Rättssäkerhet vid beskattningen
Betänkande 1993/94:SkU31
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU31
Rättssäkerhet vid beskattningen
Innehåll
1993/94 SkU31
Sammanfattning
I proposition 1993/94:151 har regeringen lagt fram förslag om bl.a. förändringar i revisionsverksamheten, ersättande av bevissäkringslagen med en ny lag om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, nya regler om ersättning för kostnader för säkerhet i anståndsärenden, viss skärpning av förutsättningarna för betalningssäkring, slopande av den särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar samt utvidgade möjligheter till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker de s-, nyd- och v-motioner som väckts med anledning av den.
Utskottet avstyrker vidare vissa under den allmänna motionstiden väckta motioner om bl.a. ett återinförande av skatteflyktslagen, vissa frågor angående kontrollen av utlandsbetalningar, beloppsgränser i uppbördslagen samt respitränta. Utskottet avstyrker även två motioner om kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster och folkbokföring av familjehemsplacerade barn men förutsätter att frågorna utreds närmare.
Reservationer har avgivits av Socialdemokraterna beträffande olika revisionsfrågor, efterkontroll av tull, ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt samt frågor om betalningssäkring. Socialdemokraterna har också yrkat ett återinförande av skatteflyktslagen och skärpta kontrollregler i fråga om utlandsbetalningar.
Ny demokrati har i reservationer yrkat ökade möjligheter till anstånd med att betala in skatt och till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt samt en skärpning av förutsättningarna för betalningssäkring. Vidare begär nyd uttalanden om en rad rättssäkerhetsfrågor samt om en höjd beloppsgräns för kvarskatt och ö-skatt och en begränsning av den tid under vilken respitränta utgår.
Vänsterpartiet har i en meningsyttring i första hand yrkat avslag på propositionen i dess helhet och i andra hand avslag på olika delar av propositionen (ändringarna i revisionsbestämmelserna, ersättande av bevissäkringslagen med en tvångsåtgärdslag, tullreglerna, ersättningsmöjligheterna och betalningssäkringsreglerna). Vidare kräver v uttalanden om ett återinförande av skatteflyktslagen, skärpta kontrollregler avseende utlandsbetalningar, kontrolluppgiftsskyldighet avseende räntor till jurdiska personer och en höjd beloppsgräns för kvarskatt och ö-skatt.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:151
dels att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),
12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.,
14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
16. lag om ändring i utsökningsbalken,
17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
dels att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
I propositionen föreslås betydelsefulla förändringar i syfte att stärka den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen.
Förslaget innebär att skattemyndigheternas befogenheter i skatteutredningar får en tydligare reglering och att de enskildas rättssäkerhetsgarantier vid tvångsutövning förstärks. Bevissäkringslagen upphävs och ersätts med en ny lag, lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.
Möjligheterna för den enskilde att få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt föreslås utvidgade. Vidare införs en möjlighet för den skattskyldige att få ersättning för kostnader för ställd säkerhet i anståndsärenden.
I propositionen föreslås slutligen att betalningsoförmåga inte längre skall utgöra grund för betalningssäkring och att den särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar avskaffas.
De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1994.
Lagförslagen - med viss justering av lagförslag 2.10 och 2.18 - har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) i vad avser 3 kap. 8 § andra och tredje styckena, 3 kap. 10 § andra och tredje styckena, 3 kap. 11 § tredje stycket (nuvarande lagtext) samt 6 kap. 10 §,
3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 10 § första stycket taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse: En taxeringsrevision skall om möjligt bedrivas i samverkan med den reviderade och göras på ett sådant sätt och på sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den som revideras. Den får inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19.00 och kl. 8.00,
4. att riksdagen beslutar att 3 kap. 13 § första stycket taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse:
Revisorn har rätt att ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den som revideras skall iaktta tystnad om deras innehåll. Länsrätten får dock på den enskildes begäran besluta att handling skall undantas från föreläggande eller revision om 1. handlingen inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, 2. det finns synnerliga skäl och handlingen med hänsyn till sitt innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) i vad avser 78 och 102 §§,
7. att riksdagen beslutar att 3 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. skall ha följande lydelse: En skattskyldig som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt skall efter framställning beviljas ersättning för kostnaderna om
1. den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet, eller
2. det finns synnerliga skäl för ersättning,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (1987:1065),
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m.,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
17. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).
1993/94:Sk39 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:151,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag med en bättre avvägning mellan rättssäkerheten och effektiviteten i beskattningen.
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget till ändrad lydelse av 3 kap. 8 § taxeringslagen förutom att första stycket fjärde punkten i nämnda lagrum utgår,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget att upphäva 3 kap. 11 § tredje stycket taxeringslagen,
5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget till ändring av 3 kap. 13 § taxeringslagen,
6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget till ändring av 8 och 9 §§ förmånsrättslagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överraskningsrevisioner under avsnitt 5.
1993/94:Sk40 av Peter Kling och Ulf Eriksson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tiden för att göra eftertaxering begränsas till två år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att eftertaxering endast får vidtas vid uppenbara fall av skatteundandraganden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot retroaktiv tillämpning av skattelag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den som vidtar en laglig handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen som olaglig,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regelutformning och likhet inför lagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till bindande förhandsbesked,
7. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att en skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala in skatt när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida det inte är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet eller målet inte kan bifallas,
8. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att fri fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt,
9. att riksdagen beslutar att betalningssäkring inte får ske beträffande skattefordringar som inte är fastställda,
10. att riksdagen beslutar att den som kan drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan beslut fattas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten att påföra skattetillägg måste begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en justering av straffskalorna måste göras så att skattebrott inte bedöms hårdare än brott mot person,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en person som behandlas fel av myndigheterna måste få full kompensation,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skadestånd även skall innefatta ersättning för psykiskt lidande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skadestånd även skall innefatta ersättning för sak- och personskador,
16. att riksdagen beslutar att ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt även skall utgå om ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Sk310 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska kapitalförsäkringar.
1993/94:Sk323 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta juridiska personer.
1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av skatteflyktslagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssäkerheten vid beskattningen och om lagreglerna om skatterevision, bevissäkring och betalningssäkring.
1993/94:Sk801 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av beloppsgränserna i uppbördslagen.
1993/94:Sk804 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i skattemål ränta ej skall påföras mer än för maximalt 12 månader.
1993/94:Sk901 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna om när ett familjehemsplacerat barn skall skrivas i vistelsekommunen.
1993/94:Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot skatteflykt.
1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av skatteflyktslagen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssäkerheten vid beskattningen och om lagreglerna om skatterevision, bevissäkring och betalningssäkring.
Utskottet
Fråga om avslag på propositionen
I syfte att skapa ett bättre skydd för den enskilde mot oberättigade anspråk och krav från den offentliga maktens sida och förbättra garantierna mot missbruk av statsmakten tillkallade regeringen våren 1992 en parlamentarisk kommitté och gav den i uppdrag att utreda frågor rörande rättssäkerheten vid beskattningen -- den s.k. Rättssäkerhetskommittén. På grundval av de förslag som kommittén sedermera lade fram i betänkandet SOU 1993:62 Rättssäkerheten vid beskattningen har regeringen i proposition 1993/94:151 lagt fram förslag om bl.a. förändringar i revisionsverksamheten, ersättande av bevissäkringslagen med en ny lag om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, nya regler om ersättning för kostnader för säkerhet i anståndsärenden, viss skärpning av förutsättningarna för betalningssäkring, slopande av den särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar samt utvidgade möjligheter till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt.
Utgångspunkten för regeringen har bl.a. varit att öka möjligheterna för en enskild att förutse de rättsliga följderna av sitt handlande genom en mera strikt tillämpning av principen om att det allmännas handlande skall regleras med stöd av klar och tydlig lag. Andra vägledande principer har varit att de åtgärder som vidtas av det allmänna skall stå i rimlig proportion till vad som står att vinna med dem och att den enskilde skall ha rätt till domstolsprövning av tvångsåtgärder. Ambitionen har samtidigt varit att inte göra avkall på kontrollmöjligheterna utan skapa en rimlig balans mellan det allmännas och den enskildes intressen.
I motion Sk39 (yrkandena 1 och 2) av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i kombination med ett uttalande om att regeringen bör återkomma med förslag som kan samordnas med Riksdagens revisorers förslag om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och möjliggöra ett beslut hösten 1994. Det nya förslaget bör enligt motionärernas uppfattning bättre trygga allas rätt till likformig och rättvis beskattning och inte eftersätta det allmänna kontrollintresset. Det krävs vidare enligt motionärerna en bättre avvägning mellan behovet av att ytterligare stärka den enskildes rätt på vissa områden och kravet på förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet.
Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att dröja med beslut på de områden som omfattas av propositionen och det saknas därför skäl att bifalla yrkandet om ett avslag på propositionen i dess helhet. Till de enskilda delarna av propositionen återkommer utskottet nedan, men inledningsvis avstyrker utskottet motion Sk39 i nu berörda delar.
Tredjemansrevision m.m.
I propositionen föreslås att s.k. tredjemansrevision ersätts med föreläggande för tredjeman att lämna uppgift eller visa upp handling. Vidare föreslås att revision inte skall få ske hos fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet utan bara hos den som är eller kan antas vara bokförings- eller räkenskapsskyldig samt hos juridiska personer, dock ej dödsbon. Även myndigheter skall enligt förslaget få revideras.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. avslag på propositionen i denna del utom vad beträffar revision hos myndigheter. Ett liknande yrkande ställs i motion Sk39 (yrkande 3) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Även yrkandena i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) går ut på att bl.a. reglerna om skatterevision bör övervägas ytterligare. Genomgående åberopas tredjemanskontrollens centrala betydelse för möjligheterna att komma till rätta med skattefusk och annan ekonomisk brottslighet, inte minst momsbedrägerier. Vidare framhålls att tredjemanskontrollen kommer att behövas för att Sverige skall kunna uppfylla kommande förpliktelser om informationsutbyte inom EU. Vad gäller frågan hos vem en revision skall få göras pekar motionärerna särskilt på behovet att göra revisioner hos enskilda personer som bedriver omfattande handel med värdepapper utan att för den skull vara näringsidkare.
Utskottet delar regeringens och flertalet remissinstansers uppfattning att skattemyndigheternas befogenhet att göra taxeringsrevision inte bör vara mer omfattande än nödvändigt. På grund härav och då de uppgifter som behövs från tredjeman i de flesta fall torde kunna inhämtas genom ett föreläggande att lämna uppgift eller visa upp handling finns det enligt utskottets mening skäl att i normalfallet begränsa omfattningen av kontrollen till ett sådant föreläggande. Utskottet bedömer vidare att denna typ av kontrollåtgärd tillsammans med den befogenhet till granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift som föreslås i den nya tvångsåtgärdslagen ger fullgoda möjligheter till en effektiv tredjemanskontroll och att dessa möjligheter är tillräckliga för att uppfylla Sveriges förpliktelser enligt internationella avtal.
Även när det gäller frågan hos vem en revision skall få göras bör man enligt utskottets mening sträva efter att begränsa omfattningen till vad som framstår som nödvändigt. En kontroll av riktigheten av de uppgifter som fysiska personer som inte är näringsidkare har lämnat i självdeklaration eller annars för vederbörandes taxering kan normalt utföras på annat sätt än genom en revision. Mot bakgrund härav och då möjligheten att besluta om revision hos sådana personer har använts mycket sparsamt finns det enligt utskottets mening inte skäl att ha den kvar. Däremot finns det, som framhålls i propositionen, anledning att slopa förbudet mot revision hos myndigheter, bl.a. mot bakgrund av att myndigheter numera i allt större omfattning kommit att agera på marknader i konkurrens med privata företag.
Av vad anförts framgår att utskottet anser att de ändringar i revisionsreglerna som föreslås i propositionen är väl motiverade. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade motionerna i motsvarande del.
Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper
I propositionen föreslås att revision inte skall få ske för kontroll av det löpande beskattningsårets räkenskaper eller handlingar. Eftersom den enskilde i sådana fall ännu inte har haft möjligheter att fullgöra sin deklarations- eller uppgiftsskyldighet strider en revision i detta skede enligt regeringens uppfattning mot grundläggande principer och är dessutom obehövlig.
I motionerna Sk38 (delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk39 (yrkande 4) av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas av effektivitetsskäl avslag på propositionen i denna del. Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begär motionärerna fortsatta överväganden angående bl.a. dessa regler om skatterevision.
Även i detta fall finner utskottet att övervägande skäl talar för att man håller på den grundläggande principen att en revision inte bör få användas förrän deklarations- och uppgiftsskyldighet har inträtt och således ej beträffande det löpande beskattningsårets räkenskaper. Utskottet biträder följaktligen regeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna såvitt nu är i fråga.
Undantagande av handlingar vid revision
I propositionen föreslås att handlingar vars innehåll omfattas av tystnadsplikt samt handlingar med betydande skyddsintresse skall, om skyddsintresset är viktigare än revisionen, på den reviderades begäran få undantas från revisionen. Som exempel på den sistnämnda typen av handlingar nämns råd i skatterättsliga angelägenheter såvitt avser faktauppgifter samt företagshemligheter m.m. Tvister angående dessa frågor skall avgöras av länsrätt och det nuvarande förbudet mot fullföljd av länsrättens beslut slopas.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att undantaget ej skall omfatta råd i skatterättsliga angelägenheter och att fullföljdsförbudet skall behållas. Motionärerna anser att förslaget i denna del är alltför teoretiskt och otydligt och att det kommer att ge upphov till betydande gränsdragningsproblem. I motion Sk39 (yrkande 5) av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser nämligen förslaget alltför långtgående och ägnat att inverka negativt på insatserna mot ekonomisk brottslighet. Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a. reglerna om skatterevision.
Utskottet ställer sig för sin del bakom regeringens förslag i vad gäller möjligheterna att undanta integritetskänsligt material från revision, vilket innebär en viss enligt utskottets uppfattning befogad utökning av möjligheterna till undantag. Vad särskilt gäller frågan om ett undantag för råd i skatterättsliga angelägenheter delar utskottet också regeringens uppfattning att sådana råd från skilda utgångspunkter kan ha ett betydande skyddsintresse och att det skyddsvärda området inte kommer att ha någon eller ytterst liten relevans för den faktakontroll skattemyndigheten har intresse av att göra. Som anförs i propositionen får skattemyndigheter och domstolar söka finna en rimlig lösning i de i praktiken förekommande fallen. Med detta tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de nu aktuella motionerna i berörda delar.
Tvångsåtgärder m.m.
I propositionen föreslås att bevissäkringslagen skall ersättas med en ny lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet. Vad gäller några av detaljerna i förslaget kan nämnas att förutsättningarna preciseras, att systemet med granskningsledare bibehålls och att beslut om tvångsåtärd skall fattas av domstol. Ett interimistiskt beslut om tvångsåtgärd i verksamhetslokaler skall dock kunna fattas av granskningsledaren, men ett sådant beslut skall omedelbart underställas länsrätten.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. avslag på förslaget att införa en ny lag om tvångsåtgärder och slopa bevissäkringslagen. Motionärerna betonar särskilt vikten av att behålla möjligheten att utföra s.k. överraskningsrevision. Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs ytterligare överväganden angående bl.a. bevissäkring. I motion Sk39 (yrkande 7) av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställer motionärerna om ett uttalande om att överraskningsrevisioner skall finnas kvar. Motionärerna hänvisar bl.a. till den nyligen antagna lagstiftningen om s.k. "gryningsräder" för kontroll av att näringsidkare har följt EES-avtalets konkurrensregler.
Utskottet ställer sig för sin del bakom tanken att stifta en särskild lag om de tvångsåtgärder som bör komma i fråga för att skattemyndigheten skall kunna få tillgång till räkenskapsmaterial och annat för att kontrollera skatt- och uppgiftsskyldigheten. Härigenom uppnås en bättre och klarare överblick över skattemyndighetens befogenheter, vilket är en fördel från rättssäkerhetssynpunkt.
Vad särskilt gäller frågan om s.k. överraskningsrevisioner vill utskottet betona vad som anförs i propositionen att utgångspunkten bör vara att skatterevisioner i regel skall bedrivas i samverkan med den reviderade som enligt de nya reglerna skall erhålla beslutet om revision innan revisionen verkställs. Om det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas, får enligt förslaget åtgärden dock genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall ske (se 5 § andra stycket i förslaget till den nya tvångsåtgärdslagen). Risken skall kunna beläggas i det enskilda fallet.
De föreslagna reglerna torde enligt utskottets uppfattning inte innebära några större förändringar för skattemyndigheternas vidkommande eller ge upphov till effektivitetsförluster jämfört med vad som gäller i dag. Enligt vad utskottet erfarit används nämligen dagens revisionsregler i praktiken inte generellt utan efter individuell riskbedömning i enskilda fall.
Den nya tvångsåtgärdslagens utformning tillgodoser enligt utskottets uppfattning det dubbla syftet att dels tvinga en tredskande skattskyldig att fullgöra sina skyldigheter enligt skatteförfattningarna och hindra den granskade att på annat sätt sabotera utredningen, dels förstärka rättssäkerheten genom en kodifiering och precisering av rättsläget och genom införandet av föreskriften att tvångsåtgärder normalt skall föregås av domstolsbeslut. Härigenom tillförsäkras den enskilde att åtgärden prövas av en opartisk instans.
Att som vissa motionärer åberopa de nyligen föreslagna reglerna om s.k. gryningsräder för kontroll av om näringsidkare följt EES-avtalets konkurrensregler är enligt utskottets uppfattning inte relevant i detta sammanhang. Dessa undersökningsmetoder är i princip avsedda att kunna användas uteslutande vid misstanke om oegentligheter, medan däremot det i skatteutredningssammanhang även kan förekomma fall där sådana misstankar inte föreligger, och utgångspunkten har varit att utforma reglerna så att effektiva kontrollmöjligheter står till buds utan att alla behandlas som om de vore misstänkta för oegentligheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de nu aktuella motionerna i motsvarande del.
Tullagen
Enligt regeringen bör grunderna för de förändringar som föreslagits beträffande övriga skatteutredningar komma till uttryck även i tullens verksamhet. Till följd härav har regeringen föreslagit i propositionen att reglerna i tullagen om bl.a. efterkontroll skall utformas i enlighet med de föreslagna reglerna i taxeringslagen.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att propositionen avslås på denna punkt. Motionärerna anser att frågan om vilka konsekvenser de aktuella ändringarna skulle få för Tullverkets arbetsmöjligheter bör bli föremål för noggranna överväganden. Vidare framhåller de att frågan vilka ändringar i lagstiftningen som blir nödvändiga vid ett EU-medlemskap för närvarande är under utredning och att resultatet härav inte bör föregripas.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de nuvarande reglerna om efterkontroll m.m. på tullområdet -- i likhet med de motsvarande reglerna om taxeringsrevision -- i rättssäkerhetshänseende inte är tillfredsställande från den enskildes synpunkt. Utskottet bedömer också att en utsträckning av de föreslagna reglerna inom taxeringsområdet till en motsvarande tillämpning inom tullområdet inte kommer att minska tullens möjligheter till en effektiv kontroll. På grund härav och då utskottet även delar regeringens uppfattning att en ändring av tullreglerna i enlighet med det anförda måste anses så angelägen att en reform inte bör kopplas samman med frågan om vilka ändringar som följer av ett medlemskap i EU tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion SK38 i motsvarande del.
Anstånd med att betala in skatt m.m.
Något förslag om ändrade förutsättningar för anstånd med att betala in skatt eller avgift läggs inte fram nu av regeringen utan denna fråga skall ses över av Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07, dir. 1993:22). Däremot föreslås i propositionen att en möjlighet skall införas att få ersättning för kostnader för ställd säkerhet i anståndsärenden. Vidare skall länsrätts beslut angående anstånd, skatteavdrag och betalning av preliminär skatt få överklagas till kammarrätt, dock att prövningstillstånd kommer att erfordras.
I motion Sk40 (yrkandena 7 och 8) av Peter Kling och Ulf C Eriksson (båda nyd) yrkas att reglerna utformas så att anstånd normalt medges när omprövning har begärts eller ett beskattningsbeslut har överklagats om det inte är uppenbart att omprövningsyrkandet eller överklagandet inte kan bifallas. Vidare bör det enligt motionärerna finnas fri fullföljd till kammarrätt för beslut om anstånd, skatteavdrag och preliminärskatt.
Regeringen har i propositionen i princip ställt sig positiv till mer generösa anståndsbestämmelser. Dock har regeringen anfört att en sådan ändring måste kombineras med vissa ändringar i bestämmelserna om anståndsränta. Med hänsyn till att regeringen har gett Skattebetalningsutredningen i uppdrag att se över hela frågan anser utskottet att ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade frågan om en utvidgning av rätten till anstånd bör anstå till dess att resultatet av utredningens arbete föreligger.
Vad därefter gäller frågan om rätten till överklagande delar utskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att ett slutligt avgörande i de ifrågavarande ärendetyperna normalt kommer till stånd utan onödig fördröjning. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets uppfattning motiverat att föreskriva prövningstillstånd för prövning av målet i kammarrätten.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i dessa delar och avstyrker motion Sk40 i motsvarande delar.
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
I propositionen föreslås utvidgade möjligheter för enskild att få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Enligt de nya bestämmelserna skall ersättning utgå för kostnader som skäligen behövts för att ta tillvara den skattskyldiges rätt om den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall på sina yrkanden, om det gäller en för rättstillämpningen betydelsefull fråga eller om det annars finns synnerliga skäl för ersättning.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. vissa begränsningar i ersättningsansvaret. Först och främst bör enligt motionärernas mening ersättning utgå endast om det förelegat ett objektivt behov av ett eget biträde i en skatteprocess. Vidare anser motionärerna att ersättning inte bör utgå till juridiska personer om inte kostnaderna är väsentligt onormala. Ej heller bör enligt motionärerna ersättning betalas ut när det gäller överklagande av tulltaxeringsbeslut, tulltillägg, förseningsavgift och viten när den berörde bedriver kommersiell importverksamhet. Generellt sett bör, menar motionärerna, ersättning komma i fråga endast om den berörde helt eller delvis fått bifall på sina yrkanden eller det finns synnerliga skäl för ersättning. I motsatt riktning går motion Sk40 (yrkande 16) vari Peter Kling och Ulf C Eriksson (båda nyd) yrkar att -- utöver vad regeringen föreslagit -- ersättning skall kunna utgå om ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt.
Med utgångspunkt i principen att ersättning bör beviljas åt en skattskyldig som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett effektivt sätt kunna föra sin talan anser utskottet att de föreslagna rekvisiten är lämpligt utformade. Den enligt utskottets uppfattning något oklara ersättningsgrund som därutöver föreslås i Ny demokratis motion -- och som skulle gälla svårbedömda ärenden eller mål -- finner utskottet mindre lämplig och närmast ägnad att skapa svårigheter i den praktiska tillämpningen. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker de två nu behandlade motionerna i motsvarande del.
Betalningssäkring
I propositionen föreslås att användningen av betalningssäkring begränsas till att gälla endast då det finns en påtaglig risk för betalningssabotage. Enbart betalningsoförmåga skall alltså inte utgöra grund för betalningssäkring. Vidare begränsas möjligheterna att förlänga tidsfristen för att fastställa en fordran eller väcka talan vid domstol till tre månader i taget. Dessutom slopas den beloppsmässiga begränsningen av skadeståndsansvaret.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas, med hänvisning till pågående utredningsarbete och det faktum att regeringen inte har redovisat kostnaderna för den föreslagna lagändringen, bl.a. avslag på propositionen i denna del. Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a. betalningssäkring. Å andra sidan yrkas i motion Sk40 (yrkandena 9 och 10) av Peter Kling och Ulf C Eriksson (båda nyd) att skattefordringar som inte är fastställda inte skall få bli föremål för betalningssäkring samt obligatoriskt hörande av den berörde innan beslut om betalningssäkring fattas.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns en risk för att ett beslut om betalningssäkring på grund av betalningsoförmåga, om beslutet t.ex. gäller en person som råkar ha hamnat i betalningssvårigheter, kan användas till förfång för gäldenärens övriga borgenärer. Ett beslut om betalningssäkring på denna grund kan rentav i sig framkalla en konkurs som annars hade kunnat undvikas. Betalningsoförmåga som grund för betalningssäkring bör därför -- som föreslås i propositionen -- inte längre få tillämpas. Även de övriga ändringar som föreslås i propositionen anser utskottet rimliga och ägnade att stärka rättssäkerheten för den som berörs av ett beslut om betalningssäkring. Vad gäller frågan om betalningssäkring för icke fastställda fordringar vill utskottet erinra om att regleringen på denna punkt är förestavad av effektivitetsskäl. Utskottet anser, nu liksom tidigare, att rimliga rättssäkerhetskrav är tillgodosedda genom föreskrifterna att det skall finnas sannolika skäl för att fordringen kommer att fastställas, att betalningssäkringen inte får avse högre belopp än vad som enligt en rimlig bedömning sannolikt kommer att fastställas och att den som drabbas av en felbedömning i detta hänseende har rätt till skadestånd. Vad slutligen gäller kravet på ett obligatoriskt hörande vill utskottet erinra om bestämmelserna om muntlig förhandling. Enligt dessa bestämmelser skall muntlig förhandling hållas om gäldenären begär det -- och gäldenären skall upplysas om denna rättighet -- och om det inte är uppenbart obehövligt. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar och avstyrker motionerna i motsvarande delar.
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar
I propositionen föreslås att den särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar avskaffas. I stället bör enligt förslaget reglerna för kvarstadsbelagd egendom göras tillämpliga på betalningssäkrad egendom för att uppnå att betalningssäkrad egendom som senare utmäts för en annan fordran skall anses samtidigt utmätt för den fordran som ligger till grund för betalningssäkringen.
I motion Sk38 (delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas, med hänvisning till pågående utredningsarbete och det faktum att regeringen inte har redovisat kostnaderna för den föreslagna lagändringen, avslag på propositionen i denna del. Samma yrkande har ställts i motion Sk39 (yrkande 6) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a. betalningssäkring.
Den ifrågavarande förmånsrätten ger enligt utskottets mening staten ett omotiverat företräde framför andra borgenärer. Genom den föreslagna regeln om vad som skall gälla i fråga om utmätning av egendom som tagits i anspråk genom betalningssäkring bör behovet av skydd för betalningssäkringen kunna anses vara tillräckligt väl tillgodosett. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Övriga förslag i propositionen
Beträffande de övriga förslagen i propositionen har utskottet inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i dessa delar. Det innebär att utskottet också tillstyrker det föreslagna anslaget till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. på 10 miljoner kronor för nästa budgetår.
Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor
I motion Sk40 (yrkandena 1--6 och 11--15) begär Peter Kling och Ulf C Eriksson (båda nyd) en rad uttalanden för att stärka rättssäkerheten på olika områden inom beskattningen. Några av uttalandena går ut på att begränsa tiden och skärpa förutsättningarna för eftertaxering. Andra uttalanden innebär krav på förbud mot retroaktiv tillämpning av ändrad praxis och mot att myndigheterna bedömer en handling som olaglig som tidigare ansetts laglig. Motionärerna efterlyser också klara och entydiga direktiv till skattemyndigheterna, rätt till bindande förhandsbesked utan inskränkningar, skärpta förutsättningar för skattetillägg, lindrigare straff för skattebrott samt utökat skadeståndsansvar för det allmänna.
Utskottet vill till att börja med erinra om att Rättssäkerhetskommittén har i uppdrag att fortsätta sitt arbete med att se över rättssäkerheten vid beskattningen. Därvid skall bl.a. prejudikatsbildningen på skatteområdet, möjligheterna till förhandsbesked och tidsfristerna för eftertaxering behandlas. Flera av de frågor som motionärerna har tagit upp har sålunda redan uppmärksammats, och någon anledning att föregripa utredningsresultatet på dessa punkter finns enligt utskottets mening inte. Vad beträffar motionen i övrigt har utskottet tidigare i olika sammanhang under de senaste åren vid sin behandling av motsvarande frågor ansett att några åtgärder från riksdagens sida inte är befogade och utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet avstyrker således motionen i berörda delar.
Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen
I motionerna Ju811 (yrkande 23) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 5) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs förslag om ett återinförande av skatteflyktslagen som upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993. Även i motion Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att lagen återinförs.
Utskottet finner inte skäl att ompröva sitt tidigare ställningstagande att avskaffa skatteflyktsklausulen som under lång tid utsatts för kraftig kritik. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionerna i ifrågavarande delar.
Betalningslagen och utländska försäkringar
Hösten 1992 beslöt riksdagen att avskaffa lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet (betalningslagen) fr.o.m. den 1 janauari 1993 och samtidigt införa nya föreskrifter i kontrollsyfte i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Senare höjdes beloppsgränsen för skyldighet att lämna kontrolluppgift om betalningar till och från utlandet från 50 000 kr till 75 000 kr.
Ett specialfall av betalningsöverföringar till utlandet gäller premiebetalning av utländska försäkringar. I samband med skattereformen 1990 infördes som komplement till avkastningsskatten på pensionsmedel en premieskatt på 15 % på utländska kapitalförsäkringar. Premieskatten är avsedd att återställa konkurrensläget mellan utländskt och inhemskt pensionssparande, vilket skulle ha rubbats om enbart avkastningsskatten på pensionsmedel hade funnits, och motverka att pensionssparandet av skatteskäl flyttar från Sverige till utlandet.
I motionerna Ju811 (yrkande 22) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 4) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs inom ramen för vad Sveriges internationella överenskommelser tillåter förslag om bättre och mer effektiva kontrollregler i fråga om utlandsbetalningar. I motion Sk310 begär Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) skärpt kontroll av premieskatten för utländska personförsäkringar.
Utskottet har tidigare framhållit att de gällande kontrollreglerna avseende utlandsbetalningar är utformade med tanke på de internationella förpliktelser om fri rörlighet över gränserna av kapital och tjänster som Sverige har åtagit sig att följa. De kommer att utvärderas när tillräcklig erfarenhet har vunnits och i avvaktan på denna utvärdering har utskottet motsatt sig att riksdagen gör något uttalande om en skärpning av reglerna. Utskottet vill emellertid ånyo betona vikten av att Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter och utveckla informationsutbytet på skatteområdet för att därigenom skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll av utlandsplaceringar. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster
I motion Sk323 begär Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) ånyo förslag om en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor till att omfatta även bankräntor som uppbärs av juridiska personer. Införandet av en sådan uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärernas uppfattning bidra till att komma till rätta med en omfattande underdeklaration av juridiska personers ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att undersöka vilka fördelar och nackdelar en utökad uppgiftsskyldighet i enlighet med motionärernas önskemål skulle innebära. En tänkbar fördel är som motionärerna framhåller ett förbättrat taxeringsresultat, vilket givetvis måste ställas mot det ökade krångel och den ansvällning av kontrolluppgifterna som införandet av en uppgiftsskyldighet även på detta område skulle medföra. I propositionen aviseras en översyn av bestämmelserna om kontrolluppgifter i skilda avseenden. Utskottet finner det lämpligt att den nu berörda frågan om kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster tas upp i detta utredningssammanhang. Utskottet utgår dock ifrån att detta beaktas utan något särskilt tillkännagivande av riksdagen, och motion Sk323 får därför anses tillgodosedd med det anförda. Utskottet avstyrker således motionen.
Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt
I motion Sk801 återkommer Birger Andersson och Rune Thorén (c) med ett förslag om höjd beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt, för närvarande 25 kr. Motionärerna föreslår en höjning till 100 kr.
Utskottet anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande till eventuella ändringar av beloppsgränserna i uppbördslagen bör anstå till dess resultatet av Skattebetalningsutredningens översyn av denna fråga föreligger. Utskottet avstyrker därför motionen.
Respitränta
I motion Sk804 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp och kds) uttalas önskemål om nya regler om respitränta av innebörd att den tid under vilken respitränta beräknas begränsas till 12 månader från det att deklarationen lämnats in. Motionärerna anser att den skattskyldige inte skall behöva bära räntebördan av en utdragen handläggning av skattemål i skattedomstol.
Utskottet vill anföra följande. Reglerna om respitränta fick i huvudsak sin nuvarande utformning genom taxeringsreformen 1990 och ytterligare ett riksdagsbeslut 1991. Numera gäller att respitränta utgår fr.o.m. den 19 april året efter taxeringsåret utan begränsning i tiden. Tidigare gällde en begränsning på två år. Slopandet av begränsningen motiverades dels av kreditsynpunkter, dels av att det för anståndsränta inte finns någon begränsning. Hänsyn togs också till att det infördes en möjlighet att få befrielse från respiträntan, t.ex. om den skattskyldige tillgodoräknats för mycket preliminärskatt på grund av fel av myndigheterna.
Utskottet vidhåller att kredit- och rättviseskäl talar mot en begränsning i tiden av respiträntan. Även det förhållandet att antalet inkomna skattemål hos länsrätterna under senare år har minskat mycket kraftigt -- antalet uppgick år 1986 till ca 89 000 och prognosen för i år är så låg som 15 000 mål -- pekar på att respiträntorna i normalfallet inte utgör något större problem för de skattskyldiga, eftersom den minskade måltillströmningen även torde ha medfört en kortare väntetid för målets avgörande. Därtill kommer att Skattebetalningsutredningen enligt sina direktiv skall bl.a. utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och avgifter och föreslå nya regler för beräkning av räntor och avgifter. Ett ställningstagande till frågan om eventuella ändringar i respiträntereglerna bör enligt utskottet anstå i avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk804.
Folkbokföring av familjehemsplacerade barn
I motion Sk901 begär Karin Israelsson (c) en översyn av folkbokföringsreglerna om när ett familjehemsplacerat barn skall folkbokföras i vistelsekommunen. Det nuvarande systemet motverkar enligt motionären kontakterna mellan de biologiska föräldrarna och barnet samt mellan hemkommunens socialtjänst och barnet.
Enligt utskottets uppfattning torde de allmänna reglerna för folkbokföringen kunna tillämpas så att ett familjehemsplacerat barn som upprätthåller regelbundna och täta kontakter med sin biologiska familj också förblir folkbokfört på den fastighet där den biologiska familjen bor. Utskottet kan emellertid inte utesluta att folkbokföringsbestämmelserna i enskilda fall har tillämpats på ett sätt som skapat svårigheter för människor i en svår situation. Enligt vad utskottet erfarit avser man att inom regeringskansliet se över folkbokföringsbestämmelserna för vissa situationer som vållat problem i den praktiska tillämpningen. Utskottet finner det lämpligt att även den nu berörda frågan om när ett familjehemsplacerat barn skall folkbokföras i vistelsekommunen tas upp i denna översyn. Utskottet utgår ifrån att detta beaktas utan att riksdagen gör något särskilt uttalande härom och anser därför att motion Sk901 bör kunna anses tillgodosedd med det anförda. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk39 yrkandena 1 och 2, men. (v) - delvis
2. beträffande tredjemansrevision m.m. att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39 yrkande 3, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del, res. 1 (s) - delvis
3. beträffande revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39 yrkande 4, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del, res. 2 (s) - delvis
4. beträffande undantagande av handlingar vid revision att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39 yrkande 5, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del, res. 3 (s) - delvis men. (v) - delvis 5. beträffande tvångsåtgärder m.m. att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39 yrkande 7, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del, res. 4 (s) - delvis men. (v) - delvis
6. beträffande tullagen att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk38 i denna del, res. 5 (s) - delvis
7. beträffande anstånd med att betala in skatt m.m. att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk40 yrkandena 7 och 8, res. 6 (nyd) - delvis
8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk40 yrkande 16, res. 7 (s) - delvis res. 8 (nyd) - delvis
9. beträffande betalningssäkring att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk40 yrkandena 9 och 10, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del, res. 9 (s) - delvis res. 10 (nyd) - delvis
10. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39 yrkande 6, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del, res. 11 (s) - delvis
11. beträffande övriga förslag i propositionen utom lagförslagen och anslaget att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i dessa delar,
12. beträffande vissa övriga rättssäkerhetsfrågor att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk40 yrkandena 1--6 och 11--15, res. 12 (nyd)
13. beträffande frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 5, 1993/94:Ju612 yrkande 6 och 1993/94:Ju811 yrkande 23, res. 13 (s)
14. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk310, 1993/94:Sk353 yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 22, res. 14 (s)
15. beträffande kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk323, men. (v) - delvis
16. beträffande beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk801, res. 15 (nyd)
17. beträffande respitränta att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk804, res. 16 (nyd)
18. beträffande folkbokföring av familjehemsplacerade barn att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk901,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts antar de i detta betänkande på s. 4 - 66 återgivna förslagen till
1. lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),
12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.,
14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
16. lag om ändring i utsökningsbalken,
17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), res. 1--5, 7, 9, 11 (s) - delvis res. 6, 8, 10, (nyd) - delvis men. (v) - delvis
20. beträffande anslag att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:151 i denna del till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
Stockholm den 19 april 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Sverre Palm (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Tredjemansrevision m.m. (mom. 2 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med "Utskottet delar" och på s. 72 slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet är enigt med Socialdemokraterna om att utformningen av reglerna för skatterevision bör bygga på vissa grundläggande principer. En viktig sådan grundsats är att skattemyndigheternas befogenheter klart skall framgå av lag. Dit hör också att skattemyndigheternas uppgift är att åstadkomma en riktig och likformig beskattning, att förverkliga innehållet i de av riksdagens beslutade skattelagarna och att se till att alla skattskyldiga är med i skattesystemet.
För att nå detta mål behöver skattemyndigheterna ha ändamålsenliga beslutsbefogenheter. Samtidigt bör det vara så att när en skattemyndighet vänder sig till en enskild för att få underlag för en utredning bör denne få klart för sig vilka rättigheter han eller hon har gentemot myndigheten. Vidare bör varje skatteutredning genomföras så att den inte medför större olägenhet för den som berörs än vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet med utredningen.
Den enskildes skatteförhållanden bör behandlas som en angelägenhet mellan honom eller henne och skattemyndigheten och hans eller hennes privatliv bör omgärdas med ett särskilt skydd. Uppgifter som är känsliga med tanke på den enskildes integritet bör så långt som möjligt hållas utanför skatteutredningar. Slutligen bör allt som har betydelse för en skatteutredning dokumenteras genom protokoll eller på annat tillförlitligt sätt.
Dessa grundsatser är i och för sig inte kontroversiella utan stämmer väl överens med de principer som varit vägledande för regeringen vid utarbetandet av den föreliggande propositionen. Felet med propositionen är enligt utskottets uppfattning att regeringen inte tillräckligt har beaktat att det i rättssäkerheten också ligger att den enskilde skall skyddas mot direkta eller indirekta skador till följd av brottslighet eller otillbörligt utnyttjande av enskild makt. I beskattningssammanhang handlar det om att den enskilde skattebetalaren skall garanteras att skattebördan fördelas enligt gällande rätt och att alla rimliga åtgärder vidtas för att säkerställa att övriga skattebetalare fullgör sina skyldigheter. Den enskilde näringsidkaren skall garanteras konkurrens på lika villkor.
I dessa tider är det ovedersägligen så att det är den sistnämnda aspekten som bör ägnas störst uppmärksamhet med tanke på den nuvarande omfattningen av den ekonomiska brottsligheten. Hur allvarlig situationen är framgår bl.a. av Riksdagens revisorers nyligen avlämnade rapport 1993/94:6 Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället. Samtidigt vill utskottet instämma i s-motionärernas konstaterande att det i dag inte finns någon allvarlig kritik mot Skatteförvaltningens arbetssätt eller befogenheter. Varken Rättssäkerhetskommittén eller regeringen redovisar heller någon bild av erfarenheterna av dagens rättsregler eller av de problem som de rättsvårdande myndigheterna i dag ställs inför.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen lägger ned så mycket energi och resurser på att ändra på beskattningsförfarandet och samtidigt försummar att beslutsamt och målmedvetet ta itu med den ekonomiska brottsligheten. De positiva åtgärder som vidtagits under allra sista tiden torde snarast ha berott på att oppositionen i riksdagen har drivit på regeringen genom uttalanden och i strid mot regeringens förslag ökat på resurserna till de brottsbekämpande myndigheterna.
Vad den föreliggande propositionen beträffar delar utskottet Socialdemokraternas uppfattning att förslagen på sin höjd ger marginella förbättringar när det gäller den enskildes skydd mot ohemula åtgärder från myndigheternas sida medan däremot möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av skattelagarna och avslöja skattebrott blir avsevärt försämrade.
Utskottet vill särskilt peka på två viktiga instrument för myndigheternas kontrollverksamhet som riskerar att förlora sin effektivitet om regeringens förslag genomförs, nämligen tredjemansrevisioner och överraskningsrevisioner. De senare behandlas nedan i reservation 4 av Socialdemokraterna. Vad gäller tredjemansrevisioner föreslår regeringen att reglerna härom skall ersättas med en befogenhet för Skattemyndigheten att förelägga den som är bokförings- eller räkenskapsskyldig eller annan juridisk person än dödsbo att lämna kontrolluppgift om rättshandling mellan den uppgiftsskyldige och annan person. Enligt utskottets mening spelar emellertid tredjemanskontrollen i sin nuvarande utformning en central roll för möjligheterna att komma till rätta med skattefusk och annan ekonomisk brottslighet. En allt större del av den ekonomiska brottsligheten handlar om momsbedrägerier. Genom att mervärdesskatten är en skatt i flera led måste skattemyndigheterna snabbt kunna stämma av uppgifterna hos det reviderade företaget mot uppgifter hos andra företag. Näringsstrukturen karaktäriseras också i ökad utsträckning av nätverk och andra former av varaktig samverkan mellan olika företag, som därmed utvecklat en intressegemenskap. Även i dessa fall är möjligheten till tredjemansrevision av central betydelse. Till detta kommer att Sverige i olika konventioner har förbundit sig att utbyta information om de skattskyldiga med skattemyndigheterna i ett stort antal andra länder. Skulle Sverige bli medlem i Europeiska unionen kommer Gemenskapens handräckningsdirektiv från 1977 att gälla också i Sverige. Den kontrollverksamhet som bedrivs för ett eller flera andra länders räkning är nästan alltid tredjemanskontroll. De regler som regeringen nu föreslår har såvitt kunnat utrönas inte stämts av mot Sveriges åtaganden i internationella konventioner eller mot EG:s handräckningsdirektiv. Utskottet bedömer att Sverige får mycket svårt att leva upp till dessa åtaganden om regeringens förslag skulle genomföras.
Vidare anser utskottet liksom Socialdemokraterna att det behövs fortsatta överväganden bl.a. om utformningen av skatteregler och kontrollförfaranden när det gäller enskilda personer som bedriver en omfattande handel med värdepapper utan att för den skull vara näringsidkare. Däremot biträder utskottet regeringens förslag att häva förbudet mot revision av myndigheter.
Mot bakgrund av det anförda avvisar utskottet regeringens förslag när det gäller tredjemansrevision och revision av fysiska personer. Propositionen avstyrks därför i denna del och motionerna Sk38 och Sk39 tillstyrks i motsvarande del.
dels att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande tredjemansrevision m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser tredjemansrevison m.m. att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 3,
2. Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper (mom. 3 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Även i" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att flera tungt vägande remissinstanser riktat starka invändningar mot förslaget på denna punkt. Riksskatteverket anser att ett borttagande av möjligheten att kontrollera löpande år får orimliga konsekvenser för skattemyndigheternas möjligheter att bedriva en effektiv kontroll. Civilekonomernas Riksförbund påpekar att förslaget är oförenligt med det sätt på vilket all revisionsverksamhet i dag bedrivs. Huvuddelen av alla revisioner är integrerade, dvs. omfattar såväl inkomst- och mervärdesskatt som källskatte- och avgiftskontroll. De senare, liksom all periodkontroll, görs på löpande år. Därtill kommer att man vid flera typer av transaktioner i skatteundandragande syfte utnyttjat företag med olika räkenskapsår och nybildade bolag vilket gör de föreslagna tidsrestriktionerna olämpliga. Utskottet motsätter sig därför att möjligheten att verkställa taxeringsrevision avseende det löpande beskattningsåret tas bort och avstyrker således propositionen i denna del samt tillstyrker motionerna Sk38 och Sk39 i motsvarande del.
dels att momenten 3 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper att riksdagen beslutar göra de ändringar i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 4,
3. Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom s-motionen Sk38 kan utskottet inte godta regeringens förslag när det gäller utökade möjligheter att undanta råd i skatterättsliga angelägenheter. Utskottet anser att de allmänna och ganska teoretiska anvisningar som regeringen lämnar i sin proposition kommer att ge upphov till betydande gränsdragningsproblem. Om nuvarande lagstiftning skall revideras bör detta ske på ett sådant sätt att vad som skall skyddas är mer begränsat och tydligt definierat. Utskottet tillstyrker således motion Sk38 i denna del och avstyrker propositionen och övriga motioner i motsvarande del såvitt de inte är tillgodosedda.
dels att moment 4 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
4. beträffande undantagande av handlingar vid revision att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk39 yrkande 5,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser undantagande av handlingar vid revision att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i denna del,
4. Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Av skäl som framgår av reservation 1 anser utskottet att regeringen tar alltför lätt på den skada som den ekonomiska brottsligheten tillfogar samhället. Regeringen förefaller att utgå från att alla skattskyldiga är beredda att samarbeta med skattemyndigheterna, vilket uppenbarligen inte är fallet. Tvärtom måste lagstiftaren utgå från att de som medvetet bryter mot lagar och andra rättsregler också kommer att göra sitt yttersta för att förhindra, obstruera och undandra sig skattekontroll.
Utskottet är inte främmande för en översyn av bevissäkringslagen. Det är viktigt att skattemyndigheternas befogenheter är tydligt reglerade i lag, att skatterevisionen genomförs på ett sådant sätt att olägenheterna för medborgarna så långt möjligt begränsas, att beslut och andra åtgärder dokumenteras noga och att medborgarna har möjlighet att få granskat om skattemyndigheterna har agerat korrekt och med lagstöd för sina åtgärder. Utskottets principiella uppfattning är också att skatterevisioner och andra kontrollåtgärder om möjligt skall genomföras i samverkan med den skattskyldige. Utskottet anser dock att skattemyndigheterna bör ha möjlighet att utan onödigt dröjsmål fullfölja en påbörjad skattekontroll, även om den skattskyldige skulle vägra att medverka. Skyddet för den personliga integriteten får inte ges en sådan utformning att kampen mot den ekonomiska brottsligheten försvåras och i praktiken kanske omöjliggörs.
Det är utskottets övertygelse att en korrekt genomförd skatterevision också accepteras av allmänheten. Den som sköter sina affärer och räkenskaper i full överensstämmelse med lagens regler har allt intresse i världen av att Skatteförvaltningen har reella möjligheter att skydda honom eller henne mot illojal och osund konkurrens.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de ändringar i bevissäkringslagen som riksdagen beslutade om hösten 1987 med syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet (prop. 1987/88:65, SkU 1987/88:17). Dessa ändringar gällde i huvudsak införande av en proportionalitetsregel innebärande att en bevissäkringsåtgärd skall vägas mot intrång eller annat men som åtgärden innebär för den skilde samt förstärkt skydd för intrång i bostad och förstärkt skydd för känsliga uppgifter. Utskottet vidhåller att lagens regler numera innefattar en rimlig avvägning mellan myndigheternas kontrollbehov och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav. Regeringen har enligt utskottets uppfattning inte förmått att visa på några egentliga problem med skattekontrollen som motiverar de mycket ingripande försämringar som den föreslår. Utskottet avstyrker därför i enlighet med motion Sk38 regeringens förslag till ny lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet samt till följdändringar i annan lagstiftning. Därmed kommer den nuvarande bevissäkringslagen att fortsätta att gälla som hittills.
dels att momenten 5 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
5. beträffande tvångsåtgärder m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Sk39 yrkande 7, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser tvångsåtgärder m.m. att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i denna del,
5. Tullagen (mom. 6 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Sk38 (s) kommer ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen att innebära att alla formaliteter och kontroller vid gränsen till ett annat EU-land upphör. Tullverkets kontrollverksamhet kommer i stället i väsentligt högre utsträckning att behöva utföras genom revisioner och efterkontroll.
Utskottet anser därför -- i likhet med Socialdemokraterna -- att frågan om vilka konsekvenser ändringar i tullagen kommer att få för Tullverkets arbetsmöjligheter bör bli föremål för noggranna överväganden. Härvid bör främst konsekvenserna för kampen mot bl.a. narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet analyseras och klarläggas. Det hör för övrigt till saken att Tullverket har avstyrkt de ifrågavarande ändringarna.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet propositionen i denna del och tillstyrker motion Sk38 i motsvarande del.
dels att momenten 6 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
6. beträffande tullagen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser tullagen att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i denna del,
6. Anstånd med att betala in skatt m.m. (mom. 7 och 19 i motsvarande del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Regeringen har" och på s. 76 slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i Rättssäkerhetskommitténs förslag -- som regeringen av någon anledning inte har tagit med i propositionen -- att en skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala in skatt när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller när ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida det inte är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet eller målet inte kan bifallas. Utskottet kan således inte stödja regeringens åtgärd att inte lägga fram något förslag nu utan överlämna frågan till Skattebetalningsutredningen. Frågan är ordentligt genomlyst och det finns ingen anledning att vänta med reformen. Utskottet delar också kommitténs uppfattning att fri fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa delar och föreslår ett tillägg med denna innebörd till den föreslagna lagtexten.
dels att momenten 7 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
7. beträffande anstånd med att betala in skatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 7 och 8 och med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del godkänner vad utskottet anfört ovan,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser anstånd med att betala in skatt m.m. att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) dels att 102 § skall upphöra att gälla, dels att 49 § 1 mom. 2 skall erhålla följande lydelse:
49 § 1 mom.
2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut överklagats, såvida det inte är uppenbart att den skattskyldiges yrkande inte kan bifallas.
7. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att Skatteförvaltningens arbete skall bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde normalt inte behöver anlita särskilt biträde eller egen expertis. Det kan emellertid förekomma att den skattskyldige behöver anlita eget biträde eller ombud. I dessa fall bör enligt utskottets mening ersättning under vissa förutsättningar kunna utgå. Följande principer bör därvid enligt utskottets mening gälla.
I ärenden och mål om skatt bör enligt utskottets uppfattning ersättning endast utgå för skäliga merkostnader. Ersättning bör inte utgå till enskild person som av bekvämlighetsskäl låter ett juridiskt biträde föra sin talan, utan det bör ha förelegat ett objektivt behov av att ha ett eget biträde. Ersättning bör inte heller utgå till en juridisk person som även normalt företräds av ombud, såvida inte kostnaderna väsentligt överskrider vad som är normalt. Vidare bör ersättning inte utgå för kostnader för överklagande av t.ex. tulltaxeringsbeslut, tulltillägg, förseningsavgift och viten när den skattskyldige bedriver kommersiell importverksamhet.
Ersättning bör förutsätta att den skattskyldige helt eller delvis fått bifall till sina yrkanden. Utskottet kan alltså inte biträda regeringens förslag att ersättning i vissa fall skulle kunna utgå trots att den skattskyldige förlorat målet. Den föreslagna regeln skulle medföra en betydande risk för skönsmässiga bedömningar, samtidigt som den skulle innebära en alltför långtgående avvikelse från vad som gäller enligt rättegångsbalken. Utskottet anser därför i likhet med s-motionärerna att möjligheten till ersättning vid synnerliga skäl ger en tillräcklig flexibilitet.
Utskottet biträder därför det förslag till en ändrad lydelse av 3 § lagen om ersättning för kostnader i ärenden om mål och skatt m.m. som föreslagits i motion Sk38.
dels att momenten 8 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:SK38 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk40 yrkande 16,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i denna del,
8. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8 och 19 i motsvarande del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag med det tillägget att ersättning även skall kunna utgå om ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt, vilket föreslagits av Rättssäkerhetskommittén. Utskottet tillstyrker således motion Sk40 yrkande 16.
dels att momenten 8 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkande 16, med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del och med avslag på motion 1993/94:Sk38 i denna del beslutar i enlighet med vad utskottet anfört ovan,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt att riksdagen beslutar göra ett tillägg till 3 § i förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. av följande lydelse:
"4. ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt."
9. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare vid behandlingen av förslag av den innebörden att betalningssäkring skulle få tillgripas endast vid betalningssabotage gett uttryck för uppfattningen att betalningssäkringslagen redan fyller högt ställda krav på rättssäkerhet och att en sådan ändring skulle på ett menligt sätt öka den kreditrisk det allmänna löper i ärenden av detta slag. Som framhålls i motion Sk38 föregriper regeringens förslag i den föreliggande propositionen ett ställningstagande till en samlad lösning på hithörande problem på basis av Insolvensutredningens förslag. Därtill kommer att regeringen inte har redovisat någon beräkning av hur stora kostnader för staten ändringarna medför. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk38 i denna del. Övriga s-motioner får därigenom anses tillgodosedda medan däremot motion Sk40 avstyrks.
dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
9. beträffande betalningssäkring att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk40 yrkandena 9 och 10,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningssäkring att riksdagen beslutar göra de ändringar i proposition 1993/94:151 i denna del som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i denna del,
10. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar nyd-motionärernas uppfattning att betalningssäkring inte bör få ske beträffande skattefordringar som inte är fastställda och att den som kan drabbas av betalningssäkring alltid måste ges tillfälle att höras personligen innan beslut fattas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa delar.
dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
9. beträffande betalningssäkring att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 9 och 10, med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del beslutar utforma betalningssäkringsreglerna i enlighet med vad utskottet anfört,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningssäkring att riksdagen antar det vid proposition 1993/94:151 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter med de ändringarna att 1 § andra stycket och 8 § erhåller följande lydelse:
1 § andra stycket
Betalningssäkring får ske endast om en fordran är fastställd.
8 §
Vid handläggning av frågor om betalningssäkring i länsrätt och kammarrätt skall muntlig förhandling hållas, om gäldenären begär det. Gäldenären skall upplysas om rätten till muntlig förhandling.
11. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Den ifrågavarande" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att Insolvensutredningen (Ju 1988:02) i sitt betänkande Lag om företagsrekonstruktion (SOU 1992:113) har lagt fram förslag som bl.a. berör statens förmånsrätt för skatter och avgifter. Dessa frågor bör enligt utskottets uppfattning prövas i ett sammanhang, och utskottet är därför inte berett att redan nu ta ställning till om statens förmånsrätt skall avskaffas eller inskränkas. Till detta kommer att lagändringen kan förväntas medföra ett inte oväsentligt bortfall av skatteintäkter och att regeringen inte redovisat någon uppskattning av kostnaderna för de föreslagna lagändringarna.
Utskottet avstyrker därför regeringens förslag till ändringar i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter samt till följdändringar i annan lagstiftning. Det innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk38 och Sk39 i motsvarande del.
dels att momenten 10 och 19 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
10. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition 1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 6,
12. Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet vill" och på s. 79 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet håller med nyd-motionärerna om att rättssäkerheten kan och bör stärkas genom att lagstiftningen ändras i en rad hänseenden. Utskottet anser således, i likhet med motionärerna, att bristerna i lagstiftningen bör avhjälpas i bl.a. följande fall.
Skattemyndigheterna har i vissa fall upp till fem år på sig att riva upp en deklaration. Ibland går de praktiska konsekvenserna av en uppriven deklaration ännu längre tillbaka i tiden. Det finns exempel på hur medborgare råkat ut för eftertaxering hela nio år tillbaka. Tiden för att göra en eftertaxering bör enligt utskottets mening begränsas till två år. Eftertaxering bör vidare endast få vidtas vid uppenbara fall av skatteundandraganden.
Utskottet menar vidare att ett förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag, där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som tidigare förutsatts gälla. Den som i dag vidtar en helt laglig handling bör inte behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen som olaglig.
För att skapa trovärdighet för skattemyndigheternas vilja och förmåga att tillämpa skattelagarna likformigt och rättvist är det synnerligen viktigt att de direktiv som utgår till skattemyndigheterna är klara och tydliga. Det skall inte råda någon tvekan för Skattemyndigheten om hur direktiv och lagar skall tillämpas. Människor i olika landsdelar skall inte kunna bli skönsmässigt behandlade av Skattemyndigheten på grund av tolkningssvårigheter. Självfallet måste det också finnas en absolut rätt att få bindande förhandsbesked i alla skattefrågor från skattemyndigheterna.
Andra regler som bör ändras är att möjligheten att påföra skattetillägg måste begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden. Sanktionsavgiften bör i sådana fall sänkas till 20 %. Skattebrott skall absolut inte bedömas hårdare än brott mot person. Däremot skall självklart ekonomisk brottslighet bekämpas med alla medel.
En person som behandlas fel av myndigheterna måste få full ekonomisk kompensation utan att ersättningen begränsas till prejudicerande fall. Ersättning bör även ges för psykiskt lidande, ideellt skadestånd och rena sak- och personskador. Utskottet menar att skadeståndsskyldigheten måste vidgas till andra områden än betalningssäkring och även omfatta ovannämnda skador.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa delar.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
12. beträffande vissa övriga rättssäkerhetsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 1--6 och 11--15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ifrågavarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det var fel att avskaffa lagen mot skatteflykt eftersom man härigenom fråntagit skattemyndigheterna ett mycket användbart instrument för att bekämpa skatteflykt. Man kan heller inte bortse från den viktiga preventiva funktion som denna lag kan antas ha haft och som nu gått förlorad. Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening regeringen lägga fram förslag om ett omedelbart återinförande av skatteflyktslagen. Utskottet tillstyrker således härvidlag motionerna Sk353 och Ju811 i denna del (båda s) samt motion Ju612 (v).
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
13. beträffande frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 5, 1993/94:Ju612 yrkande 6 och 1993/94:Ju811 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet har" och slutar på s. 80 med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Slopandet av betalningslagen har lett till avsevärt minskade kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska transaktioner som sparande och investeringar med internationell anknytning. Kontrollen bygger numera på ett i praktiken frivilligt uppgiftslämnande från de skattskyldiga.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det behövs en skärpning av de kontrollregler som har ersatt betalningslagen. Regeringen bör tillhållas att så snart som möjligt lägga fram ett förslag som på ett verkningsfullt sätt bidrar till en effektiv kontroll av utlandsbetalningar och andra internationella transaktioner som är av intresse för svenska skattemyndigheter.
De senaste årens magra uppbördsresultat i vad avser premieskatten för utländska försäkringar pekar också på att en stor mängd utländska försäkringar tecknas utan att lagstadgad premieskatt betalas. Det är därför enligt utskottets mening viktigt med skärpta sanktions- och kontrollåtgärder bl.a. i just detta sammanhang.
Det anförda bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk353 och Ju811 i denna del samt motion Sk310.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
14. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk310, 1993/94:Sk353 yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 22 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört,
15. Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse:
Gränsen för uttagande av kvarstående skatt, liksom gränsen för återbetalning av ö-skatt, på 25 kr har inte räknats upp sedan den 1 januari 1975 -- alltså inte på mer än 19 år -- trots att beloppet borde ha flerdubblats om det fått följa inflationen. Denna låga gräns medför ett kostsamt förfarande med ut- resp. inbetalning. Problemet har accentuerats i och med skattereformen som inneburit att räntor och andra kapitalinkomster beskattas från första kronan och att bl.a. många barn drabbas av kvarskatt med småbelopp. I avvaktan på resultatet av Skattebetalningsutredningens arbete bör gränsbeloppet uppjusteras åtminstone till det av motionärerna föreslagna beloppet 100 kr. Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna av riksdagen. Motion Sk801 (c) tillstyrks.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
16. beträffande beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk801 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Respitränta (mom. 17)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk804" bort ha följande lydelse:
Utskottet är av samma mening som motionärerna bakom fyrpartimotionen Sk804 att debiterad skatt efter avgörande i skattedomstol inte bör belastas med ränta mer än 12 månader från det att deklarationen lämnades in. Mer än 12 månaders räntebelastning på den av Skattemyndigheten hos länsrätten yrkade höjningen av skatten bör således skattebetalaren inte behöva räkna med, även om ärendet är komplicerat, rättsläget oklart eller skattemyndigheten eller länsrätten av annan anledning arbetar långsamt. Med en sådan tidsgräns skulle skattebetalarens ekonomiska handlingsfrihet kringskäras mindre än i dag och behovet att reservera likvida medel för en skatt som kanske aldrig påförs minska. En sådan tidsgräns underlättar också för den skattskyldige att använda medlen på annat sätt, t.ex. för satsningar i produktiva investeringar av mer långsiktig karaktär, avbetalning på lån etc.
En positiv effekt på kort sikt av en begränsning av möjligheten att ta ut ränta är alltså att många skattskyldiga skulle få en bättre överblick över sina eventuellt tillkommande skatteskulder och på längre sikt att skattemyndigheterna skulle stimuleras att snabbare avgöra rutinmål. Härigenom ökar sannolikheten för att medel finns när det slutliga avgörandet kommer, särskilt under tider när konkursfrekvensen är hög bland företagen. Staten torde således inte förlora på en dylik tidsgräns.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna rättssäkerhetsfråga är så angelägen för många skattebetalare, såväl företagare som löntagare, att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk804.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
17. beträffande respitränta att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk804 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)
Mot bakgrund av dels behovet av ett förstärkt skydd för den enskilde mot kränkningar från myndigheternas sida -- ett behov som bl.a. aktualiserats genom vissa massmedialt uppmärksammade fall under senare år -- dels insikten om den ekonomiska brottsligheten som ett stort och växande samhällsproblem anser Vänsterpartiet att avvägningarna mellan det allmännas och den enskildes intressen bör ske under samordnade former. Som framhålls i motion Sk39 (v) måste behovet av att ytterligare stärka den enskildes rätt på vissa särskilda områden avvägas mot de förstärkta insatser som behöver göras i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
Enligt Vänsterpartiets mening utgör Rättssäkerhetskommitténs betänkande SOU 1993:62 ett värdefullt bidrag till kartläggningen av aktuella rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet inom rättsordningen. Många av kommitténs förslag kan dock, menar Västerpartiet, med fog ifrågasättas och kritiseras. För att fatta beslut med anledning av utredningen fordras därför ytterligare överväganden. Sådana beslut bör dessutom, enligt Vänsterpartiets mening, som nyss anförts samordnas med de överväganden som kommer att ske med anledning av den åtgärdskatalog som Riksdagens revisorer avser att presentera i en skrivelse till riksdagen på grundval av sin rapport 1993/94:6 Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället.
När det gäller den föreliggande propositionen anser Vänsterpartiet att den uppvisar i stort sett samma brister som det kommittéförslag som den bygger på. Bristerna -- som påtalats av flera tunga remissinstanser -- består bl.a. i att de föreslagna ändringarna från praktisk och administrativ synpunkt är komplicerade, ofullgångna, ohanterliga och i effektivitetshänseende oöverblickbara. De kommer dessutom att medföra krav på mycket utbildning av berörd personal. Därtill kommer att något omedelbart behov av förändringar på de områden som omfattas av förslagen i propositionen inte har påvisats. Ett genomförande av förslagen skulle tvärtom mycket allvarligt kunna försvåra bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten.
Mot bakgrund av det anförda yrkar Vänsterpartiet i första hand avslag på propositionen i dess helhet. Regeringen bör återkomma med förslag som kan samordnas med Riksdagens revisorers förslag om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och möjliggöra ett beslut hösten 1994. Det nya förslaget bör bättre trygga allas rätt till likformig och rättvis beskattning och inte eftersätta det allmänna kontrollintresset. Det krävs vidare en bättre avvägning mellan behovet av att ytterligare stärka den enskildes rätt på vissa områden och kravet på förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet. Avslagsyrkandet och yrkandet om ett nytt förslag i motion Sk39 tillstyrks således.
Tredjemansrevision m.m. (mom. 2)
Som framgår av motion Sk39 är Vänsterpartiet av den uppfattningen att den föreslagna möjligheten att förelägga tredje man att lämna uppgift eller visa upp handling inte kommer att fungera i många fall. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder därför Vänsterpartiet reservation 1 av Socialdemokraterna under mom. 2.
Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper (mom. 3)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 ansluter partiet sig till reservation 2 av Socialdemokraterna.
Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4)
Vänsterpartiet vill erinra om att många remissinstanser har kritiserat förslaget om en kraftig utökning av möjligheterna att undanta handlingar från revision därför att de har ansett förslaget alltför långtgående. Här behöver förnyade överväganden göras där samhällets intresse av effektiva insatser mot ekonomisk brottslighet ges större tyngd. Vänsterpartiet anser att förslaget till förändrad lydelse av 3 kap. 13 § taxeringslagen bör avslås. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 tillstyrker därför partiet motion Sk39 yrkande 5. Motionerna Sk353 och Ju811 i denna del får därigenom anses till viss del tillgodosedda medan däremot motion Sk38 i denna del avstyrks.
Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5)
Enligt Vänsterpartiets uppfattning är utformningen av förslaget till lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet sådan att kontrollmöjligheterna genom överraskningsrevisioner i praktiken tas bort. Inom vissa verksamheter måste emellertid revisorn komma oanmäld för att revisionen skall vara meningsfull. Med de av regeringen föreslagna lagreglerna kommer således nödvändiga utredningsmöjligheter att gå definitivt förlorade.
Vänsterpartiet vill dessutom påpeka att Sverige i samband med antagandet av EES-avtalet accepterat principen om "gryningsräder" för att kontrollera att avtalets konkurrensvillkor följs. De principiella överväganden som lett till att Sverige infört möjligheten till "gryningsräder" torde även vara tillämpliga på frågan om överraskningsrevisioner.
Vad nu anförts bör riksdagen med avslag på proposition 1993/94:151 i denna del ge regeringen till känna. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 tillstyrker Vänsterpartiet motion Sk39 yrkande 7 samt yrkar avslag på propositionen i denna del.
Tullagen (mom. 6)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder partiet reservation 5 av Socialdemokraterna.
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder partiet reservation 7 av Socialdemokraterna.
Betalningssäkring (mom. 9)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder partiet reservation 9 av Socialdemokraterna.
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10)
Av Riksskatteverkets remissyttrande framgår att enbart i samband med indrivning mot s.k. skalbolag har närmare 200 miljoner kronor säkerställts genom betalningssäkring. Om förmånsrätten för skatter och avgifter slopas torde staten göra betydande förluster och i flertalet fall gå miste om betalning. Den föreslagna förändringen kan få till följd att oseriösa företag återigen börjar betrakta skatter som extraordinära utgifter. Det är uppenbart att staten kommer att gå förlustig betydande skatteintäkter om riksdagen antar propositionen samtidigt som den ekonomiska brottsligheten främjas.
Om Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 avslås ansluter därför partiet sig till reservation 11 av Socialdemokraterna.
Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13)
Som framgår av motion Ju612 är det Vänsterpartiets uppfattning att avskaffandet av skatteflyktslagen var en felaktig åtgärd vid fel tidpunkt som bidragit till att försvåra kampen mot illojala skatteflyktsåtgärder. Gjorda utvärderingar har visat att tillämpningen av den tidigare lagstiftningen inte innebar några problem i rättssäkerhetshänseende för den enskilde. Det finns därför enligt Vänsterpartiets mening starka skäl att återinföra lagen mot skatteflykt. Vänsterpartiet ansluter sig därmed till reservation 13 av Socialdemokraterna.
Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)
Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 14 av Socialdemokraterna i denna fråga.
Kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster (mom. 15)
Som framhålls i motion Sk323 visar tidigare kontrollaktioner att företagens ränteinkomster underdeklarerats i betydande omfattning. Därtill kommer att regeringens förslag till förändringar i bl.a. skattemyndigheternas revisionsverksamhet, som behandlas i detta betänkande, kommer att försvåra kontrollen av företagens deklarationer. Det är därför angeläget att kontrolluppgiftsskyldigheten avseende räntor utsträcks till att omfatta även juridiska personer så att förutsättningarna för mer korrekta taxeringar förbättras. Motion Sk323 bör därför enligt Vänsterpartiets mening bifallas.
Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt (mom. 16)
I denna fråga ansluter Vänsterpartiet sig till hemställan i reservation 15 av Ny demokrati.
Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 15 hade bort hemställa samt -- vid avslag på yrkandet under moment 1 -- under momenten 4, 5 och 19 i motsvarande del hade bort hemställa:
1. beträffande fråga om avslag på propositionen att riksdagen bifaller motion 1993/94:Sk39 yrkande 1,
4. beträffande undantagande av handlingar vid revision att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk39 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1993/94:SK353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk38 i denna del,
5. beträffande tvångsåtgärder m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk 38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 7 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1993/94:Sk39 anförts i denna del,
15. beträffande kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk323 hos regeringen begär förslag till utökad kontrolluppgiftsskyldighet i enlighet med vad ovan anförts,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen beslutar göra de ändringar i lagförslagen i proposition 1993/94:151 som följer av bifall till Vänsterpartiets yrkanden under momenten 2--6 och 8--10.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Lagförslagen 4 1. lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet4 2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 11 3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 18 4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 21 5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 24 6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 28 7. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt 29 8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000) 31 9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter 34 10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 42 11. lag om ändring i tullagen (1987:1065) 45 12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 52 13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. 54 14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 56 15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 59 16. lag om ändring i utsökningsbalken 60 17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 63 18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) 65 Motionerna 67 Motioner väckta med anledning av propositionen 67 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 69 Utskottet 70 Fråga om avslag på propositionen 70 Tredjemansrevision m.m. 71 Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper 72 Undantagande av handlingar vid revision 73 Tvångsåtgärder m.m. 73 Tullagen 75 Anstånd med att betala in skatt m.m. 75 Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt 76 Betalningssäkring 77 Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar 78 Övriga förslag i propositionen 78 Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor 78 Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen 79 Betalningslagen och utländska försäkringar 79 Kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster 80 Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt 80 Respitränta 80 Folkbokföring av familjehemsplacerade barn 81 Hemställan 82 Reservationer 85 1. Tredjemansrevision m.m. (mom. 2 och 19 i motsvarande del) (s) 85 2. Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper (mom. 3 och 19 i motsvarande del) (s) 87 3. Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4 och 19 i motsvarande del) (s) 88 4. Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5 och 19 i motsvarande del) (s) 89 5. Tullagen (mom. 6 och 19 i motsvarande del) (s) 90 6. Anstånd med att betala in skatt m.m. (mom. 7 och 19 i motsvarande del) (nyd) 91 7. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8 och 19 i motsvarande del) (s) 92 8. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8 och 19 i motsvarande del) (nyd) 93 9. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del) (s) 93 10. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del) (nyd) 94 11. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10 och 19 i motsvarande del) (s) 95 12. Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor (mom. 12) (nyd) 95 13. Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13) (s) 97 14. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14) (s) 97 15. Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt (mom. 16) (nyd) 98 16. Respitränta (mom. 17) (nyd) 98 Meningsyttring av suppleant (v) 99 Fråga om avslag på propositionen (mom. 1) 99 Tredjemansrevision m.m. (mom. 2) 100 Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper (mom. 3) 100 Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4) 100 Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5) 101 Tullagen (mom. 6) 101 Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8) 101 Betalningssäkring (mom. 9) 101 Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10) 101 Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13) 102 Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14) 102 Kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster (mom. 15) 102 Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och återbetalning av ö-skatt (mom. 16) 102 Yrkanden 102