Reformerad förtidspension, m.m.
Betänkande 1997/98:SfU11
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1997/98:SFU11
Reformerad förtidspension, m.m.
Innehåll
1997/98 SfU11
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m., dels proposition 1996/97:63 såvitt avser förslag till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsersättning. Dessutom behandlas motioner i dessa frågor. Utskottet behandlar vidare motioner från allmän motionstid som rör sjukpenningregler för företagare och social trygghet för biståndsarbetare respektive studerande. I proposition 1997/98:111 föreslår regeringen en ändring i lagen om allmän försäkring (AFL) som rör kriterier för rätt till hel förtidspension. I övrigt föreslås i propositionen riktlinjer för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga. Enligt dessa riktlinjer skall det även i det nya systemet finnas en särskild form av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Ersättning skall kunna utges som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel förmån till dess den försäkrade fyller 65 år. En sådan inkomstrelaterad ersättning skall enligt förslaget baseras på en uppskattning av den inkomst som den försäkrade skulle ha haft om inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för denna uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet. Den inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med ett garantibelopp. För dem som har inkomstrelaterad ersättning som är lägre än en garantinivå skall garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå. Om den försäkrade saknar inkomstrelaterad ersättning skall ersättning utges med ett belopp som motsvarar garantinivån. Det skall vidare finnas ett bostadsstöd som komplement till förtidspension. Ersättningen skall i sin helhet vara skattepliktig och förutsätter aktuell bosättning i Sverige. Vidare skall garantibeloppet reduceras av utländsk pension. Enligt riktlinjerna skall reglerna om förtidspension utformas så att de stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. Rätten till fortsatt förtidspension skall prövas då den försäkrade regelbundet och under en längre tid uppvisat arbetsförmåga. Förtidspension skall vidare påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av pensionen. I fråga om ålderspensionsrätt vid förtidspension föreslås att den förtidspension som täcker inkomstbortfallet vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker skall grunda rätt till ålderspension. Enligt regeringen är det i princip nödvändigt att det reformerade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan börja tillämpas senast i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet. Med hänsyn härtill föreslås att det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari 2001. Utskottet tillstyrker, med ett klargörande av hur förslaget till riktlinjer för ålderspensionsrätt för förtidspension bör tolkas, regeringens förslag till riktlinjer. När det gäller kriterier för rätt till hel förtidspension föreslås i proposition 1997/98:111 att det formella kravet i 7 kap. 2 § AFL på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension ändras från ?helt nedsatt? till ?helt eller i det närmaste helt nedsatt?. Därmed avses att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Utskottet tillstyrker förslaget. Samtliga motioner med anledning av proposition 1997/98:111 avstyrks. Såvitt gäller förslaget i proposition 1996/97:63 att en försäkrad som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara berättigad till arbetslöshetsersättning föreslår utskottet att det avslås. Utskottet hänvisar till att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition aviserat sin avsikt att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag som syftar till att hjälpa personer med tre fjärdedels förtidspension till en varaktig sysselsättningslösning och som kan träda i kraft den 1 januari 1999. Två motionsyrkanden avstyrks i anledning härav. Övriga motioner avstyrks främst med hänvisning till pågående beredningsarbete. Till betänkandet har fogats 24 reservationer och två särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1997/98:111 I proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga (avsnitt 5, 6 och 9).
Proposition 1996/97:63 I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring. Propositionen har i övrigt behandlats i betänkande 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273. Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:111 1997/98:Sf29 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag på en reformerad förtidspension, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av de förändrade reglerna för rätt till hel förtidspension. 1997/98:Sf30 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering inom ett fonderat system. 1997/98:Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till inriktning av reformeringen av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga enligt vad i motionen anförts om att avvakta regeringens mer konkreta förslag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särregeln för hushållsarbete, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet för låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61 års ålder, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den inkomstrelaterade ersättningsnivån, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnår som del i pensionsunderlaget, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en åldersberoende garantinivå för yngre som förtidspensioneras, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att delta i ideell verksamhet och studier, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsskadeförsäkringen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om restarbetsförmågan.
1997/98:Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en helhetssyn i socialförsäkringarna (avsnitt 2), 2. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i tillämplig del, som sin mening ger regeringen till känna att reformeringen av förtidspensionssy-stemet bör syfta till att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring i enlighet med vad som föreslås i motionen (avsnitt 2.1), 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad organisation av social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå i enlighet med vad som anförts i motionen (avsnitt 3), 4. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i tillämplig del, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt grundskydd, i princip lika för alla, som grund för beräkning av ersättningsnivån (avsnitt 4), 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av grundskyddet enligt de riktlinjer som anförts i motionen (avsnitt 4.1), 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tillåten arvodesgräns för politiska uppdrag utan att pensionen påverkas (avsnitt 5). 1997/98:Sf33 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inordna förtidspensionssystemet i en samordnad trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälsorelaterad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för ett nytt förtidspensionssystem, baserat på grundtrygghet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte ompröva beviljad förtidspension efter 61 års ålder, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagare med restarbetsförmåga. 1997/98:Sf34 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad ohälsoförsäkring, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en autonom ohälsoförsäkring, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av ohälsoförsäkringen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Finansinspektionens kontrollerande funktion av en autonom ohälsoförsäkring, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondering av kapital för att klara svängningar i sjukskrivningen.
Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:63 1996/97:Sf40 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en person med restarbetsförmåga som frivilligt lämnar sin anställning skall anses stå till arbetsmarknadens förfogande i enlighet med de regler som gäller för övriga a-kasseförsäkrade.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1996 1996/97:Sf617 av Christer Erlandsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behålla barnbidrag och andra sociala förmåner i fyra år i stället för i tre år.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 1997/98:Sf211 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa sjukförsäkringssystemet så att nyföretagande i aktiebolagsform inte otillbörligt missgynnas. 1997/98:Sf215 av Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av regler för sjukpenning för företagare i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sf216 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den snabbt ser över villkoren för småföretagares villkor vid sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett regelsystem som ger trygghet vid sjukdom och undviker hindrande moment för småföretagens investeringar och nyanställningar. 1997/98:Sf268 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inkomsten skall beräknas på samma sätt för den som har enskild firma i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. 1997/98:Sf287 av Kristina Nordström och Hans Hoff (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordning av reglerna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. 1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trygghet för företagare. 1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare. 1997/98:Ub710 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om social trygghet för studerande.
Utskottet
Gällande regler för rätt till förtidspension Förtidspension utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) till försäkrad, som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 65 år, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående för avsevärd tid, har den försäkrade rätt till ett tidsbegränsat sjukbidrag. Förtidspension/sjukbidrag utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån, allt efter graden av nedsättningen av arbetsförmågan. För rätt till hel förmån krävs att arbetsförmågan är helt nedsatt. Sedan den 1 januari 1997 gäller i fråga om rätt till förtidspension, liksom för sjukbidrag, att vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen skall göras efter samma grunder, oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet. Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall vidare göras i förhållande till ett heltidsarbete (prop. 1996/97:28, bet. 1996/97:SfU6, rskr. 1996/97:125). Från och med den 1 januari 1997 har vidare de särskilda regler om förtidspension som gällde för försäkrade som är 60 år eller äldre avskaffats (prop. 1994/95:147, bet. 1994/95:SfU10, rskr. 1994/95:343). Förtidspension enligt AFL kan utges från folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension (ATP). Till förtidspension kan också utges särskilda pensionsförmåner såsom bostadstillägg och pensionstillskott. Hel förtidspension i form av folkpension utgör 90 % av basbeloppet för ogift pensionär och 72,5 % av basbeloppet för en gift pensionär. Den som har låg eller ingen ATP har rätt till pensionstillskott med sådant belopp att det tillsammans med eventuell ATP uppgår till 111,5 % av basbeloppet. Basbeloppet minskas i dessa fall med 2 %. Som nämns i det följande krävs för rätt till hel folkpension antingen 30 år med ATP-poäng eller 40 bosättningsår. Även s.k. framtida bosättningstid räknas därvid. ATP utgör 60 % av basbeloppet minskat med 2 % multiplicerat med medeltalet av pensionspoängen för de 15 bästa inkomståren. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande förhöjda basbeloppet. Såväl inkomst av anställning som inkomst av annat förvärvsarbete är pensionsgrundande till den del inkomsten överstiger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vid beräkningen bortses från inkomster som överstiger 7,5 basbelopp. Som inkomst anses även sjukpenning, föräldrapenning m.m. För full ATP erfordras att pensionsgrundande inkomst tillgodoräknats för minst 30 år. Som år för vilket pensionspoäng tillgodoräknats likställs s.k. vårdår. Vårdår kan tillgodoräknas förälder som under större delen av året vårdat barn som inte har fyllt tre år. En förtidspension beräknas i vissa fall även på s.k. antagandepoäng, för tiden från pensionsfallet fram till 65-årsåret. Antagandepoängen beräknas antingen på den genomsnittliga pensionspoängen för samliga år fr.o.m. 16 år fram till pensionstillfället, varvid man bortser från hälften av dessa år, eller på genomsnittet av de två högsta pensionspoängen under de fyra åren närmast före det år då pensionsfallet inträffade. Det för den försäkrade fördelaktigaste alternativet används. Förtidspension i form av folkpension och pensionstillskott finansieras sedan den 1 januari 1998 med sjukförsäkringsavgiften (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) och ATP-delen med tilläggspensionsavgiften. Båda dessa avgifter betalas i form av arbetsgivar- och egenavgifter. ATP finansieras dessutom med den allmänna pensionsavgiften. Den som under ett beskattningsår har uppburit folkpension med minst 6 000 kr kan vid taxeringen ha rätt till särskilt grundavdrag för folkpensionärer (SGA). SGA utgör för gift skattskyldig 134 % och för övriga 151,5 % av basbeloppet minskat med 2 %. SGA reduceras med 65 % av den del av pensionen som överstiger avdragsbeloppet. Arbetsinkomster och privata pensionsförsäkringar m.m. reducerar inte SGA. Sedan den 1 januari 1998 (taxeringsår 1999) gäller att SGA reduceras även av arbetsskadelivränta som är samordnad med förtidspension (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Reglerna om SGA avses slopas i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet.
Gällande regler vid flyttning till eller från Sverige En försäkrad som är bosatt i Sverige har enligt 5 kap. 1 och 3 §§ AFL rätt till förtidspension i form av folkpension om han eller hon tillgodoräknats ATP-poäng för minst tre år, s.k. ATP-baserad folkpension. För rätt till hel förmån krävs 30 år med ATP-poäng. En försäkrad som är bosatt i Sverige kan enligt 5 kap. 1 och 5 §§ AFL få förtidspension i form av folkpension om han eller hon tillgodoräknats bosättningstid i Sverige för minst tre år, s.k. bosättningsbaserad folkpension. För rätt till hel förmån krävs i detta fall 40 år. Är tiden kortare än 30 respektive 40 år reduceras pensionen med 1/40 respektive 1/30 för varje år som fattas. Såväl vad gäller den ATP-baserade folkpensionen som den bosättningsbaserade kan för den som omfattas av förordning (EEG) 1408/71 kravet på minsta försäkringstid uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid i annat EU/EES-land. Dock måste ett år avse Sverige, dvs. minst ett år med ATP-poäng respektive ett bosättningsår i Sverige krävs. Motsvarande kan gälla även för personer som omfattas av en överenskommelse om social trygghet som Sverige ingått med annan stat. För andra än EU/EES-medborgare, vilka inte heller omfattas av en överenskommelse som nyss nämnts, gäller krav dels på bosättning i Sverige, dels på att vederbörande tillgodoräknats tre bosättningsår eller tre år med ATP- poäng. En svensk medborgare som är bosatt utomlands har enligt 5 kap. 1 § AFL rätt till förtidspension från folkpensioneringen i förhållande till det antal år för vilka han eller hon tillgodoräknats ATP-poäng. Det krävs därvid minst tre år med ATP-poäng. En EU/EES-medborgare, som tillgodoräknats tre år med ATP-poäng i Sverige, har rätt att få svensk folkpension vid bosättning i annat EU/EES-land. Även här gäller att sammanläggning av försäkringstider kan ske. Dock måste ett av åren med ATP-poäng avse Sverige. Av 5 kap. 9-10 §§ AFL framgår att folkpension i form av förtidspension utges på grundval av den bosättningstid som kan tillgodoräknas den pensionsberättigade t.o.m. året före pensionsfallet. Som bosättningstid tillgodoräknas även tiden därefter t.o.m. det år då han eller hon uppnår 64 år (framtida bosättningstid). Undantag från regeln att pensionsfallet måste ha inträffat efter bosättningen i Sverige gäller om pensionsfallet inträffat före 18 års ålder. För en pensionsberättigad som är utländsk medborgare gäller detta under förutsättning att han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst fem år. Enligt 5 kap. 16 § AFL får den som börjat uppbära folkpension men vars rätt upphört till följd av bosättning utomlands även i fortsättningen uppbära folkpension om regeringen för vissa fall så förordnar eller det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen. Såvitt gäller rätt till ATP gäller enligt 1 kap. 3 § AFL att den som enligt 11 kap. 6 § tillgodoräknats pensionspoäng är försäkrad även om han inte längre uppfyller förutsättningarna för att vara försäkrad enligt AFL. Alla personer, oberoende av nationalitet, som fått pensionspoäng är således försäkrade för ATP.
Det reformerade ålderspensionssystemet Riksdagen beslutade under våren 1994 om riktlinjer för en genomgripande förändring av det allmänna ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Riktlinjerna grundar sig på en överenskommelse mellan fem riksdagspartier (s, m, c, fp och kd). Reformens syfte är att skapa ett system som är följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga förvärvsinkomster. Den inkomstgrundande ålderspensionen skall vara ett från andra socialförsäkringar skilt system som finansieras med en särskild avgift. Av avgiften - 18,5 % - skall huvuddelen användas för att finansiera utgående pensioner inom ett fördelningssystem och resterande del sättas av till ett premiereservsystem. Grundskyddet skall finansieras med allmänna skattemedel. I riktlinjepropositionen, vars förslag byggde på Pensionsarbetsgruppens betänkande SOU 1994:20, anfördes bl.a. att det var av stor vikt att förtidspensioneringens framtida anpassning till det reformerade ålderspensionssy-stemet skyndsamt kunde avgöras. Pensionsarbetsgruppens förslag om riktlinjer för en inkomstrelaterad förtidspension borde beredas vidare bl.a. i anslutning till Sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete. Enligt vad som angavs i propositionen bör förtidspensioneringen inte ligga inom den allmänna ålderspensioneringens ram, men frågan om den bör sammanföras med sjukförsäkringen eller administrativt och finansieringsmässigt hanteras på annat sätt borde beredas vidare. Det framhölls dock att förtidspension borde kunna nybeviljas fram till 65 år och avlösas av ålderspension vid fyllda 65 år. Frågan om hur ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall ansluta till reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet har därefter utretts dels av Sjuk- och arbetsskadekommittén, dels av Förtidspensionsutredningen.
Förtidspensionsutredningen Förtidspensionsutredningen har i betänkandet Ohälsoförsäkringen - Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) lagt fram förslag om en ny utformning av ett system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Utredningen föreslår en sammanhållen ohälsoförsäkring som innefattar alla ersättningsfall vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Förslaget innebär att förtidspensionen frikopplas från ålderspensionssystemet och i stället förs samman med sjukförsäkringen. Den inkomstrelaterade förtidspensionen skall baseras på en s.k. antagandeinkomst som skall beräknas som medeltalet av de fyra bästa av de sex senaste årens inkomster. Enligt en alternativ beräkningsregel för dem som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet haft lägre inkomster under minst tre av de sex åren skall pensionsunderlag för ytterligare högst fyra år närmast före nämnda sex år kunna läggas till grund för beräkning av antagandeinkomst. Ersättningen skall motsvara 65 % av antagandeinkomsten. Utredningen har vidare föreslagit att utgående pensioner räknas upp med motsvarande halva realinkomstutvecklingen fram till 60 års ålder. För tid därefter föreslås att pensionerna skall följa den allmänna prisutvecklingen. Den inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med en garantinivå för den som inte haft någon eller mycket liten inkomst åren före förtidspensioneringen. Även garantinivån skall enligt förslaget räknas upp så att de som får förtidspension på den nivån får del av tillväxten. Utredningen har också föreslagit att förmånstaket i ohälsoförsäkringen skall följa den framtida realinkomstutvecklingen samt att förtidspension skall grunda rätt till ålderspension. Det skall dessutom finnas möjligheter för den som är förtidspensionerad att arbeta utan att pensionen dras in. Pensionen skall få reduceras med 80 % av arbetsinkomsterna. Det skall också vara möjligt att studera upp till ett år med bibehållen förtidspension. Enligt utredningen skall det finnas tydligt definierade medicinska kriterier för rätt till förtidspension. För rätt till hel förtidspension skall krävas att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar till följd av sjukdom eller funktionshinder. Utredningen har också föreslagit införandet av en långtidssjukpenning som skall ersätta långa sjukskrivningar och sjukbidrag. Långtidssjukpenningen skall ge ersättning vid långvarig men inte bestående nedsättning av arbetsförmågan. Den skall träda in efter ett års sjukskrivning och utges med 80 % av medeltalet av de två bästa av de tre senaste årens inkomster. Även långtidssjukpenningen skall innehålla en garantinivå.
Reformerad förtidspension (prop. 1997/98:111)
Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem
Propositionen I propositionen framhålls bl.a. att utformningen av den allmänna försäkringens skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är av stor betydelse för många individer samtidigt som systemet innehåller många komponenter. Förtidspensionsutredningen har lämnat en del förslag som innehåller lösningar även på detaljnivå. Enligt propositionen kan regeringen inte i alla delar ställa sig bakom utredningens förslag, varför ytterligare beredning krävs innan slutliga förslag kan läggas fram. Mot bakgrund härav läggs i propositionen fram förslag till principer för hur ett nytt förtidspensionssy- stem skall utformas. Det fortsatta beredningsarbetet kommer enligt regeringen att inriktas på den närmare regleringen av förtidspension och ersättning för dem som har en långvarig men inte varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Detta beredningsarbete kommer också att beröra sjukpenning. Såvitt gäller jämställdhetsperspektivet kommer enligt propositionen detta att beaktas i det fortsatta arbetet. Regeringen konstaterar i propositionen att det finns ett behov av en särskild form av förmån för individer som drabbas av en medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan som kan bedömas som varaktig. Individen har behov av långsiktig ekonomisk trygghet i situationer då försörjningsförmågan blivit nedsatt samtidigt som samhället har intresse av att motverka skadliga konsekvenser som kan följa av att människor ställs utan möjligheter till egen försörjning. Det föreslås därför att det liksom i dag skall finnas en särskild form av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Vidare föreslås att utformningen av reglerna om beräkning av ersättningen skall bygga på inkomstbortfallsprincipen. Enligt regeringen är det, i synnerhet beträffande en varaktig ersättningsform som förtidspension, nödvändigt att upprätthålla ett krav på en viss lägsta gräns för arbetsförmågans nedsättning för att rätt till ersättning skall kunna föreligga. Det är ofta förenat med stora svårigheter att konstatera smärre nedsättningar av arbetsförmåga och i synnerhet att därutöver fastställa ett tillräckligt samband med medicinska orsaker. Försäkringen är enligt regeringen heller inte avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk eller psykisk prestationsförmåga som kan följa av exempelvis naturligt åldrande. Med hänsyn härtill föreslås att som förutsättning för ersättning skall gälla att arbetsförmågan av medicinska orsaker är nedsatt med minst en fjärdedel. Ersättningen skall även i fortsättningen kunna utges som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel förtidspension. I det reformerade ålderspensionssystemet skall inte finnas någon fastställd allmän pensionsålder vad gäller inkomstgrundad ålderspension. I stället skall tillämpas en flexibel pensionsålder med möjlighet till uttag av inkomstgrundad pension från 61 års ålder. För rätt till garantipension krävs dock enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för reformering av ålderspensionssystemet att den försäkrade fyllt 65 år. Enligt regeringens uppfattning innebär detta att förtidspension bör kunna utges fram till dess att den försäkrade uppnått denna ålder. I propositionen föreslås därför att ersättningen skall kunna utges till dess den försäkrade fyller 65 år. Det föreslås vidare att försäkringen skall innehålla en garanterad lägsta nivå för dem som inte har haft några inkomster alls eller endast låga inkomster under tiden före pensionsfallet. Den garanterade nivån bör säkerställa att alla försäkrade som drabbas av sjukdom tillförsäkras en rimlig levnadsstandard som i princip täcker alla normala konsumtionsbehov. För dem som har inkomstrelaterad ersättning som är lägre än en garantinivå skall enligt förslaget garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå. Om den försäkrade inte har rätt till inkomstrelaterad ersättning skall ersättning utges med ett belopp som motsvarar garantinivån. I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna de redovisade allmänna principerna. Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget till ett reformerat förtidspensionssystem framhålls i propositionen att det avgörande är den konstruktion som slutligen väljs. Såväl valet av beräkningsmodell för den inkomstrelaterade ersättningen som konstruktionen och nivån på grundskyddet har stor inverkan. Avsikten är enligt regeringen bl.a. att hantera den överkompensation som dagens system kan innebära för vissa individer. Överkompensationen beror på den korta beräkningsram som används för bestämning av antagandepoäng i kombination med att antagandepoängen sedan nästan uteslutande kan ligga till grund för ersättningen.
Motioner
Moderaterna I motion Sf29 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om förslag på en reformerad förtidspension. Motionärerna anser att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har presenterat ett genomarbetat förslag till ett reformerat förtidspensionssystem. Regeringen bör snarast återkomma i frågan. Motionärerna anser det dock tillfredsställande att regeringen tagit avstånd från Förtidspensionsutredningens förslag dels om en evig rätt till förtidspension, dels om en rätt att arbeta eller studera utan att detta påverkar rätten till förtidspension.
Centerpartiet I motion Sf33 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs i yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden dels om att inordna förtidspensionssystemet i en samordnad trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälosrelaterad, dels om principerna för ett nytt förtidspensionssystem, baserat på grundtrygghet. Enligt motionärerna skall en sådan trygghetsförsäkring ersätta dagens försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspension. Den skall bestå av en grundpenning, lika för alla, kompletterad med en inkomstrelaterad del vars storlek är baserad på den inkomst man haft som företagare eller anställd. Grundpenningen skall möjliggöra en rimlig levnadsstandard. En viktig utgångspunkt är vidare att försäkringen skall innehålla incitament till arbete och ett i övrigt aktivt liv.
Folkpartiet I motion Sf34 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs i yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden dels om en samlad ohälsoförsäkring, dels om en autonom ohälsoförsäkring. Ohälsoförsäkringen skall enligt motionärerna innefatta ersättning för långa och korta sjukdomsfall inklusive förtidspension. Den skall vara frikopplad från statsbudgeten och ledas av en självständig styrelse bestående av andra än riksdagsledamöter. Dessa skall ha det operativa ansvaret för att försäkringens buffertfond hålls inom av riksdagen fastställda ramar. I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om finansiering av ohälsoförsäkringen. Motionärerna anser att allmänna egenavgifter skall finansiera förtidspensionsdelen av ohälsoförsäkringen liksom sjukförsäkringsdelen och att avgifterna skall tas ut på inkomster upp till taket på 7,5 lönebasbelopp. Därtill kommer enligt motionärerna en viss finansiering med skattemedel. I yrkande 4 begär motionärerna ett tillkännagivande om Finans-inspektionens kontrollerande funktion av en autonom ohälsoförsäkring. Inspektionen skall enligt motionärerna granska den nya ohälsoförsäkringen. I samma motion yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om fondering av kapital för att klara svängningar i sjukskrivningen. Motionärerna anser att en sjukförsäkringsfond bör byggas upp för att klara demografiska förändringar.
Vänsterpartiet I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 1 avslag på regeringens förslag till inriktning av reformeringen av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga, i avvaktan på mer konkreta förslag. I samma motion yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om redovisning av konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Motionärerna anser att regeringen redan nu borde ha redovisat sådana konsekvenser, t.ex. vad gäller regleringen av restarbetsförmågan och kriterierna för bedömning av arbetsskada och förtidspension. I yrkande 4 begär motionärerna ett tillkännagivande om möjlighet för låginkomsttagare att beviljas förtidspension efter 61 års ålder. Motionärerna befarar att det förhållandet att det i propositionen anges att förtidspension inte är avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk och psykisk prestationsförmåga som kan följa av t.ex. naturligt åldrande kan försvåra för människor att få förtidspension. Om en låginkomsttagare vars kropp är utsliten tvingas göra förtida uttag av ålderspension innebär det att han eller hon resten av livet får nöja sig med en låg ålderspension.
Miljöpartiet I motion Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs i yrkande 2 dels avslag på propositionens förslag i tillämplig del, dels ett tillkännagivande om att reformeringen av förtidspensionssystemet bör syfta till att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring. Arbetslivsförsäkringen bör träda in efter två år av sjukdom och/eller arbetslöshet och utifrån en samlad bedömning av den försäkrades hela situation lämna ersättning vid långvarig ohälsa och/eller arbetslöshet. I samma motion yrkande 3 begärs förslag till en samlad organisation av social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå. Motionärerna anser att de lokala arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna bör kommunaliseras och slås samman med delar av kommunernas socialtjänst till en gemensam organisation. I yrkande 4 begär motionärerna dels avslag i tillämplig del, dels ett tillkännagivande om ett enhetligt grundskydd, i princip lika för alla, som grund för beräkning av ersättningsnivån. I yrkande 5 begärs förslag till utformning av grundskyddet. Motionärerna anser att grundskyddsnivån efter skatt för en ensamstående bör vara ca 7 200 kr per månad.
Kristdemokraterna I motion Sf30 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om mer flexibla nivåer för förtidspension och sjukpenning. Motionärerna framhåller att uppdelningen i fyra nivåer i vissa fall skapar mycket kraftiga marginaleffekter som direkt motverkar arbetslinjen. Den som vill arbeta 60 % i stället för 50 % får i dag nöja sig med en fjärdedels ersättning. Ur privatekonomisk synpunkt blir det således olönsamt att försöka arbeta mer. Inte heller ur samhällsekonomisk synpunkt är en sådan ordning rimlig. I samma motion yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om finansiering inom ett fonderat system. Motionärerna anser att om principerna om stabilitet och långsiktig trovärdighet skall vara vägledande bör möjligheterna med ett fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga övervägas. Ett sådant system kan leda till att arbetsgivaravgifterna inte behöver vara lika höga som vid ett ofonderat system samtidigt som en fond fungerar som en buffert mot oförutsedda förändringar.
Utskottets bedömning Utskottet anser i likhet med regeringen att det även i framtiden bör finnas ett ekonomiskt skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionshinder. Människor som till följd av varaktiga sjukdomar eller funktionshinder inte kan arbeta bör ha rätt till en långsiktig trygghet i fråga om sin försörjning. Även om regeringen inte har kunnat lägga fram ett detaljerat förslag om ett nytt förtidspensionssystem är det viktigt att riksdagen inför behandlingen av det nyss framlagda förslaget om ett reformerat ålderspensionssystem (prop. 1997/98:151-152) kan lägga fast att det skall finnas ett trygghetssystem vid långvarig arbetsoförmåga, att detta skall bygga på inkomstbortfallsprincipen med en garantinivå samt kunna utges till 65 års ålder. De riktlinjer som nu presenterats är tillräckligt preciserade i dessa avseenden för att ge en god uppfattning om det nya förtidspensionssystemet. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motionerna Sf29 yrkande 1 och Sf31 yrkande 1. Centerpartiet och Miljöpartiet har i sina respektive motioner förordat en samordnad trygghetsförsäkring vid långvarig ohälsa och arbetslöshet baserad på grundtrygghetsprincipen. Utskottet har i tidigare sammanhang, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1997/98:SfU1, uttalat sig för vissa principer som bör vara vägledande för utformningen av socialförsäkringarna. Utskottet anförde bl.a. att starka skäl talar för att det är staten som skall stå för inkomstskyddet upp till en viss nivå och för ett grundläggande skydd vid varaktig ohälsa för grupper som inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Utskottet slog samtidigt fast att ett försäkringssystem som ersätter bortfall av inkomst har stora fördelar framför försäkringar som bygger på en ren grundtrygghetsprincip. I fråga om en samordnad försäkring vid sjukdom och arbetslöshet ansåg utskottet att en renodling av de olika försäkringssystemen är nödvändig för att tydliggöra gränserna för vad som bör ersättas från socialförsäkringen respektive från andra trygghetssystem, t.ex. arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och anser liksom regeringen att en försäkring för skydd vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionshinder bör tillhandahålla både inkomsttrygghet och grundtrygghet. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna Sf33 yrkandena 1 och 2 samt Sf32 yrkandena 2, 4 och 5. Även motion Sf32 yrkande 3 avstyrks med hänvisning främst till vad utskottet anfört om renodling av de olika försäkringssystemen. När det gäller kravet på en autonom försäkring noterar utskottet att Sjuk- och arbetsskadekommittén i sitt slutbetänkande SOU 1996:113 (s. 542) lämnade förslag om en sammanhållen redovisningsmodell med en fond men med en bibehållen koppling till statsbudgeten. Enligt förslaget skall överskott kunna placeras av ansvarig organisation och vid underskott lån kunna tas i Riksgäldskontoret eller på kapitalmarknaden i övrigt. Kommitténs förslag har inte lett till lagstiftning. Förtidspensionsutredningen har därefter (s. 463) konstaterat att det reformerade ålderspensionssystemet är avsett att vara ett i finansiellt hänseende autonomt system. Autonomin möjliggörs dels genom att förmånerna med automatik anpassas till svängningar i den allmänna inkomstutvecklingen liksom till förändringar i förväntad livslängd, dels genom att en buffertfond (AP- fonden) utnyttjas för att reglera temporära över- eller underskott. Enligt utredningens bedömning kan den form av förhållandevis långtgående autonomi som avses gälla för ålderspensionen inte bli aktuell vad gäller sjukförsäkring eller förtidspension. Bl.a. är den automatiska anpassning av förmåner till förändringar i den försäkrade risken som en sådan autonomi förutsätter svårförenlig med krav på stabilitet i försäkringsvillkoren. Ohälsoförsäkringen bör enligt utredningen, i likhet med i dag, redovisas som en integrerad del av statsbudgeten. Det finns dock skäl för att försäkringen redovisas på ett sådant sätt att dess saldo, dvs. nettot mellan avgiftsintäkter och utbetalda förmåner går att avläsa. En sådan redovisning av saldot inom sjukförsäkringen kan utgöra en signal om att försäkringen tenderar att utvecklas mot finansiell obalans. Det ger också en förståelse för behovet av eventuella ingrepp i försäkringsvillkoren. Utredningen har föreslagit att sjukförsäkringen skall utgöra en del av statsbudgeten och redovisas på ett sådant sätt att försäkringens finansiering går att utläsa. Utskottet delar utredningens bedömning att en sådan långtgående autonomi som skall gälla för ålderspensionssystemet inte kan komma i fråga vare sig för sjukförsäkringen eller förtidspensionssystemet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom ett krav på en autonom försäkringslösning och avstyrker motionerna Sf34 yrkandena 2 och 5 och Sf30 yrkande 3. Som en följd härav avstyrks även motion Sf34 yrkande 4. Enligt vad som anges i propositionen skall förtidspensionssystemets inkomstrelaterade del finansieras genom en med sjukpenningen gemensam arbetsgivaravgift (respektive egenavgift för egenföretagare). Utöver detta tillkommer enligt propositionen ett behov av finansiering av garantibeloppet genom allmänna skattemedel. Som nämnts ovan finansieras förtidspension i form av folkpension och pensionstillskott sedan den 1 januari 1998 med sjukförsäkringsavgiften som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå riksdagen någon ändring av detta förhållande och avstyrker därför motion Sf34 yrkande 3. Utskottet vill tillägga att regeringen i proposition 1997/98:151 har uttalat att ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat om med anledning av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) var att inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter bl.a. i sjukförsäkringssystemet. Enligt regeringen är det förslag till ny avgiftsstruktur som läggs fram i proposition 1997/98:151 ett ytterligare steg i denna riktning. Regeringen föreslår också förändringar av vilka förmåner som sjukförsäkringsavgiften skall finansiera för att därigenom förstärka sjukförsäkringsavgiftens försäkringsmässiga struktur. Enligt regeringen bör avgiftssatserna fastställas till en nivå som innebär att avgiftsintäkterna räcker till för att finansiera de statliga ålderspensionsavgifter som skall införas på en del av de förmåner som socialavgifterna skall finansiera. Någon exakt samstämmighet mellan förväntade inkomster och utgifter för olika socialförsäkringar har enligt regeringen inte eftersträvats. Smärre och tillfälliga skillnader mellan inkomster och utgifter bör kunna finnas utan att det föranleder justeringar av avgiftsnivån. I proposition 1997/98:151 föreslås att, i avvaktan på ett reformerat system för förtidspension och övergångsregler för förtidspensionärer som fått sin ersättning beviljad innan det reformerade systemet träder i kraft, förtidspension till förtidspensionärer som också har rätt till tilläggspension finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Folkpension i form av förtidspension för förtidspensionärer som inte har tilläggspension föreslås finansieras med allmänna skattemedel. Det föreslås vidare att sjukförsäkringsavgiften skall finansiera tilläggspension i form av förtidspension. Ändringarna föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1999. Utskottet noterar att det i propositionen anges att jämställdhetsperspektivet kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med ett reformerat förtidspensionssystem. Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att uttala sig i fråga om framför allt kvinnors rehabilitering och vikten av att denna fråga uppmärksammas t.ex. i valet av en rehabiliteringsåtgärd (se bet. 1997/98:SfU1). Utskottet anser att det är ofrånkomligt att kvinnors och mäns olika förutsättningar och behov även beaktas i samband med att ett nytt system för förtidspensioner utformas. För att en granskning ur ett jämställdhetsperspektiv skall fylla en rimlig funktion fordras emellertid att det föreligger ett mer konkret förslag till ett nytt system. Mot bakgrund av vad som anges i propositionen förutsätter utskottet att en granskning av det kommande lagförslaget ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att göras utan något särskilt påpekande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf31 yrkande 2. Vad gäller möjligheterna att beviljas förtidspension efter 61 år konstaterar utskottet att det i proposition 1993/94:250 med förslag till riktlinjer för det nya ålderspensionssystemet har uttalats att förtidspension också i fortsättningen bör kunna nybeviljas fram till 65 års ålder samt att en löpande förtidspension bör kunna avlösas av ålderspension vid 65 års ålder. Med hänsyn härtill anser utskottet att motion Sf31 yrkande 4 inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks därför. Såvitt gäller kravet på mer flexibla nivåer för sjukpenning och förtidspension konstaterar utskottet att det även i det reformerade förtidspensionssystemet förutsätts att man vid bedömningen av rätt till förtidspension skall utgå från arbetsförmågans nedsättning. Avsikten är således inte att utforma den nya försäkringen som en renodlad försäkring för inkomstbortfall, dvs. på samma sätt som arbetsskadeförsäkringen där ersättningen utgör skillnaden mellan inkomsten som frisk och den inkomst som man trots sjukdomen kan erhålla. Det är alltjämt arbetsförmågans nedsättning som skall vara det primära och ett införande av ytterligare nivåer skulle enligt utskottet leda till att bedömningen härav avsevärt försvåras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf30 yrkande 1. Som redovisas i det följande anges i propositionen att frågan om ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga skall beredas vidare med utgångspunkt bl.a. i att motsvarigheten till sjukbidrag i framtiden skall tillhöra sjukpenningförsäkringen. Folkpartiets krav på en samlad ohälsoförsäkring, som innefattar såväl långa som korta sjukdomsfall, inklusive förtidspension, får därmed anses i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motion Sf34 yrkande 1. Utskottet vill slutligen framhålla att det av propositionen framgår att Förtidspensionsutredningen bedömt att förtidspensionen enligt förordning (EEG) nr 1408/71 blir att räkna som en invaliditetsförmån enligt den s.k. sjukförsäkringsmodellen, dvs. en förmån som kan utges till den som är aktuellt försäkrad vid pensionsfallet, och vars storlek inte är beroende av försäkringstider. För en person som arbetar i EU/EES-länder och hela tiden omfattas bara av lagstiftningar enligt denna modell skall rätten till invaliditetsförmåner avgöras enligt det lands lag som är tillämplig när arbetsoförmågan uppstår. Om villkoren för rätt till förmånen är uppfyllda skall förmånen utges enbart från den staten. Om däremot en försäkrad, som arbetat i två eller fler länder, i minst ett land har omfattats av en lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånernas storlek är beroende av försäkrings- eller bosättningstider, blir reglerna i förordningen om prorataberäkning (proportionering efter försäkringstid) och samordning tillämpliga även för system av sjukförsäkringsmodell. För att en invaliditetsersättning enligt sjukförsäkringsmodellen skall få verkan i förhållande till EG-rätten fordras ett beslut av Europeiska unionens råd. I propositionen framhålls att frågan får analyseras närmare i det fortsatta beredningsarbetet. Utskottet konstaterar att ett införande av en s.k. sjukförsäkringsmodell i Sverige skulle innebära att ett system för förtidspension byggd på en helt ny princip skulle införas. En konsekvens härav blir att en person som flyttar till annat EU/EES-land för arbete och där insjuknar inte får rätt att uppbära en inkomstrelaterad förtidspension från Sverige om vederbörande endast har omfattats av lagstiftningar enligt denna modell. Utskottet förutsätter att regeringen i det forsatta beredningsarbetet noga överväger konsekvenserna av ett införande av ett system som bygger på en annan modell än en där pensionens storlek är beroende av försäkringstider. Konsekvenserna av en övergång till en riskförsäkring bör även belysas vad gäller personer som flyttar till eller från länder utanför EU/EES. Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag till allmänna principer för en reformering av förtidspensionsreglerna.
Inkomstrelaterad ersättning
Propositionen I propositionen föreslås dels att den inkomstrelaterade ersättningen skall baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat, dels att till grund för denna uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet. Vidare föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till riktlinjer för en inkomstrelaterad ersättning. Regeringen gör samtidigt följande bedömning. Den inkomstrelaterade ersättningen bör vid hel förtidspension utgöra cirka 65 % av den uppskattade inkomsten, upp till ett visst tak. Antalet inkomstår som skall ligga till grund för beräkningen av den inkomstrelaterade ersättningen bör vara tillräckligt stort för att ge ett stabilt inkomstunderlag som speglar den försäkrades förvärvsförmåga och uppnådda inkomststandard. I förhållande till dagens huvudregel för beräkning av antagandepoäng (de två bästa inkomståren av de senaste fyra) bör antalet årsinkomster som beaktas i inkomstunderlaget vara större. Det antal inkomstår som används bör dock begränsas så att endast den aktuella inkomststandarden beaktas. Det bör övervägas på vilket sätt år med tillfälligt låga eller höga inkomster skall hanteras i beräkningsunderlaget. I det fortsatta arbetet bör också övervägas på vilket sätt ersättningen skall indexeras. I detta sammanhang bör frågan om ersättningens anknytning till den allmänna pris- och realinkomstutvecklingen hanteras och om en sådan bör vara olika utformad beroende på förtidspensionärens ålder.
Motioner I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om den inkomstrelaterade ersättningsnivån. Enligt motionärerna är det för närvarande inte möjligt att ta ställning till om en nivå på 65 % är tillräcklig för att åstadkomma en standardsäkring. Med de förändringar som tidigare skett av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst är det möjligt att nivån bör ligga på 67 %. Bl.a. ingår inte längre den s.k. semesterlönefaktorn i beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst. I samma motion yrkande 6 begär motionärerna ett tillkännagivande om barnår som del av pensionsunderlaget. Motionärerna anser att barnår skall räknas med i underlaget. I motion Sf30 yrkande 2 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om beräkningsgrunden för inkomstrelaterad ersättning. Motionärerna anser att ersättningen bör grundas på de sex förvärvsaktiva åren närmast före pensionsfallet, med undantag för det bästa och det sämsta året. Genom att räkna förvärvsaktiva år undviks problemet med att förtidspension ofta föregås av omfattande sjukskrivning samtidigt som de som studerat efter att ha arbetat ett antal år inte missgynnas. Motionärerna anser vidare att pensionsgrundande belopp för barnår bör ingå i beräkningsunderlaget.
Utskottets bedömning I propositionen läggs inte fram förslag till hur den inkomstrelaterade förtidspensionen närmare skall beräknas och inte heller vilket inkomstunderlag som skall användas. Av det skälet har regeringen hållit frågan om ersättningsnivån öppen. I propositionen anges inte heller något om när rätten till förtidspension skall inträda, dvs. när ett pensionsfall skall anses har inträffat och om det - på sätt som föreslagits av Förtidspensionsutredningen - skall finnas en möjlighet att beräkna underlaget med hänsyn tagen till att den försäkrade före pensionsfallet kan ha perioder med t.ex. sjukdom, arbetslöshet och studier. Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen, förutsätter att dessa frågor kommer att ingående belysas i det fortsatta beredningsarbetet. Utskottet anser att resultatet av detta beredningsarbete bör avvaktas. Såvitt gäller frågan om pensionsgrundande belopp för barnår skall inräknas in underlaget för beräkning av förtidspensionen noterar utskottet att Förtidspensionsutredningen har föreslagit att pensionsgrundande belopp för barnår inte skall ingå i beräkningsunderlaget. I den nu aktuella propositionen berörs inte denna fråga. Utskottet anser att det slutliga förslaget om inkomstunderlaget bör avvaktas. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om riktlinjer för en inkomstrelaterad förtidspension och avstyrker motionerna Sf31 yrkandena 5 och 6 och Sf30 yrkande 2.
En åldersberoende garantinivå
Propositionen I propositionen föreslås att förtidspensionen även fortsättningsvis skall omfatta ett ekonomiskt skydd för dem som under tiden före pensionsfallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd skall enligt vad som anges i propositionen utformas med utgångspunkt i en åldersberoende garantinivå och för dem vars inkomstrelaterade förtidspension understiger garantinivån utges som en utfyllnad upp till garantinivån. För dem som saknar inkomst-relaterad förtidspension föreslås att en ersättning som motsvarar den garanterade nivån skall utges. Skilda garantinivåer skall gälla för gifta respektive ogifta. Liksom i nuvarande system skall det enligt förslaget finnas ett bostadsstöd som komplement till förtidspension. Vidare skall ersättningen i sin helhet vara skattepliktig på samma sätt som förvärvsinkomster och inkomstrelaterad förtidspension. För rätt till ersättning förutsätts aktuell bosättning i Sverige. Vidare skall garantibeloppet reduceras av utländsk pension. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till riktlinjer för en åldersberoende garantinivå. I propositionen görs samtidigt följande bedömning. Garantinivån bör för de yngsta förtidspensionärerna bestämmas med hänsyn tagen till de inkomstnivåer som i allmänhet gäller för ungdomar i motsvarande ålder. Från den nivå som gäller för dessa åldersgrupper bör garantinivån i takt med ökad ålder successivt stiga i anslutning till den inkomstutveckling som gäller allmänt i samhället för motsvarande ålder för att vid en viss ålder i princip överensstämma med den nivå som uppnås i dagens grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott. Hänsyn bör härvid tas till förändrade skatteregler. I samband med övervägandena om indexering av den inkomst-relaterade ersättningen bör också motsvarande överväganden ske avseende garantinivån. Såvitt gäller förslaget att rätt till ersättning endast skall föreligga vid bosättning i Sverige framhålls i propositionen att garantibeloppet i den av regeringen förordade utformningen är en typ av förmån som till skillnad från folkpensionen inte bör vara exportabel inom EU/EES-området eftersom förmånen torde vara att anse som en s.k. minimiförmån enligt artikel 50 i förordning (EEG) 1408/71. För att garantibeloppet inte skall behöva betalas ut inom hela EU/EES fordras enligt vad som anges i propositionen ett enhälligt beslut av Europeiska unionens råd om att förmånen skall tas upp i bilaga II a till förordningen. Med en bosättningsbaserad garantinivå kommer enligt regeringen försörjningen av sjuka eller funktionshindrade invandrare att bli ett statligt ansvar.
Motion I motion Sf31 yrkande 7 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om en åldersberoende garantinivå för yngre som förtidspensioneras. Motionärerna ställer sig tvekande till idén om en ?ungdomsförtidspension? eftersom det i propositionen inte anges vad som avses med de yngsta förtidspensionärerna. Motionärerna vill redan nu framhålla att i skälig levnadsnivå måste räknas in kostnader för t.ex. medicin och läkarbesök.
Utskottets bedömning Utskottet anser liksom regeringen att en allmän försäkring mot inkomstbortfall på grund av sjukdom eller funktionshinder måste omfatta hela befolkningen. För att inte vissa grupper skall ställas utanför måste det därför finnas en garanterad lägsta nivå. Utan en sådan skulle vissa grupper stå utan ekonomiskt skydd vid långvarig sjukdom, t.ex. ungdomar med kortare förvärvsaktiv tid bakom sig och invandrare som saknat förvärvsarbete i hemlandet eller endast haft inkomster som inte beaktas vid beräkningen av inkomstrelaterad förtidspension i Sverige. Utskottet anser därför att systemet för ersättning vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga skall kompletteras med en garantinivå. Som framhålls i propositionen har de genomsnittliga förvärvsinkomsterna och levnadsstandarden en i förhållande till den allmänna inkomstutvecklingen stigande tendens upp till 30-årsåldern. Med hänsyn härtill kan det enligt utskottets mening vara befogat med en lägre garanterad förtidspensionsnivå för de allra yngsta. En uppräkning bör dock ske successivt med stigande ålder. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att ersättningen även för de allra yngsta bör ligga på en rimlig nivå. Utskottet anser emellertid att den fortsatta beredningen av frågan bör avvaktas och avstyrker därför motion Sf31 yrkande 7. Som framgår av det föregående kan folkpension enligt nuvarande regler utbetalas i annat EU/EES-land om en medborgare i sådant land bosätter sig där. Detsamma gäller pensionstillskott. Vidare kan en svensk medborgare uppbära folkpension också vid bosättning utanför EU/EES-området i förhål-lande till antalet år med ATP-poäng. Med nuvarande regler finns under vissa förutsättningar även möjlighet att bevilja en person som är bosatt utanför EU/EES-området dispens från kravet på bosättning i Sverige. Med de nu föreslagna reglerna kommer det inte att vara möjligt att uppbära förtidspension enligt garantinivån vid bosättning utanför Sverige, såvitt avser EU/EES-området under förutsättning att Europeiska unionens råd enhälligt godkänner detta. Vilken den ekonomiska situationen blir i det enskilda fallet beror då på hur trygghetssystemet är utformat i det nya landet. Utskottet förutsätter emellertid att effekterna härav kommer att analyseras i samband med den fortsatta beredningen av ärendet. Utskottet ser dock positivt på det förhållandet att förslaget om en garantinivå innebär att ansvaret för försörjningen av sjuka eller funktionshindrade invandrare flyttas från kommunerna till staten. Frågan om hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare, som på grund av de reformerade reglerna får förtidspension enligt garantinivån, skall få sin försörjning tryggad fr.o.m. 65 år har dock ännu inte fått sin lösning. I proposition 1997/98:113 gör regeringen bedömningen att frågan skall utredas av den särskilde utredare som har i uppdrag att se över vissa frågor som gäller bl.a. socialtjänstlagen (1980:620). Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot regeringens förslag, tillstyrker därför förslaget om riktlinjer för en åldersberoende garantinivå.
Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv
Gällande regler Rehabiliteringsersättning kan enligt reglerna i 22 kap. AFL under vissa förutsättningar utges när en försäkrad, vars arbetsförmåga till följd av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel, deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning, som utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, och ett särskilt bidrag. Enligt 7 kap. 3 § AFL omfattas den som har förtidspension/sjukbidrag av reglerna om rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Av Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1997:4 Bedömning av rätt till förtidspension/sjukbidrag framgår att rehabiliteringsersättning kan utges i form av särskilt bidrag till den som uppbär hel pension. Enligt 16 kap. 7 § AFL skall förtidspension dras in eller minskas om arbetsförmågan väsentligt förbättras. I nämnda allmänna råd rekommenderas att detta sker först när det kan konstateras att den försäkrade har förmåga att skaffa sig inkomst av arbete för framtiden, varmed avses minst sex månader. Innan dess får pensionen betalas ut parallellt med lönen. I de flesta fall bör detta, enligt vad som anges i de allmänna råden, kunna ske under högst två-tre månader. Enligt 4 § kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligt AFL m.m. kan en försäkrad - om förtidspensionen dragits in eller minskats på grund av att vederbörande börjat förvärvsarbeta - återfå pensionen genom ett förenklat förfarande under förutsättning att ansökan görs inom fem år och förvärvsarbetet har upphört.
Propositionen I motsats till Förtidspensionsutredningen anser regeringen att möjligheterna att ompröva förtidspension bör finnas kvar. Rätten till förtidspension bör dock inte ifrågasättas på ett alltför tidigt stadium och enbart av det skälet att förtidspensionären börjar arbeta. Regelbundet heltidsarbete och korta tillfälliga arbetsinsatser bör bedömas olika. Vidare bör ideellt arbete, politiska uppdrag och studier som är av den omfattningen som yrkesverksamma utför på sin fritid, liksom i dag, inte föranleda att rätten till pension ifrågasätts. Studier bör enligt propositionen ses som ett av flera sätt att möjliggöra återgång i arbete respektive ett mer aktivt liv i övrigt men förmågan att klara studier måste, i likhet med förmåga att utföra andra aktiviteter, beaktas. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att reglerna om förtidspension skall utformas så att de stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv. Rätten till fortsatt förtidspension skall prövas då den försäkrade regelbundet och under en längre tid uppvisat arbetsförmåga. Förtidspension skall vidare påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av pensionen. I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna nu redovisade riktlinjer för förändrade regler för förtidspension.
Motioner I motion Sf33 yrkande 3 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att inte ompröva beviljad förtidspension efter 61 års ålder. Enligt motionärerna bör det göras en rimlig bedömning av nödvändigheten att ompröva en förtidspension i förhållande till förtidspensionärens ålder. För en person som närmar sig den normala ålderspensionen bör förtidspension inte omprövas. I motion Sf31 yrkande 8 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om möjligheten att delta i ideell verksamhet och studier. Motionärerna anser det positivt om förtidspensionärer i rehabiliteringssyfte får studera eller på annat sätt prova olika verksamheter. Detta är nödvändigt för att det inte skall uppstå inlåsningseffekter i systemet.
Utskottets bedömning Vad först gäller kravet i motion Sf33 att inte ompröva en beviljad förtidspension efter 61 års ålder anser utskottet att det inte är lämpligt att införa en sådan begränsning. Om en förtidspensionär har fått sin arbetsförmåga väsentligt förbättrad eller har arbetsinkomster av en storlek som bör påverka förtidspensionen bör enligt utskottets mening förmånen omprövas oavsett pensionstagarens ålder. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf33 yrkande 3. Som redan nämnts framhålls i propositionen att ideellt arbete, politiska uppdrag och studier som är av den omfattningen som yrkesverksamma utför på sin fritid inte bör föranleda att rätten till pension ifrågasätts. Utskottet anser med hänsyn härtill att motion Sf31 yrkande 8 i allt väsentligt får anses tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks därför. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om riktlinjer för förändrade regler för förtidspension.
Ålderspensionsrätt vid förtidspension
Propositionen Som framhålls i propositionen utbetalas enligt nuvarande regler ålderspension till en försäkrad med samma belopp som tidigare utbetalats i förtidspension. Undantag gäller för personer som saknar ATP eller har ATP som understiger nivån på pensionstillskottet eftersom pensionstillskott till förtidspension är högre än pensionstillskott till ålderspension. Pensionstillskott till förtidspension utges med högst 111,5 % av basbeloppet sedan detta minskats med 2 %, och pensionstillskott till ålderspension utges med högst 55,5 % av basbeloppet minskat på samma sätt. Även om förtidspensionerna inte längre skall vara en del av ålderspensionssystemet är det enligt vad som anges i propositionen viktigt att kopplingen mellan ålders- och förtidspension i viss mån bibehålls. Bl.a. är det enligt propositionen en viktig fråga hur den enskildes inkomster förändras vid övergången från förtidspension till ålderspension. I propositionen föreslås att den förtidspension som täcker inkomstbortfallet vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker skall grunda rätt till ålderspension. Vidare föreslås att riksdagen skall godkänna förslaget till riktlinjer för ålderspensionsrätt vid förtidspension. Samtidigt görs bedömningen att också frågan om ålderspensionsrätten för förtidspensionärer med garantibelopp skall behandlas vid den närmare utformningen av ålderspensionsrätten vid inkomstrelaterad förtidspension.
Utskottets bedömning Enligt regeringens förslag skall den förtidspension som täcker inkomstbortfallet grunda rätt till ålderspension. Ålderspensionsrätt baserad på en förmån som i sin tur är beräknad utifrån en kompensationsgrad motsvarande ca 65 % av en antagen inkomst kan enligt utskottets mening leda till en alltför låg ålderspension för den som av medicinska skäl inte har kunnat fortsätta sitt förvärvsarbete. Utskottet noterar dock att det på annan plats i propositionen (s. 68) anges att det förhållandet att ålderspensionsrätten på den inkomstrelaterade förtidspensionen tillgodoräknas på den antagna inkomsten kan sägas motsvara dagens förhållanden. Mot bakgrund härav anser utskottet att de föreslagna riktlinjerna bör tolkas så att det inte endast är det utgående beloppet som skall vara ålderspensionsgrundande. Utifrån en sådan tolkning har utskottet inget att erinra mot regeringens förslag om riktlinjer för ålderspensionsrätt för förtidspension. Utskottet biträder därför förslaget.
Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga Enligt vad som anförs i propositionen anser regeringen, i likhet med Förtidspensionsutredningen, att utgångspunkten för ett nytt system vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall vara att den försäkrade ges möjlighet till aktiv rehabilitering och återkommande chanser till återgång i arbetslivet. Regeringen delar också uppfattningen att det finns många fördelar med en i princip enhetlig ersättning under hela sjukdomstiden vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga som dock inte blir varaktig men anser att det finns många frågor kvar att utreda. Utredningsbehovet gäller bl.a. principiella frågor som utformningen av ersättningsunderlaget, övergången från vanlig sjukpenning samt bostadsstödsfrågan. Enligt propositionen är vidare konsekvenserna för olika grupper och individer av Förtidspensionsutredningens förslag om beräkning av långtidssjukpenningen utifrån ett historiskt underlag (medeltalet av det två bästa av de tre senaste årens inkomst) svåra att överblicka. Därtill finns många detalj- och följdfrågor som behöver utredas vidare, t.ex. kopplingen till sjuklönelagen och olika kombinationer av partiell arbetsoförmåga. I propositionen görs därför bedömningen att frågan om ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga bör beredas vidare samt att detta beredningsarbete också bör omfatta den vanliga sjukpenningen i de delar denna berörs. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör därvid - som ett led i betoningen av aktivitet och rehabilitering - vara att det som i dag är sjukbidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen. Vidare bör det enligt vad som anges i propositionen finnas ett grundskydd för den som inte har kvalificerat sig för en inkomstrelaterad ersättning. Eftersom den som får sjukpenning inte samtidigt kan erhålla bostadstillägg till pensionärer är vidare bostadsstödsfrågan en viktig del i det fortsatta utredningsarbetet. Utskottet noterar att frågan om ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga inte har föranlett några motionsyrkanden.
Kriterier för rätt till hel förtidspension
Gällande regler Före den 1 juli 1993 kunde förtidspension/sjukbidrag utges som hel, två tredjedels eller halv förmån. Rätt till hel förtidspension förelåg om arbetsförmågan var nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del återstod. Därmed avsågs att arbetsförmågan var nedsatt med minst fem sjättedelar. Fr.o.m. den 1 juli 1993 krävs enligt 7 kap. 2 § AFL för rätt till hel förtidspension att arbetsförmågan är helt nedsatt. Om arbetsförmågan inte är helt nedsatt men nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv förtidspension. I övriga fall då arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel utges en fjärdedels förtidspension. Inom ramen för hel förmån accepteras enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1997:4 om bedömning av rätt till förtidspension/sjukbidrag ett visst mått av ideellt arbete liksom mycket små inkomster. I de nämnda råden rekommenderas försäkringskassan att vid bedömningen av arbetsförmågan bortse från arbetsinkomst som understiger lägsta sjukpenninggrundande inkomst, dvs. 24 % av basbeloppet. I de allmänna råden rekommenderas vidare att försäkringskassan bortser från aktiviteter som kan jämställas med sådana fritidsaktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid.
Propositionen I propositionen framhålls att det kan vara mycket svårt att avgöra huruvida nedsättningen av arbetsförmågan är fullständig eller om det kvarstår någon mindre arbetsförmåga. Såsom kravet för hel förtidspension för närvarande är uttryckt i AFL skall arbetsförmågan vara nedsatt med 100 %. Ett sådant krav kan enligt propositionen leda till mindre rimliga resultat, och det kan också på grund av de svåra bedömningarna befaras öka risken för bristande enhetlighet i tillämpningen. Enligt regeringen bör kravet i 7 kap. 2 § AFL för rätt till hel förtidspension vara att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. I propositionen föreslås därför att det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension ändras från ?helt nedsatt? till ?helt eller i det närmaste helt nedsatt?. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Såvitt gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslaget anges i propositionen att i december 1997 ca 8 500 personer uppbar tre fjärdedels förtidspension och att det absoluta flertalet av dessa bedöms ha en återstående arbetsförmåga som motsvarar närmare 25 %. Förslaget bör enligt regeringen få som övervägande konsekvens, inte att de som i dag har tre fjärdedels förtidspension efter förändringen får hel ersättning, utan att en del av dem som i dag uppbär hel ersättning ges möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i t.ex. ideellt eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till förtidspensionen ifrågasätts.
Motioner I motion Sf29 yrkande 4 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om uppföljning av de förändrade reglerna för rätt till hel förtidspension. Enligt motionärerna kommer det även med den nya regeln att uppstå gränsdragningsproblem i fråga om vad som fordras för rätt till hel förtidspension. Om sådana problem uppstår bör regeringen återkomma med förslag på åtgärder. I motion Sf32 yrkande 6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om en tillåten arvodesgräns för politiska uppdrag utan att pensionen påverkas. Motionärerna anser att en gräns - t.ex. ett basbelopp per år - bör bestämmas för tillåtet arvode innan förtidspension ifrågasätts eller reduceras.
Utskottets bedömning Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att behandla motionsyrkanden med krav på att mildra reglerna för rätt till hel förtidspension bl.a. för att öppna möjlighet att delta i arvoderade verksamheter, senast i betänkande 1997/98:SfU1. I nämnda betänkande avstyrktes ett motionsyrkande med hänvisning bl.a. till att Förtidspensionsutredningens förslag var föremål för beredning inom Regeringskansliet. Redan i det av riksdagen godkända betänkandet 1993/94:SfU12 ansåg utskottet att det fanns anledning för regeringen att noga följa utvecklingen av de ändrade förtidspensionsnivåerna och återkomma med förslag om tillämpningen ändå skulle bli sådan att handikappade personer på grund av reglerna inte får möjlighet att delta i samhällslivet. Detta gavs regeringen till känna. Utskottet, som välkomnar det nu framlagda förslaget, delar uppfattningen i motion Sf29 att effekterna av det nya förslaget bör följas upp. Emellertid förutsätter utskottet att detta sker utan särskilt påpekande från riksdagens sida. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion Sf29 yrkande 4. Även motion Sf32 yrkande 6 avstyrks eftersom det varken är möjligt eller lämpligt att ange en fast beloppsgräns.
Övriga kriterier för rätt till förtidspension
Gällande ordning Som nämnts i det föregående gäller sedan den 1 januari 1997 i fråga om rätt till förtidspension/sjukbidrag att man, vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt, skall beakta den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Endast vid särskilda skäl får beaktas andra faktorer såsom ålder och bosättningsförhållanden. Att värdet av hushållsarbete i hemmet i skälig omfattning likställs med inkomst av arbete har också nämnts ovan.
Propositionen I samband med att kriterierna för rätt till ersättning ändrades framhöll regeringen att det var viktigt att den pågående renodlingen av de olika trygghetssystemen följdes upp. Riksförsäkringsverket fick i maj 1997 uppdraget att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen följa upp effekterna av de nya kriterierna för rätt till ersättning. Uppdraget skall enligt vad som anges i propositionen redovisas under mars månad 1998. Mot bakgrund härav görs i propositionen bedömningen att nuvarande regler om kriterier för rätt till ersättning bör gälla tills vidare i avvaktan på resultatet av den nämnda uppföljningen.
Motioner I motion Sf33 yrkande 4 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om företagare med restarbetsförmåga. Motionärerna anser att företagare så långt möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. I motion Sf31 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om särregeln för hushållsarbete. Motionärerna förutsätter att regeringen i likhet med Förtidspensionsutredningen anser att denna regel skall tas bort. I samma motion, yrkande 10, begärs ett tillkännagivande om restarbetsförmågan. Enligt motionärerna erbjuds knappast längre några ?restarbets-tillfällen? vare sig av privata eller offentliga arbetsgivare. Det är därför nödvändigt att införa en modifierad äldreregel vid förtidspension. När det gäller steg för steg-modellen anser motionärerna att reglerna bör mildras för den som inte har anknytning till arbetsmarknaden. I motion Sf32 yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om en helhetssyn i socialförsäkringarna. Motionärerna anser att hänsyn måste tas till människans hela situation och att renodling som metod inte har mycket med verkligheten att göra.
Utskottets bedömning Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring har i betänkandet Företagare med restarbetsförmåga (SOU 1998:34) föreslagit att en företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling till den 26 juni 1998, och utskottet anser att resultatet härav bör avvaktas. Med hänsyn härtill avstyrks motion Sf33 yrkande 4. Förtidspensionsutredningen har föreslagit ett slopande av den särskilda regeln att i skälig omfattning likställa värdet av hushållsarbete i hemmet med inkomst av arbete. I propositionen berörs inte denna fråga. Eftersom utformningen av ett reformerat förtidspensionssystem är föremål för fortsatt beredning förutsätter utskottet att frågan kommer att övervägas i det sammanhanget. Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör avvaktas och avstyrker motion Sf31 yrkande 3. Vad gäller kravet på införandet av en modifierad äldreregel har utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU12 avstyrkt ett liknande motionsyrkande. Utskottet hänvisade då till sitt betänkande 1996/97:SfU1, vari utskottet anförde bl.a. att regeringens förslag om ändrade kriterier för rätt till sjukpenning och förtidspension innebär att det skall finns utrymme för att ta rimlig hänsyn till individuella förhållanden, t.ex. ålder och bosättningsförhållanden, och att en sammanvägning av sådana faktorer, där åldersfaktorn bör väga tyngst, i begränsad omfattning skall kunna påverka bedömningen av den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom arbete. Utskottet förutsatte att en grundlig och allsidig uppföljning och analys snarast skulle komma till stånd och ansåg att det inte fanns skäl att föreslå riksdagen att en modifierad äldreregel skulle införas. Utskottet, som noterar att det ovan nämnda uppföljningsuppdraget kommer att redovisas i slutet av april 1998, vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf31 yrkande 10. Beträffande kravet att hänsyn skall tas till människans hela situation vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning har ett liknande yrkande behandlats av utskottet i betänkande 1997/98:SfU1. Utskottet avstyrkte mo-tionsyrkandet i fråga, bl.a. med hänvisning till nyss redovisade möjligheter att i det enskilda fallet väga in även andra omständigheter, t.ex. ålder och bosättningsförhållanden, samt till de möjligheter till helhetssyn som en fördjupad samverkan ger. Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande i frågan och avstyrker motion Sf32 yrkande 1.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Propositionen Såvitt gäller frågan om ikraftträdande framhålls i propositionen att en av de viktigaste uppgifterna i arbetet med reformeringen av systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är att anpassa förtidspensionssystemet, inklusive sjukbidragen, till det reformerade ålderspensionssystemet. Det innebär bl.a. att en klar åtskillnad av systemen måste genomföras beträffande såväl reglerna om ersättningarnas beräkning som finansieringen av respektive förmån. Enligt propositionen är det i princip nödvändigt att det reformerade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan börja tillämpas senast i samband med införandet av det nya ålderspensionssystemet. De första utbetalningarna av den reformerade ålderspensionen skall ske först fr.o.m. den 1 januari 2001. Med hänsyn till den ytterligare beredning som krävs innan ett färdigt förslag till reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan läggas fram samt med beaktande av behovet av rimlig tid för riksdagsbehandling föreslår regeringen att det nya systemet skall träda i kraft den 1 januari 2001. När det gäller övergångsbestämmelser föreslås i propositionen att personer födda år 1938 eller senare som vid ikraftträdandet av det nya systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga har ersättning i form av förtidspension skall få denna omvandlad till förtidspension i det reformerade systemet. Den omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas på samma sätt som de förtidspensioner som beviljas efter ikraftträdandet. För en förtidspensionär som har ATP skall enligt förslaget summan av folkpensionens huvudförmån och ATP omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension. Till den vars ersättning efter omräkning till inkomstrelaterad förtidspension inte når upp till garantinivån föreslås att garantibelopp skall utges motsvarande mellanskillnaden. För att kompensera för avskaffandet av det särskilda grundavdraget (SGA) föreslås vidare att det vid sidan av garantibeloppet skall utges en särskild övergångsvis ersättning till vissa förtidspensionärer. Såvitt gäller personer födda åren 1936 och 1937 som har beviljats förtidspension före ikraftträdandet eller beviljas denna förmån därefter skall enligt propositionens förslag i princip nuvarande folkpensions- och ATP-regler gälla för beräkningen av förmånens storlek. Enligt regeringens bedömning bör dessa personer tillgodoräknas ålderspensionsrätt enligt i princip nuvarande regler. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner nu redovisade förslag till riktlinjer för ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att det nya förtidspensionssystemet kan träda i kraft senast den 1 januari 2001. Utskottet noterar att regeringen framhållit att beredningsarbetet måste ske bl.a. med beaktande av behovet av rimlig tid för riksdagsbehandling. För att så skall kunna ske bör enligt utskottets bedömning en kommande proposition föreläggas riksdagen i sådan tid att beslut kan fattas senast under våren 2000. Även socialförsäkringsadministrationens och de försäkrades behov av skäligt rådrum behöver beaktas. Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag till riktlinjer för ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Finansiell samordning
Gällande ordning Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får en försäkringskassa och ett landsting tillsammans med en eller flera kommuner inom samma landsting bedriva gemensam försöksverksamhet (SOCSAM). Lagen är tidsbegränsad t.o.m. år 2000. Fram till årsskiftet 1997/98 bedrevs försöksverksamhet enligt lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård (FINSAM). Enligt 18 kap. 5 § AFL gäller sedan den 1 januari 1998 att försäkringskassan får träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Vissa medel har ställts till försäkringskassans förfogande för detta ändamål. Genom motsvarande ändringar i socialtjänstlagen (1980:620) och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) får kommuner och landsting sluta avtal med varandra samt med försäkringskassan och länsarbetsnämnden (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:SfU1, rskr. 1997/98:111).
Motion I motion Sf29 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen. Motionärerna anser att det bör införas en lagstadgad skyldighet för dessa huvudmän att samarbeta i rehabiliteringsärenden. Enligt motionärerna förekommer det att människor förtidspensioneras bl.a. av det skälet att de olika huvudmännen inte samarbetar. I samma motion, yrkande 3, begärs ett tillkännagivande om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen. Motionärerna menar att företagshälsovården har en viktig funktion att fylla i detta samarbete.
Utskottets bedömning I december 1997 beslöt riksdagen att fr.o.m. den 1 januari 1998 införa möjlighet för försäkringskassan att träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. I samband med utskottets behandling av lagförslagen avstyrktes motioner med krav på att FINSAM-modellen permanentas och införs i hela landet. Utskottet ansåg dock att det var angeläget att de redovisade insikterna om förbättrad metodutveckling och effektivare administration från FINSAM-försöken tas till vara och får genomslag i det utvecklade samverkansarbetet. Utskottet framhöll samtidigt att det var angeläget att resultatet av samverkansarbetet systematiskt följs upp och utvärderas och att de kunskaper och erfarenheter som en fördjupad samverkan ger upphov till förmedlas till de berörda parterna. Utskottet ansåg därför att regeringen i 1999 års budgetproposition bör återkomma till riksdagen med en redovisning av det inledande årets samverkansarbete och i det sammanhanget göra en samlad bedömning av de medel som behövs för samverkan. I förnyelsen av den framtida socialförsäkringen måste enligt utskottets mening behovet av samordning och samsyn mellan myndigheterna ur medborgarnas perspektiv tillgodoses. Människor med sammansatta problem kan annars hamna mellan olika myndigheter och mellan olika ersättningssystem eftersom problembilden ofta berör flera myndigheters ansvarsområden. Alltför ofta riskerar människor att hamna mellan olika regelverk, t.ex. vad gäller åtgärder för rehabilitering och ersättning vid sjukdomsfall. Utskottet anser att det inte i första hand är en fråga om resurser. I stället handlar det om att skapa klara mål ur ett medborgarperspektiv för myndigheternas verksamhet och nödvändiga samverkan. Målet måste alltid vara att den enskilde så långt möjligt skall kunna återgå i arbete. Det bör finnas gemensamma övergripande mål för den del av välfärdssystemet som berör dem som är i förvärvsaktiva åldrar. Utskottet anser att det alltid bör åligga myndigheterna att samverka i syfte att stödja personer som är i behov av särskilda insatser. Det förutsätter särskilda strukturella samverkansmodeller eller en mera direkt organisatorisk samordning mellan myndigheterna. Dagens system är otillräckligt och leder inte sällan till suboptimering. Resultatet blir otillräckliga insatser för den enskilde och onödigt höga kostnader för det allmänna. Erfarenheterna från FINSAM-försöken, bl.a. i Eskilstuna, bekräftar detta. Utskottet vill återigen betona vikten av att det sker en systematisk uppföljning och utvärdering av den nya formen med fördjupad samverkan. En sådan skall enligt vad som nämnts ovan också ske med redovisning i samband med 1999 års budgetproposition. Inte minst viktigt är därvid att de kunskaper som sådan samverkan ger upphov till tas tillvara och förmedlas vidare till de berörda samverkansparterna, framför allt på lokal nivå. Enligt utskottet är det också angeläget att det nya sättet att arbeta får genomslag på alla nivåer i de berörda myndigheterna/organisationerna. Av regleringsbrevet för budgetåret 1998 avseende Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna framgår att Riksförsäkringsverket i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen skall utveckla program för gemensamma utbildningsinsatser såvitt avser samverkan inom rehabiliteringsområdet. Programmen skall redovisas senast den 2 juni 1998. Med det anförda vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion Sf29 yrkande 2. En arbetsgrupp under Arbetsmarknadsdepartementet har i departementspromemorian Företagshälsovård - En resurs i samhället (Ds 1998:17) lämnat förslag som syftar till att integrera företagshälsovården i arbetsmiljöarbetet på den enskilda arbetsplatsen och att ta till vara dess resurser ur ett samhälleligt perspektiv. Arbetsgruppen har bl.a. gjort bedömningen att en systematisk samverkan bör komma till stånd mellan företagshälsovården, försäkringskassan och den offentliga hälso- och sjukvården. Arbetsgruppens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling till den 30 juni 1998. Utskottet anser att resultatet härav bör avvaktas och avstyrker även motion Sf29 yrkande 3.
Arbetsskadebegreppet
Gällande ordning Med arbetsskada förstås enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med annan skadlig inverkan avses inverkan av en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som den försäkrade har. Skadan skall anses vara orsakad av den skadliga inverkan om övervägande skäl talar för det. Före den 1 januari 1993 var det tillräckligt att en arbetsmiljöfaktor sannolikt kunde ge upphov till en skada för att skadlig inverkan i arbetet skulle anses föreligga. Vidare gällde en presumtion för orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades skada.
Motion I motion Sf31 yrkande 9 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om arbetsskadeförsäkringen. Motionärerna, som kräver ett klargörande av arbetsskadeförsäkringens roll i den nya förtidspensioneringen, anser att arbetsskadebegreppet och bevisregeln skall återställas till vad som gällde före den 1 januari 1993. Med de skärpta reglerna har man enligt motionärerna definierat bort kvinnors arbetsskador.
Utskottets bedömning Arbetsskadeutredningen 1997 har nyligen avlämnat betänkandet Den framtida arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37). Utredningen har haft i uppdrag att analysera de senaste årens förändringar i arbetsskadeförsäkringen i syfte att se över frågan om försäkringen ger en tillfredsställande trygghet för den som drabbas av arbetsskada. Utredningen har sammanfattningsvis funnit att arbetsskadeförsäkringen inte längre kan anses ge en tillfredsställande trygghet för den som drabbas av en arbetsskada. Utredningen har emellertid inte funnit skäl att föreslå någon annan ändring av arbetsskadebegreppet och bevisregeln än att precisera att trakasserier och mobbning är en typ av skadlig inverkan som inte skall falla in under lagens undantagsbestämmelse. Däremot anser utredningen att ansträngningar i stället bör göras för att åstadkomma en bättre tillämpning av de nuvarande reglerna. Utredningen framhåller bl.a. att kravet på en noggrann utredning är särskilt stort när det gäller svårbedömda sjukdomar. Utredningen föreslår vissa åtgärder för en snabbare och säkrare handläggning, t.ex. att besluten i dessa ärenden koncentreras till endast någon eller några socialförsäkringsnämnder i varje försäkringskassa och att läkarnas utbildning i försäkringsmedicin förbättras. Utredningen presenterar också viss statistik som visar att kvinnor något oftare än män drabbas av arbetssjukdomar. Å andra sidan råkar män oftare än kvinnor ut för olycksfall i arbetet. Utredningen framhåller att den uppstramning av bevisreglerna som infördes år 1993 endast har betydelse för arbetssjukdomarna och att den på det sättet kan ha fått stor inverkan på kvinnornas möjlighet att få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Enligt utredningen är det möjligt att kriterierna för bedömning av skadlig inverkan skall vara olika för kvinnor och män och att frågan bör tas upp bl.a. vid de konsensuskonferenser som utredningen föreslår skall hållas bl.a. med läkare och jurister som deltagare. Frågan bör också beaktas i de allmänna beskrivningar över de vetenskapliga bedömningarna på i arbetsskadesammanhang särskilt svårbedömda områden som Riksförsäkringsverket enligt utredningen bör ge ut till ledning för försäkringskassornas bedömningar. Utredningens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling till den 2 juni 1998. Utskottet anser att resultatet av remissbehandlingen bör avvaktas och avstyrker motion Sf31yrkande 9.
En fjärdedels restarbetsförmåga vid förtidspension/sjukbidrag (prop. 1996/97:63)
Gällande ordning Som redan nämnts kan förtidspension/sjukbidrag utges med hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förmån. Enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gäller att en försäkrad har rätt till ersättning om han eller hon är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt 17 timmar i veckan. Motsvarande bestämmelse återfanns i de sedan den 1 januari 1998 upphävda lagarna (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring respektive (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Av Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter (AMSFS 1997:13) följer att en person med tre fjärdedels förtidspension/sjukbidrag inte kan erhålla arbetslöshetsersättning. En person som uppbär tre fjärdedels sjukpenning kan däremot erhålla arbetslöshetsersättning motsvarande en fjärdedel under förutsättning att han eller hon uppfyller arbetsvillkoret i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring samt söker ett heltidsarbete. Det förhållandet att en person är sjukskriven anses i det fallet som ett tillfälligt hinder.
Propositionen I propositionen framhålls att sedan införandet av en fjärdedels respektive tre fjärdedels förtidspension/sjukbidrag har problem uppmärksammats med bristande överensstämmelse med reglerna på arbetsmarknadsområdet. Från arbetslöshetsförsäkringen kan ersättning lämnas till den som har ett arbetsutbud på minst 17 timmar per vecka. Detta krav har lett till att den som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag inte är berättigad till ersättning vid arbetslöshet. 25 % av en normal heltidsarbetstid motsvarar enligt vad som anges i propositionen ett arbetsutbud på cirka 8-10 timmar per vecka. De sedan den 1 januari 1997 gällande kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension innebär enligt propositionen att det blir fler personer som kommer att bedömas ha en restarbetsförmåga. En person som är arbetslös och som av den anledningen har svårigheter att ta till vara sin restarbetsförmåga på arbetsmarknaden bör därför, i likhet med vad som i dag gäller vid sjukpenning, ha rätt att uppbära 25 % arbetslöshetsersättning i kombination med förtidspension och sjukbidrag under tid då han eller hon söker sådant arbete, även om arbetsutbudet understiger 17 timmar i veckan. Mot denna bakgrund föreslås att en försäkrad som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag vid arbetslöshet skall vara berättigad till arbetslöshetsersättning. Det skall dock enligt förslaget krävas att den sökande är arbetsför och oförhindrad att åta sig ett arbete för en arbetsgivares räkning som i arbetstid motsvarar en fjärdedel av det som betecknas som heltidsarbete enligt tillämpligt kollektivavtal inom den bransch där han eller hon tidigare varit anställd. Den som frivilligt lämnar sin anställning skall enligt propositionen inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte få någon arbetslöshetsersättning. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
Motioner I motion 1996/97:Sf40 yrkande 7 av Ragnhild Pohanka och Thomas Juhlin (mp) begärs ett tillkännagivande med innebörd att en person med restarbetsförmåga som frivilligt lämnar sin anställning skall anses stå till arbetsmarknadens förfogande i enlighet med de regler som gäller för övriga arbetslöshetsförsäkrade. Motionärerna anser att samma karensregler skall gälla för personer med restarbetsförmåga som för helt arbetsföra. I motion Sf287 av Kristina Nordström och Hans Hoff (s) begärs ett tillkännagivande om en samordning av reglerna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Enligt motionärerna kan en arbetslös person som är sjukskriven till tre fjärdedelar och har en fjärdedels restarbetsförmåga inte stämpla för arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) motsvarande 25 %.
Utskottets bedömning Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att personer med en restarbetsförmåga ges möjlighet att utnyttja denna på arbetsmarknaden. För att åstadkomma detta är det dock enligt utskottet nödvändigt att särskilda åtgärder vidtas eftersom möjligheten för denna grupp att erhålla ett arbete motsvarande en fjärdedels arbetsförmåga i många fall annars måste bedömas som liten. En åtgärd som endast innebär en rätt att erhålla en fjärdedels arbetslöshetsersättning får enligt utskottets uppfattning sannolikt inte den av regeringen eftersträvade effekten. Regeringen har emellertid i 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150, s. 103) uttalat att försäkringskassan bör få ansvaret för att i samverkan med arbetsförmedling och arbetsmarknadsinstitut, Samhall AB eller annan aktör hjälpa personer med tre fjärdedels förtidspension till en varaktig sysselsättningslösning. I första hand bör dessa personer prövas mot den ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om någon annan lösning inte kan hittas skall en plats i Samhall AB garanteras. Enligt vad som anges i vårpropositionen avser regeringen att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma med förslag, som kan träda i kraft den 1 januari 1999. Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att det föreliggande förslaget i proposition 1996/97:63 inte bör genomföras. Utskottet föreslår därför att förslaget om ändring i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring avslås. I den mån motion 1996/97:Sf40 yrkande 7 inte tillgodosetts med det anförda avstyrks motionsyrkandet i fråga. Vad gäller frågan om rätt att få en fjärdedels arbetslöshetsersättning samtidigt med tre fjärdedels sjukpenning konstaterar utskottet att det med nuvarande regler inte finns något hinder för detta. Utskottet avstyrker därför motion Sf287.
Sjukpenningregler för egenföretagare m.m.
Gällande ordning Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). För egenföretagare utgör den skatterättsligt bestämda nettointäkten underlag för SGI. SGI får dock inte räknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, s.k. jämförelseinkomst (3 kap. 2 § AFL). Om företagaren under en följd av år redovisat en lägre skatterättslig nettointäkt än vad som svarar mot skälig avlöning för liknande arbete skall SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering. Under ett uppbyggnadsskede får SGI beräknas till ett högre belopp än vad som framgår av nettointäkten. För den som arbetar i eget fåmansaktiebolag beräknas SGI som för andra anställda, dvs. inkomstunderlaget beräknas i princip på uppburen kontantlön. Speciell beräkning av SGI under ett uppbyggnadsskede kan inte heller göras. I ett fåmansaktiebolag står bolaget för sjuklönen. Arbetsgivare vars lönekostnad under ett år inte överstiger 130 basbelopp kan teckna försäkring mot kostnader för sjuklön. Socialavgifter erläggs enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Aktiebolag betalar arbetsgivaravgifter, varav sjukförsäkringsavgiften är 7,93 % (7,90 % för år 1998). Övriga egenföretagare betalar egenavgifter, varav sjukförsäkringsavgiften är 8,66 % (vid 3 dagars karens 7,48 % och vid 30 dagar 6,30 %). Näringsidkare har under vissa förutsättningar möjlighet att göra avsättning till expansionsmedel. Expansionsmedlen kan återföras vid ett senare tillfälle. Vid beräkning av SGI respektive BGI (bidragsgrundande inkomst som fastställs för den som söker bostadsbidrag) behandlas expansionsmedel olika. BGI skall ökas respektive minskas med belopp motsvarande avsatta respektive återförda expansionsmedel medan avsatta belopp inte blir sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande förrän de återförs, beskattas och avgiftsbeläggs som inkomst av näringsverksamhet.
Motioner I motion Sf211 av Jan Backman (m) begärs ett tillkännagivande om att anpassa sjukförsäkringssystemet så att nyföretagande i aktiebolagsform inte otillbörligt missgynnas. Motionären anser att det inte är rimligt att sjukförsäkringssystemen skall styra en företagares val av företagsform. Reglerna för SGI och sjuklön bör därför ändras så att den som väljer att starta rörelse i aktiebolagsform inte ges sämre villkor än andra egenföretagare. Elizabeth Nyström och Ingvar Eriksson (m) begär i motion Sf215 förslag till ändring av reglerna för sjukpenning för företagare. I motionen anförs att dagens regler om sjukpenning för småföretagare är komplicerade och svårtillgängliga. Motionärerna anser bl.a. att regeln om s.k. jämförelseinkomst bör tas bort och att förutsebara regler som är neutrala till val av företagsform bör införas. I motion Sf216 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp) begärs att regeringen snabbt ser över villkoren för småföretagares rätt till sjukersättning i avsikt att åstadkomma ett regelsystem som ger trygghet vid sjukdom och undviker hindrande moment för småföretagarens investeringar och nyanställningar. I motion N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om rättvisare regler i trygghetssystemen för egenföretagare (yrkande 4). I motionen anförs att företagare i fåmansaktiebolag har ett sämre inkomstskydd i uppbyggnadsskedet än övriga egenföretagare. Vidare anges att dagersättningen för en egenföretagare beräknas utslagen på 365 dagar medan en anställd får inkomsten utslagen på årsarbetstiden, 260 dagar. Motionärerna anser att dessa och andra diskriminerande regler i socialförsäkringssystemet bör ses över. Olof Johansson m.fl. (c) begär i motion A272 ett tillkännagivande om trygghet för företagare (yrkande 5). I motionen anförs att det blir allt vanligare att människor i stället för att vara löneanställda får sin huvudsakliga försörjning via egen rörelse. Motionärerna anser därför att det är viktigt att samma trygghet gäller för löneanställda som för egenföretagare. I motion Sf268 av Karin Pilsäter (fp) begärs ett tillkännagivande om att inkomsten skall beräknas på samma sätt i lagen om allmän försäkring och lagen om bostadsbidrag för den som har enskild firma. Motionären anser att det inte är rimligt att avsatta expansionsmedel ingår i inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag men inte vid beräkning av sjukpenning, föräldrapenning och pension.
Utskottets bedömning Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) behandlar i sitt betänkande Förmån efter inkomst - Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85) bl.a. de frågor som tas upp i motionerna. Utredningen föreslår att SGI för en näringsidkare i princip skall bestämmas utifrån inkomsten av verksamheten enligt det senaste taxeringsbeslutet. Är de taxerade inkomsterna mycket ojämna bör det dock vara möjligt att på samma sätt som enligt dagens regler använda de senaste tre taxeringarnas genomsnittliga inkomster. Utredningen föreslår att reglerna om s.k. jämförelseinkomst skall tas bort. Det skulle förstärka sambandet mellan förmåner och avgifter och försäkringskassans arbete skulle underlättas, anser utredningen. Utredningen föreslår vidare att sjukpenningförsäkringen under ett uppbyggnadsskede skall vara neutral i förhållande till den företagsform som verksamheten startas i. Samma regler skall alltså gälla för den som startar eget företag i aktiebolagsform som för övriga egenföretagare. SGI skall beräknas till lägst motsvarande den SGI som skulle ha beräknats om sjukfallet inträffat omedelbart innan den försäkrade började arbeta i verksamheten. Den som startar egen verksamhet i ett fåmansaktiebolag föreslås dock själv svara för sjuklön under sjuklöneperioden. Slutligen föreslår utredningen att för den som startar egen verksamhet med s.k. starta-eget-bidrag får SGI inte beräknas till lägre belopp än en inkomst som motsvarar grundbidraget i arbetslöshetsförsäkringen. IBIS-utredningen föreslår att nuvarande regler om bl.a. expansionsmedel i bostadsbidragssystemet skall tas bort. Den s.k. AGRA-utredningen föreslår i delbetänkandet Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader (SOU 1997:142) att nuvarande försäkring mot kostnader för sjuklön upphör och att ett högkostnadsskydd införs. Enligt utredningens förslag skall ett litet företag med höga sjuklönekostnader kunna ansöka om ersättning från försäkringskassan för den del av kostnaden som överstiger ?riksandelen?. Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat olika motionsyrkanden om beräkning och fastställande av SGI. Yrkandena har avstyrkts med hänvisning till att pågående beredning borde avvaktas. Senast uttalade utskottet, i betänkande 1997/98:SfU1 om anslag inom socialförsäkringsområdet, att en tidigare aviserad proposition med förslag om ändring av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst borde avvaktas. Utskottet anser att frågan om hur SGI-reglerna och ett eventuellt högkostnadsskydd för sjuklönekostnader skall utformas bör avgöras i samband med att förslag härom föreläggs riksdagen. Utskottet avstyrker motionerna Sf211, Sf215, Sf216, N306 yrkande 4 och A272 yrkande 5. Även frågan om s.k. expansionsmedel bör ingå i inkomsten eller inte vid beräkning av olika förmåner bör avgöras i samband med kommande förslag. Utskottet avstyrker även motion Sf268.
Barnbidrag m.m. vid biståndsarbete
Gällande ordning Av folkbokföringslagen (1991:481) följer att den som kan antas tillbringa sin dygnsvila utanför landet under minst ett år skall avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Av 1 kap. 3 § AFL framgår att en försäkrad som lämnar Sverige fortfarande skall anses bosatt här om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Barnbidrag utgår enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag till barn som är bosatta i riket. Lämnar barnet Sverige anses det bosatt här om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Undantag görs dock bl.a. för medföljande barn till en person som är anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant förbund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. Dessa skall fortfarande anses bosatta i Sverige om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år. Vad gäller folkpension anges i 5 kap. 6 § AFL att som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas tid under vilken en svensk medborgare av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet varit sänd till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning. För tid efter år 1992 gäller dock detta endast om utlandsvistelsen varat längst tre år i följd. För sjukpenning och föräldrapenning gäller för samma grupp att SGI vid återkomsten till Sverige skall fastställas till lägst det belopp som gällde omedelbart före utlandsvistelsen om denna varat högst tre år (3 kap. 5 b § och 4 kap. 9 § AFL). Vid beräkning av kvalifikationstiden för föräldrapenning bortses från tiden för utlandsvistelsen.
Motion I motion 1996/97:Sf617 av Christer Erlandsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att biståndsarbetare bör få behålla barnbidrag och andra sociala förmåner i fyra år i stället för i tre år (yrkande 1). Motionärerna anser att ett undantag på fyra år bättre skulle stämma överens med de kontraktstider som oftast gäller för biståndsarbetare, dvs. två år med två års förlängning.
Utskottets bedömning I regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. föreslås att en treårsregel motsvarande den som i dag gäller för tid efter 1992 i 5 kap. 6 § AFL bör gälla även för tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension. Regeringen anför i propositionen att det finns visst fog för remissinstansernas kritik mot treårsgränsen och uppfattningen att regeln bör anpassas till de kontraktstider som vanligen gäller. Regeringen anser dock med hänsyn till önskemålet om att socialförsäkringens olika delar bör vara enhetliga att frågan om en ändring av treårsregeln bör övervägas i samband med beredningen av förslaget till en ny socialförsäkringslag. I propositionen 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. uttalar regeringen att övervägande skäl talar för att i reglerna för pensionsgrundande inkomst inte införa någon särreglering för grupperna biståndsarbetare och missionärer. Utredningen om socialförsäkringens personkrets har i betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) föreslagit att biståndsarbetare m.fl. som för enskilda organisationer tjänstgör utomlands i utvecklingsländer skall vara försäkrade i Sverige såvitt avser den bosättningsbaserade försäkringen, om de har väsentlig anknytning till Sverige. Utskottet anser, i likhet med vad regeringen anför i propositionen om garantipension, att det är väsentligt att begreppet bosättningstid respektive försäkringstid i de olika delarna av socialförsäkringen är enhetligt. En samlad översyn av socialförsäkringen i detta avseende har genomförts och utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör kommande förslag avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:Sf617 yrkande 1.
Social trygghet för studerande
Gällande ordning Den allmänna försäkringen omfattar bosatta i riket som är inskrivna hos försäkringskassan. Sjukpenning utges om den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) uppgår till minst 24 % av basbeloppet. SGI grundar sig på inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. För studier med studiestöd och i vissa andra fall gäller s.k. SGI-skyddad tid, dvs. SGI får sänkas till lägst vad den skulle ha varit innan den försäkrade avbröt sina studier. En studerande behåller studiemedlen under sjukdom, frånvaro på grund av vård av sjukt barn och vård av närstående eller annan liknande anledning. Den som har inkomster av arbete har dessutom rätt till s.k. studie-stöds-SGI som grundar sig på arbetsinkomsten. Är sjukperioden längre än 30 dagar kan lånedelen som avser tiden fr.o.m. trettionde dagen skrivas av. Föräldrapenning utges för förälder som varit inskriven hos försäkringskassan minst 180 dagar före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas. Föräldrapenningen utgör lägst 60 kr per dag eller med de vanliga kvalifikationsvillkoren ett belopp motsvarande sjukpenningen. Den som förvärvsarbetar är försäkrad för arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Försäkringen gäller även den som genomgår utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada (bl.a. arbetsmarknadsutbildning). Vidare gäller försäkringen, för vissa i regeringens föreskrifter uppräknade elevkategorier, vid praktiska moment som stämmer överens med eller liknar vanligt förvärvsarbete.
Motion Inger Davidson m.fl. (kd) begär i motion Ub710 ett tillkännagivande om social trygghet för studerande (yrkande 12). Motionärerna anser att studenter bör ha rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. I första hand bör de generella systemen omfatta även studenter och ge dem samma skydd som andra. En översyn av systemen, vad gäller t.ex. arbetsskada, pension, föräldraförsäkring och sjukförsäkring, bör enligt motionärerna genomföras.
Utskottets bedömning Förslag om ett nytt ålderspensionssystem, som får betydelse även för studerande, behandlas för närvarande i riksdagen. I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. gör regeringen den bedömningen att pensionsrätt för studier med studiemedel bör kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade ålderspensionssyste-met fr.o.m. år 1995. Regeringen anser emellertid att den närmare utformningen bör övervägas i samband med beredningen av det nya studiestödssystemet. I regeringens proposition 1997/98:152 Garantipension, m.m. föreslås att möjlig tid för tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension skall begränsas till åldrarna 25-64 år. Därutöver får försäkringstid räknas mellan 16 och 24 år för de år den pensionsberättigade tjänat minst ett inkomstbasbelopp. Regeringen anför i propositionen att för det fall studiemedlen i framtiden blir beskattade och därmed höjs bör övervägas en höjning av inkomstgränsen till två inkomstbasbelopp. Arbetsskadeutredningen föreslår i sitt betänkande Den framtida arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37) att den som genomgår sådan utbildning som syftar till yrkesutbildning, dvs. inte sådana studier som bedrivs som hobby eller i rent allmänbildande syfte, skall omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Något krav på att eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete skall inte ställas. Studiestödsutredningen anger i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90) att utgångspunkten för förslagen har varit att det nya studie-stödet, som föreslås ersätta studiemedel, svux och svuxa, skall vara ett uteslutande utbildningspolitiskt motiverat studiesocialt stöd. Särskilda behov under studietiden bör enligt utredningens uppfattning i första hand mötas genom åtgärder inom andra förmånssystem. Utredningen föreslår inte några förändringar av sjukförsäkringsskyddet, men anför att en särskild översyn av bestämmelserna om rätt till studiestöd under sjukdom är befogad. Enligt uppgift kommer en proposition om studiestödet att avlämnas under nästa riksmöte. I Regeringskansliet bereds för närvarande förslag om dels socialförsäkringens personkrets, dels inkomstbegreppet inom socialförsäkringen, dels arbetsskadeförsäkringen. Utskottet anser att behandlingen av dessa förslag liksom den proposition om studiestödet som aviserats bör avvaktas. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Ub710 yrkande 12.
Hemställan
Utskottet hemställer 1.beträffande avslag på proposition 1997/98:111 att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 1, res. 1 (v) 2. beträffande allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 godkänner de i proposition 1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.1), res. 2 (m, kd) res. 3 (c) res. 4 (fp) res. 5 (v) res. 6 (mp) 3. beträffande jämställdhetsperspektiv att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 2, res. 7 (v) 4. beträffande inkomstrelaterad ersättning att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 2 och 1997/98:Sf31 yrkandena 5 och 6 godkänner de i proposition 1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.2), res. 8 (v) res. 9 (kd) 5. beträffande en åldersberoende garantinivå att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf31 yrkande 7 godkänner de i proposition 1997/98:111 föreslagna riktlinjerna (avsnitt 5.3), res. 10 (v) 6. beträffande omprövning av förtidspension att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf33 yrkande 3, res. 11 (c) 7. beträffande stimulans till ett aktivt liv att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 8, res. 12 (v) 8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 4 och 1997/98:Sf32 yrkande 6 antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, res. 13 (m) res. 14 (mp) 9. beträffande företagare med restarbetsförmåga att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf33 yrkande 4, res. 15 (m, c, fp, kd) 10. beträffande värdet av hushållsarbete att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 3, res. 16 (v) 11. beträffande modifierad äldreregel att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 10, res. 17 (v, mp) 12. beträffande helhetssyn att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf32 yrkande 1, res. 18 (mp) 13. beträffande finansiell samordning att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf29 yrkande 2, res. 19 (m, fp, mp, kd) 14. beträffande företagshälsovårdens roll att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf29 yrkande 3, res. 20 (m) 15. beträffande arbetsskadebegreppet att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf31 yrkande 9, res. 21 (v) 16. beträffande riktlinjer i övrigt för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen godkänner vad regeringen i övrigt anfört om riktlinjer i proposition 1997/98:111, 17. beträffande en fjärdedels restarbetsförmåga att riksdagen avslår proposition 1996/97:63 såvitt avser förslaget till lag om ändring i lagen (1997:000) om arbetslöshetsförsäkring och motionerna 1996/97:Sf40 yrkande 7 och 1997/98:Sf287, 18. beträffande sjukpenningregler för egenföretagare m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf211, 1997/98:Sf215, 1997/98:Sf216, 1997/98:N306 yrkande 4 och 1997/98:A272 yrkande 5, res. 22 (m, c, fp, kd) 19. beträffande expansionsmedel att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf268, res. 23 (m, fp, kd) 20. beträffande barnbidrag m.m. vid biståndsarbete att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf617 yrkande 1, 21. beträffande social trygghet för studerande att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub710 yrkande 12. res. 24 (kd) Stockholm den 28 april 1998
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd) och Marina Pettersson (s).
Reservationer
1. Avslag på proposition 1997/98:111 (mom. 1) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse: Utskottet ställer sig i princip bakom de riktlinjer till ett reformerat förtidspensionssystem som regeringen redovisat i propositionen. Enligt utskottet är det dock svårt att ta ställning till regeringens förslag eftersom det mesta återstår att utreda. Att fylla riktlinjerna med innehåll har hänskjutits till en expertutredning. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett detaljerat förslag till ett nytt förtidspensionssystem. Riksdagen bör i avvaktan härpå avslå propositionen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande avslag på proposition 1997/98:111 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 1 dels avslår proposition 1997/98:111, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen inte har presenterat ett genomarbetat förslag till ett reformerat förtidspensionssystem. Inte minst med hänsyn till att många människor kommer att leva i ovisshet om vad som skall hända med deras pensioner och deras ekonomiska trygghet. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett väl utrett förslag om ett nytt förtidspensionssystem. Om principerna om stabilitet och långsiktig trovärdighet skall vara vägledande för det nya förtidspensionssystemet bör enligt utskottets mening möjligheterna med ett fonderat system som är skilt från statsbudgeten noga övervägas. Ett sådant system kan leda till att arbetsgivaravgifterna inte behöver vara lika höga som vid ett ofonderat system, samtidigt som en fond fungerar som en buffert mot oförutsedda förändringar. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1 och 1997/98:Sf30 yrkande 3 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) och motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 1 och 1997/98:Sf34 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 yrkandena 1-4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) Ingrid Skeppstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Centerpartiet och? och slutar med ?olika försäkringssystemen? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att förtidspensionssystemet skall inordnas i en samordnad trygghetsförsäkring som är arbetslivs- och ohälsorelaterad och bygger på grundtrygghetstanken. Enligt utskottet bör en sådan trygghetsförsäkring ersätta dagens försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspension. Den skall bestå av en grundpenning, lika för alla, kompletterad med en inkomstrelaterad del vars storlek skall baseras på inkomsten som företagare eller anställd. Grundpenningen skall möjliggöra en rimlig levnadsstandard. En viktig utgångspunkt är vidare att försäkringen skall innehålla incitament till arbete och ett i övrigt aktivt liv. Enligt utskottet finns det mycket att vinna på en sammanhållen försäkring eftersom en sådan ökar förutsättningarna för de individer som befinner sig i gränslandet mellan olika ersättningsformer. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, och 1997/98:Sf34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) Sigge Godin (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse: Enligt utskottet bör det finnas en samlad ohälsoförsäkring som skall innefatta såväl ersättning för långa och korta sjukdomsfall som förtidspensioner. Ohälsoförsäkringen bör vara autonom, dvs. frikopplas från statsbudgeten och ledas av en självständig styrelse bestående av andra än riksdagsledamöter. Styrelsen skall ha det operativa ansvaret för att försäkringens buffertfond hålls inom av riksdagen fastställda ramar. Utskottet anser vidare att allmänna egenavgifter skall finansiera förtidspensionsdelen av ohälsoförsäkringen liksom sjukförsäkringsdelen samt att avgifterna skall tas ut på inkomster upp till taket på 7,5 lönebasbelopp. Därtill fordras enligt utskottet en viss finansiering med skattemedel för att täcka kostnaderna för personer som blivit sjuka eller skadats innan de kommit ut i yrkeslivet. Enligt utskottets mening bör inkomster och avgifter harmonisera för att åstadkomma ett större mått av försäkringsmässighet. Utskottet anser också att den nya ohälsoförsäkringen skall granskas av Finansinspektionen och att en sjukförsäkringsfond skall byggas upp för att klara demografiska förändringar. Ändringar i avgifter och förmåner skall endast få ske av försäkringsmässiga skäl. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf34 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) och motion 1997/98:Sf30 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkande 1, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5 och 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Utskottet noterar att det i propositionen anges att förtidspension inte är avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk och psykisk prestationsförmåga, som kan följa av t.ex. naturligt åldrande. Utskottet befarar att en sådan tolkning kan försvåra för människor att få förtidspension. Om en låginkomsttagare vars kropp är utsliten tvingas göra förtida uttag av ålderspension innebär det att han eller hon resten av livet får nöja sig med en låg ål-derspension. Det bör därför enligt utskottets mening göras tydligt att förtidspension i dessa fall skall kunna beviljas fram till 65 år. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 4 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Centerpartiet och? och slutar med ?olika försäkringssystemen? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att reformeringen av förtidspensionssystemet bör syfta till att skapa en sammanslagen arbetslivsförsäkring. Försäkringen bör träda in efter två år av sjukdom och/eller arbetslöshet och utifrån en samlad bedömning av den försäkrades hela situation lämna ersättning vid långvarig ohälsa och/eller arbetslöshet. Enligt utskottets mening bör vidare ersättningen vid långvarig ohälsa och arbetslöshet utformas som ett enhetligt grundskydd, som skall vara i princip lika för alla och oberoende av tidigare inkomst. I linje härmed anser utskottet att det bör skapas en samlad organisation för social- och arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå. Dagens organisation innebär en olycklig splittring eftersom samma person kan vara aktuell hos flera myndigheter. De lokala arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna bör därför kommunaliseras och slås samman med delar av kommunernas socialtjänst till en gemensam organisation. Enligt utskottets mening finns det mycket att vinna med en sådan sammanslagning. Samordningen och effektiviteten i den totala organisationen kan förbättras, och berörda personer kan få en snabbare och mer mänsklig service. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag härom. Regeringen bör vidare återkomma med förslag om en nivå för grundskyddet som efter skatt för en ensamstående bör uppgå till ca 7 200 kr per månad. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkandena 2-5 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.1) samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf29 yrkande 1, 1997/98:Sf30 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Sf31 yrkande 4, 1997/98:Sf33 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sf34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem börjar med ?Utskottet noterar? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att riksdagen har att ta ställning till hur ett framtida förtidspensionssystem skall utformas utan att det gjorts en analys av vilka konsekvenserna blir för kvinnor respektive för män. Enligt utskottets mening hade förslag till reglering av t.ex. restarbetsförmågan och kriterier för bedömning av arbetsskada och förtidspension behövt belysas ur ett jämställdhetsperspektiv innan riksdagen lägger fast riktlinjer för ett reformerat system. Utskottet anser att regeringen redan nu borde ha redovisat konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande jämställdhetsperspektiv att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstrelaterad ersättning börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det för närvarande inte är möjligt att ta ställning till om det är tillräckligt för att åstadkomma en standardsäkring att ersättningsnivån för den inkomstrelaterade ersättningen bestäms till 65 %. Med de förändringar som tidigare skett av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst är det möjligt att nivån bör ligga på 67 %. Bl.a. ingår inte längre den s.k. semesterlönefaktorn i beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst. Utskottet anser det vidare vara närmast självklart att barnår skall ingå i pensionsunderlaget, dvs. grunda rätt till förtidspension. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande inkomstrelaterad ersättning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkandena 5 och 6 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.2) och motion 1997/98:Sf30 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Inkomstrelaterad ersättning börjar med ?I propositionen? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den inkomstrelaterade ersättningen bör grundas på de sex förvärvsaktiva åren närmast före pensionsfallet, med undantag för det bästa och det sämsta året. På det sättet undgår man problemet med topp- respektive bottenår. Genom att räkna förvärvsaktiva år undviks problemet med att förtidspension ofta föregås av en omfattande sjukskrivning samtidigt som personer som studerat efter att ha arbetat ett antal år inte kommer att missgynnas. Utskottet anser vidare att pensionsgrundande belopp för barnår bör ingå i beräkningsunderlaget för förtidspension. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande inkomstrelaterad ersättning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf30 yrkande 2 och 1997/98:Sf31 yrkande 6 och med anledning av proposition 1997/98: 111 (avsnitt 5.2) samt med avslag på motion 1997/98:Sf31 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. En åldersberoende garantinivå (mom. 5) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet En åldersberoende garantinivå börjar med ?Som framhålls? och slutar med ?yrkande 7? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det svårt att ta ställning till regeringens förslag om en ?ungdomsförtidspension? eftersom det i propositionen inte anges vad som menas med de yngsta förtidspensionärerna. Bl.a. av detta skäl ställer sig utskottet tveksamt till förslaget om en åldersberoende förtidspension. Även om det i propositionen anges att den ekonomiska garantin för denna grupp bör ligga på en skälig levnadsnivå vill utskottet redan nu framhålla att i skälig levnadsnivå måste räknas in kostnader för t.ex. medicin och läkarbesök. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande en åldersberoende garantinivå att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 7 och med anledning av proposition 1997/98:111 (avsnitt 5.3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Omprövning av förtidspension (mom. 6) Ingrid Skeppstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv börjar med ?Vad först? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör förändringar i förtidspensionen, såvitt gäller dem som redan uppbär förtidspension, ske på ett sätt som inte leder till stora omställningsproblem. Därför bör det göras en rimlig bedömning av nödvändigheten att ompröva en förtidspension i förhållande till förtidspensionärens ålder. För en person som närmar sig den normala ålderspensionen bör förtidspensionen inte omprövas. En rimlig åldersgräns kan enligt utskottets mening vara ca 61 år. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande omprövning av förtidspension att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Stimulans till ett aktivt liv (mom. 7) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv börjar med ?Som redan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att förtidspensionärer i rehabiliteringssyfte bör få studera eller på annat sätt i trygghet prova olika verksamheter. Detta är nödvändigt för att det inte skall uppstå inlåsningseffekter i systemet. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande stimulans till ett aktivt liv att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Kriterier för rätt till hel förtidspension börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?fast beloppsgräns? bort ha följande lydelse: Ett av de i propositionen redovisade skälen till den föreslagna ändringen i 7 kap. 2 § AFL är att det funnits en viss risk för godtycklighet vid bedömningen av rätt till hel förtidspension. Enligt utskottet finns det risk för att det även med den nya regeln kommer att uppstå gränsdragningsproblem i fråga om vad som fordras för rätt till hel förtidspension. Om sådana problem uppstår bör regeringen återkomma med förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 4 och med avslag på motion 1997/98:Sf32 yrkande 6 dels antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Kriterier för rätt till hel förtidspension börjar med ?Utskottet, som? och slutar med ?fast beloppsgräns? bort ha följande lydelse: Utskottet ser positivt på regeringens förslag till ändring i 7 kap. 2 § AFL men anser att den föreslagna gränsen, som innebär att arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst sju åttondelar, är för snävt satt. Enligt utskottets mening bör den tillåtna arvodesgränsen för politiska uppdrag bestämmas till ett visst belopp, t.ex. ett basbelopp per år, innan förtidspension ifrågasätts eller reduceras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande kriterier för rätt till hel förtidspension att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkande 6 och med avslag på motion 1997/98:Sf29 yrkande 4 dels antar regeringens förslag i proposition 1997/98:111 till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Företagare med restarbetsförmåga (mom. 9) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för rätt till förtidspension börjar med ?Utredningen om? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att företagare så långt möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Utredningen om företagares rätt till ersättning från arbetslöshets- och socialförsäkring har i betänkandet Företagare med restarbetsförmåga (SOU 1998:34) föreslagit att en företagares arbetsförmåga skall prövas inte enbart mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra arbetsuppgifter i den egna näringsverksamheten innan bedömningen görs mot annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Om detta förslag genomförs skulle resultatet bli att företagare och arbetstagare likställs fullt ut vid prövningen av rätt till sjukpenning och förtidspension. Utskottet anser att utredningens förslag bör göras till föremål för lagstiftning. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande företagare med restarbetsförmåga att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf33 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Värdet av hushållsarbete (mom. 10) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för rätt till förtidspension börjar med ?Förtidspensionsutredningen har? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med Förtidspensionsutredningen att särregeln för hushållsarbete - att värdet av hushållsarbete i hemmet i skälig omfattning skall likställas med inkomst av arbete - bör slopas. Utskottet noterar att frågan inte berörts i proposition 1997/98:111 men förutsätter att regeringen delar denna uppfattning. Utskottet förutsätter också att regeringen återkommer med ett förslag om att slopa nämnda regel i samband med den kommande propositionen om ett nytt förtidspensionssystem. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande värdet av hushållsarbete att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Modifierad äldreregel (mom. 11) Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för rätt till förtidspension börjar med ?Vad gäller ? och slutar med ?yrkande 10? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening har de skärpta kriterierna för rätt till bl.a. förtidspension medfört att människor med en restarbetsförmåga inte längre får ersättning från socialförsäkringen. Eftersom det knappast erbjuds några ?restarbetstillfällen? vare sig av privata eller offentliga arbetsgivare är det nödvändigt att införa en modifierad äldreregel vid förtidspension. Vidare bör reglerna mildras för den som inte har anknytning till arbetsmarknaden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande modifierad äldreregel att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Helhetssyn (mom. 12) Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Övriga kriterier för rätt till förtidspension börjar med ?Beträffande kravet? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den nuvarande inriktningen mot att renodla olika försäkringar är en teoretisk konstruktion som inte har mycket med verkligheten att göra. Resultatet härav blir ofta att människor med mångfasetterade problem bollas mellan försäkringskassa, sjukvård, arbetsförmedling och sociala myndigheter. Detta är ofta förödande för individerna som berörs samtidigt som det är ineffektivt och resurskrävande för myndigheterna. Enligt utskottet måste hänsyn i stället tas till människans hela situation. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande helhetssyn att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf32 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Finansiell samordning (mom. 13) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell samordning börjar med ?I december? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Det förekommer att människor förtidspensioneras bl.a. av det skälet att de olika huvudmännen för socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen inte samarbetar. För att förhindra en sådan ordning anser utskottet att det bör införas en lagstadgad skyldighet för dessa huvudmän att samarbeta i rehabiliteringsärenden. Utskottet anser visserligen att den ökade möjligheten att samverka för att förbättra rehabiliteringen som kommuner, landsting, försäkringskassor och länsarbetsnämnd numera har är ett steg i rätt riktning. Den naturliga och självklara utgångspunkten i alla former av rehabilitering bör dock vara ett organiserat samarbete mellan de nämnda huvudmännen. Erfarenheterna av FINSAM och andra liknande projekt har enligt utskottet på ett tydligt sätt visat att effekterna av ett organiserat samarbete i de flesta fall har varit mycket positiva för såväl den enskilde individen som samhället i stort i form av minskat mänskligt lidande och minskade kostnader. Frivilliga försök till finansiell samordning har på ett antal håll i landet inte visat sig fungera beroende på motstånd från en eller flera av de instanser som varit aktuella. Mot denna bakgrund anser utskottet att det i lag måste slås fast att de nämnda huvudmännen skall samarbeta såväl organisatoriskt som finansiellt. Utskottet anser också att kostnaderna för sjukpenning bör ingå i denna finansiella samordning. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande finansiell samordning att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Företagshälsovårdens roll (mom. 14) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Finansiell samordning börjar med ?En arbetsgrupp? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Kommuner, landsting, försäkringskassor och arbetsförmedling bör få samarbeta i rehabiliteringsärenden såväl organisatoriskt som finansiellt. Utskottet anser att företagshälsovården har en viktig funktion att fylla i detta samarbete och därför bör ges en roll i samarbetet. Detta bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande företagshälsovårdens roll att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf29 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Arbetsskadebegreppet (mom. 15) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Arbetsskadebegreppet börjar med ?Arbetsskadeutredningen 1997? och slutar med ?yrkande 9? bort ha följande lydelse: Generellt sett drabbas kvinnor av arbetssjukdomar och män av arbets- olycksfall. Bl.a. beror detta förhållande på att kvinnorna är i majoritet inom vård- och serviceyrken, där många drabbas av förslitningsskador. Med den skärpning som skett av arbetsskadebegreppet, som har störst betydelse för arbetssjukdomarna, har man enligt utskottet i princip definierat bort kvinnors arbetsskador. Detta är inte tillfredsställande och utskottet anser därför att arbetsskadebegreppet och bevisregeln skall återställas till vad som gällde före den 1 januari 1993. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande arbetsskadebegreppet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf31 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. (mom. 18) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 5? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att reglerna inom trygghetssystemet för företagare i dag är både komplicerat och svårtillgängligt. Det måste förenklas för att skapa ett bättre klimat för småföretagarna och för att komma till rätta med den rätts- osäkerhet som råder. Regelsystemet måste också vara förutsebart och utformas så att det inte hindrar investeringar och nyanställningar. Det är, enligt utskottets mening, inte rimligt att olika regler gäller vid bl.a. beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst och utgivande av sjuklön för den som har ett fåmansägt aktiebolag och för övriga egenföretagare. De olika reglerna inom trygghetssystemen bör vara neutrala i förhållande till företagsformen. En person som väljer att starta en egen verksamhet skall inte missgynnas enbart på grund av valet av företagsform. Att starta ett eget företag får heller aldrig innebära att den sociala tryggheten går förlorad. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anfört. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande sjukpenningregler för egenföretagare m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf211, 1997/98: Sf215, 1997/98:Sf216, 1997/98:N306 yrkande 4 och 1997/98:A272 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Expansionsmedel (mom. 19) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. börjar med ?Även frågan? och slutar med ?motion Sf268? bort ha följande lydelse: För enskild firma finns möjlighet att avsätta expansionsmedel, vilka beskattas då de återförs. Vid beräkningen av inkomstunderlaget för beräkning av sjukpenning, föräldrapenning och pension görs avdrag för avsatta expansionsmedel, medan den inkomst som ligger till grund för beräkning av bostadsbidrag räknas före sådan avsättning. Vid beräkningen av den enskilde företagarens inkomst betraktas sålunda avsatta expansionsmedel olika i lagen om allmän försäkring och lagen om bostadsbidrag. Enligt utskottets mening är det rimligt att ett och samma inkomstbegrepp används. En ändring bör därför komma till stånd. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande expansionsmedel att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf268 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Social trygghet för studerande (mom. 21) Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Social trygghet för studerande börjar med ?I regeringskansliet? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion Ub710 att studerande bör ha rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. I första hand bör de generella systemen omfatta även studerande. Särlösningar bör tillgripas endast i undantagsfall. Vad gäller reglerna för beräkning av pensionsrätt för studier inom det reformerade ålderspensionssystemet utgår utskottet från att regeringen i samband med beredningen av det nya studiestödssystemet ser till att reglerna utformas så att de ger ett gott pensionsskydd för studietiden. Vidare bör givetvis de studerandes situation beaktas vid pågående översyn av socialförsäkringens personkrets, inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemet samt arbetsskadeförsäkringen. Därutöver bör enligt utskottets mening en särskild översyn med sikte på just studerande genomföras som även omfattar bl.a. föräldraförsäkring och sjukförsäkring. Vad utskottet anfört om en särskild översyn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande social trygghet för studerande att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub710 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) Rose-Marie Frebran (kd) anför: Kristdemokraterna anser att den nuvarande uppdelningen i fyra nivåer för rätt till förtidspension och sjukpenning i vissa fall skapar mycket kraftiga marginaleffekter som direkt motverkar arbetslinjen. Den som vill arbeta 60 % istället för 50 % får i dag nöja sig med en fjärdedels ersättning. Ur privat- ekonomisk synpunkt blir det således olönsamt att försöka arbeta mer. Inte heller ur samhällsekonomisk synpunkt är en sådan ordning rimlig. Vi anser därför att det bör införas mer flexibla nivåer för rätt till sjukpenning och förtidspension.
2. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anför: Vi anser att barnår bör inräknas i pensionsunderlaget, dvs. grunda rätt till förtidspension, och vill med detta särskilda yttrande gemensamt understryka vikten härav. Vi motsätter oss således att Förtidspensionsutredningens förslag att pensionsgrundande belopp för barnår inte skall ingå i beräkningsunderlaget genomförs. Frågan har även tagits upp i två reservationer ovan av Vänsterpartiet respektive Kristdemokraterna (reservationerna 8 och 9). I proposition 1997/98:111 framlagt lagförslag I proposition 1996/97:63 framlagt lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionerna.....................................2 Proposition 1997/98:111 2 Proposition 1996/97:63 2 Motionerna..........................................3 Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:111 3 Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:63 4 Motion väckt under allmänna motionstiden 1996 5 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 5 Utskottet...........................................6 Gällande regler för rätt till förtidspension 6 Gällande regler vid flyttning till eller från Sverige 7 Det reformerade ålderspensionssystemet 8 Förtidspensionsutredningen 9 Reformerad förtidspension (prop. 1997/98:111) 10 Allmänna principer för ett nytt förtidspensionssystem 10 Propositionen 10 Motioner 11 Utskottets bedömning 14 Inkomstrelaterad ersättning 17 Propositionen 17 Motioner 18 Utskottets bedömning 18 En åldersberoende garantinivå 19 Propositionen 19 Motion 20 Utskottets bedömning 20 Stimulans till återgång i arbetslivet och ett aktivt liv 21 Gällande regler 21 Propositionen 21 Motioner 22 Utskottets bedömning 22 Ålderspensionsrätt vid förtidspension 22 Propositionen 22 Utskottets bedömning 23 Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga 23 Kriterier för rätt till hel förtidspension 24 Gällande regler 24 Propositionen 24 Motioner 25 Utskottets bedömning 25 Övriga kriterier för rätt till förtidspension 26 Gällande ordning 26 Propositionen 26 Motioner 26 Utskottets bedömning 27 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 28 Propositionen 28 Utskottets bedömning 28 Finansiell samordning 29 Gällande ordning 29 Motion 29 Utskottets bedömning 29 Arbetsskadebegreppet 31 Gällande ordning 31 Motion 31 Utskottets bedömning 31 En fjärdedels restarbetsförmåga vid förtidspension/sjukbidrag (prop. 1996/97:63) 32 Gällande ordning 32 Propositionen 32 Motioner 33 Utskottets bedömning 33 Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. 34 Gällande ordning 34 Motioner 35 Utskottets bedömning 36 Barnbidrag m.m. vid biståndsarbete 37 Gällande ordning 37 Motion 37 Utskottets bedömning 37 Social trygghet för studerande 38 Gällande ordning 38 Motion 38 Utskottets bedömning 39 Hemställan 39 Reservationer......................................42 1. Avslag på proposition 1997/98:111 (mom. 1) 42 2. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) 42 3. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) 43 4. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) 43 5. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) 44 6. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) 45 7. Jämställdhetsperspektiv (mom. 3) 46 8. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 46 9. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 47 10. En åldersberoende garantinivå (mom. 5) 47 11. Omprövning av förtidspension (mom. 6) 47 12. Stimulans till ett aktivt liv (mom. 7) 48 13. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) 48 14. Kriterier för rätt till hel förtidspension (mom. 8) 49 15. Företagare med restarbetsförmåga (mom. 9) 49 16. Värdet av hushållsarbete (mom. 10) 50 17. Modifierad äldreregel (mom. 11) 50 18. Helhetssyn (mom. 12) 51 19. Finansiell samordning (mom. 13) 51 20. Företagshälsovårdens roll (mom. 14) 52 21. Arbetsskadebegreppet (mom. 15) 52 22. Sjukpenningregler för egenföretagare m.m. (mom. 18) 53 23. Expansionsmedel (mom. 19) 53 24. Social trygghet för studerande (mom. 21) 54 Särskilda yttranden................................54 1. Allmänna principer för ett reformerat förtidspensionssystem (mom. 2) 54 2. Inkomstrelaterad ersättning (mom. 4) 55 Lagförslagen i propositionen................................................................... ...56