Rätt för Sveriges exportråd att bevilja visering
Betänkande 1992/93:UU22
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU22
Rätt för Sveriges exportråd att bevilja visering
Innehåll
1992/93 UU22
Ärendet
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 1992/93:203 om rätt för Sveriges exportråd att bevilja visering. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Propositionen
I proposition 1992/93:203 föreslås att regeringen skall kunna bemyndiga ett organ som är knutet till Sveriges exportråd att bevilja visering.
Regeringen beslutade den 25 mars 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ändring i utlänningslagen innebärande att regeringen får ge ett organ som är knutet till Sveriges exportråd rätt att besluta om visering. Lagrådet har inte haft något att erinra mot förslaget.
Enligt 2 kap. 7 § första stycket utlänningslagen (1989:529) meddelas beslut om visering av Statens invandrarverk. Beslut om visering får enligt samma stycke meddelas även av Utrikesdepartementet. Enligt andra stycket får regeringen och, i den utsträckning regeringen föreskriver, Statens invandrarverk (SIV) ge andra myndigheter rätt att besluta om visering.
Enligt 2 kap. 2 § utlänningsförordningen (1989:547) får visering beviljas av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat efter bemyndigande av Utrikesdepartementet eller Statens invandrarverk.
Statens invandrarverk har i 7 kap. 11 § utlänningsförordningen bemyndigats att -- efter samråd med Utrikesdepartementet -- meddela närmare föreskrifter om svenska utlandsmyndigheters handläggning av tillståndsärenden. I 3 kap. 7 § resp. 4 kap. 10 § utlänningsförordningen regleras var en ansökan om uppehållstillstånd resp. arbetstillstånd skall lämnas.
Statens invandrarverk har bemyndigat samtliga svenska beskickningar och karriärkonsulat att självständigt meddela beslut i viseringsärenden. I bemyndigandena, som kan vara mer eller mindre omfattande, har SIV även angett närmare förutsättningar för när visering skall få beviljas av utlandsmyndigheten. Av 7 kap. utlänningslagen framgår att beslut i ärende om visering inte kan överklagas -- oavsett vem som fattat beslutet.
Genom Statens invandrarverks bemyndiganden har ett drygt hundratal svenska utlandsmyndigheter givits rätt att i större eller mindre utsträckning meddela beslut i ärenden rörande visering. I propositionen framhålls att det är ett starkt svenskt intresse att visering, inte minst för affärsmän, kan erhållas snabbt och på ett smidigt sätt. Frågan har därför kommit upp om det finns andra svenska organ i utlandet än beskickningar och karriärkonsultat som skulle kunna bemyndigas att besluta i ärenden om visering. I detta sammanhang, anförs det i propositionen, måste också beaktas de aktuella planerna att omvandla flera lönade svenska utlandsmyndigheter till honorära beskickningar.
I länder som är av särskilt intresse för svensk export finns särskilda handelskontor. På samma platser finns dock regelmässigt svenska beskickningar eller karriärkonsulat, varför det inte i nämnvärd grad skulle underlätta för någon att få svensk visering om även handelssekreteraren generellt bemyndigades att utfärda visering.
Taiwan utgör i detta sammanhang ett särfall. Taiwan har inte erkänts av Sverige. Diplomatiska förbindelser saknas följaktligen. Det svensk-taiwanesiska handelsutbytet har på senare år tilltagit i omfattning. Behovet av att underlätta handläggning av viseringsärenden för personer med pass utfärdade av myndigheter i Taiwan har i samband med det ökade handelsutbytet vuxit. Antalet viseringsansökningar föregående år uppgick till knappt 1 600.
Till skillnad från handelskontoren är det exportkontor som finns i Taiwan inte en myndighet. Kontoret lyder direkt under Sveriges exportråd; ett organ som har till främsta uppgift att främja svensk export och för vilket staten och det svenska näringslivet har ett gemensamt ansvar.
Beslut i viseringsärenden är en form av myndighetsutövning. Av 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen framgår att förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning kan överlämnas till annan än myndighet om det sker med stöd av lag. Ett bemyndigande för exportkontoret i Taiwan att besluta i ärenden rörande visering kräver därför ett uttryckligt bemyndigande i utlänningslagen.
Lagen om ändring i utlänningslagen (1989:529) föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande förslag till lag om ändring i utlänningslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).
Stockholm den 29 april 1993
På utrikesutskottets vägnar
Daniel Tarschys
I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s) och Eivor Husing (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.