Presstöd m.m.
Betänkande 1994/95:KU38
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU38
Presstöd m.m.
Innehåll
1994/95 KU38
ELFTE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till dagspress och dagstidningar, till lättläst nyhetsinformation samt till myndigheter inom den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (dvs. sammantaget den del av Kulturdepartementets propositionsbilaga som ligger inom konstitutionsutskottets ansvarsområde). Vidare behandlas motionsyrkanden från den allmänna motionstiden på dessa områden samt i fråga om ägarkoncentration inom massmedia.
De motioner som behandlas i inledningsavsnittet gäller åtgärder mot ägarkoncentration i massmedia (m, fp och v) samt presstödet (s, m, fp och c). Utskottet avstyrker dessa motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motioner om sänkt anslag till dagspressens driftsstöd. Utskottet avstyrker även övriga motioner.
Med anledning av en motion (s) föreslår utskottet enhälligt att utbetalningsordningen för dagspressens driftsstöd skall ändras. Stödet, som hittills betalats ut kalenderårsvis i början av budgetåret, skall enligt utskottets förslag i stället betalas ut månadsvis i förskott.
Till betänkandet har fogats reservationer från m och fp om maktkoncentration och ägande inom massmedierna och om avveckling av presstödet.
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) föreslår regeringen att riksdagen
(C 20) till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr,
(C 32) till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr,
(C 33) till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 827 000 000 kr,
(C 34) till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
(C 35) till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
(C 36) till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 109 500 000 kr,
(C 37) till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 191 700 000 kr,
(D 1) till Radio- och TV-verket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 130 000 kr,
(D 2) till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr,
godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för budgetåret 1995/96 på 6 927 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,
(D 3) till Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 297 000 kr.
Motionerna
1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarbegränsningar på massmediaområdet.
1994/95:K408 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit, eller således 201 700 000 kr, att finansieras genom motsvarande minskning av anslaget Driftsstöd till dagspressen.
1994/95:K414 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagspressens viktiga uppgifter i den demokratiska processen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att säkra en fortsatt samdistribution av dagstidningar över hela landet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder som motverkar en ökad monopolisering i tidningsbranschen.
1994/95:K417 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av statligt presstöd.
1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maktkoncentration inom medierna, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till dagspressen, 7. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar 200 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 627 000 000 kr.
1994/95:K805 av Karl-Göran Biörsmark och Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om RATS-tekniken och en allterminal för synskadade.
1994/95:K806 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 1997 och att bevakningsuppgifter avseende ännu utestående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag om 414 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att detta vad avser driftsstödet fördelas så att utbetalningar sker med hälften av nu utgående belopp i juli 1995 avseende detta kalenderår respektive i juli 1996 avseende kalenderåret 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:K809 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidpunkter för utbetalning av driftsstöd.
1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder mot maktkoncentrationen inom medierna enligt vad i motionen anförts, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koncentrationstendenserna inom den privata radio- och TV-sektorn.
Utskottet
Presstödet och ägarkoncentration inom massmedia
Bakgrund
Sedan 1960-talets slut lämnar staten olika former av direkt presstöd, framför allt till tidningar som har ett konkurrensmässigt underläge till följd av låg spridning på utgivningsorten och som därmed är mindre attraktiva på annonsmarknaden. Som en följd av olika utredningar har presstödet reformerats vid flera tillfällen, senast år 1990. Utöver direkt stöd åtnjuter dagstidningsbranschen sedan länge även olika former av presspolitiskt motiverade indirekta statliga förmåner.
Det direkta statliga stödet till dagspressen omfattar fr.o.m. den 1 juli 1990 tre stödformer. Driftsstöd får lämnas till dagstidningar som har låg hushållstäckning (andratidningar) på utgivningsorten. Utvecklingsstöd inriktas på dagstidningar med svag ekonomi för att stimulera strukturrationaliseringar i förpressledet och i tryckeriledet. Distributionsstöd lämnas till dagstidningar som samordnar sin distribution med någon eller några andra tidningar.
Till vad som ibland benämns indirekt statligt stöd till dagspressen kan räknas förmånlig skattebehandling jämfört med andra varor och tjänster samt bestämmelser om samhällsannonsering. Allmänna nyhetstidningar (dagstidningar) är sedan länge undantagna från mervärdesskatt. Medan den allmänna skattesatsen för reklamskatt är 11 %, är skattesatsen för reklam i allmänna nyhetstidningar 4 %. Ett särskilt grundavdrag minskar också den skatt som erläggs. I fråga om samhällsannonsering gäller att, om statliga myndigheter eller andra statliga organ använder dagspressannonsering för sådan information om rättigheter och skyldigheter som är avsedd att nå alla medborgare, annonsering skall ske i samtliga dagstidningar. Detta brukar kallas totalitetsprincipen. Vidare gäller att myndigheter i de fall kungörande i ortstidning är föreskrivet skall införa kungörelsen i alla lokala dagstidningar som är spridda till minst 5 % av hushållen i orten. Denna omfattning av annonseringen brukar kallas den breda principen.
Det direkta statliga stödet till dagspressen fördelas av Presstödsnämnden.
Pågående utredning
Den parlamentariska Pressutredningen -94 (Ku 1993:10) har i uppdrag att utreda den framtida presspolitiken (dir. 1993:118). Utredningen skall undersöka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Om utredningen anser att sådana stödbehov finns skall den pröva hur ändamålsenliga de nuvarande åtgärderna är och lämna förslag till framtida statligt engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 12 april 1995 (dir. 1994:123).
Som underlag för kommitténs ställningstaganden har inledningsvis gjorts en bred studie av de svenska massmedierna (se expertrapporten Dagspressen i 1990-talets medielandskap, SOU 1994:94).
Pressutredningen har också -- efter ett tillkännagivande av riksdagen (bet. 1993/94:KU27, rskr. 192) -- enligt tilläggsdirektiv (dir. 1994:33) haft till uppdrag att överväga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är skadlig från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt samt att, om kommittén ansåg att ett sådant behov fanns, lämna förslag till hur åtgärderna skall utformas. En möjlighet som nämndes i direktiven var lagstiftning mot ägarkoncentration. -- Genom ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 1994:123) uppdrogs emellertid till utredningen att senast den 1 december 1994 lämna över en rapport med det underlag som kommittén dittills tagit fram inom ramen för sitt uppdrag enligt tidigare tilläggsdirektiv. Utredningen har med anledning härav avgett rapporten Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV -- fem promemorior och diskussionsinlägg (SOU 1994:145).
Uppgifter i propositionen
Regeringen förklarar i budgetpropositionen att den har för avsikt att inom kort inrätta ett råd för mångfald inom massmedierna. Rådets uppdrag skall innefatta att utreda frågan om lagstiftning mot skadlig maktkoncentration inom massmedierna, att aktivt följa medieutvecklingen och att delta i och stimulera debatt och opinionsbildning när det gäller frågor om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet skall svara för initiativ över ett brett fält för att kartlägga och analysera problem på området samt att lägga förslag till åtgärder, genom egna insatser eller genom samverkan med andra. Rådet kommer också att ha till uppgift att undersöka möjligheterna till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden för att upprätthålla och stärka konkurrens och mångfald i medierna.
Motioner
Frågan om ägarkoncentration inom massmedieområdet tas upp i flera motioner, liksom frågor om presstödets existens och utformning.
I motion 1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) anför motionärerna att monopol på radio, TV eller media över huvud taget motverkar utvecklingen och begränsar nyhetsförmedlingen. De kritiserar att den nytillträdda socialdemokratiska regeringen avbrutit Pressutredningens arbete i fråga om åtgärder mot ägarkoncentration inom massmedierna och i stället avser att tillsätta en särskild kommitté med uppdrag att belysa tendenser till maktkoncentration på massmedieområdet. Motionärerna anser att den rimliga slutsatsen av detta är att regeringen önskar driva på utvecklingen mot en lag som innehåller förslag till ägarbegränsningar, och de anser att maktkoncentration inte motverkas genom ägarbegränsningar utan genom en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet. De begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarbegränsningar på massmedieområdet (yrkande 2).
I motion 1994/95:K806 anför förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) att de förhoppningar som ställdes på det statliga presstödet vid dess införande inte har infriats. Presstödet har inte använts för att minska beroendet av statliga bidrag eller till rationaliseringsåtgärder av seriöst slag utan i stället för att täcka löpande utgifter. Presstödsreglerna har under sin existens ändrats ett stort antal gånger, men de har enligt motionen ändå inte gett avsett resultat. Detta visar att det är presstödet som system som är felaktigt och att stödet bör avskaffas. Motionärerna anser att så bör ske i etapper under budgetåret 1995/96, och de begär att riksdagen skall besluta att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1997 (yrkande 1). Till följd därav kan också Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 1997 och bevakningsuppgifter avseende ännu utestående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet. Motionärerna begär att riksdagen skall besluta om detta (yrkande 2).
I motion 1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) för motionärerna fram flera förslag om nya etableringar inom etermedia och ett bibehållande av public service-kanalerna. De anser att mångfalden i medierna ökat kraftigt under de senaste åren men att diskussionen om hur eventuella tendenser till monopolisering av det fria ordet kan motverkas är viktig. Samtidigt är det enligt motionärerna viktigt att ha i åtanke att olika former av ägandebegränsningar dels är svåra att kontrollera, dels leder till olika kvalificerade försök till kringgående från aktörerna. Om maktkoncentrationstendenserna skulle tillta väsentligt får statsmakterna med stor noggrannhet överväga åtgärder som begränsar möjligheterna att ha dominerande ägarintressen i flera medier på samma ort. Sådana regler måste dock stå i överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna motsätter sig inte regeringens avsikt att tillsätta ett råd med ansvar för mediekoncentrationsfrågor utan anser att rådet kan fylla en viktig funktion som kunskapssamlare. De begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om maktkoncentration inom medierna (yrkande 5). -- I fråga om presstödet anser motionärerna att målen för stödet i allt väsentligt har uppfyllts och att det på en rad orter förhindrat ett monopol för den dominerande tidningen. Att presstödet varit framgångsrikt utifrån uppsatta mål innebär emellertid inte att det är invändningsfritt. Konkurrensen snedvrids, stödet är dyrt och statligt branschstöd är i princip fel. Dessutom måste stödet minska av statsfinansiella skäl. Presstödet bör enligt motionärerna avvecklas men en omedelbar eller mycket forcerad avveckling skulle få oacceptabla konsekvenser för mångfalden inom massmedierna. Neddragningen bör ske över ett antal år och enligt tydliga principer så att tidningarna kan anpassa sig till de nya förutsättningarna. Motionärerna föreslår att presstödet skall halveras till år 1998 samt begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till dagspressen (yrkande 6).
Olof Johansson m.fl. (c) anser i motion 1994/95:K417 att ett statligt presstöd är en nödvändig del i en mediepolitik som skall upprätthålla mångfalden när det gäller dagstidningar och därmed i opinionsbildning och nyhetsförmedling inom Sverige. Utan presstöd kan inte en ytterligare tidningsdöd med risk för monopolsituationer undvikas. Motionärerna, som anser det viktigt att förslag mot ägarkoncentrationen utformas som skapar förutsättningar för mångfald inom pressen och övriga medier, begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av statligt presstöd (yrkande 1).
Gudrun Schyman m.fl. (v) pekar i motion 1994/95:Kr265 på att en expertutredning nyligen har presenterats om koncentrationstendenser i dagspress och radio/TV samt förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder. De betonar vikten av att det skapas regler på medieområdet som värnar och utvecklar kultur och skapande. Koncentrationstendenserna inom den kommersiella sektorn av radio- och TV-systemen är tydliga och hotar såväl mångfald som demokrati. Motionärerna anser att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till åtgärder mot maktkoncentrationen inom medierna (yrkande 10) och som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om koncentrationstendenserna inom den privata radio- och TV-sektorn (yrkande 13).
I motion 1994/95:K414 av Bo Holmberg m.fl. (s) anför motionärerna att, i länder där konkurrensen på medieområdet släppts fri, konkurrensen snabbt upphört och att dagspressen i Norden, där mångfalden på dagspressmarknaden har upprätthållits i högre utsträckning, är mer spridd och läst. Människor här deltar också i den demokratiska beslutsprocessen i högre utsträckning än i andra länder. Förhoppningar om att de nya medierna -- i första hand de lokala kommersiella radio- och TV-stationerna -- skulle kunna skapa konkurrens och mångfald inom medierna på rent kommersiell bas har enligt motionärerna kommit på skam. De nya medierna svarar inte för någon ökad mångfald eller konkurrens på de områden som är väsentliga ur samhällets synvinkel, utan har bidragit till att stärka de redan starka medieföretagens grepp över de lokala reklammarknaderna. Det är därför nu än mer angeläget att staten bedriver en mediepolitik som slår vakt om mångfalden inom dagspressen. Om statsmakterna överväger att minska det indirekta stödet till dagspressen krävs en förstärkning av det direkta stödet för att värna mångfalden. Motionärerna anser att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om dagspressens viktiga uppgifter i den demokratiska processen (yrkande 1) och om åtgärder som motverkar en ökad monopolisering i tidningsbranschen (yrkande 3). -- I motionen framhålls vidare att en hörnpelare i den statliga presspolitiken är stödet till samdistribution, som utgår till alla tidningsföretag. Meningen med detta stöd är att tidningar skall konkurrera med innehållet, inte med distributionen. Motionärerna anför att lokalt dominerande tidningsföretag inte anser att den statliga samdistributionsrabatten väger upp de fördelar som en total kontroll över distributionsapparaten skulle ge företagen. Enligt motionärerna är det ett starkt samhällsintresse att tidningsföretagen fortsätter med sin samdistribution, och överläggningar bör därför tas upp med branschen i syfte att utforma ett stabilt system för fortsatt samdistribution. Motionärerna anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att säkra en fortsatt samdistribution av dagstidningar över hela landet (yrkande 2).
Direktiven för rådet för mångfald inom massmedierna
Det i budgetpropositionen aviserade rådet för mångfald inom massmedierna har nu tillsatts. Rådets uppdrag ges i direktiv den 2 februari 1995 (dir. 1995:13).
Som bakgrund till uppdraget ges en kort historik, där den tekniska utvecklingen framhålls som den viktigaste enskilda faktorn bakom de senaste årtiondenas förändringar inom massmedieområdet. Vidare pekas på den oro för mediekoncentration som visats på olika håll.
Som en utgångspunkt nämns att mångfalden inom massmedierna är en förutsättning för yttrandefriheten och att en koncentration av makten över massmedierna kan vara ett hot mot denna frihet, och därmed mot demokratin, om den leder till att möjligheterna till opinionsbildning och debatt minskar eller t.o.m. helt monopoliseras i hela eller delar av samhället. Vidare nämns att svårigheten att ingripa mot maktkoncentrationen i medierna har uppmärksammats under lång tid både nationellt och internationellt. Konkurrenslagstiftningen i enskilda länder eller internationell reglering inom EU har enligt direktiven inte visat sig tillräckligt användbar för att komma till rätta med problemen inom massmediesektorn, och konkurrens mellan olika företag garanterar inte heller alltid mångfald i innehållet. Regeringen framhåller att hänsynen till grundlagsfästa rättigheter sätter bestämda gränser för vilka statliga åtgärder rörande ägande och inflytande inom massmedierna som kan genomföras.
Rådets uppgift beskrivs inledningsvis vara att skydda yttrandefriheten genom att främja mångfald inom massmedierna. Det skall överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens samt motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet bör bl.a. undersöka behov av och möjligheter till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden i detta syfte. Däremot, betonas det, har rådet ingen myndighetsfunktion rörande ägarförändringar eller etableringar inom massmedierna.
Uppgiften beskrivs vidare vara att följa utvecklingen och kartlägga och analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom massmedierna, särskilt tendenser till koncentration av ägande och andra former av inflytande över medierna. Uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till koncentration på det internationella, nationella, regionala och lokala planet inom olika mediesektorer och branscher och mot tendenser till ägande inom flera mediesektorer samtidigt. Konsekvenser av ägarförändringar för innehållet i massmedierna bör beskrivas och analyseras. Den tekniska utvecklingens konsekvenser och möjligheter för massmedieutvecklingen skall särskilt uppmärksammas. Rådet bör också delta i den offentliga debatten om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna.
Vidare skall rådet enligt direktiven utreda behovet av lagstiftning och/eller åtgärder som kan begränsa skadlig koncentration av ägandet av massmedierna och i detta arbete särskilt samråda med utredningen om nya medier och grundlagarna.
Rådet har även till uppgift att följa den internationella utvecklingen, särskilt inom EU och Europarådet samt de nordiska länderna, och vara svenskt kontaktorgan till den expertkommitté rörande mediekoncentration och mångfald, som Europarådet upprättat och som skall ha korrespondenter i alla medlemsstaterna.
Rådets arbete skall redovisas så att ställning till dess fortsatta verksamhet kan tas senast i samband med 1998 års budgetproposition. Rådet skall lägga fram förslag till åtgärder när rådet anser det befogat. Rådet skall vidare återkommande redovisa sitt arbete genom rapportering till regeringen om medieägande och mångfald inom medierna. Slutligen meddelas att regeringen avser att vid behov begära in underlag eller förslag rörande olika delar av rådets ansvarsområde.
Utskottets bedömning
Fri åsiktsbildning är ett omistligt inslag i ett demokratiskt samhälle. Det är obestridligt att i moderna demokratier massmedierna spelar en betydande roll för opinionsbildningen och därmed för möjligheterna att förstärka och fördjupa demokratin.
Mångfald inom massmedierna med möjlighet för många olika röster och uppfattningar att göra sig hörda är därför av vital betydelse för vårt samhälle. Frågan om hur denna mångfald skall kunna främjas har diskuterats sedan länge, och en fortsatt sådan diskussion är enligt utskottets mening viktig. Det nytillsatta rådet för mångfald inom massmedierna har till uppgift bl.a. att följa utvecklingen och kartlägga och analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom massmedierna samt delta i den offentliga debatten om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna. Rådets arbete kommer därigenom enligt utskottets uppfattning att ge värdefullt underlag för diskussionen.
Till det nya rådets uppgifter hör även att överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens samt på olika sätt motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Utskottet anser därför att yrkandena 10 och 13 i motion Kr265 bör kunna anses i huvudsak tillgodosedda.
I motion K418 yrkande 5 anses att rådet kan fylla en funktion som kunskapssamlare. Motionen bör i denna del kunna anses tillgodosedd, och utskottet anser inte heller att något tillkännagivande behövs med anledning av motionsyrkandet i övrigt.
I motion K403 yrkande 2 anförs att maktkoncentration inte motverkas genom ägarbegränsningar utan genom en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet är av största betydelse. En total etableringsfrihet på massmedieområdet är emellertid enligt utskottets uppfattning inte oproblematisk. Som framhålls i rådets direktiv har oron för vad marknadsprocesserna medför på mediernas område varit stor i många länder och i olika politiska läger, och koncentration av ägandet inom medierna till ett allt mindre antal företag hotar möjligheterna för skilda grupper och intressen att komma till tals genom medierna. Att starta nya företag kan ha blivit svårare genom de redan verksamma ägarintressenas kontroll över marknaden, och en helt fritt verkande marknad kan därmed komma att ses som ett hot mot yttrandefriheten. Utskottet anser därför att det uppdrag som getts till rådet är av stor betydelse för att motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna, och utskottet avstyrker motionen i denna del.
Bland svenska massmedier har traditionellt dagspressen intagit en särställning när det gäller nyhetsförmedling och i synnerhet opinionsbildning. Även om dagspressens ställning har förändrats betydligt sedan presstödet infördes, är den alltjämt speciell. Utskottet delar uppfattningen i motion K414 att de nya medierna inte svarar för någon ökad mångfald eller konkurrens på de områden som är väsentliga ur samhällets synvinkel. Ett statligt presstöd är enligt utskottets mening av väsentlig betydelse när det gäller att upprätthålla mångfalden inom dagspressen. Utskottet, som också vill påminna om att Pressutredningen -94 inom en snar framtid skall redovisa sitt uppdrag, avstyrker därför förslagen i motionerna K806 yrkandena 1 och 2 samt K418 yrkande 6 om att avveckla presstödet.
Motionerna K414 yrkandena 1--3 och K417 yrkande 1 får anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med instruktion för Presstödsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till dagspressen i enlighet med presstödsförordningen (1990:524).
Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med instruktion för taltidningsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar. Nämnden prövar enligt sin instruktion bl.a. även frågor om tillstånd att sända radiotidningar i rundradiosändning och om återkallelse av sådant tillstånd.
De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens kansli.
Regeringen föreslår att till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret anvisas ett ramanslag på 7 922 000 kr.
Några motioner har inte väckts i fråga om anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Driftsstöd till dagspressen
Bakgrund
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). -- Driftsstöd får lämnas till dagstidningar som har låg hushållstäckning (andratidningar) på utgivningsorten.
Driftsstöd avser tidningsföretagens verksamhet per kalenderår. Stödet betalas ut efter den 1 juli det kalenderår stödet avser och belastar det statliga anslaget för det budgetår som inleds den 1 juli samma år.
För kalenderåret 1993 beviljades 79 dagstidningar driftsstöd med sammanlagt närmare 426 miljoner kronor. För år 1994 har t.o.m. november månad 78 dagstidningar beviljats driftsstöd med sammanlagt 411 553 831 kr.
Propositionen
I propositionen hänvisar regeringen till Presstödsnämndens bedömningar. I dessa har konstaterats att prishöjningar följda av måttliga upplageminskningar samt återhållsamhet på kostnadssidan ligger bakom att tidningsföretagen uppvisar relativt goda resultat trots lågkonjunktur samt att lågtäckningstidningarna fortfarande i hög grad är beroende av driftsstödet för sin existens. För de tidningarna svarar presstödet för 20--40 % av utgivningskostnaderna.
Vidare påpekas att omläggningen till kalenderårsbudget medför att medel i 1995/96 års statsbudget bör anvisas för båda kalenderåren 1995 och 1996. Med utgångspunkt från att nuvarande regler kommer att vara oförändrade beräknas medelsförbrukningen för perioden juli 1995--juni 1996 till 414 miljoner kronor och för perioden juli--december 1996 till 413 miljoner kronor. Regeringen föreslår därför att till anslaget för budgetåret anvisas ett förslagsanslag på 827 000 000 kr.
Motioner
Som framgår av föregående avsnitt kritiserar förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) i motion 1994/95:K806 presstödet och anser att stödet helt bör upphöra fr.o.m. år 1997. Driftsstödet till dagspressen bör avskaffas i två etapper och minskas till hälften för de två utbetalningstidpunkterna under budgetåret 1995/96. De yrkar därför att för budgetåret 1995/96 skall anvisas ett förslagsanslag på 414 000 000 kr (yrkande 3), och att detta skall fördelas så att utbetalningar sker med hälften av nu utgående belopp i juli 1995 avseende detta kalenderår respektive i juli 1996 avseende kalenderåret 1996 (yrkande 4).
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion 1994/95:K418 också att stödet på sikt bör dras ned. Neddragningen bör ske över ett antal år och enligt tydliga principer så att tidningarna kan anpassa sig till de nya förutsättningarna. Motionärerna, som anser att stödet skall halveras till år 1998, föreslår att anslaget under det kommande budgetåret skall minskas med 25 % och bidragssatserna sänkas i motsvarande mån. Motionärerna yrkar därför att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar 200 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller således 627 000 000 kr (yrkande 7).
I motion 1994/95:K408 anser Dan Ericsson (kds) att anslaget bör minskas med 10 000 000 kr för att finansiera en ökning av anslaget till Stöd till radio- och kassettidningar med motsvarande belopp.
Kurt Ove Johansson m.fl. (s) anser i motion 1994/95:K809 att omläggningen av det statliga budgetåret skapar nya förutsättningar för utbetalningsordningen av driftsstödet. Motionärerna framhåller att likviditeten i tidningsföretagen växlar mycket kraftigt under året, och att situationen, särskilt under perioden mars/april fram till den tidpunkt då driftsstödet betalas ut, är utomordentligt svår för lågtäckningstidningarna. De hänvisas då till att ta kortfristiga krediter, som är en kostsam finansieringsform. Dessa olägenheter skulle enligt motionärerna kunna undanröjas genom att Presstödsnämnden betalar ut stödet kvartalsvis i förskott, och reglerna i presstödsförordningen bör ändras i enlighet med detta. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts om tidpunkter för utbetalning av driftsstöd.
Uppgifter från Presstödsnämnden
Utskottet har inhämtat uppgifter från Presstödsnämndens kansli om dess bedömning av de ekonomiska effekterna av en omläggning av utbetalningen av driftsstödet för år 1996. Utskottet har därvid begärt bedömning av effekterna dels av utbetalning enligt motionsförslaget, dels av utbetalning per månad i förskott resp. i efterskott.
Presstödsnämnden har med utgångspunkt i att 413 miljoner kronor av anslaget avser kalenderåret 1996 och att räntenivån är 10 % beräknat att, jämfört med nuvarande ordning, utbetalning kvartalsvis i förskott skulle medföra en samlad räntekostnad hos statsverket av ca 5,2 miljoner kronor samt att utbetalning månadsvis i förskott skulle ge en kostnad av ca 1,6 miljoner kronor. Utbetalning månadsvis i efterskott skulle ge en spareffekt för statsverket om ca 1,9 miljoner kronor. -- Nämnden framhåller att för ett stort antal tidningsföretag en förändring av utbetalningsordningen till kvartal eller månad i förskott skulle ge en effekt långt utöver den som motsvarar statens räntekostnad, och nämnden bekräftar vad som anförs i motion K809 om kapitalsvaga företags av likviditetsproblem under delar av året kraftigt tyngda finansnetto och resultat.
I fråga om administrativa kostnader förklarar Presstödsnämnden att beslut om driftsstödets storlek inte behöver fattas mer än en gång om året även om utbetalningen delas upp på flera gånger och att de administrativa merkostnaderna för utbetalning en gång i kvartalet eller en gång i månaden understiger 10 000 kr om året.
Utskottets bedömning
Tidpunkter för utbetalning
Enligt utskottets uppfattning medför en uppdelning av utbetalningen av driftsstödet flera fördelar. För tidningarna medför det de fördelar som nämns i motion K809, nämligen mindre behov av dyrbar upplåning under månaderna innan stödet betalas ut. För staten innebär det en möjlighet att relativt snabbt stoppa utbetalningar till tidningar som upphört på grund av konkurs eller annat. Möjligheterna för företag att spekulera i en stor juliutbetalning upphör. Utskottet anser att utbetalningar månadsvis förstärker dessa fördelar för statskassan och samtidigt innebär en lägre räntekostnad jämfört med kvartalsvisa utbetalningar. De nämnda fördelarna uppväger enligt utskottets uppfattning de i sammanhanget marginellt ökade ränte- och administrationskostnaderna för staten.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att utbetalningen av driftsstödet fr.o.m. år 1996 bör ske månadsvis i förskott.
Detta bör med anledning av motion K809 ges regeringen till känna. Det ankommer på regeringen att besluta om erforderliga ändringar i presstödsförordningen.
Anslagets storlek
Den ändrade utbetalningsordningen för driftsstödet bör enligt vad utskottet ovan anfört inte medföra någon förändring av anslagets storlek.
Någon sådan minskning av anslaget som begärs i motion K408 till förmån för stödet till radio- och kassettidningar (C 37) kan enligt utskottets mening inte göras.
Utskottet har ovan avstyrkt yrkanden i motionerna K806 och K418 om avveckling av presstödet. Någon nedtrappning av stödet under budgetåret 1995/96, som föreslås i yrkandena 3 och 4 i motion K806 och yrkande 7 i motion K418, bör till följd därav inte heller komma i fråga, och utskottet avstyrker dessa yrkanden.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning.
Utvecklingsstöd till dagspressen
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen. -- Utvecklingsstöd inriktas på dagstidningar med svag ekonomi för att stimulera strukturrationaliseringar i förpressledet. Stödet går till förpressinvesteringar, till samverkan vid gemensamma investeringar i tryckerianläggningar, till samverkan genom legotryck och till övriga investeringar.
I propositionen anges att regeringen i avvaktan på förslag från Pressutredningen -94 inte är beredd att föreslå att några nya medel tillförs anslaget. Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden för infriande av statliga garantier i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen. Nämnden får bevilja kreditgarantier till dagspressen i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 300 miljoner kronor. Förluster till följd av infriade garantier minskar det tillåtna rambeloppet i motsvarande mån.
Regeringen förutser för budgetåret ingen belastning på anslaget och föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Distributionsstöd till dagspressen
Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen. -- Distributionsstöd lämnas till dagstidningar som samordnar sin distribution med någon eller några andra tidningar.
Regeringen föreslår med ledning av Presstödsnämndens beräkningar att till ändamålet för budgetåret 1995/96 anvisas ett förslagsanslag på 109 500 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Stöd till radio- och kassettidningar
Bakgrund
Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassetttidningar.
Målsättningen för verksamheten med radio- och kassettidningar formulerades i huvudsak av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:145, bet. KU39, rskr. 291). Den övergripande målsättningen för stödet är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning.
Enligt gällande ordning finns det två varianter i fråga om den redaktionella utformningen som berättigar till stöd. Huvudalternativet är separata förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares egen regi. Under förutsättning bl.a. av att material till sammanställning endast hämtas ur tidningar, av vilka versioner sänds som radio- eller kassettidningar, kan stöd lämnas också för sammanställda taltidningar som ges ut gemensamt av två eller flera dagstidningar i samverkan.
För innevarande budgetår uppgår anslaget till 114 367 000 kr (förslagsanslag). Taltidningsnämnden beräknar dock enligt uppgift i propositionen utgifterna för detta budgetår till ca 120 000 000 kr.
Propositionen m.m.
I propositionen pekar regeringen på att bland de delmål som eftersträvades med verksamheten fanns att minst 50 dagstidningar skulle komma att ges ut som taltidning. I den fördjupade prövning av verksamheten som gjordes i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100, bet. KU24, rskr. 239) slog regeringen fast att de mål som satts upp år 1988 i huvudsak hade uppnåtts. Taltidningsnämndens resultatanalys visade bl.a. att 60 dagstidningar hade beviljats ersättning för taltidningsutgivning.
Antalet taltidningar har därefter enligt propositionen fortsatt att öka i snabb takt, och vid utgången av budgetåret 1993/94 fanns 73 dagstidningar tillgängliga som taltidningar. Därefter har nämnden t.o.m. september 1994 beviljat sändningstillstånd och fastställt preliminär ersättning för ytterligare sju radiotidningar. Taltidningsnämnden har enligt propositionen räknat med att under budgetåret 1995/96 tre--fem radiotidningar kan tillkomma i systemet och ytterligare två eller tre tidningar i RATS-version. -- Regeringen påpekar att med det ökade antalet taltidningar statens kostnader för verksamheten stigit kraftigt under senare år. Den största och snabbast växande utgiftsposten är ersättningen till tidningsföretagen för utgivning av redigerade och intalade radio- och kassettidningar.
Regeringen framhåller att den snabba utbyggnaden av verksamheten med radio- och kassettidningar på flera sätt är mycket glädjande och väl i överensstämmelse med de mål som satts upp. I det närmaste hela landet täcks av någon radiotidning. Utbyggnaden har nått så långt att värdet av en fortsatt utbyggnad inte kan sägas stå i rimlig proportion till de ytterligare ökade kostnader detta skulle medföra för staten. Mot denna bakgrund och med tanke på det rådande statsfinansiella läget bör enligt regeringen stödet till radio- och kassettidningar ses över så att kostnaderna för verksamheten inte fortsätter att öka.
Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att statens utgifter för stöd till radio- och kassettidningar under nästa budgetår skall förbli på samma nivå som för innevarande budgetår. Regeringen anser vidare att det bör ankomma på Taltidningsnämnden att göra den närmare fördelningen av medlen inom denna kostnadsram och i enlighet med de av riksdagen tidigare angivna målen för verksamheten. Mot bakgrund av den återhållsamhet som bör prägla kostnadsutvecklingen för stödet anser regeringen att anslaget bör övergå till att bli reservationsvis betecknat, och regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett reservationsanslag på 191 700 000 kr.
Regeringen anser vidare att stödförordningen bör ändras så att stöd kan lämnas även för RATS-abonnemang som tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar synskadade.
Från Kulturdepartementet har inhämtats att ett projekt planeras för att klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för den framtida taltidningsverksamheten.
Motioner
Dan Ericsson (kds) anför i motion 1994/95:K408 att frågan om synskadades tillgång till dagspressen är en väsentlig demokratifråga och att stödet till radio- och kassettidningar är helt avgörande för synskadades och andra läshandikappades möjligheter till delaktighet i samhällslivet. Förslaget i budgetpropositionen att den hittills genomförda utbyggnaden nu får räcka är inte förenligt med strävan att stärka de handikappades situation, utan fortsatta investeringar i verksamheten bör medges. Medel bör enligt motionären omdisponeras för detta ändamål, och han yrkar att riksdagen genom motsvarande minskning av anslaget Driftsstöd till dagspressen till Stöd till radio- och kassettidningar skall anvisa 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, eller således 201 700 000 kr.
I motion 1994/95:K805 av Karl-Göran Biörsmark och Sigge Godin (fp) framhåller motionärerna att ingen har ett samlat ansvar eller ett ansvar för samordning i fråga om synskadades tillgång till datorer. Motionärerna hänvisar till att det enligt Taltidningsnämnden finns möjligheter att vidga användningsområdet för mottagarutrustning för Radiosänd talsyntestidning för synskadade (RATS). Det är enligt motionärerna sannolikt lämpligt att ställa datorer med talsyntesfunktion till synskadades förfogande som ett allmänt handikapphjälpmedel. Motionärerna framhåller att regeringen enligt Taltidningsnämndens mening bör uppdra åt lämplig instans att utveckla en allterminal för synskadade, vilken skulle kunna användas för tidningsläsning och bokläsning, som arbetsredskap och för att ge tillgång till databanker, uppslagsverk, telefonkatalog osv. I avvaktan på en sådan lösning bör varje myndighet i sin egen upphandling beakta de samekonomiska aspekterna vid tillhandahållande av datorer för synskadade från ett bredare perspektiv än det myndigheten primärt har att bevaka. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om RATS-tekniken och en allterminal för synskadade.
Tidigare bedömning av frågan i motion K805
Utskottet behandlade en motsvarande motion om allterminal för synskadade m.m. under föregående riksmöte. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:KU27 delade utskottet motionärernas bedömning att en sådan terminal skulle kunna tjäna ett angeläget syfte. Enligt utskottets mening var emellertid förutsättningarna ännu alltför osäkra. Bl.a. behövde de tekniska förutsättningarna och kostnadsmässiga konsekvenserna utredas innan ett utvecklingsarbete kunde påbörjas. RATS-teknikens genomslagskraft bland de synskadade var också en faktor som borde bedömas. Utskottet, som förutsatte att regeringen följde utvecklingen på området, var mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka motionen.
Utskottets bedömning
Utskottet, som ovan avstyrkt motion K408 i fråga om minskning av driftsstödet till dagspressen, delar regeringens bedömning i fråga om medelstilldelning och avstyrker motionen även såvitt avser ökning av stödet till radio- och kassettidningar. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i denna del.
Beträffande den i motion K805 upptagna frågan vill utskottet peka på att regeringen enligt propositionen anser att stödet till radio- och kassettidningar bör ses över. Utskottet har från Kulturdepartementet inhämtat att ett projekt planeras inom departementet för att klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för den framtida taltidningsverksamheten.
Utskottet vidhåller med det anförda sin tidigare bedömning och avstyrker motionen.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988, har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 juli 1993--den 30 juni 1996.
Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett reservationsanslag på 19 500 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon motion.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Radio- och TV-verket
Radio- och TV-verket har enligt förordningen (1994:729) med instruktion för Radio- och TV-verket till uppgift att besluta i frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör ljudradio- och televisionssändningar riktade till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt angiven myndighet. Verket skall också följa utvecklingen inom ljudradio- och televisionsområdet.
Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett ramanslag på 11 130 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon motion.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Granskningsnämnden för radio och TV
Granskningsnämnden för radio och TV har enligt förordningen (1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden till uppgift att utöva tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av att ett företag som på grund av tillstånd enligt 5 § radiolagen (1966:755) har rätt att sända radioprogram utövar denna rätt i enlighet med det avtal om programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget. Nämnden skall också följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska allmänheten.
Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från rundradiokontot, dels via statsbudgeten.
Regeringen föreslår att Granskningsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisas ett ramanslag på 10 196 000 kr och att riksdagen godkänner att nämnden för budgetåret anvisas en medelstilldelning från rundradiokontot på 6 927 000 kr (inkl. moms), varav 4 618 000 kr (inkl. moms), som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon motion.
Utskottet har ingen erinran mot förslagen.
Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd
Anslaget disponeras av den särskilde utredaren med uppdrag att fr.o.m. den 1 juli 1994 slutföra avvecklingen av de nämnda organen.
Regeringen föreslår att för budgetåret anvisas ett ramanslag på 297 000 kr.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett någon motion.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande maktkoncentration inom massmedia att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr265 yrkandena 10 och 13, res. 1 (m, fp) - motiv.
2. beträffande ägandet inom massmedia att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K403 yrkande 2 och 1994/95:K418 yrkande 5, res. 2 (m) res. 3 (fp)
3. beträffande presstödet i allmänhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K414, 1994/95:K417 yrkande 1, 1994/95:K418 yrkande 6 och 1994/95:K806 yrkandena 1 och 2, res. 4 (m) res. 5 (fp)
4. beträffande anslag till Presstödsnämnden m.m. att riksdagen med bifall till propositionen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr,
5. beträffande utbetalningen av driftsstöd att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K809 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande anslag till driftsstöd att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1994/95:K408 i denna del, 1994/95:K418 yrkande 7 och 1994/95:K806 yrkandena 3 och 4 till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 827 000 000 kr, res. 6 (m) - villk. 4 res. 7 (fp) - villk. 5
7. beträffande anslag till utvecklingsstöd att riksdagen med bifall till propositionen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr,
8. beträffande anslag till förluster vid statlig kreditgaranti att riksdagen med bifall till propositionen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
9. beträffande anslag till distributionsstöd att riksdagen med bifall till propositionen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 109 500 000 kr,
10. beträffande anslag till radio- och kassettidningar att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1994/95:K408 i denna del till Stöd till radio- och kassetttidningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 191 700 000 kr,
11. beträffande allterminal för synskadade m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:K805,
12. beträffande anslag till lättläst nyhetsinformation m.m. att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr,
13. beträffande anslag till Radio- och TV-verket att riksdagen med bifall till propositionen till Radio- och TV-verket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 130 000 kr,
14. beträffande anslag till Granskningsnämnden att riksdagen med bifall till propositionen dels till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr, dels godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för budgetåret 1995/96 på 6 927 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida,
15. beträffande anslag till viss avveckling att riksdagen med bifall till propositionen till Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 297 000 kr.
Stockholm den 9 mars 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Maktkoncentration inom massmedia (mom. 1) -- motiveringen
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Birger Hagård (m), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Mångfald inom" och slutar med "i huvudsak tillgodosedda." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte uppfattningen i motion Kr265 att koncentrationstendenserna inom den kommersiella sektorn av radio- och TV-systemen är tydliga och hotar såväl mångfald som demokrati. Utskottet anser inte heller att fri åsiktsbildning och mångfald inom massmedia främjas genom regler enligt vad som anförs i motionen. Utskottet avstyrker yrkandena 10 och 13 i motionen.
I fråga om det nytillsatta massmedierådet noterar utskottet att det givits en permanent karaktär och tilldelats en rad uppgifter. Bl.a. skall rådet enligt sina direktiv föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet har också fått i uppgift att undersöka behov av och möjligheter till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden. I den debatt som hittills har förekommit om rådet i massmedia har anförts att det finns en risk att dessa uppgifter sammantagna ger rådet en ställning av närmast myndighetsutövande slag på massmedieområdet. Mot bakgrund av den centrala funktion som massmedierna har i en demokrati har det ifrågasatts det lämpliga i att sådana uppgifter tilldelas ett organ utan formellt beslutsfattande funktioner och mot dessa svarande kontrollmöjligheter genom överklagande, JO-granskning m.m. Med hänsyn till de risker som rådets ställning och uppgifter innebär avser utskottet att med uppmärksamhet följa rådets verksamhet i framtiden. Utskottet återkommer också i frågan i samband med granskningen av regeringen.
2. Ägandet inom massmedia (mom. 2)
Anders Björck, Birger Hagård, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I motion K418" och på s. 10 slutar med "i denna del." bort ha följande lydelse:
Fria och oberoende media är enligt utskottets uppfattning ett självklart inslag i ett fritt och öppet samhälle. Mångfalden ger en utveckling av både media och samhällslivet i dess helhet. Friheten och oberoendet ger en ständig övervakning av den offentliga makten men också information och nyheter som ingen kan stoppa. Utskottet anser att maktkoncentration inom mediavärlden motverkas inte genom ägarbegränsningar utan genom en vidsträckt etablerings- och tryckfrihet. En utveckling mot en lag som innehåller ägarbegränsningar kan enligt utskottets mening inte godtas.
Det anförda bör med bifall till motion K403 yrkande 2 ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån också motion K418 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ägandet inom massmedia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K403 yrkande 2 och med anledning av motion 1994/95:K418 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ägandet inom massmedia (mom. 2)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I motion K418" och på s. 10 slutar med "i denna del." bort ha följande lydelse:
I diskussionen om riskerna för maktkoncentration i medievärlden är det enligt utskottets uppfattning viktigt att ha som utgångspunkt att mångfalden i medierna har ökat kraftigt de senaste åren. Det har alltså inte rört sig om en koncentration, utan om motsatsen. De som säger sig vara bekymrade över koncentration rekommenderar ofta lösningar som leder till större koncentration, t.ex. att staten skall ta ett grepp över medierna.
Utskottet vill betona att det alltid är en viktig diskussion hur eventuella tendenser till monopolisering av det fria ordet kan motverkas. Samtidigt är det dock, som framhålls i motion K418, viktigt att ha i åtanke att olika former av ägandebegränsningar dels är svåra att kontrollera, dels leder till olika kvalificerade försök till kringgående från aktörerna.
Enligt utskottets uppfattning finns flera möjligheter att öka mångfalden inom främst etermedia men även att främja mångfalden inom pressen. Skulle maktkoncentrationstendenserna tillta väsentligt, får statsmakterna naturligtvis överväga regler efter mönster från lagen om privat lokalradio, som begränsar möjligheterna att ha dominerande ägarintressen i flera medier på samma ort. Inom EU pågår för närvarande diskussioner om hur principerna från antitrustlagstiftningen kan tillämpas på medieområdet. Även om dessa frågor måste behandlas med största noggrannhet vill utskottet inte utesluta den typen av lagstiftning även i Sverige. Sådana regler måste givetvis stå i överensstämmelse med grundlagen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K418 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda tillgodoses i viss mån även motion K403 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ägandet inom massmedia att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 5 och med anledning av motion 1994/95:K403 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Presstödet i allmänhet (mom. 3)
Anders Björck, Birger Hagård, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Bland svenska" och slutar med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:
De förhoppningar som ställdes på det statliga presstödet vid dess införande har inte infriats. Reglerna för stödet har ändrats ett stort antal gånger men ändå inte gett avsett resultat. Stödet har inte -- som bort ske -- använts för att minska beroendet av statliga bidrag eller till rationaliseringsåtgärder av seriöst slag utan i stället för att täcka löpande utgifter. Detta visar enligt utskottets uppfattning att stödet som system är felaktigt. Det bör därför, som begärs i motion K806, avvecklas i etapper och vara helt avskaffat fr.o.m. budgetåret 1997. Genom att presstödet avskaffas kan också Presstödsnämnden samtidigt avvecklas, och nämndens kvarstående bevakningsuppgifter övertas av Kammarkollegiet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande presstödet i allmänhet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K806 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1994/95:K418 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1994/95:K414 och 1994/95:K417 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Presstödet i allmänhet (mom. 3)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Bland svenska" och slutar med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:
Målen för presstödet har enligt utskottets uppfattning i allt väsentligt uppfyllts. Det har på en rad orter förhindrat ett monopol för den dominerande tidningen. Stödet är emellertid inte invändningsfritt. Utskottet vill framhålla att stödet snedvrider konkurrensen och att det är dyrt. Vidare är principen om statligt branschstöd i princip fel, och stödet måste minskas av statsfinansiella skäl. Av de anförda skälen bör stödet enligt utskottets uppfattning avvecklas. En omedelbar eller mycket forcerad avveckling skulle emellertid få oacceptabla konsekvenser för mångfalden inom massmedierna. Neddragningen bör ske över ett antal år och enligt tydliga principer så att tidningarna kan anpassa sig till de nya förutsättningarna. Stödet bör därför, som begärs i motion K418, halveras till år 1998.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande presstödet i allmänhet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:K806 yrkandena 1 och 2, 1994/95:K414 och 1994/95:K417 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Anslag till driftsstöd (mom. 6) Under förutsättning av bifall till reservation 4
Anders Björck, Birger Hagård, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet har" och slutar med "till medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan föreslagit att presstödet skall avvecklas och vara helt avskaffat fr.o.m. budgetåret 1997. Avvecklingen bör, som begärs i motion K806, inledas genom att anslaget för budgetåret 1995/96 minskas till hälften eller till 414 miljoner kronor. Av detta belopp skall i sin tur hälften avse utbetalning under år 1995 och hälften utbetalning under år 1996.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslag till driftsstöd att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K806 yrkande 3 och med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:K418 yrkande 7 och 1994/95:K806 yrkande 4 samt med avslag på motion 1994/95:K408 i denna del till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 414 000 000 kr,
7. Anslag till driftsstöd (mom. 6) Under förutsättning av bifall till reservation 5
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet har" och slutar med "till medelsanvisning." bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan med bifall till ett yrkande i motion K418 föreslagit att presstödet skall avvecklas på sikt och halveras till år 1998. För att inleda avvecklingen bör enligt utskottets uppfattning anslaget för det kommande budgetåret minskas med 25 % och bidragssatserna sänkas i motsvarande mån. För budgetåret 1995/96 bör som föreslås i motionen anslaget minskas med 200 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslag till driftsstöd att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 7 och med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1994/95:K408 i denna del och 1994/95:K806 yrkandena 3 och 4 till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 627 000 000 kr,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 3 Presstödet och ägarkoncentration inom massmedia 3 Bakgrund 3 Pågående utredning 4 Uppgifter i propositionen 5 Motioner 5 Direktiven för rådet för mångfald inom massmedierna 8 Utskottets bedömning 9 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 10 Driftsstöd till dagspressen 11 Bakgrund 11 Propositionen 11 Motioner 11 Uppgifter från Presstödsnämnden 12 Utskottets bedömning 13 Utvecklingsstöd till dagspressen 13 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen 14 Distributionsstöd till dagspressen 14 Stöd till radio- och kassettidningar 14 Bakgrund 14 Propositionen m.m. 15 Motioner 16 Tidigare bedömning av frågan i motion K805 17 Utskottets bedömning 17 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur 17 Radio- och TV-verket 18 Granskningsnämnden för radio och TV 18 Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd 18 Hemställan 19 Reservationer 21 1. Maktkoncentration inom massmedia (mom. 1) (m, fp) 21 2. Ägandet inom massmedia (mom. 2) (m) 21 3. Ägandet inom massmedia (mom. 2) (fp) 22 4. Presstödet i allmänhet (mom. 3) (m) 23 5. Presstödet i allmänhet (mom. 3) (fp) 23 6. Anslag till driftsstöd (mom. 6) (m) 24 7. Anslag till driftsstöd (mom. 6) (fp) 24