Prövning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 12§ tredje stycket regeringsformen i visst fall (1988/89:LU30) (Betänkande 1988/89:KU40 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets betänkande
1988/89: KU40

Provning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen i visst fall (1988/
89:LU30)

Bestämmelser i 2 kap. 12 § regeringsformen

Enligt 2 kap. 1 § forsta stycket 1 och 2 regeringsformen är varje medborgare
gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet och informationsfrihet.
Enligt samma kapitel 12 § tredje stycket skall förslag till lag som
begränsar dessa friheter eller förslag till lag om ändring eller upphävande
av sådan lag, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio
ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet
över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan
enligt samma stycke riksdagen anta förslaget, om minst fem sjättedelar av
de röstande förenar sig om beslutet.

Enligt 2 kap. 12 § fjärde stycket regeringsformen gäller tredje stycket i
samma paragraf inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av
lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart angår tystnadsplikt för
offentliga funktionärer, husrannsakan eller liknande intrång eller frihetsstraff
som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar enligt 2 kap. 12 § femte stycket regeringsformen
för riksdagens vidkommande om tredje stycket i samma paragraf
är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

Lagförslagen

Lagutskottet har i sitt betänkande 1988/89: LU30 med anledning av proposition
1987/88:155 och motion 1987/88: L10 föreslagit att riksdagen antar
ett av lagutskottet framlagt förslag till lag om skydd för företagshemligheter
(mom. 4). Utskottet har vidare föreslagit att riksdagen antar i propositionen
framlagda förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289) och
förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med viss ändring i
fråga om tidpunkten för de föreslagna lagarnas ikraftträdande (mom. 5).
Betänkandet anmäldes i kammaren den 3 maj 1989.

Lagförslagen har fogats till detta betänkande som bilaga.

Den föreslagna lagen om skydd för företagshemligheter föreslås ersätta
lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens. Enligt
lagförslaget avses med företagshemlighet sådan information om affärs- och
driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller
hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende
(1 §). Lagförslaget innehåller bestämmelser om straff för

1988/89

KU40

1 Riksdagen 1988/89. 4 sami. Nr 40

den sorn olovligen bereder sig tillgång till en näringsidkares företagshemlighet
eller som tar befattning med hemligheten (3 och 4 §§). Det innehåller
också föreskrifter om skadestånd (4—10 §§), vitesförbud (11 — 13 §§) och
inlösen m. m. (14 §). Den föreslagna lagen gäller endast obehöriga angrepp
på företagshemligheter (2 §). Härigenom utesluts brott och andra allvarliga
missförhållanden från lagens skydd.

Övriga lagförslag är följdändringar med anledning av den föreslagna lagen
om skydd för företagshemligheter.

Yrkandet

I en skrivelse den 9 maj 1989 har 19 ledamöter begärt att de av lagutskottet
i betänkandet 1988/89: LU30 framlagda lagförslagen jämlikt 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen skall vila i minst tolv månader. Kammaren
har den 10 maj 1989 beslutat att hänvisa lagförslagen till konstitutionsutskottet
för prövning enligt 2 kap. 12 § femte stycket regeringsformen.

Handläggningen i utskottet

Enligt protokoll vid utskottets sammanträde den 23 maj 1989 har utskottet
funnit att 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen är tillämpligt i fråga
om 3 och 4 §§, 11 § första och fjärde styckena, 13 § första stycket samt
punkten 2 första meningen övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om
företagshemligheter. I protokollet har antecknats att utskottet diskuterat
om bestämmelsen i regeringsformen är tillämplig också i fråga om övriga
delar av förslaget till lag om företagshemligheter samt i fråga om förslaget
till lag om ändring i datalagen (1973:289) och förslaget till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100). Utskottet har beslutat att inhämta lagrådets
yttrande över frågan om tillämpligheten av 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen
i fråga om lagförslagen i dessa delar.

Lagrådets yttrande

Enligt protokoll vid sammanträde den 30 maj 1989 har lagrådet (f. d. regeringsrådet
Stig Nordlund, regeringsrådet Elisabeth Palm och justitierådet
Johan Lind) avgett följande yttrande.

Enligt protokoll vid riksdagens konstitutionsutskotts sammanträde den 23
maj 1989 har utskottet beslutat inhämta lagrådets yttrande över frågan om
tillämpligheten av 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen (RF) beträffande
vissa angivna delar av ett av lagutskottet i betänkandet 1988/
89: LU30 framlagt förslag till lag om skydd för företagshemligheter samt
beträffande i propositionen 1987/88:155 framlagda förslag till lagom ändring
i datalagen (1973:289) och förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingvar
Åkesson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

1988/89: KU40

Lagen om skydd för företagshemligheter

Konstitutionsutskottet har funnit att 2 kap. 12 § tredje stycket RF är tilllämpligt
i fråga om 3 och 4 §§, 11 § första och fjärde styckena, 13 § första
stycket och punkten 2 första meningen i övergångsbestämmelserna. Syftet
med att fri- och rättighetsbegränsande lagförslag enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket vilar i minst tolv månader är att ge tillfälle till eftertanke, och man
har velat ta vara på möjligheten att utnyttja debatten under uppskovet.
Lagrådet ser därför som sin uppgift att vid sin granskning av de delar av
lagförslaget som konstitutionsutskottet inte har tagit ställning till utgå från
lagen i dess helhet.

Lagrådet finnér i fråga om de remitterade delarna av lagen att 2 kap. 12
§ tredje stycket RF inte är tillämpligt utom såvitt avser följande paragrafer.

1 och 2 §§

I 3 och 4 §§ straffbeläggs vissa förfaranden, som innebär att gärningsmannen
bereder sig tillgång till resp. anskaffar en företagshemlighet. Regleringen
innefattar en begränsning av informationsfriheten enligt 2 kap. 1 §
första stycket 1. RF. Tillämpningsområdet för de båda straffstadgandena
bestäms genom dels legaldefinitionen av begreppet företagshemlighet i 1 §
dels de undantag från det av lagen skyddade området som görs i 2 § genom
bestämmelserna där om att lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter.

När lagstödet för en begränsning av grundlagsskyddet för en rättighet på
angivet sätt framgår av flera olika paragrafer måste anses att det särskilda
beslutsförfarandet enligt 2 kap. 12 § tredje stycket RF skall tillämpas i
fråga om samtliga paragrafer (jfr SOU 1978:34 s. 85). Lagrådet anser därför
att nämnda lagrum i regeringsformen är tillämpligt också i fråga om 1
och 2 §§.

8§

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd. Lagstiftning i sådant
ämne faller visserligen utanför området för 8 kap. 3 § RF och omfattas
därför i princip inte av de särskilda förfarandereglerna i 2 kap. 12 § tredje
stycket RF. I 8 § andra stycket undantas emellertid från straffansvar enligt
20 kap. 3 § BrB den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller
röjer företagshemlighet enligt första stycket. Paragrafens andra stycke begränsar
således tillämpningsområdet för 20 kap. 3 § BrB, som straffbelägger
brott mot tystnadsplikt och därmed är underkastad de särskilda förfarandereglerna.
På grund av att 20 kap. 3 § BrB är konstruerad så att den
hämtar sitt innehåll från annan lagstiftning — i det här fallet 8 § i förevarande
lag — kommer också denna lagstiftning att föras till de bestämmelser
som omfattas av de särskilda förfarandereglerna (jfr prop. 1978/79:195
s. 61). Genom andra styckets hänvisning till första stycket gäller förfarandeskyddet
för hela paragrafen.

12§

Enligt förarbetena till 2 kap. 12 § tredje stycket RF bör alla lagförslag som
är av fri- och rättighetsbegränsande karaktär omfattas av den särskilda beslutsordningen,
oavsett i vilken riktning lagförslaget går (jfr SOU 1978:34

1988/89: KU40

fl Riksdagen 1988/89. 4 sami. Nr 40

s. 70 och 177). Eftersom konstitutionsutskottet funnit att 2 kap. 12 § tredje
stycket RF är tillämpligt på meddelande av vitesförbud enligt 11 § i förslaget
till lag om skydd för företagshemligheter bör även 12 § samma lag, som
är konstitutiv för upphävande av vitesförbud, anses omfattad av den särskilda
beslutsordningen.

övriga lagförslag

Lagrådet anser, att 2 kap. 12 § tredje stycket RF inte är tillämpligt på dessa
lagförslag.

Utskottets bedömning

Av de lagförslag som har lagts fram i betänkandet 1988/89: LU30 finns i
den förslagna lagen om företagshemligheter föreskrifter som rör begränsningar
av de i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 regeringsformen tillförsäkrade
yttrande- och informationsfriheterna. Dessa bestämmelser är 1—4,
8 §§, 11 § första och fjärde styckena, 12 §, 13 § första stycket och punkten 2
första meningen övergångsbestämmelserna. Enligt utskottets mening är 2
kap. 12 § tredje stycket regeringsformen tillämpligt på dessa lagförslag. I
fråga om övriga lagförslag i betänkandet är bestämmelsen däremot inte
tillämplig.

Resultatet av prövningen får utskottet för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 31 maj 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s),
Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Sören Lekberg (s),
Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt
(fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar
(mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s) och Stig Bertilsson (m).

1988/89: KU40

Regeringens förslag till lag om skydd för
företagshemligheter med av utskottet föreslagna
ändringar

Förslag till
Lag om skydd För företagshemligheter

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

Med företagshemlighet avses i Med företagshemlighet avses i
denna lag sådan information om af- denna lag sådan information om affärs-
eller driftsförhållanden i en nä- färs- eller driftförhållanden i en näringsidkares
rörelse som näringsid- ringsidkares rörelse som näringsidkaren
håller hemlig och vars röjan- karen håller hemlig och vars röjande
är ägnat att medföra skada för de är ägnat att medföra skada för

honom. honom i konkurrenshänseende.

Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats
i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska
förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande,
även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.

2 §

Lagen gäller endast obehöriga angrepp
på företagshemligheter.

Som ett obehörigt angrepp anses
inte att någon anskaffar, utnyttjar
eller röjer en företagshemlighet hos
en näringsidkare för att offentliggöra
eller inför en myndighet eller annat
behörigt organ avslöja något
som skäligen kan misstänkas utgöra
brott, på vilket fängelse kan följa,
eller som kan anses utgöra annat
allvarligt missförhållande i näringsidkarens
rörelse.

Som ett obehörigt angrepp anses
inte heller att någon utnyttjar eller
röjer en företagshemlighet som han
eller någon före honom har fått del
av i god tro.

Straff

2 § 3 §

Den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet
skall dömas förföretagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år
eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst sex år. Vid bedömande
huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har varit av

1988/89: KU40

Bilaga

Regeringens förslag Utskottets förslag

särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar
skada.

Till ansvar enligt första stycket skall dock inte dömas, om gärningen är
belagd med strängare straff i brottsbalken.

För försök eller förberedelse till företagsspioneri skall dömas till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken.

3 § 4 §

Den som anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som
tillhandahåller hemligheten eller någon före honom har berett sig tillgång
till denna genom företagsspioneri skall dömas för olovlig befattning med
företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är
grovt, till fängelse i högst fyra år.

Till ansvar enligt första stycket skall dock inte dömas, om gärningen är
belagd med strängare straff i brottsbalken.

Skadestånd

4 §

Den som gör sig skyldig till brott
enligt 2 eller 3 § skall ersätta den
skada som uppkommer genom
brottet eller genom att företagshemligheten
obehörigen utnyttjas
eller röjs.

5 §

Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet obehörigen utnyttjar eller
röjer en företagshemlighet hos
en näringsidkare som han i förtroende
har fått del av i samband med
en affärsförbindelse med denne
skall ersätta den skada som uppkommer
genom hans förfarande.

6 §

En arbetstagare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet obehörigen utnyttjar
eller röjer en företagshemlighet
hos arbetsgivaren som han
har fått del av i sin anställning under
sådana förhållanden att han insåg
eller borde ha insett att han inte
fick avslöja den skall ersätta den
skada som uppkommer genom
hans förfarande.

Har förfarandet ägt rum sedan
anställningen upphört, tillämpas
första stycket endast om förfarandet
var otillbörligt.

5 §

Den som gör sig skyldig till brott
enligt 3 eller 4 § skall ersätta den
skada som uppkommer genom
brottet eller genom att företagshemligheten
obehörigen utnyttjas
eller röjs.

6 §

Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet utnyttjar eller röjer en
företagshemlighet hos en näringsidkare
som han i förtroende har fått
del av i samband med en affärsförbindelse
med denne skall ersätta
den skada som uppkommer genom
hans förfarande.

7 §

En arbetstagare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet utnyttjar eller
röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren
som han har fått del av
i sin anställning under sådana förhållanden
att han insåg eller borde
ha insett att han inte fick avslöja
den skall ersätta den skada som
uppkommer genom hans förfarande.

Har förfarandet ägt rum sedan
anställningen upphört, tillämpas
första stycket endast om det finns
synnerliga skäl.

1988/89: KU40

Bilaga

Regeringens förslag

7 §

Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet obehörigen utnyttjar eller
röjer en företagshemlighet sorn,
enligt vad han inser eller bör inse,
har angripits enligt denna lag skall
ersätta den skada som uppkommer
genom hans förfarande.

Om någon utnyttjar eller röjer en
företagshemlighet som han eller någon
före honom har fått del av i god
tro, skall förfarandet inte anses obehörigt.

8 §

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken
skall inte ådömas någon på
grund av överträdelse av 5, 6 eller
7 §■

Vid bestämmande av skadestånd
enligt 4— 7 §§ för ett angrepp på en
näringsidkares företagshemlighet
skall hänsyn tas även till dennes intresse
av att hemligheten inte obehörigen
utnyttjas eller röjs och till
övriga omständigheter av annan än
rent ekonomisk betydelse.

Talan om skadestånd enligt denna
fem senaste åren innan talan väcktes,
rätten till skadestånd förlorad.

Vitesförbud

Den som har angripit en företagshemlighet
enligt denna lag kan av
domstol vid vite förbjudas att utnyttja
eller röja företagshemligheten.

Utskottets förslag
8 §

Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet utnyttjar eller röjer en
företagshemlighet som, enligt vad
han inser eller bör inse, har angripits
enligt denna lag skall ersätta
den skada som uppkommer genom
hans förfarande. Detsamma gäller
om någon i annat fall uppsåtligen
eller av oaktsamhet utnyttjar eller
röjer en företagshemlighet som, enligt
vad han inser eller bör inse, har
röjts i strid med sekretesslagen
(1980:100).

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken
skall inte ådömas någon på
grund av överträdelse av första
stycket.

Vid bestämmande av skadestånd
enligt 5—8 §§ för ett angrepp på en
näringsidkares företagshemlighet
skall hänsyn tas även till dennes intresse
av att hemligheten inte obehörigen
utnyttjas eller röjs och till
övriga omständigheter av annan än
rent ekonomisk betydelse.

Om det är skäligt kan skadeståndet
sättas ned eller helt falla bort.

lag får avse skada endast under de
För skada under tid dessförinnan är

Den som har angripit en företagshemlighet
enligt denna lag kan av
domstol vid vite förbjudas att utnyttja
eller röja företagshemligheten.
Vitesförbud får dock meddelas
endast om ett utnyttjande eller
röjande skulle vara obehörigt enligt
2§.

1988/89: KU40

Bilaga

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Talan enligt första stycket förs av
den som har utsatts för det rättsstridiga
angreppet. Sådan talan får föras
även i samband med åtal för
brott som avses i 2 eller 3 §.

Talan enligt första stycket förs av
den som har utsatts för det rättsstridiga
angreppet. Sådan talan får föras
även i samband med åtal för
brott som avses i 3 eller 4 §.

Talan om utdömande av vite förs vid den domstol som i första instans
har prövat frågan om vitesförbud. Talan förs av den som har ansökt om
förbudet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

Den som har överträtt ett vitesförbud får inte dömas till straff för en
gärning som omfattas av förbudet.

12 §

Ett vitesförbud kan hävas på talan av den som har ålagts förbudet, om
ändamålet med förbudet har förlorat sin betydelse.

13 §

Om den som har ansökt om vitesförbud enligt 11 § visar sannolika skäl
för att en företagshemlighet har angripits enligt denna lag och det skäligen
kan befaras att svaranden genom att fortsätta angreppet förringar värdet
av företagshemligheten, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill
dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har förordnats. Därvid
tillämpas 15 kap. 5 — 8 §§ rättegångsbalken.

I fråga om överklagande av beslut enligt första stycket samt i fråga om
handläggningen i högre rätt gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken
om talan mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Inlösen m.m.

14 §

Har någon angripit en företagshemlighet enligt denna lag, kan domstol
förordna att en handling eller ett föremål som han har i sin besittning och
som innefattar hemligheten skall överlämnas till den som har utsatts för
det rättsstridiga angreppet. Om det finns skäl för det får domstolen förordna
att överlämnandet skall ske mot lösen.

Kan en handling eller ett föremål
som innefattar en företagshemlighet
inte utan olägenhet överlämnas
enligt första stycket, får domstol
förordna att handlingen eller föremålet
skall förstöras eller ändras eller
utsättas för annan åtgärd som är
ägnad att förebygga missbruk. Förordnande
enligt denna lag skall
dock inte meddelas, om förverkande
eller annan åtgärd som är ägnad
att förebygga missbruk skall beslutas
enligt 36 kap. brottsbalken.

Förordnande enligt första eller
andra stycket skall inte meddelas,
om ett utnyttjande eller röjande inte
skulle vara obehörigt enligt 2 § eller
om förverkande eller annan åtgärd
som är ägnad att förebygga missbruk
skall beslutas enligt 36 kap.
brottsbalken.

1988/89: KU40

Bilaga

Regert ngens förslag

Talan enligt första eller andra
stycket förs av den som har utsatts
för det rättsstridiga angreppet. Sådan
talan får föras även i samband
med åtal för brott som avses i 2
eller 3 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1989.

Utskottets förslag

Talan enligt första eller andra
stycket förs av den som har utsatts
för det rättsstridiga angreppet. Sådan
talan får föras även i samband
med åtal för brott som avses i 3
eller 4 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1
juli 1989.

2. Genom lagen upphävs lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot
illojal konkurrens. Bestämmelserna om skadestånd i den lagen tillämpas
dock alltjämt i fråga om handlingar som har företagits före ikraftträdandet.

1988/89: KU40

Bilaga

Regeringens förslag till ändringar i datalagen och
sekretesslagen

2 Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 21 § datalagen (1973:289) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §'

Den som olovligen bereder sig Den som olovligen bereder sig
tillgång till upptagning för automa- tillgång till upptagning för automatisk
databehandling eller olovligen tisk databehandling eller olovligen

ändrar eller utplånar eller i register ändrar eller utplånar eller i register

för in sådan upptagning dömes för för in sådan upptagning dömes för

dataintrång till böter eller fängelse i dataintrång till böter eller fängelse i

högst två år, om ej gärningen är högst två år, om ej gärningen är

belagd med straff i brottsbalken. belagd med straff i brottsbalken el Med

upptagning avses härvid även ler i lagen (1988:000) om skydd för

uppgifter som är under befordran företagshemligheter. Med upptag via

elektroniskt eller annat liknande ning avses härvid även uppgifter

hjälpmedel för att användas för au- som är under befordran via elektro tomatisk

databehandling. niskt eller annat liknande hjälpme del

för att användas för automatisk
databehandling.

För försök eller förberedelse till dataintrång döms till ansvar enligt 23
kap. brottsbalken. Skulle brottet, om det hade fullbordats, ha varit att anse
som ringa, får dock inte dömas till ansvar enligt vad som nu har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU40

Bilaga

' Senaste lydelse 1986:122.

3 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att nuvarande 1 kap. 11 § skall betecknas I kap. 12 §,
dels att nya 1 kap. 12 § och 6 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 11 §, av följande
lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

11 §

1 brottsbalken finns bestäm- I fråga om tystnadsplikt beträfmelser
om ansvar för den som bry- fande företagshemligheter finns beter
mot förbud enligt denna lag att stämmelser som är tillämpliga utröja
eller utnyttja uppgift och för över föreskrifterna om sekretess i
den som bryter mot förbehåll som denna lag.
har uppställts med stöd av lagen
vid utlämnande av uppgift.

12 §

I brottsbalken finns bestämmelser
om ansvar för den som bryter
mot förbud enligt denna lag att röja
eller utnyttja uppgift och för den
som bryter mot förbehåll som har
uppställts med stöd av lagen vid
utlämnande av uppgift. Ansvar enligt
20 kap. 3 § brottsbalken skall
dock inte följa ifall någon, vars anställning
hos en myndighet har
upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter
i strid mot 6 kap. 1 §.

6 kap.

1 §‘

Sekretess gäller i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens
affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som
driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften
röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos myndighet för
uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet
eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom
myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller dock
inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.

Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket, lämnats till
annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock
inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1988/89: KU40

Bilaga

1 Senaste lydelse 1987:520.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För den vars anställning hos
myndigheten har upphört gäller
förbudet enligt första stycket att
röja eller utnyttja uppgift endast i
den utsträckning som följer av 3 §
andra stycket lagen (1931:152) med
vissa bestämmelser om illojal konkurrens.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

1988/89: KU40

Bilaga

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989