintensiv industri, miljöindelning av olja, koldioxidskatt
för inrikes flygtrafik samt ett tillkännagivande om behovet av
övergångsregler för vissa branscher. I motion Skl20 av Bo Lundgren
m.fl. (m) kompletteras systemet med ett stimulansavdrag för naturgas
och gasol. I motionerna Sk74 av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk392
av Inger Schörling m.fl. (mp) begär motionärerna tillkännagivanden
att skatterna på ändliga råvaruresurser måste höjas kraftigt för att
minska överflödskonsumtionen av dessa och att miljöskatter och avgifter
på utsläpp måste införas i större utsträckning och på ett mer
konsekvent sätt. I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar
motionärerna att den föreslagna koldioxidskatten införs redan den 1
juli 1990 och att den höjs med 10 öre per kg och år fr.o.m. 1992 så att
den uppgår till 65 öre per kg 1995.

Det finns enligt utskottets mening starka skäl att nu ge energibeskattningen
en skarpare miljöprofil. Ett miljöproblem som observerats
alltmer under senare år är utsläppen av klimatpåverkande gaser, s.k.
växthusgaser. En av de mest betydelsefulla växthusgaserna är koldioxid.
Även om de svenska koldioxidutsläppen minskat kraftigt under perioden
1970—1988 kan utsläppen med nuvarande förutsättningar förväntas
öka, på kort sikt främst som en följd av en ökning inom trafiksektorn.
Energi- och trafiksektorerna svarar för vardera drygt en tredjedel
av utsläppen av koldioxid. Målsättningen i 1988 års miljöpolitiska
beslut att inte öka utsläppen av koldioxid bedöms enligt vad som
anförs i propositionen kräva att ytterligare miljöpolitiska åtgärder
vidtas. Det är mot denna bakgrund som förslaget om en koldioxidskatt
läggs fram. För att en lämplig total skattebelastning skall uppnås vid
införandet föreslås att den allmänna energiskatten halveras. Förslaget

är enligt utskottets mening välawägt och tillstyrks. Härav följer att
utskottet avstyrker motionerna Sk74 yrkande 5, Skl08 yrkandena 14
och 16—21, SkllO yrkande 4, Skl20 och Sk392 yrkande 2.

I motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) ansluter sig motionärerna
till propositionens förslag om en koldioxidskatt om 25 öre per kg men
yrkar att skatten tas ut också på metanol och etanol som baserats på
fossila bränslen.

Trafiksektorn svarar för en stor del av koldioxidutsläppen och det är
därför naturligt att koldioxidskatten också omfattar bensin. När det
gäller motoralkoholer i form av metanol och etanol kan sådana
framställas både ur fossila och förnybara bränslen. En beskattning av
metanol och etanol beroende på hur de framställs är emellertid enligt
utskottets mening inte lämplig. Användningen av metanol och etanol
är mycket begränsad. Med hänsyn härtill och då ett undantag från
skatteplikten torde främja utvecklingen av förnybara motorbänslen
anser utskottet att metanol och etanol kan undantas från koldioxidbeskattning.
Som anförs i propositionen bör detta ställningstagande omprövas
om det skulle ske en utveckling mot en betydande användning
av fossilbaserade motoralkoholer. Utskottet tillstyrker propositionen
och avstyrker motion Skll3 yrkande 17.

I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställer motionärerna
att regeringen får i uppdrag att återkomma med ett förslag till koldioxidskatt
på torv om torveldningen ökar.

Enligt MLAs uppfattning kan torv inte på samma sätt som biomassa
ses som ett förnybart bränsle eftersom tillväxten av torvmossar är
relativt långsam. MIA anser dock att torv under en övergångstid bör
undantas från skatten. Stora investeringar har gjorts under 1980-talet,
med delvis statligt stöd, för brytning och förbränning av torv i syfte att
bl.a. minska oljeberoendet. En skatt på torv skulle därför enligt MIA
förändra de ekonomiska förutsättningarna för torvanvändare och
torvproducenter. Remissyttrandena visar att det råder stor osäkerhet
om nettoeffekten av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser vid
brytning och förbränning av torv. Nu angivna förhållanden gör enligt
det föredragande statsrådet att en koldioxidskatt på torv inte bör
införas utan att frågan utretts. Enligt utskottets mening finns det mot
denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen att ta ställning i
frågan om en koldioxidskatt på torv på det sätt motionärerna önskar.
Utskottet avstyrker därför motion SkllO yrkande 5.

Motionärerna bakom Skl08 yrkar att det i propositionen föreslagna
avdraget för skatt på bränsle som använts i metallurgiska processer utvidgas
och får omfatta skatt på bränsle som använts för en industriell
process där det är nödvändigt att specifikt utnyttja grundämnet kol.

När det gäller yrkandet i motion Sk 108 om en utvidgning av
skattebefrielsen för bränsle som förbrukats i metallurgiska processer
har näringsutskottet inhämtat (NUlOy, se bilaga 1) att frågan om en
översyn av dessa regler diskuteras inom regeringskansliet i anslutning
till beredningen av direktiven för den översyn av den energiintensiva

1989/90:SkU31

122

industrins skattenedsättningsregler sorn aviserats i propositionen. Frågan
har således uppmärksammats inom regeringskansliet och bör inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför
motion Skl08 yrkande 15.

Motionärerna bakom SkllO vill att riksdagen begär att regeringen
utreder hur en koldioxidskatt på fossila drivmedel i sjöfarten kan
utformas. Motionärerna vill också ha tillkännagivanden om vikten av
internationella initiativ och förhandlingar i syfte att minska utsläppen
från fartyg, om behovet av förhandlingar med våra nordiska grannar
om en omedelbar övergång till lågsvavlig olja i internordisk färjetrafik
och om möjligheten att med differentierade hamnavgifter stimulera en
miljövänlig sjöfart.

När det gäller sjöfarten skall de skatteplikts- och avdragsregler som
finns i lagen om allmän energiskatt gälla även koldioxidskatten. Detta
innebär att de oljor som används inom sjöfarten inte är skattepliktiga
till koldioxidskatt. Enligt vad som anförs i propositionen avser MIA att
återkomma till denna fråga i sitt slutbetänkande. Mot bakgrund härav
finns det enligt utskottets mening inte någon anledning till de ställningstaganden
beträffande sjöfartens beskattning som motionärerna
bakom SkllO föreslår utan resultatet av MIAs arbete bör nu avvaktas.
Utskottet avstyrker därför motion SkllO yrkandena 11 — 14.

Koldioxidskatt på flygtrafik m.m.

Enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik utgår en
miljöskatt på inrikesflygets utsläpp av kolväten och kväveoxider. Skatten
beräknas schablonmässigt med ledning av luftfartsverkets uppgifter
om storleken av dessa utsläpp under en genomsnittlig flygsträcka och
utgår med 30 kr. för varje flygning om den beräknade utsläppsmängden
är högst 5 kg och annars med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat
helt femtal kg utsläpp däröver.

Regeringen föreslår att koldioxidskatt tas ut på inrikes flygtrafik med
79 öre per kg förbrukat flygbränsle. Schablonberäkningen av miljöskatten
på kolväten och kväveoxider ändras så att skatten fortsättningsvis
utgår med 12 kr. per kg utsläppta kolväten och kväveoxider.

I motion Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) begär motionärerna ett
tillkännagivande om att miljöskatten bör ses över i syfte att öka
styreffekten. Olof Johansson m.fl. (c) yrkar i motion Skll3 att inrikesflyget
beläggs med allmän energiskatt. I motion Sk685 av Olof Johansson
m.fl. (c) anser motionärerna att Sverige bör verka för att möjliggöra
miljöskatter också på utrikesflyget och begär ett tillkännagivande
härom. I motion Sk444 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna
att miljöskatten höjs med 1 miljard kronor. I motion Sk686 av Roy
Ottosson m.fl. (mp) hemställer motionärerna att en koldioxidavgift på
25 öre per kg utsläppt koldioxid införs och att miljöskatten höjs till 40
kr. per kg kväveoxid och till 24 kr. per kg kolväte fr.o.m. den 1 juli
1991. I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar motionärerna
att riksdagen begär förslag om motsvarande beskattning av utrikesflyget.
I motion Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar motionärer -

1989/90:SkU31

123

na att riksdagen begär förslag om höjd miljöskatt och differentierade
landningsavgifter så att den totala skatten blir 2,50 per liter bränsle
fr.o.m. den 1 juli 1991.

Flygfotogen och flygbensin är i dag undantagna från energiskatt och
mervärdeskatt. Möjligheten att beskatta internationell flygtrafik hindras
av internationella överenskommelser och detta begränsar även möjligheten
att beskatta delar av den nationella flygplansflottan som har
möjlighet att tanka utomlands. Som anförs i propositionen är det av
dessa skäl lämpligare att utgå från miljöskatten på inrikesflyget vid en
beskattning av inrikesflygets koldioxidutsläpp. En sådan beskattning
bör genomföras och schablonberäkningen justeras på det sätt som
föreslagits. Av propositionen framgår det att MIA avser att behandla
frågan om avgiftsbeläggning av den internationella flygtrafiken i sitt
slutbetänkande. MIAs slutbetänkande bör nu avvaktas. Utskottet tillstyrker
med det anförda propositionen och avstyrker motionerna
SkllO yrkande 10, Skll3 yrkande 19, Sk392 yrkande 17, Sk444
yrkande 4, Sk628 yrkande 2 , Sk685 yrkande 2 och Sk686.

Allmän energiskatt på bränslen, m.m.

Regeringen föreslår att den särskilda skatten på vissa oljeprodukter och
kol omvandlas till allmän energiskatt resp. bensinskatt. För att uppnå
en lämplig total beskattning vid införandet av koldioxidskatten sänks
den allmänna energiskatten för vissa bränslen med 50 %, den allmänna
energiskatten för gasol för drift av motorfordon med 7 öre per liter
och bensinskatten med 58 öre per liter. Bensinskatten blir härefter
2,40 resp. 2,64 kr. litern för blyfri respektive blyad bensin. Energiskatten
på motorbrännolja och eldningsolja delas i tre miljöklasser efter
innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt oljans kokintervall.
Motsvarande gäller fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotorer.

Motionärerna bakom motion Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c)
yrkar att elskatten ersätts med en elproduktionsskatt om 13 öre/kWh
för vattenkraft och kärnkraft, att skattefrihet inte medges för avkopplingsbar
el, att el som producerats med biobränslen, vind och sol
medges skattefrihet och att övriga bränslen beskattas lika och belastas
med koldioxidavgift. Elproduktionsskatten skall lyftas av vid export,
läggas på vid import och vara reducerad i vissa Norrlandskommuner.
Motionärerna vill ha tillkännagivanden om att det inte behövs något
särskilt stöd för biobränslen i detta system. Motionärerna yrkar vidare
att bensinskatten bestäms till 2,64 kr. per liter för blyfri bensin och
2,94 kr. för blyad bensin. I motion Sk685 av Olof Johansson m.fl. (c)
begär motionärerna ett tillkännagivande om att skatt inte skall utgå på
etanol, metanol, biogas och andra bränslen. I motion N71 av Börje
Hörnlund m.fl. (c) begär motionärerna ett beslut om att bränsle skall
beskattas lika oavsett om det använts för el- eller värmeproduktion.

I motion Sk631 av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att en
uranskatt om 2 öre/kWh införs den 1 juli 1990, att en vattenkraftsskatt
på 6 öre/kWh tas ut och återförs till de regioner där kraftverken finns.

1989/90:SkU31

124

Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om att kondenskraften
bör beskattas för spillvärmen. I motion Sk679 av Lars Bäckström (v)
begär motionärerna ett tillkännagivande om att energi som baseras på
inhemska råvaror skall gynnas.

I motion SkllO av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkar motionärerna
att elskatten ersätts med en råvaruskatt på uran om 12,3 öre/kWh den
1 juli 1990, att råvaruskatten höjs till 16 öre den 1 januari 1991 och att
den då införda koldioxidskatten inte lyfts av vid elproduktion. Motionärerna
yrkar vidare att den allmänna energiskatten och den särskilda
skatten på oljeprodukter och kol ersätts med en råvaruskatt på fossila
bränslen om 5,9 öre/kWh den 1 januari 1991, att fossila bränslen för
framställning av metanol och etanol undantas tills vidare och att
regeringen får återkomma med förslag om en råvaruskatt på fossila
flygbränslen. Motionärerna vill ha ett tillkännagivande att regeringen
bör framhålla vikten av en hög och enhetlig råvaru- och miljöbeskattning
i internationella fora. Motionärerna yrkar vidare att bensinskatten
höjs med 50 öre den 1 januari 1991 och att kilometerskatten höjs i
motsvarande mån. I motion Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp)
framställs yrkanden om att energiskatterna och elskatten skall ersättas
med en råvaruskatt på fossila bränslen, en uranskatt och en koldioxidskatt
samt att kilometerskatten höjs med motsvarande 80 öre/liter
dieselolja, allt från den 1 juli 1990. I motion Sk623 av Inger Schörling
m.fl. (mp) begär motionärerna ett tillkänagjvande om att elskatten bör
ersättas med råvaruskatter.

Enligt utskottet är dagens punktskatter på energiområdet utformade
på grundval av såväl energi- och miljöpolitiska som statsfinansiella
skäl. Utskottet anser att de f.n. bör behållas vid sidan av miljöreiaterade
skatter. På så sätt kan en differentiering behållas i skatteuttaget
mellan bränslena, som är motiverad av energipolitiska skäl. Samtidigt
kan en viss kontinuitet i beskattningen upprätthållas. För att uppnå en
lämplig total skattebelastning på kol, fotogen med tillsats som möjliggör
drift av snabbgående dieselmototer, olja, naturgas och gasol för
annat ändamål än drift av motorfordon vid införandet av koldioxidskatt
bör den allmänna energiskatten på dessa bränslen emellertid
sänkas.

En alltför kraftigt ökad skattebelastning på energiområdet skulle
kunna innebära stora anpassningssvårigheter för många branscher och
hushåll och skulle med all sannolikhet innebära ökad arbetslöshet.
Sådana effekter mildras dock för industrin av reglerna om nedsättning
av allmän energiskatt. Utskottet anser att den i propositionen föreslagna
sänkningen av den allmänna energiskatten med 50 % är väl avvägd.
Skatten på gasol som används för drift av motorfordon bör också
sänkas med föreslagna 7 öre per liter. Energiskatten på sådan gasol blir
då 85 öre per liter. När det gäller bensinen uppgår koldioxidskatten
till 58 öre litern. MIA har ansett att en lämplig total skattebelastning
uppnås genom att bensinskatten sänks med 24 öre per liter samtidigt
som skillnaden i beskattning mellan oblyad och blyad bensin ökas
genom att bensinskatten på blyad bensin höjs med 4 öre per liter.
Nettohöjningen blir då 34 öre per liter för blyfri bensin och 38 öre per

1989/90:SkU31

125

liter för blyad bensin. En sådan höjning har redan genomförts från
den 1 januari 1990 (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr. 95, SFS 1989:1029).
Mervärdeskatt på bl.a. bensin har införts den 1 mars 1990. Beskattningen
av bensin har därmed höjts ytterligare. Mot denna bakgrund
bör bensinskatten sänkas med ett belopp motsvarande koldioxidskatten
på bensin. Utskottet tillstyrker således propositionen.

Av det anförda följer att utskottet inte är berett att tillstyrka en
omläggning av energibeskattningen efter de riktlinjer som motionärerna
förespråkar eller någon av de övriga åtgärder som begärs i motionerna.
Utskottet avstyrker motionerna Sk81 yrkandena 37—40, SkllO
yrkandena 1—3, 6—9, och 20, Skll3 yrkandena 16, 18 delvis, 20, 21,
22 och 24, Sk392 yrkandena 11—14 och 18, Sk623 yrkande 1, Sk631
yrkandena 1—4, Sk679, Sk685 yrkande 1, Sk688 och N71 yrkande 2.

Elskatten för vindkraftverk

Enligt 2 § andra stycket a) lagen om allmän energiskatt tas skatt inte
ut för elkraft som framställs inom landet av en producent som förfogar
över en installerad generatoreffekt som är mindre än 100 kW och som
inte yrkesmässigt distibuerar elektrisk kraft.

I motion Sk642 av Roland Larsson (c) begär motionären ett tillkännagjvnade
om att effektgränsen på 100 kW installerad effekt missgynnar
vindkraftverken eftersom dessa har låg tillgänglighet. I motionerna
Sk644 av Hadar Cars (fp) och Sk693 av Lars Werner m.fl. (v) begär
motionärerna en höjning av effektgränsen för vindkraftverkens skatteplikt
till 500 kW.

Näringsutskottet har i sitt yttrande anfört följande.

Regeln om skattebefrielse för elproduktion i anläggningar med högst
100 kW installerad effekt var ursprungligen anpassad till mindre
vattenkraftverk. Dessa kan emellertid, som framhålls i motionerna
1989/90:Sk644 (fp) och 1989/90:Sk642 (c), inte direkt jämföras med
vindkraftverk, eftersom de senare har avsevärt lägre tillgänglighet och
medeleffektuttag. Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att
skattebefrielse för elkraft från små vindkraftverk resp. små vattenkraftverk
på så sätt inte ges på lika villkor. Lagen (1957:262) om allmän
energiskatt bör därför ändras så att denna skevhet undanröjs.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen uppdra åt regeringen
att pröva de olika alternativ till lösning som anges i motionerna och
härefter återkomma med förslag till riksdagen.

Skatteutskottet erinrar om att effektgränsen motiveras av rent administrativa
skäl. Den är således avsedd att på ett enkelt och schablonmässigt
sätt hålla nere antalet registrerings- och skattskyldiga och på det
sättet undvika administrativa problem. Frågan om en justering av
effektgränsen för vindkraftverk av de skäl som motionärerna tagit upp
har utretts av KIS som redovisat sina överväganden i betänkandet
(SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt. Regeringen har aviserat en
energjpolitisk proposition till hösten 1990. Enligt utskottets mening
bör denna proposition avvaktas, så att en bedömning kan ske, innan
några åtgärder vidtas i denna fråga och utskottet avstyrker därför
motionerna Sk642, Sk644 och Sk693.

1989/90:SkU31

126

Svavelskatt

1989/90:SkU31

I propositionen föreslås införande av en svavelskatt med 30 kr. per kg
svavel i kolbränsle och torvbränsle och med 27 kr. per mJolja för varje
tiondels viktprocent svavel i oljan. Understiger svavelhalten 0,1 viktprocent
skall ingen skatt utgå. Avdragsmöjligheterna föreslås vara
desamma som för energiskatten och koldioxidskatten med undantag
för spårbunden trafik och produktion av skattepliktig elkraft. Vidare
skall avdrag medges för förbrukning i metallurgiska processer eller
processer för framställning av varor av andra mineraliska ämnen än
metaller eller i sodapannor eller lutpannor. Riksskatteverket Sr medge
återbetalning/kompensation med 30 kr. per kg svavel för utsläppsbegränsande
åtgärder.

I motion Skl08 (yrkandena 22—24) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar
motionärerna att riksdagen inför en svavelavgift som tillförs en fond
under naturvårdsverket och används för miljöförbättrande åtgärder.
Även i motionerna Sk698 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) och
SkllO (yrkande 15) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslås en miljöavgift
på svavel eller svavelskatt, i den sistnämnda motionen preciserad
till 50 kr. per kg svavel. I samma motion (yrkande 16) begärs dessutom
förslag till åtgärder för en radikal minskning av svavelutsläppen från
industriella processer.

Jordbruksutskottet har konstaterat att några åsiktsskillnader inte
föreligger i fråga om nödvändigheten av att bl.a. minska de försurande
utsläppen och att de svenska utsläppen av svavel enligt ett uttalande av
riksdagen skall minska med 65 % till år 1995, räknat från 1980 års
nivå. Mot den bakgrunden har jordbruksutskottet inget att erinra mot
regeringens förslag till svavelskatt, som syftar till att bidra till en ökad
användning av svavelfattigare bränslen och till bättre rening. Jordbruksutskottet
har heller inget att erinra mot den i propositionen
föreslagna nivån på skatten. Utskottet, som biträder jordbruksutskottets
uppfattning, tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna
i motsvarande del.

Energiintensiv industri

För industriell tillverkning medges för närvarande normalt nedsättning
av den sammanlagda energiskatten för elkraft och bränslen så att den
begränsas till 1,7 % av de tillverkade produkternas faktiska eller
beräknade försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt regeringens beslut får
hela energiskatten på elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas beaktas
vid skattebelastningen. För olja gäller att endast 291 kr. per mJav den
allmänna energiskatten får beaktas. Den särskilda skatten på olja och
kol beaktas inte.

Förslaget i propositionen innebär att koldioxidskatten på andra
bränslen än bensin skall ingå i underlaget för industrins nedsättning av
skatt på energi. Vidare skall nedsättningen för yrkesmässig växthusodling
till 15 % av annars utgående skatt gälla även koldioxidskatten.

127

Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare för att göra en
fullständig översyn av den energiintensiva industrins och växthusodlingens
nedsättningregler.

I motion Sk81 av Lars Werner m.fl. yrkas avslag på propositionen
såvitt avser industrins nedsättning av koldioxidskatt (yrkande 35) och
ett uttalande om att översynen av industrins skattenedsättning bör
göras av en från industrin fristående utredare (yrkande 36). I motion
Skll3 (yrkande 22) av Olof Johansson m.fl. (c) föreslås att man
använder växthusmodellen för nedsättning av den elintensiva industrins
energiskatt. 1 tre motioner från miljöpartiet de gröna — SkllO
av Claes Roxbergh m.fl. (yrkandena 17, 18 och 19), Sk392 av Inger
Schörling m.fl. (yrkandena 15 och 16) och Sk699 av Krister Skånberg
— begärs att det maximerade uttaget på elintensiv produktion skall
höjas till 2,2 %, aft nedsättningsreglerna ändras så att de inte premierar
hög energianvändning, att subventionerna till energiintensiv industri
tas upp i GATT, att full skatt i kombination med kompensation i
form av sänkta arbetsgivaravgifter införs för elintensiv industri samt att
rabatten för elintensiv industri omfördelas med hänsyn till mängden
kWh som sparats eller genererats med biobränsle eller mottryckskraft.

I sitt yttrande till utskottet har näringsutskottet tillstyrkt propositionen.
Vidare har näringsutskottet ansett att något uttalande angående
den kommande utredarens ställning i förhållande till industrin inte är
erforderligt och att övriga motionsyrkanden bör avstyrkas med hänvisning
till den förestående översynen. Utskottet, som är av samma
uppfattning som näringsutskottet i dessa frågor, tillstyrker propositionen
och avstyrker samtliga här behandlade motioner och motionsyrkanden.

Inflationsuppräkning

I motionerna SkllO (yrkande 21) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) och
Sk392 (yrkande 10) av Inger Schörling m.fl. (mp) föreslås en årlig
uppräkning av miljöavgifter och punktskatter i takt med inflationen.
Härigenom uppnås enligt motionärerna en ökad likställighet med
mervärdeskatten som stiger automatiskt när priserna stiger.

Det ankommer på regeringen att följa inflationsutvecklingen och
lämna de förslag till riksdagen om förändringar i nivån på olika
punktskatter som kan vara motiverade. Något uttalande härom av
riksdagen är enligt utskottets uppfattning inte påkallat och utskottet
avstyrker därför motionerna.

Råtallolja

I motion Skll4 av Rolf Dahlberg (m) föreslås att råtalloljeproducenter
befrias från skatten på den eldningsolja som måste köpas in som
ersättning för såld råtallolja. I motion Sk676 av Karin Starrin (c)
begärs ett tillkännagivande om kompensation till råtalloljeköpare för
energiskattens prishöjande effekt.

Av näringsutskottets yttrande framgår att råtallolja framkommer
som biprodukt inom massa- och pappersindustrin. Produkten kan

1989/90:SkU31

128

avsättas externt för vidare förädling till bl.a. specialkemikalier men den
har också ett alternativutnyttjande internt som bränsle vid massa- och
papperstillverkning. Enligt näringsutskottet är det uppenbart att de
successiva höjningarna av skatten på olja lett till att den svenska
råtalloljebaserade industrin har fått sina konkurrensförutsättningar
kraftigt försämrade i förhållande till framför allt motsvarande industri
i andra länder med låg energibeskattning. Näringsutskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna
att finna en lösning på det angivna problemet bör prövas och att
denna prövning bör ske så att en ändrad ordning kan komma till stånd
innan de nya punktskatterna på energi träder i kraft den 1 januari
1991.

Utskottet delar uppfattningen att det från sysselsättningssynpunkt
och beredskapssynpunkt är angeläget att den förädlingsindustri som
baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin verksamhet och att
det hinder för en konkurrens på likvärdiga villkor som nu angivna
förhållanden utgör kan undanröjas. Frågan om den berörda industrins
situation med avseende bl.a. på försörjningen av råtallolja kommer att
utredas inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att här redovisade
synpunkter därvid kommer att beaktas utan något särskilt uttalande av
riksdagen. Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna
tillgodosetts och utskottet avstyrker därför motionerna.

Vissa punktskatter

Enligt propositionens förslag slopas den 1 januari 1993 den särskilda
varuskatten på kemisk-tekniska preparat, choklad och konfektyrer,
dryckesskatten på läskedrycker och bordsvatten, skatten på videobandspelare,
skatten på kassettband och stämpelskatten på skepp.

Avslag på propositionen i denna del yrkas i motionerna Skll3
(yrkande 13) av Olof Johansson m.fl. (c), Sk81 (yrkandena 41 och 42)
av Lars Werner m.fl. (v), som dock kan godta ett slopande i samband
med ett avskaffande av mervärdeskatten på mat, och i motion Skill
(yrkande 7) av Inger Schörling m.fl. (mp), som dock godtar avvecklingen
av stämpelskatten på skepp. Ingrid Hemmingsson och Mona
Saint Cyr (båda m) anser däremot att avvecklingen av skatten på
kemisk-tekniska varor bör kombineras med en restitution av skatten
på parfymhandelns inneliggande lager per den 1 januari 1993 och
yrkar i motion Skll8 att regeringen skall återkomma med förslag
härom. I motionerna Skl24 och Sk409 (yrkande 3) av Rolf Clarkson
m.fl. (m) yrkas att stämpelskatten på skepp slopas, enligt yrkandet i
den förstnämnda motionen redan den 1 januari 1991.

Strävandena att förenkla skattesystemet innebär bl.a. att vissa punktskatter,
bl.a. sådana som vållat svårigheter i tillämpningen och medfört
vanskliga gränsdragningsproblem, slopas. I enlighet med denna princip
biträder utskottet förslaget i propositionen att avskaffa de nu angivna
punktskatterna. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen såvitt
nu är i fråga och avstyrker motionerna Sk 113, Sk81 och Skill i denna
del.

9 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 31

Rättelse: S. 141 rad 31 Står: 1 § Rättat till: 2 § första stycket S. 144 rad 11 nedifrån Står:
på motionerna Rättat till: på motionerna

1989/90: SkU31

129

Som framhålls i propositionen bör det, med hänsyn till den långa
tid som ligger mellan offentliggörandet av förslaget och ikraftträdandet,
vara möjligt för branschen att anpassa sin lagerhållning av de aktuella
varorna med hänsyn till skatternas avskaffande. Utskottet avstyrker
således även yrkandet om restitution i motion Skll8.

Vad gäller frågan vid vilken tidpunkt stämpelskatten för skepp bör
bringas att upphöra bör skatten enligt utskottets uppfattning tas ut
även under år 1991 och 1992.

En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

I motion Skll3 (yrkande 25) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas en
höjning av skatterna på alkohol och tobak med 5 %. I motion Skill
(yrkande 10) av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas en höjning av skatten
på sprit och tobak med 40 % och på vin och öl med 20 %.

Så sent som den 7 maj i år höjdes skatten på spritdrycker, vin,
starköl och öl så att priset har stigit med ca 5 %. Även tobaksskatten
höjdes. Utskottet finner det inte motiverat att redan nu företa en ny
höjning utan avstyrker motionerna i denna del.

Skatten på omsättning av vissa värdepapper

I propositionen föreslås att skatten för aktier och vissa andra värdepapper
samt för köp- och säljoptioner halveras den 1 januari 1991. I
motionerna Skl08 (yrkande 25) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk89 (yrkande
10) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Skll3 (yrkande 14) av Olof
Johansson m.fl. (c) yrkas att skatten avskaffas, antingen vid nästa
halvårsskifte eller den 1 januari 1991.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att de problem som motiverade
ett införande av skatten den 1 januari 1984 och sedermera en
höjning av skatten har minskat i betydelse och att det nu är befogat att
sänka skatten. En halvering av skatten finner utskottet vara en väl
avvägd sänkning och utskottet tillstyrker därför propositionen i denna
del och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Vägtrafikbeskattning m.m.

I motion Sk612 av Jari Lander (s) efterlyses en samlad översyn av
vägtrafikbeskattningen som syftar till likvärdiga bilkostnader genom
differentierad bensinskatt. I motion Sk640 av Carl Bildt m.fl. (m) och i
motion Sk643 av Björn Ericson (s) begärs en miljöanpassad fordonsskatt,
medan Olof Johansson m.fl. (c) i motion Sk96 (yrkande 17)
föreslår en differentierad bilbeskattning. Mona Saint Cyr (m) vill i
motion Sk610 ha en anpassning till den lägre vägtrafikbeskattningen i
EG. I motion Sk666 av Carl Frick och Krister Skånberg (båda mp)
begärs en snabbutredning om lägre accis för bränslesnåla bilar och i
motion Sk681 av Roy Ottosson m.fl. (mp) föreslås dubbel fordonsskatt
för fordon som överskrider effekten 90hk/ton. Slutligen föreslås i
motion Sk639 av Inger Schörling m.fl. (mp) en ökad beskattning av

1989/90: Sk U31

130

transporter, särskilt av vägtransporter, samt en styrning med avgifter
(yrkande 1) och att el-, biogas- och vätgasdrivna fordon befrias från
skatt (yrkande 2).

MIA har redan föreslagit införande av miljöklasser för nya bilar i
kombination med ekonomiska styrmedel. Enligt vad utskottet erfarit
kommer MIA i sitt slutbetänkande att behandla frågan om ekonomiska
styrmedel för utveckling av fordon med lägre bränsleförbrukning, låga
koldioxidutsläpp etc. Frågan om miljöklasser för nya fordon kommer
att behandlas i samband med MIAs slutbetänkande. Av det anförda
framgår att de aktualiserade frågorna redan har uppmärksammats eller
är under utredning. Resultatet av utredningsarbetet bör enligt utskottets
mening avvaktas innan ställning tas till de ifrågavarande förändringarna
av vägtrafikbeskattningen och utskottet avstyrker därför samtliga
nu behandlade motioner.

Lätta lastbilar

I motion Sk672 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att skåpbilar med avskilt
lastutrymme skall behandlas som lastbilar när det gäller bilaccis,
skrotningspremie och avdrag för ingående mervärdeskatt. Även i motion
Sk 115 (yrkande 3) av Rolf Clarkson (m) yrkas borttagande av
försäljningsskatten för lastbilar med förarhytt med en sätesrad.

Riksdagen har med verkan från och med den 1 januari 1989 höjt
viktgränsen för bilaccisen m.m. för skåpbilar och bussar till 3 500 kg
(prop. 1989/90:50, bet. SkUlO). Motionärerna har enligt utskottets
mening inte fog för att man redan nu ett halvår efter beslutet bör
revidera det. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Miljöskatter och miljöavgifter

I motion Sk633 av Ove Karlsson m.fl. (s) begärs ett uttalande om
införande av regionalt differentierade miljöavgifter och en fördjupad
analys. I motion Sk636 av Bengt Sifverstrand m.fl. (s) uttalas önskemål
om avgift på utsläpp i vatten. Per Stenmarck m.fl. (m) efterlyser i
motion Sk663 miljöavgifter och skattestimulanser för företag och Olof
Johansson m.fl. (c) yrkar i motion Sk698 (yrkande 3) en miljöavgift på
klor och i motion Sk662 likaledes en avgift på organiska klorföreningar,
här specificerad till 50 kr. per kg. I motion Sk614 föreslår Ingbritt
Irhammar och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) en miljöavgift
på bly och slutligen begärs i motion Sk687 av Åsa Domeij och Roy
Ottosson (båda mp) ett tillkännagivande av riksdagen om en särskild
skatt på fosfat i tvättmedel (yrkande 1) och en hög avgift på kvävet i
handelsgödsel (yrkande 2).

I proposition 1989/90:141 om vissa ekonomiska styrmedel inom
miljöpolitiken, m.m. — vilken för närvarande bereds av riksdagens
jordbruksutskott — anförs (s. 10) att MIAs förslag om en avgift på
klororganisk substans till vatten bör bli föremål för ett slutligt ställningstagande
först i samband med behandlingen av utredningens slutbetänkande.
Enligt den propositionen har utsläppen under senare år
minskat snabbare än förväntat, vilket lett till att de nivåer som avgiften

1989/9ftSkU31

131

skulle styra mot i många fall redan uppnåtts. MIA kommer i sitt
slutbetänkande att behandla frågan om ekonomiska styrmedel för
andra typer av industriutsläpp.

Med hänsyn till vad som upplysts finner utskottet att ett ställningstagande
till de aktuella skatte- och avgjftsfrågorna bör anstå och utskottet
avstyrker därför samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.

Reklamskatt

Reklamskatt utgår enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam. Reklamskatten omfattar i huvudsak tre skattepliktiga områden:
annonser, visst annat offentliggörande av reklam samt reklamtrycksaker.
Skatten utgår med 4 % av annonspriset för annonser i
dagspress och i övrigt med 11 % av vederlaget för offentliggörandet.

I motion Sk680 av Lars Werner m.fl. (v) föreslås höjd reklamskatt
som enligt motionärerna skulle kunna användas för att finansiera
Sveriges Radios verksamhet. Även i motion A17 (yrkande 10, delvis),
också den av Lars Werner m.fl. (v), begärs en höjning av reklamskatten.
I olika motioner från miljöpartiet de gröna — Skill (yrkande 8),
Sk392 (yrkande 20) och Sk669 (yrkande 2), samtliga av Inger Schörling
m.fl., samt Sk673 (yrkandena 1 och 2) av Elisabeth Franzén —
begärs en fördubblad eller i vart fall kraftigt höjd reklamskatt. I den
sistnämnda motionen (yrkande 3) begärs dessutom andra åtgärder för
att dämpa reklamen, och Inger Schörling (mp) begär i motion Sk669
också ett uttalande om att "köpfrid" bör vara det långsiktiga målet
(yrkande 3).

Av propositionen framgår att KIS har redovisat vissa överväganden
rörande bl.a. reklamskatten men inte funnit skäl att föreslå några
ändringar, en uppfattning som delas av föredragande statsrådet. Reklamskatten
har setts över av reklamskatteutredningen som 1988 avlämnat
betänkandet SOU 1988:17 Reklamskatt. Ärendet bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning bör
resultatet av detta beredningsarbete avvaktas innan ställning tas till
eventuella förändringar av reklambeskattningen. Utskottet avstyrker
således samtliga här behandlade motioner och motionsyrkanden.

Reseskatten

Reseskatt tas ut för charterflygning från svensk flygplats till utländsk
ort och utgår för närvarande med 300 kr. per passagerare.

I motion Sk608 av Leif Marklund och Åke Selberg (båda s) föreslås
att reseskatten omformas till en procentavgift. Motionärerna anser att
den nuvarande utformningen av skatten missgynnar korta resor t.ex.
inom Norden.

Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter. Av praktiska
och administrativa skäl anser utskottet att principen att reseskatten
skall utgå med ett fast belopp per passagerare inte bör ändras nu.
Utskottet avstyrker därför motionen.

1989/90:SkU31

132

Förpackningsskatt

Skatt utgår för närvarande på dryckesförpackningar som innehåller
minst 0,2 och högst 3 liter. Skatten utgår med 8 öre för varje
pantförpackning och med 10—25 öre för övriga skattepliktiga förpackningar.

I motion Sk665 (yrkandena 1 och 2) av Lars Werner m.fl. (v) begärs
förslag om en förpackningsskatt, vars storlek är relaterad till energiåtgång,
miljöpåverkan och nytta. I motion A17 (yrkande 10, delvis),
även den av Lars Werner m.fl. (v), begärs förslag om skatt på engångsförpackningar.
Inger Schörling m.fl. (mp) och Claes Roxbergh m.fl.
(mp) föreslår i motionerna Skill (yrkande 9) resp. Sk661 en förpackningsskatt
som utgår på grundval av miljöegenskaperna. I motion
Sk689 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs ett uttalande om att införa
skatt på engångsförpackningar som inte kan återanvändas.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som i maj i år fettat
beslut (prop. 1989/90:100, bil. 16, J0UI6) om en förbättrad avfallshantering.
Häri ingick en kraftig åtstramning av bruket av engångsförpackningar
i enlighet med ovanstående motions syfte.

För närvarande utreds frågor om skatter och avgifter på miljöområdet
av MIA, och utredningen torde vara oförhindrad att ta upp även
frågan om en avgifts- eller skattebeläggning på engångsförpackningar
eller andra förpackningar av olika slag. Utskottet vidhåller sin tidigare
intagna ståndpunkt att ett ställningstagande till frågor av det slag
motionärerna aktualiserat bör anstå till dess att resultatet av utredningens
arbete på detta område föreligger.

Övrigt

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinran mot propositionens
olika förslag och tillstyrker därför att dessa genomförs med
följande justeringar.

Näringsutskottet har i sitt yttrande påpekat att 2 § lagen om ändring
i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt fått en utformning
som inte motsvarar det avsedda innehållet. Lagrummet bör enligt
utskottets mening justeras på det sätt näringsutskottet föreslagit.

1 7 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt och i 4 § lagen
(1961:372) om bensinskatt har föreslagits en ändring av reglerna om
registrering som skattskyldig för att uppnå en likformig behandling
efter mervärdeskattebeläggningen på energiområdet. Härvid har i lagtexten
angivits att registrering kan ske av den som i verksamhet som <
sin helhet medför mervärdeskattskyldighet i större omfattning återförsäljer,
förbrukar eller lagrar bränsle resp. bensin. Det har framkommit
att de föreslagna lagändringarna kommer att få vissa icke önskvärda
effekter. Det förekommer exempelvis att företag inom verkstadsindustrin
i samma förvärvskälla också hyr ut personalbostäder till sina
anställda. Med det förslag som nu föreligger i propositionen skulle
dessa företag avregistreras per den 1 juli 1990. Enligt utskottets mening
bör företag som har en verksamhet som endast till en marginell del

1989/90:SkU31

133

inte medför skattskyldighet enligt lagen om mervärdeskatt inte falla
utanför registreringssystemet för energi- och bensinskatt. 7 § lagen om
allmän energiskatt och 4 § lagen om bensinskatt bör därför ändras och
avse den som i verksamhet som i huvudsak medför mervärdeskattskyldighet
i större omfattning återförsäljer, förbrukar eller lagrar bränsle
resp. bensin.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en generell mervärdebeskattning, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:111 i denna del
och avslag på motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 2,
1989/90:Skl08 yrkandena 1 och 2 i denna del och 1989/90:Skll3
yrkandena 1 och 2 beslutar införa en enhetlig och generell
mervärdebeskattning,

res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (v)

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i denna del, 31 i
denna del, 46 och 47, 1989/90:Sk98 yrkande 5, 1989/90:Skl08
yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1989/90:Skll3 yrkande 6,
1989/90:Skll7 yrkande 2 i denna del och 1989/90:Skl21 yrkande
4,

res. 4 (m)
res. 5 (c)
res. 6 (v)

3. beträffande uttagsbeskattning av kamerala och administrativa
tjänster

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Sklll yrkande 1,

res. 7 (mp)

4. beträffande massmedia

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 7 i
denna del,

res. 8 (m)

5. beträffande närradioföreningar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk701,

res. 9 (c)

1989/90:SkU31

134

6. beträffande kommunikationer

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del,
1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande 1,
1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 2,
1989/90:Skll2, 1989/90:Skll3 yrkande 7 och 1989/90:Skl21 yrkande
3,

res. 10 (m)
res. 11 (c)
res. 12 (v)
res. 13 (mp)

7. beträffande kultur och nöjen utom cirkus och konserter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 7
i denna del, 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del, 1989/90:Skll9
i denna del och 1989/90:Sk700,

res. 14 (m, c, v)

8. beträffande cirkus och konserter

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl03,
1989/90:Skl09, 1989/90:Sklll yrkande 3, 1989/90:Skll6,

1989/90:Skl23 och 1989/90:Skl26 och med avslag på proposition
1989/90:111 i denna del beslutar undanta cirkusföreställningar
och konserter från mervärdeskatteplikt,

9. beträffande idrott

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 8 i denna del och
1989/90:Skll9 i denna del,

res. 15 (m)
res. 16 (c)
s.y. 1 (v)

10. beträffande bingoskatten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk379 yrkande 2 och
1989/90:Sk637 yrkande 1,

res. 17 (m)

11. beträffande slopad reklamskatt för idrottsföreningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk379 yrkande 3,

res. 17 (m)

12. beträffande serverings- och hotelltjänster

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna
del, 1989/90:Sk98 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkande 5, 1989/90:
Skll3 yrkande 4, 1989/90:Skll7 yrkande 4, 1989/90:Skl21 yrkande
5, 1989/90:Sk403 yrkande 6, 1989/90:Sk434 yrkande 5,
1989/90:Sk447 yrkande 2, 1989/90:Sk450 yrkande 2,

1989/90:Sk667 yrkande 1, 1989/90:Sk670 yrkande 1,

1989/90:Sk675 yrkande 1 och 1989/90:Sk696 yrkande 1,

res. 18 (m)
res. 19 (c, mp)

1989/90:SkU31

135

13. beträffande uttagsbeskattningen av personalserveringstjänster att

riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 6 och 1989/90:Skll3
yrkande 5,

res. 19 (c, mp)

14. beträffande turistnäringen

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl05, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i
denna del, 1989/90:Sk667 yrkande 2, 1989/90:Sk670 yrkande 2,
1989/90:Sk675 yrkandena 2 och 3 och 1989/90:Sk696 yrkande 3,

res. 20 (m, c)
s.y. 2 (v)

15. beträffande Uixfree-försäljning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Skl08 yrkande 11,

res. 21 (m)

16. beträffande finansiella tjänster

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 33 och 1989/90:Sklll
yrkande 4,

res. 22 (v)
res. 23 (mp)

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Skl08
yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 5, 1989/90:Skll3
yrkande 9 och 1989/90:Skl22,

res. 24 (m)
res. 25 (c)
res. 26 (mp)

18. beträffande frisörer och hudterapeuter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Sk674,

19. beträffande utbildning

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 1 och 1989/90:Skl08
yrkande 2 i denna del,

res. 27 (m)

20. beträffande livsmedel

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 34, 1989/90:Sklll yrkande
6, 1989/90:Skll3 yrkandena 3a och 3b, 1989/90:Skll7
yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 2 och 1989/90:Sk626 yrkandena
1—3,

res. 28 (c)
res. 29 (v)
res. 30 (mp)

21. beträffande uthyrning av arbetskraft

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skll3 yrkande 10,

res. 31 (c)

1989/90:SkU31

136

22. beträffande personbilar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Skll5 yrkandena
la och lb och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna
del

dels beslutar undanta den som bedriver yrkesmässig personbefordran
från förbudet mot avdrag för mervärdeskatt som erläggs
vid förvärv av personbil,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en generell beskattning av den privata användningen
av tillgångar som ingår i mervärdeskattepliktig verksamhet och
anskaffats med avdragsrätt,

23. beträffande träning av travhästar

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk69 yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkande
2 i denna del och 1989/90:Sk431 i denna del,

24. beträffande införsel av kulturföremål
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk609,

res. 32 (m)

25. beträffande fartyg och luftfartyg

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 12 och 1989/90:Skl25,

res. 33 (m)

26. beträffande offentlig verksamhet

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkande
8, 1989/90:Skll3 yrkande 11, 1989/90:Sk622 och

1989/90:Sk632,

res. 34 (m)
res. 35 (c)
s.y. 3 (v)
s.y. 4 (mp)

27. beträffande kyrkliga kommuner

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl07 yrkande 2,

res. 36 (c)

28. beträffande kyrkogårdsförvaltning, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 och avslår motion
1989/90:Skl07 yrkande 1,

29. beträffande importbeskattning

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 10 och 1989/90:Skll3
yrkande 12,

res. 37 (m)
res. 38 (c)

30. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 9 och 1989/90:Skll5
yrkande 2,

res. 39 (m)

1989/90:SkU31

137

31. beträffande mervärdeskatt på energi

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i
denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skll3 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skll7 yrkandena
2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392
yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623
yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande
2 och 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2,

res. 40 (m)
res. 41 (c)
res. 42 (c) - villk.
res. 43 (v)
res. 44 (v) - villk.
res. 45 (mp)
s.y. 5 (v)

32. beträffande koldioxidskatt

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk74 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkandena
14 och 16—21, 1989/90:Skll0 yrkande 4,

1989/90:Skl20 och 1989/90:Sk392 yrkande 2,

res. 46 (m)
res. 47 (mp)
s.y. 6 (c)
s.y. 7 (v)

33. beträffande metanol och etanol

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skll3 yrkande 17,

res. 48 (c, v, mp)

34. beträffande torv

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skll0 yrkande 5,

res. 49 (mp)

35. beträffande metallurgiska processer

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl08 yrkande 15,

res. 50 (m)

36. beträffande sjöfarten

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skl 10 yrkandena 11—14,

res. 51 (c, v, mp)

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skll0 yrkande 10, 1989/90:Skll3 yrkande
19, 1989/90:Sk392 yrkande 17, 1989/90:Sk444 yrkande 4,
1989/90:Sk628 yrkande 2, 1989/90:Sk685 yrkande 2 och

1989/90:Sk686,

res. 52 (c)
res. 53 (v)
res. 54 (mp)

1989/90:SkU31

138

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:N71 yrkande 2, 1989/90:Skll0 yrkandena
1—3, 6—9 och 20, 1989/90:Skll3 yrkandena 16, 18a, 20,
21, 23 och 24, 1989/90:Sk392 yrkandena 11-14 och 18,
1989/90:Sk623 yrkande 1, 1989/90:Sk631 yrkandena 1-4,
1989/90:Sk679, 1989/90:Sk685 yrkande 1 och 1989/90:Sk688,

res. 55 (c)
res. 56 (v)
res. 57 (mp)

39. beträffande elskatteplikten för vindkraft

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk642, 1989/90:Sk644
och 1989/90:Sk693,

res. 58 (c, v, mp)

40. beträffande svavelskatt

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 22—24, 1989/90:
SkllO yrkandena 15 och 16 och 1989/90:Sk698 yrkande 2,

res. 59 (m)
res. 60 (mp)

41. beträffande energiintensiv industri

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 35 och 36,
1989/90:Skll0 yrkandena 17-19, 1989/90:Skll3 yrkande 22,
1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 och 1989/90:Sk699,

res. 61 (c)
res. 62 (v)
res. 63 (mp)

42. beträffande inflationsuppräkning av punktskatter m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Skll0 yrkande 21 och
1989/90:Sk392 yrkande 10,

res. 64 (mp)

43. beträffande råtallolja

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Skl 14 och
1989/90:Sk676,

res. 65 (m)

44. beträffande slopande av vissa punktskatter

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 41 i denna del och
42, 1989/90:Sklll yrkande 7 och 1989/90:Skll3 yrkande 13 i
denna del,

res. 66 (c, mp)
res. 67 (v)

45. beträffande en restitution av skatten på lager av kemisktekniska
varor

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motion 1989/90:Skll8,

res. 68 (m)

1989/90:SkU31

139

46. beträffande stämpelskatten på skepp

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del,
1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna del, 1989/90:Skl24 och
1989/90:Sk409 yrkande 3,

res. 69 (m)
res. 70 (c)

47. beträffande en höjning av skatten på alkoholdrycker och
tobak

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sklll yrkande 10 och
1989/90:Skll3 yrkande 25,

res. 71 (c)
res. 72 (mp)
s.y. 8 (fp)

48. beträffande skatten på omsättning av vissa värdepapper

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i denna del och
avslår motionerna 1989/90:Sk89 yrkande 10, 1989/90:Skl08 yrkande
25 och 1989/90:Skll3 yrkande 14,

res. 73 (fp, c)
res. 74 (m)

49. beträffande vägtrafikbeskattning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk96 yrkande 17,
1989/90:Sk610, 1989/90:Sk612, 1989/90:Sk639 yrkandena 1 och
2, 1989/90:Sk640, 1989/90:Sk643, 1989/90:Sk666 och 1989/90:
Sk681,

res. 75 (c)
res. 76 (mp)
s.y. 9 (m)

50. beträffande lätta lastbilar

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk672 och
1989/90:Skll5 yrkande 3,

res. 77 (m)

51. beträffande miljöskatter och miljöavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk614, 1989/90:Sk633,
1989/90:Sk636, 1989/90:Sk662, 1989/90:Sk663, 1989/90:Sk687 yrkandena
1 och 2 och 1989/90:Sk698 yrkande 3,

res. 78 (c)
res. 79 (mp)
s.y. 10 (v)

52. beträffande reklamskatten

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sklll yrkande 8,
1989/90:Sk392 yrkande 20, 1989/90:Sk669 yrkandena 1-3,
1989/90:Sk673 yrkandena 1-3, 1989/90:Sk680 och 1989/90:A17
yrkande 10 i denna del,

res. 80 (v)
res. 81 (mp)

53. beträffande reseskatten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk608,

s.y. 11 (m)

1989/90:SkU31

140

54. beträffande förpackningsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sklll yrkande 9,
1989/90:Sk661, 1989/90:Sk665 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sk689
och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del,

res. 82 (v)
res. 83 (mp)

55. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:111 i övriga delar
utom lagförslagen,

s.y. 12 (m, c)

56. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid proposition 1989/90:111 fogade förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med
dels den ändringen vid d) i punkt 7 av anvisningarna till 8 § att
orden "konserter samt cirkus-," infogas före ordet "biograf-",
dels den ändringen vid 2) i första stycket 18 § att ordet "personbefordran,
" infogas före ordet "återförsäljning",

2) lag om upphävande av vissa författningar på mervärdeskatteområdet,

3) lag om särskilt bidrag till kommuner,

4) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5) lag om ändring i taxeringslagen (1990:000)

6) lag om ändring i lagen (1990:000) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

7) lag om koldioxidskatt,

8) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
med den ändringen i 7 § andra stycket att orden "i sin helhet"
ersätts med orden "i huvudsak",

9) lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt, med den ändringen i 2 § första stycket att sista
meningen utgår och första meningen erhåller följande ändrade
lydelse "Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på
elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell tillverkning
och skau enligt lagen (1990:000) om koldioxidskatt på sådant
bränsle som avses i 1 § första stycket nämnda lag som förbrukas
vid industriell tillverkning, tas ut med sådant belopp att den
sammanlagda skatten inte överstiger tre procent av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde fritt fabrik",

10) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, med den
ändringen i 4 § andra stycket att orden "i sin helhet" ersätts
med orden "i huvudsak",

11) lag om ändring i lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes
flygtrafik,

12) lag om svavelskatt,

13) lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,

14) lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

15) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade

1989/90:SkU31

141

skattefbrdringar m.m.,

16) lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

17) lag om upphävande av lagen (1973:1216) om särskild skatt
för oljeprodukter och kol,

18) lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid
införsel av vissa bakverk,

19) lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

20) lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

21) lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på
videobandspelare,

22) lag om upphävande av lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband,

23) lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
i nskr ivn i ngsmy ndigheter,

24) lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper.

Stockholm den 29 maj 1990
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s),
Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita
Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson
(fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s) och
Maggi Mikaelsson (v).

1989/90:SkU31

142

Reservationer

1989/90:SkU31

1. En generell mervärdebeskattning, m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Mervärdeskatten har många rent tekniska fördelar i jämförelse med
andra skatteformer. Den träffar den slutlige konsumenten av en vara
eller tjänst, men påverkar inte det inbördes förhållandet mellan olika
företag och näringsidkare. Den belastar inte heller exporten.

Debatten kring skatternas snedvridande effekter har koncentrerats
till inkomstskatten. Det är naturligt i ett land med så höga inkomstskatter
som i Sverige. Även den indirekta beskattningen är emellertid
extremt hög och orsakar problem. Ett högt uttag av indirekta skatter
leder till att landets invånare försöker finna medel att undgå även
mervärdebeskattningen. Den indirekta beskattningen har nu nått en
nivå där det inte längre är möjligt att omfördela skattebördan från
direkt inkomstbeskattning till indirekt konsumtionsbeskattning.

Den föreslagna basbreddningen i kombination med slopande av
gällande reduceringsregler avseende fastighetsområdet kommer att leda
till väsentligt ökad skattebelastning för många medborgare. Förslagen
kommer att ge kännbara negativa samhällsekonomiska effekter.

Konsumentprisindex stiger till följd av regeringens förslag om en
höjning av indirekta skatter. En extra prishöjning på ca 3,5 procentenheter
under 1991 blir följden.

I det ekonomiska läge som vårt land befinner sig i är det oansvarigt
att öka inflationen genom att utöka omfattningen av de indirekta
skatterna.

Riksdagens beslut om att slopa reduceringsreglerna avseende hotelloch
restaurangnäringen den 1 januari i år har inneburit stigande
kostnader för allmänheten och därmed en minskad efterfrågan. Regeringens
förslag om en ytterligare, som tillfällig rubricerad, höjning av
mervärdeskatten kommer allvarligt att förstärka dessa negativa effekter.

Inom EG skapas för närvarande en gemensam inre marknad. 1993
är det meningen att varken konsumenter eller producenter skall
besväras av gränshinder mellan medlemsländerna. Inom EG har man
ännu inte bestämt sig för hur en slutlig harmonisering av den indirekta
beskattningen skall ske och i de pågående diskussionerna om EES
(European Economic Space) ingår inte en harmonisering av mervärdeskattens
bas. Detta kommer att bli aktuellt senare — senast i
samband med en svensk medlemsanslutning till EG. Då kommer en
basbreddning av mervärdeskatteuttaget att bli nödvändig för att möjliggöra
ett deltagande i den gemensamma marknaden. Det råder emellertid
fortfarande stor osäkerhet om hur den framtida indirekta beskattningen
inom EG skall gestalta sig. Sverige bör avvakta med en basbreddning
till dess EG har tagit slutlig ställning till den harmonisering

av de indirekta skatterna som enligt planerna skall genomföras den

1 januari 1993. De ökade skatteintäkter som blir följden av en EGkonform
basbreddning av mervärdeskatten bör användas för att sänka
mervärdeskattesatsen. Då skulle basbreddningen kunna ske utan att
hushållens skattebelastning från mervärdeskatten ökar. Breddningen
skulle inte heller få någon nämnvärd effekt på konsumentprisindex.
Minskningen av försäljningsvolymen i de branscher som blir utsatta
för en nypåförd eller höjd skatt skulle mildras. En allmän sänkning av
mervärdeskattenivån är från konkurrenssynpunkt nödvändig i samband
med ett svenskt deltagande i EG.

Mot denna bakgrund kunde vi inte ställa oss bakom riksdagens
beslut om att den 1 januari i år slopa reduceringsreglerna avseende
hotell- och restaurangverksamhet och att införa mervärdeskatt vid
tillhandahållande av vatten samt för tjänster avseende avloppsrening
och sophämtning. En breddning av den s.k. mervärdeskattebasen och
slopande av reduceringsreglerna innebär att Sverige i de aktuella
branscherna applicerar en mervärdeskattesats som vida överstiger vad
som är vanligt inom EG. Därmed bidrar denna basbreddning till att
Sverige i praktiskt hänseende fjärmar sig än mer från förhållandena
inom de olika EG-länderna.

Vi avvisar förslaget om en utvidgning av mervärdeskatteplikten till i
princip alla varor och tjänster samt förslaget om slopade reduceringsregler.

Sverige bör enligt vår mening avvakta med en basbreddning till dess
EG tagit ställning, och när en breddning väl genomförs bör den
användas för att sänka den nuvarande skattesatsen, 23,46 %, till i
storleksordningen 19—20 %. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker vi motion Skl08 yrkande 1 och yrkande

2 delvis. Vi avstyrker motionerna Sk81 yrkande 2 och Skll3 yrkandena
1 och 2.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en generell mervärdebeskattning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkandena 1
och 2 i denna del och med avslag på proposition 1989/90:111
såvitt avser en generell mervärdebeskattning och motionerna
1989/90:Sk81 yrkande 2 och 1989/90:Skll3 yrkandena 1 och 2
dels beslutar avslå förslaget om en enhetlig och generell mervärdebeskattning,

dels som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör
avvakta med en basbreddning till dess EG tagit ställning och att
en basbreddning, när den väl genomförs, bör användas för att
sänka skattesatsen till en EG-konform nivå,
dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att förslaget om en enhetlig och generell
mervärdebeskattning inte tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

144

2. En generell mervärdebeskattning, m.m. (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Från centerpartiets sida har vi i såväl motioner som i annat sammanhang
skarpt kritiserat den finansiering av skatteomläggningen som
riksdagens majoritet, bestående av socialdemokraterna och folkpartiet,
enats om. Enligt vår mening måste val av finansieringsform korrespondera
mot hur skattesänkningarna fördelas. Vidare måste beaktas såväl
effekterna på kostnaderna för konsumtionen av nödvändighetsvaror
som mat och boende samt möjligheterna att främja regional balans och
landsbygdsutveckling.

Vi underströk bl.a. vid behandlingen av 1990 års skatter att mervärdeskattebeläggningen
av vatten, avlopp och sophämtning skulle innebära
ökade boendekostnader och konstaterade att såväl tjänster förknippade
med boendet som tillgång till vatten tillhör nödvändighetskonsumtionen
och därför borde ha en lägre skattesats.

Vi krävde bl.a. mot denna bakgrund även att moms på serveringsoch
hotelltjänster skulle utgå med 60 % av ordinarie skattesats och
anförde att dessa tjänster både är viktiga för samhällsekonomin och
främjar kultur och gemenskap i samhällslivet. Enligt vår uppfattning
har hotell- och restaurangnäringen stor betydelse för turistnäringens
möjligheter att överleva. Införandet av den s.k. hotell- och restaurangmomsen
riskerar medföra svåra ekonomiska påfrestningar för företag i
t.ex. fjälltrakterna och på övriga landsbygden.

Enligt vår uppfattning innebär moms på energi att möjligheterna att
uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras bl.a.
genom att utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik
minskar. Moms på energi leder bl.a. till att kostnader som i dag bärs
av konsumenterna i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna.
Den drabbar framför allt boendet, som dessutom genom ökningen
av andra pålagor får bära en stor del av skatteomläggningen. Ökade
boendekostnader medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket
ökar transfereringarna i ekonomin. Energimoms medför även att konkurrenskraften
för biobränslen kraftigt försämras, eftersom någon skatt
i dag inte utgår vid användningen av dessa bränslen. Detta innebär att
de positiva möjligheter för landsbygdsutveckling, jordbruksnäring och
miljöpolitik, som en utveckling av dessa bränslen skulle kunna medverka
till, inte kan tas till vara.

Mervärdeskatten har ansetts få neutrala verkningar ur konkurrenssynpunkt
på marknaden. Detta betraktelsesätt belastar tjänster hårdare
än varuproduktion. Enligt vår mening underskattar majoriteten bakom
de föreliggande förslagen kraftigt den risk för urholkning av konkurrenskraften
och utslagning av företag och verksamheter, som propositionens
förslag kommer att leda till inom sektorer som turism, kollektivtrafik
och byggande.

Enligt vår uppfattning måste av såväl fördelningspolitiska som energi-
och miljöskäl betydande förändringar ske i förhållande till regeringens
förslag. En breddad momsbas i enlighet med regeringens

1989/90:SkU31

145

10 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

förslag medför att det totala uttaget av moms och punktskatter ökar i
en omfattning som är oantagbar ur fördelningspolitisk synpunkt. Vi
kan acceptera propositionens förslag att skatteplikt införs för i princip
all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster. Vi förordar dock att
betydande inskränkningar i skatteuttag och skatteplikt sker. Målsättningen
måste vara att belasta nödvändig konsumtion, såsom mat och
boende, i betydligt lägre omfattning än vad regeringen och folkpartiet
föreslår. Beslutet om införande av energimoms måste rivas upp eftersom
det står i strid med fastlagda energi- och miljömål. Vi anser
således att undantag från skatteplikten helt eller delvis, utöver propositionens
förslag, måste medges på livsmedels-, fastighets-, kommunikations-,
sjukvårds- och energiområdena. Vad vi här anfört bör riksdagen
med bifall till motion Skll3 yrkande 1 ge regeringen till känna.

Enligt vår mening är det motiverat att ha en lägre skatt på mat och
boende för att begränsa de sociala negativa effekterna. Några bärande
skäl mot en sådan differentiering anför inte föredraganden. På livsmedelsområdet
finns t.ex. inom EG skilda skattesatser och de harmoniseringssträvanden,
som i andra sammanhang förespråkas, borde även
vara giltiga på detta område och en lägre mervärdebeskattning på detta
område kunna medges. Vi anser således att differentieringen inom
mervärdebeskattningen bör bibehållas och möjligheten till reducering
av skatt helt eller delvis finnas kvar. 1 likhet med vad som gäller för
närvarande på vissa områden bör, vid sidan av möjligheten att helt
undanta ett område från skatteplikt, en reducering av mervärdeskatten
till 60 % av saluvärde inklusive andra skatter än mervärdeskatt (beskattningsvärdet)
kunna ske. Vårt förslag innebär att momspålägget
kan vara 0 %, 12,87 % eller 23,46 %. Vi tillstyrker således även
motion Skll3 yrkande 2 om en differentierad mervärdeskatt. Regeringen
bör anmodas att snarast återkomma till riksdagen med ett
förslag av denna innebörd.

Motionerna Sk81 yrkande 2 och Skl08 yrkande 1 och yrkande 2
delvis avstyrks av oss.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en generell mervårdebeskattning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del
och med avslag på motionerna 1989/90:Sk81 yrkande 2,
1989/90:Skl08 yrkandena 1 och 2 i denna del
dels beslutar införa en i princip generell mervärdebeskattning,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om behovet av ytterligare undantag från den generella mervärdebeskattningen,

dels hos regeringen begär förslag om en differentiering av mervärdebeskattningen
i enlighet med vad som anförts ovan fr.o.m.
den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

146

3. Avslag på propositionen i dess helhet (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfort följande:

Vänsterpartiet menar att skatt skall utgå efter bärkraft. Personer med
en hög inkomst skall betala en större andel av sin inkomst än personer
med låga inkomster. Denna grundprincip kommer bl.a. till uttryck i
en progressiv skatteskala, där skattesatsen ökar vid ökad inkomst. En
rättvis skattereform borde utgå från följande principer:

-Ökad skatt på produktionen.

- Nya finansieringsformer för kommunsektorn, sänkta och utjämnade
kommunalskatter.

- Mindre skatt på arbete och progressiva inkomstskatter.

- Ökad skatt på kapital.

-Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror och slopad
moms på mat. De indirekta skatterna kan då breddas och omfatta
fler tjänster och varor.

-Skatten på energi utformas efter miljöpolitiska mål.

De förslag som läggs fram i propositionerna 1989/90:110 och
1989/90:111 grundar sig på en överenskommelse mellan socialdemokraterna
och folkpartiet och uppfyller inte de fördelningspolitiska krav
som måste ställas på en reformering av skattesystemet. Förslagen
brister allvarligt i fördelningspolitisk rättvisa och slår hårt mot lågavlönade
och kvinnor.

Vänsterpartiet avvisar denna skattereform. Proposition lil bör avslås
av riksdagen. Jag tillstyrker därför yrkandet härom i motion Sk81.

Om proposition lil inte avslås har vänsterpartiet en rad andrahandsyrkanden.
Vänsterpartiets alternativa skatteförslag är helt finansierat
och de basbreddningar av momsen som vi accepterar används
för att sänka matmomsen och inte för att finansiera sänkningar av
inkomstskatten.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande en generell mervärdebeskattning, m.m. såvitt avser
avslag på propositionen i dess helhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkande 2
avslår proposition 1989/90:111 i dess helhet.

4. Fastighetsområdet i allmänhet (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att de nuvarande reduceringsreglerna
för byggnadsverksamhet, den s.k. byggmomsen, avskaffas. Detta är ett
av flera inslag i uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet
som innebär att skattebelastningen på boendet ökar. Att avskaffa
byggmomsen leder till att kostnaderna för nyproduktion av småhus
och lägenheter ökar och även att underhållskostnaderna stiger. Som

1989/90:SkU31

147

framgår av vad förbundsordföranden i Hyregästernas Riksförbund Lars
Anderstig anfört vid hearingen (bilaga 2 s. 58) kommer skattereformens
andra steg att höja hyresnivån för en lägenhet på 75 riri
allmännyttan med 450 kr. per månad. Den 1 mars i år höjdes hyran
för motsvarande lägenhet med 145 kr. till följd av skattereformens
första steg. Den sammanlagda hyresnivån stiger således med ungefär
600 kr. per månad till följd av skattereformen.

Den av regeringen föreslagna basbreddningen innebär vidare att
fastighetsskötsel m.fl. tjänster blir mervärdeskattepliktiga med ytterligare
fördyring av boendet som följd.

Vi har i det tidigare avvisat regeringens förslag om en generell
mervärdebeskattning. Om en sådan ändå genomförs anser vi att fast i ghetsområdet
bör undantas. Den nuvarande byggmomsen bör således
behållas och någon mervärdeskatteplikt för tjänster avseende fastighet
inte införas. På så sätt undviks en omfattande skattehöjning avseende
bostadsmarknaden. Det nya statliga investeringsbidrag som regeringen
vill införa för att lindra effekterna av regeringens eget förslag behövs
inte, och uttagsbeskattning av tjänsteprestationer avseende fastighetsunderhåll
behöver inte heller införas.

Med det anförda tillstyrker vi Sk 108 yrkande 2 delvis och yrkandena
3 och 4 och avstyrker övriga motioner.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena
2 i denna del, 3 och 4, 1989/90:Sk98 yrkande 5,
1989/90:Skl 17 yrkande 2 i denna del och 1989/90:121 yrkande 4,
med anledning av motionerna 1989/90:Skl 13 yrkande 6 och
1989/90:Sk81 yrkandena 30 i denna del, 31 i denna del och 46
dels beslutar att de nuvarande reduceringsreglerna behålls och
att övriga tjänster avseende fastighet undantas från skatteplikt
samt att uttagsbeskattning av vissa tjänster avseende fastighet inte
införs,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att beslutet ovan kan gälla fr.o.m. den 1
januari 1991.

5. Fastighetsområdet i allmänhet (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Propositionens förslag om full byggmoms kan inte accepteras. Enligt
vår mening bör den s.k. 60-procentsregeln behållas och gälla för allt
boende och all byggnadsverksamhet. På detta område bör således
mervärdeskattepålägget vara 60 % av den oreducerade momsen dvs.
12,87 % i stället för 23,46 %. Tjänster avseende byggnads- och anläggningsentreprenad
eller annan tjänst som avser fastighet skall således
beskattas på samma sätt som hittills. Den s.k. 20-procentsregeln som

1989/90:SkU31

148

gäller för vissa anläggningsarbeten bör enligt vår mening avskaffas. För
dessa tjänster höjs därför pålägget från 20 till 60 % av den oreducerade
momsen.

Vårt förslag innebär vidare att moms i fortsättningen bör utgå med
60 % av den oreducerade momsen för tillhandahållande av vatten och
tjänsterna avloppsrening och sophämtning.

Regeringens förslag om höjd byggmoms och den utvidgade skatteplikten
när det gäller olika fastighetstjänster kommer att, tillsammans
med de förändringar som föreslås i fastighetsskatteuttaget i proposition
1989/90:110, medföra väsentligt höjda bygg- och boendekostnader. Kalkyler
pekar på kostnadshöjningar för boendet på upp till 20 % i
nyproduktionen. Med vårt förslag sänks kostnadsökningen inom byggsektorn
i betydande grad, vilket tillsammans med de förändringar i
energibeskattningen som föreslås nedan medför att ökningen av boendekostnaderna
för enskilda hushåll blir avsevärt lägre i jämförelse med
regeringens och folkpartiets förslag. Detta innebär att såväl behovet av
att kompensera utsatta grupper med bidrag som belastningen på statsbudgeten
av stödet inom ramen för bostadsfinansieringssystemet minskar.
Rundgången minskar därmed.

Vi tillstyrker således motion Skll3 yrkande 6. Regeringen bör
återkomma med ett förslag i saken. I den mån övriga motioner inte
tillgodosetts härigenom avstyrks de av oss.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i
denna del, 31 i denna del, 46 och 47, 1989/90:Sk98 yrkande 5,
1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1989/90:Skll7
yrkande 2 i denna del och 1989/90:121 yrkande 4
dels bifaller proposition 1989/90:111 med den ändringen att
60-procentsregeln skall gälla för allt boende och byggande,
dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att detta beslut kan gälla fr.o.m. den 1
januari 1991.

6. Fastighetsområdet i allmänhet (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

En alltför stor del av regeringens skatteomläggning finansieras med
ökad beskattning av boendet. En följd blir kraftigt ökade boendekostnader
för hushållen. De ökade boendekostnaderna drabbar alla men
slår hårdast mot låginkomsttagare eftersom höginkomsttagare Sr stora
sänkningar av sin inkomstskatt som kompenserar för deras höjning.
Den höjda momsen på boendet slår hårdast mot låg- och normalinkomsttagare.

1989/90:SkU31

149

Sammantaget ger boendebeskattningen fördelningseffekter som inte 1989/90:SkU31
är godtagbara. De ökade boendekostnaderna härrör bl.a. från följande
förslag i regeringens propositioner:

-moms på vatten-avlopp-sophämtning (prop. 1989/90:50, SkUlO)

-full moms på byggande

- moms på fastighetsskötsel

- skatt på fastighetsskötsel i egen regi

Vänsterpartiet accepterar den höjda byggmomsen men anser att
hela byggmomsen för permanentbostäder bör kompenseras via ett
statsbidrag. I övrigt anser vi att fastighetsskötsel, avloppsrening och
sophämtning samt vatten bör undantas från den generella mervärdeskatteplikten.

Med det anförda tillstyrks motion Sk81 yrkandena 30 delvis, 31
delvis, 46 och 47. Regeringen bör återkomma med ett förslag i så god
tid att det kan tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991. Övriga motioner
avstyrks.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande fastighetsområdet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 30 i
denna del, 31 i denna del, 46 och 47, med med anledning av
proposition 1989/90:111 i denna del, med anledning av motion
1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del och 4 och med avslag på
motionerna 1989/90:Sk98 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkande 3,

1989/90:Skl 13 yrkande 6, 1989/90:Skl 17 yrkande 2 i denna del
och 1989/90:121 yrkande 4

dels beslutar bifalla proposition 1989/90:111 med den ändringen
att fastighetskötsel, avloppsrening och sophämtning samt vatten
undantas från skatteplikt,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att detta beslut kan gälla fr.o.m. den 1
januari 1991,

dels hos regeringen begär förslag om ett statsbidrag som täcker
byggmomsen för permanentbostäder.

7. Uttagsbeskattning av kamerala och administrativa
tjänster (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att mervärdebeskattningen
inom fastighetsområdet så långt möjligt blir konkurrensneutral
och att inte småskalig fastighetsförvaltning av den typ som förekommer
t.ex. inom många bostadsrättsföreningar med en stor andel inköpta
tjänster missgynnas. Målet måste därför vara att införa uttagsbeskattning
även på administrativa och kamerala tjänster samt att om möjligt
ytterligare sänka beloppsgränsen för uttagsbeskattningen. Ett tänkbart , -n

alternativ skulle möjligen kunna vara att göra upplåtelse av fastighet
skattepliktig till den del den avser fastighetens driftskostnader. Ingående
moms på dessa skulle då bli avlyftbar.

Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag till hur skatten
skall kunna göras mer konkurrensneutral enligt ovan. Jag tillstyrker
således motion Skill yrkande 1.

dels vid moment 3 hemställt:

3. beträffande uttagsbeskattning av kamerala och administrativa
tjänster

att riksdagen med bifall till motion Skill yrkande 1 och med
avslag på proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen
begär förslag som innebär en utvidgning av uttagsbeskattningen
till kamerala och administrativa tjänster och en sänkning av
beloppsgränsen 150 000 kr. för uttagsbeskattning.

8. Massmedia (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom massmediaområdet görs i propositionen ett antal märkliga
gränsdragningar. Dagstidningar skall vara befriade från mervärdeskatt
medan kabel-TV skall belastas med skatt. Sveriges Radios verksamhet
undantas på grund av företagets public service-roll, men samtidigt
konstateras i propositionen att mervärdeskatt skall utgå för televerkets
programinsamling och programdistribution. Det innebär att TV-licensen
måste höjas i motsvarande grad.

Om den generella mervärdeskatteplikten införs — vilket vi motsatt
oss ovan — kan vi inte acceptera den här typen av gränsdragningar
inom massmediaområdet. Inom detta bör enhetliga regler gälla. Hela
området bör därför undantas från den generella mervärdeskatten och
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vikten av enhetliga
regler på detta område.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk 108 yrkande 2 delvis och
yrkande 7 delvis. När det gäller undantaget för detta område bör
regeringen återkomma med ett förslag.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande massmedia

att riksdagen med bifall till motion Skl08 yrkande 2 i denna del
och 7 i denna del och med anledning av proposition
1989/90:111 i denna del

dels beslutar bifalla propositionen med den ändringen att hela
massmediaområdet undantas från mervärdeskatteplikt,
dels som sin mening ger regeringen till känna vikten av enhetliga
regler på massmediaområdet,

dels hos regeringen begär förslag som innebär att massmediaom -

1989/90:SkU31

151

rådet undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari
1991.

9. Närradioföreningar (mom. 5)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi delar uppfattningen i motion Sk701 att närradioverksamhet utgör
en viktig del i ideella föreningars informationsverksamhet. Vi anser att
närradioverksamhet bör behandlas på samma sätt som organisationstidskrifter
när det gäller restitution av mervärdeskatt. Vi tillstyrker
därför motion Sk701.

dels vid moment S hemställt:

5. beträffande närradioföreningar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk701 hos regeringen
begär ett förslag som innebär att närradioverksamhet
behandlas på samma sätt som organisationstidskrifler vid mervärdebeskattningen
.

10. Kommunikationer (mom. 6)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens och folkpartiets förslag innebär att all inländsk personbefordran
belastas med mervärdeskatt. Denna del av reformen har
väckt förvånande litet uppmärksamhet. Det blir dyrare att utnyttja
kollektivtrafiken. I ett slag kommer kostnaden för att åka tåg, buss,
flyg eller taxi att stiga med mellan 15 och 20 %. En järnvägsbiljett
mellan Stockholm och Malmö höjs med 65 kr. Gotlandstrafiken
drabbas särskilt hårt. Kostnaden för en biljett beräknas öka med
närmare 25 %.

Vi har motsatt oss den generella mervärdeskatteplikten. Om denna
ändå genomförs anser vi att persontransporter bör undantas från
mervärdeskatteplikten.

Vi tillstyrker motion Skl08 yrkande 2 delvis. I den mån övriga
motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks de.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer

att riksdagen med bifall till motion Skl08 yrkande 2 i denna
del, med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i
denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98
yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i denna del,

1989/90:Sklll yrkande 2, 1989/90:Skll2, 1989/90:Skll3 yrkande
7 och 1989/90:Skl21 yrkande 3 och med avslag på proposition
1989/90:111 i denna del

dels beslutar undanta personbefordran från mervärdeskatteplikt,

1989/90:SkU31

152

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att undantaget för personbefordran kan
gälla ff.o.m. den 1 januari 1991.

11. Kommunikationer (mom. 6)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening innebär förslaget om mervärdeskatt på personbefordran
att den kollektiva trafiken får kraftigt försämrade konkurrensförhållanden
gentemot privatbilismen. Vår bedömning är att den kostnadsökning
som en momsbeläggning innebär medför att resandefrekvensen
för kollektivtrafiken med tåg och buss minskar kraftigt med
betydande risker för att kommuner och landsting tvingas bidra med
skattemedel för att täcka ett allt större underskott i kollektivtrafiken.
SJ har exempelvis bedömt en minskning av resandeunderlaget med
cirka 30 %. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. Kostnaden för en
biljett beräknas öka med närmare 25 %.

Det är således tveksamt om den intäktsökning som regeringen
bedömer att momsbeläggningen av tjänster för personbefordran skall
ge staten är realistisk. Förslaget tvingar sannolikt fram betydande
omföringar av skattemedel och det kan med fog ifrågasättas om det i
realiteten blir någon nettointäkt över huvud taget.

Persontrafiken med färja till/från Gotland drabbas särskilt hårt av
propositionens förslag. Turismen är en av öns största näringar. Propositionens
förslag innebär att den diskriminering som redan i dag
föreligger av resenärer till/från Gotland ytterligare förstärks.

Mot bakgrund av att förslaget strider mot såväl fastlagda energi- och
miljömål som samhällets trafikpolitiska målsättningar bör personbefordran
med kollektiva transportmedel även i fortsättningen undantas
från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen. Riksdagen bör med bifall
till motion Skll3 yrkande 7, och med anledning av övriga motioner
undanta kollektiv personbefordran från mervärdeskatteplikten.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 7,
med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna
del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande

1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande

2, 1989/90:Skll2 och 1989/90:Skl21 yrkande 3 och med anledning
av proposition 1989/90:111 i denna del

dels beslutar undanta kollektiv personbefordran från mervärdeskatteplikt,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att undantaget för kollektiv personbefordran
gäller fr.o.m. den 1 januari 1991.

1989/90:SkU31

153

12. Kommunikationer (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot kollektivtrafiken
och detta drabbar låginkomsttagarna hårt. I ett rättvist samhälle
måste kollektiva färdmedel vara tillgängliga för alla. Vänsterpartiet
anser att all personbefordran bör undantas från mervärdeskatteplikten
och tillstyrker därför motion Sk81 yrkande 30 delvis, Sk53 yrkande 2
delvis, Sk98 yrkande 1 och Skl21 yrkande 3. I den mån övriga
motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks de.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2
i denna del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98
yrkande 1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del och

1989/90:Skl21 yrkande 3, med anledning av motionerna
1989/90:Sklll yrkande 2, 1989/90:Skll2 och 1989/90:Skll3 yrkande
7 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del
dels beslutar undanta personbefordran från mervärdeskatteplikt,
dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att undantaget för personbefordran gäller
fr.o.m. den 1 januari 1991.

13. Kommunikationer (mom. 6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Under de närmaste åren behövs kraftfulla åtgärder för att ställa om
trafiksystemet i miljövänlig riktning, bl.a. en storsatsning på utbyggnad
av järnvägar och lokal miljövänlig kollektivtrafik. Det är då också
viktigt att dessa trafikmedel utnyttjas så mycket som möjligt i stället för
miljöstörande bil- och flygtransporter.

Kostnadsstrukturen inom i första hand järnvägen är sådan att marginalkostnaden
för en ytterligare passagerare i ett tåg eller kostnaden för
att tillsätta ytterligare vagnar på tågen ofta är väsentligt lägre än de
biljettpriser som tas ut av de resande för att täcka järnvägsföretagets
genomsnittskostnader. I dessa fall innebär det en samhällsekonomisk
välSrdsförlust om passagerare av privatekonomiska skäl tar bilen i
stället för tåget.

Många ekonomer förespråkar att detta problem skall lösas med en
mer konsekvent marginalkostnadsprissättning på järnvägen. Ett problem
är dock att det med en sådan prissättning blir svårt att täcka
trafikföretagets självkostnader varför det behövs statliga subventioner
för att täcka dessa. Ett praktiskt sätt att genomföra en sådan subventionering,
som är klart samhällsekonomiskt lönsam, kan vara att de
berörda trafikföretagen slipper att betala mervärdeskatt. Företag som

1989/90:SkU31

154

har blandad trafik av tåg och buss bör få befrielse av moms för den del
av biljettintäkterna som schablonmässigt kan anses hänförliga till spårburen
trafik. Här kan t.ex. antalet producerade personkilometer i olika
trafikslag användas som fördelningsnyckel.

En momsbefrielse för spårburen trafik enligt ovan får ses som en
provisorisk lösning i nuvarande läge. Målet måste givetvis vara att varje
trafikslag fullt ut betalar sina samhällsekonomiska kostnader, genom
miljöskatter, råvaruskatter på energi, etc. Likaså måste ett nytt system
för prissättning av järnvägstrafik som tar hänsyn till de samhällsekonomiska
marginalkostnaderna utarbetas. När detta har skett bör också
den spårburna trafiken bli momsredovisningsskyldig.

Riksdagen bör enligt vår mening bifalla motion Skill yrkande 2
och härigenom undanta spårburen personbefordran från mervärdeskatteplikt.
I den mån övriga motioner inte tillgodoses genom denna
åtgärd avstyrks de.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande kommunikationer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sklll yrkande 1,
med anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna
del, 1989/90:Sk81 yrkande 30 i denna del, 1989/90:Sk98 yrkande
1, 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Skll2,
1989/90:Skll3 yrkande 7 och 1989/90:Skl21 yrkande 3 och med
anledning av proposition 1989/90:111 i denna del
dels beslutar undanta spårburen personbefordran från mervärdeskatteplikt,

dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i mervärdeskattelagen
som innebär att undantaget för spårburen personbefordran
kan gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.

14. Kultur och nöjen utom cirkus och konserter
(mom. 7)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

I propositionen har regeringen tagit hänsyn till den kritik som
framförts mot tankarna på en skattebeläggning av kultur och nöjen.
Det är uppenbart att regeringen av fruktan för en opinion bland
kulturskapare gjort avsteg från utgångspunkten att mervärdeskattebasen
i princip skall omfatta alla varor och tjänster.

S och fp har nu insett det ohållbara i propositionens förslag beträffande
cirkus och konserter och gått med på att undanta även dessa
verksamheter. Detta är bra, men inte tillräckligt. Nya gränsdragningsproblem
och för gemene man obegripliga skillnader i behandlingen av
olika kulturaktiviteter uppstår. Tekniken med en generell mervärdeskatteplikt
för tjänster och undantag för vissa uppräknande verksamheter
gör det också svårt att bedöma problemens utsträckning. Klart är

1989/90:SkU31

155

dock att danstillställningar blir mervärdeskattepliktiga och att en
gränsdragning mäste göras mellan konserter och restaurangunderhållning.

Det är viktigt med enhetliga regler inom detta område för att
undvika gränsdragningsproblem och, framfor allt, för att undvika att
det görs skattemässig skillnad mellan vad som kan uppfattas som fin
och mindre fin kultur. Hela kultur- och nöjesområdet bör därför
undantas från mervärdeskatteplikt.

Det finns också anledning att ge regeringen till känna att det är
viktigt med enhetliga regler också på detta område.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Skl08 och Skll3 i
berörda delar.

dels vid moment 7 hemställt:

7. beträffande kultur och nöjen utom cirkus och konserter
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkandena 2 i
denna del och 7 i denna del och 1989/90:Skll3 yrkande 8 i
denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i
denna del och motionerna 1989/90:Skll9 i denna del och
1989/90:Sk700

dels som sin mening ger regeringen till känna att det är viktigt
med enhetliga regler på kultur- och nöjesområdet,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att hela kultur-
och nöjesområdet undantas från mervärdeskatteplikt.

15. Idrott (morn. 9)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Också på sport- och idrottsområdet ger mervärdeskatteplikten upphov
till problem.

Idrottsföreningar och andra undantas visserligen genom kopplingen
till den skattebefrielse som gäller för dessa föreningar enligt lagen om
statlig inkomstskatt. Den utvidgade skatteplikten kan dock Q till följd
att föreningarna tvingas ägna sig åt byråkratisk verksamhet, vilket kan
leda till en kraftig minskning av de övriga aktiviteterna. Dessutom
påverkas den framtida verksamheten av de fördyringar på grund av
skattehöjningar som uppkommer avseende resor, mat och logi.

En annan följd av mervärdeskattebeläggningen av sport- och idrottsområdet
är att mervärdeskatt kommer att utgå för idrottsgalor och
liknande om de anordnas av en näringsidkare men inte om huvudmannen
är en idrottsförening.

Det är oacceptabelt med effekter som dessa. Av rättvise- och neutralitetsskäl
bör hela sport- och idrottsområdet undantas från mervärdeskatteplikt.

Det finns också anledning att ge regeringen till känna att det är
viktigt med enhetliga regler på detta område.

Vi tillstyrker motionerna Skll3 och Skll9 i nu aktuell del.

1989/90:SkU31

156

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande idrott
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande
8 i denna del och 1989/90:Skll9 i denna del och med anledning
av proposition 1989/90:111 i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna att det är viktigt
med enhetliga regler på sport- och idrottsområdet,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att hela sportoch
idrottsområdet undantas från mervärdeskatteplikt.

16. Idrott (morn. 9)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Också på sport- och idrottsområdet ger mervärdeskatteplikten upphov
till problem.

Idrottsföreningar och andra undantas visserligen genom kopplingen
till den skattebefrielse som gäller för dessa föreningar enligt lagen om
statlig inkomstskatt. Den utvidgade skatteplikten kan dock få till följd
att föreningarna tvingas ägna sig åt byråkratisk verksamhet, vilket kan
leda till en kraftig minskning av de övriga aktiviteterna. Dessutom
påverkas den framtida verksamheten av de fördyringar på grund av
skattehöjningar som uppkommer avseende resor, mat och logi.

Idrottsrörelsen har stor social betydelse med tanke på den omfattande
ungdomsverksamhet, som bedrivs i idrottsföreningarna. Dessa föreningar
har inga marginaler att ta av, när skattereformen genomförs.
Skulle reformen leda till märkbara fördyringar för dessa uppstår
ögonblickligen kompensationskrav. Dessa krav måste i så fall tillgodoses
inte minst av sociala skäl. Ökade kompensationskrav leder som
regel till ökade kostnader för samhället totalt.

Vi anser därför att skattereformen redan i inledningsskedet ska ta de
hänsyn som krävs för att inte öka de offentliga utgifterna. Den utvidgade
skatteplikten som propositionen föreslår kan därför starkt ifrågasättas
och vi föreslår därför att idrotten ska undantas från skatteplikt
enligt mervärdesskattelagen och att propositionen ska avslås i denna
del.

Vi vill också framhålla nödvändigheten av att det inte i reformens
förlängning uppstår ideliga definitionsproblem och gränsdragningsproblem.
Arbetet med att ta fram olika anvisningar, som ska användas i
praktiken kommer därvid att ha stor betydelse.

Vi tillstyrker motionerna Skll3 och Skll9 i nu aktuell del.

dels vid moment 9 hemställt:

9. beträffande idrott
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande
8 i denna del och 1989/90:Skll9 i denna del och med anledning
av proposition 1989/90:111 i denna del

dels som sin mening ger regeringen till känna att det är viktigt

1989/90:SkU31

157

med enhetliga regler på sport- och idrottsområdet,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär i princip

oförändrade regler för hela sport- och idrottsområdet.

17. Idrottsföreningarnas reklamskatt och bingoskatten
(mom. 10, mom. 11 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Bingospelet är fortfarande den viktigaste inkomstkällan för idrottsföreningar
generellt sett. 1985 tillgodogjorde sig idrotten nästan 250
milj. kr. genom bingospel. Aven här kan emellertid självfinansieringsmöjligheterna
förbättras. Riksdagens majoritet beslöt våren 1988 att
från den 1 januari 1989 slopa skatten på bingo med varuvinster och att
sätta ner den till 3 % av tillståndsbeloppet när det gäller bingospel
med penningvinster.

Enligt vår mening bör bingoskatten emellertid efter hand slopas
även när det gäller spel med penningvinster. I ett första steg 1991 bör
den halveras. Skatten sänks därmed med ca 20 milj. kr. En särskilt
avgift bör kunna tas ut i syfte att täcka kostnaderna för tillståndsgivning
och kontroll av verksamheten. Reglerna för hur bingospel anordnas
bör också ändras i några avseenden. Kravet på att behållningen av
bingospel skall vara minst 15 % bör tas bort. Någon begränsning av
storleken på högsta belopp när det gäller penningvinster bör inte
finnas.

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs av
idrottsföreningar och förbund. Det kan gälla annonser i programblad,
arenareklam och annat. Enligt vår mening bör reklamskatten kunna
slopas i de flesta fall detta inte snedvrider konkurrensen med kommersiella
media. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen
med förslag.

dels vid moment 10, moment 11 och moment 56 i motsvarande del
hemställt:

10. beträffande slopad reklamskatt för idrottsföreningar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk379 yrkande 3 hos
regeringen begär en utredning om slopad reklamskatt för idrottsföreningar
enligt ovan,

11. beträffande bingoskatten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk379 yrkande 2
och med anledning av motion 1989/90:Sk637 yrkande 1 beslutar
sänka bingoskatten till hälften fr.o.m. den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser bingoskatt
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar följande

1989/90:SkU31

158

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:820) om skatt på spel
skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

10 §

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 6 000 kronor för tillstånd
som inehar rätt till spel
minst tre dagar varje vecka och
med 2 000 kronor i annat fall.
Om ett tillstånd avser fler än ett
spelbord skall dock nämnda belopp
höjas med 3 000 kronor respektive
1 000 kronor för varje
spelbord utöver ett.

2. bingospel med 3 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och
entréavgifter eller andra avgifter i
den mån avgifterna berättigar till
deltagande i spelet.

Spelskatt utgår i fråga om

1. roulettspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 6 000 kronor för tillstånd
som inebär rätt till spel
minst tre dagar varje vecka och
med 2 000 kronor i annat fall.
Om ett tillstånd avser fler än ett
spelbord skall dock nämnda belopp
höjas med 3 000 kronor respektive
1 000 kronor för varje
spelbord utöver ett.

2. bingospel med 1,5 procent
av värdet av erlagda spelinsatser
och entréavgifter eller andra avgifter
i den mån avgifterna berättigar
till deltagande i spelet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

18. Serverings- och hotelltjänster (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

De tidigare begränsningsreglerna för hotell- och restaurangverksamhet
avskaffades vid årsskiftet. Detta beslut, som vi motsatte oss, har fått
olyckliga konsekvenser. Redan nu har omsättningen sjunkit med ca
8 % jämfört med föregående år. Med hänsyn till att bl.a. restaurangunderhållning
kommer att beskattas förstärks de negativa effekterna för
branschen ytterligare.

Att öka skatteuttaget inom hotell- och restaurangverksamhet ökar
kostnaderna för utländska turister i Sverige. Prisstrukturen i Sverige är
sådan att många utländska turister redan förut uppfattat Sverige som
ett dyrt land att besöka. De nu genomförda skattehöjningarna kommer
avsevärt att öka kostnaderna för både utländska och svenska turister i
Sverige. Resultatet kan förväntas bli att färre utländska turister besöker
Sverige och att fler svenskar väljer att förlägga sin semester utanför
Sverige.

I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser beträffande
hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k. turistmoms ligger
på en avsevärt lägre nivå än den svenska.

1989/90:SkU31

159

Mot bakgrund härav föreslår vi att de före den 1 januari 1990
gällande reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet
återinförs fr.o.m. den 1 juli 1990.

Med det anförda tillstyrker vi Skl08 i behandlad del.

dels vid moment 12 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

12. beträffande serverings- och hotelltjänster
att riksdagen med bifall till motion Skl08 yrkande 5 och med
anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del,

1989/90:Sk98	yrkande	2,	1989/90:Skll3	yrkande	4,
1989/90:Skll7	yrkande	4,	1989/90:Skl21	yrkande	5,
1989/90:Sk403	yrkande	6,	1989/90:Sk434	yrkande	5,
1989/90:Sk447	yrkande	2,	1989/90:Sk450	yrkande	2,
1989/90:Sk667	yrkande	1,	1989/90:Sk670	yrkande	1,

1989/90:Sk675 yrkande 1 och 1989/90:Sk696 yrkande 1 beslutar
återinföra reduceringsreglerna fr.o.m. den 1 juli 1990,

13. beträffande uttagsbeskattningen av serveringstjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 6
och med anledning av motion 1989/90:Skll3 yrkande 5 avslår
proposition 1989/90:111 i denna del.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser serverings- och hotelltjänster
och uttagsbeskattning av serveringstjänster
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med

dels den ändringen att i 14 § infogas ett andra stycket av
följande lydelse: "Vid servering och rumsuthyrning utgör beskattningsvärdet
60 procent av vederlaget eller, vid uttag, av
saluvärdet.",

dels den ändringen att punkten d) i punkt 2 av anvisningarna
till 2 § utgår,

dels den ändringen i ikraftträdandebestämmelserna att punkt 1
erhåller följande ändrade lydelse: "1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1990, såvitt avser 14 § andra stycket, och i övrigt den
1 januari 1991, om inte annat framgår av punkterna 2—5 nedan.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet."

19. Serverings- och hotelltjänster (mom. 12, mom. 13
och mom. 56)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Beslutet att avskaffa reducerngsreglerna för serverings- och hotelltjänster
får effekter på flera områden. Det drabbar naturligtvis turistnärngen
i vårt land, men det får också konsekvenser för människors

1989/90:SkU31

160

ekonomiska möjligheter till semester med sin familj och till social
samvaro med medmänniskor. Det får också fördyrande effekter för
ideella föreningar som t.ex. idrottsrörelsen.

Vi anser principiellt att mat ska vara lågt beskattad. Det har vi visat
i vårt förslag om reducerad matmoms men också genom att undanta
arbetsluncher från främst sociala avgifter liksom att föreslå reducerad
restaurangmoms. Det är inte enbart lyx att äta på restaurang. Det är
viktigt att människor äter riktigt på sina arbetsluncher, för att sedan
kunna arbeta effektivt, men också för att må bra.

Vi anser att reduceringsreglerna bör återinföras snarast och tillstyrker
därför motion Skll3 i denna del.

dels vid moment 12, moment 13 och moment 56 i motsvarande del
hemställt:

12. beträffande serverings- och hotelltjänster
att riksdagen med bifall till motion Skll3 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1989/90:Sk53 yrkande 2 i denna del,

1989/90:Sk98	yrkande	2,	1989/90:Skl08	yrkande	5,
1989/90:Skl 17	yrkande	4,	1989/90:Skl21	yrkande	5,
1989/90:Sk403	yrkande	6,	1989/90:Sk434	yrkande	5,
1989/90:Sk447	yrkande	2,	1989/90:Sk450	yrkande	2,
1989/90:Sk667	yrkande	1,	1989/90:Sk670	yrkande	1,

1989/90:Sk675 yrkande 1 och 1989/90:Sk696 yrkande 1 beslutar
återinföra reduceringsreglerna fr.o.m. den 1 juli 1990,

13. beträffande uttagsbeskattningen av serveringstjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl 13 yrkande 5,
med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och med
avslag på motion 1989/90:Skl08 yrkande 6 beslutar att reduceringsreglerna
skall gälla också vid uttagsbeskattning,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser serverings- och hotelltjänster att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med

deb den ändringen att i 14 § infogas ett andra stycke av följande
lydelse: "Vid servering och rumsuthyrning utgör beskattningsvärdet
60 procent av vederlaget eller, vid uttag, av saluvärdet."
deb den ändringen i ikraftträdandebestämmelserna att punkt 1
erhåller följande ändrade lydelse: "1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1990, såvitt avser 14 § andra stycket, och i övrigt den
1 januari 1991, om inte annat framgår av punkterna 2—5 nedan.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet."

1989/90:SkU31

11 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 31

161

20. Turistnäringen (mom. 14 och mom. 56)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Höjning av momsen på hotell och restaurang slår mycket hårt mot
turismen i vårt land. Det har medfört en omsättningsminskning med
8 % jämfört med föregående år.

Nu föreslås dessutom moms på persontransporter och därmed även
skidliftar. Det innebär att vinterturismens situation ytterligare försämras.
Vinterturismen i den svenska fjällvärlden kommer genom dessa
pålagor i ett utsatt läge i förhållande till konkurrensen från t.ex. Norge
och alpländerna där turistmomsen är betydligt lägre. Den aviserade
momshöjningen som är ett resultat av socialdemokraternas och folkpartiets
senaste uppgörelse försämrar ytterligare den svenska turismens
situation.

Det finns många skäl att undanta tillhandahållande av skidliftstjänst
från mervärdeskatt. Skidliftarna utgör motorn i vinterturismen. Den
genererar en omsättning på 4,5 miljarder kromor och skapar sysselsättning
för cirka 16 000 årsverken. Härav finns drygt 3/4 i glesbygd och
stödområden. Många av liftföretagen utgörs av relativt unga företag
som fortfarande befinner sig i ett uppbyggnadsskede och har låg
lönsamhet.

Det uppkommer inga gränsdragningsproblem genom att undanta
skidliftsverksamhet från mervärdeskatt.

Det skulle ytterligare försvåra situationen för de svenska vinterturistföretagen
om denna skattehöjning genomförs eftersom de flesta konkurrentländerna
inte har någon moms på skidliftar.

De som drabbas mest av denna skattehöjning är naturligtvis familjer
med flera barn. De får sin vintersemester fördyrad med upp emot
1 000 kr. per vecka om de väljer att semestra i Sverige.

Det vore helt enkelt förödande för vinterturismen med denna pålaga
utöver all annan fördyring som drabbar denna näring. Det innebär
även en belastning på glesbygden eftersom dessa företag finns i glesbygdsregioner
där människor är beroende av en väl fungerande och
konkurrenskraftig turistnäring.

Liftföretagen är ofta små familjeföretag. Eftersom stora investeringar
har gjorts under senare år är de också särskilt sårbara för pålagor som
närmast kan betraktas som skadliga för såväl företagen som för turistnäringen
i sin helhet.

Med det anförda tillstyrks Skl05.

dels vid moment 14 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

14. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motion Skl05, med anledning av
motionerna 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk667
yrkande 2, 1989/90:Sk670 yrkande 2, 1989/90:Sk675 yrkandena 2
och 3 samt 1989/90:Sk696 yrkande 3 avslår proposition
1989/90:111 i denna del,

1989/90:SkU31

162

56. beträffande lagförslagen såvitt avser turistnäringen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med den ändringen att i 8 §
första stycket infogas en punkt 20) av följande lydelse: "20)
skidlift."

21. Taxfree-försäljning (mom. 15)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det händer att utländska bil- och båtägare drabbas av olika missöden
som får till följd att bilen eller båten måste repareras vid besöket
i Sverige.

Det finns ett mindre antal båtvarv på västkusten som har specialiserat
sig på vinterunderhåll av norska fritidsbåtar.

När dessa tjänster utförs i Sverige utgår svensk mervärdeskatt. När
turisten kommer tillbaka till sitt hemland med bilen eller båten kan
denne också få erlägga mervärdeskatt i sitt hemland. Denna form av
dubbelbeskattning hör inte hemma i ett modernt mervärdeskattesystem.
I avvaktan på ett samarbetsavtal med EG och de nordiska
länderna bör åtgärder vidtas så att ifrågavarande tjänst beskattas där
den i huvudsak skall konsumeras, således i hemlandet.

Med det anförda tillstyrker vi Skl08 i denna del.

dels vid moment 15 hemställt:

15. beträffande taxfree-försäljning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

22. Finansiella tjänster (mom. 16)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Regeringen har uppdragit till en särskild utredning att pröva frågan
om att momsbelägga finansiella tjänster. Vänsterpartiet menar att riksdagen
redan nu bör ta ett principbeslut om att införa moms på
finansiella tjänster, och hos regeringen begära förslag om detta. 1 ett
sådant sammanhang kan man pröva om förutsättningar finns att slopa
den särskilda omsättningsskatten på aktiehandel, och ersätta denna
med moms på finansiella tjänster. En moms på finansiella tjänster
beräknas ge ett tillskott på 2 miljarder kronor.

Med det anförda tillstyrks Sk81 i aktuell del.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande finansiella tjänster

att riksdagen med bifall till motion Sk81 yrkande 33 och Skill
yrkande 4 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna

1989/90:SkU31

163

del hos regeringen begär förslag i överensstämmelse med det
anförda.

23. Finansiella tjänster (mom. 16)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att även finansiella tjänster och försäkringstjänster
skall vara skattepliktiga. Detta är särskilt angeläget sedan
den s.k. valpskatten tagits bort och omsättningsskatten på aktier sänkts.
Regeringen får snarast lämna förslag till riksdagen om mervärdeskatt
på finansiella tjänster.

Med det anförda tillstyrks Skill i denna del.

dels vid moment 16 hemställt:

16. beträffande finansiella tjänster

att riksdagen med bifall till motion Skill yrkande 4 och
1989/90:Sklll yrkande 4 och med avslag på proposition
1989/90:111 begär förslag i enlighet med det anförda.

24. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att beskattningsområdet utvidgas också
till vård och omsorg. Enligt nuvarande regler är dessa områden helt
undantagna från mervärdeskatt. Förslaget kommer att medföra ökade
kostnader för många människor. Konkurrenssnedvridande effekter
uppkommer.

Alternativmedicinsk behandling, friskvård och fotvård är exempel
på behandlingsformer inom vårdområdet som kan bli föremål för
mervärdebeskattning enligt förslaget. Konkurrenssnedvridning kan
också uppkomma beroende på vem det är som utför tjänsten.

Hela området bör enligt vår mening undantas från skatteplikt. Vi
tillstyrker motion Skl08 i denna del.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 2 i
denna del och med anledning av proposition 1989/90:111 i
denna del och motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06,
1989/90:Sklll yrkande 5, 1989/90:Skll3 yrkande 9 och

1989/90:Skl22 hos regeringen begär ett förslag som innebär att
sjukvård, tandvård och social omsorg undantas från mervärdeskatteplikt.

1989/90:SkU31

164

25. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mom. 17)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Regeringen definierar begreppet sjukvård alltför snävt. Också alternativ
medicin bör undantas från moms.

Den alternativa medicinen avlastar och kompletterar den sjukvård
som bedrivs i samhällets regi. Det är önskvärt att flera former av
alternativ behandling vid sjukdom legitimeras. Men det är olyckligt att
låta frågan om momsbefrielse knytas till detta.

Oberoende av etablerade experters åsikt och oberoende av om
samhället ställer sig som garant för och bekostar nya behandlingsmetoder
eller ej, måste sjuka människor ges frihet att söka den vård de
själva litar på. De står då själva för alla kostnader och besparar
samhället stora utgifter. Det är inte rimligt att de därutöver skall
behöva betala moms.

Vi anser att tillhandahållande av tjänster från utövare av alternativmedicinsk
vård, vilka är medlemmar i en organisation med anslutningskrav
som garanterar utövarens kvalifikationer och kompetens,
skall undantas från skatteplikt.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 9
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Skl08 yrkande
2 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 5 och 1989/90:Skl22
hos regeringen begär förslag om undantag för alternativ vård
och hälsohem i enlighet med vad som anförts ovan.

26. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mom. 17)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna delar propositionens syn att sjukvård och
tandvård skall undantas från skatteplikt. I motsats till propositionen
menar vi dock att undantaget skall utsträckas till att även gälla
alternativmedicinsk behandling och vård. Regeringen bör uppdra åt
kommittén för alternativmedicin att definiera vilka tjänster som skall
inrymmas inom detta undantag.

dels vid moment 17 hemställt:

17. beträffande sjukvård, tandvård och social omsorg
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sklll yrkande 5,
med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Skl04, 1989/90:Skl06, 1989/90:Skl08 yrkande
2 i denna del, 1989/90:Skll3 yrkande 9 och 1989/90:Skl22

1989/90:SkU31

165

hos regeringen begär förslag om en utvidgning av undantaget för
vård i enlighet med vad som anförts ovan.

27. Utbildning (mom. 19 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom utbildningsområdet uppkommer också problem med s.k. kumulativa
skatteeffekter som till stor del beror på att det föreslagna
undantaget bara avser den som direkt tillhandahåller utbildning åt
elever. Härigenom kommer företag som bedriver mervärdeskattefri
utbildning och upphandlar lärarkompetens från andra utbildningsföretag
eller från konsulter att drabbas av en ingående skatt som inte är
avdragsgill.

För att undvika konkurrenssnedvridande effekter som denna bör
undantaget utvidgas så att det omfattar alla som bedriver utbildning.
Som anförs i motion Skl02 görs detta enklast genom att begränsningen
av undantaget till den som direkt tillhandahåller utbildning slopas.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Skl08 och Skl02 i aktuell
del.

dels vid moment 19 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

19. beträffande utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl02 yrkande
1 och 1989/90:Skl08 yrkande 2 i denna del och med avslag på
proposition 1989/90:111 i denna del beslutar utvidga undantaget
för utbildning på angivet sätt,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser utbildning
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
med den ändringen att första stycket i punkt 4 av
anvisningarna till 8 § utgår.

28. Livsmedel (mom. 20)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening måste nödvändighetsvaror på livsmedelsområdet
som basmat och vatten ha en låg beskattning. Regeringen vill behålla
den höga matskatten samtidigt som punktbeskattningen på t.ex. choklad
och läsk föreslås slopad, dvs. för områden där det är angeläget att
undvika konsumtionsstimulans.

Från centerpartiets sida har vi tidigare föreslagit att mervärdeskatten
på basmat skall utgå med 60 % av beskattningsvärdet f.n. 12,87 %.

1989/90:SkU31

166

En sänkt matmoms innebär att inflationstrycket minskar. En differentierad
moms är dessutom det normala förhållandet i EG-länderna.
En i Sverige genomförd differentiering av mervärdeskatten är också i
linje med de harmoniseringssträvanden som pågår inom EG.

Sänkt matmoms har vidare klart positiva effekter ur fördelningssynpunkt.

Några tekniska och administrativa skäl kan heller inte längre anföras,
och handeln har dessutom klargjort att en differentiering av
momssatserna går att hantera.

Vi föreslår mot denna bakgrund och i anledning av proposition
1989/90:111 att ett principbeslut fattas om att mervärdeskatten på
basmat skall sänkas till 60 % av beskattningsvärdet. Ett detaljförslag
bör därefter utarbetas med sikte på att sänkningen skall kunna genomföras
den 1 januari 1991.

Under förutsättning att vårt förslag om sänkt moms på basmat
vinner riksdagens gehör kan vi acceptera att nuvarande livsmedelssubventioner
tas bort. I annat fall bör livsmedelssubventionerna finnas
kvar i nuvarande omfattning.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande livsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 3a
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Skll3 yrkande 3b, 1989/90:Sk81 yrkande
34, 1989/90:Sklll yrkande 6, 1989/90:Skll7 yrkande 1,

1989/90:Sk444 yrkande 2 och 1989/90:Sk626 yrkandena 1 — 3
dels beslutar att mervärdeskattepålägget på basmat skall sänkas
till 60 % av beskattningsvärdet,

dels hos regeringen begär förslag om sänkt mervärdeskatt på
basmat i enlighet med vad som anförts ovan.

29. Livsmedel (mom. 20)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Sverige har världens högsta matskatt. Många länder med lägre mervärdeskatt
har dessutom en ytterligare lägre skattesats för matvaror.

Lågavlönade och särskilt lågavlönade barnfamiljer är en grupp som,
jämfört med andra hushållstyper, måste använda en relativt sett större
andel av sina inkomster till matinköp.

För att en sänkt/slopad moms på mat skall få en positiv effekt måste
finansieringen ske utanför mervärdeskattesystemet. Utredningar visar
att barnfamiljer skulle göra måttliga vinster på slopad moms på mat
om reformen betalas med breddad eller höjd mervärdeskatt på andra
dagligköpsvaror eller kapitalvaror som ingår i hushållsutgifterna. Vänsterpartiet
menar därför att finansieringen av en sänkning av matmomsen
måste ske utanför mervärdeskattesystemet.

1989/90:SkU31

167

Sverige har vid en europeisk jämförelse en tämligen mild effektiv
beskattning av kapital, realisationsvinst och företagsvinster. Under
1980-talet har också den formella progressionen i inkomstskatteskalorna
minskat genom att skatteskalorna ändrats i omgångar. Samtidigt
med denna sänkning har nivån för mervärdebeskattningen höjts.

En sänkt och på sikt slopad mervärdeskatt på mat bör finansieras
genom ett ökat skatteuttag på realisations- och företagsvinster, på
kapitalbeskattning och genom progressiva skatteskalor. Med en sådan
finansiering kommer de positiva effekterna av en reducerad/slopad
matmoms att bli mycket stora för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Som anförs i motion Sk81 bör riksdagen hos regeringen begära
förslag som innebär att matmomsen avvecklas genom en första reducering
med en tredjedel fr.o.m. den 1 januari 1991.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande livsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkande 34
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Sklll yrkande 6, 1989/90:Skll3 yrkandena
3a och 3b, 1989/90:Skll7 yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 2
och 1989/90:Sk626 yrkandena 1 — 3 hos regeringen begär förslag
om en avveckling av mervärdeskatten på mat genom en första
reducering med en tredjedel fr.o.m. den 1 januari 1991.

30. Livsmedel (mom. 20)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Slopad moms på basmaten är en viktig del av jordbrukspolitiken.
Miljöpartiet de gröna vill att jordbruket skall bedrivas på ett mer
ekologiskt sätt, och det betyder att vi på sikt skall slippa konstgödsel
och kemiska bekämpningsmedel. Konstgödselanvändningen leder till
omfattande kväveläckage, som kväver sjöar och vattendrag. Kalkningsunderskottet
är för närvarande mycket stort.

De kemiska bekämpningsmedlen sprids i ekosystemet. De återfinns i
de flesta syd- och mellansvenska vattendrag och hamnar till slut i
grundvattnet och dricksvattentäkterna. En omläggning till ett mer
ekologiskt jordbruk kommer att sänka produktionen under en övergångsperiod.
En slopad moms på basmaten kommer att ge odlarna ett
utrymme att kompensera sig prismässigt för de ökade kostnaderna
under omläggningstiden.

Ett borttagande av momsen skulle också underlätta omställningen
genom att hålla nere matkostnaderna för konsumenterna.

Borttagandet av momsen på basmaten föreslås finansierat genom att
momsen på övriga varor och tjänster höjs med motsvarande belopp.
En momshöjning i storleksordningen 2—3 % vore erforderlig. En
sådan differentiering av momsen är vanlig i andra länder i Europa och
skulle också få positiva fördelningspolitiska effekter.

1989/90:SkU31

168

Den basmat som för närvarande bör omfattas av den slopade momsen
är:

- Mjölkprodukter, smör, grädde och ost

- Kött av nöt, får, get och vilt samt i förekommande fall häst
-Fisk

-Säd och sädesprodukter som gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd
och skorpor

- Potatis och rotfrukter samt grönsaker

- Frukt och bär, svamp och konserver av dessa samt honung.

Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära ett förslag
som innebär att momsen på sådan basmat slopas. Jag tillstyrker därför
motion Skill i aktuell del.

dels vid moment 20 hemställt:

20. beträffande livsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sklll yrkande 6
och med anledning av proposition 1989/90:111 och motionerna
1989/90:Sk81 yrkande 34, 1989/90:Skll3 yrkandena 3a och 3b,
1989/90:Skll7 yrkande 1, 1989/90:Sk444 yrkande 2 och

1989/90:Sk626 yrkandena 1 — 3 hos regeringen begär förslag om
slopad moms på basmat i enlighet med vad som anförts ovan.

31. Uthyrning av arbetskraft (mom. 21)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt propositionen skall uthyrning av arbetskraft omfattas av skatteplikten.
Vi delar denna uppfattning. Vi finner dock föredragandens
argumentering något märklig i sammanhanget. I propositionen konstateras
nämligen att skatteplikt alltid skall föreligga, oavsett om uthyrningen
är tillåten eller inte (prop. s. 112).

Enligt vår uppfattning bör otillåten verksamhet åtföljas av sanktioner
i form av böter eller Sngelse. Skattemyndigheternas uppgift i
sammanhanget borde snarare vara att anmäla otillåten verksamhet till
åtal, om man får kännedom om en sådan, än att beskatta den.

Vi ser fram emot en redovisning av huruvida skatteplikt för otillåten
verksamhet bygger på socialistiska eller liberala principer samt vilka
övriga otillåtna verksamheter som regeringen avser att beskatta. Vi
föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan redovisning.

dels vid moment 21 hemställt:

21. beträffande uthyrning av arbetskraft

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 10
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del begär
att regeringen redovisar de principer som förslaget om skattep -

1989/90:SkU31

169

likt för otillåten verksamhet grundar sig på samt de övriga
otillåtna verksamheter som planeras beskattas.

32. Införsel av kulturföremål (mom. 24)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Lagen om utförsel av kulturföremål kom enligt förarbetena till för
att skydda vårt kulturarv och förhindra att värdefulla konstföremål,
möbler, handskrifter m.m. förs ut ur landet.

Samtidigt förhindrar reglerna i lagen om mervärdeskatt att sådana
värdefulla möbler, tavlor m.m. som redan lämnat landet återförs till
Sverige. De beläggs nämligen då med full moms. Endast museerna är
undantagna från denna.

Ett aktuellt fall gäller en mycket förnämlig Hauptbyrå, som för
några tiotal år sedan fördes ut ur Sverige. Den skall nu bjudas ut till
försäljning. En försäljning på t.ex. en kvalitetsauktion i Sverige skulle i
avbränningar, främst genom momsen, kosta kanske en halv miljon
mot mindre än hälften vid försäljning i England.

Det ter sig orimligt att bestraffa dem som vill föra in samma sorts
föremål som vi vill hindra andra från att föra ut ur Sverige.

Det rimliga borde i stället vara att stimulera de utomlands boende
ägarna att sälja sådana konstföremål, möbler m.m. som utgör en del av
det svenska kulturarvet tillbaka till Sverige utan att vid gränsen drabbas
av en avgift på för närvarande 23,46 % av Hauptbyråns, Roslinmålningens
eller Mariebergsfejansens värde.

Ett sätt vore att befria de föremål från moms vid återinförsel till
Sverige för vilka utförsel skulle ha vägrats. Samma kulturvårdande
institutioner som prövar ansökningar om tillstånd att föra ut kulturföremål
ur landet borde i så fall också pröva frågan om föremålet är av
sådan betydelse för det nationella kulturarvet att det bör befrias från
moms. Eventuellt kunde en begränsad avgift tas ut för konstföremål
som befrias från moms för att täcka kostnaderna för ifrågavarande
institutioner.

Ett sådant system skulle med all sannolikhet leda till ett återinflöde
av för kulturarvet värdefulla svenska kulturföremål, vilket borde stämma
överens med lagstiftarens intentioner.

Kulturutskottet har i sitt yttrande framhållit att en momsbeffielse
med denna utformning skulle ha ett stort kulturpolitiskt värde.

Med det anförda tillstyrker vi Sk609.

dels vid moment 24 hemställt:

24. beträffande införsel av kulturföremål
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk609 hos regeringen
begär förslag om momsbefrielse vid införsel av kulturföremål
enligt ovan.

1989/90:SkU31

170

33. Fartyg och luftfartyg (mom. 25 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Fartyg och flygplan är för närvarande befriade från mervärdeskatt.
Med hänsyn till att vi vill slopa importbeskattningen av varor är det
nödvändigt att avvakta slopandet av skattefriheten beträffande fartyg
och luftfartyg till dess ett samarbete med EG är etablerat.

Det finns ytterligare ett skäl till denna ståndpunkt. Eftersom många
av våra konkurrentländer tillämpar motsvarande skattefrihet som vi
skulle konkurrenssnedvridande effekter uppkomma med regeringens
förslag. Visserligen torde huvuddelen av dem som inför fartyg eller
flygplan bedriva mervärdeskattepliktig verksamhet, men eftersom dessa
drabbas av en likviditetsförlust i samband med att de måste erlägga
mervärdeskatt finns det risk att ett ensidigt borttagande av skattefriheten
från svensk sida kan få till följd att färre fartyg och flygplan införs
till landet. Verksamhet kan i ökad omfattning förläggas till utlandet.

Ett redan ansträngt svenskt fiske kommer också att drabbas av
negativa effekter av denna åtgärd, eftersom deras kostnader stiger.

Vi avvisar således förslaget att nu slopa skattefriheten för fartyg och
luftfartyg.

dels vid moment 25 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

25. beträffande fartyg och luftfartyg
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl08 yrkande
12 och 1989/90:Skl25 och med anledning av proposition
1989/90:111 i denna del hos regeringen begär ett förslag som
innebär att det kvalificerade undantaget för fartyg och luftfartyg
gäller också efter den 1 januari 1991.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser fartyg och luftfartyg
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till
1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med
dels den ändringen att i 2 § första stycket vid 2) orden "och 16"
ersätts med orden ", 16 och 20", dels den ändringen att punkt 1)
i 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt i dess nuvarande
lydelse infogas som en ny punkt 20) i 8 § förslaget till lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

34. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag att kommunerna kompenseras genom ett särskilt
statsbidrag för kostnaden för ingående mervärdeskatt vid upphandling
av skattefria tjänster hos vissa näringsidkare löser inte alla problem.

I den mån en privat näringsidkare bedriver en skattefri verksamhet
som utbildning, vård etc. direkt mot konsument kvarstår emellertid

1989/90:SkU31

171

kostnaden för ingående mervärdeskatt med åtföljande konkurrenssnedvridning
i förhållande till kommunernas och landstingens verksamhet
på samma område. Statsbidraget måste därför utformas på så sätt
att den skattefria verksamheten förblir konkurrensneutral oavsett på
vilket sätt den bedrivs.

Det kanske säkraste sättet att få en lösning på detta problem är att
införa s.k. teknisk mervärdeskattskyldighet.

Regeringen bör återkomma med förslag i denna fråga som skapar
den konkurrensneutralitet som vi efterlyser.

dels vid moment 26 hemställt:

26. beträffande offentlig verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:108 yrkande 8 och
med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna, 1989/90:Skl02 yrkande 2, 1989/90:Skl 13 yrkande
11, 1989/90:Sk622 och 1989/90:Sk632 hos regeringen begär förslag
enligt ovan.

35. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Det är enligt vår mening väsentligt att breddningen av mervärdeskatten
sker på ett sådant sätt att verksamheter som både bedrivs i privat
och offentlig regi har likvärdiga konkurrensvillkor. Det är därför
väsentligt att beskattningen är konkurrensneutral.

Innebörden av propositionens skrivningar är emellertid mycket
oklart och de förslag som läggs under detta avsnitt behöver förtydligas.
I vissa delar torde förslagen också innebära en ökad "rundgång" såsom
det statsbidrag som föreslås utgå till kommunerna för mervärdeskatt
som indirekt belastar kommunerna vid upphandling från näringsidkare
som inte är skattskyldiga. Förslagen skall också ställas i relation till
vårt förslag om bibehållna reduceringsregler för mervärdeskatten och
de konsekvenser dessa får.

Vi kan dela de intentioner som föredraganden av allt att döma har.
Det är dock väsentligt att noga följa upp att kommuner och landsting
får avsedd kompensation för den utvidgade skatteplikten enligt mervärdeskattelagen.

Vad som här anförts bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 26 hemställt:

26. beträffande offentlig verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 11
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Skl02 yrkande 2, 1989/90:Skl08 yrkande 8,
1989/90:Sk622 och 1989/90:Sk632 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts ovan.

1989/90:SkU31

172

36. Kyrkliga kommuner (mom. 27)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Det finns enligt vår mening inte något egentligt skäl att lämna de
kyrkliga kommunerna utanför den kompensationsordning med en
generell rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt som nu tillskapas
för de borgerliga kommunerna.

Vi tillstyrker därför motion Skl07 i denna del. Regeringen bör
återkomma med ett förslag i saken.

dels vid moment 27 hemställt:

27. beträffande kyrkliga kommuner
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Skl07 yrkande 2
och proposition 1989/90:111 i denna del hos regeringen begär
förslag som innebär att de kyrkliga kommunerna inryms i den
generella kompensationsordningen.

37. Importbeskattning (mom. 29)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Under hela den tid mervärdeskatten varit i kraft i vårt land har man
diskuterat möjligheten att slopa importbeskattning som berör personer
som är registrerade till mervärdeskatt. Enligt nuvarande ordning erlägger
importören mervärdeskatt till tullverket i samband med import av
varor. Denna skatt utlöser direkt en avdragsgill ingående mervärdeskatt
hos importören. Det till tullen inbetalade beloppet utlöser således
automatiskt ett krav hos länsskattemyndigheten.

Vi föreslår, i enlighet med vad som framkommit i utredningen om
indirekta skatter, att importbeskattning av varor bör slopas för hos
länsskattemyndigheten mervärdeskatteregistrerade skattskyldiga som
också är registrerade som kreditimportörer hos tullverket. Denna
uppfattning har också framförts av flera remissinstanser.

En sådan åtgärd får till följd att mellan 85 och 90 % av varuimporten
till vårt land inte blir föremål för någon importbeskattning.

En betydande samhällsekonomisk vinst kan däremot åstadkommas.
Tullverket kan använda sin personal effektivare. Näringslivet gör administrativa
vinster. De ofta förekommande bekymren med tulltillägg
elimineras. Det är också ett första steg mot en anpassning till ett
kommande EG-avtal utan gränskontroll.

Denna ändring bör genomföras med verkan från den 1 januari 1991.

dels vid moment 29 hemställt:

29. beträffande importbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 10
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och

1989/90:SkU31

173

motion 1989/90:Skll3 yrkande 12 hos regeringen begär förslag
om slopad importbeskattning enligt ovan.

38. Importbeskattning (mom. 29)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Den nuvarande ordningen innebär att importören erlägger mervärdeskatt
till tullverket i samband med import av varor. Denna skatt
utlöser direkt en avdragsgill ingående mervärdeskatt hos importören.
Det till tullen inbetalade beloppet utlöser således automatiskt ett krav
hos skattemyndigheten.

Vi anser att KIS lämnat tillräckligt underlag för att införselbeskattning
omgående slopas för hos skatteförvaltningen momsregistrerade
skattskyldiga som är registrerade som kreditimportörer hos tullverket.

En betydande samhällsekonomisk vinst kan åstadkommas genom en
sådan åtgärd. Tullverket kan använda en del av sin personal på ett
betydligt effektivare sätt och näringslivet skulle göra stora administrativa
vinster. De ofta förekommande bekymren med tulltillägg skulle
elimineras. Detta bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 29 hemställt:

29. beträffande importbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 12
ochmed anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motion 1989/90:Skl08 yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts ovan.

39. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
(mom. 30)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att investeringar i bl.a. taxi- och bussverksamhet
sannolikt kommer att senareläggas till efter ingången av år
1991. För undvikande av att kumulativa effekter uppkommer och för
att inte störa marknaden är det nödvändigt att rätt till ett fiktivt
skatteavdrag medges avseende de investeringar som gjorts före ikraftträdandet
i en verksamhet som efter den 1 januari 1991 blir skattepliktig
enligt ML.

När det gäller kommunernas anskaffning av varor och tjänster kan
man befara att det kommer att föreligga ett visst köpmotstånd från
kommuner och landsting fram till den 1 januari 1991. Det kan få
negativa konsekvenser för många företag som har en stor andel av sin
försäljning riktad mot kommunsektorn. Regeringens förslag gynnar

1989/90:SkU31

174

däremot förvärv av byggnadstjänst. Enskilda kommuner kan skjuta på
slutbesiktning av pågående byggnadsprojekt till efter den 1 januari
1991 och därmed uppnå stora skattefördelar av engångskaraktär.

Regeringen bör återkomma med förslag om övergångsregler som ger
möjlighet för kommuner att lyfta av den mervärdeskatt avseende
förvärv av varor efter den 1 juli 1990 och som fortfarande finns i deras
ägo vid årets slut.

dels vid moment 30 hemställt:

30. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 9
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motion 1989/90:Skl 15 yrkande 2 hos regeringen begär förslag
enligt ovan.

40. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Moderata samlingspartiet står i princip bakom beslutet om att införa
mervärdeskatt inom energiområdet.

För att inte hämma en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad upprepar vi vårt
krav att skattesatsen avseende tillhandahållande av värme fastställs till
0 %. Det kommer att fa en väsentlig betydelse för en fortsatt utbyggnad
av fjärrvärmen och därmed bidra till miljöförbättringar.

Vi tillstyrker Skl08 i denna del.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt pä energi

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 13
och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i
denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl 13 yrkande 15 och 18b,
1989/90:Skl 17 yrkandena 2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323
yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3
och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691,
1989/90:Sk696 yrkande 2 och 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2
beslutar att mervärdeskattesatsen för värme skall vara 0 %,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

1989/90:SkU31

175

41. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Beslutet om att momsbelägga energiområdet är en uppenbar eftergift
för folkpartiet från regeringens sida. De propåer om moms på energi
som tidigare framförts har avvisats av socialdemokraterna. I proposition
1983/84:28 om energibeskattningen anför föredraganden omfattande
argument mot införande av moms. I propositionen understryks
svårigheterna att kombinera moms med punktskatter, de minskade
möjligheterna att styra energianvändningen inom industrin, problem
för skatteadministrationen m.m. Föredraganden konstaterar också att
"övergången till mervärdeskatt på energi skulle allvarligt drabba låginkomsttagare
som företrädesvis bor i hyreshus".

I den proposition som beslutet om energimoms grundas på argumenteras
i det närmaste på ett helt motsatt sätt, och kraven på
likformighet i skattesystemet har helt fått bestämma förslagens utformning.
De invändningar föredraganden reste 1983 gäller uppenbarligen
inte 1989. Några hänsyn till hur förslagen drabbar enskilda hushåll tas
heller inte.

De beräkningar som genomfördes inför skatteutredningarna visar att
införande av moms innebär att kostnaderna övervältras från industrin
och utländska hushåll till svenska hushåll.

Energimomsen innebär att möjligheterna att uppfylla fastlagda energi-
och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras. Utrymmet för miljöavgifter
och en offensiv miljöpolitik skulle minska.

Vi anser att beslutet om mervärdeskatt på energi bör rivas upp
genom att energiområdet undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen
från den 1 januari 1991. Mervärdeskatten på energi bör
ersättas med koldioxidskatt och punktskatter.

Vi tillstyrker motionerna Skll3 yrkande 15, Sk434 yrkande 3 och
Sk660.

Därest detta förslag inte vinner riksdagens gehör bör i vart fell
biobränslen undantas och någon skatteplikt för fjärrvärme inte införas
den 1 januari 1991. I andra hand tillstyrker vi därför Skll3 yrkande
18b.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande
15, 1989/90:Skll7 yrkande 3, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4
och 1989/90:Sk660 och med anledning av motionerna
1989/90:Sk81 yrkandena 31 i denna del, 32 och 37—40,

1989/90:Skl08 yrkande 13, 1989/90:Skl 13 yrkande 18b,

1989/90:Skl 17 yrkande 2 i denna del, 1989/90:Sk323 yrkande 2,
1989/90:Sk392 yrkande 9, 1989/90:Sk623 yrkande 2,

1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2 och 1989/90:Sk697 yrkandena
1 och 2

dels beslutar avskaffa mervärdeskatten på energi fr.o.m. den 1

1989/90:SkU31

176

januari 1990,

dels som sin mening ger regeringen till känna att mervärdebeskattningen
av energi bör ersättas med koldioxidskatt och punktskatter.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till
1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med
den ändringen att i 8 § införs en ny punkt 20) med följande
lydelse: "20) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat
bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock inte T-sprit
eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av
snabbgående dieselmotor."

42. Mervärdeskatt på energi (mom. 31)

Vid avslag på reservation 41.

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Om vårt förslag om slopad mervärdeskatt på energi inte bifalls bör
dock biobränslen undantas och någon skattskyldighet för fjärrvärme
inte införas den 1 januari 1991.

Vi tillstyrker Skll3 yrkande 18b.

dels vid moment 31 hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 18b
och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i
denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skl 13 yrkande 15, 1989/90:Skl 17 yrkandena 2 i denna
del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9,
1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2,
1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2 och
1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna att biobränslen och fjärrvärme bör undantas från
mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991.

43. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Beslutet om moms på energi försvårar en ansvarsfull energipolitik
genom att det minskar möjligheterna att med hjälp av skatter och
avgifter styra konsumtion och produktion inom energisektorn. Energimomsen
innebär också en oacceptabel övervältring av kostnader från
industrin till hushållen.

1989/90:SkU31

177

12 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Vänsterpartiet har föreslagit att momsen på energi avskaffas, och att
moms inte införs på fjärrvärme. Moms på fjärrvärme skulle få allvarliga
konsekvenser. Det finns risk att fjärrvärme på många platser slås ut.
Detta skulle fa negativa miljöeffekter förutom att det dessutom innebär
kapitalförstöring. Vänsterpartiet yrkar avslag på propositionen i denna
del. Vänsterpartiet har dock inte föreslagit ett allmänt lågt skatteuttag
på energi eller att det samlade skatteuttaget på energi skall sänkas utan
föreslår i stället att ett rimligt skatteuttag uppprätthålls genom en
höjning att vissa punktskatter och den allmäna energiskatten. Detta
uttag utformas också efter energi- och miljöpolitiska hänsynstaganden.
Vi vill ersätta moms på energi med följande punktskatter:

md k r

Elskatten höjs med 4 öre/kWh och vissa reduceringar
ges till särskilt elintensiv industri 3,5

Höjd bensinskatt, 0:50 kr./l 2,9

Höjd skatt på diesel (motsvarande bensin) 1,0

Höjd skatt på olja 250 kr./kubikmeter 2,1

Höjd skatt på kol 500 kr./ton 1,8

Summa 7,8

Jag tillstyrker i första hand Sk81 yrkandena 31 i denna del och
37—40. I andra hand tillstyrker jag Sk81 yrkande 32.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i
denna del och 37—40 och med anledning av motionerna
1989/90:Sk81 yrkande 32, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skl 13 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skll7 yrkandena
2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392
yrkande 9, 1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623
yrkande 2, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande
2, 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2
dels beslutar undanta energi från mervärdeskatt,
dels hos regeringen begär förslag om höjda punktskatter på
energi enligt ovan,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

1989/90:SkU31

178

eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av
snabbgående dieselmotor."

44. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 mom. 56)

Vid avslag på reservation 43

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Aven om förslaget om slopad mervärdeskatt och höjda punktskatter
för energi inte bifalls bör någon skattskyldighet för fjärrvärme inte
införas den 1 januari 1991.

Jag tillstyrker Sk81 yrkande 32.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkande 32
och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i
denna del och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13, 1989/90:Skll3
yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skll7 yrkandena 2 i denna del
och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk392 yrkande 9,
1989/90:Sk434 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk623 yrkande 2,
1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691, 1989/90:Sk696 yrkande 2,

1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2 besluta att fjärrvärme undantas
från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

45. Mervärdeskatt på energi (mom. 31 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Huvudprincipen för miljöpartiet är att energiskatten skall tas ut vid
energikällan. Sedan riksdagen beslutat att moms skall tas ut på all
energianvändning, accepterar miljöpartiet denna ordning som har den
goda effekten att den totala energianvändningen i samhället hålls
tillbaka. Vi vill dock med kraft framhålla, att vi anser att undantag
från energimoms skall göras för dem som levererar biologiska bränslen
eller vindkraftsel. Dessa skall vara helt momsbefriade, dvs. även erhålla
restitution för erlagd moms.

Vi kräver dock att punkt- och utsläppsskatterna är av en sådan
storleksordning att den ger rätt styreffekt. 1 fråga om uttaget av
punktskatter vill vi framhålla att elektricitet inte är någon primär

1989/90:SkU31

179

energi och därför inte skall beskattas. Det är energiråvarorna som skall
beskattas och beskattningen skall endast vara beroende av energiinnehållet
i råvaran.

Med det anförda tillstyrker jag Sk392 och Sk697.

dels vid moment 31 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

31. beträffande mervärdeskatt på energi
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk392 yrkande
9, 1989/90:Sk623 yrkande 2, 1989/90:Sk697 yrkandena 1 och 2
och med anledning av motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 31 i
denna del, 32 och 37—40, 1989/90:Skl08 yrkande 13,

1989/90:Skll3 yrkandena 15 och 18b, 1989/90:Skl 17 yrkandena
2 i denna del och 3, 1989/90:Sk323 yrkande 2, 1989/90:Sk434
yrkandena 3 och 4, 1989/90:Sk660, 1989/90:Sk691 och

1989/90:Sk696 yrkande 2 beslutar undanta vindel och biologiska
bränslen från mervärdeskatt,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på energi att

riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till
1) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, med
dels den ändringen att i 2 § första stycket vid 2) orden "och 16."
ersätts med orden ", 16 och 20.", dels den ändringen att i 8 §
införs en ny punkt 20) med följande lydelse: "20) vindel och
biologiska bränslen."

46. Koldioxidskatt (mom. 32)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det nuvarande systemet för energibeskattning motsvarar inte tidens
krav. Energi har i Sverige traditionellt varit föremål för särskild
beskattning. Orsaken har varit att energi uppfattas som ett lämpligt
beskattningsobjekt. Men beskattning av energi kan inte längre betraktas
som en huvudsakligen skatteteknisk fråga.

Grunden för ett modernt energibeskattningssystem måste vara att
skatten skall ha en miljöstyrande effekt. Moderata samlingspartiet har
sedan flera år förespråkat miljöavgifter. Den miljöinriktade energibeskattning
som vi förordar har samma syfte — att minska de negativa
miljöeffekterna.

De globala klimatfrågorna är de troligen allvarligaste miljöproblem
som hotar vår planet. Det finns omfattande vetenskapliga indicier som
pekar på att den ökande koldioxidhalten i atmosfären kommer att leda
till höjd temperatur vilket kan komma att ge upphov till svåra
klimatstörningar. Sveriges riksdag beslutade den 6 juni 1988 om ett
koldioxidtak. Beslutet måste följas av aktiva åtgärder för att påverka
val av energiformer. Därigenom kan Sverige vara ett trovärdigt föregångsland
i den globala kampen för att rädda jordens klimatbalans.

1989/90: Sk U31

180

Grunden för den svenska energibeskattningen bör vara en skatt på
emissioner av koldioxid. De nuvarande punktskatterna inom energiområdet
(inkl. elskatten och den nuvarande särskilda skatten för
oljeprodukter, kol och bensin) bör i sin helhet avskaffas, med undantag
för en del av bensinskatten.

Koldioxidskatten bör utgå med 46 öre per kg emitterad koldioxid
och omfatta alla koldioxidemissioner från fossila bränslen. Det innebär
att även rå- och spillolja bör beskattas.

Etanol och metanol kan i Sverige förväntas framställas huvudsakligen
från icke-fossila råvaror. I den mån fossila råvaror helt eller delvis
används måste koldioxidskatt erläggas. Det finns enligt vår mening
ingen anledning att ta ut skatt på koldioxid från icke-fossila bränslen.
För närvarande är det bara aktuellt med inhemska icke-fossila bränslen
eller sådana bränslen som importeras från våra närmaste grannländer.
I Sverige liksom i dessa länder kommer framställning av biobränslen
endast att accepteras om återväxten motsvarar avverkningen. På så
sätt kommer inte koldioxid att tillföras atmosfären.

Ett särfall utgör torvbränslen. Torv kan i strikt mening inte betraktas
som ett fossilt bränsle, men det finns många likheter. Visserligen
kan man hävda att det vid måttliga uttag av torv ändå sker en
nettotillväxt av torvtillgångarna i Sverige. Man kan också hävda att
torvbrytningen kan skapa förutsättningar för senare skogsplantering.
Med hänsyn till de stora miljövärden som många torvmossar har anser
vi att det finns anledning att ha en försiktig inställning till omfattande
exploatering av de svenska torvtillgångarna. Regeringen bör ta initiativ
till en fortsatt utredning angående en framtida koldioxidbaserad beskattning
avseende torv.

Inga kategorier av förbränningsanläggningar bör undantas från skatten.

Möjligheterna att rena bort koldioxid genom att binda det till någon
bestående substans är ännu mycket begränsade. Skattesystemet bör
dock ta hänsyn till dessa möljligheter. De regler för återbetalning av
koldioxidskatten som regeringen föreslår bör kunna tillämpas även för
den av oss föreslagna formen för koldioxidbeskattning.

Några andra reducerings- eller nedsättningsregler bör inte finnas.
Det innebär att den nuvarande spärrregeln som gör att allmän energiskatt
inte behöver överstiga 1,7 % av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde bör avskaffas i samband med övergången till den av
oss föreslagna nya formen för energibeskattning.

Det kan emellertid i vissa branscher föreligga svårigheter att anpassa
bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför finnas möjlighet att
under en övergångstid åtnjuta en viss nedsättning. Etablerad gasolanvänding
inom vissa industrier och yrkesmässig växthusodling kan vara
exempel på näringsgrenar där en sådan övergångsperiod måste aktualiseras.

Bränsle för utrikes sjö- eller flygfart bör inte belastas med koldioxidskatt.
För inrikes flygtrafik bör gälla en schablonmässigt beräknad
koldioxidskatt som motsvarar 46 öre per utsläppt kg koldioxid. Anledningen
till att vi liksom regeringen förordar en schablonmässig beräk -

1989/90:SkU31

181

ning beror på de praktiska svårigheterna att beskatta inhemskt flygbränsle
för maskiner som trafikerar både Sverige och andra länder.
Den schablonmässiga beräkningen bör dock så nära som möjligt följa
den verkliga bränsleförbrukningen för den aktuella plantypen.

Koldioxidskatten för bensin kommer enligt vårt förslag att uppgå till
1,07 kr/l, vilket skulle innebära en ökning med 49 öre/l. Eftersom
skattebelastningen på bensin inte skall öka måste bensinskatten sänkas
med motsvarande belopp eller med 0,49 kr/l.

I syfte att förstärka miljöeffekterna vill vi stimulera till användning
av bättre brännoljekvaliteter. Eftersom eldningsolja av olika klasser ger
upphov till olika stora koldioxidutsläpp bör även detta förhållande
avspeglas i beskattningen. Moderata Samlingspartiet förordar i likhet
med regeringen att brännolja indelas i miljöklasser. Någon nedsättning
av punktskatterna på mindre miljöskadlig brännolja är emellertid inte
möjlig, eftersom, vi föreslår att alla punktskatter på energi avskaffas i
sin helhet. I stället föreslår vi, om de i propositionen angivna villkoren
uppfylls, att ett stimulansbidrag lämnas. För miljöklass 1 bör stödet
utgå med 350 kr. per mJoch för miljöklass 2 med 150 kr. per mJ. Ett
särskilt stimulansbidrag bör också utgå för naturgas och gasol.

Sammanfattningsvis leder våra förslag till att miljövänliga alternativ
till fossila bränslen stimuleras. Elproduktion som baseras på ickefossila
bränslen blir inte föremål för punktbeskattning. Ej heller etanol
eller metanol som framställs av biobränslen punktbeskattas. Biobränslebaserad
fjärrvärmeproduktion blir helt skattefri.

Vi anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag
till koldioxidskatt m.m. i enlighet med det anförda.

Vi tillstyrker Skl08 och Skl20 i aktuella delar.

dels vid moment 32 hemställt:

32. beträffande koldioxidskatt
att riksdagen med bifall till motionernal989/90:Skl08 yrkandena
14 och 16—21 och 1989/90:Skl2Q och med anledning av proposition
1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk74
yrkande 5, 1989/90:Skl 10 yrkande 4 och 1989/90:Sk392 yrkande
2

dels hos regeringen hegär förslag i enlighet med vad som anförts
ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om anpassningen av bränslevalet i vissa branscher.

47. Koldioxidskatt (mom. 32 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna stödjer förslaget om att införa en koldioxidskatt
på sådana koldioxidutsläpp som direkt bidrar till en nettoökning
av atmosfärens koldioxidhalt.

1989/90:SkU31

182

Den föreslagna avgiftsnivån på 25 öre/kg koldioxid är acceptabel
som ett första steg. Dock föreslår vi att avgiften höjs fr.o.m. 1992 med
10 öre/kg per år upp till 65 öre/kg år 1995. En sådan successiv höjning
av avgiftsnivån är motiverad med att koldioxidutsläppen måste minska,
och inte bara hållas på ungefär nuvarande nivå. Regeringens ambitionsnivå
är, enligt vår mening, alltför låg med hänsyn till miljöriskerna.

Med det anförda tillstyrks SkllO yrkande 4.

dels vid moment 32 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

32. beträffande koldioxidskatt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkande 4
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Sk74 yrkande 5, 1989/90:Skl08 yrkandena
14 och 16-21, 1989/90:Skl20 och !989/90:Sk392 yrkande 2
dels beslutar införa koldioxidskatten redan den 1 juli 1990,
dels hos regeringen begär ett förslag om ändring i lagen om
koldioxidskatt som innebär att skatten höjs med 10 öre per kg
och år fr.o.m. 1992 till 65 öre per kg år 1995,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser koldioxidskatt
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till
1) lag om koldioxidskatt, med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen
orden " den 1 januari 1991" ersätts med orden
"den 1 juli 1990".

48. Metanol och etanol (mom. 33)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi
Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vi anser att sådana motoralkoholer som baseras på fossila bränslen
bör träffas av koldioxidskatten och tillstyrker därför Skll3 yrkande 17.

dels vid moment 33 hemställt:

33. beträffande metanol och etanol

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 17
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del hos
regeringen begär ett förslag som innebär att koldioxidskatten
träffar också fossil-genererade motoralkoholer i form av metanol
och etanol.

49. Torv (mom. 34)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi stödjer förslaget om att införa en koldioxidskatt på sådana koldioxidutsläpp
som direkt bidrar till en nettoökning av atmosfärens kol -

1989/90:SkU31

183

dioxidhalt. I praktiken innebär detta att koldioxidskatten skall införas
på fossila bränslen. Men hänsyn till det metanutsläpp som uppkommer
vid torvbrytning m.m., och att även metan kraftigt bidrar till den växthuseffekt
som motiverar koldioxidskatten, så bör på sikt även torveldning
beläggas med koldioxidskatt.

Med hänsyn till att torvnäringen nyligen byggts upp, delvis med
statligt stöd, så avstår vi dock nu från att lägga förslag om koldioxidskatt
på torv.

Regeringen bör dock återkomma med förslag till koldioxidavgift
även på torv om torveldningen tenderar att öka i någon betydande
grad.

dels vid moment 34 hemställt:

34. beträffande torv

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkande 5
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

50. Metallurgiska processer (mom. 35)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Inom vissa industriella processer, t.ex. stål- och cementframställning,
är det nödvändigt att använda bränslen för att utnyttja kolet i dessa. I
vissa industriella processer binds kolet till det framställda ämnet — då
kan återbetalningsreglerna vara tillämpliga. Även i andra fall bör
koldioxidskatten kunna reduceras om det för den industriella processen
är nödvändigt att specifikt nyttja grundämnet kol.

Vi tillstyrker motion Skl08 i aktuell del.

dels vid moment 35 hemställt:

35. beträffande metallurgiska processer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkande 15
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del hos
regeringen begär ett förslag som innnebär att koldioxidskatt inte
utgår på bränsle som används i en industriell process där det är
nödvändigt att utnyttja grundämnet kol.

51. Sjöfarten (mom. 36)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi
Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vi anser att såväl koldioxid- som svavelskatt skall omfatta sjöfarten.
När det gäller bunkeroljor och andra oljor som används som drivmedel
inom sjöfarten, har regeringen inte presenterat något förslag
utan hänvisar till att man avvaktar MLAs. Oavsett om denna utredning
hinner få fram något förslag eller ej ankommer det på regeringen att

1989/90:SkU31

184

snarast möjligt föreslå miljöskatter och miljöavgifter på sjöfarten. Vi
anser även att regeringen bör driva frågan om miljöskatt på sjöfartens
eldningsoljor i internationella fora. De influtna medlen skulle kunna
användas till miljöförbättrande åtgärder för att lösa sjöfartens internationella
miljöproblem.

Internordisk färjetrafik bör övergå till lågsvavlig olja, dvs. med max
0,1 % svavel. Regeringen bör omgående förhandla med våra nordiska
grannar i detta syfte. Även övrig inrikes och internordisk kustsjöfart
bör snarast möjligt övergå till lågsvavlig olja.

Ett tänkbart sätt att med ekonomisk stimulans förbättra miljön till
sjöss är att sätta en lägre hamnavgift för fartyg med goda miljöegenskaper
— eller att höja avgiften för fartyg med sämre miljöegenskaper.
Regeringen bör återkomma med förslag till hur ett sådant system kan
utformas och införas.

dels vid moment 36 hemställt:

36. beträffande sjöfarten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkandena
11 — 14 och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna
del

dels hos regeringen begär förslag om koldioxiskatt för sjöfarten,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om internationella initiativ, svavelhalten i internordisk färjetrafik
och differentierade landningsavgifter.

52. Koldioxidskatt på flygtrafik (mom. 37)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Flygbränsle belastas inte som andra fossila bränslen med någon
punktskatt i form av allmän energiskatt. Vi anser att det bör finnas en
punktskatt även på flygbränslen på motsvarande sätt som för t.ex.
bensin. Vi föreslår därför att en sådan tas ut med 34 öre/kg förbrukat
flygbränsle utöver koldioxidskatten.

Miljöavgift kan idag bara tas ut för flygbränsle för nationell trafik.
Internationella överenskommelser hindrar att avgift tas ut på internationell
trafik. Sverige måste verka för att denna begränsning i möjligheterna
att ta ut miljöskatt snarast avskaffas.

Vi tillstyrker motion Skll3 och Sk685 i aktuella delar.

dels vid moment 37 hemställt:

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande
19 och 1989/90:Sk685 yrkande 2 och med anledning av proposition
1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Skl 10
yrkande 10, 1989/90:Sk392 yrkande 17, 1989/90:Sk444 yrkande
4, 1989/90:Sk628 yrkande 2 och 1989/90:Sk686
dels hos regeringen begär förslag om en allmän energiskatt för
inrikesflyget enligt ovan,

1989/90:SkU31

185

dels sorn sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
ovan om miljöavgifter på internationell flygtrafik.

53. Koldioxidskatt på flygtrafik (mom. 37)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Som framgår av vänsterpartiets reservation under moment 1 i
SkU30 innebär vänsterpartiets skattereform bl.a. höjda bidrag till hushållen,
slopad moms på olika områden och ett första steg mot en helt
slopad moms på mat.

Motionskravet om höjd skatt på flygbränsle är inte en del av
finansieringen av Vänsterpartiets skatteförslag utan en motion från den
allmänna motionstiden. Förslaget är en del av Vänsterpartiets energipolitik
där vi anser att flygtrafiken av både miljö- och rättviseskäl bör
beskattas hårdare.Vänsterpartiet anser att skatten på flygbränsle bör
höjas motsvarande en inkomst på 1 miljard kronor. Regeringen bör
snarast återkomma med ett förslag i saken.

dels vid moment 37 hemställt:

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk444 yrkande 4
och med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Skl 10 yrkande 10, 1989/90:Skl 13 yrkande
19, 1989/90:Sk392 yrkande 17, , 1989/90:Sk628 yrkande 2,
1989/90:Sk685 yrkande 2 och 1989/90:Sk686 hos regeringen begär
förslag om en höjning av miljöskatten på flyg med 1 miljard
kronor.

54. Koldioxidskatt på flygtrafik (mom. 37)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Flyget skall belastas med samma miljöskatter och miljöavgifter som
andra trafikslag. Eftersom den s.k. Chicago-konventionen, som reglerar
den internationella flygfarten, bl.a. medför att flygbränslen inte kan
beskattas, måste uppläggningen av miljöbeskattning av flyg ske på
annat sätt. Samtidigt bör regeringen aktivt verka för att de internationella
flygkonventionerna omförhandlas i syfte att underlätta för ekonomiska
styrmedel och beskattning av flyg och flygbränslen.

Den nuvarande miljöskatten på flygets kväveoxidutsläpp bör skärpas
till samma nivå som vi ovan föreslår för energisektorn och kompletteras
med differentierade landningsavgifter så att begränsning av kortdistansflyget
i södra Sverige och mellersta Sverige kan uppnås utan att
allvarligt påverka den ur regionalpolitisk synpunkt viktiga flygtrafiken
på Norrland och Gotland. Den totala skatten för flyg bör motsvara vad
en bränsleskatt på 2,50 kr. per liter flygbränsle skulle ge.

1989/90: S k U31

186

En del av beskattningen skall vara proportionell mot koldioxidutsläppen
och vi kräver till att börja med införande av en avgift på
koldioxidskatt på inrikesflyget om 25 öre/kg. Denna avgiftsnivå bör
höjas med motsvarande 10 öre/kg koldioxid och år fr.o.m. 1992 till 65
öre/kg år 1995.

Dessutom måste kväveoxidavgiften höjas från nuvarande 25 kr/kg till
40 kr/kg. Även kolväteavgiften bör höjas, i det fallet till 24 krVkg.

För utrikesflyget bör motsvarande avgifts- eller skattesystem utformas.
Det är djupt otillfredsställande att regeringen underlåtit att lägga
fram något sådant förslag. Avgiftsnivån bör vara densamma som för
inrikesflyget. Regeringen bör snarast återkomma med förslag med
denna inriktning.

dels vid moment 37 hemställt:

37. beträffande koldioxidskatt på flygtrafik m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkande 10,
1989/90:Sk392 yrkande 17 och 1989/90:Sk686 och med anledning
av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna
1989/90:Skll3 yrkande 19, 1989/90:Sk444 yrkande 4,

1989/90:Sk628 yrkande 2 och 1989/90:Sk685 yrkande 2
dels hos regeringen begär förslag på beskattning även av den
utrikes flygtrafiken i enlighet med vad som anförs ovan,
dels hos regeringen begär förslag om höjning av kväveoxidavgiften
och kväveavgiften i enlighet med vad som anförts ovan,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om regionalt differentierade landningsavgifter.

55. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mom. 38
och mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Henneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Den grundläggande målsättningen för den av riksdagen beslutade
energipolitiken är: "En successiv utveckling mot ett energisystem i
huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor
med minsta möjliga miljöpåverkan." En annan viktig målsättning
är effektivare energianvändning och minskat oljeberoende.

Från centerpartiets vill vi framhålla att en miljöanpassad och framtidsinriktad
energibeskattning måste innebära att miljövänlig och förnybar
energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande importerade
energislag och att en överföring av skattebelastningen bör ske från
arbetskraft till energi och råvaror inom ramen för ett oförändrat
skattetryck. En sådan omläggning av skatteuttaget skapar incitament
för hushållning med våra naturresurser och stimulerar till ökande
sysselsättning.

Detta innebär att vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgifter
på el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera

1989/90:SkU31

187

till effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion, distribution
och konsumtionsled. Huvuddragen i det skattesystem som vi
förordar är följande:

1. Energi skall inte vara momsbeiagd utan skatte- och avgiftsuttaget
på energi skall bygga på miljöanpassad punktbeskattning, kombinerat
med miljöavgifter och en koldioxidskatt på minst 25 öre per kg.
koldioxid som gynnar effektiviseringar och användningen av inhemsk
förnybar miljövänlig energi. Belastningen på olika energislag måste
därefter anpassas efter vilka möjliga alternativ som står till buds.

2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och ersätts av
vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning och avgifter på bränslen
oavsett om de används för värme eller elproduktion. Tekniskt bör
skatten tas ut i produktionsledet vad avser producerad el.

3. Avgifter införs på utsläpp av svavel och kväve i samband med
förbränning.

4. Ingen reducering av punktbeskattningen på bensin. Därutöver
läggs koldioxidskatt på bensin.

5. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och solenergi skall vara skattefria.

6. Den koldioxidavgift, vilken uttas i samband med elproduktion,
återbetalas till producenterna, men med lika belopp per kWh till all el
som har producerats med bränsle, med undantag för kärnkraftsproducerad
el.

7. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och
koldioxidavgift utformas så att den ökar lönsamheten vid effektivare
energianvändning.

Hotet mot miljön blir alltmer påtagligt. Det finns därför starka skäl
att optimalt utnyttja ekonomiska styrmedel för att skydda och förbättra
vår miljö. Optimal effekt av dessa styrmedel kan inte nås utan att varje
led i produktionen och konsumtionen ges ekonomiska motiv att
begränsa den negativa miljöpåverkan som aktuell verksamhet kan ha.
Det är bl.a. av denna anledning vi föreslår en konsekvent övergång till
skatter/avgifter i produktionsledet för att stimulera till effektivisering
och begränsning av utsläpp i produktions-, distributions- och konsumtionsled.

Vi ansluter oss till propositionens förslag vad avser nivån på koldioxidskatten
— 25 öre/kg — samt halveringen av energiskatten på
bränslen men skatten på bensin bör, exkl. de 58 öre/liter som koldioxidskatten
motsvarar, utgå vid en oreducerad punktbeskattning med en
skatteskillnad på 30 öre/liter dvs. med 2,64 kr Vliter för blyfri bensin
resp. 2,94 krVliter. Den totala skattebelastningen för bensin med vårt
förslag blir då 3,22 krVliter för blyfri bensin resp. 3,52 krVliter för
annan bensin. Vi tillstyrker således motion Skll3 yrkande 20.

Enligt vår mening bör skatten på el tas ut i produktionsledet enligt
samma principer som nu gäller för den särskilda vattenkraftsskatt som
tas ut resp. de 0,2 öre/kWh som tas ut på kärnkraftsproducerad el. Vi
föreslår att en elproduktionsskatt på 13 öre/kWh införs, samtidigt som
elskatten i användarledet avskaffas. Den totala skattebelastningen för
hushåll blir då 2—5 öre/kWh lägre jämfört med nuvarande elbeskattning
inkl. moms. Skattefrihet för avkopplingsbar el skall inte medges.

1989/90:SkU31

188

Skattefrihet medges för el producerad av biobränslen, vind, sol etc.
Detta innebär att dessa energislag får en kraftigt stärkt konkurrenskraft.
Med vår utformning av elproduktionsbeskattning behövs inte
något särskilt stödsystem för biobränslebaserad elproduktion m.m.
enligt MIA:s förslag. Detta bör ges regeringen till känna.

Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är viktig för
att optimalt utnyttja tillgängliga resurser. För att denna samköming
inte skall störas av de produktionsskatter vi föreslår krävs att ett
generellt skatteavdrag får göras med 13 öre/kWh vid export av el, samt
att motsvarade påslag görs vid import. Detta innebär att produktionsskatten
behandlas på samma sätt som moms vid export och import.

De nedsättningar av konsumtionsbeskattningen av el som av bl.a.
regionalpolitiska skäl medgivits i vissa Norrlandskommuner bör i
motsvarande omfattning medges vid beskattningen i produktionsled på
så sätt att producenten erhåller en motsvarande restitution för att
kunna hålla motsvarande lägre elpris gentemot hushållen i dessa
kommuner.

Med det anförda tillstyrker vi förslaget i Skll3 yrkandena 16, 23
och 24 om en elproduktionsskatt och tillkännagivandet i Skll3 yrkande
21 om behovet av produktionsbidrag för biobränslen vid en sådan
beskattning.

Propositionens förslag innebär vidare att elproduktionen inte heller
skall belastas med koldioxidskatt. Ej heller skall spillvärme vid kondenskraftproduktion
beskattas. Vi anser att en lika beskattning av
bränslen måste ske oavsett om de utnyttjas för produktion av el eller
värme. En av de största bristerna i nuvarande energiskattesystem är att
energiskatten får dras av när bränslen används för elproduktion. K1S
förslag om införande av s.k. spillvärmebeskattning var därför ett steg i
rätt riktning, och det är beklagligt att föredraganden följer MIA och
föreslår att nuvarande avdragsregler bibehålls. Vi anser att en koldioxidavgift
skall tas ut när fossila bränslen används för elproduktion enligt
det förslag som centerns representant i MIA lagt fram. Avgiften återbetalas
till elproducenterna men med lika belopp per kWh producerad
el som producerats med bränsle med undantag för kärnkraftsproducerad
el. Detta bör riksdagen med bifall till motion Skll3 yrkande 21
som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 38 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkandena 16,
18a, 20, 21, 23 och 24 och med anledning av proposition
1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:N71 yrkande 2,
1989/90:Skl 10 yrkandena 1-3, 6-9 och 20, 1989/90:Sk392 yrkandena
11 — 14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande 1,

1989/90:Sk631 yrkandena 1-4, 1989/90:Sk679, 1989/90:Sk685
yrkande 1 och 1989/90:Sk688

dels beslutar att bensinskatten skall vara 2,64 kr. för blyfri
bensin och 2,94 kr. för annan bensin,

dels hos regeringen begär förslag om införande av en elproduk -

1989/90:SkU31

189

tionsbeskattning i enlighet med vad som anförts ovan och som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet
av produktionsbidrag för biobränslen i ett sådant system,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om en koldioxidavgift på bränsle för elproduktion,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän energiskatt på
bränslen, m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till
1) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, med den
ändringen ait i 2 § orden "2 kronor 40 öre" ersätts med orden
"2 kronor 64 öre" och orden "2 kronor 64 öre" ersätts med
orden "2 kronor 94 öre".

56. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mom. 38)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

I betänkandet behandlas också andra motioner från vänsterpartiet.
Det gäller skatt på uran och höjd skatt på vattenkraften. Dessa motionsyrkanden
är ej avsedda att finansiera vänsterpartiets skatteförslag
utan är en del i vår energi- och regionalpolitik.

De stora och onödiga satsningarna på kärnkraften har medfört
stagnation i utvecklingen av förnyelsebara energikällor. Elenergi från
kärnkraften säljs till underpris. Finansieringsavgiften täcker inte kommande
behov för omhändertagande av avfall m.m. För närvarande
kommer ca 50 % av den producerade elenergin från kärnkraften.
Priset på denna motsvarar inte de totala kostnaderna för produktion,
distribution och omhändertagande av det radioaktiva avfallet. I stället
för sparande uppmuntras slöseri som försvårar den av riksdagen beslutade
kärnkraftsavvecklingen. Som ett led i en ny energipolitik för
Sverige föreslår vänsterpartiet införandet av skatt på uran. Denna
föreslås till 2 öre/kWh tillförd mängd uran och skulle ge en intäkt på
ca 4 000 milj. kr.

Kärnkraften bör dessutom belastas ytterligare för kostnaden för den
framtida avfallshanteringen och förvaringen.

Vattenkraften ger ungefar lika mycket elenergi som kärnkraften. De
flesta vattenkraftverk har kommit upp i sådan ålder att nerskrivningarna
av investeringarna medför låga produktionskostnader. Därför ger
dessa stora vinster i dag. Detta har bl.a. resulterat i införandet av en
särskild kraftskatt på produktionen 1983. Vänsterpartiet menade redan
när skatten infördes att den skulle vara högre. Vi föreslår nu att
kraftskatten höjs till 6 öre/kWh från den 1 juli 1990 och att den skall
gälla för samtliga nu producerande vattenkraftverk. Netto skulle det ge
en ökad skatteintäkt på ca 2 000 milj. kr. per år. Med dessa medel
skulle satsningar kunna göras i de regioner där vattenkraftverken
finns. För detta bör regionala fonder inrättas för att administrera den

1989/90:SkU31

190

höjda produktionsskatten (kraftskatten). Dessa fonder skulle kunna
spela en viktig roll för att garantera finansiering av långsiktigt sysselsättningsskapande
projekt i regionerna.

Nuvarande skatteregler innebär att kraftvärmeproduktion missgynnas
i jämförelse med kondenskraftprocessen, som i praktiken endast
belastas med en liten del skatt räknat på samma mängd tillförd energi.
Skillnaden uppkommer genom att skatten på tillförd energi i kraftvärmeprocessen
inte får avräknas för spillvärme då denna nyttiggörs t.ex.
som fjärrvärme, medan spillvärme i kondensverk, som hamnar som
spill i luft och vatten, får avräknas. Detta förhållande motverkar
effektivt resursutnyttjande och stimulerar slöseri. Kondenskraften borde
tvärtemot nuvarande regler straffbeskattas för spillet. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det torde finnas en bred enighet om att etanol är ett realistiskt
alternativ till mer miljöovänligt drivmedel för bilismen. Det är utmärkt
att staten gett ett visst stöd till de utvecklingsprojekt som
genomförts. För att få fart på utvecklingen erfordras dock större
satsningar från statens sida. Behoven och möjligheterna är väldokumenterade.
En särskild fördel är att vi genom en inhemsk etanolproduktion
kan tillgodose flera målsättningar; bättre miljö och naturvård
samt näringspolitiska fördelar inom jordbruket. För att främja produktion
och bruk av etanol krävs att riksdagen fattar skattebeslut som
gynnar energi som baseras på inhemska råvaror. Riksdagen bör därför
ge regeringen till känna att den aviserade propositionen om energibeskattningen
bör ges en sådan inriktning att inhemsk energiproduktion
och inhemska råvaror gynnas.

dels vid moment 38 hemställt:

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk679 och med
anledning av proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna
1989/90:N71 yrkande 2, 1989/90:Skll0 yrkandena 1 — 3, 6—9
och 20, 1989/90:Skl 13 yrkandena 16, 18a, 20, 21, 23 och 24,
1989/90:Sk392 yrkandena 11 — 14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande
1, 1989/90:Sk631 yrkandena 1—4, 1989/90:Sk685 yrkande 1 och
1989/90:Sk688

dels hos regeringen begär förslag om införandet av en uranskatt
i enlighet med vad som anförts ovan,

dels hos regeringen begär förslag om höjning och utvidgning av
vattenkraftsskatten och om regionala fonder i enlighet med vad
som anförts ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts

om beskattning av kondens- och värmekraftverk,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts

om att energi som baseras på inhemska råvaror skall gynnas

skattemässigt.

1989/90:SkU31

191

57. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mom. 38
och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöskatter kan användas till att på ett dynamiskt och kostnadseffektivt
sätt anpassa samhället till miljöns skilda villkor. Vi bör utnyttja
skattesytemet till att göra det lönsamt att vara miljövänlig för både
producent och konsument. Det är också viktigt att ha en konsekvent
uppbyggnad av miljöskatterna. Sålunda bör t.ex. beskattning av utsläpp
vara oberoende av utsläppskällan.

Miljöpartiet de gröna vill förändra skattesystemet så att beskattning
av arbete minskas och beskattning av energi, råvaror och miljöförstörande
verksamhet ökas. På så vis gynnas effektiv energianvändning,
hushållning och miljövänlig verksamhet.

Miljöpartiet föreslår att den nuvarande energibeskattningen avskaffas
och ersätts med ett system av råvaruskatter och miljöskatter. Detta
innebär att regeringens förslag om allmän energiskatt avstyrks.

Råvaruskatten motiveras med att vissa råvaror förekommer i begränsad
mängd och att användningen av dem innebär att råvaran i praktisk
mening förr eller senare förbrukas. Det finns ett påtagligt långsiktigt
intresse av att dämpa uttaget av sådana råvaror.

Vi föreslår att en enhetlig råvaruskatt på fossila bränslen införs.
Skatten bör inledningsvis sättas till 5,9 öre/kWh för förbränningsoljor,
bensin, kol, naturgas och gasol. Biobränslen skall i detta avseende inte
beskattas. De är ju flödande energikällor, som rätt utnyttjade aldrig
behöver ta slut. Biobränslen utgörs bl.a. av vedprodukter, energigrödor,
alkoholer som tillverkats av växtmaterial samt torv. Torv intar
dock en särställning eftersom tillväxten av torv sker förhållandevis
långsamt. I dagsläget är dock det årliga uttaget av torv i Sverige
väsentligt lägre än den årliga tillväxten.

Alkoholerna kan också tillverkas av bl.a. kol och olja. Sådana
alkoholer bör på sikt belastas med råvaruskatt. Miljöpartiet de gröna
anser däremot inte att råvaruskatt i princip skall belasta biobränslen.
Vi vill gärna se ökad användning av biobränslen som t.ex. etanol men
förutsätter då att energjgrödan odlas på ett miljövänligt sätt. Fortsatt
hög, eller t.o.m. högre, användning av konstgödning eller användning
av bekämpningsmedel, vore oacceptabelt ur vår synpunkt.

Den nuvarande skatten på el i konsumtionsledet avskaffas och all
beskattning sker på energiråvaran. På uran införs en råvaruskatt på
12,3 öre/kWh energiinnehåll i uranet från den 1 juli 1990. Den 1
januari 1991 bör skatten höjas till 16 öre/kWh. Också koldioxidskatten
bör tas ut på fossila bräslen som används för kraftproduktion.

Eftersom flygbränsle är fossilt, bör en skatt motsvarande råvarans
energiinnehåll om 5,9 öre/kWh tas ut. Det kan ske exempelvis genom
landningsavgifter. Regeringen bör snarast återkomma med förslag med
denna inriktning.

Den långsiktiga globala lösningen på problemen slöseri och utsläpp
ligger i att agera kraftfullt för att motsvarande energi- och råvaruskat -

1989/90:SkU31

192

ter skall införas internationellt. Inte minst viktigt är det att våra
konkurrentländer tillämpar sådana styrmedel. Regeringen, och industrin,
bör aktivt verka för att råvaruskatter och miljöskatter på energi
införs i våra konkurrentländer på samma sätt som i Sverige.

Uppgifter från bl.a. trafiksäkerhetsverket visar att ca 10 miljarder
kronor av de totala olyckskostnaderna i trafiken inte täcks in av det
nuvarande kostnadsansvaret. Vi föreslår därför att bensinskatten höjs
med 50 öre/liter och att även kilometerskatten för dieselfordon höjs i
motsvarande mån.

dels vid moment 38 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

38. beträffande allmän energiskatt på bränsle, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkandena
1 — 3, 6—9 och 20, med avslag på proposition 1989/90:111 i
denna del och med anledning av motionerna 1989/90:N71 yrkande
2, 1989/90:Skll3 yrkandena 16, 18a, 20, 21, 23 och 24,
1989/90:Sk392 yrkandena 11-14 och 18, 1989/90:Sk623 yrkande
1, 1989/90:Sk631 yrkandena 1-4, 1989/90:Sk679, 1989/90:Sk685
yrkande 1 och 1989/90:Sk688
dels avslår proposition 1989/90:111 i denna del,
dels hos regeringen begär förslag om en råvaruskatt i enlighet
med vad som anförts ovan,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om vikten av att en hög och enhetlig råvaru- och
miljöbeskattning framhålls i internationella fora,
dels hos regeringen begär förslag om en höjning av bensinskatten
med 50 öre per liter och en motsvarande höjning av kilometerskatten
den 1 januari 1991.

56. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän energiskatt på
bränslen, m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen med den ändringen
att förslaget till lag om ändring i lagen (1961:372) om allmän
energiskatt utgår.

58. Elskatteplikten för vindkraft (mom. 39)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp) och Maggi
Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Maxnivån 100 kW har satts med utgångspunkt från tidigare små
vattenkraftverk.

Genom att gränsen för skattebefrielse utgår från installerad effekt
missgynnas vindkraften i förhållande till vattenkraften, eftersom ett
vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en tillgänglighet
på 95 % och ett medeleffektuttag på ca 80 %, medan ett motsvarande
vindkraftverk har en produktionstid på ca 70 % och en medeleffekt
på ca 30 %. Uppgifterna om vindkraftverken är hämtade från

1989/90:SkU31

193

13 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31
Rättelse: s. 194 rad 19 Står: 69 Rättat till: 59

den danska vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100
kW installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665 000 kWh
medan det för vindkraftverket endast ger ca 180 000 kWh. Då dessutom
vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns det
skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra Sverige endast når
upp till en årsproduktion på ca 160 000 kWh.

För att inte den småskaliga vindkraften skall missgynnas borde i
stället gränsen för skattebefrielse utgå från en årsproduktion på
700 000 kWh eller från en installerad effekt på 500 kWh.

I likhet med näringsutskottet (NUlOy, se bilaga 1.6) anser vi att
regeringen bör få i uppdrag att pröva olika alternativ till lösning på
detta problem och återkomma med förslag som innebär att vindkraftverken
inte missgynnas vid beskattningen.

dels vid moment 39 hemställt:

39. beträffande elskatteplikten för vindkraft

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk642,
1989/90:Sk693 och 1989/90:Sk644 hos regeringen begär förslag
enligt med vad som ovan anförts.

59. Svavelskatt (mom. 40)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser inte att en svavelskatt med den utformning regeringen
föreslagit, som innebär att de medel som inflyter direkt tillfaller
statskassan, är den mest ändamålsenliga för att motverka försurningen.
I stället stöder vi förslaget i motion Skl08 (m) om en svavelavgjft,
varifrån inkomsterna bör återföras till miljöförbättrande åtgärder. I
övrigt bör dock de av regeringen föreslagna reglerna kunna tillämpas
även på en svavelavgift. En särskild fond bör skapas för att administrera
influtna medel. Naturvårdsverket bör vara huvudman för denna
fond. Fonden bör inte ackumulera kapital. De årligen influtna fondmedlen
bör i första hand användas för sjö- och skogsmarkskalkning,
åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i försurningsskadade vattentäkter
samt forskning. Riksdagen bör begära förslag i enlighet härmed.
Med det anförda tillstyrker vi motion Skl08 i berörda delar.

dels vid moment 40 hemställt:

40. beträffande svavelskatt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl08 yrkandena
22—24, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del
och motion 1989/90:Sk698 yrkande 2 och med avslag på motion
1989/90:SkllO yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär förslag
om svavelavgift i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

194

60. Svavelskatt (mom. 40 och mom. 56)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Jag instämmer i regeringens förslag att införa en svavelskatt av
miljöskäl på alla svavelhaltiga bränslen med minst 0,lprocent svavelhalt
men finner att den föreslagna nivån på 30 kr. per kg svavel är för
låg. Med hänsyn till det mycket allvarliga försurningsläget i mark och
vatten biträder jag i stället förslaget i motion SkllO (mp) att en avgift
på 50 kr. per kg svavel införs.

Vad gäller de industriella processernas framtida svavelbeskattning
presenterar regeringen inte något förslag utan hänvisar till att frågan
kommer att behandlas i miljöavgjftsutredningens slutbetänkande. Oavsett
om utredningen lägger fram något sådant förslag eller ej är det
angeläget att regeringen återkommer i frågan. Svavelutsläppen från de
industriella processerna är ju betydande, och dessa utsläpp måste
minskas radikalt.

Med det anförda tillstyrker jag motion SkllO i behandlade delar.

dels vid moment 40 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

40. beträffande svavelskatt
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll0 yrkandena 15
och 16, med anledning av proposition 1989/90:111 i denna del
och med avslag på motionerna 1989/90:Skl08 yrkandena 22—24
och 1989/90:Sk698 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om
svavelavgift och framtida åtgärder i enlighet med vad ovan
anförts,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser svavelskatt
att riksdagen antar det vid propositioen 1989/90:111 fogade förslaget
till lag om svavelskatt med den ändringen i fråga om 2 §
första stycket att uttrycket "30 kronor" ersätts med "50 kronor".

61. Energiintensiv industri (mom. 41)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Nuvarande regler innebär att en generell nedsättning av energiskatterna
till en viss procent av produktionsvärdet medges. Vi föreslår i
stället att en annan modell införs som innebär att den energiintensiva
industrin betalar en viss procent av de skatter eller avgifter som
beräknas ingå i energipriserna, den s.k. växthusmodellen. Procenttalet
fastställs branschvis. Reduceringen av skatte- eller avgjftsbetalningen
sker genom återbetalning grundad på redovisad energiförbrukning. För
återbetalningsrätt sätts ett tak som beräknas motsvara högst 90 % av
för branschen normal energiförbrukning. För den energianvändning
som ligger över 90 % av normalförbrukning betalar industrin skatter
eller avgifter fullt ut.

1989/90:SkU31

195

Fördelen med detta system är att hög energianvändning per producerad
enhet får en extra skattebelastning, och lönsamheten i att investera
i effektivare energianvändning ökar avsevärt i jämförelse med
dagens system. Nuvarande system innebär att utnyttjad el över en viss
nivå är skattefri, dvs. någon stimulans till effektivisering och hushållning
inom industrin finns inte. Detta är enligt vår mening inte rimligt.

Det krävs självklart att konkreta regler och praktiska schabloner
utarbetas för att systemet skall fungera smidigt och med rimlig rättvisa.
Vi föreslår att riksdagen fattar ett principbeslut om införande av
nedsättningsregler för den energiintensiva industrin med utgångspunkt
från de riktlinjer som vi redovisat ovan samt begär att regeringen
snarast återkommer med förslag till närmare utformning av dessa
regler. Målsättningen bör vara att systemet skall kunna tillämpas från
den 1 januari 1991.

Med det anförda tillstyrker vi motion Skll3 i denna del.

dels vid moment 41 hemställt:

41. beträffande energiintensiv industri
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 22
och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del och
motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena 35 och 36, 1989/90:SkllO
yrkandena 17—19, 1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 och
1989/90:Sk699 hos regeringen begär förslag till nedsättningsregler
för den elintensiva industrin i enlighet med vad ovan
anförts.

62. Energiintensiv industri (mom. 41)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiets uppfattning är att koldioxidskatten ej bör ingå i
underlaget för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt på
energi. Som påpekas i propositionen finns det i dag inga metoder att
kvittbliva koldioxidutsläppen, men det finns möjligheter att gå över till
andra energikällor. Den energiintensiva industrin framhåller nu också
att man tål vissa energiprishöjningar. Det viktiga är att spelreglerna på
energimarknaden fastställs och behålls så att planering och långsiktiga
investeringar kan göras.

Jag instämmer i propositionens förslag om en särskild utredare för
en översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningar. Denna
översyn bör som framhålls i motion Sk81 skyndsamt verkställas av
en från industrin fristående utredare.

Regeringen bör komma med förslag i enlighet med det anförda.
Motion Sk81 tillstyrks därmed i berörda delar.

dels vid moment 41 hemställt:

41. beträffande energiintensiv industri
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 35
och 36 och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del

1989/9aSkU31

196

och motionerna 1989/90:Skl 13 yrkande 22, 1989/90:Skl 10 yrkandena
17—19, 1989/90:Sk392 yrkandena 15 och 16 och
1989/90:Sk699 hos regeringen begär förslag angående energiskattenedsättning
för energiintensiv industri i enlighet med vad ovan
anförts och som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts angående en utredning.

63. Energiintensiv industri (mom. 41)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion SkllO (mp) att,
i stället för långtgående skatteförmåner för svensk elintensiv industri,
den långsiktiga globala lösningen ligger i att kraftfullt agera för att
motsvarande energi- och miljöskatter även införs internationellt. Inte
minst viktigt är det att våra viktigaste konkurrentländer tillämpar
sådana styrmedel och att de dessutom slutar att subventionera elanvändningen
i den elintensiva industrin.

Inom miljöpartiet de gröna anser vi vidare att ett nytt system måste
införas som inte stimulerar till hög eller ökad energiförbrukning. Som
ett första steg under en övergångsperiod kan vi acceptera att koldioxidskatten
på andra bränslen än bensin ingår i underlaget för industrins
nedsättning av skatt på energi. Vi anser dock att nedsättningsreglerna
måste ändras så att den sammanlagda energiskatten uppgår till 2,2 %
av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde.
Den förmånliga beskattningen bör emellertid snarast ersättas av ett
mer neutralt stöd som inte direkt premierar hög energianvändning.
Flera sådana tänkbara stödformer har diskuterats bl.a. i miljöavgiftsutred
ningen.

Med det anförda tillstyrker jag motion SkllO i denna del.

dels vid moment 41 hemställt:

41. beträffande energiintensiv industri
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll0 yrkandena
17—19 och 1989/90:Sk699 och med avslag på proposition
1989/90:111 i denna del och motionerna 1989/90:Sk81 yrkandena
35 och 36, 1989/90:Skl 13 yrkande 22 och 1989/90:Sk392
yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär förslag angående
regler för nedsättning av energiskatt för energiintensiv industri
m.m. i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

197

14 Riksdagen 1989190. 6 sami Nr 31

64. Inflationsuppräkning av punktskatter m.m. (mom.
42)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Från miljöpartiet de grönas sida vill vi betona vikten av att såväl
koldioxid- och svavelskatt som andra miljöskatter inflationsuppräknas
på årlig basis. Därigenom uppnås jämställdhet med beskattning av
arbete och moms, eftersom bägge dessa skatteslag automatiskt inflationsuppräknas
då löner och priser stiger. Detta bör ges regeringen till
känna, och jag tillstyrker därför motion SkllO (mp) såvitt nu är i
fråga.

dels vid moment 42 hemställt:

42. beträffande inflationsuppräkning av punktskatter m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Skll0 yrkande
21 och 1989/90:Sk392 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.

65. Råtallolja (mom. 43)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Av motion Skll4 (m) och näringsutskottets yttrande framgår att det
krävs att massaindustrin skall sälja råtallolja till förädling, att köparen
betalar ett pris som motsvarar priset för den eldningsolja som går åt
för att ersätta råtalloljan som bränsle. Därmed drabbas råtallolja indirekt
av energiskatt. Effekten av detta blir betydande för sådana industrier
som säljer en stor del av sina produkter på världsmarknaden.
"Fantomskatten" på råtalloljan ger företaget ett golv för sina råvarukostnader
som är mer än dubbelt så högt som konkurrenternas. Detta
innebär att företaget kommer att få svårt att utvecklas och därmed
hotas verksamheten.

En lösning som ligger i linje med rätten att få göra skatteavdrag för
bränslen som används för annat ändamål än energjalstring är att låta
producenterna av råtallolja få skattefri eldningsolja motsvarande de
volymer råtallolja de säljer för vidareförädling. Riksdagen bör därför
hos regeringen begära förslag om att producenter av råtallolja fr.o.m.
den 1 januari 1991 befrias från skatt på den eldningsolja som inköps
som ersättning för den råtallolja som säljs till vidareförädling. Med det
anförda tillstyrker vi motion Skll4.

dels vid moment 43 hemställt:

43. beträffande råtallolja

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll4 och med
anledning av motion 1989/90:Sk676 hos regeringen begär förslag
om befrielse från energiskatt i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

198

66. Slopande av vissa punktskatter (mom. 44 och
mom. 56)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening kan inte någon av de varor, för vilka skatten
enligt förslaget skall slopas, anses tillhöra nödvändig konsumtion som
behöver premieras. Det är enligt vår uppfattning angeläget att undvika
en konsumtionsstimulans på dessa områden. Därför bör den särskilda
varuskatten, dryckesskatten, kasett- och videoskatten vara kvar. Propositionen
bör således avslås i denna del. Vi biträder i denna fråga
motionerna Skll3 (c) och Skill (mp).

dels vid moment 44 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

44. beträffande slopande av vissa punktskatter
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk81 yrkande
41 i denna del, 1989/90:Sklll yrkande 7 och 1989/90:Skll3
yrkande 13 i denna del avslår proposition 1989/90:111 i denna
del och motion 1989/90:Sk81 yrkande 42,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser slopande av vissa
punktskatter

att riksdagen avslår de vid proposition 1989/90:111 fogade förslagen
till lag om upphävande av lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lag om upphävande av lagen (1968:361) om avgift vid
införsel av vissa bakverk, lag om ändring i lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt
på videobandspelare och lag om upphävande av lagen (1982:691)
om skatt på vissa kassettband.

67. Slopande av vissa punktskatter (mom. 44 och
mom. 56)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

I propositionen motiveras slopandet av olika punktskatter med att
skatterna är svåradministrerade och att de ger ringa tillskott till statskassan.
Inkomstbortfallet belöper sig dock totalt till ca 2 miljarder, och
av statsfinansiella skäl föreslår regeringen att beslutet inte skall träda i
kraft förrän 1992.

Enligt min mening kan inte någon av de varor, för vilka skatten
enligt förslaget skall slopas, anses tillhöra nödvändig konsumtion som
behöver premieras. Det är enligt min uppfattning angeläget att undvika
en konsumtionsstimulans på dessa områden.

Jag delar i och för sig bedömningen att vissa av dessa skatter kan
vara svåradministrerade och ge upphov till gränsdragningsproblem.
Det måste dock ses som stötande att ta bort skatten på parfym och
videobandspelare, samtidigt som hyrorna stiger genom andra skattebeslut
och höginkomsttagarna gynnas i vad gäller skatteskalor. I ett

1989/90:SkU31

199

sammanhang där t.ex. matmomsen reduceras, kan det däremot prövas
att slopa dessa punktskatter. Den fördelningspolitiska profilen kan då
upprätthållas genom att basvaror har lägre moms medan mer lyxbetonad
konsumtion åsätts högre moms. Jag yrkar således avslag på dessa
förslag i proposition 1989/90:111 och ett tillkännagivande i enlighet
med det anförda.

dels vid moment 44 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

44. beträffande slopande av vissa punktskatter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk81 yrkandena 41 i
denna del och 42, med anledning av motionerna och
1989/90:Sklll yrkande 7 och 1989/90:Skll3 yrkande 13 i denna
del och med avslag på proposition 1989/90:111 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående
den tidpunkt när ett slopande av punktskatter kan prövas,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser slopande av vissa
punktskatter

68. Restitution av skatten på lager av kemisk-tekniska
varor (mom. 45)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

I samband med slopandet av den särskilda varuskatten och vissa
andra punktskatter den 1 januari 1993 bör man också ta upp problemen
med det beskattade ingående lagret den 1 januari 1993 i exempelvis
parfym handeln. Det är rimligt att, i den mån beskattning erlagts för
aktuella varor före den 1 januari 1993 och varorna finns i lager, staten
bör medverka till en restitution. I annat Call drabbas företagen av
förluster. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som
neutraliserar de negativa skatteeffekter som kan uppkomma i samband
med slopandet av de aktuella skatterna. Vi tillstyrker således bifall till
motion Skll8.

dels vid moment 45 hemställt:

45. beträffande restitution av skatten på lager av kemisk-tekniska
varor

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll8 och med
anledning av proposition 1989/90:111 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

200

69. Stämpelskatten på skepp (mom. 46 och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Att åberopa statsfinansiella skäl för att dröja med slopandet av
stämpelskatten på skepp till 1993 är knappast motiverat eftersom
inkomsten är 38 milj. kr. per år samtidigt som miljardbelopp delas ut i
andra sammanhang i nya subventioner. Den ologiska och omotiverade
lagen om stämpelskatt drabbar endast sjöfartsnäringen och bör upphöra
den 1 januari 1991. Vi tillstyrker således bifall till motion Skl24.

dels vid moment 46 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

46. beträffande stämpelskatten på skepp
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skl24, med anledning
av proposition 1989/90:111 i denna del och motion
1989/90:Sk409 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del och 1989/90:Skll3 yrkande
13 i denna del beslutar att stämpelskatten på skepp skall upphöra
den 1 januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser stämpelskatten på
skepp

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1989/90:111 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter gör den ändringen att första meningen
av ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse:
"Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991."

70. Stämpelskatten på skepp (mom. 46 och mom. 56)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening saknas skäl att avveckla stämpelskatten på skepp.
Skatten bör därför behållas, och vi tillstyrker således bifall till motion
Skll3 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels vid moment 46 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

46. beträffande stämpelskatten på skepp
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skll3 yrkande
13 i denna del och 1989/90:Sk81 yrkande 41 i denna del avslår
proposition 1989/90:111 i denna del och motionerna
1989/90:Sk409 yrkande 3 och 1989/90:Skl24,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser stämpelskatten på
skepp

att riksdagen avslår det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter.

1989/90:SkU31

201

71. En höjning av skatten på alkoholdrycker och
tobak (mom. 47)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Centern har tidigare föreslagit att alkohol- och tobaksskatten skall
höjas med 10 %. Riksdagen har sedermera beslutat om en höjning
med 5 %. Vi föreslår mot denna bakgrund en ytterligare höjning med
5 % av skattesatserna. Detta ger en intäkt till statskassan med 0,5
miljarder kronor. Med det anförda tillstyrker vi bifell till motion
Skll3 i denna del (c).

dels vid moment 47 hemställt:

47. beträffande en höjning av skatten på alkoholdrycker och
tobak

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Skll3 yrkande 25
och med avslag på motion 1989/90:Skl 11 yrkande 10 hos regeringen
begär förslag om höjda alkohol- och tobaksskatter i
enlighet med vad ovan anförts.

72. En höjning av skatten på alkoholdrycker och
tobak (mom. 47)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Konsumtionen av alkohol och tobak orsakar samhället stora merkostnader
både i sjukvården och den sociala omsorgen. Jag biträder
därför förslaget från miljöpartiet de gröna att höja skatterna på sprit
och tobak med 40 % och skatterna på vin och öl med 20 % och
tillstyrker därför motion Skill i denna del.

dels vid moment 47 hemställt:

47. beträffande en höjning av skatten på alkoholdrycker och
tobak

att riksdagen med bifell till motion 1989/90:Sklll yrkande 10
och med avslag på motion 1989/90:Skll3 yrkande 25 hos regeringen
begär förslag om höjda alkohol- och tobaksskatter i
enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

202

73. Skatten på omsättning av värdepapper (mom. 48
och mom. 56)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Omsättningsskatten på aktier har inneburit att aktiehandeln väsentligen
fördyrats. Handeln har flyttat utomlands vilket har förstört de goda
möjligheter Sverige annars skulle haft att utvecklas till ett centrum för
värdepappershandel och exportör av finansiella tjänster.

En halvering av omsättningsskatten är inte tillräcklig. Den bör
enligt vår mening avskaffas helt den 1 januari 1991. Med det anförda
tillstyrker vi motionerna Sk89 och Skll3 i denna del.

dels vid moment 48 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

48. beträffande skatten på omsättning av vissa värdepapper
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk89 yrkande
10 och 1989/90:Skll3 yrkande 14 och med avslag på proposition
1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Skl08 yrkande 25
beslutar slopa skatten på omsättning av vissa värdepapper den 1
januari 1991,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser skatten på omsättning
av vissa värdepapper
att riksdagen

dels avslår det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper,
dels antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt
på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1 januari 1991.

74. Skatten på omsättning av värdepapper (mom. 48
och mom. 56)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi instämmer i den alltmer hårdnande kritiken mot omsättningsskatten
på aktier. Förra hösten krävde en enhällig börsstyrelse ett
omedelbart slopande av skatten särskilt med hänsyn till att en mycket
stor del av omsättningen av svenska aktier nu sker utomlands. Under
den tidsperiod då omsättningsskatten införts och utvidgats har utländska
aktiemarknader vidtagit ett flertal åtgärder för att sänka sina transaktionskostnader.

1989/90:SkU31

203

Ett av de viktigaste skälen till att införa omsättningsskatten på
aktiehandel uppgavs vara det statsfinansiella. Det har nu visat sig att
skatten leder till ett nettounderskott för statskassan. Den minskade
omsättningen leder vidare till att försörjningen av riskkapital för
mindre och medelstora företag försämras.

EG kommer i samband med pågående harmonisering att utveckla
en fri kapitalmarknad utan transaktionsskatter. Det är ytterligare ett
skäl till att avveckla denna konkurrenssnedvridande skatt.

Vi föreslår därför att skatten avvecklas med verkan fr.o.m. den 1 juli
1990 och tillstyrker därför motion Skl08 (m) i denna del.

dels vid moment 48 och moment 56 i motsvarande del hemställt:

48. beträffande skauén på omsättning av vissa värdepapper
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Skl08 yrkande
25 och 1989/90:Skl 13 yrkande 14 och med avslag på proposition
1989/90:111 i denna del och motion 1989/90:Sk89 yrkande 10
beslutar slopa skatten på omsättning av vissa värdepapper den 1
juli 1990,

56. beträffande lagförslagen såvitt avser skatten på omsättning
av vissa värdepapper
att riksdagen

dels avslår det vid proposition 1989/90:111 fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper,
dels antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt
på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1 juli 1990.

75. Vägtrafikbeskattning m.m. (mom. 49)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi vill i detta sammanhang erinra om centerns förslag om en
regional differentiering av bl.a. bensinskatten. Det går inte att leva upp
till målet om regional balans och samtidigt kraftigt höja bensinskatten
i hela landet utan differentiering. Det finns så många människor som
inte har några alternativ att välja på utan måste använda sin bil. De
har ingen möjlighet att minska bilåkandet som man har där det finns
kollektiva transportmedel som alternativ. Vi upprepar nu därför kravet
om att regeringen skall lägga fram ett förslag om en sådan differentiering
och tillstyrker följaktligen motion Sk96 i denna del.

1989/90:SkU31

204

dels vid moment 49 hemställt:

49. beträffande vägtrafikbeskattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk96 yrkande 17
och med avslag på motionerna 1989/90:Sk610, 1989/90:Sk612,
1989/90:Sk639 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sk640,

1989/90:Sk643, 1989/90:Sk666 och 1989/90:Sk681 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en
regional differentiering av bilbeskattningen.

76. Vägtrafikbeskattning m.m. (mom. 49)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att samhället prioriterar användningen av sådana
personbilar som förbrukar litet drivmedel. Därför behövs en accis på
bilar som är så utformad att personbilar som konsumerar mycket
bränsle får betala en accis som ökar med en ökande förbrukning,
medan bilar som konsumerar små mängder blir rabatterade.

Tanken är att de medel som inflyter från inköp av bensindrivna
fordon med förbrukning ovanför brytpunkten 0,70 liter per mil skall
användas för rabattering av inköp av fordon med förbrukning under
brytpunkten.

Jag föreslår vidare att fordonsskatten fr.o.m. 1991 fördubblas för
motorfordon med en effekt överstigande 90 hk/ton. Jag föreslår vidare
att den fördubblade fordonsskatten fr.o.m. 1994 skall gälla alla motorfordon
med effekt överstigande 80 hk/ton.

Dessutom biträder jag miljöpartiet de grönas förslag om ett miljöanpassat
skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem,
vilket bl.a. innebär:

-en koldioxidskatt på 25 öre/kg (vilket motsvarar 58 öre/liter bensin
och 70 öre/liter diesel),

-en kväveoxidskatt på 60 krAg (vilket motsvarar 18 öre/liter bensin,
motsvarande på kilometerskatten),

-en kolväteskatt på 36 krAg (vilket motsvarar 6 öre/liter bensin,
motsvarande på kilometerskatten),

-en blyskatt på 50 öre/liter blyad bensin,

-en bensinskatt (kostnadsansvaret) på 2:66 kr Vliter bensin och motsvarande
uppjustering av kilometerskatten,

-en energiskatt på 5,9 öre/kWh för fossila bränslen (vilket betyder 59
öre/liter bensin och 55 öre/liter diesel).

Därtill kommer numera också moms. Det betyder att det totala
bensinpriset, inkl. moms, skulle bli 7:50 krVliter för normalt oblyad
bensin. Höjningen bör göras i två steg och bli fullt genomförd 1991.

Därefter föreslår vi en ytterligare ökning av koldioxidavgiften med
10 öre per kg och år upp till 65 öreAg 1995. Uppjusteringar av
kolväteavgiften torde också kunna bli aktuella bl.a. med hänsyn till de
tilltagande astmatiska besvären i städerna.

1989/90:SkU31

205

15 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr 31

Vi har bedömt att dessa pålagor i sig kommer att medföra en
minskad biltrafik med ca 15 % till 1995. Det förutsätter dock en
samtidig utbyggnad av kollektivtrafik som kommer att ta över denna
trafik.

Skattesystemet bör också användas till att direkt gynna de alternativ
som behöver utvecklas särskilt snabbt. Vi anser därför att eldrift,
biogasdrift och vätgasdrift för motorfordon bör vara skattebefriade.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det
anförda. Jag tillstyrker följaktligen motionerna Sk666, Sk681 och
Sk639 i denna del (samtliga mp).

dels vid moment 49 hemställt:

49. beträffande vägtrafikbeskattning m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk666,
1989/90:Sk681 och 1989/90:Sk639 yrkandena 1 och 2 och med
avslag på motionerna 1989/90:Sk612, 1989/90:Sk640,

1989/90:Sk643, 1989/90:Sk96 yrkande 17 och 1989/90:Sk610 hos
regeringen begär utredning och förslag om en förändrad fordonsbeskattning
i enlighet med vad ovan anförts.

77. Lätta lastbilar (mom. 50)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Det är inte rimligt att varudistributionsbilar skall belastas med
försäljningsskatt, s.k. accis. En rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt
måste också införas. Vi stöder därför yrkandet i motion Skll5 att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att lastbil med förarhytt,
med en sätesrad för påbyggnad av lastflak alternativt påbyggt, fönsterlöst
skåp eller med fast vägg mellan hytt och skåp med likaledes högst
en sätesrad samt fönsterlöst skåp inte skall påföras särskild försäljningsskatt.
Med det anförda tillstyrker vi motion Skll5.

dels vid moment 50 hemställt:

50. beträffande lätta lastbilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk672 och
1989/90:Skl 15 yrkande 3 begär förslag om ändrad försäljningsskatt
för vissa lätta lastbilar i enlighet med vad ovan anförts.

78. Miljöskatter och miljöavgifter (mom. 51)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Vi biträder centerns förslag i motion Sk662 om miljöavgifter på bl.a.
klor, svaveldioxider, koldioxid och kväveoxider. Miljöavgifterna skall
stimulera företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna.
Miljöavgifter på fler områden behandlas just nu av miljöavgiftsutredningen.
Det är viktigt att de föreslagna avgifterna nu verkligen införs.

1989/90:SkU31

206

Vi upprepar därför vårt krav om en miljöavgift på organiska klorföreningar
om 50 kr7kg organiskt bundet klor. Detta innebär att de totala
avgifter som skall betalas uppgår till ca 400 milj. kr. Vi utgår då från
att utsläppen i medeltal blir 1,5 kg TOCI per ton massa.

Intäkterna från avgiften bör användas till miljöförbättrande åtgärder.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med vad som
anförts. Vi tillstyrker således motionerna Sk662 och Sk698 (båda c).

dels vid moment 51 hemställt:

51. beträffande miljöskatter och miljöavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk662 och
1989/90:Sk698 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1989/90:Sk614, 1989/90:Sk633, 1989/90:Sk636, 1989/90:Sk663
och 1989/90:Sk687 yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär
förslag om miljöavgift på klor i enlighet med vad ovan anförts.

79. Miljöskatter och miljöavgifter (mom. 51)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljösituationen i haven är till stora delar akut. Det beror både på
utsläpp av miljöfarliga ämnen som giftiga metaller och halogenerade
organiska ämnen och på övergödning av kväve och fosfor. Med tanke
på havsmiljön är det väsentligast att minska kväveutsläppen men det är
även viktigt att minska fosforutsläppen. Dessutom har fosforn större
betydelse som gödande näringsämne i sötvatten.

Utsläppen av fosfor leder alltså till övergödning och behöver minskas.
Inom miljöpartiet de gröna anser vi att utsläppen av fosfor från
reningsverken skall halveras från 1993. En stor del av det forsfor som
släppts ut kommer från tvättmedel. Vi vill därför införa en speciell
miljöskatt på fosfor i tvättmedel. Detta bör ges regeringen till känna.

Jordbrukets växtnäringsförluster leder inte bara till övergödning av
havet utan även av sjöar och vattendrag. I Laholmsbukten spelar
jordbruket den dominerande rollen som förorenare. Förändringar
måste ske inom stallgödselhanteringen, valet av växtföljder och odlingstekniken.

Kapaciteten att lagra stallgödsel måste ökas så att en större del av
gödsel kan spridas på våren. Kraven på lagringskapacitet för stallgödseln
måste därför skärpas. Fr.o.m. 1993 bör krav ställas på tolv månaders
lagringskapacitet. För att bättre kunna kontrollera stallgödsel- och
ensilagehantering och att antalet djur inte är för stort i förhållande till
arealen föreslår vi att koncessionsplikt för alla lantbruk med minst 50
djurenheter införs i problemområden.

Det mest effektiva sättet att åstadkomma en bättre hushållning med
kväve är helt enkelt att höja priset på kväve. Om priset höjs på kväve
kommer användningen av handelsgödsel att minska och lantbrukarna
får starkare incitament att hantera stallgödseln på ett riktigt sätt. Vi
föreslår en avgift på kvävet i handelsgödsel på ca 300 % av priset och

1989/90:SkU31

207

att dessa pengar återförs till jordbruket i form av arealbidrag och som
omställningsstöd till lantbrukare som vill gå över till ekologiskt lantbruk.
Vår målsättning är att inom ett år minska användningen av
handelsgödselkväve med 30 % och inom fem år med 50 %.

dels vid moment 51 hemställt:

51. beträffande miljöskatter och miljöavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk687 yrkandena 1
och 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Sk614,
1989/90:Sk633, 1989/90:Sk636, 1989/90:Sk662, 1989/90:Sk663
och 1989/90:Sk698 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts angående en särskild skatt på fosfat i
tvättmedel och en avgift på kvävet i handelsgödsel.

80. Reklamskatten (mom. 52)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att det är helt nödvändigt att ge Sveriges Radiokoncernen
de resurser den behöver. Vänsterpartiet anser vidare att
Sveriges Radio också i fortsättningen skall fungera utan reklamfinansiering,
vilket är en förutsättning för yttrandefrihet och kulturell
frihet. Det är enligt vår mening sundare att höja reklamskatten för att
därigenom dämpa konsumtionen och att därifrån ta fram resurser för
ökad finansiering av TV.

I enlighet med våra kulturpolitiska målsättningar och i enlighet med
Sveriges Radios planer för framtida utveckling anser vi att man bör
skapa förutsättningar för en utveckling av koncernen med bibehållen
public service-inriktning. Till detta kan också läggas att en skärpt skatt
på reklam kan ses som ett led i en mer ekologiskt inriktad politik.

Det anförda bör ges regeringen till känna. Motionerna Sk680 och
A17 i denna del tillstyrks.

dels vid moment 52 hemställt:

52. beträffande reklamskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk680 och
1989/90:A17 yrkande 10 i denna del och med avslag på motionerna
1989/90:Sklll yrkande 8, 1989/90:Sk392 yrkande 20,
1989/90:Sk669 yrkandena 1 — 3 och 1989/90:Sk673 yrkandena
1 — 3 hos regeringen begär förslag om höjd reklambeskattning
m.m. i enlighet med vad ovan anförts.

81. Reklamskatten (mom. 52)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Jag instämmer i miljöpartiet de grönas krav att skatten på reklam
höjs kraftigt. Den kommersiella reklamen och särskilt den del som är

1989/90:SkU31

208

livsstilsbildande innebär ett direkt sabotage mot de absolut nödvändiga
ansträngningarna för att fa till stånd en mindre resursslösande och
miljöförstörande livsstil. Det är djupt omoraliskt att ständigt predika
att lyckan består i en allt högre materiell överflödskonsumtion samtidigt
som en stor del av världens befolkning svälter. Därtill kommer att
reklamen i sig innebär ett otroligt resursslöseri. Enligt uppgift spenderas
i storleksordningen 30 miljarder kronor årligen på reklam samtidigt
som vårdkrisen förvärras. Bara direktreklamen drar energiresurser
motsvarande ett halvt kärnkraftverk.

Reklamskatten bör därför i första hand fördubblas. Intäkten av detta
har uppskattats till ca 0,7 miljarder kronor/år efter en antagen minskning
av reklamvolymen med 10 %. Reklamskatten måste sedan fortsätta
att höjas ytterligare tills målet om en mycket kraftig neddragning av
reklamvolymen uppnås.

Reklamskatt bör inte utgå på sådan produktinformation i form av
kataloger och rubricerade annonser i särskilda annonsavdelningar i
pressen som potentiella kunder själva söker upp för att få information
inför ett köpbeslut.

Syftet med reklamskatten bör enligt miljöpartiets mening vara att få
till stånd en kraftig reduktion av den kommersiella reklamen i samhället.
På sikt vill miljöpartiet uppnå köpfrid, dvs. ingen människa skall
mot sin vilja behöva utsättas för kommersiella budskap som hon inte
bett om.

Vad ovan anförts bör ges regeringen till känna. Med det anförda
tillstyrker jag mp-motionerna Skill, Sk392 och Sk673 i berörda delar.

dels vid moment 52 hemställt:

52. beträffande reklamskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sklll yrkande
8, 1989/90:Sk392 yrkande 20, 1989/90:Sk669 yrkandena 1—3 och
1989/90:Sk673 yrkandena 1 — 3 och med avslag på motionerna
1989/90:Sk680 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del hos
regeringen begär förslag om höjd reklambeskattning m.m. i
enlighet med vad ovan anförts.

82. Förpackningsskatt (mom. 54)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att onödiga förpackningar skall undvikas. Om
inte varan i sig själv kräver dubbla förpackningar och producenterna
ändå använder detta system bör de åläggas en straffavgift. Förpackningar
som ej kan återanvändas skall kunna återvinnas på ett miljö- och
energjmässigt acceptabelt sätt. Den nya dryckesbacken med sitt innehåll
av bly borde ha varit så dyr att tillverka att den skulle ha varit en
kommersiell omöjlighet. Inom vänsterpartiet anser vi följaktligen att
förpackningar skall beskattas i förhållande till energiåtgång, miljöpåverkan
och nytta.

1989/90: S k U31

209

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker således motinerna
Sk665 och A17 i denna del.

dels vid moment 54 hemställt:

54. beträffande förpackningsskatt
att riksdagen med bilall till motionerna 1989/90:Sk665 yrkandena
1 och 2 och 1989/90:A17 yrkande 10 i denna del och med
avslag på motionerna 1989/90:Sklil yrkande 9, 1989/90:Sk661
och 1989/90:Sk689 hos regeringen begär förslag om förpackningsskatt
i enlighet med vad ovan anförts.

83. Förpackningsskatt (mom. 54)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den rika floran av förpackningar är en del av det omfattande
slöseriet i den svenska ekonomin. Om väl avvägda råvaruskatter på det
material och den energi som ingår i förpackningarna funnes skulle en
sparsamhet med förpackningar automatiskt gynnas. I avvaktan på att
sådana skatter införts fullt ut bör särskilda skatter kunna utgå på de
mest råvaru- och energikrävande förpackningarna.

En förpackningsskatt kan ha en dämpande verkan på viljan att köpa
varor speciellt i engångsförpackningar. Regeringen bör återkomma
med förslag om hur en förpackningsskatt skulle kunna utformas. Jag
tillstyrker således i denna fråga mp-motionerna Skill, Sk661 och
Sk689 i berörda delar.

dels vid moment 54 hemställt:

54. beträffande förpackningsskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sklll yrkande
9, 1989/90:Sk661 och 1989/90:Sk689 och med avslag på motionerna
1989/90:Sk665 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:A17 yrkande
10 i denna del hos regeringen begär förslag om förpackningsskatt
i enlighet med vad ovan anförts.

1989/90:SkU31

210

Särskilda yttranden

1989/90:SkU31

1. Idrott (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Idrottsrörelsen, handikapprörelsen och andra ideella organisationer
har påpekat skatteomläggningens negativa effekter på den ideella rörelsen.
Det kommer att bli stora kostnadsökningar som följd av den
breddade momsen, med dyrare resor, transporter, övernattningar, matkostnader
etc.

Det är viktigt att den ideella arbetsinsatsen i landets föreningar inte
försvåras. Den insatsen behöver uppmuntras, därför krävs att den
ekonomiska grunden i landets ideella föreningar inte ytterligare försämras.

Vänsterpartiet har i många år krävt att överskottet av tipsmedlen
skall gå till idrotten och har i motion SklOl framställt ett yrkande av
denna innebörd. Detta yrkande behandlas i SkU30.

Jag har på grund härav inte något yrkande under detta moment
utan hänvisar till mim reservation till förmån för motion SklOl.

2. Turistnäringen (mom. 14)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Momsbeläggning av turistnäringen riskerar att försvåra den svenska
turistnäringens konkurrenssituation, vilket skatteutskottet också påtalat
i betänkandet där man förutsätter att regeringen uppmärksamt kommer
att följa utvecklingen och vidta åtgärder om det behövs. Statens
turistråd har pekat på turismens betydelse i glesbygden.

Vänsterpartiet anser att det är viktig att värna om turismen, och vi
kan inte utesluta att det kommer att behövas åtgärder av något slag. En
av de åtgärder som vi tagit upp i den regionalpolitiska motionen är
differentierad moms för bl.a. turism i glesbygd. Vänsterpartiets huvudkrav
är att riksdagen avslår regeringens proposition i sin helhet. Om
detta ej sker avser vi att återkomma i frågan.

3. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Den offentliga sektorn är i ekonomisk kris. Genom en gigantisk
omfördelning har staten dragit in pengar från kommunerna. Kommunernas
underskott är idag ungefär lika stort som statens budgetöverskott.

Enligt regeringens finansplan -90 som presenterades i januari erkänner
man att kommuner och landsting får ett sammantaget budgetunderskott
på ca 14 miljarder kronor för 1990. Till detta kommer de
tecknade löneavtalen som ökar på underskottet med ca 20 miljarder
ytterligare.

Vänsterpartiet värnar om den offentliga sektorn. Skola, vård och
omsorg av barn och gamla, är uppgifter som måste prioriteras. Regeringens
uppgörelse med folkpartiet om ett tvåårigt skattetak för kommuner
och landsting är ett hot mot den sociala välfärden i Sverige och
öppnar för privata lösningar och ojämlikhet. Vänsterpartiet anser
därför att riksdagen bör besluta om ett ekonomiskt stödpaket till
kommunerna. I det skattealternativ som Vänsterpartiet presenterar i
sin motion skapas utrymme att förstärka kommunernas ekonomi med
ca 9 miljarder.

Det kommunala skattesystemet måste dock förändras i grunden så
att kommunerna får ett bättre skatteunderlag.

Om regeringens förslag går igenom innebär det ökade inkomster för
kommunerna genom vidgad skattebas och att kommunerna får göra
momsavdrag. Vänsterpartiet anser att kommunerna ska få behålla dessa
pengar och avvisar regeringens förslag om en särskild avräkningsskatt i
reservation till SkU30.

4. Offentlig verksamhet (mom. 26)

Gösta Lyngå (mp) har anfört:

Det är viktigt att breddningen av mervärdeskatten sker på ett sådant
sätt att verksamheter som både bedrivs i privat och offentlig regi får
likvärdiga konkurrensvillkor. Detta bör gälla inom barnomsorg såväl
som för skolor och andra aktiviteter där privata alternativ breddar
mångfalden i utbudet.

Jag utgår ifrån att regeringen noga följer upp att kommuner och
landsting får avsedd kompensation för den utvidgade skatteplikten
enligt mervärdeskattelagen och har därför inte något yrkande i denna
del.

5. Mervärdeskatt på energi, m.m. (mom. 31)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet har inte behandlat beskattning av biobränslen i denna
motion till proposition 1989/90:110. Regeringen föreslår momsbreddningar
och -höjningar för att finansiera sänkta inkomstskatter vilket vi
är kritiska till. Vänsterpartiet kommer att presentera sin energipolitik i
anslutning till den aviserade propositionen om energipolitiken. Vi har
därför inte något yrkande i detta sammanhang, men vi stödjer de
motioner som föreslagit att biobränslen skall undantas från beskattning.

1989/90:SkU31

212

6. Koldioxidskatt (mom. 32)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) har anfört:

Vi ställer upp på den nu föreslagna nivån på koldioxidskatten. De
synpunkter vi har i övrigt framgår av våra reservationer beträffande
mervärdeskatt på energi (s. 176), metanol och etanol (s. 183), koldioxiskatt
på flygtrafik m.m. (s. 185) och allmän energiskatt på bränsle,
m.m. (s. 187).

7. Koldioxidskatt (mom. 32)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet kan godta regeringens förslag avseende koldioxid- och
svavelskatt. Koldioxidskatten bör dock ej ingå i underlaget för den
energiintensiva industrins nedsättning av skatt på energi. Som propositionen
påpekar finns det idag inga metoder att kvittbliva koldioxidutsläppen,
men det finns möjligheter att gå över till andra energikällor.
Den energiintensiva industrin framhLier nu också att man tål vissa
energiprishöjningar. Det viktiga är att spelreglerna på energimarknaden
fastställs och behålls så att planering och långsiktiga investeringar
kan göras. Vänsterpartiet kommer i annat sammanhang att lägga fram
förslag om miljöavgifter.

8. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak
(mom. 47)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har anfört:

Från folkpartiets sida har vi tidigare i år framfört uppfattningen att
hittillsvarande prisjusteringar på alkoholdrycker inte varit tillräckliga
för att uppnå målsättningen om en begränsning av den alltför höga
alkoholkonsumtionen, som av allt att döma dessutom har ökat under
senare tid. Skattehöjningar på alkoholdrycker bör därför genomföras i
ett sådant tempo att dessa varor ökar snabbare i pris jämfört med
livsmedel och andra konsumtionsvaror. Vi ämnar liksom tidigare
bevaka denna fråga i riksdagen och återkomma med förslag.

9. Vägtrafikbeskattning m.m. (mom. 49)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
anfört:

För undvikande av snedvridande effekter är det nödvändigt att även
inom vägtrafikbeskattningen eftersträva en harmonisering med Europa.
Vi förutsätter att regeringen uppmärksammar dessa frågor i sitt
fortsatta arbete med att harmonisera svenska regler med EG:s.

1989/90:SkU31

213

10. Miljöskatter och miljöavgifter (mom. 51) 1989/90:SkU3l

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet stöder tanken på miljöavgifter som är så utformade att
de stimulerar företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna.
Det är önskvärt att miljöavgifterna minskar sig själva genom att
utsläppen minskar med tiden. Miljöavgifter på fler områden behandlas
just nu av miljöavgiftsutredningen. Det är viktigt att de föreslagna
avgifterna nu verkligen införs och att intäkterna från avgifterna används
till miljöförbättrande åtgärder. Jag förutsätter att regeringens
arbete på detta område har denna inriktning. Inom vänsterpartiet avser
vi att återkomma till frågan när resultatet av utredningens arbete
föreligger.

11. Reseskatten (mom. 53)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
anfort:

Moderata samlingspartiet har sedan länge verkat för ett avskaffande av
reseskatten, som verkar diskriminerande mot t.ex. medelhavsländernas
turistindustri — viktig för ekonomin och sysselsättningen i denna
region. Vidare rimmar skatten illa med de svenska strävandena att
harmonisera sina skatter med EG, där skatten inte förekommer utom i
Danmark. Som ett led i anpassningen till EG hade regeringen enligt
vår uppfattning bort ta upp frågan om att avveckla skatten med våra
nordiska grannländer nu när flera andra punktskatter skall avskaffas.
Inom moderata samlingspartiet ämnar vi återkomma till denna fråga
med förnyade krav.

12. Propositionen i övrigt (mom. 55)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta
Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har anfört:

Det är enligt vår mening mycket angeläget att skatteomläggningens
effekter inte får innebära konkurrenssnedvridningar mellan t.ex. verksamheter
som bedrivs i olika företagsformer. Detta gäller även inom
den indirekta beskattningen.

Vi anser det helt nödvändigt att regeringen noggrant följer utvecklingen
på detta område och återkommer till riksdagen med förslag till
åtgärder när konkurrenssnedvridande effekter uppstår.

Det har bl.a. under utskottets offentliga utfrågningar framstått som
särskilt angeläget att följa effekterna för federativt uppbyggda företag
med anledning av den slopade dispensrätten för befrielse från erläggande
av mervärdeskatt.

214

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 83

Utskottet 101

Inledning 101

Mervärdeskatten 101

En generell mervärdebeskattning, m.m 101

Fastighetsområdet 103

Massmedia 105

Kommunikationer 105

Kultur och nöjen, m.m 106

Serverings- och hotelltjänster, m.m 107

Turistnäringen 108

Finansiella tjänster 109

Sjukvård, tandvård och social omsorg 110

Utbildning lil

Livsmedel lil

Uthyrning av arbetskraft 112

Personbilar 113

Travhästar 114

Kulturföremål 114

Fartyg och luftfartyg 114

Offentlig verksamhet 115

Kyrkogårdsförvaltning, m.m 117

Importbeskattning 117

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 118

Mervärdeskatt på energi 119

Punktskatter 121

Koldioxidskatt 121

Koldioxidskatt på flygtrafik m.m 123

Allmän energiskatt på bränslen, m.m 124

Elskatten för vindkraftverk 126

Svavelskatt 127

Energiintensiv industri 127

Inflationsuppräkning 128

Råtallolja 128

Vissa punktskatter 129

En höjning av skatten på alkoholdrycker och

tobak 130

Skatten på omsättning av vissa värdepapper 130

Vägtrafikbeskattning m.m 130

Lätta lastbilar 131

Miljöskatter och miljöavgifter 131

Reklamskatt 132

Reseskatten 132

Förpackningsskatt 133

Övrigt 133

1989/90:SkU31

215

Hemställan 134 1989/90:SkU31

Reservationer 143

1. En generell mervärdebeskattning, m.m. (m) 143

2. En generell mervärdebeskattning, m.m. (c) 145

3. Avslag på propositionen i dess helhet (v) 147

4. Fastighetsområdet i allmänhet (m) 147

5. Fastighetsområdet i allmänhet (c) 148

6. Fastighetsområdet i allmänhet (v) 149

7. Uttagsbeskattning av kamerala och administrativa

tjänster (mp) 150

8. Massmedia (m) 151

10. Kommunikationer (m) 152

11. Kommunikationer (c) 153

12. Kommunikationer (v) 154

13. Kommunikationer (mp) 154

14. Kultur och nöjen utom cirkus och konserter

(m,c,v) 155

15. Idrott (m) 156

16. Idrott (c) 157

17. Idrottsföreningarnas reklamskatt och bingoskatten

(m) 158

18. Serverings- och hotelltjänster (m) 159

19. Serverings- och hotelltjänster (c,mp) 160

20. Turistnäringen (m,c) 162

21. Taxfree-försäljning (m) 163

22. Finansiella tjänster (v) 163

23. Finansiella tjänster (mp) 164

24. Sjukvård, tandvård och social omsorg (m) 164

25. Sjukvård, tandvård och social omsorg (c) 165

26. Sjukvård, tandvård och social omsorg (mp) 165

27. Utbildning (m) 166

28. Livsmedel (c) 166

29. Livsmedel (v) 167

30. Livsmedel (mp) 168

31. Uthyrning av arbetskraft (c) 169

32. Införsel av kulturföremål (m) 170

33. Fartyg och luftfartyg (m) 171

34. Offentlig verksamhet (m) 171

35. Offentlig verksamhet (c) 172

36. Kyrkliga kommuner (c) 173

37. Importbeskattning (m) 173

38. Importbeskattning (c) 174

39. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (m) .... 174

40. Mervärdeskatt på energi (m) 175

41. Mervärdeskatt på energi (c) 176

42. Mervärdeskatt på energi (c — villk.) 177 216

43. Mervärdeskatt på energi (v) 177

44. Mervärdeskatt på energi (v — villk.) 179 1989/90:SkU31

45. Mervärdeskatt på energi (mp) 179

46. Koldioxidskatt (m) 180

47. Koldioxidskatt (mp) 182

48. Metanol och etanol (c,v,mp) 183

49. Torv (mp) 183

50. Metallurgiska processer (m) 184

51. Sjöfarten (c,v,mp) 184

52. Koldioxidskatt på flygtrafik (c) 185

53. Koldioxidskatt på flygtrafik (v) 186

54. Koldioxidskatt på flygtrafik (mp) 186

55. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (c) 187

56. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (v) 190

57. Allmän energiskatt på bränsle, m.m. (mp) 192

58. Elskatteplikten för vindkraft (c,v,mp) 193

69. Svavelskatt (m) 194

60. Svavelskatt (mp) 195

61. Energiintensiv industri (c) 195

62. Energiintensiv industri (v) 196

63. Energiintensiv industri (mp) 197

64. Inflationsuppräkning av punktskatter m.m. (mp) . . . 198

65. Råtallolja (m) 198

66. Slopande av vissa punktskatter (c,mp) 199

67. Slopande av vissa punktskatter (v) 199

68. Restitution av skatten på lager av kemisk-tekniska

varor (m) 200

69. Stämpelskatten på skepp (m) 201

70. Stämpelskatten på skepp (c) 201

71. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

72. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

(mp) 202

73. Skatten på omsättning av värdepapper (fp,c) 203

74. Skatten på omsättning av värdepapper (m) 203

75. Vägtrafikbeskattning m.m. (c) 204

76. Vägtrafikbeskattning m.m. (mp) 205

77. Lätta lastbilar (m) 206

78. Miljöskatter och miljöavgifter (c) 206

79. Miljöskatter och miljöavgifter (mp) 207

80. Reklamskatten (v) 208

81. Reklamskatten (mp) 208

82. Förpackningsskatt (v) 209

83. Förpackningsskatt (mp) 210

Särskilda yttranden 211

1. Idrott (v) 211

2. Turistnäringen (v) 211

3. Offentlig verksamhet (v) 212 217

4. Offentlig verksamhet (mp) 212

213 1989/90: S k U31

213

214
214
214
214

Bilagedelen

Följande bilagor finns i särskild bilagedel till betänkandet.

Bilaga 1:1 Finansutskottets yttrande

Bilaga 1:2 Lagutskottets yttrande

Bilaga 1:3 Socialförsäkringsutskottets yttrande

Bilaga 1:4 Kulturutskottets yttrande

Bilaga 1:5 Jordbruksutskottets yttrande

Bilaga 1:6 Näringsutskottets yttrande

Bilaga 1:7 Bostadsutskottets yttrande

Bilaga 2 Skatteutskottets utfrågning angående

skattereformen

5. Mervärdeskatt på energi, m.m. (v)

6. Koldioxidskatt (c)

7. Koldioxidskatt (v)

8. En höjning av skatten på alkoholdrycker och tobak

(fp)

9. Vägtrafikbeskattning m.m. (m)

10. Miljöskatter och miljöavgifter (v)

11. Reseskatten (m)

12. Propositionen i övrigt (m,c)

218