Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Processrättsliga frågor

Betänkande 2012/13:JuU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 mars 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

PDF
Processrättsliga frågor(pdf, 228 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2012/13:11 Processrättsliga frågor

Beslut

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU11)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 35

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-01-31
Justering: 2013-02-19
Trycklov till Gotab och webb: 2013-02-20
Trycklov: 2013-02-20
Reservationer: 9
Betänkande 2012/13:JuU11

Alla beredningar i utskottet

2013-01-31

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU11)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-03-13
Stillbild från Debatt om förslag 2012/13:JuU11, Processrättsliga frågor

Debatt om förslag 2012/13:JuU11

Webb-tv: Processrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Agneta Börjesson (MP)
Anf. 157 Agneta Börjesson (MP)
Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande nr 11 Processrättsliga frågor . Jag kommer att ägna hela mitt anförande åt nämndemannarollen och vår reservation nr 8, som jag yrkar bifall till. Våra domstolar är garanterade oberoende och självständighet genom grundlag och genom att domare förordnas av regeringen. Ingen domare ska kunna utsättas för politiska påtryckningar eller antas gå andras ärenden. Samtidigt ligger det i allas intresse att den dömande verksamheten inte uppfattas eller känns som något obegripligt och oförståeligt eller som en verksamhet som bedrivs utan kontakt med det allmänna rättsmedvetandet. Det får inte vara så att svenska folket uppfattar att domstolarna tillämpar lagar och regler som folket varken vill ha eller förstår. Det är här nämndemännen kommer in. En grundpelare i det svenska rättsväsendet är insyn och offentlighet. Utgångspunkten är att dömandet sker vid förhandlingar öppna för allmänheten och baseras på dokumentation och bevisning som alla kan ta del av. Ingen ska dömas ohörd, ingen ska dömas i hemliga domstolar och ingen ska dömas baserat på hemlig bevisning. Samtidigt finns det en hel del mål i allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar som innehåller känsliga och sekretessbelagda uppgifter. Det är uppgifter som kan skada enskilda såväl som stat, kommun och samhälle om de skulle komma ut. Det är uppgifter som bara parterna i målet och rättens ledamöter kan ta del av. Utmaningen där finns i att se till så att dömandet som sker i hemlighet ändå av allmänheten uppfattas vara legitimt, ärligt och förankrat i rättsmedvetandet. Det är här nämndemännen kommer in. Nämndemännen ska ses som en särskild sorts domare utsedda av folket som tillsammans med juristutbildad personal dömer skyldiga och oskyldiga, talar om vem som ska ha vårdnaden om barn eller löser tvister mellan myndigheter och enskilda i förvaltningsrätterna. Nämndemännen ska ha insyn och kontroll i det som sker bakom stängda dörrar och i att den värdering som sker av vittnen och parter är inom rim och reson. Miljöpartiet de gröna anser att nämndemannainstitutet är viktigt och ska värnas och att nämndemän ska stärkas i sitt viktiga uppdrag. Min egen erfarenhet från våra egna nomineringsmöten är att vi nästan alltid har många kandidater till dessa poster. Jag tror inte att det är så i alla partier. Vi vet också att våra nämndemän - de vi nominerar från Miljöpartiet - är väl representativa för befolkningens genomsnitt både när det gäller ålder och andra faktorer som utbildning, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. Hos oss är nämndemannauppdraget jätteviktigt och inte ett uppdrag där de där som blev över stoppas in. Samtidigt måste vi ta de uppgifter som har framkommit om nämndemän som är jäviga och som pratar bredvid mun med journalister och anhöriga på allvar. Om en nämndeman uttalar sig rasistiskt eller diskriminerande eller annars uttrycker sig förklenande om medmänniskor leder det till att förtroendet för rättsväsendet rubbas. De politiska partierna är rekryteringsbasen för nämndemännen. Men statistik visar att vi i partiväsendet inte har klarat att få fram nämndemän som är helt representativa för befolkningen i dess helhet. Nämndemännen är äldre än genomsnittet, mer etniskt homogena än befolkningen i genomsnitt och innehåller färre yrkesverksamma än befolkningen i genomsnitt. Här måste vi partier anstränga oss ytterligare. Det behövs också aktiva åtgärder från lagstiftaren som kan handla om att få andra än partipolitiskt aktiva som nämndemän, att stärka nämndemännen i deras roll och ge bättre utbildning. En annan konkret åtgärd kan vara att tillämpa en rotationsprincip där nämndemannen sitter i maximalt tolv år inom en och samma domstol. Jag är väl medveten om att regeringen har tillsatt en utredning för att se över nämndemannasystemet och särskilt rekryteringen av nämndemännen. De signaler jag har fått från utredningen visar att det finns gott hopp om positiva och kreativa förslag på förbättringar för nämndemännen. Samtidigt är jag oroad över tankar som finns om att minska antalet nämndemän i överrätter. Jag kan ha ett litet, visst mått av förståelse för att allianspartierna vill vänta till utredningen är färdig. Jag vill ändå ta tillfället i akt att göra inspel och tydligt visa var vi står i denna aktuella fråga. Det är därför jag står fast vid vår reservation.
Richard Jomshof (SD)
Anf. 158 Richard Jomshof (SD)
Herr talman! För ungefär en vecka sedan debatterade vi regeringens årliga rapport till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel. Jag - och jag tror att det var ytterligare någon talare - konstaterade då bland annat att den brottsutredande nyttan vid användning av hemliga tvångsmedel var hela 72 procent under 2011. Det är väldigt högt, och det är väldigt bra. Hemliga tvångsmedel är ett kraftfullt och effektivt verktyg när det väl används; det är vår bestämda uppfattning. Däremot anser vi att det tyvärr regleras för hårt. Det finns alltför stränga restriktioner för användningen av hemliga tvångsmedel. Det är vi för övrigt inte de enda som tycker. Det finns en utredning som heter Bekämpning av organiserad brottslighet som säkert några av er redan känner till. Brå gav ut den för två år sedan. Där framkommer det att svenska poliser och åklagare anser att användningen av hemliga tvångsmedel är elementär för att bekämpa organiserad brottslighet. Men eftersom lagstiftningen är för restriktiv används dessa dock mest för utreda narkotikabrott, och narkotikabrott anses vara en alldeles för smal träffyta för att detta ska kunna användas effektivt mot den organiserade brottsligheten. Jag vill än en gång passa på att påminna om hur situationen ser ut i vårt grannland Danmark. Där uppger chefen för utredningsverksamheten i Köpenhamn, Svend Foldager, att teleavlyssning används i betydligt större omfattning än i Sverige men också att det är ett mycket effektivt vapen mot den organiserade brottsligheten i Danmark. I Sverige får polisen endast lyssna av telefoner vid brott där minimistraffet är två års fängelse. I Danmark är det tillåtet vid lägre straffvärde, vilket innebär att dansk polis kan använda dessa metoder vid exempelvis grov misshandel och mordförsök. Metoden är effektiv. I Danmark är uppklaringsprocenten för gängrelaterade mord och mordförsök hela 80 procent. Det är högt. För att komma till rätta med det vi anser vara ett problem i Sverige med den snäva regleringen och ge de brottsbekämpande myndigheterna de verktyg de behöver och efterfrågar föreslår vi att det ska bli lättare att använda hemliga tvångsmedel. Vi föreslår också att det ska bli lättare att använda sig av det som kallas överskottsinformation. Information som framkommit vid hemlig rumsavlyssning, till exempel information gällande våldtäkt mot barn, människohandel eller rån, får inte användas för inledande av en förundersökning eller vidare utredning av brottet. Vi tycker att det är ett problem. Därför vill vi sänka gränsen för när överskottsinformation vid hemlig rumsavlyssning får användas så att den blir densamma som vid hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning. På så sätt tror vi att rättsväsendet skulle få ytterligare möjligheter att bekämpa brottslighet. Herr talman! Vi menar att det ska vara olagligt såväl att vara medlem i en kriminell organisation som att delta i den kriminella organisationens verksamhet. Vi menar också att den som döms inom ramen för den lagstiftning som vi skulle vilja se ska få samtliga sina tillgångar beslagtagna och förverkade om brottslingen inte kan styrka bortom allt rimligt tvivel att tillgångarna härrör från laglig verksamhet. Även tillgångar som är skrivna på någon annan men som nyttjas av den dömda ska kunna sättas under samma kontroll. Vidare anser vi att legala företag som har sitt ursprung från illegala pengar ska kunna förverkas. Vi tror att detta är viktiga och nödvändiga förslag för att rättsväsendet ska kunna agera mot grovt kriminella som gör stora vinster på sin kriminella livsstil men som på något sätt lyckas ligga steget före rättväsendet. Avslutningsvis tänker jag ta upp kronvittnessystemet här i dag. Jag blev glad för inte så länge sedan när justitieminister Beatrice Ask gick ut medierna och sade att hon kunde tänka sig att införa ett så kallat kronvittnessystem i Sverige för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten. Det är glädjande. Jag tycker att det är ett mycket bra steg som Beatrice Ask tar. Kronvittnessystem används i dag av flera länder, inte minst av Danmark och Norge. I Danmark medger man strafflindring beträffande kronvittnets egna brott. Jag anser att en av systemets största fördelar är att det kan öka incitament för brottsbelastade uppgiftshållare att träda fram och bidra till att lösa det som annars kan vara mycket svårutredda brott. Jag vill också poängtera att vi förespråkar ett restriktivt kronvittnessystem. Det ska endast kunna användas för att utreda organiserad brottslighet. Vår tanke är att kronvittnen ska kunna åtnjuta två fördelar. För det första ska man kunna ge strafflindring om vittnesmålet lett till det vi anser vara verifierbara resultat. För det andra ska kronvittnet ingå i polisens personskyddsprogram och inom rimliga gränser få ekonomisk ersättning för kostnader för nyetablering på ny ort samt för inkomstbortfall till följd av hot och risker som samarbetet med rättsväsendet har medfört. Jag vet att det finns motargument mot det här systemet. Det kan också finnas problem med det, men vi tror att fördelarna trots allt överväger. Jag hoppas att Beatrice Ask går vidare med detta. Jag hoppas också att det finns fler partier som skulle kunna tänka sig att införa ett sådant här system. Jag tror att det skulle vara till stor fördel för vårt rättsväsen.
Lena Olsson (V)
Anf. 159 Lena Olsson (V)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 7 som handlar om vittnesstöd i skolan. Jag vill kommentera lite av det som har sagts här och tala om varför vi har valt att inte ha någon reservation om nämndemän. Vi utreder det systemet nu, och i stora delar beaktar vi det som Miljöpartiet har lagt fram. Vi i Vänsterpartiet värnar också nämndemannasystemet. Det grundar sig mycket på att rättsväsendet ska ha så hög trovärdighet som möjligt. Jag vill också kommentera vapenbrotten. Vänsterpartiet tycker absolut inte att man ska sänka graden när det gäller telefonavlyssning. I den utredning som lades fram lade man till synnerligen grovt vapenbrott. Det går ut på att minimum blir två år, vilket vi som parti också tycker, och att man sträcker sig upp till sex år. Jag tycker också att man ska ha mycket stor respekt för den personliga integriteten. Polisen tycker att det har burit frukt att man har tillgång till mer hemliga tvångsmedel. Senast vid omröstningen här i dag tog vi upp att vi också ville ha en utvärdering av det har gett. Det är väl inte så solklart. Reservation nr 7 går ut på att vi, tillsammans med Socialdemokraterna, skulle vilja ha ett vittnesskydd i skolan. Vi har sett de senaste händelserna med det så kallade näthatet. Det är många ungdomar ute på nätet, och det förekommer mycket hot, mobbning och så vidare. Det är deras värld i dag. Det såg inte ut så när vi var lite yngre. Då hade vi inte telefoner eller datorer. Detta är ett nytt sätt att kommunicera. Ungdomarna är mycket utsatta som vittnen, särskilt om brottet har begåtts av en kamrat eller någon annan som går i samma skola, precis som Christer Adelsbo tog upp här. Vi anser att det är viktigt att skydda och stötta barn och ungdomar som har varit med om att förhindra, anmäla eller vittna om ett brott. Vittnesstöd finns uppbyggt vid domstolar i hela landet. Det finns även videoteknik som kan minimera kontakten mellan vittnen och gärningsman, men det saknas i skolan. Jag är ganska övertygad om att det skulle vara ett viktigt stöd. Det här är ingenting som bereds i någon större omfattning, utan här avstyrker man motionen rakt av. Jag tycker att det är synd. Jag tycker att vi skulle kunna diskutera det med tanke på allt som har hänt de senaste dagarna. Näthatet verkar bre ut sig. Jag kan också säga här att vi i Vänsterpartiet har föreslagit en nätombudsman. Vi tror att det behövs.
Carl-Oskar Bohlin (M)
Anf. 160 Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Vi diskuterar i dag det årligt återkommande motionsbetänkandet om processrätt. Det har hänt ganska mycket på det processrättsliga området de senaste åren för att effektivisera domstolsprocessen. Det handlar om reformen om en modernare rättegång, ny delgivningslag, ny lag om medling och nu senast propositionen om en mer ändamålsenlig förvaltningsprocess. Det är bara några exempel på vad som har gjorts för att effektivisera domstolsförfarandet. När det kommer till processeffektivitet är det inte bara en ekonomisk fråga, utan det är också viktigt ur ett medborgarperspektiv. Materiellt riktiga domslut och korta handläggningstider är rimliga förväntningar på det moderna rättssamhället. Värt att knyta till ett medborgerligt perspektiv är också tillgången till en domstol. Det ska aldrig vara så att avstånden till våra domstolar blir så långa att det utgör ett hinder för en effektiv rättskipning. Det är därför bra och värt att nämna i det här sammanhanget att alliansregeringen valde att rädda fyra nedläggningshotade tingsrätter för något år sedan. Därtill har det skett en renodling av domstolarnas arbetsuppgifter på det sättet att man har flyttat ett antal förvaltningsrättsliga ärenden till ansvarig förvaltningsmyndighet som första instans i stället för att låta dem prövas i domstol direkt. De här ärendena har varit av mer administrativ karaktär, och detta har besparat förvaltningsrätterna ungefär 26 000 ärenden årligen. Och det har då effektiviserat domstolsprocessen betydligt. Reformen om en modernare rättegång har utvärderats av regeringens särskilde utredare K-G Ekeberg, som konstaterar att den i allt väsentligt har fallit väl ut, och det är väldigt positivt, såväl processekonomiskt som för den enskilde medborgaren. I det betänkandet, där utvärderingen görs, skisseras också ytterligare effektiviseringsåtgärder som nu är under beredning i Regeringskansliet. Det vi kan se i det här betänkandet är någonting som är synonymt med oppositionen i svensk rättspolitik. För det första är man väldigt splittrad. Det finns ingen gemensam oppositionell rättspolitik. För det andra säger man i princip: Gör samma sak som ni gör, fast gör det mer, fortare och bättre! Det är alltså vanlig populistisk oppositionspolitik. Det man kan utläsa av det här är att det är alliansregeringen som är agendasättande inom svensk rättspolitik, och den agendan har givit oss en effektivare processrätt. Med det skulle jag vilja yrka bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder)
Caroline Szyber (KD)
Anf. 163 Caroline Szyber (KD)
Herr talman! Utgångspunkten är att stävja och förebygga brottslighet, men när brott väl begås är det viktigt med stöd under rättsprocessen. Man talar ofta om barnens rätt i samhället, och det är också Kristdemokraternas målsättning att barn som är inblandade i en process ska känna att de får stöd i form av ett målsägandebiträde och/eller vittnesstöd som förklarar rättsprocessen. Det är viktigt att samhället erbjuder alla barn som är med i en rättsprocess någon form av stöd. Rättssäkerheten handlar om att samhället har möjlighet och resurser att beivra brott på ett korrekt sätt, men det handlar också om att ge brottsoffer och vittnen det stöd de har rätt till. En vanlig medborgare besöker i genomsnitt en domstol en gång i livet. Även vuxna människor som är del av en rättsprocess ska naturligtvis ha rätt till stöd. Det är oerhört viktigt att vittnen ställer upp, och då är det självklart att de ska beredas stöd. Brottsoffer ska behandlas med respekt och medkänsla samt skyddas av rättsordningen. Alliansregeringen satsar mycket på rättsväsendet och har gjort så sedan 2006 när vi fick förtroendet att leda Sverige. Sedan tidigare utreder regeringen möjligheten att genomföra en rättegång även då åtalad eller vittne inte infinner sig, och utredningen blir klar i höst. Regeringen har höjt anslaget med 15 miljoner för 2012 och 30 miljoner för 2013. Från den 1 juli förra året blev det enklare att genomföra säkerhetskontroller. Sverige har anpassat domstolarnas lokaler så att vittnen och brottsoffer inte ska behöva konfronteras med gärningsmannen. Brottsofferjourer med flera gör ett fantastiskt jobb i vittnesstödsprogrammen. Polisen kan numera bedriva särskilt personsäkerhetsarbete runt hotade personer. Jag anser att det behövs ett fotoförbud i tingsrättens väntrum. I dag när var och varannan person har en kamera i sin mobiltelefon kan de på ett enkelt sätt användas för att fånga vittnen på bild och använda dessa i exempelvis utpressningssituationer. Med mobiltelefoner är det också möjligt att göra inspelningar. Det har hänt att mobiltelefoner har använts för att kalla på förstärkning. Det behöver utredas hur mobiltelefoner ska behandlas såväl i förhandlingssalar som i väntrum. Mer kunskap om rättegångar behövs. Det skulle vara positivt om detta kunde vara en del av undervisningen i skolan. Ett sätt är att få göra studiebesök i en domstol och där på plats få se hur det går till. Har man en gång fått följa en rättsprocess blir det lättare den dag man själv kanske blir en del av den som brottsoffer eller vittne. Jag tror också att det är viktigt att vi ökar kunskapen om vad det innebär att begå övergrepp i rättssak. Alltför många unga i dag vet inte att det där sms:et som de skickar och det där hotet som de uttalar faktiskt är en brottslig gärning och att det är höga straffsatser på de brotten. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. (Applåder)
Richard Jomshof (SD)
Anf. 164 Richard Jomshof (SD)
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 2, 4 och 5.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-03-14
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 10, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Telefonavlyssning vid vapenbrott

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju373 yrkande 18.
      • Reservation 1 (S, SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S090022
      M910016
      MP20005
      FP16008
      C20003
      SD02000
      KD16003
      V16003
      Totalt179110060
      Ledamöternas röster
    2. Hemliga tvångsmedel vid organiserad brottslighet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Ju288 yrkande 2 och 2012/13:Ju289.
      • Reservation 2 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890023
      M910016
      MP19006
      FP16008
      C20003
      SD02000
      KD16003
      V16003
      Totalt26720062
      Ledamöternas röster
    3. Straffreduktion för medverkan i förundersökningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju359 yrkande 38 och 2012/13:Ju373 yrkande 25.
      • Reservation 3 (S)
    4. Kronvittnessystem

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju288 yrkande 10.
      • Reservation 4 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890023
      M910016
      MP20005
      FP16008
      C20003
      SD02000
      KD16003
      V16003
      Totalt26820061
      Ledamöternas röster
    5. Beslag och förverkande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju288 yrkandena 8 och 9.
      • Reservation 5 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900022
      M910016
      MP20005
      FP16008
      C20003
      SD02000
      KD16003
      V16003
      Totalt26920060
      Ledamöternas röster
    6. Handläggningen av ekobrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2012/13:Ju389 av Edward Riedl (M).
    7. Effektivisering av domstolarnas arbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju359 yrkandena 40-42 och 2012/13:Ju373 yrkande 56.
      • Reservation 6 (S)
    8. När den tilltalade uteblir från huvudförhandlingen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju215 yrkandena 1 och 2.
    9. Ansvar för viss rättegångskostnad

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju251.
    10. Öppnare domstolar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju232.
    11. Vittnesstöd i skolan

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 yrkande 21.
      • Reservation 7 (S, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S090022
      M910016
      MP20005
      FP16008
      C20003
      SD20000
      KD16003
      V01603
      Totalt183106060
      Ledamöternas röster
    12. Skydd för vittnens personuppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju276.
    13. Nämndemän

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju213, 2011/12:Ju226, 2011/12:Ju278, 2011/12:Ju312, 2011/12:Ju359 yrkandena 52 och 53, 2011/12:Ju377, 2011/12:Ju414, 2012/13:Ju253, 2012/13:Ju317, 2012/13:Ju351, 2012/13:Ju373 yrkandena 53 och 54 samt 2012/13:Ju377.
      • Reservation 8 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S891022
      M910016
      MP02005
      FP16008
      C20003
      SD20000
      KD16003
      V16003
      Totalt26821060
      Ledamöternas röster
    14. Rättshjälp

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2011/12:Ju228 av Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (båda S),
      2011/12:MJ299 av Anders Åkesson och Kenneth Johansson (båda C) yrkande 4 och
      2012/13:Ju357 av Kurt Kvarnström och Roza Güclü Hedin (båda S).
      • Reservation 9 (S, V)
    15. Tillsyn över advokater

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju207.
    16. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.