Radio- och TV-frågor
Betänkande 2001/02:KRU11
Kulturutskottets betänkande2001/02:KRU11
Radio- och TV-frågor
Sammanfattning I betänkandet behandlas motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2001. Förslag om det framtida public service-uppdragets utformning, om finansieringsformen för Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och om ändringar av lagen om TV-avgift avstyrks med hänvisning till att frågor av detta slag kommer att aktualiseras inom ramen för en av regeringen aviserad utredning. Förslag om privatisering av public service-kanaler avstyrks av utskottet som anser att ett förverkligande av motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig minskning av mångfalden i utbudet för en stor del av befolkningen. En rad motionsyrkanden som på olika sätt berör riktlinjerna för programverksamheten avstyrks. Det handlar om valbevakning, maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar, ljudsignal före program med våldsinslag, SVT:s programtextning, uppläsning av textremsan i SVT och riktlinjer för språkliga och etniska minoriteter. Utskottet hänvisar till de bestämmelser som styr programverksamheten i radio- och TV-lagen samt till de villkor som knutits till de av regeringen nyligen utfärdade sändningstillstånden för de tre programföretagen under tillståndsperioden 20022005. Förslag som rör programföretagens medelsanvändning avstyrks. Utskottet konstaterar att det ankommer på företagen att själva avgöra hur tillgängliga medel skall fördelas på olika utgiftsändamål. Motionsförslag om att extra avgifter skall tas bort för de TV-tittare som har tillgång till det digitala marknätet avstyrks, eftersom förslaget efter det att motionen väcktes har tillgodosetts genom regeringens beslut om anslagsvillkor för SVT. Yrkanden som bl.a. syftar till att SVT skall erbjuda sina programkanaler gratis åt kortoperatörer för distribution via satellit avstyrks med hänvisning till att det är en fråga för de berörda företagen att avtala om ekonomiska villkor m.m. Förslag om att en digitalradiokommitté skall tillsättas avstyrks. Utskottet utgår från att en kommitté med parlamentariker kommer att tillsättas snarast. Även förslag som syftar till att regeringen skall ta ansvar för att rädda SR:s nuvarande DAB- sändningar avstyrks. Enligt utskottet ankommer det på SR självt att ansvara för företagets digitala sändningar. Utskottet anser att regeringens ställningstagande då det gäller tidpunkt för avveckling av det analoga marknätet för TV inte skall föregripas. Motionsförslag med sådana krav avstyrks således. Likaledes avstyrks ett yrkande om att utbyggnaden av det digitala marknätet skall stoppas. Utskottet avstyrker även motioner om tillgången till SVT:s regionala sändningar, nordiskt TV- samarbete, TV-utbyte mellan Sverige och Finland, ägardirektiv till Teracom AB rörande försäljning av personuppgifter, forskning rörande barn och medier, mediernas brist på jämställdhet, medievåld och översyn av Våldsskildringsrådets uppdrag. I betänkandet finns 19 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Public service-uppdragets utformning Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkande 14. 2. Privatisering av public service- kanaler Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkandena 19, 20 och 21. Reservation 1 (m) 3. Finansieringsformen för public service- företagen Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr257 yrkande 2, 2001/02:Kr270 yrkande 2, 2001/02:Kr419 yrkande 32 och 2001/02:K243 yrkande 15. Reservation 2 (m) Reservation 3 (fp) 4. Ändringar av lagen om TV-avgift Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr207, 2001/02:Kr208, 2001/02: Kr257 yrkande 1 och 2001/02:Kr318. Reservation 4 (m) Reservation 5 (mp) 5. Regler för jämlik valbevakning Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 2 och 2001/02: Kr422 yrkande 59. Reservation 6 (mp) 6. Handlingsplan för att bryta maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr401. Reservation 7 (v) 7. Ljudsignal före program med våldsinslag Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr429 yrkande 6. Reservation 8 (kd, c) 8. SVT:s programtextning Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr201, 2001/02:Kr209 yrkande 1 och 2001/02:Kr422 yrkande 60. Reservation 9 (mp) 9. Uppläsning av textremsan Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr213. 10. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska minoriteterna i Sverige Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr274 och 2001/02:Kr332. Reservation 10 (kd, fp) 11. Programföretagens medelsanvändning Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 3 och 2001/02: Kr419 yrkande 33. Reservation 11 (fp) Reservation 12 (mp) 12. Extra avgifter för TV-tittare som har tillgång till det digitala marknätet Riksdagen avslår motion 2001/02:K243 yrkande 16. 13. Satellitdistribution av SVT:s program Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr220 yrkande 2 och 2001/02: K243 yrkande 17. 14. SVT:s regionala sändningar Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr398. 15. Nordiskt TV-samarbete Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr424 yrkandena 1 och 2. 16. TV-utbyte mellan Sverige och Finland Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr424 yrkande 3. 17. Digitalradiokommitté Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr338 yrkande 4 och 2001/02: Kr423 yrkande 3. Reservation 13 (v) 18. SR:s nuvarande DAB-sändningar Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr338 yrkande 5. Reservation 14 (v) 19. Tidpunkt för avveckling av det analoga marknätet för TV Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr423 yrkande 4 och 2001/02: K367 yrkande 4. Reservation 15 (kd) 20. Stopp för fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV Riksdagen avslår motion 2001/02:T409 yrkande 8. Reservation 16 (m, fp) 21. Fråga avseende Teracom AB Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr270 yrkande 1. Reservation 17 (m) 22. Forskningsläget rörande barn och medier Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr416 yrkande 4. 23. Mediernas brist på jämställdhet Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 1 och 2001/02: Kr422 yrkande 66. Reservation 18 (mp) 24. Medievåld Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr402. 25. Översyn av Våldsskildringsrådet Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr423 yrkande 5 och 2001/02: Kr429 yrkande 5. Reservation 19 (kd) Stockholm den 5 mars 2002 På kulturutskottets vägnar Inger Davidson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp), Hillevi Larsson (s) och Boel Lindén (v). Vissa bakgrundsuppgifter Riksdagen beslutade våren 2001 om public service- verksamheten för tiden 20022005 (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). I enlighet med riksdagsbeslutet har regeringen utfärdat sändningstillstånd för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden är fyraåriga och gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december 2005. Enligt tillstånden skall programverksamheten inom SR, SVT och UR bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Programföretagens styrelser har det övergripande ansvaret för företagens programverksamhet. Styrelserna skall enligt de riktlinjer som riksdagen ställt sig bakom fastställa programföretagens mål och långsiktiga planer, besluta om grundläggande prioriteringar i programverksamheten samt besluta om respektive företags anslagsframställning (numera budgetunderlag), planering och viktigare utnämningar. Ingripanden i det löpande programarbetet på redaktionsnivå skall normalt inte förekomma (jfr t.ex. prop. 1992/93:236 s. 16, bet. 1992/93: KrU28, rskr. 1992/93:377 och prop. 2000/01:94 s. 13, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Bland tillståndsvillkoren för innehållet i sändningarna kan bl.a. följande nämnas. Programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt. Programföretagen skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt. Programföretagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. SR och SVT skall erbjuda ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR och SVT skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program. Nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall ha olika perspektiv, så att händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala och andra utgångspunkter. SR och SVT skall i sina roller som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa sitt kulturansvar. De tre programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser. SR och SVT skall även förmedla nyheter och information för barn. Programföretagen skall ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. Funktionshindrades behov skall beaktas av programföretagen. För SVT gäller att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden. Vidare skall det vara ett mål för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst textremsa. Programföretagen skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Insatserna på detta område skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning. Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a. att SR och SVT skall ha en decentraliserad organisation. Av sändningarna skall minst 55 % produceras utanför Stockholm. Vidare skall den andel av resurserna som förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas på den nivå som gällde för år 2001. Programföretagen skall ha flera produktionskällor och nivån på omfattningen av utomståendes medverkan skall vara hög och jämn. SVT skall totalt sett inte prioritera ytterligare utläggningar av produktioner, medan däremot SR skall sträva efter fler utläggningar under den kommande tillståndsperioden. UR skall i högre grad än i dag koncentrera sina insatser på utbildningsprogram. Programföretagen skall under tillståndsperioden finansieras med TV-avgiftsmedel, vilket även gäller s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex. Internetverksamhet. Sidoverksamheter till programverksamheten skall bära sina egna kostnader. Då det gäller möjligheterna till finansiering genom sponsring hänvisas till bet. 2000/01:KrU8 s. 5360. Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till programföretagen (senast prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). Regeringen fastställer årligen vissa s.k. anslagsvillkor för företagen beträffande ekonomiska förutsättningar, organisation samt uppföljning och utvärdering. Beslut om anslagsvillkor för år 2002 fattades av regeringen i december 2001. Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR, SVT och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel placeras på det s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Från och med den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för förvaltningen av rund-radiomedlen, vilket tidigare SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2, rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte räcker till. Ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för TV-distribution har inrättats i Riksgälden fr.o.m. den 1 januari 2002. Anledningen härtill är att medelsbehovet för televisionen kommer att vara högt på grund av att de analoga marksändningarna måste pågå i full omfattning samtidigt som den digitala sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader som följd. På längre sikt, när de analoga marksändningarna har upphört, beräknas medelsbehovet komma att minska eftersom den digitala distributionen är mindre kostsam än den analoga. En beskrivning av distributionskontots konstruktion finns i proposition 2000/01:94 s. 72. Här kan nämnas att medel till distributionskontot härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i Riksgäldskontoret. Medel från rundradiokontot och distributionskontot betalas ut till programföretagen. Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och public service-företagen. Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag om att TV-sändningar med digital teknik skulle få införas i marknätet med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV efter några års försöksverksamhet skulle få byggas ut till att gälla hela landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Tidigare under innevarande riksmöte har riksdagen beslutat att bemyndiga regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda en kreditgaranti till Teracom AB på högst 2 000 000 000 kronor. Garantin skall gälla t.o.m. den 31 december 2002 (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149.) Digital-TV-kommittén har haft i uppdrag att bl.a. följa och utvärdera de markbundna digitala TV- sändningarna under utbyggnadens första etapp. Kommittén har nyligen avgivit sitt slutbetänkande, vari bl.a. görs bedömningen att de analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007 (SOU 2001:90 s. 135). År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och privata programföretag, efter särskilda beslut av regeringen, påbörja försök med digitala radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). En särskild utredare har fått regeringens uppdrag att i ett första steg kartlägga och analysera situationen för den digitala distributionen av radio i Sverige och i utlandet. Utredaren skall bl.a. behandla frågor som rör den tekniska utvecklingen, programutbud, frekvensfördelning, ekonomiska aspekter och andra distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB (Digital Audio Broadcasting). I ett andra steg skall utredaren analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. I detta andra skede kommer parlamentarisk medverkan att krävas (dir. 2001:88). Riksdagens beslut våren 2001 om public service- verksamheten innebar bl.a. att SR skulle minska sina kostnader för de digitala sändningarna. Detta har lett till att företaget fr.o.m. januari 2002 enbart sänder i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö samt i Luleå. Av regeringsbeslut från december 2001 framgår att SVT och UR får sända sina digitala marksändningar även över satellit så att de blir möjliga att ta emot i hela Sverige. Bestämmelsen avser dock inte någon skyldighet för företagen att sända regionala program över satellit. En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen (1989:41) om TV-avgift. I uppdraget (dir. 2000:43) ingår bl.a. att utredaren skall överväga olika sätt att förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt programinnehåll. Vidare kan nämnas att reglerna för avgiftsskyldighet skall ses över i syfte att anpassa dem till den utveckling som har skett när det gäller TV-distribution och mottagare. Regeringens faktapromemoria 2001/02:FPM36 I fakta-PM 2001/02:FPM36 Meddelande från kommissionen om public service broadcasting m.m. har regeringen redovisat hur Europeiska kommissionen avser att tillämpa fördragets regler om statsstöd till radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst. Kommissionens principer kommer att tillämpas vid prövning av ärenden om huruvida finansiering av public service-företag är förenlig med fördragets regler om statsstöd och konkurrens. Sveriges sammantagna bedömning innebär att meddelandet i princip inte utgör något hinder för svensk public service. I realiteten är problemet störst i länder med delvis reklamfinansierade public service-företag. Kommissionen skiljer på två typer av finansiering, dels enbart offentliga medel i någon form, dels både offentliga medel och reklam eller liknande. Kommissionen anser att medlemsstaterna är fria att välja finansieringsform, så länge som den inte är oproportionerlig eller påverkar konkurrensen eller handeln mellan stater på ett sätt som strider mot gemenskapsintresset. Oavsett vilken rättslig grund (artikel 87.3 d eller artikel 86.2) som används för att bedöma stödets förenlighet, kommer kommissionen att göra en självständig granskning på grundval av de kriterier som nämns i kommissionens meddelande. Meddelandet medför enligt fakta-PM:n inga direkta konsekvenser för Sveriges del. Sveriges public service-företag har inga reklamintäkter. Det finns dessutom särskilda bestämmelser i anslagsvillkoren som föreskriver att sidoverksamheter skall bära sina kostnader och särredovisas från övrig verksamhet. Sverige har välkomnat att kommissionen nu har klargjort ett antal aspekter i denna för samtliga medlemsstater mycket viktiga fråga. Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att meddelandet uppställer många rimliga krav, men också flera långtgående krav på åtgärder från medlemsstaterna beträffande public service- verksamheten. Bland annat krävs en exakt definition av public service-uppdraget, tillräckliga kontroller av hur uppdraget uppfylls, precisa särredovisningar av olika aktiviteter m.m. Exakt hur hårda dessa krav är går inte att utläsa av meddelandet. Sverige har liksom flera andra länder framfört att definitionen av public service-uppdraget hör till medlemsstaternas exklusiva kompetens och innebär en balansgång mellan å ena sidan respekten för medieföretagens oberoende och självständighet och å andra sidan en tydlighet i uppdraget. Ett public service-uppdrag skall vara vägledande, men kan inte vara exakt och detaljerat utan att inkräkta på integriteten. Vidare menar kommissionen att kommersiella aktiviteter som t.ex. att sända reklam inte kan vara en del av public service-uppdraget. Sverige har påpekat att valet av finansieringsform är en fråga för medlemsstaterna, vilket kommissionen själv erkänner. Finansieringsformen är dessutom oftast en integrerad del av public service- uppdraget. Utskottet har informerats den 23 oktober 2001 av kulturministern i de frågor som tas upp i PM:n. Ett nytt möte med kulturministern för information och diskussion planeras äga rum i maj inför ministerrådsmötet den 23 maj 2002.
2001/02 KrU11
Utskottets överväganden Public service-uppdragets utformning Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om public service-uppdragets utformning. Motionen I motion K243 (m) återkommer motionärerna till kravet på en ny inriktning av public service- uppdraget. Det gamla public service-tänkandet bör ersättas av det öppna samhällets grundläggande principer om mångfald och oberoende även på etermediernas område. Public service skall ses som ett komplement till den fria mediesektorn i stället för som konkurrent. Staten har att noga ange vilka uppgifter som skall anses nödvändiga, även om de inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana uppgifter kan höra mer omfattande kulturprogram, program för minoriteter, nyhetsrapportering m.m. Public service-uppdraget måste kontinuerligt prövas i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden erbjuder. Värnandet av svenska språket bör vara en huvuduppgift. Kärnuppdraget bör även omfatta en spegling av hela landet och dess kulturliv. Vidare framhålls i motionen att public service- programmen skall komma alla till del och att de måste präglas av högsta kvalitet. En utgångspunkt bör vara att den public service-verksamhet som är motiverad bör produceras efter upphandling eller på entreprenad. Det reducerar behovet av egna produktionsresurser ägda direkt eller indirekt av staten. Nya organisationsformer måste skapas för bl.a. Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama (yrkande 14). Utskottets ställningstagande Som redovisats inledningsvis i detta betänkande tog riksdagen våren 2001 ställning till förslagen i regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 20022005. I anslutning till kulturutskottets beredning av ärendet behandlades motioner liknande den nu aktuella (bet. 2000/01:KrU8 s. 6870). Utskottet ansåg då i likhet med regeringen att en samlad översyn utifrån en bred och djupgående omvärldsanalys borde göras av public service- uppdraget och av public service-företagens förutsättningar att uppfylla detta uppdrag i en ny och föränderlig mediesituation. Utskottet ansåg vidare att det skulle vara av värde att en sådan översyn uppdrogs åt en parlamentariskt sammansatt kommitté och noterade att regeringen avsåg att ta fram direktiv till en utredning efter samråd med riksdagens partier. Enligt utskottets mening skulle det vara angeläget att genom en sådan politisk förankring kunna säkerställa de långsiktiga förutsättningarna för en stark och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Utskottet har alltjämt samma uppfattning i denna fråga. Utskottet utgår från att de frågor som motionärerna tar upp i motion K243 (m) kommer att aktualiseras inom ramen för den aviserade utredningen. Vidare erinrar utskottet om att regeringen i proposition 2000/01:94 framhöll att den avsåg att tillsätta den parlamentariska kommittén så att resultatet av dess arbete kan föreligga i god tid före utgången av den nu inledda tillståndsperioden (s. 80). Många olika frågor av vilka en del har stort principiellt intresse torde behöva genomlysas grundligt i detta sammanhang och kommer därför att vara tidskrävande för kommittén. För att frågorna skall kunna penetreras på ett önskvärt sätt är det därför angeläget att regeringen inleder diskussioner med riksdagspartierna om innehållet i utredningsdirektiven och därefter tillsätter den aviserade kommittén. Utskottet finner vidare att det är angeläget att regeringen underställer riksdagen förslag om den framtida public service-verksamheten i så god tid att ärendet hinner avgöras före riksdagens sommaruppehåll år 2004. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion K243 (m) yrkande 14. Privatisering av public service- kanaler Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om privatisering av public service-kanaler, jämför reservation 1 (m). Motionen Tre yrkanden i motion K243 (m) syftar till att delar av SVT och SR samt hela UR skall ges ett nytt ägande (yrkandena 19, 20 och 21). I motionen hävdas bl.a. att det statliga ägandet hämmar utvecklingen av företagen och att företagen snärjs av ökade krav på detaljreglering. Vid en privatisering skulle företagen få bättre förutsättningar att agera på den förändrade mediemarknaden, menar motionärerna. Då det gäller UR anser motionärerna att företaget bör privatiseras som ett renodlat e-learningföretag utan kopplingar till SVT eller SR (yrkande 21). Utskottets ställningstagande Utskottet anser nu liksom vid tidigare tillfällen, då liknande motionsförslag behandlats, att public service-verksamheten har ett stort värde även i en tid när det totala utbudet av radio- och TV-program mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll nås av SVT:s kanaler och av TV 4. För att i stort sett hela befolkningen skall kunna ha tillgång till ett brett programutbud bör inte verksamheten vid någon av SVT:s programkanaler avskiljas och säljas såsom föreslås i motionen. På motsvarande sätt är det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av ett brett utbud genom SR:s sändningar. Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle innebära en väsentlig minskning av mångfalden i utbudet för en stor del av befolkningen. Utskottet anser inte heller att det är motiverat att privatisera UR, vars sändningar bereds plats i SVT:s och SR:s programkanaler. (Jfr bet. 1998/99:KrU3 s. 8.) Därmed avstyrker utskottet motion K243 (m) yrkandena 19, 20 och 21. Framtida finansiering av programföretagens verksamhet, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om finansieringsformen för public service- företagen, jämför reservationerna 2 (m) och 3 (fp) och ändringar av lagen om TV-avgift, jämför reservationerna 4 (m) och 5 (mp). Motionerna Finansieringsformen för public service-företagen behandlas i fyra motionsyrkanden. I motion K243 (m) sägs att motiven för en särskild TV-avgift upphör med en modern definition av public service och en successiv avveckling av det statliga företagandet inom mediebranschen. Avgiftsfinansieringen bör därför avskaffas och public service-verksamheten finansieras gemensamt av skattemedel liksom annan verksamhet som befinns omistlig för allmänheten (yrkande 15). Även förslaget i motion Kr270 (m) syftar till att nuvarande avgiftsfinansiering av public service- verksamheten skall ersättas med skattefinansiering (yrkande 2). I motion Kr257 (kd) yrkas att en utredning skall tillsättas för att se över alternativa finansieringsformer för public service-företagen (yrkande 2). I motion Kr419 (fp) föreslås liksom i en motion våren 2001 ett nytt system för finansiering av public service-verksamheten, som bygger på att fem fonder bildas för att stödja public service- produktion inom radio, TV och nya medier. Fonderna skall enligt förslaget tillföras ett stort eget kapital genom att staten gör en engångsöverföring samt därutöver genom årliga tillskott. Engångsöverföringen föreslås komma från en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i Telia. Det årliga tillskottet föreslås komma genom intäkter från nätavgifter (yrkande 32). Frågor som rör ändringar av lagen (1989:41) om TV- avgift behandlas i fyra yrkanden. I motion Kr207 (m) yrkas att TV-avgiften ej skall gälla datorer som kan ta emot TV via bredband. I motion Kr257 (kd) yrkas att lagen om TV-avgift skall upphävas (yrkande 1). Motionärerna pekar på s.k. webb-TV, dvs. att TV via Internet kan ses i datorn redan i dag. I motion Kr318 (mp) anförs att det är omodernt att avgiftsbelägga innehavet av en TV-apparat, eftersom man numera kan titta på TV via dataskärmen. Avgiftssystemet för dagens TV-tittare bör därför moderniseras. Förslaget i motion Kr208 (m) går ut på att den som inte vill se SVT:s program skall slippa betala TV- avgift. Utskottets ställningstagande Motionsförslag beträffande finansieringsformen för public service-företagen behandlades av utskottet våren 2001. Utskottet uttalade då bl.a. följande (bet. 2000/01:KrU8 s. 60). Det är enligt utskottets uppfattning av central betydelse att finansieringen av public service- företagen kan garantera programföretagens oberoende och självständighet och att företagen ges god möjlighet att behålla allmänhetens förtroende genom en programverksamhet som präglas av opartiskhet, saklighet och hög kvalitet. Nuvarande system att genom avgifter finansiera rundradiorörelsen är enligt utskottets bedömning det för närvarande bästa alternativet för att uppnå de krav som riksdag och regering ställer på programföretagens verksamhet. Avgiftsfinansiering bör därför tillämpas även under nästa tillståndsperiod. Även de möjligheter till finansiering genom intäkter från sponsring, som nuvarande sändningstillstånd medger för SVT och SR, bör finnas kvar i oförändrad form. Sponsringsintäkterna har hittills haft begränsad omfattning. Risken för styrning av programmens utformning från sponsorernas håll får bedömas vara försumbar eller obefintlig. Den tekniska utvecklingen innebär att medielandskapet genomgår en snabb förändring som i framtiden kan medföra krav på andra finansieringsformer än de som utskottet här förordar. Utskottet utgår från att frågor som rör olika tänkbara finansieringsformer för public service-företagen kommer att ingå i det parlamentariska utredningsarbete som aviseras i propositionen och som skall avslutas i god tid före utgången av nästa tillståndsperiod. Kommittén skall, enligt vad som sägs i propositionen, utifrån en bred och djupgående omvärldsanalys göra en samlad översyn av public service-uppdraget och public service-företagens förutsättningar, bl.a. ekonomiska och organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en ny och föränderlig mediesituation. Utskottet förutsätter att kommittén också kommer att överväga om det finns behov av att ändra nuvarande bestämmelser för företagen då sponsring får förekomma. Likaledes förutsätter utskottet att kommittén gör en översyn av reglerna rörande vilka sponsrade program som inte får sändas, dvs. sådana program där sponsorsbidraget har tillfallit programföretagen direkt eller medfört att deras kostnader för programmet påtagligt har minskat. Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt i denna fråga och anser således att det är naturligt att den kommande public service-utredningen inom ramen för sitt arbete tar ställning till frågan om lämplig finansieringsform för public service-verksamheten. Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att göra något uttalande med anledning av nu aktuella motioner. Motionerna Kr257 (kd) yrkande 2, Kr270 (m) yrkande 2, Kr419 (fp) yrkande 32 och K243 (m) yrkande 15 avstyrks därmed. Utskottet vill då det gäller valet av framtida finansieringsform instämma i regeringens ståndpunkt som den kommer till uttryck i fakta- PM2001/02:FPM36. Det innebär att även utskottet anser att valet av finansieringsform är en fråga för medlemsstaterna och att finansieringsformen oftast är en integrerad del av public service-uppdraget. Då det gäller de motionsförslag som syftar till ändringar av lagen om TV-avgift erinrar utskottet om att en utredning har tillsatts som har i uppgift att bl.a. göra en översyn av lagen (1989:41) om TV- avgift. Av utredningsdirektiven framgår bl.a. att utredaren skall se över reglerna för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den utveckling som har skett när det gäller TV- distribution och mottagare, dock utan att grunderna för TV-avgiftssystemet rubbas (dir. 2000:43). Vidare utgår utskottet från att de frågor som berörs i samtliga nu aktuella motioner även kommer att bli föremål för beredning inom ramen för den parlamentariska public service-utredning som regeringen avser att tillsätta. Därmed torde det inte finnas anledning för riksdagen att göra något uttalande med anledning av motionerna Kr207 (m), Kr208 (m), Kr257 (kd) yrkande 1 och Kr318 (mp), vilka avstyrks av utskottet. Riktlinjer för programverksamheten Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om regler för jämlik valbevakning, jämför reservation 6 (mp), handlingsplan för att bryta maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar, jämför reservation 7 (v), ljudsignal före program med våldsinslag, jämför reservation 8 (kd, c), SVT:s programtextning, jämför reservation 9 (mp), uppläsning av textremsan och riktlinjer rörande de språkliga och etniska minoriteterna i Sverige, jämför reservation 10 (kd, fp). Motionerna I motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp) yrkande 59 föreslås att regeringen skall lägga fram förslag till riksdagen om regler för en jämlik valbevakning. I båda motionerna sägs att public service-företagen inte får styras i sin nyhetsbevakning, men att debattider inför allmänna val skall fördelas så att en rimlig balans ges mellan de olika riksdagspartierna. I motion Kr422 (mp) sägs även att Granskningsnämnden för radio och TV vid genomgång av SVT:s rikssändningar efter valet 1998 funnit att fördelningen av debatter inte varit jämlik mellan partierna. Nyhetsprogrammen i SVT är enligt motion Kr401 (v) långt ifrån jämställda. I motionen föreslås därför att SVT skall ta fram en handlingsplan för att bryta maktstrukturerna i nyhetssändningar och samhällsprogram. SVT bör aktivt söka upp kvinnliga experter och debattörer till sådana program. I motion Kr429 (kd) yrkas att en ljudsignal skall föregå program i SVT som innehåller våldsinslag (yrkande 6). Tre av motionsyrkandena innehåller förslag som rör SVT:s programtextning. Motionären bakom motion Kr201 (m) anser att det är viktigt att fler program textas i SVT. Riksdagens beslut i frågan bör följas upp anser motionären. Förslaget i motion Kr209 (c) syftar till att 60 % av alla svenskspråkiga program skall textas (yrkande 1). I motion Kr422 (mp) föreslås att 100 % av programmen med svenskt ursprung skall textas (yrkande 60). I motion Kr213 (m) behandlas frågan om SVT:s programs tillgänglighet för synskadade. Motionären framhåller att synskadade inte kan läsa textremsan till utländska TV-program eller de utländska inslagen i nyhetsprogrammen. Det är viktigt att TV- programmen görs tillgängliga för synskadade oavsett hur det går med de digitala marksändningarna. Redan i dag är det möjligt för den synskadade att med hjälp av telefoni få textremsan uppläst. SVT bör omgående göra textremsan tillgänglig. I två motioner behandlas programföretagens riktlinjer rörande de språkliga och etniska minoriteterna i Sverige. I motion Kr332 (v) begärs att en översyn skall göras av SVT:s och SR:s sändningar på meänkieli (tornedalsfinska). Motionärerna anser att meänkieli diskrimineras i fråga om sändningstid i de två programföretagen. Även motionären bakom motion Kr274 (kd) anser att meänkieli diskrimineras av programföretagen. I motionen krävs en rättvis fördelning av både resurser och sändningstider för de erkända nationella minoriteterna i Sverige. Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis erinra om att en rad villkor bl.a. rörande programverksamheten är förknippade med de sändningstillstånd och regeringsbeslut om anslagstilldelning som regeringen beslutade om i december 2001 för de tre programföretagen SR, SVT och UR. Tillstånden och således också tillståndsvillkoren skall gälla t.o.m. år 2005. Anslagsvillkoren gäller för ett budgetår i taget. Det bör enligt utskottets mening vara en utgångspunkt för såväl riksdag som regering att de tillståndsvillkor som nu gäller och riktlinjer som godkänts av riksdagen skall ligga fast under perioden. Det ankommer på Granskningsnämnden att utöva tillsyn över efterlevnaden. I sammanhanget vill utskottet också understryka att styrelserna för programföretagen har ett övergripande ansvar för företagens programverksamhet. Ingripanden i det löpande programarbetet på redaktionell nivå skall normalt inte förekomma (jfr prop. 1992/93:236 s. 16, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377 och prop. 2000/01:94 s. 13, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01: 268). Då det gäller förslagen i motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp) yrkande 59 om att regeringen skall lämna förslag till regler för en jämlik valbevakning konstaterar utskottet att programföretagen är ålagda att följa de krav som ställs i sändningstillstånden och att den gällande ordningen innebär att Granskningsnämnden övervakar att programinnehållet i redan sända program överensstämmer med de bestämmelser som reglerar radio- och TV-området. Efter valet 1998 granskade nämnden efter anmälan uppläggningen av Nordnytts valdebatter. Vidare granskades på nämndens eget initiativ motsvarande program i rikssändningarna och i Västnytt. Nämnden fann att urvalet deltagare i Nordnytts kommundebatter stred mot kraven på opartiskhet och allsidig information i SVT:s sändningstillstånd. Nämnden gjorde även bedömningen att kraven i sändningstillståndet innebär en skyldighet för SVT att ha en valbevakning som är av viss omfattning och som speglar de olika partiernas åsikter i viktiga frågor. Vidare framgår följande av nämndens beslut (dnr 416/98-20, 363/98-22). Något krav på att alla partier skall behandlas helt likformigt kan inte ställas när det gäller valbevakningen som helhet, utan denna måste till stor del kunna få göras utifrån nyhetsmässiga värderingar. I fråga om traditionella valdebatter gäller dock enligt Radionämndens tidigare praxis ett strängare krav på att urvalet av deltagare sker på ett sätt som inte missgynnar något parti. Granskningsnämnden ansluter sig till denna bedömning. Nämnden, som konstaterade att de av SVT tillämpade urvalskriterierna ledde till en viss snedfördelning mellan partierna, anförde även följande. Enbart den nu aktuella debattserien kan dock inte läggas till grund för en bedömning av om något eller några partier missgynnats otillbörligt, utan en sådan bedömning måste enligt nämndens mening basera sig på nyhetsrapporteringen som helhet kring valet. Eftersom någon närmare analys av denna rapportering inte har skett inom ramen för det nu aktuella ärendet, saknar nämnden grund för slutsatsen att SVT:s rikssändningar inför valet 1998 strider mot kraven i sändningstillståndet. Utskottet utgår från att programföretagen är väl medvetna om Granskningsnämndens påpekanden. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande av det slag som föreslås i motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp) yrkande 59. Motionsyrkandena avstyrks. Då det gäller förslaget i motion Kr401 (v) att SVT skall ta fram en handlingsplan för att bryta maktstrukturerna i nyhetssändningar och samhällsprogram hänvisar utskottet till att SVT enligt sitt sändningstillstånd skall beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och att utrymme skall ges åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar (8 §). Vidare skall SVT:s nyhetsverksamhet bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program (10 §). Det kan tilläggas att 6 kap. 1 § radio- och TV- lagen (1996:844) anger att den som sänder TV-program efter tillstånd av regeringen skall se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde. Med uttrycket alla människors lika värde avses bl.a. jämställdhet mellan män och kvinnor (jfr prop. 1977/78:91 s. 230). Motion Kr401 (v) avstyrks med hänvisning till det anförda. Förslaget i motion Kr429 (kd) yrkande 6 syftar till att en ljudsignal skall föregå program i SVT som innehåller våldsinslag. Radio- och TV-lagen (1996:844) anger att program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i televisionen antingen skall föregås av en varning i ljud eller innehålla en varning som anges löpande i bild under hela sändningstiden (6 kap. 2 §). SVT har sedan många år en policy för skildringar av våld, som innebär att företaget allmänt skall visa återhållsamhet med grova våldsskildringar. Av policydokumentet framgår att det i påannons eller programpresentation skall förvarnas om det följande programmet/inslaget innehåller våldsscener som kan verka uppskakande på tittarna. Policyn gäller både nyhetsprogram och fiktionsprogram, oavsett sändningstidpunkt. Det anförda visar att företaget är väl medvetet om mediets genomslagskraft och de speciella risker som kan finnas då det gäller våldsinslag i programmen. Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon anledning för riksdagen att göra ett uttalande med anledning av motionsförslaget. Motion Kr429 (kd) yrkande 6 avstyrks. Då det gäller motionsförslag som rör SVT:s programtextning erinrar utskottet om sitt ställningstagande våren 2001. Utskottet instämde då i den uppfattning som framfördes av regeringen i proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 20022005 och i då aktuella motioner som syftade till att andelen textade program av det totala rikssända utbudet med svenskt ursprung skulle öka påtagligt. Utskottet utgick från att andelen textade förstagångssända program med svenskt ursprung skulle öka till minst hälften under den kommande tillståndsperioden (bet. 2000/01:KrU8 s. 32). Av SVT:s sändningstillstånd (från december 2001) för perioden 20022005 framgår att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden (14 §). Som nämnts i det föregående ankommer det på Granskningsnämnden att tillse att programföretaget efterlever villkoren i sändningstillståndet. Av förstagångssända program med svenskt ursprung textades 24,5 % under år 2001. SVT har i ett s.k. nyårslöfte utfäst sig att under år 2002 öka denna andel med 20 % (20 % x 24,5 % = knappt 5 %) dvs. till 29,5 %. Utskottet anser sig också kunna utgå från att den ännu icke tillsatta parlamentariska kommitté som skall få i uppgift att förbereda sändningstillstånd för tiden efter år 2005 följer upp det aktuella sändningsvillkoret samt att kommittén tar ställning till om ytterligare utökning av programtextningen skall aktualiseras inför nästa tillståndsperiod. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra något uttalande i denna fråga. Motionerna Kr201 (m), Kr209 (c) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 60 avstyrks. Då det gäller förslaget i motion Kr213 (m) att SVT omgående skall påbörja uppläsning av textremsan till utländska program och programinslag hänvisar utskottet till sitt fjolårsbetänkande (bet. 2000/01:KrU8 s. 3132). En utförlig redogörelse lämnas där för den metod som ett teknikutvecklingsbolag, ägt av Synskadades Riksförbund, arbetar med i syfte att göra textremsan hörbar genom att texten omvandlas till digital information som genererar syntetiskt tal i en s.k. prator hos den enskilde. Utskottet välkomnade regeringens förslag att det skulle vara ett mål att synskadade under den kommande tillståndsperioden skulle kunna erbjudas en uppläst textremsa. Utskottet, som insåg att det är en komplex uppgift att göra textremsan tillgänglig i uppläst version, ansåg att SVT oavsett vilken lösning som slutligen kommer att väljas även fortsättningsvis skulle behöva samarbeta med utanförstående teknikutvecklingsföretag. Av sändningstillståndet för SVT, som utfärdades i december 2001, framgår att det skall vara ett mål för företaget att uppläst textremsa kan erbjudas under tillståndsperioden (14 §). Utskottet kan inte se att det är motiverat att ändra på riksdagens beslut i fråga om uppläst textremsa, varför motion Kr213 (m) avstyrks. Med anledning av de två motioner som behandlar frågor om riktlinjer rörande de språkliga och etniska minoriteterna vill utskottet erinra om att de nya sändningstillstånden för de tre programföretagen SR, SVT och UR innehåller särskilda bestämmelser som innebär att de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning i verksamheten (jfr 17, 15 resp. 13 §§ i tillstånden för SR, SVT resp. UR). Vidare bör nämnas att resurser för programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter enligt de tre programföretagens anslagsvillkor skall öka under den nya tillståndsperioden jämfört med de resurser som avsattes för ändamålet år 2001. Även då det gäller de nationella minoriteterna utgår utskottet från att programföretagen efterlever de krav som staten ställt på dem i detta hänseende samt att detta redovisas i public service- uppföljningarna till Granskningsnämnden för radio och TV. Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen skall göra något särskilt uttalande med anledning av motionerna Kr274 (kd) och Kr332 (v), som avstyrks. I sammanhanget vill utskottet tillägga att radiocheferna i Sverige, Norge och Finland har beslutat att utbudet för den samiska publiken skall samlas i en samnordisk digital ljudradiokanal. En gemensam organisation skall byggas upp för detta ändamål. Vidare skall ett enhetligt datasystem utvecklas och en juridisk modell tas fram som gör det möjligt att sända radio över gränserna utan att yttrandefrihet och upphovsrätt sätts ur spel. Målsättningen är att den samiska kanalen skall vara fullt utbyggd år 2005 med sändningar för den samiska publiken dygnet runt. Programföretagens medelsanvändning Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om programföretagens medelsanvändning, jämför reservationerna 11 (fp) och 12 (mp). Motionerna SVT, SR och UR bör enligt motion Kr400 (mp) inte få utveckla tekniken på programmens bekostnad. Företagen behöver ekonomiska resurser både till programverksamhet och teknikutveckling, anser motionären (yrkande 3). Förslaget i motion Kr419 (fp) syftar till att SVT och SR skall sänka sina ambitioner då det gäller investeringar i digital teknik (yrkande 33). Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening är det självklart att det skall finnas en balans mellan å ena sidan tillgängliga resurser och å andra sidan de utgifter som företagen har för programverksamhet, teknisk utveckling m.m. De krav som staten har på programföretagen då det gäller sändningarnas innehåll m.m. finns i sändningstillstånden för de tre programföretagen. Av programföretagens anslagsvillkor framgår att de inom tillgängliga ekonomiska ramar skall göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdragen. Utskottet konstaterar att det ankommer på de tre programföretagen att själva avgöra hur tillgängliga medel skall disponeras på olika utgiftsändamål. Utskottet vill tillägga att det är angeläget att public service-företagen har möjlighet att ligga långt framme bl.a. när det gäller utvecklingen av ny teknik. Public service-verksamheten intar en central roll bland medierna och kan sägas ha ett större ansvar gentemot olika publikgrupper, t.ex. de funktionshindrade, än andra programföretag. Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr400 (mp) yrkande 3 och Kr419 (fp) yrkande 33. Distribution av TV Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om extra avgifter för TV-tittare som har tillgång till det digitala marknätet, satellitdistribution av SVT:s program, SVT:s regionala sändningar, nordiskt TV-samarbete och TV-utbyte mellan Sverige och Finland. Motionerna I motion K243 (m) behandlas frågan om extra avgifter för TV-tittare som har tillgång till det digitala marknätet. I motionen anförs att de TV-tittare som har tillgång till det digitala marknätet krävs på en särskild avgift utöver TV-avgiften. För att kunna dechiffrera de krypterade programkanalerna som sänds i det digitala marknätet krävs att man köper ett programkort från Senda och sedan betalar en årlig administrationsavgift för detta. Det innebär att det inte räcker med att betala TV-licensen för att se Sveriges Televisions program digitalt. Motionärerna anser att det inte är rimligt att ta ut avgift två gånger för samma program (yrkande 16). Satellitdistribution av SVT:s program tas upp i två motioner. Motionärerna bakom motion K243 (m) anser att det är bra att SVT får distribuera sina program via satellit. Det bör menar motionärerna införas en möjlighet för samtliga satellitoperatörer att distribuera SVT:s program. Vidare bör SVT åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla satellitoperatörerna public service-kanalerna, såväl analogt som digitalt, under förutsättning att mottagningen kan ske utan kostnad (yrkande 17). Yrkande av samma innehåll framställs i motion Kr220 (m) yrkande 2. Frågan om tillgången till SVT:s regionala sändningar tas upp i motion Kr398 (s). Av motionen framgår att licensbetalare i östra Blekinge inte kan ta emot regionala sändningar från SVT. Ansvaret för detta ligger på SVT, vilket staten enligt motionärerna bör klargöra för programföretaget. Frågan om nordiskt TV-samarbete tas upp i motion Kr424 (c, fp). I motionen yrkas att de nordiska regeringarna snarast möjligt skall se över TV-frågan i dess helhet i avsikt att TV-tittarna skall få tillgång till de nordiska grannländernas TV-utbud (yrkande 1). Vidare yrkas i samma motion att Sveriges regering genom överläggningar med de övriga nordiska staternas regeringar skall hävda att vidaresändning av egna program i det digitala marknätet skall ske på villkor som liknar det som gäller för det analoga marknätet (yrkande 2). I motion Kr424 (c, fp) begärs vidare att riksdagen skall göra ett tillkännagivande som syftar till att säkerställa det ömsesidiga TV-utbytet mellan Sverige och Finland så att det kan fortsätta efter övergången till digitala sändningar i marknätet. Sveriges regering bör ta upp förhandlingar med Finlands regering i detta syfte (yrkande 3). Utskottets ställningstagande Utskottet behandlar först förslaget i motion K243 (m) som syftar till att extra avgifter för TV- tittare som har tillgång till det digitala marknätet skall tas bort. Sedan motionen väcktes under allmänna motionstiden hösten 2001 har regeringen utfärdat kompletterande sändningstillstånd för SVT med rätt att sända marksänd television med digital teknik. Av tillståndet framgår att sändningarna skall kunna tas emot utan villkor om särskild betalning (p. 2). Genom bestämmelsen har regeringen fullföljt ett förslag i proposition 2000/01:94 avsnitt 11.2 s. 60, vilket bifallits av riksdagen (bet. 2000/01:KrU8 s. 46, rskr. 2000/01:268). Vidare bör nämnas att det av anslagsvillkoren för SVT kan utläsas att SVT:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV- avgift (p. 8). Förslaget i motion K243 (m) yrkande 16 är således redan tillgodosett och avstyrks därför. Utskottet har tidigare, senast under föregående riksmöte, avstyrkt motionsförslag om satellitdistribution av SVT:s program liknande de två nu aktuella motionerna, Kr220 (m) yrkande 2 och K243 (m) yrkande 17 (jfr bet. 2000/01:KrU8 s. 47). Utskottet anförde då följande. Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att den ena delen av yrkandena torde syfta till att de kortoperatörer som främst vänder sig till den svenska marknaden skall få distribuera SVT:s program utan kostnad. Enligt utskottets uppfattning ankommer det på de berörda företagen, således SVT och kortoperatörerna, att sinsemellan avtala om vilka ekonomiska, administrativa m.fl. villkor som skall gälla för att SVT skall tillhandahålla sina programkanaler till kortoperatörerna. Utskottet anser att denna del av motionsyrkandena inte är en fråga som riksdagen skall besluta om. Den andra delen av yrkandena innebär att den TV-tittare som vill se SVT:s satellitsända kanaler skall kunna göra detta utan att behöva betala ytterligare avgifter utöver TV- mottagaravgift. Utskottet konstaterar liksom vid de två föregående riksmötena att yrkandena i denna del redan är tillgodosedda. Programmen kommer visserligen av upphovsrättsliga skäl att vara krypterade, varför det för mottagning krävs ett programkort. Enligt anslagsvillkoren för SVT får emellertid avgift utöver mottagaravgift endast tas ut för marksänd digital TV, en regel som enligt propositionen föreslås bli ändrad. (Jfr SVT:s anslagsvillkor i regeringsbeslutet av den 21 december 2000 punkt 6.) Någon avgift för tillhandahållande och hantering av programkort kan således inte tas ut av den TV-tittare inom landet som endast vill ha tillgång till SVT:s satellitsända och krypterade kanaler. Det får förutsättas att de ansvariga för sändningarna informerar allmänheten om detta. De av regeringen i december 2001 utfärdade anslagsvillkoren för SVT som avser år 2002 anger tydligt att SVT:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (p. 8). Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna Kr220 (m) yrkande 2 och K243 (m) yrkande 17. Då det gäller förslaget i motion Kr398 (s) om SVT:s regionala sändningar hänvisar utskottet till sitt ställningstagande under föregående riksmöte till motioner med innehåll liknande det nu aktuella. Utskottet sade sig då inse att det i vissa gränsområden mellan olika sändare, såsom t.ex. i östra Blekinge, finns problem med att ta emot de analoga sändningar som innehåller regionala nyheter från regionen. Utskottet ansåg att det i utbyggnadsskedet för det digitala marknätet inte längre är aktuellt med ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet. Utskottet förutsatte dock att frågan om tillgången till de regionala sändningarna i respektive region skulle uppmärksammas i utbyggnaden av det digitala marknätet. Utskottet har från SVT:s utvecklingschef inhämtat att den årliga kostnaden för SVT för slavsändare av det slag som motionärerna förespråkar uppgår till mellan 0,5 och 1,5 miljon kronor per sändare, beroende bl.a. på topografin i det aktuella området. Kostnaden gäller oavsett om sändningstekniken är analog eller digital. I sammanhanget bör nämnas att utskottet nyligen har noterat att SVT uppges vara nära en lösning på problemet att kunna erbjuda regionala nyheter i satellitsändningar (SVT:s interntidning Vi på TV nr 5 2002). Utskottet utgår från att SVT uppmärksammar det problem som aktualiserats i motion Kr398 (s). Utskottet anser dock inte att det är motiverat att riksdagen gör något uttalande med anledning av motionen, som således avstyrks. Frågan om nordiskt TV-samarbete behandlades av utskottet för mindre än ett år sedan. För en utförlig beskrivning av det läge som då var aktuellt i detta ärende hänvisas till utskottets betänkande 2000/01:KrU8 s. 48 f. Den digitala tekniken innebär bl.a. att tillgängligt frekvensutrymme kan utnyttjas till betydligt fler programkanaler än vad som är möjligt med analog sändningsteknik. Utrymmet i det digitala marknätet kan åtminstone i teorin lika väl användas för nordiska public service-kanaler som för kommersiella programkanaler. Det är för utskottet inte självklart om den typ av vidaresändning som föreslås i motion Kr424 (c, fp) yrkande 2 avser vidaresändning av alla program som de olika nordiska programföretagen sänder eller endast de program som är framställda i respektive land. Oavsett hur långtgående syftet med motionen är, konstaterar utskottet att juridiska, tekniska och ekonomiska frågor måste vara lösta innan grannlandskanalerna kan vidaresändas i de nationella näten. Som uppmärksammats i motion Kr424 (c, fp) krypteras SVT:s sändningar i det digitala marknätet, vilket innebär att folk som bor i gränstrakterna i våra grannländer inte kan ta emot de digitala sändningarna på samma sätt som de alltjämt kan när det gäller analoga sändningar genom den s.k. överspillningseffekten. De programkort som krävs för att tittaren skall kunna få tillgång till SVT:s och andra programföretags digitala marksändningar säljs inte till grannländerna av upphovsrättsliga skäl. Frågan om grannlands-TV har under flera decennier återkommande diskuterats inom ramen för det nordiska samarbetet. Kulturutskottet redovisade vid 2000/01 års riksmöte att ett medlemsförslag om nordiskt TV- samarbete (A 1244/nord) hade inlämnats i början av år 2001 till Nordiska rådet. Förslagsställarna ansåg att Nordiska rådet borde ta initiativ till att lösa problemen inom Norden och på så sätt även vara en förebild för en europeisk lösning. Förslaget innefattar frågan om att säkerställa fortsatta sändningar av grannlands-TV, att verka för att de som bor i Norden skall kunna abonnera på TV-tjänster i annat nordiskt land, att verka för en nordisk marknad för digital-TV, att verka för att gränsöverskridande TV inte skall medföra höga kostnader för nordiska medborgare och att verka för att nationella avtal inte skall vara hinder för en gränslös television. Vid Nordiska rådets höstsession i oktober 2002 enades närvarande kulturministrar och ledamöter i Nordenutskottet om att - inom ramen för det nordiska samarbetet och enskilt i länderna verka för att hitta lösningar som bidrar till att allmänheten i ökad grad ges möjligheter att ta del av nordiska public service-kanaler i den digitala tiden, - - i god tid innan de analoga sändningarna släcks föra förhandlingar som bidrar till en lösning i frågan och att bejaka att alla avtal om upphovsrätt och teknik på området skall vara färdiga senast två år innan de analoga sändningarna släcks, - - det är ett allmänt intresse att public service- kanalerna sänds i hela Norden samt att - - utvecklingen går snabbare framåt om bilaterala förhandlingar förs mellan länderna som kan ge en allnordisk lösning. - I Sverige har Digital-TV-kommittén i sitt slutbetänkande (november 2001) föreslagit att public service-företagens program skall sändas okrypterade, vilket skulle göra dem tillgängliga i gränstrakterna även i fortsättningen (SOU 2001:90 s. 170). Kommittén har vidare bedömt att det analoga marknätet kan avvecklas år 2007 (s. 135). Det kan tilläggas att inget av de nordiska länderna hittills har beslutat om ett slutdatum för de analoga sändningarna. Den finska regeringen har emellertid angivit som mål att de analoga marksändningarna skall upphöra vid slutet av år 2006. Utskottet är väl medvetet om att en rad tekniska, ekonomiska och juridiska frågor måste lösas för att grannlands-TV skall kunna realiseras. Utskottet anser nu liksom vid föregående riksmöte att det är angeläget att den svenska TV-publiken får tillgång till det nordiska TV-utbudet. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och i det nordiska samarbetet intensifierar sina ansträngningar för att frågan om grannlands-TV skall komma närmare en lösning. Mot bakgrund av det arbete som pågår inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet anser utskottet att riksdagen inte bör göra något sådant uttalande i frågan som begärs i de aktuella motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därför motion Kr424 (c, fp) yrkandena 1 och 2. Utskottet har inhämtat att överläggningar nyligen har påbörjats på tjänstemannaplanet om hur ett fortsatt TV-utbyte mellan Sverige och Finland skall säkerställas vid övergången till digital marksändning. Syftet med motion Kr424 (c, fp) yrkande 3 torde därmed vara tillgodosett, varför yrkandet avstyrks. I sammanhanget bör även nämnas att en särlösning har valts för det enspråkiga Åland, genom att SVT:s programkanaler SVT 1 och SVT 2 återutsänds på Åland. Till grund för denna lösning ligger ett avtal mellan SVT, Ålands Radio och Ålands landskapsstyrelse. De upphovsrättsliga kostnaderna täcks med åländska TV- avgiftsmedel. Överläggningar mellan parterna om ett avtal som reglerar rätten till vidareutsändning av SVT:s digitala programkanaler till Åland pågår för närvarande. Frågor om digital radio Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om digitalradiokommitté, jämför reservation 13 (v) och SR:s nuvarande DAB-sändningar, jämför reservation 14 (v). Motionerna I motion Kr338 (v) erinras om att en digitalradiokommitté skall tillsättas, vilket aviserades i proposition 2000/01:94. Kommittén hade ännu inte tillsatts, när motionen väcktes, vilket enligt motionen försatt radion i en oacceptabel situation. Det digitala sändarnätet hotas av avveckling om inte den utlovade digitalradiokommittén skyndsamt kommer med förslag till åtgärder. Regeringen borde därför snarast tillsätta kommittén (yrkande 4). I motion Kr423 (kd) yrkas att en kommitté omgående skall få i uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet som ägt rum med digital ljudradio (yrkande 3). I motion Kr338 (v) begärs att regeringen skall ta ansvar för åtgärder som räddar SR:s nuvarande DAB- sändningar (DAB = Digital Audio Broadcasting) till dess att kommittén inkommit med sina förslag om DAB- radions framtid (yrkande 5). Bakgrund År 1995 beslutade riksdagen att SR, UR och privata programföretag, efter särskilda beslut av regeringen, skulle få påbörja försök med digitala radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). Som motiv för beslutet anfördes bl.a. att den digitala tekniken ger bättre ljudkvalitet, effektivare utnyttjande av frekvensutrymme, större tålighet mot störningar och möjlighet att sända bilder och text i radio. I samband med riksdagsbeslutet uttalades att verksamheten skulle utvärderas sedan mottagare funnits på marknaden några år och företagen och allmänheten hade fått erfarenheter av den nya tekniken. I proposition 2000/01:94 konstaterade regeringen att utvecklingen av digitala mottagare gått långsamt och att villkoren för att utvärdera verksamheten ännu inte hade uppnåtts (våren 2001). Trots det ansåg regeringen att verksamheten snarast måste utvärderas med hänsyn till att sändningarna pågått i flera år. Regeringen aviserade därför att den avsåg att ge en kommitté i uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet av digital radio som pågått sedan år 1995. Kommittén borde också analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. I avvaktan på regeringens ställningstagande med anledning av utredningens beslut borde SR enligt propositionen minska kostnaderna för de digitala sändningarna (prop. s. 6162). Kulturutskottet ansåg att utredningen borde tillsättas skyndsamt samt att utredningens resultat borde avvaktas innan beslut skulle fattas om den fortsatta DAB-utvecklingen. Utskottet tillstyrkte att SR skulle minska sina kostnader för de digitala sändningarna i avvaktan på utredningsresultatet (bet. 2000/01:KrU8 s. 52). I november 2001 utfärdade regeringen kommittédirektiv för en särskild utredare som skulle utvärdera digital radio m.m. (dir. 2001:88). I ett första steg skall utredaren bl.a. behandla frågor som rör den tekniska utvecklingen, programutbud, frekvensfördelning, ekonomiska aspekter och andra distributionsmetoder för digital ljudradio än DAB. Detta inledande arbete skall redovisas senast den 15 april 2002. I ett andra steg skall utredaren analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. I detta andra skede kommer parlamentarisk medverkan att krävas. Regeringen avser att återkomma i frågan om analysens omfattning och inriktning samt om sådan kompletterande parlamentarisk medverkan i den andra etappen av utredningen. Uppdraget i sin helhet skall vara slutfört senast den 31 december 2002. Utskottets ställningstagande Med anledning av förslagen i motionerna Kr338 (v) yrkande 4 och Kr423 (kd) yrkande 3 om en digitalradiokommitté erinrar utskottet om sina uttalanden våren 2001 om att den av regeringen då aviserade utredningen borde tillsättas och arbeta skyndsamt samt att utredningens resultat borde avvaktas innan beslut fattas om den fortsatta DAB- utvecklingen. Utskottet, som alltjämt har samma uppfattning i frågan, utgår från att regeringen snarast, dvs. i god tid före valet hösten 2002, utser de parlamentariker som skall medverka i den andra etappen av utredningsarbetet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr338 (v) yrkande 4 och Kr423 (kd) yrkande 3. Förslaget i yrkande 5 i motion Kr338 (v) syftar till att regeringen skall ta ansvar för att rädda SR:s nuvarande DAB-sändningar till dess att Digital- radiokommittén lämnat sina förslag. Här bör nämnas att regeringen den 20 december 2001 beslutade om ett kompletterande sändningstillstånd för SR med rätt att sända ljudradio med digital teknik. Tillståndet gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31 december 2005, eller till dess att regeringen har fattat beslut om den framtida användningen av frekvensutrymme för digital ljudradio. Av de anslagsvillkor för år 2002 som gäller för SR framgår att programföretaget i avvaktan på regeringens ställningstagande till resultaten av den tillsatta digitalradioutredningen skall minska kostnaderna för de digitala sändningarna. Utskottet konstaterar att DAB-sändningarna fortgår om än på en lägre ekonomisk nivå än vad som gällde under föregående tillståndsperiod. Programföretaget, dvs. SR, ansvarar självt för sändningarna under den tid som nämns i den nu aktuella motionen. Något särskilt riksdagens uttalande om att regeringen skall rädda SR:s DAB-sändningar till dess att Digitalradiokommittén lämnat förslag om DAB-radions framtid torde inte vara påkallat. Därmed avstyrker utskottet motion Kr338 (v) yrkande 5. Frågor om det analoga och det digitala TV-nätet Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om tidpunkt för avveckling av det analoga marknätet för TV, jämför reservation 15 (kd) och stopp för fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV, jämför reservation 16 (m, fp). Motionerna Fråga om tidpunkt för avveckling av det analoga marknätet för TV behandlas i två motioner. I motion Kr423 (kd) sägs att det är en riktig åtgärd att fortsätta utbyggnaden av det digitala marknätet för TV-sändningar. För att det digitala nätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs ett beslut om datum för att släcka det analoga nätet (yrkande 4). Likartade synpunkter framförs i yrkande 4 i motion K367 (kd). I motion T409 (fp) krävs ett stopp för fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV (yrkande 8). En fortsatt utbyggnad bör inte ske utan att det prövas om frekvensutrymmet har större värde i något annat användningsområde. Den pågående utbyggnaden av kabel-TV och satellit-TV samt TV-tittarnas ovilja att utnyttja Teracoms och dess dotterbolags tjänster talar sitt tydliga språk. Bakgrund Genom riksdagens beslut hösten 2000 får digital marksänd TV byggas ut till att omfatta hela landet (prop. 2000/2001:1 utg.omr. 17 s. 106, bet. 2000/2001: KrU1 s. 100101, rskr. 2000/2001:59). Digital-TV-kommittén hade bl.a. i uppdrag att följa verksamheten med digital marksänd TV och fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Kommittén har i sitt slutbetänkande Digital TV modernisering av marknätet (SOU 2001:90) redovisat sina förslag och bedömningar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Av betänkandet framgår bl.a. att det statliga bolaget Teracom AB, som är ägare till och svarar för utbyggnaden av marknätet, har gjort en omprioritering av sin utbyggnadsplan. Beslutet innebär att företaget tillfälligt skjuter på ytterligare utbyggnad av marknätet, när fyra frekvenskanaler vid årsskiftet 2001/02 når 90 % av befolkningen (SOU 2001:90 s. 95). Mot bakgrund av det kapital som bolaget behöver främst på grund av stora investeringar i marknätet har regeringen tidigare under innevarande riksmöte i proposition 2001/02:76 Teracom AB garanti och omstrukturering föreslagit att riksdagen skall bemyndiga regeringen att mot en riskavspeglande avgift utfärda en kreditgaranti till Teracom AB på högst 2 000 000 000 kronor. Riksdagen har bifallit förslaget men samtidigt beslutat med hänvisning till att det kommande riksdagsvalet försenar en eventuell förnyad riksdagsbehandling om en förlängning av garantitiden med två månader i förhållande till regeringens förslag. Beslutet innebär att garantin om den utfärdas får gälla t.o.m. den 31 december 2002 (yttr. 2001/02:FiU5y, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149). Utskottets ställningstagande Frågan om tidpunkt för avveckling av det analoga marknätet för TV behandlades av Digital-TV-kommittén som i sitt slutbetänkande gjorde bedömningen att de analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007. Betänkandet har remitterats. Enligt regeringens bedömning kan förslag med anledning av betänkandet komma att läggas fram för riksdagen under senare delen av år 2002 (jfr prop. 2001/02:76 s. 5). Utskottet anser inte att remissinstansernas yttranden och regeringens beredningsarbete och ställningstagande i frågan bör föregripas, varför motionerna Kr423 (kd) yrkande 4 och K367 (kd) yrkande 4 avstyrks. Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att som föreslås i motion T409 (fp) stoppa den fortsatta utbyggnaden av det digitala marknätet för TV. Starka skäl talar i stället för en fortsatt utbyggnad av det digitala markbunda TV-nätet. Utskottet anser nu liksom tidigare att det är viktigt att alla som bor i landet har tillgång till ett allsidigt TV-utbud och att invånarna kan välja mellan samtliga distributionsformer och inte är hänvisade enbart till mottagning via satellit eller kabel. (Jämför t.ex. bet. 2000/01:KrU1 s. 100.) Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T409 (fp) yrkande 8. Fråga avseende Teracom AB Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om fråga avseende Teracom AB, jämför reservation 17 (m). Motionen I motion Kr270 (m) sägs att bolaget Boxer, som ägs av helstatliga Teracom AB och som hyr ut mottagare till det digitala marknätet, avser att sälja information om de TV-tittare som besöker Boxers portal. Kulturdepartementet bör ge ägardirektiv till Teracom AB som syftar till att varken Teracom eller bolag som delägs av Teracom får försälja personuppgifter (yrkande 1). Utskottets ställningstagande Boxer TV-Access AB (Boxer) ägs till 70 % av Teracom AB och till 30 % av Skandia Media Invest AB, som är en del av Livförsäkringsbolaget Skandia. Boxer ansvarar för upphandling, försäljning och uthyrning av mottagare för marksänd digital-TV. Boxerportalen, som omnämns i motionen, är en digital-TV-portal, som i likhet med Internets portaler innehåller information, tjänster och underhållning som är åtkomlig för den som har tillgång till marksänd digital TV. Avveckling av Boxerportalen har påbörjats. Kunderna har emellertid tillgång till portalen så länge det finns giltiga kundavtal om denna tjänst, vilket troligen innebär t.o.m. första kvartalet 2003, varefter portalen stängs. I ett pressmeddelande den 16 oktober 2001 informerade Boxers VD om att företaget inte kommer att sälja information om hur deras kunder agerar i det digitala marknätet samt att företaget aldrig sålt någon sådan information. Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon grund för de farhågor som motionärerna bakom motion Kr270 (m) yrkande 1 har rörande försäljning av personuppgifter från Boxer. Det saknas därför skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande av det slag som föreslås i motionen. Motion Kr270 (m) yrkande 1 avstyrks. Mediepåverkan m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om forskningsläget rörande barn och medier, mediernas brist på jämställdhet, jämför reservation 18 (mp), medievåld och översyn av Våldsskildringsrådet, jämför reservation 19 (kd). Motionerna Frågan om moderna mediers påverkan på unga människor har tagits upp i motion Kr416 (kd). Enligt motionen bör en sammanställning göras av det rådande forskningsläget rörande barn och medier inom och utom Sverige för att skapa ett bättre underlag för beslut (yrkande 4). I motion Kr400 (mp) sägs att flickor som ser mycket på TV får minskat självförtroende, medan pojkar får stärkt självförtroende. Motionären yrkar att regeringen skall lämna förslag till riksdagen om hur mediernas brist på jämställdhet skall motverkas (yrkande 1). Liknande förslag finns i motion Kr422 (mp) yrkande 66. I motion Kr402 (s) föreslås att åtgärder skall vidtas mot medievåld. Förslaget syftar i första hand till självreglering av mediebranschen snarare än förbud. Vidare syftar motionen till ökad forskning om sambandet mellan våld och medier samt till ökad mediekunskap i skolan. Förslaget i motion Kr429 (kd) syftar till att den av regeringen i budgetpropositionen för år 2002 aviserade översynen av Våldsskildringsrådet skall komma till stånd snarast (yrkande 5). Liknande förslag finns i motion Kr423 (kd) yrkande 5. Utskottets ställningstagande Då det gäller förslaget i motion Kr416 (kd) om forskningsläget rörande barn och medier hänvisar utskottet till det arbete som bedrivs vid Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet. Nordicoms övergripande mål är att göra medie- och kommunikationsforskning i de nordiska länderna känd både här hemma och i andra delar av världen. Vid Nordicom finns The Unesco International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen (här kallat Clearinghuset), ett internationellt informationscentrum rörande barn och medievåld. Syftet med Clearinghuset är att öka medvetenheten och kunskaperna om barn och medievåld, som bl.a. distribueras via satellit-TV och Internet. Vidare kan nämnas att verksamheten även syftar till att påvisa aktiviteter och åtgärder som syftar till att stärka barn som mediekonsumenter. Utskottet har inhämtat att Clearinghuset redan från starten har haft en ambition i sitt arbete att vidga kunskapen om barn och medievåld och sätta in den i ett större sammanhang. Man söker således belysa barnets mediesituation i vidare bemärkelse. Som en direkt följd av brukarnas efterfrågan på kunskap har arbetet mer och mer kommit att inriktas på att klarlägga den kunskap som finns om barn, unga och medier från en mängd olika perspektiv. Frågor av intresse i sammanhanget är t.ex. vilken omfattning barns och ungas medieanvändning har, vad barn och unga använder medierna till, hur och i vilka situationer de använder medierna, hur de påverkas av medievåldet och annat medieinnehåll och vad som görs för att öka kompetensen hos barn och unga som medieanvändare genom bl.a. mediekunskap och mediedeltagande. Utskottet konstaterar att motionsyrkandet är väl tillgodosett genom de insatser som görs vid Clearinghuset. Utskottet kan således inte se att det finns någon anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet. Motion Kr416 (kd) yrkande 4 avstyrks. Då det gäller förslaget i motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 66 att regeringen skall lämna förslag till hur mediernas brist på jämställdhet skall motverkas erinrar utskottet om att jämställdhetsintegrering (på engelska gender mainstreaming) är den strategi som regeringen valt för att uppnå jämställdhet inom samtliga politikområden. I riksdagen behandlas mediefrågor dels av konstitutionsutskottet, dels av kulturutskottet. De mediefrågor som ligger inom ramen för kulturutskottets beredningsområde gäller i huvudsak public service-verksamheten. Utskottet nöjer sig därför med att här kommentera den delen av medieområdet. Av 6 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) framgår följande. Den som sänder TV-program eller som sänder ljudradioprogram efter tillstånd av regeringen skall se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. En liknande formulering infördes år 1978 genom en ändring i radiolagen (1966:755). Av förarbetena till lagändringen framgår att med begreppet alla människors lika värde och enskilda människors frihet och värdighet avsågs de sidor av demokratibegreppet som anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. hävdande av jämställdhet mellan män och kvinnor (se prop. 1977/78:91 s. 230). Utskottet konstaterar att det ankommer på public sevice-företagen att följa de bestämmelser som finns och att Granskningsnämnden för radio och TV har i uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av givna bestämmelser. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 66. Då det gäller förslagen i motion Kr402 (s) som syftar till att olika åtgärder skall vidtas mot medievåld vill utskottet erinra om att riksdagen under föregående riksmöte ställde sig bakom det förslag till mål för mediepolitiken som regeringen hade lagt fram. Målet för mediepolitiken skall vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 98, bet. 2000/01:KrU1 s. 9597, rskr. 2000/01:59). Vidare bör nämnas att de åtgärder som motionärerna föreslår är uppgifter som åvilar Våldsskildringsrådet, en kommitté som inrättades efter riksdagsbeslut år 1990 och som är inordnad under Kulturdepartementet. Rådet har bl.a. i uppgift att - ta initiativ till projekt inom forskning, utbildningsväsende och föreningsliv, - - informera de audiovisuella branscherna om EU- rekommendationen om skydd av barn och den mänskliga värdigheten samt stödja och följa branschernas arbete med självreglering och - - verka för en förbättrad mediekunskap i skolan och i lärarutbildningen. - I sammanhanget hänvisar utskottet slutligen till den redovisning för den statliga politikens inriktning då det gäller skadligt medieinnehåll som regeringen lämnat i budgetpropositionen för år 2002 (se prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 115). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr402 (s). Utskottet avstyrker även motionerna Kr423 (kd) yrkande 5 och Kr429 (kd) yrkande 5 vari begärs en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. Av budgetpropositionen för år 2002 framgår att mediesituationen för barn och ungdomar har ändrats sedan rådets uppdrag formulerades. Regeringen avser därför att i likhet med vad rådet begärt modernisera uppdraget så att det bättre anpassas efter dagens problembild. Enligt regeringen finns det skäl att i det sammanhanget även se över rådets sammansättning.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Privatisering av public service-kanaler (punkt 2) av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:K243 yrkandena 19, 20 och 21. Ställningstagande I likhet med vad som framförs i motion K243 (m) yrkandena 19, 20 och 21 anser vi att det statliga ägandet av SVT, SR och UR hämmar utvecklingen av företagen. Möjligheterna att långsiktigt säkra en nödvändig finansiering är begränsade liksom möjligheterna att knyta allianser. Företagen snärjs av ökade krav på detaljreglering, vilket hindrar en nödvändig utveckling. Uppdragsgivarna i form av riksdag och regering står oförmögna att hantera de avgörande nödvändiga frågorna. Vi anser därför att delar av SVT och SR samt hela UR skall säljas ut. När hela eller delar av SVT, SR och UR ges ett nytt ägande kommer de att få bättre förutsättningar att agera på den förändrade mediemarknaden. Vid en privatisering bör ett folkligt spritt ägande eftersträvas. Därigenom öppnas möjligheterna att konkurrera på likvärdiga villkor med andra medieföretag. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion K243 (m) yrkandena 19, 20 och 21. 2. Finansieringsformen för public service- företagen (punkt 3) av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr270 yrkande 2 och 2001/02:K243 yrkande 15 samt avslår motionerna 2001/02:Kr257 yrkande 2 och 2001/02:Kr419 yrkande 32. Ställningstagande I likhet med motionärerna bakom motionerna K243 (m) yrkande 15 anser vi att motiven för en särskild TV- avgift upphör med en modern definition av public service och med en successiv avveckling av det statliga företagandet inom mediebranschen. Avgiftsfinansieringen av public service-verksamheten bör således avskaffas. I stället bör verksamheten finansieras med skattemedel liksom annan verksamhet som befinns omistlig för allmänheten. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna K243 (m) yrkande15 och Kr270 (m) yrkande 2 samt avslå motionerna Kr257 (kd) yrkande 2 och Kr419 (fp) yrkande 32. 3. Finansieringsformen för public service- företagen (punkt 3) av Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 32 och avslår motionerna 2001/02:Kr257 yrkande 2, 2001/02:Kr270 yrkande 2 och 2001/02:K243 yrkande 15. Ställningstagande I enlighet med vad som föreslås i motion Kr419 (fp) anser jag att ett nytt finansieringssystem bör införas för public service-verksamheten i stället för den nuvarande finansieringen via TV- avgiftssystemet. Som föreslås i motionen bör fem fonder bildas för att stödja public service- produktionen inom radio, TV och nya medier. Fonderna bör tillföras dels ett stort eget kapital genom att staten gör en engångsöverföring, dels årliga tillskott. Engångsöverföringen föreslås komma från en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i Telia. Det årliga tillskottet skall komma från intäkter från nätavgifter. Även kommersiella radio- och TV-stationer, liksom webbplatser, skall kunna få stöd från fonderna. Resursnivån till public service-verksamheten bör kunna ligga 2025 % över dagens medelstilldelning, så att högre kvalitet kan möjliggöras i verksamheten. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 32 och avslå motionerna Kr257 (kd) yrkande 2, Kr270 (m) yrkande 2 och K243 (m) yrkande 15. 4. Ändringar av lagen om TV-avgift (punkt 4) av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr207 och avslår motionerna 2001/02:Kr208, 2001/02:Kr257 yrkande 1 och 2001/02:Kr318. Ställningstagande Vi anser liksom motionärerna bakom motion Kr207 (m) att det är fel att TV-avgift skall kunna tas ut för datorer som genom bredbandstjänster har möjlighet att ta emot TV. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr207 (m) och avslå motionerna Kr208 (m), Kr257 (kd) yrkande 1 och Kr318 (mp). 5. Ändringar av lagen om TV-avgift (punkt 4) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr318 och avslår motionerna 2001/02:Kr207, 2001/02:Kr208 och 2001/02:Kr257 yrkande 1. Ställningstagande Som framförs i motion Kr318 (mp) har den tekniska utvecklingen förändrat förutsättningarna för TV- avgiftssystemet. TV:n kan numera användas till så mycket mer än bara TV-tittande. Hemelektronikutrustningen integreras och det sker en sammansmältning av TV:n, datorn och mobiltelefonen. Mot bakgrund av den pågående utvecklingen blir en avgift på just TV-apparater både förlegad och principiellt felaktig. Det är därför nödvändigt att avgiftssystemet moderniseras. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr318 (mp) och avslå motionerna Kr207 (m), Kr208 (m) och Kr257 (kd) yrkande 1. 6. Regler för jämlik valbevakning (punkt 5) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 2 och 2001/02:Kr422 yrkande 59. Ställningstagande Grunden för public service-företagens sändningsverksamhet är att den skall bedrivas självständigt i förhållande till olika ekonomiska eller politiska maktsfärer i samhället. Programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt och ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. Public service- företagens nyhetsbevakning får självfallet inte styras. De flesta demokratiska länder har någon form av föreskrifter för hur medierna skall sköta bevakningen inför allmänna val. Sådana regler saknas i Sverige. I likhet med vad som anförs i motionerna Kr400 (mp) och Kr422 (mp) anser jag att det är angeläget att debattider i medierna inför allmänna val fördelas så att en rimlig balans ges mellan de olika riksdagspartierna. Det är därför av stor vikt att regeringen låter utarbeta förslag till regler för hur en jämlik valbevakning skall bedrivas i public service-företagens programverksamhet. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motionerna Kr400 (mp) yrkande 2 och Kr422 (mp) yrkande 59. 7. Handlingsplan för att bryta maktstrukturerna i SVT:s nyhetssändningar (punkt 6) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse: 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr401. Ställningstagande Som anförs i motion Kr401 (v) är SVT:s nyhetsprogram långt ifrån jämställda. Det visar en undersökning som gjorts vid Göteborgs universitet. Av undersökningen framgår att ju viktigare en nyhet är, desto mindre är chansen att en kvinna blir intervjuad. Undersökningen visar också att SVT inte klarat av att bryta könsmaktsstrukturerna i nyhetsprogrammen. Public service-kanalerna har i uppdrag att kritiskt granska samhällets maktstrukturer. Enligt vår mening har SVT:s nyhetsprogram därför ett demokratiskt ansvar för att det som speglas i rutan skall vara en del i arbetet att bryta maktstrukturerna. SVT har ett ansvar att bryta de könsrollsmönster som finns i samhället och göra det på sitt sätt nämligen att män och kvinnor likvärdigt visas i rutan. Att kvinnor sällan kommer till tals i nyheterna har varit extra tydligt i bevakningen av och rapporteringen om terrorattackerna i USA. Säkerhetspolitiken är totalt dominerad av män, men den berör oss alla. Inom SVT bör en handlingsplan tas fram för att bryta maktstrukturerna och aktivt söka upp kvinnliga experter och debattörer till nyhetssändningarna och samhällsprogrammen. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr401 (v). 8. Ljudsignal före program med våldsinslag (punkt 7) av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2001/02:Kr429 yrkande 6. Ställningstagande Radio- och TV-lagen (1996:844) anger att program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i televisionen antingen skall föregås av en varning i ljud eller innehålla en varning som anges löpande i bild under hela sändningstiden (6 kap. 2 §). SVT har sedan många år en policy för skildringar av våld, som bl.a. innebär att företaget i påannons eller programpresentation förvarnar om det följande programmet eller inslaget innehåller våldsscener som kan verka uppskakande på tittarna. Vi anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr429 (kd) att en talad varning inte är tillräckligt effektiv för att skydda barn, eftersom den förutsätter att föräldern sitter framför TV:n och lyssnar på påannonseringen. En ljudsignal kan däremot dra uppmärksamheten till sig även om föräldern inte befinner sig alldeles i närheten av TV:n. Därför föreslår vi att regeringen skall komma med ett förslag till ändring av radio- och TV-lagen så att det tydligt framgår att en varning i ljud skall ges i form av en ljudsignal. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen delvis bifalla motion Kr429 (kd) yrkande 6. 9. SVT:s programtextning (punkt 8) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr422 yrkande 60 och avslår motionerna 2001/02:Kr201 och 2001/02:Kr209 yrkande 1. Ställningstagande Textning i TV är till ovärderlig hjälp för hörselskadade, men också för till exempel människor med läs- och skrivsvårigheter och invandrare. Att ge så många som möjligt reell möjlighet att ta till sig innehållet i programutbudet är en viktig demokratisk princip. Av SVT:s sändningstillstånd (från december 2001) för perioden 20022005 framgår att minst 50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden (14 §). Det är viktigt att redan nu slå fast att SVT:s programtextning under tillståndsperioden efter den nuvarande, dvs. efter år 2005, skall nå upp till 100 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr422 (mp) yrkande 60 och avslå motionerna Kr201 (m) och Kr209 (c) yrkande 1. 10. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska minoriteterna i Sverige (punkt 10) av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse: 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr274 och bifaller delvis motion 2001/02:Kr332. Ställningstagande Vi anser i likhet med vad som föreslås i motion Kr274 (kd) att det är uppenbart att det sker en orättvis fördelning av resurserna i public service- företagen och att meänkieli missgynnas både i fråga om personella och ekonomiska resurser av SVT, UR och SR. Det finns mot denna bakgrund starka skäl att göra en uppföljning av hur de tre programföretagens fördelning av resurser och sändningstider görs beträffande programverksamheten för samtliga nationella minoriteter i landet. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr274 (kd) och delvis bifalla motion Kr332 (v). 11. Programföretagens medelsanvändning (punkt 11) av Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse: 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr419 yrkande 33 och avslår motion 2001/02:Kr400 yrkande 3. Ställningstagande I enlighet med vad som föreslås i motion Kr419 (fp) anser jag att SVT och SR bör minska sina ambitioner då det gäller investeringar i digital teknik. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motion Kr419 (fp) yrkande 33 och avslå motion Kr400 (mp) yrkande 3. 12. Programföretagens medelsanvändning (punkt 11) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse: 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr400 yrkande 3 och avslår motion 2001/02:Kr419 yrkande 33. Ställningstagande I enlighet med vad som anförs i motion Kr400 (mp) anser jag att public service-bolagen, SVT, SR och UR, behöver ekonomiska resurser till både programverksamhet och teknikutveckling för att de skall ha möjlighet att utvecklas med mångfald och kvalitet som kännetecken och vara medier att lita på. Det är oacceptabelt om tekniken utvecklas på programmens bekostnad. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr400 (mp) yrkande 3 och avslå motion Kr419 (fp) yrkande 33. 13. Digitalradiokommitté (punkt 17) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse: 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 4 och avslår motion 2001/02:Kr423 yrkande 3. Ställningstagande Regeringen aviserade i prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst att den avsåg att tillsätta en kommitté som skulle få i uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet med digital radio som pågått sedan år 1995. Kommittén borde också analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. I samband med behandlingen av propositionen uttalade kulturutskottet att utredningskommittén borde tillsättas och arbeta skyndsamt samt att utredningens resultat borde avvaktas innan beslut fattas om den fortsatta DAB-utvecklingen. En särskild utredare har därefter fått i uppdrag att i ett första steg kartlägga och analysera situationen. Som framgår av motion Kr338 (v) har dock kommittén ännu inte tillsatts. Detta gör att radion försatts i en oacceptabel situation. Risk finns för att digitalradion kan gå i graven utan att en seriös och snabb politisk prövning gjorts. Det digitala sändarnätet hotas således av avveckling om inte den utlovade digitalradiokommittén skyndsamt kommer med förslag till åtgärder. Det är angeläget att regeringen med det snaraste tillsätter den redan beslutade digitalradiokommittén. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr338 (v) yrkande 4 och avslå motion Kr423 (kd) yrkande 3. 14. SR:s nuvarande DAB-sändningar (punkt 18) av Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse: 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr338 yrkande 5. Ställningstagande Regeringen måste ta ansvar för åtgärder som räddar radions nuvarande DAB-sändningar till dess att digitalradiokommittén inkommit med sina förslag rörande DAB-radions framtid. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr338 (mp) yrkande 5. 15. Tidpunkt för avveckling av det analoga marknätet för TV (punkt 19) av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse: 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr423 yrkande 4 och 2001/02:K367 yrkande 4. Ställningstagande I likhet med vad som anförs i motionerna Kr423 (kd) och K367 (kd) vill vi framhålla att vi anser att det är viktigt att det digitala marknätet för TV- sändningar byggs ut i hela landet. Inom en nära framtid kommer de analoga sändningarna att upphöra. Då är det som framhålls i båda motionerna viktigt att det finns ett praktiskt taget heltäckande digitalt marknät. För att det digitala marknätet skall bli ett attraktivt alternativ behövs ett riksdagsbeslut om datum för att släcka det analoga TV-nätet. Ett förslag till sådan tidpunkt har nyligen lämnats av Digital-TV-kommittén. Vi anser att regeringen efter sedvanlig remissbehandling bör lämna förslag till riksdagen i denna angelägna fråga. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Kr423 (kd) yrkande 4 och K367 (kd) yrkande 4. 16. Stopp för fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet för TV (punkt 20) av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse: 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:T409 yrkande 8. Ställningstagande I likhet med motionärerna bakom motion T409 (fp) anser vi att satsningen på marksänd digital-TV hittills varit ett misslyckande. Vi anser därför att en fortsatt utbyggnad av det rikstäckande digitala mark-TV-nätet inte skall ske utan att det görs en prövning av om frekvensutrymmet har större värde inom något annat användningsområde. Den pågående utbyggnaden av kabel-TV och satellit-TV samt TV- tittarnas ovilja att utnyttja Teracoms och dess dotterbolags tjänster talar sitt tydliga språk. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion T409 (fp) yrkande 8. 17. Fråga avseende Teracom AB (punkt 21) av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse: 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr270 yrkande 1. Ställningstagande I likhet med vad som anförs i motion Kr270 (m) anser vi att Kulturdepartementet, som företräder staten som ägare till Teracom AB, i ägardirektiv skall ange att varken Teracom AB eller bolag som delägs av Teracom AB skall få ägna sig åt försäljning av personuppgifter om TV-tittarna. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motion Kr270 (m) yrkande 1. 18. Mediernas brist på jämställdhet (punkt 23) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse: 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr400 yrkande 1 och 2001/02:Kr422 yrkande 66. Ställningstagande Som framgår av motionerna Kr400 (mp) och Kr422 (mp) har forskning kunnat påvisa att flickor som ser mycket på TV får minskat självförtroende, medan pojkar som ser mycket på TV får stärkt självförtroende. Mediernas bilder av könen är snedvridande och visar i huvudsak den aktive mannen och den passiva kvinnan. Det gäller inte bara i fiktion, utan även i nyhetssammanhang, där män används för att illustrera makt och kvinnor används för att illustrera offer. Könsrollerna blir på så sätt självgenererande, styrda av de roller som medierna förmedlar. Regeringen bör därför framlägga förslag för riksdagen om hur den brist på jämställdhet som genomsyrar medierna i dag skall motverkas. Med hänvisning till det anförda föreslår jag att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motionerna Kr400 (mp) yrkande 1 och Kr422 (mp) yrkande 66. 19. Översyn av Våldsskildringsrådet (punkt 25) av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse: 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:Kr423 yrkande 5 och 2001/02:Kr429 yrkande 5. Ställningstagande Som anförs i motionerna Kr423 (kd) och Kr429 (kd) har Våldsskildringsrådet begärt en översyn av inriktning och arbetsformer för rådet. I årets budgetproposition konstaterar regeringen att den efterfrågade översynen skall genomföras, ett krav som vi ställde redan för ett år sedan. Rådets sammansättning skall också ses över. Vi anser att översynen skall genomföras snarast. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen således bifalla motionerna Kr423 (kd) yrkande 5 och Kr429 (kd) yrkande 5. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Public service-uppdragets utformning (punkt 1) Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m) anför: Med tanke på att regeringen avser att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en samlad översyn av public service-uppdragets innehåll inför nästa tillståndsperiod, dvs. för tiden efter år 2005, har vi valt att inte reservera oss till förmån för motion K243 (m) yrkande 14. Vi vill emellertid påminna om att det av motionen framgår att det gamla public service-tänkandet bör ersättas av det öppna samhällets grundläggande principer om mångfald och oberoende samt att ett modernt public service-tänkande innebär att public service skall ses som ett komplement till den fria mediestrukturen. I motionen sägs även att utgångspunkterna för den programverksamhet som skall finansieras med offentliga medel bör formuleras på följande sätt. - Offentlig finansiering skall bara användas för program och verksamheter som kompletterar övrigt medieutbud, innehålls- och kvalitetsmässigt. - - Public service-programmen skall komma alla till del. - - Offentligt finansierade program måste präglas av högsta kvalitet. - Vidare framgår av motionen att staten noga bör ange vilka uppgifter som skall anses nödvändiga, även om de inte är kommersiellt bärkraftiga. Till sådana uppgifter kan höra mer omfattande kulturprogram, program för minoriteter, nyhetsrapportering i den mån delar av landet inte täcks av andra programföretag m.m. Det ligger i sakens natur att public service-uppdraget kontinuerligt måste prövas i ljuset av vad andra aktörer på mediemarknaden erbjuder. Med detta synsätt blir public service- uppgiften mer begränsad än i dag. Den ställer inte krav av den typ och omfattning som gäller för dagens SR och SVT. Hela eller delar av dessa företag bör därför enligt vad som sägs i motionen försäljas. I samband med att public service-villkoren förändras måste nya organisationsformer skapas för bl.a. Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama. 2. SVT:s programtextning (punkt 8) Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp) anför: Vi har noterat att SVT:s textning av förstagångssända program med svenskt ursprung minskade från år 2000 till år 2001. Det är allvarligt med tanke på den stora betydelse som programtextningen har för en stor del av befolkningen och mot bakgrund av att riksdagens beslut våren 2001 innebar ett klart ställningstagande för en kraftfull ökning av programtextningen. Vi har även noterat att SVT i ett s.k. nyårslöfte lovat att öka programtextningen under år 2002 till att omfatta 29,5 % av de förstagångssända programmen. Vi vill påminna om att SVT enligt sitt sändningstillstånd ålagts att vid utgången av tillståndsperioden, dvs. vid slutet av år 2005, nå upp till minst 50 %, vilket kräver en markant satsning från företagets sida. 3. Uppläsning av textremsan (punkt 9) Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m) anför: Vi vill påminna om att som framförs i motion Kr213 (m) det är angeläget att TV-programmen görs tillgängliga för synskadade genom en uppläst textremsa oavsett hur det går för de digitala sändningarna i marknätet. Motionären bakom motionen är besviken på att regering och riksdag nöjt sig med att det skall vara ett mål för SVT att under tillståndsperioden erbjuda en uppläst textremsa. Vi har förståelse för den uppfattningen men har med tanke på att sändningstillståndet för SVT gäller t.o.m. år 2005 valt att avstå från att reservera oss till förmån för motion Kr213 (m). 4. Riktlinjer rörande de språkliga och etniska minoriteterna i Sverige (punkt 10) Peter Pedersen och Boel Lindén (båda v) anför: Vi vill påminna om vad som anförs i motion Kr332 (v) om att riksdagen erkänt bl.a. meänkieli som ett nationellt minoritetsspråk. SR och SVT har enligt sändningstillstånden ansvar för att beakta de språkliga etniska minoriteternas intressen. Som framgår av motionen är det angeläget att produktionen av SVT:s program på meänkieli flyttas till Tornedalen, på samma sätt som Same-TV sedan flera år tillbaka har sin produktion förlagd till Kiruna. Om produktionen görs inom språkområdet skulle detta också kunna främja utbildning i meänkieli och leda till standardisering av språket. Intresset för att lära sig meänkieli i skolan och i hemmiljön skulle komma att öka, språkets status skulle höjas och därigenom skulle ungdomar attraheras till kultur- och mediebranschen. 5. Satellitdistribution av SVT:s program (punkt 13) Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m) anför: Vi vill påminna om att det av motionerna K243 (m) yrkande 17 och Kr220 (m) yrkande 2 framgår att SVT bör åläggas att kostnadsfritt tillhandahålla samtliga satellitoperatörer sina programkanaler. Vi anser att det är bra att SVT:s anslagsvillkor tydligt anger att SVT:s sändningar som riktas till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV- avgift. 6. Nordiskt TV-samarbete (punkt 15) Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Ana Maria Narti (fp) anför: Vi erinrar om att det av motion Kr424 (c, fp) framgår att det i Sverige i huvudsak bara är möjligt att ta emot grannlands-TV i gränstrakterna, och då bara från grannlandet närmast gränsen. De dåliga förutsättningarna som gäller för Sveriges del i detta hänseende innebär att vår befolkning i mindre utsträckning får kunskap om de nordiska grannländerna än vad som gäller för grannländernas befolkning visavi Sverige. Bristande tillgång till grannlands-TV är också en orsak till svenskarnas relativt dåliga förståelse av danska och norska. När det gäller ömsesidig språkförståelse är svenskarna sämre än grannfolken i Skandinavien. Av motionen framgår även att det är tekniska och ekonomiska skäl som fram till nu rest hinder för ett brett nordiskt utbud samt att den tekniska utvecklingen nu skulle kunna sänka hindren väsentligt. Genom digitaliseringen blir det nämligen möjligt att förmedla betydligt fler TV-kanaler inte bara via kablar och satelliter utan också i etern via det markbundna nätet. Digitaliseringen ger möjligheter till ett utbud från alla de nordiska länderna. Kostnaderna för sändningarna blir väsentligt lägre och sändningarna kan nå alla hushåll. Vi har avstått från att yrka bifall till motion Kr424 (c, fp), yrkandena 1 och 2, eftersom vi vet att det inom ramen för det nordiska samarbetet pågår överläggningar för att hitta lösningar som bidrar till att allmänheten får ökad möjlighet att se grannländernas public service-utbud. BILAGA Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2001/02:Kr201 av Rolf Gunnarsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hörselskadade och TV. 2001/02:Kr207 av Anita Sidén och Maud Ekendahl (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om TV-licens för bredbandsdatorer. 2001/02:Kr208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana lagändringar att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad som anförs i motionen. 2001/02:Kr209 av Rigmor Stenmark (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om textade program i TV. 2001/02:Kr213 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att Sveriges Televisions sändningar görs tillgängliga för synskadade under tillståndsperioden. 2001/02:Kr220 av Ola Karlsson och Nils Fredrik Aurelius (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satellitsändningar av Sveriges Televisions program. 2001/02:Kr257 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd): 1. Riksdagen beslutar upphäva lagen (1989:41) om TV- avgift. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om tillsättande av en utredning för alternativa finansieringsformer för public service-företagen. 2001/02:Kr270 av Ola Karlsson och Inger René (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ägardirektiv till Teracom. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om TV-licensens avskaffande. 2001/02:Kr274 av Erling Wälivaara (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av hur public service-företagens resursfördelning och sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper i landet tillgodoses. 2001/02:Kr318 av Ewa Larsson (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en modernisering av avgiftssystemet för dagens TV-tittare kan behövas. 2001/02:Kr332 av Siv Holma m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en översyn bör göras av SVT:s och SR:s sändningar på meänkieli i enlighet med vad i motionen anförs. 2001/02:Kr338 av Charlotta L Bjälkebring (v): 4. Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter den redan beslutade Digitalradiokommittén. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regeringens ansvar för DAB-radions sändningar. 2001/02:Kr398 av Jan Björkman m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgängligheten till regionala TV-sändningar. 2001/02:Kr400 av Ewa Larsson (mp): 1. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag till hur man kan arbeta för att motverka den brist på jämställdhet som genomsyrar medierna i dag. 2. Riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag till regler för en jämlik valbevakning. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det är oacceptabelt om tekniken utvecklas på programmens bekostnad inom public service-bolagen. 2001/02:Kr401 av Charlotta L Bjälkebring (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att SVT bör ta fram en handlingsplan för att bryta maktstrukturerna i nyhetssändningar och samhällsprogram. 2001/02:Kr402 av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot medievåld. 2001/02:Kr416 av Inger Davidson m.fl. (kd): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sammanställning av forskning rörande barn och medier. 2001/02:Kr419 av Ana Maria Narti m.fl. (fp): 32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett nytt system för finansiering av public service. 33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom SVT och SR att investera i digitalteknik. 2001/02:Kr422 av Matz Hammarström m.fl. (mp): 59. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till regler för en jämlik valbevakning. 60. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att SVT måste nå upp till målet att texta 100 % av program med svenskt ursprung. 66. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen skall återkomma med förslag till hur man kan arbeta för att motverka den brist på jämställdhet som medierna i dag genomsyras av. 2001/02:Kr423 av Dan Kihlström m.fl. (kd): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvärderingen av den digitala ljudradion påskyndas. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett datum när det analoga TV-nätet skall släckas ned. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. 2001/02:Kr424 av Lennart Daléus och Elver Jonsson (c, fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den nordiska TV-frågan i sin helhet skyndsamt ses över i avsikt att finna en tillfredsställande lösning. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i sina överläggningar med övriga nordiska stater hävdar att vidaresändning av egna program i det digitala marknätet skall ske på likartade villkor som gäller för det analoga nätet. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillgången till finländsk TV i Sverige och svensk television i Finland utmynnar i ömsesidiga överenskommelser så att detta TV-utbyte säkerställs. 2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av Våldsskildringsrådets verksamhet. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ljudsignal före program med våldsinslag. 2001/02:K243 av Bo Lundgren m.fl. (m): 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om public service- uppdraget. 15. Riksdagen beslutar avskaffa avgiftsfinansieringen av public service- verksamheten i enlighet med vad i motionen anförs. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att betala samma program två gånger. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statligt finansierade program skall vara allmänt tillgängliga. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privatisering av Sveriges Radio. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privatisering av Sveriges Television. 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privatisering av Utbildningsradion. 2001/02:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd): 4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till tidpunkt när det analoga marksända TV-nätet skall släckas ned. 2001/02:T409 av Eva Flyborg m.fl. (fp): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avstå från en fortsatt statlig utbyggnad av marksänd digital-TV.