Reform av spörsmålsinstituten
Betänkande 1995/96:KU18
Konstitutionsutskottets betänkande
1995/96:KU18
Reform av spörsmålsinstituten
Innehåll
1995/96 KU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett förslag från talmanskonferensen (1995/96:TK1) till reformering av spörsmålsinstituten i riksdagen. Reformen syftar till att tillgodose behovet av skilda fråge- och debattformer så att riksdagen på ett bättre sätt skall kunna fullgöra sina kontrollfunktioner samtidigt som ett ökat intresse för riksdagens arbete skapas.
Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker en motion som väckts med anledning av förslaget.
Reformen innebär förändringar på tre områden. En ledamot som vill ha ett snabbt svar på en skriftlig fråga skall kunna få ett skriftligt svar inom fem dagar. Varje torsdag då riksdagen sammanträder skall företrädare för regeringen ledda av statsministern eller undantagsvis när denne har förhinder, av det statsråd som statsministern utser omedelbart besvara frågor som ställs direkt av ledamöter i kammaren. Svarstiden för interpellationer kortas från fyra till två veckor.
Förslaget
1995/96:TK1 vari yrkas att riksdagen antar det av talmanskonferensens arbetsgrupp framlagda förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.
Motionen
1995/96:K12 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen avslår förslaget såvitt avser avskaffandet av tisdagens frågestund.
Utskottet
Bakgrund
I riksdagen finns i dag fyra olika slag av spörsmål: interpellationer, frågor som besvaras vid tisdagarnas frågestunder, muntlig frågestund på torsdagar cirka en gång per månad och skriftliga frågor med skriftliga svar under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad. Härtill kommer institutet aktuell debatt.
I november 1994 tillsatte talmanskonferensen en arbetsgrupp med uppgift att behandla frågor som rör riksdagens arbete. Arbetsgruppen har i oktober 1995 lagt fram ett förslag om reformering av spörsmålsinstituten. Enligt arbetsgruppen finns det skäl att se över de olika frågeinstituten i syfte att förenkla och effektivisera verksamheten. Enligt arbetsgruppens mening skall instituten sammanlagt uppfylla de mål riksdagen ställer upp samtidigt som det inte bör finnas fler varianter än nödvändigt.
De krav man kan ställa på frågeinstituten är enligt arbetsgruppen att ledamöterna skall kunna snabbt få svar på aktuella frågor, att svaren skall vara så innehållsrika som möjligt, att viktigare frågor skall kunna debatteras muntligt även med andra än frågeställaren och statsrådet som deltagare samt att en frågestund i veckan bör organiseras så att riksdagen framstår som en intressant politisk arena.
Kritiken mot interpellationsinstitutet är främst att det kan ta upp till fyra veckor eller mer innan interpellanten får svar med påföljd att frågan kan ha mist sin aktualitet då svaret ges. Intresset från såväl kammarens ledamöter som massmedierna är svagt.
Tisdagarnas frågestund är svåra att genomföra på grund av tidspressen för ledamöterna. Svarande statsråd har inte sällan svårt att infinna sig bl.a. till följd av engagemang i Bryssel. Den korta svarstiden - från fredag till påföljande tisdag - har därför delvis blivit en chimär. Frågestunden har också en tendens att gå utöver den planerade tidsramen 2,5 timmar. Intresset från ledamöterna och massmedierna är svagt.
Intresset för den muntliga frågestunden på torsdagseftermiddagarna som från början var stort har efter hand minskat. Det har inte varit möjligt att åstadkomma ett politiskt intressant, oförberett meningsutbyte mellan regering och opposition på detta sätt. Skälen till detta är bl.a. att det är glest mellan frågestunderna, att partiledarna sällan är närvarande och att statsministern inte sällan varit frånvarande.
I skrivelsen framhålls att man vid en reformering av frågeinstituten bör se till de totala effekterna av de olika instituten och bedöma i vad mån de uppfyller uppställda önskemål. Enligt förslaget bör en reform bygga på fyra principer.
De skriftliga frågorna med skriftliga svar bör utvecklas och tillämpas under hela året, varmed önskemålet om snabb information tillgodoses om muntlig debatt inte är påkallad.
Fråge- och interpellationsinstituten bör slås samman till ett gemensamt institut benämnt Interpellation. Även andra än frågeställaren skall kunna delta i debatten med anledning av interpellationssvaret.
Den muntliga frågestunden utvecklas så att även ledande partiföreträdare uppmuntras att delta.
Institutet Aktuell debatt skall fylla behovet att snabbt ordna en debatt i en fråga av mer allmänt intresse.
Reform av spörsmålsinstituten
Interpellationer
Gällande ordning
Enligt 6 kap. 1 § RO skall interpellation ha bestämt innehåll och vara försedd med motivering. Interpellation bör väckas endast i angelägenhet av större allmänt intresse. Talmannen får besluta att interpellationen får framställas eller hänskjuta frågan till riksdagen för avgörande, varvid beslutet fattas utan föregående överläggning. Om ett statsråd inte besvarar en interpellation inom fyra veckor skall vederbörande meddela riksdagen skälet till dröjsmålet. Om interpellation inte besvarats vid det riksmöte då den väcktes förfaller den.
Förslaget
Enligt förslaget är interpellationsinstitutet i sin nya utformning tänkt att överta den uppgift som interpellations- och frågeinstituten har. Den nya formen interpellation är avsett för frågor med en viss tyngd. De nu gällande formkraven tas bort.
De föreslagna ändringarna i 6 kap. 1 § är följande. Kravet på att en interpellation bör gälla en angelägenhet av större intresse tas bort liksom talmannens och kammarens särskilda prövning. Svarstiden för interpellation föreslås sänkas från fyra till två veckor.
Tilläggsbestämmelse 6.1.1 ändras bl.a. så att formalia och procedurregler tas bort eller förenklas. Återstående regler är att interpellation skall vara egenhändigt undertecknad och att talmannen utan dröjsmål låter statsrådet få del av interpellationen. Anmälan sker vid närmast följande sammanträde i kammaren.
I tilläggsbestämmelse 6.1.2 tas kravet bort på att anslå när en interpellation skall besvaras. Talmannen får i stället bestämma på vilket sätt denna information skall lämnas.
I tilläggsbestämmelse 6.1.3 föreslås förenklade regler för debatten och förkortade talartider över lag.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer i de överväganden som ligger bakom förslaget att det nya interpellationsinstitutet bör ersätta de nuvarande interpellations- och frågeinstituten. Den föreslagna kortare svarstiden, två veckor, bör enligt utskottet kunna medföra att den fråga som ställs inte på något avgörande sätt har förlorat i aktualitet vid svarstillfället.
De förenklingar som föreslås av reglerna för interpellationsinstitutet, inklusive kortare tider för debattinläggen, finner utskottet sakligt väl motiverade.
Utskottet tillstyrker, med vissa redaktionella ändringar i lagtexten, förslaget i denna del.
Muntliga frågor och frågestund
Gällande ordning
Fråga skall enligt 6 kap. 2 § RO ha bestämt innehåll. När fråga besvaras får endast den ledamot som har ställt frågan och det statsråd som lämnar svaret delta i överläggningen. Om frågeställaren är förhindrad får annan ledamot med talmannens medgivande delta i stället för frågeställaren.
Förslaget
Den nuvarande regleringen av frågeinstitutet i 6 kap. 2 § RO ersätts av en paragraf enligt vilken fråga kan vara muntlig eller skriftlig och skall ha ett bestämt innehåll. 6 kap. 3 § RO, som för närvarande innehåller bestämmelser om fråga för skriftligt svar, ges ett nytt innehåll. Enligt förslaget innehåller denna paragraf de grundläggande bestämmelserna om det muntliga frågeinstitutet. Det föreslås att muntlig fråga framställs vid frågestund som anordnas i kammaren och att den besvaras omedelbart. Talmannen beslutar om vem som skall få ordet och om eventuell begränsning av anförandenas längd.
Frågestunder anordnas varje vecka, då det inte är plenifritt, på torsdagar kl. 14. Efter frågestunden kan regeringen lämna information i aktuella ämnen med åtföljande rätt för ledamöterna att ställa frågor.
Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 6.3.1 innehåller närmare föreskrifter för anordnandet av den muntliga frågestunden. Talmannen får, om arbetsförhållandena kräver det, besluta att frågestund anordnas på annan dag än torsdag eller att den inställs. Regeringen anmäler till kammarkansliet senast på fredag i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara närvarande. Meddelande härom skall lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer.
Av skrivelsen i övrigt framgår att regeringens företrädare leds av statsministern eller undantagsvis vice statsministern eller, om båda är förhindrade, annat statsråd som har till uppgift att besvara övergripande frågor. I övrigt bör minst en tredjedel av övriga statsråd vara närvarande. Ett statsråd bör alltså finnas tillgängligt för frågor minst en gång per månad.
En ledamot som önskar ställa frågor kan anmäla detta till kammarkansliet under de 24 timmar som föregår frågestunden, varigenom vederbörande anses ha begärt ordet i kammaren. För frågeställandet och svaren föreslås i princip samma regler som för närvarande gäller (6 kap. 2 §, tilläggsbestämmelse 6.2.1 och 6.2.2) med bl.a. den skillnaden att även andra ledamöter än de som ställt frågor ges möjlighet att delta i debatten.
Enligt förslaget avgör talmannen hur lång tid som skall ägnas åt frågestunden, normalt en till två timmar. Någon garanti att alla frågeställare får komma till tals kan inte ges. Frågor kan under en del av frågestunden få riktas enbart till vissa statsråd, som sedan de svarat kan lämna plenisalen.
Motionen
I motion K12 (fp) begärs att riksdagen avslår förslaget såvitt avser avskaffande av tisdagens frågestund. Motionärerna anför bl.a. att frågestunden är ett uppskattat inslag i kammarens arbete. Det beror enligt motionärerna på att frågestunden ger snabba och auktoritativa svar. Svaren har också tyngd genom att de beretts inom regeringen. Diskussionen i samband med svaren breddar och fördjupar och leder till färre missförstånd. En öppen frågestund med olika statsråd samt skriftliga frågor och skriftliga svar kan inte helt ersätta det nuvarande frågeinstitutet enligt motionärernas mening. De anser att den nuvarande frågestunden bör bibehållas kompletterad med skriftliga frågor och skriftliga svar under pleniuppehåll.
Utskottets bedömning
Förslaget i denna del innebär att institutet skriftliga frågor för muntliga svar försvinner. Det nya frågeinstitutet får en annan karaktär i och med att de frågor som ställs vid frågestunden skall besvaras omedelbart. I motion K12 (fp) hemställer motionärerna att den nuvarande ordningen med skriftliga frågor som besvaras muntligen vid tisdagens frågestund skall behållas.
Det föreslagna förfarandet bör enligt utskottets mening bidra till en vitalisering av frågeinstitutet. Utskottet, som för sin del anser att den föreslagna reformeringen av frågeinstitutet ligger väl i linje med de allmänna strävandena att reformera spörsmålsinstitutet, tillstyrker förslagets allmänna inriktning i denna del och avstyrker motionen.
Den som leder regeringsföreträdarna vid frågestunden och svarar på övergripande frågor skall enligt förslaget från talmanskonferensen vara statsministern eller undantagsvis vice statsministern. Enligt utskottets mening bör regeringens företrädare ledas av statsministern eller, undantagsvis när denne har förhinder, av det statsråd som statsministern utser och som kan svara på övergripande frågor om regeringens politik.
Utskottet tillstyrker, med vissa redaktionella ändringar i lagtexten, förslaget i denna del.
Skriftliga frågor
Nuvarande ordning
Enligt 6 kap. 3 § RO kan under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad fråga få framställas för skriftligt svar.
Förslaget
Enligt förslaget blir det möjligt för en ledamot att under hela året få ett skriftligt svar på en konkret skriftlig fråga. Frågor som lämnas till kammarkansliet senast kl. 10 en fredag skall besvaras skriftligen senast kl. 12 påföljande onsdag, dvs. inom fem dagar. Under längre uppehåll i riksdagen skall svaret liksom nu kunna lämnas inom 14 dagar. Bestämmelserna återfinns i en ny 4 § och tilläggsbestämmelse 6.4.1.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att det nya institutet med skriftliga svar på skriftliga frågor, som började tillämpas under det senaste sommaruppehållet, har slagit väl ut. Den föreslagna svarstiden, fem dagar, överensstämmer väsentligen med vad som för närvarande gäller beträffande skriftliga frågor för muntliga svar. Den snabba behandlingen av frågorna i regeringskansliet tillgodoser kravet på att svaren skall ha aktualitet då de lämnas. Utskottet tillstyrker, med vissa redaktionella ändringar, förslaget i denna del.
Aktuell debatt
Gällande ordning
Enligt 2 kap. 10 § tredje stycket RO får talmannen efter samråd med de av partigrupperna utsedda ledamöterna i talmanskonferensen besluta att debatt utan samband med annan handläggning får äga rum vid sammanträde med kammaren. Sådan debatt får begränsas till att avse särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne.
Förslaget
Aktuell debatt kan enligt skrivelsens förslag efter beslut av talmannen ordnas på onsdag förmiddag eller torsdag eftermiddag. Debatten skall enligt skrivelsen avse en aktuell fråga och begäran skall göras av ett partis parti- eller gruppledare. I debatten skall en företrädare för regeringen delta. Övriga partier har rätt att ha en deltagare i debatten. Framställningen om debatt av detta slag bör göras skriftligen och vara försedd med en kortfattad motivering. För att en debatt skall kunna ordnas en viss vecka bör framställningen ha kommit in senast måndag kl. 12 i samma vecka. Debattreglerna bör enligt skrivelsens förslag vara följande. Parti som begärt debatt får en inledning på 2 minuter och därefter anföranden på 6, 4 och 2 minuter. Det svarande statsrådet får 10 minuter för ett första anförande och i sina följande tre anföranden 4, 4 respektive 2 minuter. Övriga partier tilldelas 6 minuter för ett första anförande och därefter 2 minuter för ett andra anförande.
Utskottets bedömning
Institutet Aktuell debatt har enligt utskottets mening en viktig funktion i den parlamentariska processen. Det fyller, som framhålls i skrivelsen, behovet av att snabbt, på initiativ av ett partis ledning, kunna anordna en debatt i en aktuell fråga av mer allmänt intresse. Utskottet tillstyrker förslaget i denna del.
Utvärdering m.m.
Utskottets bedömning
De förslag till ändringar i riksdagsordningen som nu föreslås medför i vissa fall ganska stora förändringar av spörsmålsinstitutet. Det finns därför enligt utskottets mening skäl att inom ett eller två år summera och värdera hur de föreslagna ändringarna fallit ut från praktisk och politisk synpunkt. Enligt utskottets mening bör talmanskonferensen ta initiativ till en sådan utvärdering.
Inom ramen för en sådan utvärdering kan det enligt utskottets mening vara lämpligt att överväga om vissa riktlinjer, som i förslaget givits ett preliminärt innehåll, behöver närmare formaliseras och tas in i riksdagsordningen. Det gäller t.ex. riktlinjerna för uppläggningen av frågestunden. Det gäller också formerna för aktuell debatt.
Övriga frågor
Bestämmelser om repliktider m.m.
Gällande ordning
Enligt tilläggsbestämmelse 2.14.1 RO tredje stycket får nytt anförande från den som tidigare haft ordet vid överläggningen i en viss fråga inte överstiga tre minuter.
Enligt tilläggsbestämmelse 2.15.1 RO får tiden för genmäle inte överstiga tre minuter, om inte talmannen av särskilda skäl medger utsträckning till sex minuter.
Förslaget
Enligt förslaget tillämpas sedan en tid enligt överenskommelse mellan partierna två minuter som längsta repliktid och fyra minuter för förlängd repliktid, innebärande en sänkning från tre respektive sex minuter enligt de gällande bestämmelserna. Det föreslås att de tillämpade kortare tiderna skrivs in i riksdagsordningen (2.14.1.) och att motsvarande reglering föreslås för anföranden av talare som redan hållit ett huvudanförande (2.15.1).
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot förslaget och tillstyrker skrivelsens förslag i denna del. Utskottet tillstyrker även i övrigt det framlagda förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen med vissa formella ändringar (se bilaga).
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande förslag till lag om ändring av riksdagsordningen
att riksdagen med bifall till förslag 1995/96:TK1 samt med avslag på motion 1995/96:K12 antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga).
Stockholm den 7 december 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).
Bilagor Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrives i fråga om riksdagsordningen1
dels att tilläggsbestämmelserna 6.2.1 och 6.2.2 skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 6.2.1 skall utgå,
dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen 6.3.2 skall betecknas 6.4.2,
dels att 6 kap. 1-3 §§ samt tilläggsbestämmelserna 2.7.3, 2.14.1, 2.15.1, 6.1.1, 6.1.2, 6.1.3 och 6.3.1 skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före tilläggsbestämmelsen 6.3.1 skall lyda Tilläggsbestämmelse ,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 kap. 4 § och tilläggsbestämmelsen 6.4.1 av följande lydelse,
dels att en ny rubrik närmast före tilläggsbestämmelsen 6.4.1 skall lyda Tilläggsbestämmelse .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2.7.3
Om anteckning på Om anteckning på föredragningslistan föredragningslistan för särskilda fall för särskilda fall föreskrives i föreskrives i tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse rna 2.10.1, 3.6.1, rna 2.10.1, 3.6.1, 5.1.3, 6.1.1, 6.1.2 5.1.3 och 6.1.2. och 6.2.2.
2.14.1
Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren skall såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Sådan anmälan skall uppta den beräknade tiden för anförandet.
Anförande från den som har underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om icke talmannen finner skäl att medgiva längre tid.
Nytt anförande Nytt anförande från från den som tidi den som tidi-gare gare haft ordet vid haft ordet vid överläggningen i en överläggningen i en viss fråga får inte viss fråga får inte överstiga tre överstiga två minuter. minuter.
Vad som föreskrives i första, andra och tredje styckena skall ej tillämpas när interpellation eller fråga besvaras.
1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.15.1
Oberoende av Oberoende av talarordningen kan talarordningen kan talmannen lämna talmannen lämna ordet till ledamot ordet till ledamot för genmäle som för genmäle som innehåller upp innehåller upp lysning eller lysning eller rättelse med rättelse med anledning av anledning av föregående talares föregående talares anförande eller anförande eller bemötande av bemötande av angrepp från dennes angrepp från dennes sida. Tiden för sida. Tiden för genmäle får ej genmäle får ej överstiga tre överstiga två minuter, om ej minuter, om ej tal- talmannen av sär mannen av särskilda skilda skäl med skäl medgiver giver utsträckning utsträckning till till sex minuter. fyra minuter. Varje Varje talare kan få talare kan få avgiva två genmälen avgiva två genmälen på samma huvudan på samma huvudan förande. förande.
6 kap.
1 §
Interpellation Interpellation skall ha bestämt skall ha bestämt innehåll och vara innehåll och vara försedd med försedd med motivering. motivering. Interpellation bör väckas endast i angelägenhet av större allmänt intresse. Talmannen får besluta att interpellationen får framställas. Om talmannen finner att Om ett statsråd interpellationen inte besvarar en inte bör få interpellation inom framställas, skall två veckor från det han hänskjuta att den ingivits frågan till skall ett statsråd riksdagen för före utgången av avgörande. denna tid meddela Riksdagens beslut riksdagen varför fattas utan svar uteblir eller föregående anstår. Sådant överläggning. meddelande får ej följas av Om ett statsråd överläggning. inte besvarar en interpellation inom fyra veckor från det att talmannen eller riksdagen medgav att interpel lation fick fram ställas, skall ett statsråd före ut gången av denna tid muntligen eller skriftligen meddela riksdagen varför svar uteblir eller anstår. Sådant med delande får ej följas av över läggning.
Interpellation förfaller om den ej har besvarats vid det riksmöte då den väcktes.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6.1.1
Interpellation Interpellation ingives till kammar ingives till kammar kansliet. Talmannen kansliet. Den skall anmäler utan vara egenhändigt dröjsmål vid samman undertecknad av träde med kammaren interpellanten. beslut att inter Talmannen låter pellationen får utan dröjsmål framställas eller statsrådet få del förslag att av interpellationen interpellationen och anmäler den vid inte skall få fram närmast följande ställas. Förslag sammanträde med att interpellation kammaren. inte skall få fram ställas avgöres vid närmast följande sammanträde och tages upp på före dragningslistan till detta samman träde. Medgiver tal mannen eller riks dagen att inter pellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt statsrådet få del av den.
Interpellation skall anslås senast när den anmäles i kammaren eller talmannen framlägger förslag om att Talmannen interpellationen fastställer efter inte skall få samråd med de av framställas. partigrupperna utsedda ledamöterna Talmannen i talmanskon fastställer efter ferensen dag under samråd med de av riksmöte då partigrupperna interpellation utsedda ledamöterna senast får ingivas i talmanskon till ferensen dag under kammarkansliet. Om riksmöte då särskilda skäl interpellation föreligger får dock senast får ingivas talmannen medgiva till att interpellation kammarkansliet. Om får framställas särskilda skäl även om den föreligger får dock ingivits efter riksdagen medgiva denna dag. att interpellation får framställas även om den ingivits efter denna dag.
6.1.2
När statsråd ämnar När statsråd ämnar besvara inter besvara inter pellation, pellation, bestämmer talmannen bestämmer talmannen efter samråd med efter samråd med statsrådet och statsrådet och interpellanten vid interpellanten vid vilket sammanträde vilket sammanträde svaret skall svaret skall lämnas. Meddelande lämnas. Meddelande härom anslås senast härom lämnas utan klockan 11 dagen dröjsmål på sätt före sammanträdet talmannen bestämmer och tages upp på och tages upp på föredragnings föredragnings listan. listan. Svar på Svar på interpellation får interpellation får delas ut till delas ut till ledamöterna i ledamöterna i förväg. Har så förväg. skett kan statsrådet begränsa sitt anförande till en sammanfattning av svaret.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6.1.3
När ett statsråd När ett statsråd besvarar en inter besvarar en pellation får interpellation får svaret lämnas i ett svaret lämnas i ett anförande som anförande som räcker längst tio räcker längst sex minuter. Statsrådet minuter. Statsrådet kan därutöver få kan därutöver få ordet för ordet för ytterligare två ytterligare två anföranden i anföranden i inter interpellationsdeba pellationsdebatten, tten om vardera varav det första längst sex minuter. får räcka längst fyra minuter och det andra längst två minuter.
Interpellanten kan Interpellanten kan få ordet för högst få ordet för högst tre anföranden, tre anföranden, varav det första varav de första två får räcka längst får räcka längst sex minuter och fyra minuter övriga två längst vardera och det tre minuter. tredje längst två Detsamma gäller minuter. för de ledamöter som senast dagen före det sam- manträde då svaret skall lämnas har anmält att de önskar ordet vid överläggningen.
Andra talare kan Andra talare kan få ordet för högst få ordet för högst två anföranden, två anföranden, varav det första varav det första får räcka längst får räcka längst sex minuter och det fyra minuter och andra längst tre det andra längst minuter. två minuter.
Kortare inlägg Kortare inlägg från statsråd som från statsråd som avses i 2 kap. 15 § avses i 2 kap. 15 § får i en får i en interpellationsdeba interpellationsdeba tt ej överstiga tre tt ej överstiga två minuter. På sådana minuter. På sådana inlägg får inte inlägg får inte avges genmäle. avges genmäle.
2 §
Fråga skall ha Fråga kan vara bestämt innehåll. muntlig eller Den får vara skriftlig. Den försedd med en kort skall ha bestämt inledande innehåll. förklaring. När fråga besvaras, får endast den ledamot som har framställt frågan och det statsråd som lämnar svaret taga del i överläggningen. Dock får talmannen medgiva att vid för hinder för den ledamot som har framställt frågan annan ledamot får deltaga i överläggningen i dennes ställe. Riksdagen kan före skriva begränsning i yttranderätten för dessa talare utöver vad som följer av 2 kap. 14 §.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Under längre Muntlig fråga uppehåll i kam framställs vid marens arbete än en frågestund som månad kan fråga få anordnas i kam framställas för maren. Den besvaras skriftligt svar. omedelbart.
Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid fråge stund. Talmannen kan besluta om begränsning av an förandena till längst en minut.
6.3.1
Talmannen beslutar Frågestund anordnas efter samråd med de varje torsdag de av partigrupperna veckor som kammaren utsedda ledamöterna sammanträder för i talmanskon annan handläggning ferensen när frågor än bordläggning. får framställas för skriftligt svar. Om arbetsförhållandena Fråga för i riksdagen kräver skriftligt svar det, får talmannen ingives till för viss vecka kammarkansliet. besluta att Frågan skall vara frågestund anordnas egenhändigt på annan dag än undertecknad av den torsdag eller att ledamot som frågestund framställer frågan. inställes. Talmannen låter utan dröjsmål Regeringskansliet statsrådet få del anmäler till kammar av frågan. kansliet senast på fredag i veckan Skriftligt svar på före frågestunden fråga inlämnas till vilka statsråd som kammarkansliet, som kommer att vara när överlämnar svaret varande. Meddelande till den ledamot härom lämnas utan som framställt dröjsmål på sätt frågan. talmannen be stämmer. Om svar inte lämnas inom fjorton dagar efter det att frågan framställts skall statsrådet meddela kammar kansliet när frågan kommer att besvaras eller att den icke kommer att besvaras.
4 §
Skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande förklaring. Sådan fråga besvaras skriftligen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6.4.1
Skriftlig fråga ingives till kammar kansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av den ledamot som framställer frågan. Talmannen låter utan dröjsmål statsrådet få del av frågan och anmäler den vid när mast följande sammanträde med kammaren.
Skriftligt svar inlämnas till kam markansliet som överlämnar svaret till den ledamot som ställt frågan.
De skriftliga frågor som under en vecka ingivits senast klockan 10 på fredag besvaras senast klockan 12 på onsdag i följande vecka.
Under längre uppehåll i kam marens arbete än en månad får talmannen besluta att svar lämnas inom fjorton dagar efter det att frågan framställts. Sådant beslut meddelas efter samråd med de av partigrupperna utsedda ledamöterna i talmans- konferensen. Om svar inte lämnas inom denna tid skall statsrådet meddela kammar kansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras.
_________
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. Äldre bestämmelser tillämpas vid besvarandet av interpellation eller fråga som framställts före ikraftträdandet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Förslaget 1
Motionen 1
Utskottet 2
Bakgrund 2
Reform av spörsmålsinstituten 3
Interpellationer 3
Muntliga frågor och frågestund 4
Skriftliga frågor 6
Aktuell debatt 6
Utvärdering m.m. 7
Övriga frågor 7
Bestämmelser om repliktider m.m. 7
Hemställan 8
Förslag till 9
Lag om ändring i riksdagsordningen9
Gotab, Stockholm 1995