Presstöd m.m.
Betänkande 1993/94:KU27
Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU27
Presstöd m.m.
Innehåll
1993/94 KU27
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden samt anslag för driftsstöd resp. utvecklingsstöd till dagspressen, anslag för täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen, anslag för distributionsstöd till dagspressen och anslag för stöd till radio- och kassettidningar. Dessutom behandlas propositionens förslag till anslag för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare tas upp en rad motionsyrkanden från den allmänna motionstiden på dessa områden samt dessutom i fråga om ägarkoncentration i massmedia. Utskottet har inhämtat ett yttrande från Presstödsnämnden. Utskottet har tillstyrkt propositionens förslag och har avstyrkt samtliga motionsyrkanden som rör presstödet. Utskottet har med bifall till två motioner och med anledning av två motioner förordat ett tillkännagivande till regeringen om tilläggsdirektiv till Pressutredningen -94 i fråga om ägarkoncentrationen. Mot ett sådant tillkännagivande har avgetts en reservation (m, c, fp och kds). Vidare föreligger två reservationer från s-ledamöterna rörande driftsstödet resp. utvecklingsstödet och sex reservationer av Ny demokrati. En meningsyttring (v) har avgetts.
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 000 kr (punkt C 5),
godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen (punkt C 6, 1.),
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 410 700 000 kr (punkt C 6, 2.),
till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr (punkt C 7),
till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr (punkt C 8),
till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 73 000 000 kr (punkt C 9),
antar bifogat förslag till lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar (punkt C 10, 1.),
godkänner att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå för utgivning till afatiker och dyslektiker (C 10, 2.),
medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden ett beställningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1995/96 och 1996/97 (punkt C 10, 3.),
till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000 kr (punkt C 10, 4.),
till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 000 000 kr (punkt C 14).
Motionerna
1993/94:K803 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till Presstödsutredningen i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:K804 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar slopa distributionsstödet till tidningar fr.o.m. den 1 januari 1995, vilket innebär en besparing på ungefär hälften av det föreslagna anslaget 75 000 000 kr för budgetåret 1994/95.
1993/94:K805 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till Driftstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anslår 12 700 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 423 400 000 kr.
1993/94:K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en nedskrivning med 3 % av bidragssatser och maximibelopp vad gäller Driftsstöd till dagspressen,
2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar 12 700 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 423 400 000 kr,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att avveckla anslaget Utvecklingsstöd till dagspressen,
4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar 17 800 000 kr.
1993/94:K808 av Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om RATS-tekniken och en allterminal för synskadade.
1993/94:K811 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanering av vissa dagstidningars ekonomi och en femårig minskning av driftsstödet.
1993/94:K813 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå oförändrade medel till driftsstöd till dagspressen,
2. att riksdagen beslutar anslå 10 000 000 kr utöver regeringens förslag till utvecklingsbidrag,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av lokalradiolagen när det gäller frågor om yttrandefrihet och kvalitet.
1993/94:K815 av Åke Gustavsson och Inger Lundberg (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka maktkoncentrationen inom media.
1993/94:K816 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att, utifrån grundsynen att största möjliga yttrandefrihet liksom största möjliga konkurrens skall råda i det svenska samhället, lägga fram förslag till lagstiftning mot ägarkoncentrationen i massmedia i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam behandling av frågan om att begränsa ägarinflytandet i kommersiell radio och TV i Sverige så att ingen enskild ägare, direkt eller indirekt, kan få ett bestämmande inflytande över företaget eller dess verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om största möjliga ägarspridning i radio och TV.
1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för budgetåret 1994/95 i förhållande till förra årets budget för följande anslag under elfte huvudtiteln, nämligen C 10 och C 14,
14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet till dagspressen under en treårsperiod,
15. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 6 Driftsstöd för dagspressen anvisar ett med 123 210 000 kr minskat anslag,
16. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 9 Distributionsstöd anvisar ett med 21 000 000 kr minskat anslag,
17. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 5 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett med 2 500 000 kr minskat anslag.
Utskottet
Presstödet i allmänhet
Propositionen
Regeringen framhåller i budgetpropositionen att den statsfinansiella situationen nödvändiggjort en mycket restriktiv budgetprövning. Regeringen anser därför att det är nödvändigt att anslagen minskas för driftsstöd och utvecklingsstöd till dagspressen. På samma sätt som sker inom andra samhällssektorer finns det enligt propositionen skäl att ställa rationaliserings- och effektivitetskrav inom pressområdet. Regeringen föreslår att bidragsbeloppen i driftsstöd till dagspressen sänks med 3 % och att inte några medel tillförs anslaget för utvecklingsstöd till dagspressen. Härigenom förstärks statsbudgeten med drygt 20 miljoner kronor.
Regeringen har tillsatt en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppgift att utreda den framtida presspolitiken. Mot bakgrund av den roll som dagspressen och övriga massmedier bör spela i den svenska demokratin skall kommittén analysera behovet av samtliga stödåtgärder till dagspressen. Därmed avses både det direkta presstödet och de indirekta statliga förmånerna för dagstidningsbranschen i form av befrielse från mervärdesskatt och reducerad reklamskatt. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 30 november 1994.
Motionerna
I motion K803, såvitt nu är i fråga, av Elisabeth Persson m.fl. (v) begärs att Pressutredningen genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att se över regelsystem och finansieringsfrågor när det gäller privatägda massmedier och dags- och kvällspress. Motionärerna pekar på att det nya informationssamhället utvecklas snabbt och att nya ekonomiska styrformer m.m. påverkar innehåll, kvalitet och utbud i etermedia och press, vilket hotar att slå ut vissa befolkningsgrupper ur den fria debatten och opinionsbildningen.
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 14 ett tillkännagivande till regeringen om ett detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet under en treårsperiod.
Utskottets bedömning
Pressutredningen -94 har i uppdrag att undersöka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Om kommittén anser att sådana stödbehov finns bör den enligt regeringens direktiv pröva hur ändamålsenliga de nuvarande åtgärderna är och lämna förslag till framtida engagemang. En till kommittén knuten expertgrupp skall som underlag för kommitténs ställningstaganden analysera en rad övergripande frågeställningar, bl.a. vilken roll massmedierna som helhet bör spela i dagens svenska demokrati och vilka uppgifter de tillsammans kan fullgöra.
Pressutredningen -94 skall således enligt sina direktiv komma in på sådana finansieringsfrågor och stödåtgärder till dagspressen som i denna del tas upp i motion K803. Enligt utskottets mening saknas mot denna bakgrund anledning att begära tilläggsdirektiv i denna del till utredningen. Enligt utskottets mening finns inte heller anledning att överväga en sådan avveckling av presstödet som föreslås i motion Kr309 yrkande 14. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
Presstödsnämnden räknar med att de båda nämndernas förvaltningsuppgifter kan fullgöras inom ramen för nuvarande anslag, 5 191 000 kr. Regeringen har vid medelsberäkningen för nästa budgetår tagit hänsyn till pris- och löneutvecklingen och beräknat rationaliseringskravet till 53 000 kr. För budgetåret 1994/95 bör anslaget enligt propositionen föras upp med 5 266 000 kr.
Motionen
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 17 att anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden -- som ett led i en successiv avveckling av presstödet -- minskas med 2 500 000 kr.
Utskottets bedömning
En översyn av presstödet pågår för närvarande genom Pressutredningen -94. Enligt utskottets mening bör anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden i avvaktan på resultatet av utredningens arbete tas upp med det i propositionen föreslagna beloppet. Motion Kr309 yrkande 17 avstyrks.
Driftsstöd till dagspressen
Propositionen
För kalenderåret 1992 beviljades 76 dagstidningar driftsstöd med sammanlagt 421 699 300 kr. För år 1993 hade t.o.m. augusti månad 75 dagstidningar beviljats stöd med 423 393 500 kr. Ytterligare driftsstöd för delar av 1993 förutsågs vid denna tidpunkt av Presstödsnämnden. Anslaget för innevarande budgetår, vilket får överskridas av nämnden, uppgår till 420 miljoner kronor. Presstödsnämnden har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till 423,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att bidragsbeloppen till tidningsföretagen sänks något. Det ansträngda statsfinansiella läget och lågkonjunkturen har enligt budgetpropositionen framtvingat krav på effektiviseringar och rationaliseringar inom olika sektorer av samhället, och enligt regeringen är det naturligt att ställa motsvarande krav på de dagstidningar som erhåller statligt stöd. Regeringen föreslår att bidragssatser och maximibelopp för hög- och medelfrekventa tidningar sänks med 3 % och att motsvarande nedskrivning görs av stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd och för dagstidningar med begränsat driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall. De nya beräkningsgrunderna bör enligt propositionen gälla för stöd som avser kalenderåret 1994. Anslaget föreslås föras upp med ett 12 700 000 kr lägre belopp än det som beräknats av Presstödsnämnden eller med 410 700 000 kr.
Motionerna
I motion K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2 begärs att driftsstödet till dagspressen hålls på en oförändrad nivå och att regeringens förslag att minska bidragssatser och maximibelopp med 3 % således avslås. Det är enligt motionen anmärkningsvärt att propositionen saknar analys av konsekvenserna för dagstidningarna av en försämring av presstödet. Än mer anmärkningsvärt är regeringens förslag mot bakgrund av att regeringen förra året tillkallade en parlamentariskt sammansatt kommitté för att se över presstödet. Denna utredning bör inte beskäras genom att regeringen avvecklar delar av presstödet. Motionärerna framhåller att det är en god demokratisk praxis att inte ändra i ett stödsystem innan en arbetande kommitté har fått lämna sina förslag och förslagen remissbehandlats och analyserats i sedvanlig ordning. Till detta kommer den osäkerhet som finns om vad den nya mediesituationen med reklamfinansierade radio- och TV-kanaler kan medföra för dagspressen. Sannolikt innebär den att dagspressen kommer att förlora annonsintäkter. Det finns också tecken på att tidningsläsandet minskar.
Motionärerna hänvisar till att motivet för statligt stöd till dagspressen är att söka bevara mångfalden i utbudet av dagstidningar och därigenom ge läsarna en valfrihet. Presstödet har i allt väsentligt fyllt sin funktion, och den tidigare snabba utvecklingen mot faktiska tidningsmonopol har kunnat hejdas. Om presstödet skulle avvecklas skulle ett stort antal tidningar tvingas till nedläggning och endast den på tidningsorten dominerande tidningen skulle bli kvar. En bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk angelägenhet.
Liknande synpunkter framförs i motion K813 yrkande 1 av Bo Holmberg m.fl. (s). Också denna motion vänder sig mot att Pressutredningens arbete föregrips. Om riksdagen fullföljer regeringens beslut förlorar enligt motionen både regeringen och riksdagen i trovärdighet. Motionärerna framhåller också att det är illa att regeringen inte är angelägen om att nå breda politiska majoriteter på ett område som så starkt berör demokratin. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar anslå oförändrade medel till driftsstöd till dagspressen.
Bengt Hurtig m.fl. (v) begär i motion K805 att till anslaget Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisas 12 700 000 kr utöver vad regeringen föreslår. Det är enligt motionärerna mindre bra att redan innan Pressutredningen redovisat sitt uppdrag genomföra en minskning av driftsstödet. Motionärerna menar att om en åtstramning av presstödet anses ofrånkomlig bör nedskärningarna i första hand tas från maximibeloppen i driftsstödet.
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår i motion Kr309 yrkande 15 däremot att anslaget för driftsstöd till dagspressen minskas med 30 % eller med 123 210 000 kr.
Göthe Knutson (m) föreslår i motion K811 att driftsstödet successivt avvecklas under en femårsperiod. Samtidigt bör enligt motionären Presstödsnämnden sluta avtal med de tidningar som erhåller stöd i syfte att planera den ekonomiska sanering som behövs. I motionen framhålls att presstödet ända sedan det infördes verkat konserverande på tidningsbranschen och har satt normala marknadsekonomiska principer ur spel. Rationaliseringar, effektiviseringar och ny teknik har inte tagits till vara när tidningarna samtidigt har kunnat kvittera ut frikostiga statssubventioner.
Presstödsnämnden
Presstödsnämndens kansli har på utskottets begäran yttrat sig över vilka ekonomiska följder en neddragning av presstödet i enlighet med regeringens budgetförslag skulle ha för dagstidningarna nästa budgetår. Enligt yttrandet skulle en treprocentig neddragning av driftsstödet självfallet vara en allvarlig olägenhet för alla kategorier stödberättigade tidningar. Flertalet företag hade inte förutsett neddragningen när den egna budgeten för 1994 upprättades. Marginalerna för att kompensera intäktsbortfallet är ringa, särskilt för de lågfrekventa tidningarnas del. Samvariationen i tiden mellan en reduktion av driftsstödet, den allmänna konjunkturen och framväxten av konkurrerande media på annonsmarknaden kan medföra att ett antal tidningsföretag slås ut under 1994. Det kommer dock inte att vara möjligt att på ett trovärdigt sätt härleda eventuella nedläggningar till just en minskning av driftsstödet med 3 %. Men enligt Presstödsnämnden kunde tidpunkten för detta ingrepp ha varit en annan.
Utskottets bedömning
Som tidigare nämnts är presstödet föremål för utredning av Pressutredningen -94. De minskningar av stödet som nu föreslås av regeringen är enligt utskottets mening inte av sådan karaktär att de kan anses föregripa utredningsarbetet. Minskningarna bör i stället ses som en konsekvens av att krav på effektiviseringar och rationaliseringar på grund av det statsfinansiella läget och lågkonjunkturen har tvingats fram inom olika sektorer av samhället. Samma krav bör enligt utskottets mening kunna ställas på de stödberättigade dagstidningarna utan att det behöver påverka Pressutredningens arbete.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda att det till anslaget Driftsstöd till dagspressen anvisas ett högre belopp än det regeringen föreslagit. Motionerna K805, K806 yrkandena 1 och 2 samt K813 yrkande 1 avstyrks följaktligen. Utskottet är inte heller berett förorda så kraftiga minskningar av driftsstödet som förordas i motionerna Kr309 yrkande 15 eller K811. Även dessa motioner avstyrks således.
Utvecklingsstöd till dagspressen
Propositionen
Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 7 800 000 kr medan utvecklingsstöd för förpressinvesteringar föregående budgetår beviljades med 20 052 110 kr. Presstödsnämnden har begärt att det nuvarande anslaget budgetåret 1994/95 räknas upp med 10 000 000 kr. Regeringen föreslår dock att några nya medel inte tillförs anslaget nästa budgetår. Emellertid bör Presstödsnämnden kunna disponera de reservationer som finns kvar under anslaget vid utgången av innevarande budgetår.
Motionen
I motion K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) yrkandena 3 och 4 framhålls att det finns starka skäl att höja utvecklingsstödet. Motivet för utvecklingsstödet är att på sikt minska lågtäckningstidningarnas behov av driftsstöd. En fortsatt rationalisering av förpressledet i produktionen för att därigenom pressa kostnaderna är enligt motionärerna för många tidningar direkt avgörande för överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna. En forskningsrapport har också visat att den aktuella formen av investeringsstöd har haft en starkt positiv effekt på berörda företag. Det är viktigt att den pågående rationaliseringsprocessen kan fortgå och stimuleras av ett statligt utvecklingsstöd.
Motionärerna hänvisar till att det hos Presstödsnämnden redan nu finns vilande framställningar och förfrågningar motsvarande investeringar för uppemot 20 miljoner kronor och att nämnden i sin anslagsframställning framhåller att behovet av rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort. Det finns enligt motionärernas mening viktiga massmediepolitiska och demokratiska motiv för att ge hårt trängda dagstidningar statligt stöd för de satsningar på den nya teknik som tidningarna behöver göra för att kunna överleva och utvecklas. Motionärerna avvisar regeringens förslag i fråga om utvecklingsstödet och föreslår att stödet tvärtom höjs med 10 miljoner kronor i enlighet med vad Presstödsnämnden begärt i sin anslagsframställning. -- I motion K813 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkande 2 begärs att riksdagen anslår 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Presstödsnämnden
Presstödsnämnden har i sitt yttrande över de ekonomiska följderna av en neddragning av presstödet i enlighet med regeringens förslag framhållit att det tekniska förnyelsearbetet i företagen sedan 1990 hunnit ett gott stycke på väg. Överlevnads- och utvecklingskraften har stärkts. Möjligheterna till konsolidering bryts om nu anslaget för utvecklingsstöd reellt avvecklas. I ett medellångt perspektiv kan detta enligt nämnden visa sig ödesdigert när det gäller att vidmakthålla företag och mångfald.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar att anslagsposten Utvecklingsstöd till dagspressen fortfarande finns upptagen i budgetpropositionen. En rapport om utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas ekonomi har enligt propositionen överlämnats till Pressutredningen -94 och kommer att ingå i underlaget för utredningens bedömningar. Enligt utskottets mening kan regeringens förslag bl.a. mot denna bakgrund inte anses innebära att Pressutredningens arbete föregrips, utan bör ses som en följd av att den nuvarande statsfinansiella situationen ställer starka krav på utgiftsminskningar. Utskottet gör inte någon annan bedömning än regeringen när det gäller nödvändigheten av att för nästa budgetår inte anslå några nämnvärda medel till utvecklingsstöd. Motionerna K806 yrkandena 3 och 4 samt K813 yrkande 2 avstyrks följaktligen.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
Propositionen
Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är oförändrat 6,3 miljoner kronor jämte räntekostnader. Regeringen föreslår liksom Presstödsnämnden att ett oförändrat förslagsanslag på 1 000 kr anvisas.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag.
Distributionsstöd till dagspressen
Anslaget för distributionsstöd till dagspressen för innevarande budgetår uppgår till 75 000 000 kr. Presstödsnämnden har beräknat utfallet till 73 000 000 kr. Regeringen föreslår i enlighet med nämndens förslag att anslaget förs upp med detta belopp för budgetåret 1994/95.
Motionerna
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 16 som ett led i en treårig successiv avveckling av presstödet att distributionsstödet minskas med 21 000 000 kr.
Göthe Knutson (m) föreslår i motion K804 att distributionsstödet till pressen upphör helt fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt motionären har inte större tidningar någon ekonomisk fördel av stödet till samdistribution utan de avhänder sig i själva verket en konkurrensfördel medan det är de tidningar som också uppbär driftsstöd som har glädjen av distributionsstödet. Enligt motionären behövs inte statliga pengar för att uppnå ett distributionssamarbete mellan tidningar på en ort mot bakgrund av att det av företagsekonomiska skäl existerade gemensam utdelning redan innan det statliga stödet infördes.
Utskottets bedömning
Som tidigare nämnts har Pressutredningen -94 i uppdrag att undersöka behovet av statliga stödåtgärder till dagspressen. Distributionsstödet, som varit utsatt för påfrestningar, kommer därvid att utvärderas. Enligt utskottets mening bör utredningens arbete inte föregripas. Motionerna Kr309 yrkande 16 och K804 avstyrks således.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio- och kassetttidningar är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning. Enligt gällande ordning finns det två varianter i fråga om den redaktionella utformningen som berättigar till stöd. Huvudalternativet är separata förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares egen regi. Under förutsättning bl.a. av att material till sammanställning endast hämtas ur tidningar, av vilka versioner sänds som radio- eller kassettidningar, kan stöd lämnas också för sammanställda taltidningar som ges ut gemensamt av två eller flera dagstidningar i samverkan.
För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag på 101 974 000 kr och Taltidningsnämnden har beräknat ett utfall som ligger inom ramen för detta belopp.
Regeringen anser att tiden nu är mogen att även låta afatiker och dyslektiker få del av det statliga stödsystemet för radio- och kassettidningar. En förutsättning är dock att dessa kan tillgodogöra sig de taltidningsversioner som produceras för synskadade.
När det gäller den redaktionella utformningen av stödberättigade taltidningar anser regeringen att huvudalternativet även i fortsättningen bör vara separata förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares egen regi. Liksom hittills bör också under vissa omständigheter talutgåvor som bygger på partiell redaktionell samverkan kunna erhålla stöd. Som Taltidningsnämnden föreslagit bör emellertid kraven på dessa samproducerade taltidningar modifieras något. Om taltidningsutbudets geografiska spridning kan förbättras ytterligare och antalet abonnenter kan ökas bör enligt propositionen även lokala dagstidningar som inte själva ges ut som separata taltidningar kunna bidra till en stödberättigad sammanställning, liksom lokala editioner av samma dagstidning bör kunna bilda underlag för separata taltidningsversioner. I enlighet härmed föreslår regeringen en ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar.
Regeringen föreslår att Taltidningsnämnden lämnas bemyndigande att fullfölja en större nyanskaffning av radiomottagare så att anslaget för ettvart av budgetåren 1995/96 och 1996/97 belastas med högst 5 miljoner kronor för detta ändamål. Anslaget bör dessutom tillföras 2,5 miljoner kronor för anskaffning och service av radiomottagare för afatiker och dyslektiker. Regeringen beräknar således att anslaget till stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1994/95 bör föras upp med 114 367 000 kr.
Motionerna
Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark (fp) framhåller i motion K808 att ingen har ett samlat ansvar eller ett ansvar för samordning i fråga om synskadades tillgång till datorer. Motionärerna hänvisar till att det enligt Taltidningsnämnden finns möjligheter att vidga användningsområdet för mottagarutrustning för Radiosänd talsyntestidning för synskadade (RATS). Det är enligt motionärerna sannolikt lämpligt att ställa datorer med talsyntesfunktion till synskadades förfogande som ett allmänt handikapphjälpmedel. Motionärerna framhåller att regeringen enligt Taltidningsnämndens mening bör uppdra åt lämplig instans att utveckla en allterminal för synskadade, vilken skulle kunna användas för tidningsläsning och bokläsning, som arbetsredskap och för att ge tillgång till databanker, uppslagsverk, telefonkatalog osv. I avvaktan på en sådan lösning bör varje myndighet i sin egen upphandling beakta de samekonomiska aspekterna vid tillhandahållande av datorer för synskadade från ett bredare perspektiv än det myndigheten primärt har att bevaka. Detta bör ges regeringen till känna.
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar i motion Kr309 (yrkande 13 delvis) att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar om oförändrat anslag för stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottets bedömning
Utskottet framhöll i samband med behandlingen förra året av den aktuella anslagsfrågan (1992/93:KU27) att en utvidgning av stödet till att även omfatta nya grupper av funktionshindrade, främst dyslektiker och afatiker, skulle kunna fylla ett angeläget behov. Utskottet ser följaktligen med tillfredsställelse att regeringen nu föreslår en ordning som innebär att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå för utgivning till afatiker och dyslektiker.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning när det gäller reglerna om redaktionell utformning för att en taltidning skall vara stödberättigad.
Dessa föreslagna förändringar ligger även i linje med utskottets uttalande i betänkandet 1990/91:KU29 om att stödet borde vara sådant att det stimulerar till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att få ett större antal abonnenter. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag. Motion Kr309 yrkande 13 i denna del avstyrks.
När det härefter gäller yrkandet i motion K808 om en allterminal för synskadade delar utskottet motionärernas bedömning att en sådan terminal skulle kunna tjäna ett angeläget syfte. Enligt utskottets mening är emellertid förutsättningarna ännu alltför osäkra. Bl.a. behöver de tekniska förutsättningarna och kostnadsmässiga konsekvenserna utredas innan ett utvecklingsarbete kan påbörjas. RATS-teknikens genomslagskraft bland de synskadade är också en faktor som bör bedömas. Utskottet, som förutsätter att regeringen följer utvecklingen på området, är mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka yrkandet i motion K808.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
Propositionen
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen) har till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker. För innevarande budgetår har till anslaget anvisats 8 576 000 kr. Regeringen framhåller att människor med funktionshinder genom jämförelsevis begränsade men strategiskt placerade insatser kan ges ökade möjligheter till delaktighet i vårt samhälle. Tidningen 8 Sidor och LL-böckerna fyller en viktig uppgift gentemot de begåvningshandikappade, som har svårt att tillgodogöra sig informationen i vanliga nyhetsmedia och har begränsad tillgång till kultur. Dessa tidningar och böcker presenterar nämligen på ett anpassat och enkelt språk nyhetsinformation och litterära upplevelser. Regeringen bedömer det angeläget att Stiftelsen får tillfälle att både väsentligt öka verksamhetens omfattning och utveckla innehållet.
Bidraget till Stiftelsen föreslås därför öka med 4,5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 till 13 000 000 kr varvid beräknats ett rationaliseringskrav på 1 %. För att LL-stiftelsen i fortsättningen skall kunna bedriva sin verksamhet rationellt bör under budgetåret minst 1 miljon kronor avsättas till det egna kapitalet.
Motionen
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 13 (delvis) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att LL-stiftelsen får möjlighet att både öka verksamhetens omfattning i väsentlig mån och utveckla innehållet. Med det ökade bidrag som regeringen föreslår kan också nödvändiga marknadsföringsinsatser genomföras och på sikt leda till inkomstökningar och förbättrad ekonomi. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag och avstyrker motion Kr309 yrkande 13 i denna del.
Ägarkoncentration i massmedia
Motionerna
Fyra motioner från den allmänna motionstiden 1994 tar upp frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. Åke Gustavsson och Inger Lundberg (båda s) begär i motion K815 åtgärder för att motverka maktkoncentration inom media. Motionärerna pekar på att Bonnierföretaget Marieberg lagt ett bud på Sydsvenska Dagbladet och på att sändningstillstånden för privat lokalradio till övervägande del innehas av fyra mediegrupper, bl.a. Bonnier. Även frågan om kopplingen mellan TV-ägande och radio har aktualiserats genom att Jan Stenbecks Medvik ropat in sändningstillstånd för lokalradio. Enligt motionen har Sverige sannolikt bland världens mest tandlösa lagar när det gäller att motverka multimediaägande och ägarkoncentration. Det behövs nu snabba åtgärder inom hela massmediesektorn med uttalat mål att stödja lokalt förankrat ägande samt att stimulera mångfald och kvalitet i utbudet. Det är vidare enligt motionen viktigt att det utökade utrymme som kan förväntas för radio- och TV-sändningar inte leder till ett nytt auktionsförfarande utan att frågan handläggs så att bredd och mångfald verkligen nås i ägande och programproduktion med lokal förankring. Dessa frågor bör utredas inom ramen för en parlamentarisk utredning.
Elisabeth Persson m.fl. (v) föreslår i motion K803 i denna del att Pressutredningen får i tilläggsdirektiv att studera effekterna av ägarkoncentrationen i television, dags- och kvällspress. Enligt motionärerna hotar vi att få en ännu större utslagning av vissa befolkningsgrupper ur den fria debatten, opinionsbildningen etc., samtidigt som en informationstät elit får ett ökat grepp om mediautbudet.
Harriet Colliander (nyd) understryker i motion K816 att bristen på konkurrens i massmedia förutom konkurrenslagstiftningsaspekten är en yttrande- och informationsfrihetsfråga. Motionären pekar på att Jan Stenbeck näst intill fått monopol på kommersiell TV i Sverige och att han kontrollerar verksamheter i samtliga TV-led men också verksamhet inom lokalradion. Motionären tar också upp ägarkoncentrationen inom dagspressen och hänvisar till att tolv ägargrupper har kontroll över 70 % av den svenska tidningsupplagan och över 55 av 90 flerdagarstidningar. Mer än en femtedel av dagspressens samlade upplaga ges ut av Bonnierkoncernen. Motionären föreslår att regeringen tillsätter en utredning som, utifrån grundsynen att största möjliga yttrandefrihet liksom största möjliga konkurrens bör råda i det svenska samhället, lägger fram ett lagstiftningsförslag till hur ägarkoncentrationen i massmedia skall kunna begränsas.
I motionen begärs vidare att frågan om att begränsa ägarandelen i radio- och TV-företag blir föremål för särskilt skyndsam behandling i syfte att begränsa ägarinflytandet i kommersiell radio och TV så att ingen enskild ägare direkt eller indirekt kan få ett bestämmande inflytande. Ägarförhållandena i radio- och TV-företag bör vara väl balanserade eftersom tillgången på kanaler är en begränsad resurs som inte bör användas av ett dominerande intresse.
Bo Holmberg m.fl. (s) framhåller i motion K813 (yrkande 3) att lokalradioreformen slagit fel. Majoriteten eller cirka tre fjärdedelar av sändningstillstånden har efter auktionsförfarande hamnat hos de stora privata mediemonopolen, nämligen Bonniergruppen, kretsen runt Svenska Dagbladet, Stenbecks Medvik och de stora liberala tidningarna i Svensk Radioutveckling AB. Resultatatet har blivit ett centralt utbud, storstadsfixering och ytlighet. För att upprätthålla trovärdighet för mångfaldsargument i mediepolitiken är det viktigt att reformen utvärderas och omprövas. Detta är viktigt också med hänsyn till yttrandefriheten och kvaliteten i utbudet.
Bakgrund I betänkandet (SOU 1980:28) Massmediekoncentration presenterades ett lagförslag om förvärvskontroll för motverkande av massmediekoncentration. Förslaget föranledde inte någon åtgärd.
I rapporten (SOU 1991:28) Konkurrensen i Sverige -- en kartläggning av konkurrensförhållandena i 61 branscher -- lämnade Konkurrenskommittén en redovisning av förhållandena inom bl.a. branschen för dagstidningar. En uppdatering av uppgifterna liksom en redovisning av hur EES-avtalet förutses påverka bl.a. de nu nämnda branscherna lämnades i Konkurrensverkets hösten 1992 publicerade rapport om effekter av EES-avtalet på konkurrensen i Sverige. Med stöd av konkurrenslagstiftningen har en rad konkurrensbegränsningar inom olika delar av massmediebranschen prövats. Konkurrensverket har bl.a. granskat Tidnings AB Mariebergs förvärv av köpoptioner avseende aktier i Sydsvenska Dagbladet AB. Verket fann då inte att sådan skadlig verkan som avses i konkurrenslagen förelåg och avskrev därför ärendet utan ytterligare åtgärd. Presstödsnämnden har i fråga om tryckta medier i uppgift att följa ägarutvecklingen på området, i huvudsak från ekonomiska utgångspunkter. TV-området har däremot inte varit föremål för någon uppföljning annat än den som görs inom ramen för Konkurrensverkets instruktion att särskilt följa utvecklingen inom branscher som utmärks av ägarkoncentration. Utredningar rörande ägandet m.m. av massmedieföretag har genomförts i en rad internationella organ. Sålunda har Europarådet inom ramen för en konsultrapport redovisat överväganden beträffande skärningspunkten mellan yttrandefrihets- och konkurrensaspekterna. Också inom GATT görs en översyn av hithörande frågor. Vidare publicerade Nordiska ministerrådet år 1992 en arbetsrapport (1992:514) Medieföretagsköp och mediekoncentration. I någon mån berörs där förhållandena i Sverige. Inom EG pågår för närvarande ett arbete med frågor som gäller ägarkoncentrationen i massmedia. I september 1992 krävde parlamentet åtgärder av rättslig karaktär mot massmediekoncentration, och i december samma år lade EG-kommissionen fram en grönbok COM (92) 480 Pluralism and Media Concentration in the Internal Market: An assessment of the need for Community action. Grönboken är för närvarande föremål för konsultationer, och en hearing hölls i april 1993. Europaparlamentet uttalade sig nyligen -- med anledning av grönboken -- för en långtgående reglering på EU-nivå.
Motioner som riktar sig mot ägarkoncentration inom massmedia har behandlats av utskottet vid några tidigare tillfällen. Under riksmötet 1991/92 yrkades i motion K7 av Lars Werner m.fl. (v) regler för kabelsändningsverksamheten som hindrar ägarkoncentration inom medierna. Utskottet, som utgick från att frågan om koncentrationen av ägarintressena inom tråd- och etermedierna ägnades uppmärksamhet i den bredare översyn av den radiorättsliga lagstiftningen som förestod, avstyrkte motionsyrkandet (bet. KU19). Riksdagen godtog utskottets förslag. I en reservation (s) framhölls att tiden nu var mogen att tillsätta en parlamentarisk beredning om den privata ägarkoncentrationen på radio- och TV-området.
I samband med behandlingen av regeringens proposition 1992/93:56 om ny konkurrenslagstiftning avstyrkte näringsutskottet en motion (nyd), vari begärdes en utredning med uppgift att inom konkurrenslagstiftningens ram lägga fram ett lagförslag som begränsar ägar- och företagskoncentrationen i massmedia. Näringsutskottet hänvisade i betänkandet 1992/93:NU17 bl.a. till de nyssnämnda utredningsarbetena.
Konstitutionsutskottet behandlade våren 1993 proposition 1992/93:70 Privat lokalradio. I propositionen föreslogs en lokalradiolag med bestämmelser som syftade till att förhindra ägarkoncentration på massmedieområdet. Regeringen betonade vikten av att mångfalden främjas. Det underströks att om dagstidningsföretag skulle kunna erhålla tillstånd att sända lokalradio skulle dessa företag kunna öka sitt inflytande över nyhetsförmedling och opinionsbildning i stället för att antalet självständiga röster skulle bli flera. Kulturutskottet framhöll i ett yttrande till konstitutionsutskottet (1992/93:KrU3y) att det är angeläget att tendenser till bristande innehållsmässig mångfald eller till informations- eller åsiktsmonopol motverkas. Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens förslag i den aktuella delen (bet. 1992/93:KU15 s. 17). I 5 § lokalradiolagen (1993:120) föreskrivs således att tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person och att tillståndet endast omfattar ett sändningsområde. Ingen kan, vare sig direkt eller genom företag i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. Enligt 7 § får inte tillstånd ges till någon som ger ut dagstidning, till någon som på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut dagstidning eller till företag i vilket någon som avses i det föregående ensam har ett bestämmande inflytande.
Nämnas kan också att redan i den proposition som innehöll förslag om införande av en tredje reklamfinansierad TV-kanal (prop. 1990/91:149) uttrycktes en vilja att motverka maktkoncentration inom de svenska massmedierna. Det framhölls att vid tillståndsgivningen borde eftersträvas en bred krets av ägare och att sammansättningen blev sådan att maktkoncentrationen inom de svenska massmedierna inte förstärktes. Det var enligt propositionen inte bra om makten över ett TV-företag och över andra mediaföretag samlades på samma hand. Som särskilt olämpligt framstod det om flera TV-företag eller TV-företag och viktiga dagstidningar dominerades av en och samma ägare.
Utskottet behandlade i oktober 1993 en motion (nyd) från den allmänna motionstiden 1992 som vände sig mot den bristande konkurrensen inom massmedia (bet. 1993/94:KU3 s. 22 f.). Utskottet underströk att det för mångfald i information och opinionsbildning är angeläget att tendenser till alltför stor ägarkoncentration inom massmedieområdet motverkas och framhöll att regeringen också genom uttalanden i de ovannämnda propositionerna ställt sig bakom ett sådant synsätt och förordat åtgärder för att i dessa sammanhang begränsa ägarkoncentration. Utskottet hade dessutom inhämtat att Sverige inom Europarådets expertkommitté för mediekoncentration och pluralism aktivt deltar i undersökningar om ägarkoncentration och mångfald i massmedierna i Europa.
Utskottet ansåg sig mot den bakgrunden ha anledning att förutsätta att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen när det gäller ägarförhållandena inom massmedia. Också den då aviserade Pressutredningen ansågs ha anledning att komma in på denna fråga när det gäller såväl konsekvenserna för konkurrensen på marknaden som mångfalden i nyhetsförmedlingen. Utskottet ansåg därför att sådana tillkännagivanden till regeringen om ägarkoncentrationen i massmedia som begärdes i motionen inte behövdes. I ett särskilt yttrande (s) ifrågasattes bl.a. mot bakgrund av erfarenheterna från utauktioneringen av lokalradiotillstånd om den lagstiftning som är avsedd att motverka oönskad ägarkoncentration är tillräcklig. De socialdemokratiska ledamöterna framhöll att de avsåg att noga följa utvecklingen. I en meningsyttring (v) underströks att det finns mycket som talar för att ägar- och maktkoncentrationen kan komma att öka även i fortsättningen och att det är ytterst angeläget att regeringen noggrant följer upp utvecklingen.
Regeringen beslutade den 14 oktober 1993 om tillkallandet av en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppdrag att utreda den framtida presspolitiken. Kommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1993:118) undersöka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Utgångspunkten skall därvid vara den nya massmediesituationen, de utvecklingstendenser som kan iakttas och de krav det moderna samhället och den svenska demokratin ställer. Som underlag för kommitténs ställningstaganden bör inledningsvis en förutsättningslös och bred studie av de svenska massmedierna genomföras. Studien bör utföras av en till kommittén knuten expertgrupp med uppgift att analysera bl.a. vilken roll massmedierna som helhet bör spela i dagens svenska demokrati och vilka uppgifter de därmed tillsammans kan fullgöra samt hur och i vilken grad enskilda massmedier som dagstidningar, tidskrifter, radio och TV bidrar till att gemensamma uppgifter uppfylls. Som grund bör expertgruppen genomföra en kartläggning av det svenska massmedielandskapet. Särskild vikt bör därvid läggas vid utbudet av olika medieformer, människors medievanor, konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter, ägarstrukturer och mediernas internationalisering.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare understrukit (bet. 1993/94:KU3) att det för mångfald i information och opinionsbildning är angeläget att den nuvarande utvecklingen mot alltför stor ägarkoncentration inom massmedieområdet motverkas och har hänvisat till att den då aviserade Pressutredningen kunde ha anledning att komma in på frågan. Enligt regeringens direktiv till utredningen skall det genomföras en kartläggning av massmedielandskapet där särskild vikt skall läggas vid bl.a. konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter och ägarstrukturer. Pressutredningen -94 kommer således att granska frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. I direktiven till utredningen ligger emellertid inte uttalat att det bör göras överväganden beträffande ett lagförslag om begränsning av ägarkoncentrationen inom massmedia. Enligt utskottets mening är utvecklingen sådan att lokalradioreformen måste utvärderas och lagstiftning mot ägarkoncentration inom massmedia allvarligt måste övervägas. Pressutredningen bör därför ges tilläggsdirektiv med ett sådant innehåll. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K813 yrkande 3 och K815 samt med anledning av motionerna K803 i denna del och K816 som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K803, såvitt nu är i fråga, och 1993/94:Kr309 yrkande 14,
res. 1 (nyd) men. (v)
2. beträffande anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 5 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 17 till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 000 kr, res. 2 (nyd) 3. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 6 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:K805, 1993/94:K806 yrkandena 1 och 2, 1993/94:K811, 1993/94:K813 yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 15 dels godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen, dels till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 410 700 000 kr, res. 3 (s) res. 4 (nyd)
4. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 7 och med avslag på motionerna 1993/94:K806 yrkandena 3 och 4 och 1993/94:K813 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr, res. 5 (s)
5. beträffande täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 8 till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
6. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 9 och med avslag på motionerna 1993/94:K804 och 1993/94:Kr309 yrkande 16 till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 73 000 000 kr, res. 6 (nyd)
7. beträffande lagen om radiotidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 10, 1 antar bifogat förslag till lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,
8. beträffande stöd för utgivning till afatiker och dyslektiker
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 10, 2 godkänner att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå för utgivning till afatiker och dyslektiker,
9. beträffande beställningsbemyndigande till Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 10, 3 medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden ett beställningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1995/96 och 1996/97,
10. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 10, 4 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 13 i denna del till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000 kr, res. 7 (nyd)
11. beträffande utveckling av allterminal
att riksdagen avslår motion 1993/94:K808,
12. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 14 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 13 i denna del till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 000 000 kr, res. 8 (nyd)
13. beträffande ägarkoncentration i massmedia
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K813 yrkande 3 och 1993/94:K815 samt med anledning av motionerna 1993/94:K803 i denna del och 1993/94:K816 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tilläggsdirektiv till Pressutredningen -94. res. 9 (m, c, fp, kds)
Stockholm den 17 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Pressutredningen -94" och på s. 5 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan presstödet starkt ifrågasättas. Det bakomliggande motivet till presstödet är uppenbarligen att stora särintressen skall gynnas och inte att det fria ordet skall främjas. Mot denna bakgrund anser utskottet att presstödet bör avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett detaljerat förslag med denna inriktning. Utskottet tillstyrker således motion Kr309 yrkande 14 och avstyrker motion K803 i denna del.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 14 och med avslag på motion 1993/94:K803 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden (mom. 2)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "En översyn" och slutar med "yrkande 17 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1994/95 minskas med 2 500 000 kr som ett led i en successiv avveckling av presstödet.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till motion Kr309 yrkande 17 och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 5 till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 766 000 kr.
3. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Hans Göran Franck, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som tidigare" och på s. 8 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Presstöden är för närvarande föremål för översyn av Pressutredningen -94. Det är enligt utskottets mening inte tillfredsställande att regeringen nu medan utredningsarbetet pågår föreslår nedskärningar i driftsstödet. Regeringen frångår härigenom den etablerade demokratiska ordningen att inte ändra i ett stödsystem innan en arbetande kommitté fått lämna sina förslag och sedan förslagen remissbehandlats och analyserats i sedvanlig ordning.
Det är också enligt utskottets mening anmärkningsvärt att propositionen saknar en analys av konsekvenserna för dagstidningarna av en försämring av presstödet. Förslaget hade bort åtföljas av en redovisning av situationen på tidningsmarknaden och en genomgång av hur ett sådant förslag står i överensstämmelse med de grundläggande mål som ställts upp för stödet.
Motivet för det statliga stödet till dagspressen är att söka bevara mångfalden i utbudet och att därmed ge tidningsläsarna en valfrihet när det gäller valet av dagstidning. Om presstödet skulle avvecklas skulle ett stort antal tidningar tvingas lägga ned. Utskottet vill understryka att en bibehållen åsiktsmångfald i dagspressen är en viktig demokratisk angelägenhet.
Mot bakgrund av att det pågår en utredning om den framtida presspolitiken och med hänsyn till osäkerheten om vad bl.a. den nya mediesituationen med reklamfinansierade radio- och TV-kanaler betyder för dagspressen kan utskottet inte godta regeringens förslag att försämra driftsstödet. Driftsstödet bör enligt utskottet i stället behållas på oförändrad nivå. Bidragssatser och maximibelopp bör följaktligen även vara oförändrade. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna K805, K806 yrkandena 1 och 2 och K813 yrkande 1 samt avstyrker motion K811 och Kr309 yrkande 15.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K805, 1993/94:K806 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motion 1993/94:K813 yrkande 1 och proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 6, 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:K811 och 1993/94:K309 yrkande 15 dels avslår den föreslagna förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen, dels till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 423 400 000 kr.
4. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som tidigare" och på s. 8 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör presstödet avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret 1994/95. I linje med detta bör driftsstödet för detta budgetår minskas med en tredjedel eller med 123 210 000 kr och bidragssatser och maximibelopp minskas i motsvarande mån. Motion Kr309 yrkande 15 tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 15, med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12, punkt C 6, 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1993/94:K805, 1993/94:K806 yrkandena 1 och 2, 1993/94:K811 och 1993/94:K813 yrkande 1 dels godkänner den av utskottet förordade förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstödet, dels till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 287 490 000 kr.
5. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 4)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Hans Göran Franck, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka dagspressens betydelse för den fria opinionsbildningen och för en fri och allsidig debatt. En bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk angelägenhet. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen föreslår en minskning av utvecklingsstödet med tanke på att en parlamentariskt sammansatt kommitté nu arbetar med presstödsfrågan. Utskottet vill framhålla att det är god demokratisk praxis att inte ändra i ett stödsystem som ses över i ett pågående kommittéarbete.
Utskottet kan mot denna bakgrund inte godta att utvecklingsstödet minskas. Tvärtom finns det starka skäl att i stället höja utvecklingsstödet. Utskottet vill erinra om att motivet för utvecklingsstödet varit att på sikt minska lågtäckningstidningarnas beroende av driftsstöd. Utvecklingsstödet har också helt klart visat sig ha en viktig strategisk betydelse för rationaliseringar inom dagspressen. Det är enligt utskottet svårt att förstå varför en stödform som visat sig framgångsrik och effektiv nu föreslås avvecklad. Utskottet vill även hänvisa till att Presstödsnämnden i sin anslagsframställan har framhållit att behovet av rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort. Nära nog samtliga stödtidningar har påbörjat teknikbyte med hjälp av utvecklingsstöd. Övergången sker etappvis och många tidningar har inte tagit alla steg ännu utan behov av investeringsstöd kvarstår. Hos Presstödsnämnden finns redan nu framställningar och förfrågningar motsvarande investeringar för uppemot 20 miljoner kronor.
Det finns enligt utskottets mening viktiga massmediepolitiska och demokratiska motiv för att ge hårt trängda dagstidningar statligt stöd för att kunna satsa på ny teknik. Utskottet kan mot denna bakgrund inte godta regeringens förslag att inte anslå några medel till utvecklingsstöd. Utskottet förordar i stället att utvecklingsstödet höjs med 10 miljoner kronor. Motionerna K806 yrkandena 3 och 4 samt K813 yrkande 2 tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K806 yrkandena 3 och 4 och 1993/94:K813 yrkande 2, samt med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 7 till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 800 000 kr.
6. Distributionsstöd till dagspressen (mom. 6)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som tidigare" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under en treårsperiod med början budgetåret 1994/95. Distributionsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 % eller med 21 000 000 kr. Utskottet tillstyrker således motionerna Kr309 yrkande 16 och K804.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion Kr309 yrkande 16 och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 9 och motion 1993/94:K804 till Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000 kr.
7. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 10)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet framhöll" och på s. 12 slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant att det inte finns utrymme att höja anslaget till stöd till radio- och kassettidningar. Till anslaget bör för budgetåret 1994/95 anslås samma belopp som för innevarande budgetår eller 101 974 000 kr. Motion Kr309 yrkande 13 i denna del tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande stöd till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 13 i denna del och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 10, 4 till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 101 974 000 kr.
8. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (mom. 12)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Kr309 yrkande 13 i denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant att bidraget till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur inte bör höjas. Utskottet förordar i stället att till anslaget för budgetåret 1994/95 skall anslås samma belopp som för innevarande budgetår eller 8 576 000 kr.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 13 i denna del och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 C 14 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 8 576 000 kr.
9. Ägarkoncentration i massmedia (mom. 13)
Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Inger René (m), Ingvar Svensson (kds), Henrik S Järrel (m), Ola Karlsson (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "I direktiven" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att kartläggningen i fråga om ägarkoncentration innefattar också radio- och TV-området och att vad som därvid framkommer blir föremål för utredningens överväganden. Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas innan några ytterligare åtgärder övervägs. Motionerna K815, K803 i denna del, K816 och K813 yrkande 3 avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande ägarkoncentration i massmedia
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K803 i denna del, 1993/94:K813 yrkande 3, 1993/94:K815 och 1993/94:K816 yrkandena 1--3.
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Det nya informationssamhället utvecklas snabbt. Nya ekonomiska styrformer m.m. påverkar innehåll, kvalitet och utbud i etermedia och press. Ökade ekonomiska resurser och kompetens krävs för att nå ut med och skaffa sig information. Vi riskerar att få en ännu större utslagning av vissa befolkningsgrupper ur det fria ordet och opinionsbildningen. Pressutredningen -94 bör mot denna bakgrund få tilläggsdirektiv att se över regelsystem och finansieringsfrågor när det gäller privatägda massmedier.
2. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)
Jag ansluter mig till reservation 3.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K803 i denna del och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regeringens lagförslag
Bilaga