Prövningsnämnd för bankstödsfrågor
Betänkande 1992/93:NU35
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU35
Prövningsnämnd för bankstödsfrågor
Innehåll
1992/93 NU35
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1992/93:245 om lagreglering av det statliga stödet till banker och andra kreditinstitut, m.m., dels två motioner som väckts med anledning av propositionen.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av rättschefen Hans Jacobson och departementsrådet Claes Thimrén, Finansdepartementet, generaldirektören Anders Sahlén, Finansinspektionen, samt verkställande direktören Ulla Lundquist och direktören Bengt-Göran Löwenthal, Svenska bankföreningen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. Lagen innehåller vissa grundläggande regler för bankstödet. Dessa överensstämmer helt med de riktlinjer riksdagen tidigare fastställt för detta stöd. Vidare skall enligt lagen villkoren för statligt stöd till kreditinstitut kunna prövas av en särskilt inrättad nämnd, Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Förutsättningen för att en sådan prövning skall kunna komma till stånd är att kreditinstitutet -- om det inte får stöd -- skulle vara på obestånd, skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning eller inte kunna uppfylla kapitaltäckningskravet.
Prövningsnämnden skall bedöma om de föreslagna avtalsvillkoren är oskäliga mot ett kreditinstitut eller dess ägare. Om nämnden finner att villkoren inte är oskäliga och ett institut eller dess ägare trots detta inte antar ett avtalsförslag ges staten rätt att tillgripa tvångsmedel. Staten skall kunna lösa in aktierna i kreditinstitut som är aktiebolag eller bankaktiebolag. Sparbanker, föreningsbanker och hypoteksinstitut skall kunna ställas under tvångsförvaltning. Syftet med dessa regler är att kreditinstitut under vissa förutsättningar skall vara skyldiga att ta emot statligt stöd om detta krävs för att stabiliteten i betalningssystemet skall garanteras och kreditförsörjningen tryggas.
Företrädaren för Ny demokrati har reserverat sig på ett flertal punkter, bl.a. mot att inlösen av aktier skall kunna användas som tvångsmedel.
Ett förslag från Ny demokratis sida om att bankstödet skall utgå i form av en tillgångsgaranti i stället för i sin nuvarande utformning avvisas av utskottet men följs upp i en reservation (nyd).
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om ändrade regler för bankers rätt att inneha egendom som har övertagits för att skydda fordringar.
Propositionen
I propositionen föreslås -- efter föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- att riksdagen antar förslag till
1. lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, 2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört om finansieringen av Prövningsnämnden för bankstödsfrågor.
Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, återges i bilaga1.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1992/93:N62 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att den i propositionen föreslagna nya instansen skall ges namnet Bankstödsdomstolen.
1992/93:N63 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (båda nyd) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bankstödsfrågorna måste grundas på en helhetsbedömning och handläggas skyndsamt och helst i ett sammanhang, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system med tillgångsgaranti på sätt som förordats i motionen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att införa insättargaranti i Sverige, 4. beslutar att staten skall tillförsäkras en rätt i värdestegringen såsom föreslagits i motionen i anslutning till 5§ sista stycket förslaget till lag om statligt stöd till banker [och andra kreditinstitut], 5. vid avslag på yrkande 4, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av tydliga villkor som innefattar krav på försäljning av kringverksamhet, rationaliseringar i verksamheten, ändringar i beslutsrutiner, avskaffande av fallskärmsavtal och sänkta räntemarginaler, 6. avslår förslaget om inlösen, 7. vid avslag på yrkande 6, avslår 10§ punkt 1 förslaget till lag om statligt stöd till banker [och andra kreditinstitut], 8. vid avslag på yrkandena 6 och 7, i vart fall byter ut "[inte vara] oskäliga" i 10§ mot "[vara] skäliga" såsom föreslagits i motionen, 9. i 11§ förslaget till lag om statligt stöd till banker [och andra kreditinstitut] stryker ordet verkliga i uttrycket "verkliga värdet" i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införskaffande av utlåtande från erkänd oberoende expertis om aktiens värde, 11. avslår tvångsförvaltning enligt 13§ punkt 1 förslaget till lag om statligt stöd till banker [och andra kreditinstitut], 12. vid avslag på yrkande 11, byter ut "[inte vara] oskäliga" mot "[vara] skäliga" i 13§ på sätt som förordats i motionen, 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inlösta aktier eller aktier o.d. som kommit i statens ägo på annat sätt så snart det kan ske måste övergå till privata ägarformer genom att exempelvis ägandet delvis sprids till medborgarna i form av aktier, 14. beslutar att prövningsorganet i stället för nämnd skall kallas för domstol, förslagsvis Bankstödsdomstolen, 15. beslutar att prövningsorganets beslut skall få överklagas i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekryteringen till prövningsorganet, 17. om lag om statligt stöd till banker [och andra kreditinstitut] antas, beslutar att lagen skall gälla ett år eller t.o.m. den 30 juni 1994 i enlighet med vad som föreslagits i motionen.
Utskottet
Bankstödet
Inledning
För att säkerställa stabiliteten i betalningssystemet och trygga kreditförsörjningen beslutade riksdagen i december 1992 att staten skall garantera att banker och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid (prop. 1992/93:135, bet. NU16). Riksdagen bemyndigade regeringen att besluta om erforderliga åtgärder i detta syfte. De statliga insatserna kan vara i form av t.ex. garantier, lån eller kapitaltillskott. Enligt förordningen (1993:215) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut görs ansökan om stöd hos Bankstödsnämnden, som inrättats för att hantera stödet. Nämnden beslutar om stöd, utom i ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt eller avser garantier som skall utfärdas av Riksgäldskontoret. Beslut i sådana ärenden fattas av regeringen.
Villkor för bankstöd m.m.
Regeringen och Bankstödsnämnden får förena beslut om stöd med villkor. I de riktlinjer riksdagen fastställt för bankstödet anges olika typer av sådana villkor. Vägledande härvidlag är att stödet skall utformas på ett affärsmässigt och konkurrensneutralt sätt och så att statens långsiktiga kostnader hålls på en så låg nivå som möjligt. Krav som kan bli aktuella att ställa är nedsättning av aktiekapitalet, begränsning av utdelningen, avgifter för lämnade garantier och återbetalning av utbetalat stöd. Vidare skall kunna krävas att vissa tillgångar förs över till en särskild enhet inom institutet eller till ett särskilt bolag. Staten skall också kunna tillförsäkra sig rätt att i framtiden teckna aktier i institut som erhållit stöd eller på annat sätt få del i den värdestegring som uppkommer i ett sådant institut. Statens krav riktas mot institutet eller, i vissa fall, mot ägarna.
I proposition 1992/93:245 läggs nu fram förslag till en lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. I lagen införs som inledande bestämmelser vissa grundläggande regler för bankstödet. Dessa utgår helt från riksdagens tidigare nämnda beslut och innehåller väsentligen föreskrifter om stödets syfte och omfattning, i vilka former det kan utgå och vilka institut som kan erhålla stöd. I en särskild paragraf (5§) återfinns bestämmelser om de villkor som stödet kan förenas med och som här beskrivits. Bl.a. anges att staten bör tillförsäkras del i den värdestegring som uppkommer om ett institut som fått stöd återfår sin lönsamhet.
I motion 1992/93:N63 (nyd) krävs att staten skall tillförsäkras rätt i värdestegringen och att den aktuella bestämmelsen skall ändras i enlighet härmed.
Utskottet har tidigare behandlat frågor om vilka villkor som bör ställas upp när bankstöd lämnas. Detta skedde dels när riktlinjer för bankstödet antogs (bet. 1992/93:NU16), dels när motioner från årets allmänna motionstid behandlades (bet. 1992/93:NU24). Av vad som sagts i dessa sammanhang och av den nu föreslagna lagen framgår att statens kostnader skall hållas så låga som möjligt och att strävan skall vara att stödet skall återvinnas. Ett sätt för staten att återvinna stödet är att få del av en framtida värdetillväxt i det berörda institutet. Detta torde emellertid främst kunna användas då staten tillskjutit kapital. Vid andra former av stöd, t.ex. garantier, torde andra metoder än del i värdestegring få tillämpas för att staten skall kunna få ersättning för sina insatser. Vilken metod som är lämpligast beror således på hur stödet utformas och hur förhållandena är i det enskilda institutet. Enligt utskottets uppfattning får det ankomma på regeringen och Bankstödsnämnden att i varje enskild situation avgöra hur statens kostnader på lång sikt skall minimeras med ledning av de fastställda riktlinjerna. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del.
I nyssnämnda motion yrkas i andra hand på att förslag om avtal om stöd skall innehålla tydliga villkor som innefattar krav på försäljning av kringverksamheter, rationaliseringar, ändringar i beslutsrutiner, avskaffande av fallskärmsavtal och sänkta räntemarginaler.
Motsvarande krav har utskottet behandlat senast i april 1993 (bet. 1992/93:NU24). På utskottets förslag avslog riksdagen då aktuella motioner i berörda delar.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker motion 1992/93:N63 (nyd) även såvitt nu är i fråga.
Inlösen av aktier
I propositionen anförs att åtskilliga problem kan uppstå när statens åtagande gentemot kreditinstituten skall utformas i det enskilda fallet. Det kan tänkas uppstå situationer då ett kreditinstitut eller dess ägare finner det vara bäst förenligt med affärsintressena att avstå från att ta emot statligt stöd på de villkor som erbjudits. I propositionen konstateras att staten knappast kan låta ett kreditinstitut som omfattas av det statliga åtagandet gå i konkurs. Ett institut skulle kunna utnyttja detta förhållande som ett påtryckningsmedel för att framtvinga förmånligare villkor. Även om det är osannolikt att saken kommer att ställas på sin spets är det, enligt regeringen, uppenbart att institut bör vara skyldiga att ta emot stöd i vissa situationer. Detta gäller t.ex. när syftet med den statliga garantin hotas, dvs. när stabiliteten i betalningssystemet eller kreditförsörjningen är i fara. Det behövs därför, sägs det i propositionen, dels en ordning som möjliggör prövning av de villkor som staten erbjudit ett institut, dels föreskrifter om tvångsmedel.
Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att det inrättas en särskild nämnd, Prövningsnämnden för bankstödsfrågor, som på begäran av Bankstödsnämnden skall kunna pröva ett förslag till avtal mellan Bankstödsnämnden och kreditinstitutet. Som förutsättning för att en sådan prövning skall kunna komma till stånd föreslås gälla att kreditinstitutet -- om det inte får statligt stöd -- skulle vara på obestånd, skyldigt att upprätta s.k. kontrollbalansräkning eller inte kunna uppfylla kapitaltäckningskravet. Prövningsnämnden avses få i uppgift att pröva om de av Bankstödsnämnden föreslagna villkoren är oskäliga mot motparten. Ett oskäligt villkor kan jämkas av Prövningsnämnden, men staten är inte skyldig att ingå ett avtal med ett villkor som ändrats på detta sätt. Bankstödsnämnden kan i stället välja att lägga fram ett nytt förslag.
Om ett kreditinstitut eller dess ägare inte antar ett avtalsförslag trots att Prövningsnämnden funnit det inte vara oskäligt, skall staten enligt förslaget i propositionen ha rätt att tillgripa tvångsmedel. Staten skall kunna tvångsinlösa aktierna i ett kreditinstitut som är aktiebolag eller bankaktiebolag. Reglerna föreslås bli utformade på i huvudsak samma sätt som reglerna om inlösen av minoritetsaktier i aktiebolag och bankaktiebolag. Lösenbeloppet skall bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga värde vid tidpunkten för statens begäran om inlösen hos Prövningsnämnden. En sparbank, en föreningsbank eller ett hypoteksinstitut skall kunna ställas under tvångsförvaltning genom att Prövningsnämnden förordnar en god man. Dessa tvångsmedel skall också kunna tillgripas om en förpliktelse som följer av ett avtal med Bankstödsnämnden inte fullgjorts och förpliktelsen är av väsentlig betydelse eller om institutet inte har en kapitalbas som uppgår till lägst 2% av värdet av institutets placeringar.
I propositionen konstateras att betalningssystemets stabilitet och en sund utveckling av bankverksamheten är så framträdande intressen att de motiverar långtgående ingrepp i äganderätten. Den föreslagna lagstiftningen har bl.a. därför utformats så att den skall vara förenlig med Europakonventionens tilläggsprotokoll om att fysisk och juridisk person inte får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under förutsättningar som anges i lag.
De tvångsmedel som kan vara tänkbara att tillgripa mot bankaktiebolag och andra kreditinstitut som är aktiebolag är inlösen eller tvångsförvaltning. I den promemoria, utarbetad av justitierådet Johan Munck, som ligger till grund för propositionen i denna del, förordas inlösen. Det anförs bl.a. att vid inlösen undviks en hel del komplikationer vad avser återbetalningsskyldighet m.m. i situationer då ett institut behöver kapitaltillskott. Också i övrigt blir förfarandet avsevärt mindre komplicerat om man kan utnyttja aktiebolagslagens (1975:1385) regler för rekonstruktioner och andra insatser, sägs det vidare i promemorian. Även för ägarna till ett kreditinstitut kan inlösen vara att föredra framför tvångsförvaltning. Sådan förvaltning, framhålls det, kan väntas komma i fråga när det föreligger betydande skillnader i åsikter om vilka åtgärder som skall vidtas. Staten skulle då kunna genomföra åtgärder som ägarna motsatt sig, men dessa måste trots det senare ta över driften, eftersom tvångsförvaltning endast kan ske under en begränsad tid. Regeringen ansluter sig till den i promemorian redovisade bedömningen och anför att inlösen är den mest ändamålsenliga metoden när det är fråga om ett institut som är aktiebolag eller bankaktiebolag.
Förslaget om att staten skall kunna tvångsinlösa aktier avvisas i motion 1992/93:N63 (nyd). Motionärerna anför att tvångsinlösen kommer i uppenbar konflikt med äganderättsprincipen och kan till sin natur uppfattas som konfiskation. Statens intressen kan enligt motionärernas uppfattning tillgodoses genom metoden med tvångsförvaltning.
Utskottet delar de bedömningar som görs i den nämnda promemorian och som regeringen också instämt i. Utskottet anser att staten på de grunder som redovisas i propositionen måste ha möjlighet att tillgripa tvångsinlösen mot kreditinstitut som är aktiebolag eller bankaktiebolag. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del.
Grund för inlösen och tvångsförvaltning
Inlösen och tvångsförvaltning skall enligt förslaget i propositionen, som tidigare redovisats, kunna tillgripas på tre grunder: dels om ett institut eller dess ägare inte godtar ett avtalsförslag trots att det bedömts inte vara oskäligt, dels om dessa inte fullgör en väsentlig förpliktelse enligt avtalet och dels om kapitaltäckningsgraden understiger 2%.
Syftet med bestämmelsen om att inlösen och tvångsförvaltning skall kunna tillgripas om ett institut inte antar ett avtalsförslag, är att institutet i praktiken skall vara skyldigt att ta emot statligt stöd om vissa angivna omständigheter föreligger. För det första skall ett stöd behövas för att stabiliteten i betalningssystemet skall kunna garanteras och för att kreditförsörjningen skall kunna tryggas. Vidare skall institutet komma i ekonomiskt trångmål, på sätt som tidigare beskrivits, om det inte får stöd. Slutligen skall Prövningsnämnden ha funnit att ett avtalsförslag från Bankstödsnämnden inte är oskäligt.
De nämnda tvångsmedlen skall enligt vad som föreslås i motion 1992/93:N63 (nyd) inte få användas i de fall ett institut inte antagit ett avtalsförslag. Bestämmelsen är bl.a. tveksam från äganderätts- och rättssäkerhetssynpunkt, anförs det i motionen. Motionsförslaget är såvitt gäller aktiebolag och bankaktiebolag ett andrahandsyrkande till motionärernas krav på att möjligheten till inlösen inte skall införas.
Enligt utskottets uppfattning kan den aktuella bestämmelsen med fog anses vara den mest centrala när det gäller tvångsmedel i den föreslagna lagen. De andra två grunderna för tvångsmedel är av mer underordnad betydelse. Skulle staten avhändas möjligheten att tillgripa inlösen eller tvångsförvaltning när ett institut säger nej till ett "godkänt" avtal torde syftet med lagen svårligen kunna uppnås. En påtaglig risk med motionärernas förslag till ändring är att förhandlingarna skulle kunna fördröjas och bli mer omständliga till förfång för intressena av att skydda kreditväsendet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i berörd del.
Oskäliga villkor
Prövningsnämnden skall, som redan beskrivits, på ansökan av Bankstödsnämnden pröva om villkoren i ett förslag till avtal om statligt stöd till ett kreditinstitut är oskäligt eller inte mot motparten. Några avtal som är direkt jämförliga med dem som kan bli aktuella hos Prövningsnämnden har inte förekommit tidigare. Nämnden kan dock enligt regeringen få viss vägledning av tillämpningen av 36§ avtalslagen (1915:218) och av avtal om företagsrekonstruktion.
Om de tidigare återgivna yrkandena i motion 1992/93:N63 (nyd) rörande inlösen och grunderna för användande av tvångsmedel inte vinner bifall, föreslås i nämnda motion att prövningen av villkoren i ett avtalsförslag skall avse om de är skäliga och inte om de är oskäliga. Enligt motionärerna bör därför formuleringen "funnit inte vara oskäliga" i lagförslagets 10 § första stycket 1 och 13§ första stycket 1 ändras till "funnit vara skäliga". Syftet med detta anges vara att mildra ogynnsamma verkningar av inlösen och tvångsförvaltning.
Motionärernas förslag innebär att det i praktiken skulle bli svårare för Prövningsnämnden att "godkänna" avtalsvillkor som Bankstödsnämnden har föreslagit. Enligt utskottets uppfattning måste reglerna om vad Prövningsnämndens bedömning skall avse utformas mot bakgrund av dels att det övergripande syftet med bankstödet är att skydda centrala allmänna intressen, dels att betydande statliga åtaganden kan väntas bli aktuella i varje enskilt avtal. Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen måste också göras med beaktande härav. Utskottet är av dessa skäl inte berett att biträda motionsförslaget, utan anser att det för ett villkors giltighet skall räcka med att det konstateras att villkoret inte är oskäligt. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens förslag och avstyrker det nu aktuella yrkandet i motion 1992/93:N63 (nyd).
Värdering av aktier, m.m.
I 2 kap. 18 § regeringsformen föreskrivs att varje medborgare vilkens egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfarande skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som anges i lag. I den nu föreslagna lagen har därför intagits en bestämmelse om att vid inlösen av aktier i ett kreditinstitut skall lösenbeloppet bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga värde vid den tidpunkt när Bankstödsnämnden begärde inlösen. Begreppet verkliga värdet har hämtats från 1944 års aktiebolagslag och den praxis som tillämpas vid inlösen av minoritetsaktier. Enligt vad som sägs i propositionen bör den praxis som utvecklats i dessa sammanhang vara vägledande även för det nu föreslagna inlösensförfarandet. Föreligger det tvist om rätt till inlösen eller om inlösenbeloppet skall detta prövas av Prövningsnämnden på begäran av Bankstödsnämnden. Aktiernas värde skall bestämmas som om kreditinstitutet inte hade omfattats av statens åtagande om stöd till kreditinstituten.
Uttrycket verkliga värdet är oklart och kan leda till tillämpningssvårigheter, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd). Det är inte tillräckligt att hänvisa till praxis vid inlösen av minoritetsaktier, hävdar motionärerna. De anser att det är mer ändamålsenligt att använda uttrycket värdet.
Som framgår av den nu lämnade redogörelsen följer av regeringsformen att grunderna för inlösen av aktier måste anges i lag. Enligt utskottets mening är det härvid en avsevärd fördel att tillämpa värderingsprinciper som redan används i närliggande sammanhang och därmed vunnit en viss stadga. Detta uppnås genom det i propositionen föreslagna begreppet verkliga värdet. Motionärernas förslag om att endast ordet värdet skall anges i lagtexten skulle inte ge någon vägledning, eftersom det i motionen inte anges vad som avses med "värdet". Detta skulle leda till osäkerhet och minska förutsebarheten i Prövningsnämndens bedömning. Utskottet anser vidare att det med fog kan ifrågasättas om regeringsformens krav på att grunderna för ersättningen skall anges i lag är uppfyllt om ett nytt begrepp införs i lagen utan närmare vägledning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) såvitt nu är i fråga.
I motion 1992/93:N63 (nyd) föreslås också att det skall införas ett krav på att aktiens värde skall bestämmas med utgångspunkt i utlåtande från erkänd oberoende expertis på området.
Utskottet vill för sin del erinra om att Prövningsnämnden föreslås få en mycket kvalificerad sammansättning där alla ledamöter skall ha särskild sakkunskap på området. Häri innefattas även frågor rörande inlösen av aktier, eftersom detta kan väntas bli en av nämndens viktigare uppgifter. Vidare finns det inget som hindrar nämnden att -- om så skulle behövas -- inhämta särskilda expertutlåtanden i värderingsfrågor. Enligt utskottets uppfattning kan det i många fall vara av värde att så sker, men det bör ankomma på nämnden att avgöra detta från fall till fall. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N63 (nyd) i nu berört hänseende.
Privatisering av banker
Inlösta aktier måste så snart det kan ske övergå till privata ägarformer, anförs det vidare i motion 1992/93:N63 (nyd). Ägandet kan t.ex. spridas till medborgarna genom att dessa får överta delar av aktierna.
Ett likartat yrkande behandlades av utskottet i samband med beslutet om införande av bankstödet (bet. 1992/93:NU16). Utskottet anförde då att bank- och kreditväsendet bör vara privatägt och att i de fall staten genom stödåtgärder blir aktieägare bör ägandet avvecklas när det blir affärsmässigt lämpligt. Utskottet tillstyrkte också att regeringen bemyndigades att besluta om avvecklingen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Vad som nu refererats bör enligt utskottets uppfattning alltjämt vara vägledande för regeringens handläggning av det statliga ägandet av kreditinstitut. Motionärernas syfte är därmed i huvudsak redan tillgodosett. Det aktuella yrkandet i motion 1992/93:N63 (nyd) avstyrks därför.
Namnet på prövningsorganet
Prövningen av att villkoren i ett förslag till avtal om statligt stöd inte är oskäliga skall, som tidigare sagts, göras av en särskilt inrättad nämnd, Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Denna nämnd skall också pröva tvist om inlösen och inlösenbeloppets storlek samt om tvångsförvaltning. Vid prövningen i nämnden skall i huvudsak förfarandereglerna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) tillämpas. Nämnden skall bestå av tre ledamöter utsedda av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden skall vara jurister och ha erfarenhet som domare. Högst två ersättare får utses. Nämndens avgöranden skall inte kunna överklagas.
I propositionen anförs att de bestämmelser som föreslås för Prövningsnämnden gör att den uppfyller kraven för en opartisk och oberoende domstol och de krav som Europakonventionen ställer i detta avseende. Genom inrättande av en särskild nämnd med hög kompetens och särskild sakkunskap på området blir prövningsförfarandet i bankstödsfrågor snabbt och flexibelt, anser regeringen.
I motion 1992/93:N62 (s) anförs att det inte råder någon tvekan om att de frågor som den föreslagna instansen skall pröva är av den karaktären att det måste finnas tillgång till domstolsprövning. Motionären påpekar att det i propositionen sägs att den nya prövningsinstansen måste uppfylla de krav som ställs på en opartisk och oberoende domstol. I motionen erinras om att detta bl.a. hänger samman med Europakonventionens krav om den enskildes rätt till domstolsprövning i vissa fall. Motionären finner det mot denna bakgrund förvånande att regeringen inte valt att entydigt slå fast att det organ som nu skall inrättas verkligen är en domstol. Genom den föreslagna beteckningen Prövningsnämnd kan det, enligt motionären, uppstå onödig tveksamhet om det över huvud taget rör sig om en domstol och om Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser. Han föreslår därför att organet benämns Bankstödsdomstolen.
Även i motion 1992/93:N63 (nyd) föreslås att det nya prövningsorganet skall benämnas Bankstödsdomstolen, med hänvisning till att det i allt väsentligt kommer att fungera som en domstol.
Enligt utskottets uppfattning är det bestämmelserna om den föreslagna prövningsinstansens ställning, uppgifter, sammansättning m.m. som är avgörande för hur den kommer att bedömas, t.ex. vid en jämförelse med Europakonventionens regler. Vilken benämning som instansen ges torde sakna betydelse för om den kommer att betraktas som domstol eller inte. Med hänsyn härtill och till att det måste anses vara klarlagt att den föreslagna Prövningsnämnden uppfyller kriterierna för domstol finns det inget som hindrar att instansen får benämningen Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. Denna beteckning kan också vara att föredra, eftersom det här är fråga om ett organ som inte permanent kommer att vara i verksamhet med hänsyn till att antalet ärenden blir litet. Nämndens mandat föreslås dessutom bli tidsbegränsat. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N62 (s) och 1992/93:N63 (nyd), den senare i berörd del.
Överklagande
I den föreslagna lagen föreskrivs att Prövningsnämndens avgöranden inte får överklagas.
I en rättsstat, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd), är det en självklarhet att frågor som rör äganderätten inte prövas bara i en instans. Prövningsnämndens beslut måste därför kunna överklagas, anser motionärerna och anför att det mest ändamålsenliga är att överklagandet sker till Högsta domstolen.
De ärenden som Prövningsnämnden kommer att hantera kan väntas röra avsevärda allmänna och enskilda intressen. Förslaget om att inrätta en särskild instans för prövning av bankstödsärenden har framlagts för att få ett organ som dels besitter betydande sakkunskap, dels kan handlägga ärendena snabbt och flexibelt. Enligt vad utskottet har erfarit är avsikten att de båda jurister som skall ingå i nämnden skall ha kompetens och erfarenhet på justitierådsnivå. Den tredje ledamoten avses ha en kompetens på jämförbar nivå inom sitt område. Genom en sådan sammansättning av nämnden säkerställs enligt utskottets mening att bankstödsärendena får en mycket kvalificerad bedömning. Härutöver gäller att ärendena innan de kommer till nämnden har prövats av Bankstödsnämnden och i vissa fall även av regeringen. I flertalet ärenden kan vidare förutses att det krävs en stor skyndsamhet. Sammantaget anser utskottet att det föreslagna förfarandet ger garantier för en tillfredsställande prövning och att det därför kan godtas att Prövningsnämndens beslut inte får överklagas. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1992/93:N63 (nyd) i nu aktuell del.
Rekryteringen till prövningsorganet, m.m.
Prövningsnämnden avses, som tidigare nämnts, få tre ledamöter som skall utses av regeringen. Ledamöterna skall besitta hög kompetens med särskild sakkunskap på området. Ordföranden och vice ordföranden skall vara jurister med domarerfarenhet. Regeringen skall också kunna utse högst två ersättare.
I syfte att få bästa kompetens i prövningsorganet är det angeläget, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd), att minst en av juristerna vid sidan av domarkompetens har affärsjuridisk erfarenhet av betydande omfattning eller annan adekvat erfarenhet från näringsliv eller bank.
Det ankommer på regeringen att utse ledamöterna i Prövningsnämnden. Enligt vad utskottet har erfarit avser regeringen att därvid bl.a. sörja för att erforderlig affärsjuridisk kompetens tillförs nämnden. Utskottet utgår därför från att syftet med det nu aktuella yrkandet i motionen kommer att tillgodoses. Något särskilt uttalande från riksdagens sida i frågan är därför inte påkallat. Motion 1992/93:N63 (nyd) avstyrks således i ifrågavarande del.
I propositionen anförs att det är svårt att uppskatta behovet av medel för Prövningsnämndens verksamhet. Regeringen meddelar att den avser att återkomma till resursfrågorna på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94. I avvaktan på detta föreslås att eventuella utgifter för Prövningsnämndens verksamhet belastar sjunde huvudtitelns anslag I 9 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört i denna del.
Lagens giltighetstid
Den nya lagen om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut föreslås träda i kraft den 1 juli 1993. De inledande bestämmelserna om principerna för bankstödet avses gälla tills vidare. I propositionen anges däremot att lagen i övrigt bör vara tidsbegränsad och upphöra att gälla vid utgången av år 1995. Detta rör bestämmelserna för prövning av villkor, inlösen och tvångsförvaltning samt Prövningsnämndens verksamhet. Förslaget om tidsbegränsning motiveras av att lagen vid ett beslut om dess förlängning kan anpassas till de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av lagen.
Det är viktigt att riksdagen får möjlighet att nära följa utvecklingen på bankstödsområdet, anförs det i motion 1992/93:N63 (nyd). Om det föreligger särskilda skäl kan en lag tidsbegränsas. I detta fall är det enligt motionärerna mest ändamålsenligt att låta lagen gälla ett år i taget. Regeringen skulle då kunna återkomma med förslag om förlängning av lagen, varvid riksdagen får en naturlig möjlighet att ompröva reglernas utformning.
Den föreslagna lagen om bankstödet är till sin omfattning och karaktär i väsentliga hänseenden ny för svensk rätt. Det är därför enligt utskottets mening välmotiverat att införa en kontrollstation genom att tidsbegränsa lagen. Tidpunkten för utvärdering bör väljas så att tillräcklig erfarenhet kan erhållas om lagens effekter i olika avseenden. Detta kan inte uppnås om lagen, så som motionärerna föreslår, skulle upphöra att gälla redan efter ett år. Utskottet anser att regeringens förslag innebär en lämplig avvägning. Vid utgången av år 1995 kan mer än två års praktisk erfarenhet av lagen utvärderas. Det är vidare enligt utskottets uppfattning viktigt att markera att statens generella garanti för betalningssystemet och kreditförsörjningen inte är tidsbegränsad, utan gäller i enlighet med riksdagens tidigare beslut så länge som det behövs. En avveckling skall ske när det kan göras utan att fordringsägarnas intressen hotas och först efter ett nytt beslut av riksdagen.
Utskottet vill också erinra om att regeringen aviserat om att den löpande kommer att hålla riksdagen underrättad om bankstödsfrågorna dels genom skrivelser, dels genom muntlig information. Riksdagen kommer därför att vid upprepade tillfällen ha möjlighet att diskutera stödet till bankerna och övriga kreditinstitut. Regeringen har nyligen avlämnat en skrivelse (skr. 1992/93:251) till riksdagen med information om hittills vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella systemet.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrks motion 1992/93:N63 (nyd) i här berörd del.
Lagens utformning
Med hänvisning till vad som anförts i de olika avsnitten i det föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag till utformning av lagen om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut enligt bilaga 1.
Bankstödsfrågornas handläggning
Det är angeläget att alla åtgärder rörande bankstödet vidtas i ett sammanhang, hävdas det i motion 1992/93:N63 (nyd). I vart fall måste Bankstödsnämnden ha gjort en säker helhetsbedömning innan den går in på enskildheterna, anförs det. Allt detta måste ske snabbt, understryker motionärerna.
Bankstödsnämnden hanterar nu ansökningar om statligt stöd från fyra banker. Gota Bank har övertagits av staten och rörande denna bank pågår en inventering och genomgång av problemengagemangen. Efter rekonstruktion är målet att banken skall kunna säljas under år 1993. I fråga om övriga berörda banker -- Skandinaviska Enskilda Banken, Sparbanken Sverige och Föreningsbanken-- genomförs grundliga genomgångar av bankernas problemkrediter och långsiktiga intjäningsförmåga. Detta skall utgöra underlag för Bankstödsnämndens bedömning av omfattningen och formerna för det eventuella statliga stödet. Parallellt med dessa genomgångar utförs en utredning om kreditväsendets framtida struktur, bl.a. i syfte att analysera vilka effekter olika åtgärder riktade till de enskilda bankerna får på branschen som helhet. Bankstödsnämnden anlitar ett antal internationellt verksamma konsultföretag för de nämnda utredningarna. De berörda bankerna skiljer sig åt när det gäller storlek, organisation, verksamhetsinriktning, problemkrediternas omfattning m.m. Detta gör att Bankstödsnämnden kommit olika långt i processen hos de skilda bankerna.
Enligt utskottets uppfattning har Bankstödsnämnden, såvitt utskottet nu kan bedöma, organiserat sitt arbete på ett kvalificerat och förtroendeingivande sätt. Arbete pågår samtidigt på flera olika plan i syfte att skaffa både överblick och detaljkännedom. Genomgångarna av bankerna sker med anlitande av internationell expertis. En avvägning måste göras mellan önskemålet om skyndsamma åtgärder och kravet på att åtgärderna är så omsorgsfullt utformade att de är långsiktigt hållbara och vinner acceptans bland såväl allmänheten som svenska och internationella experter. Riksdagen har givit regeringen och Bankstödsnämnden ett vitt bemyndigande att hantera frågorna rörande bankstödet. Riksdagen bör därför inte närmare ange hur handläggningen skall gå till. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N63 (nyd) i berörd del.
Tillgångsgaranti
Det generella bankstödet är för närvarande utformat som en skuldgaranti, konstateras det i motion 1992/93:N63 (nyd). Detta åstadkoms genom att staten garanterar att kreditinstituten kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Från marknadens synpunkt vore det enligt motionärerna bättre att garantera tillgångssidan. Ett sådant system skulle lösa alla formella kapitaltäckningsproblem, vara konkurrensneutralt och leda till intressegemenskap mellan instituten och staten när det gäller att maximera värdet av tillgångar som omfattas av garantin, hävdar motionärerna. En tillgångsgaranti skulle vara lika intressant för alla banker oavsett deras ekonomiska ställning, eftersom bankerna skulle ha möjlighet att behålla sina inbördes positioner, understryker motionärerna. Med en tillgångsgaranti skulle man vidare inte behöva göra någon genomgång av bankernas problemkrediter. Systemet skulle i princip kunna sättas i kraft omedelbart, anförs det i motionen. Staten skulle, enligt ett exempel i motionen, kunna garantera 90% av räntor och amorteringar i en banks låneportfölj. För detta skulle staten få en provision på 1% per år samt få en option att förvärva 90% av aktierna vid en nyemission i banken. En bank som har mindre behov av stöd skulle kunna få en statlig garanti omfattande 50% av räntor och amorteringar mot en provision på 1% och en option på 10% av aktierna.
Som tidigare anförts har regeringen och Bankstödsnämnden fått ett mycket vidsträckt bemyndigande när det gäller både bankstödets ekonomiska omfattning och hur stödet till enskilda kreditinstitut skall utformas. I det senare avseendet innehåller propositionen som låg till grund för bankstödet (prop. 1992/93:135) en mycket omfattande uppräkning av möjliga konstruktioner av stödåtgärder. I nämnda proposition finns ett särskilt avsnitt (s. 27) som beskriver hur stödet kan utformas genom garantier av tillgångar. Värdet på riskabla tillgångar kan härigenom garanteras. Vidare kan en viss andel av kreditförlusterna täckas. Garantin kan även täcka förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och ränteeftergifter på nödlidande lån. I propositionen nämns även andra exempel på stödåtgärder. Det ligger inom Bankstödsnämndens mandat att använda sig av de former som den bedömer vara mest ändamålsenliga från fall till fall. Det kan noteras att staten ställt ut en förlusttäckningsgaranti på 10 miljarder kronor till Gota Bank och att banken tog i anspråk 6 miljarder kronor av denna för att vid årsskiftet 1992/93 uppnå en kapitaltäckningsgrad på drygt 8%.
Utskottet vill betona vikten av att grunderna för det statliga bankstödet inte ändras. Det internationella förtroendet för det svenska betalningssystemet och kreditväsendet är nämligen beroende av att statens åtagande, såsom det formulerades under hösten 1992 och slutligen fastställdes genom riksdagens beslut i december 1992, kvarstår ograverat till sin omfattning och karaktär. Det viktiga inslaget i åtagandet är härvidlag att kreditinstituten kan fullgöra sina förpliktelser. Det nu aktuella motionsyrkandet måste tolkas så att denna del av den statliga garantin skall avvecklas. De svenska bankerna är för sin finansiering till betydande grad beroende av upplåning i utlandet, och utskottet vill bestämt understryka att det på intet sätt kan komma i fråga att inskränka statens åtagande gentemot dessa. Det får inte råda någon oklarhet på denna punkt.
Det statliga åtagandet innebär vidare att staten garanterar att bankerna kan fullgöra sina förpliktelser gentemot insättarna. Enligt utskottets uppfattning är detta av helt avgörande betydelse för det inhemska förtroendet för banksystemet. Inte heller i detta avseende får det uppstå osäkerhet om räckvidden av statens garanti. Som framgår av motionen måste dess förslag om en tillgångsgaranti kompletteras för att det nu befintliga insättarskyddet skall kunna behållas. Utskottet återkommer till detta i det följande.
Utskottet kan dessutom konstatera att de riktlinjer som fastställts för bankstödet gör det möjligt för regeringen och Bankstödsnämnden att utforma olika former av tillgångsgarantier. Förslaget i motionen är emellertid inte tillräckligt väl utvecklat för att det skall kunna bedömas om motionärerna avser även andra former av tillgångsgarantier utöver de som tas upp i den tidigare nämnda propositionen. Det framgår inte heller av motionen hur det föreslagna systemet, såsom det hävdas i motionen, skulle kunna lösa flera av de stora problem som otvetydigt är förknippade med bankstödet.
Motionen innefattar dock en förändring av bankstödets nuvarande omfattning genom att det föreslås att även banker som formellt sett inte är i behov av stöd skall kunna få en statlig garanti mot erläggande av provision. Utskottet vill erinra om att alla banker och vissa angivna kreditinstitut för närvarande omfattas av statens garanti att de skall kunna fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Konkreta stödåtgärder kan däremot bara komma i fråga till sådana institut som har behov av stöd. Utskottet finner inte skäl att ompröva denna princip.
Härutöver vill utskottet peka på att ett förverkligande av motionens förslag kan medföra nackdelar i olika hänseenden. Bl.a. kan incitamenten minska för bankerna att effektivisera verksamheten och driva in fordringar. Vidare skulle inte staten få något inflytande trots att den får stå för en stor del av risktagandet. I de fall staten skulle behöva infria sin garanti gentemot en bank skulle den få regressfordringar mot låntagarna, vilket i sin tur väcker frågor om hur dessa fordringar skall administreras och behandlas i förmånsrättshänseende. Den skisserade tillgångsgarantin skulle också medföra att aktieägarna inte behöver bära bankens kreditförluster, vilket avviker från de principer som riksdagen tidigare fastställt för bankstödet.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i ifrågavarande del.
Insättarskydd
I motion 1992/93:N63 (nyd) anförs det också att den i motionen föreslagna tillgångsgarantin bör kompletteras med en insättargaranti av den typ som funnits i Förenta staterna sedan 1930-talet. Förutsättningarna för införande av en insättargaranti måste utredas, anser motionärerna.
Utskottet har tidigare behandlat motioner om insättarskydd. Senast skedde det i april 1993 (bet. 1992/93:NU24). Utskottet konstaterade då att det statliga bankstödet skyddar insättarna i de svenska bankerna och att detta skydd inte är begränsat till ett visst belopp. Utskottet anförde också att ett insättarskydd bör införas så småningom och då anpassas till det väntade EG-direktivet i frågan. Riksdagen anslöt sig till utskottets ställningstagande.
Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning och avstyrker motion 1992/93:N63 (nyd) i nu aktuell del.
Bankers innehav av fast egendom
Banker får enligt 2 kap. bankrörelselagen (1987:617) förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt i huvudsak endast för att bereda lokaler åt verksamheten och bostad åt någon som är anställd i banken. Som undantag från denna huvudregel gäller att en bank får förvärva sådan egendom också för att skydda fordran. Egendom som förvärvats av detta skäl måste avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan göras utan förlust för banken. Har egendomen inte avyttrats inom tre år krävs tillstånd av Finansinspektionen för fortsatt innehav.
En stor del av bankernas utlåning under 1980-talet avsåg fastighetssektorn. Som en följd av den kraftiga nedgången i fastighetsvärdena har bankerna tvingats överta ett stort antal fastigheter för att skydda sina fordringar. Enligt Finansinspektionens uppskattning har bankerna under åren 1991 och 1992 övertagit fastigheter till ett värde av ca 18 miljarder kronor, exkl. de fastigheter som överförts från Nordbanken till Securum.
Med nuvarande regler skulle bankerna vara tvungna att antingen avyttra stora delar av sina innehav under de närmaste åren eller begära Finansinspektionens tillstånd för fortsatt innehav. I propositionen anförs att detta kan skapa en ökad osäkerhet på fastighetsmarknaden. Eftersom det är angeläget att bankerna inte tvingas till en försäljning som kan leda till onödiga förluster föreslås att reglerna för innehav av egendom som övertagits för att skydda fordran ändras. Förslaget innebär att treårsfristen avskaffas och ersätts med en föreskrift om att sådan egendom skall avyttras när det lämpligen kan ske med hänsyn till marknadsförhållandena och senast när det kan göras utan förlust för banken. Härutöver föreslås en skyldighet för banker och kreditmarknadsbolag att årligen till Finansinspektionen avge en särskild redovisning av sitt innehav av egendom som har övertagits för att skydda fordringar. Motsvarande ändring införs i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, som avses träda i kraft samtidigt som EES-avtalet.
Utskottet anser att det är av stor vikt att åtgärder vidtas som kan stabilisera fastighetsmarknaden och tillstyrker därför de föreslagna lagändringarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statens del i värdestegringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 4 godkänner vad utskottet anfört, res. 1 (nyd)
2. beträffande villkor för bankstöd att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 5, res. 2 (nyd) - villk. res. 1
3. beträffande inlösen av aktier att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört, res. 3 (nyd)
4. beträffande grund för inlösen och tvångsförvaltning att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkandena 7 och 11 godkänner vad utskottet anfört, res. 4 (nyd) - villk. res. 3
5. beträffande oskäliga villkor att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkandena 8 och 12 godkänner vad utskottet anfört, res. 5 (nyd) - villk. res. 3 och 4
6. beträffande värdering av aktier att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört, res. 6 (nyd) - villk. res. 3
7. beträffande utlåtande om aktiers värde att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 10, res. 7 (nyd)
8. beträffande privatisering av banker att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 13, res. 8 (nyd)
9. beträffande namnet på prövningsorganet att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motionerna 1992/93:N62 och 1992/93:N63 yrkande 14 godkänner vad utskottet anfört, res. 9 (nyd)
10. beträffande överklagande att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 15 godkänner vad utskottet anfört, res. 10 (nyd)
11. beträffande rekryteringen till prövningsorganet att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 16, res. 11 (nyd)
12. beträffande finansieringen av prövningsorganet att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:245 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. beträffande lagens giltighetstid att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del och med avslag på motion 1992/93:N63 yrkande 17 godkänner vad utskottet anfört, res. 12 (nyd)
14. beträffande lagens utformning att riksdagen antar det i proposition 1992/93:245 framlagda förslaget till lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, res. 13 (nyd) - villk. res. 1, 3, 9, 10 och 12
15. beträffande bankstödsfrågornas handläggning att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 1, res. 14 (nyd)
16. beträffande tillgångsgaranti att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 2, res. 15 (nyd)
17. beträffande insättarskydd att riksdagen avslår motion 1992/93:N63 yrkande 3, res. 16 (nyd)
18. beträffande bankers innehav av fast egendom att riksdagen antar de i proposition 1992/93:245 framlagda förslagen till a) lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), b) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.
Stockholm den 27 maj 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Carl B Hamilton (fp), Roland Lében (kds), Björn Kaaling (s) och Hans Stenberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Statens del i värdestegringen (mom.1)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.4 med "Utskottet har" och slutar på s.5 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning torde det bästa sättet för staten att återvinna stöd som lämnats till enskilda kreditinstitut vara att få del av den värdestegring som kan förväntas när institutet har rekonstruerats. Utskottet anser att detta måste komma till klart uttryck i lagen. Med stöd härav måste Bankstödsnämnden tillse att villkor om statens del i värdestegringen alltid tas med i avtal om stöd. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund kravet i motion 1992/93:N63 (nyd) på att ordet "bör" i 5§ sista stycket i den nya lagen skall bytas ut mot "skall".
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statens del i värdestegringen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
2. Villkor för bankstöd (mom.2)
Under förutsättning av avslag på reservation 1
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att staten måste ha en bestämd linje vid förhandlingarna med de banker som söker stöd. Inriktningen bör bl.a. vara att krav skall ställas på att bankens kringverksamheter avyttras, att beslutsrutinerna ändras och att räntemarginalerna sänks. På detta sätt kan behovet av stöd minskas och staten kan medverka till att en fungerande kreditgivning kommer i gång i bankerna i utbyte mot stödåtgärderna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i nu berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande villkor för bankstöd att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Inlösen av aktier (mom.3)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Förslaget om inlösen av aktier innebär att staten ges rätt att med tvång överta ägandet i ett kreditinstitut. Enligt utskottets uppfattning är detta en alltför långtgående åtgärd som innebär att den enskildes äganderätt kränks. Staten kan i stället tillgodose sina intressen genom att med tvång överta förvaltningen av institutet. Staten kan genom ett sådant förfarande vidta de åtgärder som den anser vara nödvändiga. Samtidigt ligger ägandet av institutet kvar hos de tidigare ägarna, vilket torde underlätta en fortsatt drift när staten inte längre behöver använda sig av tvångsmedel. Enligt utskottets mening bör därför 10--12§§ utgå ur lagförslaget med åtföljande omnumrering av de följande paragraferna. Vidare bör paragraferna om tvångsförvaltning (13 och 14§§) kompletteras med bestämmelser om aktiebolag och bankaktiebolag. Dessutom krävs ändringar i de paragrafer som hänvisar till 10--12§§. Med detta tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande inlösen av aktier att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 6 och med avslag på regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
4. Grund för inlösen och tvångsförvaltning (mom.4)
Under förutsättning av avslag på reservation 3
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig att staten skall ges rätt att tillgripa tvångsmedel när ett institut inte godtar ett avtalsförslag som prövats av den föreslagna Prövningsnämnden. Detta skulle ge staten en orimligt stark ställning gentemot ett enskilt institut som skulle kunna påtvingas ett avtal som är oförmånligt för institutet och dess ägare. Utskottet anser det vara tillräckligt att tvångsmedel kan tillgripas om ett institut inte fullföljer ett villkor som är väsentligt eller om kapitalsituationen i institutet är katastrofal. Den första grunden för inlösen resp. tvångsförvaltning i 10§ resp. 13§ bör därför utgå ur lagförslaget. Med vad som nu sagts tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande grund för inlösen och tvångsförvaltning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkandena 7 och 11 och med avslag på regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
5. Oskäliga villkor (mom.5)
Under förutsättning av avslag på reservationerna 3 och 4
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Motionärernas förslag" och slutar med "motion 1992/93:N63 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Genom att, såsom regeringen har föreslagit, ange att Prövningsnämndens bedömning skall avse endast om ett avtal är oskäligt, har det enligt utskottets uppfattning skapats ett alltför stort utrymme för Bankstödsnämnden att få igenom villkor som är långtgående mot institutet och dess ägare. Staten torde i de aktuella förhandlingarna ha en tillräckligt stark position utan att den behöver förstärkas på det föreslagna sättet. Hänsynen till den enskildes äganderätt och till intresset av rättssäkerhet gör det enligt utskottets mening mera lämpligt att tvångsmedel skall kunna tillgripas först när Prövningsnämnden funnit ett avtal skäligt. Utskottet tillstyrker därför det aktuella förslaget i motion 1992/93:N63 (nyd). Utskottet anser sålunda att orden "inte vara oskäliga" bör bytas ut mot "vara skäliga" i såväl 10§ första stycket 1 som 13§ första stycket 1. Vidare bör motsvarande ändringar göras i andra stycket av de nämnda paragraferna samt i 7 och 25§§.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande oskäliga villkor att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkandena 8 och 12 och med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
6. Värdering av aktier (mom.6)
Under förutsättning av avslag på reservation 3
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.8 med "Som framgår" och slutar på s.9 med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Av propositionen och Lagrådets yttrande framgår att en beräkning av värdet på ett kreditinstituts aktier möter betydande problem, bl.a. därför att värdet skall bestämmas som om institutet inte hade omfattats av statens generella åtagande. Dessa svårigheter torde enligt utskottets bedömning inte undvikas av att begreppet "verkliga värdet" används, eftersom det tillämpas i situationer skilda från de som nu kan bli aktuella. Mot denna bakgrund anser utskottet att aktierna lämpligen bör värderas efter deras andel av institutets substansvärde sedan avräkning gjorts för eventuella kapitaltillskott eller garantier från statens sida. Med detta tillstyrker utskottet den aktuella delen av motion 1992/93:N63 (nyd). Det sagda innebär att i 11§ bör ordet "verkliga" utgå.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande värdering av aktier att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 9 och med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
7. Utlåtande om aktiers värde (mom.7)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berört hänseende" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare har berört är värderingen av aktier i samband med eventuell inlösen mycket komplicerad. Även om Prövningsnämnden kommer att bestå av ledamöter med stor sakkunskap anser utskottet att värderingsuppgiftens komplexa natur talar för att nämndens egen bedömning måste kompletteras med en värdering av oberoende experter. På detta sätt får nämnden ett säkrare underlag för sitt slutliga ställningstagande. Utskottet ansluter sig därmed till förslaget i motion 1992/93:N63 (nyd) i detta avseende och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utlåtande om aktiers värde att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Privatisering av banker (mom.8)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med "Vad som" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det svenska kreditväsendet skall vara privatägt. En utförsäljning av det statliga ägandet bör därför ske så snart som möjligt. Vid en privatisering är det utskottets uppfattning att ägandet i första hand skall överföras till de enskilda medborgarna och inte till olika institutioner. Riksdagen bör i ett uttalande ge regeringen detta till känna som sin mening. Därmed tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande privatisering av banker att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Namnet på prövningsorganet (mom.9)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Eftersom full enighet råder om att den föreslagna prövningsinstansen uppfyller de kriterier som ställs på en domstol, kan utskottet inte finna några sakliga skäl för att instansen inte skall kunna kallas domstol. Utskottet föreslår därför att den får en sådan benämning och anser att ett lämpligt namn är Bankstödsdomstolen. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund de aktuella yrkandena i motionerna 1992/93:N62 (s) och 1992/93:N63 (nyd) och föreslår att lagen ändras i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande namnet på prövningsorganet att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N62 och 1992/93:N63 yrkande 14 och med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
10. Överklagande (mom.10)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.10 med "De ärenden" och slutar på s.11 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Av såväl remissyttranden som Lagrådets yttrande framgår att det innebär en avvikelse från svensk rättstradition att inte tillåta överklaganden. Lagrådet förordar att regeringen ytterligare skall överväga denna fråga. Någon ändring har emellertid inte gjorts i det slutliga regeringsförslaget. Utskottet finner förslaget att Prövningsnämndens avgöranden inte skall få överklagas särskilt anmärkningsvärt, eftersom det här kommer att röra sig om ärenden av stor betydelse för det allmänna och för enskilda. Utskottet anser inte att kravet på skyndsam handläggning kan motivera avsteg från en viktig rättsprincip. Med detta tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i nu aktuell del och föreslår att lagförslaget (26§) ändras så att överklaganden kan göras till Högsta domstolen.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande överklagande att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 15 och med avslag på regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
11. Rekryteringen till prövningsorganet (mom.11)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Det ankommer" och slutar med "ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:
I propositionen har det när det gäller kompetensen för ledamöterna i Prövningsnämnden endast angetts att två av dessa skall vara jurister och ha domarerfarenhet. Enligt utskottets uppfattning är det av stor vikt att Prövningsnämnden får ledamöter med hög kompetens inom de olika områden som nämnden har att bedöma. Ett par av ledamöterna måste därför ha betydande praktisk erfarenhet från näringslivet, särskilt angeläget är det att minst en av ledamöterna har kvalificerad affärsjuridisk erfarenhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion 1992/93:N63 (nyd) tillstyrks därför i denna del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande rekryteringen till prövningsorganet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Lagens giltighetstid (mom.13)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Den föreslagna" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Lagen om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut kan ses som en försökslagstiftning, eftersom den innehåller bestämmelser som i flera hänseenden är nya och oprövade. Utskottet ansluter sig därför i princip till förslaget att lagen skall vara tidsbegränsad. Enligt utskottets mening bör den dock till en början endast gälla under ett år. Härigenom kan vunna erfarenheter snabbt omsättas i ändrade bestämmelser och får riksdagen anledning att noga utvärdera om lagen har getts en tillfredsställande utformning. En kortare giltighetstid än vad regeringen föreslagit möjliggör således att lagen snabbare kan anpassas till de krav verkligheten ställer. Med detta tillstyrker utskottet motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del och föreslår att bestämmelserna i 6--26§§ upphör att gälla vid utgången av juni 1994.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande lagens giltighetstid att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 17 och med anledning av regeringens förslag i denna del godkänner vad utskottet anfört.
13. Lagens utformning (mom.14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 3, 9, 10 och 12
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "bilaga 1" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet att den föreslagna lagen om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut antas med de ändringar som framgår av bilaga 2.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande lagens utformning att riksdagen antar det i proposition 1992/93:245 framlagda förslaget till lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, dock med ändring dels att 10--12 §§ utgår, dels att hänvisningen till 10§ i 19§ utgår, dels att i 6, 9, 16 samt 20--23 §§ orden "Prövningsnämnden för bankstödsfrågor" byts ut mot "Bankstödsdomstolen", dels att rubrikerna närmast före 18 § resp. 19§ skall lyda "Bankstödsdomstolens sammansättning" resp. "Förfarandet i Bankstödsdomstolen", dels att 1, 5, 7, 13, 14, 18, 25 och 26§§ samt ikraftträdandebestämmelserna erhåller lydelse enligt Alternativt förslag i bilaga 2, dels att 13--26 §§ skall betecknas 11--24§§.
14. Bankstödsfrågornas handläggning (mom.15)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Uppgiften att utforma stödet till enskilda kreditinstitut är mycket komplicerad och kräver noggranna överväganden. Genomgångarna och förhandlingarna med en bank kan väntas ge erfarenheter och kunskaper som kan vara av stort värde för Bankstödsnämnden i diskussionerna med en annan bank. Vidare kan uppgörelserna med de olika bankerna förutses ha inverkningar på kreditväsendet i stort. Av dessa skäl anser utskottet att Bankstödsnämnden måste hantera de olika bankerna i ett sammanhang, så att nämnden har en helhetsbild av bankerna och hur stödet lämpligen bör utformas innan avtal om stöd sluts med en enskild bank. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med vad som nu anförts motion 1992/93:N63 (nyd) i denna del.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande bankstödsfrågornas handläggning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Tillgångsgaranti (mom.16)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.14 med "Utskottet vill" och slutar på s.15 med "ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion 1992/93:N63 (nyd) kvarstår en rad problem i bankväsendet trots det nuvarande bankstödet. Stödet i sig leder dessutom till delvis nya problem, eftersom det påverkar konkurrensförhållandena.
I denna situation anser utskottet det vara angeläget att försöka finna nya former för det statliga stödet till banksektorn. Åtgärderna måste anpassas till de reella svårigheterna inom bankväsendet. Staten har varit tvungen att inskrida på grund av bankernas enorma kreditförluster. Dessa har urholkat kapitalbasen, och för att klara kapitaltäckningskravet har bankerna dels höjt marginalerna mellan in- och utlåningsräntor, dels dragit ner kreditvolymen genom att säga upp en stor mängd lån. De som drabbats av bankkrisen är därför i stor utsträckning små och medelstora företag, som fått betala högre räntor på befintliga lån och inte kunnat låna till nyinvesteringar.
Av den här beskrivningen framgår att bankkrisens huvudproblem är bankernas otillräckliga kapitalbaser. Det statliga stödet behöver därför utformas så att kapitalet skyddas. Detta kan ske genom att staten garanterar värdet på bankernas tillgångar. Ett sådant system leder till att staten inte behöver lämna kapitaltillskott till bankerna och att dessa inte behöver ha höga räntemarginaler. Bankerna kan i stället på nytt bedriva normal utlåningsverksamhet och fullgöra sin viktiga kreditförsörjningsfunktion. Härigenom stimuleras ny produktion och nya sysselsättningstillfällen i företagen.
Det här skisserade systemet bör utformas så att konkurrensförhållandena inte rubbas inom bankväsendet. Det måste därför vara öppet för alla banker. Med det nuvarande systemet är det nämligen stor risk för att de banker som får statsstöd konkurrerar ut dels andra banker genom att erbjuda krediter på förmånligare villkor, dels fastighetsföretag genom att sänka hyrorna i det fastighetsbestånd bankerna tagit över för att skydda sina fordringar. Konkurrensneutralitet kan åstadkommas genom att en bank själv ansöker om hur stor del av sina tillgångar den vill få garanterade av staten och att banken betalar en provision till staten på 1% per år av det aktuella beloppet. Garantin bör förknippas med ett villkor om att vid en eventuell nyemission skall staten ha rätt att teckna en andel av aktierna som motsvarar den andel av bankens tillgångar som staten har garanterat.
Genom att värdet på bankens tillgångar garanteras med ett bankstöd utformat på det sätt som nu har angetts innebär det indirekt också en trygghet för bankens finansiärer. Dessa vet att bankens kapitalbas bibehålls. Tillgångsgarantin kan dock behöva kompletteras med en garanti av de vanliga insättarnas medel. Utskottet återkommer till detta i det följande.
Utskottet förordar således att bankstödet utformas som en tillgångsgaranti. Regeringen bör skyndsamt lägga fram ett förslag härom i enlighet med de riktlinjer som utskottet nu har anfört. Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:N63 (nyd) i här berört hänseende.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande tillgångsgaranti att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Insättarskydd (mom.17)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.15 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
En förändring av bankstödet till att vara en garanti av tillgångarna i stället för av skulderna förutsätter att ett insättarskydd skapas. Enligt utskottets uppfattning bör en utredning skyndsamt göras av förutsättningarna för att utforma ett insättarskydd efter mönster från det som sedan lång tid finns i Förenta staterna. Härigenom kan ett alternativ erhållas till den modell som utvecklas inom EG. Det får ankomma på regeringen att se till att den föreslagna utredningen kommer till stånd. Utskottet tillstyrker med vad som nu sagts motion 1992/93:N63 (nyd) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande insättarskydd att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N63 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regeringens lagförslag
Bilaga 1
I reservation 13 föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut Bilaga 2
Regeringens förslag Alternativt förslag
1§
För att garantera För att garantera stabiliteten i stabiliteten i betalningssystemet och trygga betalningssystemet och trygga kreditförsörjningen kreditförsörjningen lämnas statligt stöd lämnas statligt stöd enligt denna lag till banker enligt denna lag till banker och vissa andra och vissa andra kreditinstitut. Syftet med kreditinstitut. Syftet med statens åtagande är att statens åtagande är att garantera att instituten kan garantera att instituten kan fullgöra sina fullgöra sina förpliktelser i rätt förpliktelser i rätt tid. Frågor om det statliga tid. Frågor om det statliga stödet handläggs i stödet handläggs i första hand av första hand av Bankstödsnämnden. Bankstödsnämnden.
För uppgifter enligt denna För uppgifter enligt denna lag finns lag finns Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen. bankstödsfrågor. Bestämmelser om domstolens Bestämmelser om nämndens sammansättning och om sammansättning och om förfarandet i domstolen förfarandet i nämnden finns i 18--26§§. finns i 18--26§§.
5§
Stöd får förenas med Stöd får förenas med villkor. villkor.
Stödet skall utformas på Stödet skall utformas på ett affärsmässigt ett affärsmässigt sätt. Stödet skall sätt. Stödet skall vidare så långt som vidare så långt som möjligt ges en möjligt ges en konkurrensneutral utformning. konkurrensneutral utformning.
Statens långsiktiga Statens långsiktiga kostnader för stödet kostnader för stödet skall hållas så låga skall hållas så låga som möjligt. Stödet som möjligt. Stödet skall utformas så att skall utformas så att statens insatser så statens insatser så långt som möjligt kan långt som möjligt kan återvinnas. Om inte återvinnas. Om inte särskilda skäl talar särskilda skäl talar för annat skall en avgift för annat skall en avgift tas ut för lämnade tas ut för lämnade garantier. garantier.
Staten bör Staten skall tillförsäkras del i den tillförsäkras del i den värdestegring som uppkommer värdestegring som uppkommer om ett institut som fått om ett institut som fått stöd återfår sin stöd återfår sin lönsamhet. lönsamhet.
Regeringens förslag Alternativt förslag
7§
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen skall bankstödsfrågor skall pröva om de av pröva om de av Bankstödsnämnden Bankstödsnämnden föreslagna villkoren, mot föreslagna villkoren, mot bakgrund av det stöd som bakgrund av det stöd som Bankstödsnämnden på Bankstödsnämnden på statens vägnar har erbjudit statens vägnar har erbjudit sig att lämna, är sig att lämna, är oskäliga mot nämndens oskäliga mot nämndens motpart. motpart.
Prövningsnämnden får Domstolen får jämka jämka förslag till förslag till villkor som villkor som är oskäligt. är oskäligt.
I Prövningsnämndens I domstolens avgörande avgörande skall anges vid skall anges vid vilken vilken tidpunkt tidpunkt Bankstödsnämnden Bankstödsnämnden tidigast får begära tidigast får begära inlösen enligt 10§ förordnande av god man första stycket 1 eller enligt 13§ första begära förordnande av stycket 1. god man enligt 13§ första stycket 1.
13§
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen skall bankstödsfrågor skall på begäran av på begäran av Bankstödsnämnden Bankstödsnämnden förordna god man att under förordna god man att under viss tid, högst ett år, viss tid, högst ett år, överta förvaltningen av överta förvaltningen av ett aktiebolag eller ett en sparbank, en bankaktiebolag, en sparbank, föreningsbank eller ett en föreningsbank eller ett hypoteksinstitut, om hypoteksinstitut, om kreditinstitutet kreditinstitutet
1. inte har antagit ett 1. inte har antagit ett avtalsförslag vars villkor avtalsförslag vars villkor Prövningsnämnden funnit domstolen funnit inte vara inte vara oskäliga, oskäliga,
2. inte har fullgjort en 2. inte har fullgjort en förpliktelse som följer förpliktelse som följer av avtal med av avtal med Bankstödsnämnden och som Bankstödsnämnden och som är av väsentlig är av väsentlig betydelse, eller betydelse, eller
3. inte har en kapitalbas som 3. inte har en kapitalbas som uppgår till två procent uppgår till två procent av värdet av institutets av värdet av institutets placeringar, allt beräknat placeringar, allt beräknat enligt de för institutet enligt de för institutet gällande reglerna om gällande reglerna om kapitaltäckning. kapitaltäckning.
Rätt att få god man Rätt att få god man förordnad enligt första förordnad enligt första stycket 1 föreligger inte stycket 1 föreligger inte om det efter om det efter domstolens Prövningsnämndens tidigare prövning har tidigare prövning har inträffat någon inträffat någon omständighet som medför omständighet som medför att de av att de av Bankstödsnämnden Bankstödsnämnden föreslagna avtalsvillkoren föreslagna avtalsvillkoren är oskäliga. är oskäliga.
Regeringens förslag Alternativt förslag
14§
Den gode mannen övertar de Den gode mannen övertar de befogenheter som tillkommer befogenheter som tillkommer
1. i en sparbank 1. i ett aktiebolag och i ett
huvudmännen, bankaktiebolag
bolagsstämman,
2. i en föreningsbank 2. i en sparbank föreningsmedlemmarna, och huvudmännen,
3. i ett hypoteksinstitut 3. i en föreningsbank styrelsen. föreningsmedlemmarna, och
4. i ett hypoteksinstitut
styrelsen.
18§
Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen bankstödsfrågor består av tre ledamöter består av tre ledamöter som utses av regeringen. En av som utses av regeringen. En av ledamöterna skall ledamöterna skall förordnas till förordnas till ordförande och en till vice ordförande och en till vice ordförande. Dessa skall ordförande. Dessa skall vara jurister och ha vara jurister och ha erfarenhet som domare. erfarenhet som domare. Regeringen får utse Regeringen får utse högst två ersättare högst två ersättare för ledamöterna i för ledamöterna i domstolen. Förordnandena nämnden. Förordnandena skall meddelas för viss skall meddelas för viss tid. tid.
Ledamot och ersättare i Ledamot och ersättare i Prövningsnämnden skall domstolen skall vara svensk vara svensk medborgare och medborgare och får inte får inte vara underårig vara underårig eller i eller i konkurstillstånd konkurstillstånd eller ha eller ha förvaltare enligt förvaltare enligt 11 kap. 11 kap. 7§ 7§ föräldrabalken. föräldrabalken.
Åtgärd som endast avser Åtgärd som endast avser beredande av mål eller beredande av mål eller avskrivning av mål får avskrivning av mål får utföras av en ledamot. utföras av en ledamot. Närmare bestämmelser om Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen. detta meddelas av regeringen.
25§
I mål om prövning av I mål om prövning av villkor skall vardera parten villkor skall vardera parten svara för sina svara för sina rättegångskostnader om rättegångskostnader om inte annat följer av 18 inte annat följer av 18 kap. 6§ kap. 6§ rättegångsbalken. Om rättegångsbalken. Om Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen bankstödsfrågor jämkar föreslagna jämkar föreslagna villkor eller finner att villkor eller finner att villkoren är oskäliga villkoren är oskäliga får domstolen förplikta får Prövningsnämnden staten att helt eller delvis förplikta staten att helt ersätta motparts eller delvis ersätta rättegångskostnader. motparts rättegångskostnader.
Regeringens förslag Alternativt förslag
I mål om inlösen och i I mål om mål om tvångsförvaltning skall tvångsförvaltning skall vardera parten svara för vardera parten svara för sina rättegångskostnader sina rättegångskostnader om inte annat följer av 18 om inte annat följer av 18 kap. 6§ kap. 6§ rättegångsbalken. rättegångsbalken. Domstolen får dock Prövningsnämnden får förplikta staten att helt dock förplikta staten att eller delvis ersätta helt eller delvis ersätta motparts motparts rättegångskostnader. rättegångskostnader.
I mål om tolkning eller I mål om tolkning eller tilllämpning av ett avtal tilllämpning av ett avtal gäller gäller rättegångsbalkens rättegångsbalkens bestämmelser om bestämmelser om rättegångskostnader i rättegångskostnader i mål vari förlikning mål vari förlikning är tillåten. är tillåten.
26§
Avgöranden av Avgöranden av Prövningsnämnden för Bankstödsdomstolen får bankstödsfrågor får överklagas till Högsta inte överklagas. domstolen.
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. den 1 juli 1993.
2. Bestämmelserna i 2. Bestämmelserna i 6--26§§ upphör att 6--26§§ upphör att gälla vid utgången av gälla vid utgången av år 1995. juni 1994.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Utskottet3 Bankstödet3 Inledning3 Villkor för bankstöd m.m.4 Inlösen av aktier5 Grund för inlösen och tvångsförvaltning7 Oskäliga villkor7 Värdering av aktier, m.m.8 Privatisering av banker9 Namnet på prövningsorganet9 Överklagande10 Rekryteringen till prövningsorganet, m.m.11 Lagens giltighetstid11 Lagens utformning12 Bankstödsfrågornas handläggning12 Tillgångsgaranti13 Insättarskydd15 Bankers innehav av fast egendom15 Hemställan16
Reservationer 1. Statens del i värdestegringen (nyd)18 2. Villkor för bankstöd (nyd)19 3. Inlösen av aktier (nyd)19 4. Grund för inlösen och tvångsförvaltning (nyd)20 5. Oskäliga villkor (nyd)20 6. Värdering av aktier (nyd)21 7. Utlåtande om aktiers värde (nyd)21 8. Privatisering av banker (nyd)22 9. Namnet på prövningsorganet (nyd)22 10. Överklagande (nyd)22 11. Rekryteringen till prövningsorganet (nyd)23 12. Lagens giltighetstid (nyd)23 13. Lagens utformning (nyd)24 14. Bankstödsfrågornas handläggning (nyd)24 15. Tillgångsgaranti (nyd)25 16. Insättarskydd (nyd)26
Bilagor 1. Regeringens lagförslag27 2. I reservation 13 föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut34