Redogörelse för verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling 1995
Betänkande 1995/96:UU15
Utrikesutskottets betänkande
1995/96:UU15
Verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling 1995
Innehåll
1995/96 UU15
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande redogörelsen till riksdagen 1995/96:ER2 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. Inga motioner har väckts med anledning av redogörelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.
Redogörelsen
I redogörelse till riksdagen 1995/96:ER2 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling redovisas verksamheten inom den parlamentariska församlingen och de församlingsmöten som ägt rum under 1995 års session.
Utskottet
Sammanfattning av redogörelsen
Den parlamentariska församlingens roll och verksamhet
När Europarådet bildades 1949 fick organisationen två huvudorgan - en parlamentarisk församling med rådgivande uppgifter och en ministerkommitté med både beslutande och verkställande funktioner. Den parlamentariska församlingen var vid sin tillkomst det första internationella parlamentariska organet. Den har genom åren verksamt bidragit till att främja fred och frihet, mänskliga rättigheter och social rättvisa i Europa. Den parlamentariska församlingen har en viktig uppgift som debattforum för aktuella politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella frågor. Dess beslut som förbereds i utskott och underutskott har främst formen av rekommendationer till ministerkommittén men kan även vara uttalanden i form av resolutioner m.m. Även om församlingen alltså har en i första hand rådgivande funktion spelar den en betydande roll i det mellanstatliga samarbetet och har varit en pådrivande faktor för tillkomsten av många av Europarådets konventioner. Under senare år, efter omvälvningarna i Central- och Östeuropa, har parlamentarikerna tagit initiativet när det gällt Europarådets utvidgning till länderna i centrala och östra Europa och bidragit till en demokratisk utveckling. Sedan 1989 har den parlamentariska församlingen givit särskild gäststatus till kandidatländerna i syfte att bygga upp relationerna till de nya lagstiftande församlingarna i dessa länder och förbereda dem för medlemskap i Europarådet.
Europarådets parlamentariska församlings medlemmar utses av respektive medlemslands parlament. Församlingen hade vid ingången av 1995 236 medlemmar (och lika många suppleanter) från 33 länder. Vid slutet av året hade antalet medlemsländer stigit till 38 och antalet parlamentariker i församlingen till 248.
Den svenska riksdagen har att utse sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter.
Efter en lång följd av år med ett tämligen oförändrat medlemskap har rådet under åren efter 1989 utvidgats till att omfatta nästan alla länder i Europa. Senaste medlemsland är Ryssland som upptogs i februari 1996. Europarådets alleuropeiska kallelse håller på att uppfyllas. Deltagandet av så många nya demokratier kan förväntas innebära att rådets verksamhet och arbetsformer kommer att förändras, såväl i ministerrådet som i den parlamentariska församlingen.
Allmänt om församlingens arbete och viktigare politiska frågor under 1995 års session
Europarådets parlamentariska församlings årssession 1995 var fördelad på fyra delsessioner vilka samtliga hölls i Strasbourg.
Talman i församlingen under sessionen var den spanske parlamentsledamoten Miguel Angel Martínez.
Den svenska delegationens ordförande Jan Bergqvist valdes till vice ordförande (en av 14) i församlingen för 1995 års session.
Under 1995 fortsatte utvidgningen av Europarådet. På rekommendation av den parlamentariska församlingen och efter beslut i ministerrådet upptogs fem nya länder som medlemmar: Albanien, Lettland, Makedonien, Moldavien och Ukraina. Frågan om medlemskap för Ryssland debatterades vid två tillfällen under sessionen men beslut dröjde. Behandlingen av Rysslands ansökan avbröts i januari 1995 som en följd av situationen i Tjetjenien. Proceduren återupptogs vid den första delsessionen under 1996. Ryssland upptogs som medlem i februari 1996.
Utförliga debatter och överväganden om huruvida kandidatländerna uppfyllde Europarådets villkor för medlemskap (en fungerande demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och för rättsstatens principer) kom därför att dominera den parlamentariska församlingens arbete under 1995. En central uppgift för den parlamentariska församlingen är inte bara att följa utan också att på olika sätt främja utvecklingen mot demokrati och mänskliga rättigheter i kandidatländerna. En närbesläktad uppgift, att övervaka att nya medlemsländer uppfyller de åtaganden som gjorts vid inträdet, ägnades stor uppmärksamhet av församlingen som beslutade om en förstärkt övervakningsprocedur som i princip skall gälla alla medlemsländer, inte enbart nya medlemmar som tidigare varit fallet.
Andra frågor av politisk art som upptog den parlamentariska församlingen var mänskliga rättigheter i Turkiet samt situationen i Bosnien-Hercegovina och flyktingproblematiken i f.d. Jugoslavien. Vid aprilmötet fördömde församlingen Turkiets intervention i norra Irak och ålade ministerkommittén att övervaka att den turkiska regeringen genomförde konstitutionella reformer, med risk för suspendering av medlemskapet i annat fall. Det hade till följd att den turkiska delegationen lämnade arbetet i församlingen. De turkiska parlamentarikerna återvände vid en följande delsession.
Församlingen granskade verksamheten inom OECD och den europeiska utvecklingsbanken EBRD, debatterade Europarådets inställning och bidrag till EU:s regeringskonferens, antog rekommendationer om den sociala utvecklingsfondens verksamhet, om kulturellt samarbete i Europa, om utkast till en bioetikkonvention och en konvention om barns rättigheter.
Statsminister Ingvar Carlsson besökte den parlamentariska församlingen under den tredje delsessionen. Statsministern höll den 28 juni tal inför församlingen och besvarade frågor. I ett brett upplagt Europatal framhöll Ingvar Carlsson Europarådets insatser för att bygga och förstärka demokratin och respekten för mänskliga rättigheter och välkomnade utvidgningen av Europarådets gemenskap till nya medlemmar.
Riksdagens talman Birgitta Dahl gjorde tillsammans med medarbetare ett studiebesök vid Europarådet den 25-26 september, under församlingens fjärde delsession. Talmannen välkomnades i församlingen och höll ett anförande där hon betonade Europarådets roll som pionjär i det internationella parlamentariska arbetet och inspiratör till nya politiska idéer för Europa.
Ett stort antal gästtalare, stats- och regeringschefer, utrikesministrar, framträdde inför församlingen, bland dem Tjeckiens premiärminister Vaclav Klaus, Frankrikes dåvarande premiärminister Edouard Balladur, Estlands president Lennart Meri, Ungerns premiärminister Gyula Horn, Jordaniens kung Hussein, Tysklands förbundskansler Helmuth Kohl. Talmän i medlemsländernas parlament var ofta förekommande gäster under sessionen liksom ledande företrädare för andra parlamentarikerförsamlingar (OSSE, IPU).
Europarådets ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism uppmärksammades av församlingen vid den tredje delsessionen.
På förslag av riksdagens Europarådsdelegation utsåg ministerrådet läkaren Christina Doctare till Sveriges representant i Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr och inhuman behandling eller bestraffning.
Verksamheten inom församlingens övriga huvudområden
Ekonomiska frågor
Vid församlingens första delsession debatterades förbindelserna med FN:s ekonomiska kommission för Europa, UN- ECE.
Under den andra delsessionen debatterades principer för utvecklingssamarbete. Församlingen rekommenderade att bistånd i första hand skall gå till minst utvecklade länder, till eftersatta grupper, till basbehov samt att demokrati, mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och ekonomiska och sociala reformer bör ligga till grund för beslut om bistånd.
Vid den tredje delsessionen höll församlingen sin årliga debatt om och granskning av verksamheten i EBRD, den europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Ekonomiska och miljöaspekter av bankens verksamhet betonades, och åtgärder för att förstärka bankens verksamhet i länderna i Central- och Östeuropa föreslogs.
Även vid den fjärde delsessionen utövade den parlamentariska församlingen funktionen som folkvald församling för en internationell organisation, denna gång Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Företrädare för parlament i OECD-länder som inte är medlemmar av Europarådet deltog i församlingens granskning av OECD:s verksamhet under 1994.
Social-, hälsovårds- och familjefrågor
Vid den första delsessionen debatterades socialpolitik och politisk stabilitet i Central- och Östeuropa. I rapporten (dok. 7219) rekommenderas att politiska och ekonomiska reformer kombineras med sociala åtgärder för att skydda svaga grupper. Åtgärder inom fyra områden: arbetsmarknad, inkomsttransfereringar, utbildning och hälsovård föreslås (res. 1056).
Vid församlingens andra delsession debatterades en plan för utfästelser om kvalitet i hälsovård och kliniska och biologiska undersökningar.
Under den fjärde delsessionen debatterades en rapport om en gemensam europeisk politik beträffande arbetstid. Församlingen antog ingen rekommendation i ämnet.
Juridiska frågor och mänskliga rättigheter
Under församlingens första delsession debatterades en rapport av Hans Göran Franck och antogs en rekommendation om förhållanden i häkten och fängelser i medlemsstaterna. Vidare debatterades Skydd för nationella minoriteters rättigheter, och en rekommendation antogs som uppmanar till undertecknande dels av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, vilken öppnades för undertecknande den 1 februari, under delsessionen, dels av konventionen om regionala språk och minoritetsspråk. Församlingen beklagar att regeringarna inte följt dess rekommendation om ett tilläggsprotokoll om minoritetsrättigheter till Europakonventionen om mänskliga rättigheter och uppmanar till fortsatt arbete med ett tilläggsprotokoll om kulturella rättigheter.
Vid den andra delsessionen diskuterades åtgärder för att göra framsteg beträffande kvinnors rättigheter fr.o.m. 1995 samt utkastet till en europeisk konvention om utövande av barns rättigheter. Konventionen, vilken betonar de procedurella aspekterna som rätten att agera inför domstol i familjemål, är avsedd att komplettera FN:s barnkonvention. Vidare behandlades en rapport med förslag om förstärkt övervakning av hur Europarådets medlemsländer fullgör sina åtaganden. Mot bakgrund av det ökande antalet nya medlemsländer konstaterade församlingen att behov förelåg av en effektivare övervakning av åtaganden gjorda av medlemsländerna, nya såväl som gamla. Man beslutade därför att förstärka och samtidigt utvidga proceduren till att gälla alla Europarådets medlemmar och att införa möjligheten till sanktioner.
Under den tredje delsessionen uppmärksammade församlingen Europarådets kampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans och debatterade åtgärder från församlingens sida för att understödja kampanjen och kampen. Bland annat föreslås inrättandet av en europeisk högkommissarie för flyktingar och ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna som stärker icke- diskriminerings-klausulen. Också särskilda åtgärder för att bekämpa rasism och intolerans i media rekommenderades när församlingen debatterade migranter, etniska minoriteter och media.
Kultur och utbildning
Under församlingens andra delsession debatterades behovet av ökade resurser för kulturellt samarbete i Europa mot bakgrund av utvidgningen av Europarådet.
Vid den tredje delsessionen debatterade församlingen en rapport om den visuella bildens makt. För att motverka riskerna för manipulation genom bild rekommenderas bl.a. utbildning och principer för medias självreglering.
Vetenskap och teknologi
Under den första delsessionen antog församlingen ett yttrande om ett utkast till bioetikkonvention/utkast till en konvention till skydd för mänskliga rättigheter och värdighet i biologiska och medicinska sammanhang.
Vid den andra delsessionen debatterades samhällsvetenskaperna och transitionsperiodens utmaningar. Församlingen konstaterade att samhällsvetenskaperna kunde underlätta förändringsprocessen i Central- och Östeuropa och rekommenderade ökade resurser och internationellt samarbete.
Under den fjärde delsessionen debatterade församlingen strategisk teknik och konstaterade att investeringar i forskning och utveckling var nödvändiga för att främja vetenskapliga och tekniska innovationer på europeisk nivå.
Miljö, regional planering och kommunala frågor
Vid församlingens första delsession diskuterades Europarådets lokal- och regionalkongress (CLRAE) med utgångspunkt i en rapport om regioner i Europarådet. Församlingen antog en resolution med förslag till ändringar i sammansättning och finansiering av kommunalkongressen. Det europeiska naturskyddsåret 1995 proklamerades av församlingen.
Under den andra delsessionen debatterades den sjätte europeiska konferensen om gränsregioner i Ljubljana, Slovenien.
Vid den tredje delsessionen behandlades erfarenheter av regional planering i bergsregioner och ett utkast till europeisk stadga för bergsregioner.
Migration, flykting- och befolkningsfrågor
Under församlingens första delsession behandlades en rapport från FN:s befolkningskonferens i Kairo den 5-13 september 1994.
Vid den tredje delsessionen behandlades utvecklingen för Europarådets sociala utvecklingsfond 1994-95 mot bakgrund av de problem som funnits i fondens verksamhet.
Under den fjärde delsessionen debatterade församlingen det växande antalet flyktingar och asylsökande i Central- och Östeuropa och antog ett stort antal rekommendationer med syftet att genom ökat samarbete mellan europeiska länder både tillförsäkra flyktingar och asylsökande skydd och fördela bördan för mottagande länder.
Utskottets överväganden
Utskottet har tagit del av redogörelsen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling. Med anledning av redogörelsen noterar utskottet att en rad ämnen av central politisk, ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse behandlats under 1995.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att ett antal stater kommit så långt i sin demokratiska utveckling att de upptagits som medlemmar i Europarådet. Den demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa kräver emellertid fortsatt stöd. Europarådet har, förutom sina uppgifter på det demokratifrämjande området, särskilt stor betydelse i de avgörande frågorna rörande skyddet av de mänskliga rättigheterna. Enligt utskottets uppfattning har den parlamentariska församlingen därvid en betydelsefull roll att spela vad avser såväl att främja utvecklingen mot demokrati och mänskliga rättigheter som att övervaka att medlemsstaterna uppfyller de åtaganden som gjorts.
I sitt föregående betänkande om verksamheten inom Europarådet (bet. 1994/95:UU2) hade utskottet anledning att särskilt uppehålla sig vid frågor rörande barnets rättigheter och kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Mot bakgrund härav välkomnar utskottet det arbete som den parlamentariska församlingen under 1995 inledde på ett utkast till en europeisk konvention om utövande av barns rättigheter, vilken är avsedd att komplettera FN:s barnkonvention, samt församlingens stöd för Europarådets kampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans.
Utskottet föreslår att redogörelsen från Europarådsdelegationen läggs till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Europarådsdelegationens redogörelse
att riksdagen lägger redogörelsen till riksdagen 1995/96:ER2 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling till handlingarna.
Stockholm den 23 maj 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds), Agneta Brendt (s), Ronny Olander (s) och Anna Corshammar-Bojerud (c).