Redogörelse för bolagiseringen av affärsverketStatens järnvägar
Betänkande 2001/02:TU14
Trafikutskottets betänkande2001/02:TU14
Redogörelse för bolagiseringen av affärsverketStatens järnvägar
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar samt fyra motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet betonar att de nya SJ-företagens utveckling följs upp och utvärderas. Med anledning av motionsförslag framhåller utskottet att kärnverksamheten i det tidigare affärsverket SJ bör ägas av staten. Utskottet framhåller vidare betydelsen av att stationerna vidareutvecklas i former som tillgodoser resenärernas och trafikföretagens behov. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats fyra reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Bolagiseringen av affärsverket SJ Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T73 och 2001/02:T75. Reservation 1 (m, kd, fp) 2. Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB Riksdagen avslår motion 2001/02:T72 yrkande 2. Reservation 2 (v) 3. Stationsbyggnader Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T72 yrkande 3 och 2001/02:T74. Reservation 3 (v, kd) 4. Uppföljning och utvärdering Riksdagen avslår motion 2001/02:T72 yrkande 1. Reservation 4 (v) 5. Regeringens skrivelse 2001/02:141 Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2001/02:141 till handlingarna. Stockholm den 14 maj 2002 På trafikutskottets vägnar Monica Öhman Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica Öhman (s), Sven Bergström (c), Anders G Högmark (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green (s), Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert Rådhström (m), Sture Arnesson (v) och Magnus Jacobsson (kd).
2001/02 TU14 Redogörelse för ärendet Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket Statens järnvägar skulle ombildas till aktiebolag (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238). Vid årsskiftet 2000/01 ombildades huvuddelen av verk-samheten i affärsverket till tre fristående aktiebolagskoncerner. I skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar redovisar regeringen hur riksdagsbeslutet har genomförts samt viktiga frågeställningar som behandlats i samband därmed. Med anledning av skrivelsen har fyra motioner väckts.
Utskottets överväganden Bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar Utskottets förslag i korthet Utskottet anser att staten bör äga kärnverksamheten i det tidigare affärsverket SJ och avstyrker två motionsförslag om en privatisering av de nya bolagen SJ AB och Green Cargo AB. Jämför reservation nr 1 (m, kd, fp). Skrivelsen Bolagiseringen av Statens järnvägar (SJ) har genomförts så att staten till tre separata koncerner, vilkas aktier ägs till 100 % direkt av staten, har överlåtit huvuddelen av den egendom och den verksamhet som tidigare förvaltades av affärsverket SJ. De tre moderbolagen i de nya koncernerna är SJ AB (f.d. SJ Resor), som ansvarar för persontrafiken, Green Cargo AB (f.d. SJ Cargo Group), som ansvarar för godstrafiken och AB Swedcarrier, ett holdingbolag. I Swedcarrier ansvarar dotterbolaget Jernhusen AB (f.d. SJ Fastigheter) för fastighetsförvaltning, Euromaint AB (f.d. SJ Teknik) för underhållsverksamhet, Trafficare AB (f.d. SJ Terminalproduktion) för klargöring av tåg samt Unigrid AB (f.d. SJ Data) för IT-lösningar och IT-drift. I Swedcarrierkoncernen finns även dotterbolaget Swemaint och intressebolaget Nordwaggon. Överlåtelserna från affärsverket påbörjades vid årsskiftet 2000/2001 och slutfördes under våren 2001. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den valda bolagsstrukturen ger följande fördelar: · Samtliga nya enheter kan koncentrera sig på sin huvudverksamhet, vilket ökar förutsättningarna för att verksamheten bedrivs effektivare och att kvaliteten kan öka. · · Genomlysningen ökar, vilket tillgodoser medborgarnas och övrigas krav på insyn i de statliga bolagen och undanröjer misstankar från konkurrenter och EU om korssubventionering och underprissättning som skulle kunna anses som statsstöd. · · Konkurrensneutraliteten stärks genom att de stödjande verksamheterna skiljs från sina största kunder SJ och Green Cargo för att därigenom kunna betjäna samtliga kunder på likartat sätt. · · Trycket på snabb renodling och effektivisering i samtliga verksamheter ökar, vilket förväntas leda till bättre kvalitet och ökad service för kunderna. · En grundläggande förutsättning inför bolagiseringen av affärsverket var att denna skulle genomföras utan kapitaltillskott från staten. Det kapital som tilldelades de nybildade bolagen är därför likvärdigt med det tillgängliga egna kapitalet i Statens järnvägar. Följande sammanställning visar storleken på det egna kapitalet för de nybildade bolagen. ------------------------------ |Företag |Miljoner | | |kronor | ------------------------------ |SJ AB | 1 750| ------------------------------ |Green Cargo AB | 900| ------------------------------ |Jernhusen AB | 1 170| ------------------------------ |Unigrid AB | 40| ------------------------------ |Euromaint AB | 150| ------------------------------ |Trafficare AB | 50| ------------------------------ |Summa | 4 060| ------------------------------ Motionsförslag Per Westerberg m.fl. (m) framhåller i motion T73 att den genomförda uppdelningen av SJ:s verksamhet i olika bolag är ett bra första steg och att den bör utgöra början på en privatisering av verksamheten. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en plan om hur statens ägande i SJ kan avvecklas. Kenth Skårvik m.fl. (fp) konstaterar i motion T75 att det när bolagiseringen är genomförd inte finns några planer hos regeringen vare sig på en utförsäljning eller på en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken. Folkpartiet liberalerna är motståndare till offentliga bolag, om de inte är motiverade av uppenbara folkhälsoskäl. Enligt motionärerna bör därför SJ AB och Green Cargo AB privatiseras. Utskottets ställningstagande Syftet med den nu genomförda ombildningen av affärsverket Statens järnvägar till aktiebolag har varit att skapa verksamheter som bättre tillgodoser kundernas krav på service, ge koncernen en enhetlig juridisk struktur, underlätta effektivisering och rationalisering samt möjliggöra en anpassning av verksamheten till den fortgående internationaliseringen inom transportmarknaden. Vägledande vid omorganisationen har varit fyra principer, nämligen konkurrensneutralitet, fokusering på kärnverksamheten, insyn i verksamheten samt möjligheter till god framtida styrning och kontroll. Utskottet konstaterar att den europeiska järnvägsmarknaden för närvarande genomgår en omfattande strukturförändring som innebär att konkurrensen mellan olika företag och transportslag ökar. I den nya transportpolitik som är under utveckling inom EU tillmäts järnvägen en betydelsefull roll. Mot denna bakgrund är det viktigt att den svenska järnvägsmarknaden anpassar såväl struktur som arbetsmetoder till de förändrade förutsättningarna så att järnvägens utvecklingsmöjligheter tas till vara. Beträffande de motionsförslag som väckts om en privatisering vill utskottet framhålla att en förutsättning för bolagiseringen var att samtliga aktier i bolag i vilka Statens järnvägars kärnverksamhet bedrivs skall ägas av staten. Utskottet är inte berett att ompröva denna utgångspunkt. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna T73 (m) och T75 (fp). Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB Utskottets förslag i korthet Utskottet anser att gällande mål för SJ AB och Green Cargo AB ger förutsättningar för en angelägen utveckling av järnvägstrafiken och avstyrker ett motionsförslag om förändrade ägardirektiv. Jämför reservation nr 2 (v). Motionsförslag Sture Arnesson m.fl. (v) framhåller i motion T72 att regeringens skrivningar om möjligheterna till framtida styrning och kontroll inte är tillräckliga för att klara en bra och sammanhållen järnvägstrafik. För att de stora investeringar som görs i järnvägsnätet skall kunna tas till vara krävs att järnvägen nyttjas till fullo för såväl persontrafik som godstrafik. Ägardirektiven till SJ bör därför förändras så att avkastningskravet får stå åt sidan medan samhällsnyttan av trafiken framhävs. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att det är viktigt att ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms. Detta förutsätter bl.a. en konkurrenskraftig järnvägstrafik för både personer och gods. Järnvägens infrastruktur måste utvecklas och järnvägstrafiken anpassas till kundernas behov. Trafiken måste också vara företagsekonomiskt lönsam för järnvägsoperatörerna. Utskottet förutsätter att de nya SJ-bolagen inom ramen för gällande mål arbetar för att utveckla och förbättra sina tjänster så att järnvägstrafiken kan spela en betydande roll i samhällets transportförsörjning. Utskottet finner mot denna bakgrund ingen anledning för riksdagen att vidta några åtgärder i frågan. Motion T72 (v) yrkande 2 avstyrks därför. Stationsbyggnader Utskottets förslag i korthet Järnvägsstationerna har stor betydelse i arbetet med att utveckla ett effektivt och samordnat trafiksystem. Utskottet anser det därför angeläget att stationerna vidareutvecklas i former som tillgodoser resenärernas och trafikföretagens behov. Med hänvisning till aviserat utredningsarbete om ansvaret för stationsbyggnaderna avstyrks två motionsförslag. Jämför reservation nr 3 (v, kd). Skrivelsen Regeringen framhåller att tillgång till järnvägsstationer i många fall är en förutsättning för att bedriva tågtrafiken. För stationshållaren är det viktigt att avtalsförhållandena är långsiktiga med hänsyn till fastighetsinvesteringarnas karaktär. I stationsbyggnaderna behöver trafikföretagen, oavsett vem som i framtiden äger själva fastigheterna, bli tillförsäkrade - fortsatt tillgång till nödvändiga utrymmen och områden - förutsägbar och rimlig avgifts- och kostnadsutveckling - påverkbar och kontrollerbar servicenivå inom de definierade områdena. Av skrivelsen framgår att frågor om omfattning, standard och kostnader för daglig drift och skötsel samt utveckling av de gemensamma funktionerna för närvarande hanteras i regionala stationsråd där såväl anläggningsägare som operatörer är representerade. Enligt regeringen har det nybildade fastighetsbolaget Jernhusen AB en betydelsefull roll vad avser gemensamma funktioner för passagerare och operatörer i de stationer som förts över till bolaget. Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen behov av att säkerställa den framtida tillgången till järnvägsfastigheterna för rese- och transportmarknadens samtliga aktörer. Enligt skrivelsen har Jernhusen ett ansvar för att lösa denna fråga på ett sätt som accepteras av övriga aktörer och som tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet. Motionsförslag Lars Björkman och Tom Heyman (båda m) framhåller i motion T74 att biljettförsäljning, trafikupplysning och väntutrymmen, strategiskt placerade, är av väsentlig betydelse för resenärernas bekvämlighet och operatörernas effektivitet. Därför är det oroande att det på vissa håll finns tecken på att nyckelverksamheter överväger eller redan flyttar till lokaler utanför stationshusen. Av den anledningen bör regeringen särskilt följa utvecklingen när det gäller lokaler som är direkt relaterade till trafikverksamheten. Sture Arnesson m.fl. (v) betonar i motion T72 vikten av att järnvägssystemet betraktas som en helhet. Det är nödvändigt att ge ansvaret för stationsanläggningen till en part så att onödiga gränsdragningsproblem undviks. Motionärerna föreslår därför att ägandet och ansvaret för stationsbyggnaderna överförs från Jernhusen AB till Banverket. Utskottets ställningstagande Utskottet delar motionärernas uppfattning att stationerna har stor betydelse i arbetet med att utveckla ett effektivt och väl samordnat trafiksystem. För resenärerna är det viktigt att attraktiva utrymmen erbjuds för biljettinköp, trafikupplysning och väntutrymmen. Trafikföretagen har vidare behov av att kunna använda stationerna på ett effektivt och konkurrensneutralt sätt. Av regeringens skrivelse framgår att regeringen anser att det finns behov av att säkerställa den framtida tillgången till järnvägsfastigheterna för samtliga aktörer på rese- och transportmarknaden. Företaget Jernhusen AB anges ha ett ansvar för att lösa denna fråga på ett sätt som accepteras av berörda aktörer och som tillgodoser regeringens krav på tillgänglighet. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att senare i vår ge tilläggsdirektiv till den nu pågående Järnvägsutredningen (N 2001:09), som har till uppgift att göra en översyn av organisationen och lagstiftningen inom järnvägssektorn. Direktiven innebär att utredningen skall behandla ansvaret för järnvägsstationerna. Utskottet, som ser positivt på det aviserade utredningsarbetet, förutsätter att de av motionärerna aktualiserade frågorna kommer att behandlas. Något särskilt ställningstagande från riksdagens sida krävs inte. Motionerna T72 (v) yrkande 3 och T74 (m) avstyrks följaktligen. Uppföljning och utvärdering Utskottets förslag i korthet Utskottet anser att de nya SJ-företagens ekonomiska situation innebär att frågor om uppföljning och utvärdering av verksamheten måste ägnas stor uppmärksamhet. Med hänvisning till den årliga utvärdering som görs av hur de transportpolitiska målen uppfylls avstyrks ett motionsförslag. Jämför reservation nr 4 (v). Skrivelsen Bolagens verksamhet kommer att rapporteras och utvärderas i den verk-samhetsberättelse för företag med statligt ägande som årligen avlämnas av regeringen till riksdagen. Motionsförslag Sture Arnesson m.fl. (v) efterlyser i motion T72 en utvärdering av bolagiseringen. Utvärderingen bör göras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv kopplat till de av riksdagen beslutade ekonomiska målen och inte enbart grundat på effektivitet och ekonomiska intressen. Utskottets ställningstagande Målet med bolagiseringen av SJ har varit att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som övriga operatörer på marknaden och som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransportområdet, samtidigt som de kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskjutit. För det första verksamhetsåret 2001 redovisar såväl SJ AB som Green Cargo AB ek underskott. Resultatet efter finansiella poster blev minus 49 miljoner kronor f SJ AB och minus 76 miljoner kronor för Green Cargo AB. I jämförelse med år 2000 beräknas att SJ AB:s resultat har försämrats med 152 miljoner kronor medan Gree Cargo AB har förbättrat sin ekonomi med 108 miljoner kronor. Vidare kan nämnas skuldsättningsgraden för SJ AB har ökat. Företaget redovisar en soliditet på 8, %, vilket enligt årsredovisningen för år 2001 innebär en hög finansiell risk. Vissa uppgifter för SJ AB och Green Cargo AB för år 2001 -------------------------------------------------------------- | | SJ AB |Green Cargo| | | |AB | -------------------------------------------------------------- |Rörelsens intäkter, miljoner kronor | 5 546 | 6 309| -------------------------------------------------------------- |Resultat efter finansiella poster, | -49 | -76| |miljoner kronor | | | -------------------------------------------------------------- |Soliditet, procent | 8,7 | 20| -------------------------------------------------------------- |Trafikförändring (resenärer resp. | +5 | -4| |godsvolym) jämfört med år 2000, | | | |procent | | | -------------------------------------------------------------- |Resultatförändring efter finansiella | -152 | +108| |poster jämfört med år 2000, miljoner | | | |kronor | | | -------------------------------------------------------------- |Medelantal årsanställda | 3 582 | 3 902| -------------------------------------------------------------- Källa: Årsredovisning för SJ AB och Green Cargo AB för år 2001 Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande förändringsarbete inom de nya SJ-företagen för att uppnå ökad effektivitet och kundanpassning. Som årsredovisningen för år 2001 visar har dock målet att uppnå lönsamma järnvägsföretag inte uppnåtts det första verksamhetsåret. Utskottet konstaterar att fortsatta underskott försämrar företagens utvecklingsmöjligheter och riskerar på sikt även företagens möjligheter att fortleva utan kapitaltillskott. Med hänsyn till de omfattande investeringar som för närvarande görs i järnvägssystemet krävs järnvägsföretag med goda möjligheter att investera för framtiden för att möta en ökad efterfrågan. Det är därför angeläget med en omsorgsfull uppföljning och utvärdering av de nya SJ-företagens ekonomiska utveckling. Utskottet har mot denna bakgrund inga erinringar mot att bolagens verksamhet kommer att rapporteras och utvärderas i den verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande som årligen avlämnas av regeringen till riksdagen. Utskottet förutsätter även att regeringen kommer att redovisa de ekonomiska risker som är förknippade med den verksamhet som finns kvar i affärsverket SJ som håller på att avvecklas. Som framhålls i motion T72 (v) är järnvägsmarknadens struktur och organisation av transportpolitisk betydelse. Det är därför angeläget att följa hur den fortsatta utvecklingen på järnvägsområdet främjar uppfyllelsen av de transportpolitiska mål som riksdagen har lagt fast. Enligt 1998 års transportpolitiska beslut redogör regeringen årligen i samband med budgetpropositionen för hur de transportpolitiska målen har uppnåtts. Utskottet förutsätter att denna redovisning också kommer att omfatta de transportpolitiska konsekvenser som bolagiseringen av affärsverket SJ fått. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att något initiativ inte är nödvändigt från riksdagens sida. Motion T72 (v) yrkande 1 avstyrks därför. Utskottet känner oro för det stora antalet försenade tåg och störningar som rapporterats under senare tid och som synes bero bl.a. på ett bristande förebyggande underhåll. I samband med ärendets beredning har mot denna bakgrund trafikutskottet anordnat ett seminarium i vilket företrädare för Banverket och olika trafikoperatörer deltog. Utskottet utgår från att nödvändiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med tågförseningarna så att förtroendet för en väl fungerande och rättidig tågtrafik kan återupprättas snarast. För järnvägstrafiken är punktlighet ett av de viktigaste konkurrensmedlen. Det är därför angeläget att kvalitetsfrågor uppmärksammas inom ramen för den fortsatta uppföljningen på järnvägsområdet.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Bolagiseringen av affärsverket SJ (punkt 1) av Anders G Högmark (m), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Lars Björkman (m), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Magnus Jacobsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:T73 och 2001/02:T75. Ställningstagande Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem som risk för konkurrenssnedvridning och inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver expandera. Enligt vår mening bör därför nästa steg efter det att SJ nu har bolagiserats vara att företagen privatiseras. Riksdagen bör mot denna bakgrund begära att regeringen lägger fram en plan för en ansvarsfull försäljning av de olika SJ-företagen. 2. Ägarstrategi för SJ AB och Green Cargo AB (punkt 2) av Stig Eriksson (v) och Sture Arnesson (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 2. Ställningstagande För att åstadkomma ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem krävs en ansvarsfull utveckling på transportområdet som bl.a. innebär en satsning för att skapa en bra och sammanhållen järnvägstrafik. Pågående och planerade järnvägsutbyggnader förutsätter vidare att en attraktiv järnvägstrafik erbjuds i landets olika delar för att investeringarnas samhällsnytta skall kunna tas till vara. Enligt vår mening bör ägardirektiven till de statliga järnvägsföretagen SJ AB och Green Cargo AB förändras så att samhällsnyttan av trafiken framhävs medan avkastningskravet får stå åt sidan. 3. Stationsbyggnader (punkt 3) av Johnny Gylling (kd), Stig Eriksson (v), Sture Arnesson (v) och Magnus Jacobsson (kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 3 samt avslår motion 2001/02:T74. Ställningstagande Vi anser att järnvägsstationerna skall användas och utvecklas i former som tryggar konkurrensneutralitet och främjar en ökad kollektivtrafik. Ägandet och ansvaret för stationsbyggnaderna bör därför föras över från Jernhusen AB till Banverket. 4. Uppföljning och utvärdering (punkt 4) av Stig Eriksson (v) och Sture Arnesson (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:T72 yrkande 1. Ställningstagande Enligt vår uppfattning riskerar bolagiseringen att leda till att järnvägens kapacitet inte kan utnyttjas på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt. Det är därför viktigt att bolagiseringen av SJ utvärderas från ett samhällsekonomiskt perspektiv kopplat till de transportpolitiska mål som riksdagen tidigare har lagt fast. Regeringens skrivelse begränsar sig till en ekonomisk redogörelse för den nya bolagsstruktur som bildats med de nya SJ-företagen. Någon analys görs inte av de konsekvenser som bolagiseringen har inneburit för järnvägsmarknaden. Riksdagen bör mot denna bakgrund begära att regeringen snarast redovisar en utvärdering av SJ:s bolagisering. Bilaga Förteckning över behandlade förslag Skrivelsen Regeringens skrivelse 2001/02:141 Redogörelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar. Motioner 2001/02:T72 av Sture Arnesson m.fl. (v): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av bolagiseringen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra ägardirektiven för SJ så att större hänsyn skall tas till samhällsnyttan av trafikutbudet. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvaret för stationsbyggnader skall överföras från Jernhusen AB till Banverket. 2001/02:T73 av Per Westerberg m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska det statliga ägandet i Statens järnvägar. 2001/02:T74 av Lars Björkman och Tom Heyman (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att noga följa utvecklingen när det gäller lokaler som är direkt relaterade till den samlade kollektivtrafiken. 2001/02:T75 av Kenth Skårvik m.fl. (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utförsäljning av SJ AB och Green Cargo AB.