Presstöd m.m.
Betänkande 1992/93:KU27
Konstitutionsutskottets betänkande
1992/93:KU27
Presstöd m.m.
Innehåll
1992/93 KU27
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, driftsstöd till dagspressen, utvecklingsstöd till dagspressen, täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen, distributionsstöd till dagspressen, stöd till radio- och kassettidningar samt bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare behandlas 16 motionsyrkanden som väckts med anledning av förslagen. Utskottet har tillstyrkt propositionens förslag och har avstyrkt samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till en planerad översyn av dagspressens situation. Till betänkandet har fogats tre reservationer av de socialdemokratiska ledamöterna och fem reservationer av ledamoten från Ny demokrati. Vidare föreligger en meningsyttring (v).
ELFTE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen
godkänner att den övergripande målsättningen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall vara i enlighet med vad som i propositionen förordats (punkt C 5, 1),
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5316000 kr (punktC 5,2),
godkänner vad i propositionen förordats om en förändring av reglerna för stöd till tidningar på andra språk än svenska (punkt C 6, 1),
till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 420000000 kr (punkt C 6, 2),
till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7800000 kr (punkt C 7),
till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr (punkt C 8),
till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 75000000 kr (punkt C 9),
till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 101974000 kr (punkt C 10),
godkänner den övergripande målsättningen för och inriktningen av verksamheten med utgivning av lättläst nyhetsinformation och litteratur enligt vad som förordats i avsnittet Slutsatser (punkt C 14, 1),
till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 8576000 kr (punkt C 14, 2).
Motionerna
1992/93:K804 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Lars Stjernkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för stöd till radio- och kassettidningar.
1992/93:K811 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett högre stödbelopp för taltidningar.
1992/93:K812 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till radio- och kassettidningar.
1992/93:K813 av Jan Andersson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till LL-stiftelsen.
1992/93:K815 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en expertutredning om sanering av vissa dagstidningars ekonomi.
1992/93:K816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten via Taltidningsnämnden bör bekosta produktionen av ytterligare en kassett/dag ur DN och SvD för att de synskadade skall kunna få tillgång till ett mer heltäckande dagstidningsmaterial.
1992/93:K817 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1993/94 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 17 800 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om presstödet i nästkommande års budget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning om dagspressens villkor.
1992/93:K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet till dagspressen under en treårsperiod,
2. att riksdagen till driftstöd för dagspressen anvisar 294000 000 kr (elfte huvudtiteln C 6),
3. att riksdagen till utvecklingsstöd för dagspressen anvisar 5 460 000 kr (elfte huvudtiteln C 7),
4. att riksdagen till distributionsstöd till dagspressen anvisar 52500000 kr (elfte huvudtiteln C 9),
5. att riksdagen till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar 4 500 000 kr (elfte huvudtiteln C 5).
1992/93:K823 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till taltidningsutgivning för endagstidningar.
1992/93:K825 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av kretsen av berättigade till taltidningsabonnemang och en ändring i förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Utskottet
Presstödet i allmänhet
Propositionen
Kulturministern delar Presstödsnämndens bedömning att det primärt måste ankomma på de enskilda tidningsföretag som trots omfattande presstöd har uppvisat förluster att söka lösningar på problemen. Nämnden angav att det förhållandet att ett stort antal av de företag som uppbär driftsstöd visat förlust år 1991 i och för sig talar för en höjning av driftsstödet men att det rådande statsfinansiella läget inte medger detta. Det direkta presstödet bör enligt kulturministern tills vidare utgå i samma former och enligt i huvudsak samma regler som för närvarande. Hon är emellertid inte beredd att formulera en målsättning för hela perioden 1993/94--1995/96. Skälen för detta är bl.a. att Statskontoret på uppdrag av Expertkommittén för studier i offentlig ekonomi (ESO) för närvarande utreder presstödet och dess effekter och att denna utredning bör avvaktas, liksom den utvärdering av utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas ekonomi som nämnden aviserat.
Motionerna
I motion K817 av Thage G Peterson m.fl. (s) begärs en bred genomgång av dagspressens villkor under återstoden av 1990-talet (yrkande 3). En sådan bör enligt motionärerna syfta till att säkra mångfalden i pressen och andra medier och bör ske under parlamentarisk medverkan, företrädesvis inom ramen för en statlig utredning. I utredningsuppdraget bör ingå bl.a. frågan om behovet av utvecklingsstöd för kommande budgetår. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande till regeringen om att presstödet skall vara fredat från nedskärningar även budgetåret 1994/95 (yrkande 2).
En utredning rörande presstödet begärs också i motion K815 av Göthe Knutson (m). Enligt motionären bör regering och riksdag ta fasta på det viktiga med presstödet, nämligen att det skall utgöra en hjälp till självhjälp så att varje stödtidning inom några år skall bli självbärande. Motionären föreslår att varje stödtidning tecknar ett exempelvis femårigt kontrakt med Presstödsnämnden där tidningen får hjälp med planläggningen av ekonomisk sanering samtidigt som driftsstödet successivt trappas ner till noll. Förslaget bör bli föremål för expertutredning inom lämpligt departement.
Enligt motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har presstödet inrättats för att gynna stora särintressen inom det politiska etablissemanget. Motionärerna anser därför att presstödet till dagspressen samt anslaget till Presstödsnämnden bör avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. Riksdagen bör enligt motionen hos regeringen begära ett detaljerat förslag om detta (yrkande 1).
Utskottets bedömning
Presstödet reformerades den 1 juli 1990 på grundval av ett treårigt utredningsarbete av Dagstidningskommittén. I proposition 1989/90:78 om reformerat presstöd framhölls att pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning samt kommunikation mellan olika grupper -- kort sagt dagstidningarnas roll för demokratin -- motiverade ett statligt stöd. Om inte de tidningar som befinner sig i ett konkurrensmässigt underläge fick stöd skulle mångfalden minska, till förfång för läsarnas valfrihet och för opinionsbildningen.
Riksdagen godtog i huvudsak (1989/90:KU31) den föreslagna utformningen av presstödet. Förra året (1991/92:KU27) uttalade utskottet att det inte var berett att göra en annan bedömning. Sedan dess har det emellertid skett en stark utveckling på medieområdet, och tidningarnas villkor har förändrats. Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet mot denna bakgrund överväger att företa en översyn av dagspressens situation. Utskottet förutsätter att det angelägna intresset av en rimlig mångfald i pressen gör att en sådan utredning kommer till stånd, och då under parlamentarisk medverkan. Med hänsyn härtill får motion K817 yrkande 3 i huvudsak anses tillgodosedd. Utskottet är dock inte berett förorda att utredningen får en sådan inriktning som föreslås i motion K815. Utskottet är följaktligen inte heller berett tillstyrka K820 yrkande 1. Mot bakgrund av den nämnda översynen är utskottet vidare inte berett att tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen rörande presstödet för budgetåret 1994/95. Motion K817 yrkande 2 avstyrks följaktligen.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås riksdagen dels godkänna den övergripande målsättningen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden som förordas, dels anvisa ett ramanslag till nämnderna på 5316000 kr för budgetåret 1993/94.
Som övergripande målsättning anges att Presstödsnämnden under perioden 1993/94--1995/96 skall fördela det statliga stödet till dagspressen. Taltidningsnämnden skall under samma period fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Efter beslut av regeringen bör nämnderna även kunna utföra andra uppgifter med anknytning till sina resp. huvuduppgifter.
Motionen
I motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att en successiv avveckling av presstödet föranleder även en minskning av kostnaderna för Presstödsnämnden. Motionärerna föreslår att till anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisas endast 4500000 kr (yrkande 5).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om godkännande av övergripande målsättning för nämnderna.
Med hänsyn till utskottets nedan redovisade inställning till den i motionen begärda avvecklingen av presstödet anser utskottet att det saknas anledning förorda ett lägre anslag till nämnderna än det som föreslås i budgetpropositionen. Propositionens förslag tillstyrks följaktligen, och motion K820 yrkande 5 avstyrks.
Driftsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen godkänner en förändring den 1 juli 1993 av reglerna för stöd till tidningar på andra språk än svenska. Enligt den nuvarande stödordningen skall en sådan tidning för att vara berättigad till stöd innehålla nyheter, annan information och debatt, som rör förhållandena i Sverige eller är av allmänt intresse. Den föreslagna förändringen innebär att detta krav slopas och ersätts med en regel om att minst 90 % av tidningens abonnerade upplaga skall vara spridd i Sverige. Förslaget överensstämmer med Presstödsnämndens förslag. Nämnden bygger i första hand sitt ställningstagande på att den nuvarande regeln framstår som en allvarlig inskränkning i den redaktionella frihet som bör tillkomma dessa tidningar på samma sätt som gäller för svenskspråkiga tidningar.
Vidare föreslås att anslaget Driftsstöd till dagspressen förs upp med 420000000 kr för budgetåret 1993/94.
Motionen
I motion K820 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) framhålls att en successiv avveckling av driftsstödet innebär att anslaget bör minskas med 30 % till 294000000 kr (yrkande 2).
Utskottets bedömning
Utskottet delar den i propositionen redovisade bedömningen att stöd till tidningar på andra språk än svenska bör kunna utgå under förutsättning av att minst 90 % av tidningens abonnerade upplaga är spridd i Sverige. Regeln bör således ersätta det nuvarande kravet att sådana tidningar skall innehålla nyheter, allmän information och debatt, som rör förhållandena i Sverige eller är av allmänt intresse. Propositionens förslag att riksdagen skall godkänna denna regelförändring tillstyrks följaktligen.
Med hänsyn till de stora svårigheter som skulle uppstå för dagspressen om driftsstödet nu skulle minskas med 30 % avstyrker utskottet motion K820 yrkande 2. Propositionens förslag tillstyrks.
Utvecklingsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen hänvisas till tidigare nämnda svårigheter att ange treårig målsättning för de presspolitiska åtgärderna. Mot den bakgrunden och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget bör inte utvecklingsstödet räknas upp i enlighet med Presstödsnämndens förslag i anslagsframställningen utan föras upp med oförändrade 7800000 kr. Nämnden hade förordat en ökning med 10 000000 kr.
Motionerna
Thage G Peterson m.fl. (s) begär i motion K817 yrkande 1 att till anslaget anvisas 10000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller 17800000 kr. Motionärerna framhåller att det finns ett uppdämt och växande behov av utvecklingsstöd. Utvecklingen på den tekniska sidan som går i riktning mot en totalintegrerad datorbaserad produktion aktualiserar frågan om kompletterande investeringar också i tidningsföretag som redan tagit de inledande stegen i sin förnyelse. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den betydelse utvecklingsstödet har för dagstidningar är det enligt motionärerna alldeles otillräckligt att anvisa ett så lågt belopp som regeringen föreslår. I stället bör anslås det belopp Presstödsnämnden föreslagit i sin anslagsframställning.
I motion K820 yrkande 3 av Ian Wachtmeister m.fl. (s) föreslås däremot att anslaget minskas med 30 % till 5460000 kr.
Utskottets bedömning
Med hänvisning bl.a. till det rådande statsfinansiella läget beslutade riksdagen i förra årets budgetarbete att anslaget Utvecklingsstöd till dagspressen skulle minskas till 7800000 kr (1991/92:KU27 s. 8). Utskottet är inte berett att nu göra en annan bedömning. Motionerna K817 yrkande 1 och K820 yrkande 3 avstyrks följaktligen.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget i överensstämmelse med Presstödsnämndens förslag förs upp med 1000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.
Distributionsstöd till dagspressen
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget till distributionsstöd till dagspressen i enlighet med Presstödsnämndens förslag i anslagsframställningen förs upp med oförändrade 75000000 kr.
Motionen
I motion K820 yrkande 4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås att anslaget minskas med 30 % till 52500000 kr.
Utskottets bedömning
Stora svårigheter skulle uppstå för dagspressen om motionsyrkandet skulle bifallas. Utskottet avstyrker följaktligen motion K820 yrkande 4 och tillstyrker propositionen i denna del.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
I budgetpropositionen anges att verksamheten med radio- och kassetttidningar bedrivs med en sådan inriktning att de målsättningar som sattes upp år 1988 och som därefter har modifierats något i huvudsak har uppnåtts. Statsrådet framhåller att stödet till radio- och kassettidningar bör bibehållas oförändrat vad gäller grunderna för stödet under den kommande treårsperioden. Det innebär bl.a. att de övergripande målsättningarna för verksamheten skall vara oförändrade. Eftersom utbyggnaden redan nått långt och utbyggnadstakten därmed kan förväntas avta, är det ofrånkomligt att det på några punkter mer kommer att handla om att försvara uppnådda resultat och mindre om att expandera ytterligare. Något nytt mål uttryckt i antal tidningar bör därför inte sättas upp.
Målgruppen för taltidningsverksamheten bör tills vidare enligt propositionen vara oförändrad. Statsrådet noterar nämndens avsikt att pröva frågan om möjligheten för andra grupper av funktionshindrade än synskadade att prenumerera på taltidningar och utgår från att nämnden därvid beaktar vad föredragande statsrådet anförde i denna fråga i proposition 1987/88:145 om stöd till radio- och kassettidningar.
Den utbyggnad av den s.k. RATS-tekniken (radiosända talsyntestidningar för synskadade) som Taltidningsnämnden planerar innebär enligt kulturministern att statens kostnader för verksamheten på sikt kommer att kunna minskas, men framför allt innebär RATS fördelar för de synskadades informationssituation, eftersom större delen av tidningen därigenom blir tillgänglig. Statsrådet hade erfarit att det på olika bibliotek finns en efterfrågan från de synskadade på inläsning av innehållet i de delar av dagstidningarna som inte ryms i de redigerade och intalade kassettutgåvorna. På sikt bör belastningen på biblioteken kunna minska genom att flera tidningar distribueras med RATS-tekniken.
Regeringen föreslår att till stöd till radio- och kassettidningar anvisas ett förslagsanslag på 101974000 kr.
Motionerna
I motion K812 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) begärs ett ökat stöd för tidningar med under 10000 exemplar, liksom för endagstidningar med liten upplaga. Det högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar på 25000 kr per abonnemang och 100 kr per exemplar som infördes fr.o.m. innevarande budgetår innebär att tidningar med mindre än 16000 exemplar inte har underlag för att komma ut som radio- eller kassettidning. På andra tidningar är man tveksam i fråga om att starta utgivning för synskadade, mot bakgrund av att man kanske inte kan nå ett nödvändigt antal abonnenter. Också motion K804 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Lars Stjernkvist (s) tar upp denna fråga. Enligt motionärerna kan man tänka sig andra begränsningsformer och en utformning av stödsystemet som ger den efterfrågade effekten, nämligen att synskadade skall ges likvärdiga villkor med andra när det gäller rätten till mångfald och valfrihet. Rolf L Nilson m.fl. (v) begär i motion K811 att högsta stödbeloppet för tidningar med upplagor under 10000 exemplar bestäms till 40000 kr. I motion K823 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) anges att det i dag inte utgår något stöd till endagstidningar. Det är enligt motionärerna angeläget att öppna stödet även till dessa tidningar. Ett antal av dem har riksspridning och har ett högt informationsvärde. Begränsningsreglerna om högst 25000 kr per abonnemang och 100 kr per exemplar måste givetvis gälla också för dessa tidningar.
Hans Göran Franck m.fl. (s) framhåller i motion K816 att radiotaltidningsversionerna av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet endast återger 10--15 % av tidningarnas innehåll. Vissa delar redovisas endast summariskt med möjlighet för de synskadade att vända sig till bibliotekets inläsningstjänst för fylligare information. En orimligt stor del av länsbibliotekens resurser går numera åt för dessa s.k. konsekvensinläsningar ur DN och SvD. Motionärerna begär mot denna bakgrund att Taltidningsnämndens anslag bör bekosta produktionen av ytterligare en kassett per dag ur DN och SvD för att de synskadade skall ha tillgång till ett mer heltäckande dagstidningsmaterial.
Karl-Göran Biörsmark (fp) begär i motion K825 att nya grupper av handikappade får tillgång till tidningar. Speciellt är det enligt motionären afatiker och dyslektiker som önskar komma med vid en utökning av kretsen berättigade.
Gällande regler
Enligt 7 § förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar får stödet avse endast utgivning av radio- och kassettidningar för synskadade och för sådana andra handikappade som inte kan hålla i eller bläddra i en tidning men som kan tillgodogöra sig samma version av en taltidning som de synskadade. I 9 § stadgas att stöd för utgivning av en radio- eller kassettidning skall ge full nettokostnadstäckning för det utgivande tidningsföretaget. Stödet får även omfatta kostnader för marknadsföring och abonnentutbildning. Stöd till en radio- och kassettidning får dock lämnas med högst 25000 kr per abonnemang för en dagstidning som utkommer med tre till sju nummer per vecka och med högst 100 kr per exemplar för en dagstidning som utkommer med ett eller två nummer per vecka.
Nämnas kan att stöd för närvarande utgår till nio endagstidningar, Broderskap, Kristdemokraten, Nu, Norrskensflamman, Hemmets vän, Blekingeposten, Härjedalen, Västmanlands Folkblad och Miljömagasinet Alternativet.
Tidigare riksdagsbehandling
I propositionen om stöd till radio- och kassettidningar (prop. 1987/88:145 s. 27) framhölls att staten tills vidare borde stå fast vid den ursprungliga ambitionen med verksamheten. En vidgad inriktning på flera tillkommande grupper skulle kunna fördröja och komplicera verksamheten. Ambitionen med radio- och kassettidningarna är att dessa så nära som möjligt skall ansluta till en tryckt förlaga. Många av övriga läshandikappade grupper torde enligt propositionen kräva särskilda anpassningsinsatser. Sådana hänsynstaganden skulle medföra behov av utveckling av olika redaktionella produkter och olika varianter av teknisk utrustning, vilket skulle kräva förnyade insatser av utrednings- och utvecklingskaraktär. En breddning av målgruppen skulle dessutom få ekonomiska konsekvenser och kräva ändringar i lagen om radiotidningar, som bl.a. bygger på trohet till en tryckt förlaga. Den dåvarande kulturministern ansåg därför att frågan om andra läshandikappade gruppers tillgång till radio- och kassettidningar tills vidare borde anstå.
I 1991 års budgetproposition förordades restriktioner bl.a. i form av ett högsta stödbelopp per abonnemang på 25000 kr samt genom att bidragsbeloppet per exemplar och abonnemang inte fick överstiga 100 kr. Utskottet framhöll (1990/91:KU29) att stödet borde vara sådant att det stimulerade till marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att få ett större antal abonnenter. Enligt utskottet fick de föreslagna begränsningarna för högsta stödbelopp per abonnemang resp. för tidningsexemplar och abonnemang antas verka i denna riktning. Utskottets majoritet godtog förslaget. Vid förra årets behandling av förslagen till presstöd gjorde utskottet inte någon annan bedömning (1991/92:KU27 s. 11).
Utskottets bedömning
Utskottet gör fortfarande samma bedömning som tidigare när det gäller begränsningen till högsta stödbelopp per abonnemang resp. exemplar. Utskottet är därför inte berett tillstyrka yrkandena om ändrade begränsningsformer i motionerna K812, K804 och K811. När det gäller yrkandet om stöd till endagstidningar i motion K823 får utskottet hänvisa till att sådant stöd utgår redan i dag.
Utskottet noterar att Taltidningsnämnden har för avsikt att pröva frågan om möjligheten för nya grupper av funktionshindrade -- framför allt dyslektiker och afatiker -- att prenumerera på taltidningar. Enligt utskottets mening skulle en sådan utvidgning kunna fylla ett angeläget behov. Nämndens överväganden bl.a. i fråga om kostnadsaspekten bör emellertid avvaktas innan ställning tas till en utvidgning av målgruppen för taltidningsverksamheten. Också frågan om en ökad omfattning av taltidningsversionerna av DN och SvD bör avvakta dessa överväganden. Motionerna K816 och K825 avstyrks följaktligen. Propositionens förslag i denna del tillstyrks.
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen)
Propositionen
Enligt stiftelsens nuvarande stadgar som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988 har stiftelsen till ändamål att ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Tidningen bör utformas så att den blir till nytta även för andra grupper med läshandikapp. Bokutgivningen bör koncentreras till böcker för främst begåvningshandikappade personer. Marknadsföringen och distributionen av böckerna bör ägnas särskild uppmärksamhet. Verksamheten skall drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten och stiftelsen.
Antalet utgåvor per år av stiftelsens tidning 8 Sidor är för närvarande 45 nummer. Upplagan har minskat till 5800 exemplar per år från 6200 exemplar år 1990. Stiftelsen har bedömt att en utgivning av LL-böcker bör ligga på 20 böcker per år för att målet med en variationsrik utgivning skall kunna nås.
Medel har tagits från stiftelsekapitalet för att täcka förluster i verksamheten som uppgick till 112000 kr budgetåret 1990/91 och för 1991/92 beräknas till 173000 kr. Stiftelsekapitalet hade budgetåret 1990/91 höjts från 100000 kr till 600000 kr.
I den nu aktuella budgetpropositionen framhåller kulturministern att hon delar stiftelsens bedömning att hittills gjorda marknadsföringsinsatser inte varit tillräckliga. Mot bakgrund av det ekonomiska läget är det enligt statsrådet inte möjligt att under den kommande treårsperioden öka stödet till verksamheten men det borde vara möjligt att med hjälp av rationaliseringar och utnyttjande av ny teknik effektivisera verksamheten. Hon anser vidare att problemen med det krympande stiftelsekapitalet inger allvarlig oro. Hennes bedömning blir att verksamheten under kommande treårsperiod bör fortsätta i nuvarande stiftelseform och att de övergripande målen bör vara att förse begåvningshandikappade och vissa andra grupper av läshandikappade med nyhetsinformation och litteratur. Verksamheten bör inriktas på utgivning av en nyhetstidning och av lättlästa böcker. Med tanke på områdets speciella karaktär bör marknadsföringen ägnas stor vikt.
Vid beräkning av anslaget för nästa budgetår, 8576000 kr, har hänsyn tagits till viss kompensation för prisutvecklingen.
Motionen
Jan Andersson och Börje Nilsson (s) begär i motion K813 ett ökat stöd till LL-stiftelsen. Stiftelsen har inte uppnått sitt mål 20 böcker årligen och en nyhetstidning per vecka. Tvärtom har utgivningen av både böcker och tidning sjunkit. Stiftelsen riskerar att komma in i en ond cirkel genom att stiftelsens produkter inte är nog kända bland dem man vänder sig till samtidigt som en effektiv marknadsföring inte kan bedrivas av ekonomiska skäl. Vidare framhålls i motionen att kostnadsökningarna inom de aktuella branscherna varit högre än de statliga anslagen. Den ekonomiska situationen är för närvarande sådan att stiftelsen inte kan räkna med att intäkterna håller sig på samma nivå som tidigare. Framför allt har inköpen från biblioteken minskat. De medel som stiftelsen fått på både drifts- och kapitalsidan är otillräckliga för att verksamheten skall vara meningsfull.
Utskottets bedömning
Utskottet delar kulturministerns bedömning att det ekonomiska läget inte medger ett ökat stöd till stiftelsens verksamhet utan ett ökat kostnadsutrymme borde kunna uppnås genom rationaliseringar och ny teknik. Utskottet är således inte berett tillstyrka motion K813. Utskottet tillstyrker att de övergripande mål för verksamheten som förordas i propositionen godkänns. Målen bör således vara att förse bl.a. begåvningshandikappade med nyhetsinformation och litteratur och verksamheten bör omfatta utgivningen av en nyhetstidning och lättlästa böcker. Marknadsföringen bör ägnas stor vikt. Propositionens förslag i dessa delar tillstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande presstödet i allmänhet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K815, 1992/93:K817 yrkande 3 och 1992/93:K820 yrkande 1,
res. 1 (s) res. 2 (nyd)
2. beträffande presstödet budgetåret 1994/95 att riksdagen avslår motion 1992/93:K817 yrkande 2,
res. 3 (s)
3. beträffande den övergripande målsättningen för Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12, punkt C 5, 1 godkänner den i propositionen förordade övergripande målsättningen för nämnderna,
4. beträffande anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 5, 2 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 5 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett ramanslag på 5316000 kr,
res. 4 (nyd)
5. beträffande reglerna för stöd till tidningar på andra språk än svenska att riksdagen godkänner vad i proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 6, 1 förordats om en förändring av reglerna,
6. beträffande driftsstöd till dagspressen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 6, 2 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Driftsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 420000000 kr,
res. 5 (nyd)
7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7 och med avslag på motionerna 1992/93:K817 yrkande 1 och 1992/93:K820 yrkande 3 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 7800000 kr,
res. 6. (s) res. 7 (nyd)
8. beträffande statlig kreditgaranti till dagspressen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 8 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,
9. beträffande distributionsstöd till dagspressen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 9 och med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 4 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 75000000 kr,
res. 8 (nyd)
10. beträffande högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K804, 1992/93:K811 och 1992/93:K812,
men. (v)
11. beträffande stöd till radio- och kassettidningar i övrigt att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 10 och med avslag på motionerna 1992/93:K816, 1992/93:K823 och 1992/93:K825 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Stöd till radio- och kassettidningar anvisar ett förslagsanslag på 101974000 kr,
12. beträffande den övergripande målsättningen m.m. för utgivning av lättläst information och litteratur att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 14, 1 godkänner den övergripande målsättningen för och inriktningen av verksamheten med utgivning av lättläst nyhetsinformation och litteratur enligt vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
13. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 14, 2 och med avslag på motion 1992/93:K813 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 8576000 kr.
Stockholm den 23 mars 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s) Ingvar Johnsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Göran Åstrand (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med " Riksdagen godtog" och slutar med "K820 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet gör nu inte någon annan bedömning i fråga om pressens roll. Utskottet delar således den grundsyn som hösten 1992 framfördes av Svenska Tidningsutgivarföreningen att dagstidningarna har en fundamental samhällelig och kulturell roll såsom förmedlare av nyheter och information, opinionsbildning och debatt och att en mångfald av dagstidningar är av central betydelse för den demokratiska processen.
Genom den aktuella situationen i tidningsbranschen tillsammans med de radikala förändringar som förestår inom mediesektorn rikskerar mångfalden nu att gå förlorad. Situationen inom tidningsbranschen kännetecknas nämligen av en fortsatt starkt fallande annonskonjuktur och det kan finnas en utveckling mot ägarkoncentration och åsiktsmonopol inom mediesektorn. Det är angeläget att de risker som finns i dessa hänseenden och behovet av och utformningen av stödet till pressen utreds. I ett sådant utredningsammanhang bör det också bringas klarhet i frågan om mervärdesskatt på dagstidningarna, liksom i fråga om behovet av reklamskatt.
Enligt utskottets mening är mångfalden i dagspressen av avgörande betydelse för den svenska demokratin. Yttrandefriheten förutsätter en bred mångfald inom dagspressen. Härvidlag har stödet till pressen spelat en stor roll. Det är utskottets mening att detta stöd till pressen alltjämt fyller en viktig funktion i den svenska folkstyrelsen.
Mot bakgrund av de stora förändringar som på senare tid skett inom mediesektorn och den fundamentala betydese som stödet till prssen har för mångfald i pressen, är det utskottets mening att en bred genomgång bör ske av branschens villkor under återstoden av 1990-talet. Som en del av en sådan genomgång bör Statskontorets rapport till ESO kunna tjäna ett syfte. Den breda genomgången av dagspressens villkor bör ske i form av en statlig utredning under parlamentarisk medverkan i syfte att säkra mångfalden i pressen och andra medier. Detta bör riksdagen med bifall till motion K817 yrkande 3 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom 1 bort ha haft följande lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1992/93:K815 och 1992/93:K820 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en parlamentarisk utredning om dagspressens villkor.
2. Presstödet i allmänhet (mom. 1)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Presstödet reformerades" och slutar med "K820 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan presstödet starkt ifrågasättas. Presstödet har uppenbarligen inte inrättats för att främja det fria ordet, utan för att gynna stora särintressen inom det politiska etablissemanget. Utskottet förordar mot denna bakgrund att presstödet till dagspressen avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. Regeringen bör avlämna ett detaljerat förslag härom till riksdagen. Utskottet avstyrker således motionerna K815 och K817 yrkande 3 och tillstyrker motion K820 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande presstödet i allmänhet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1992/93:K815 och 1992/93:K817 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en detaljerad plan för avveckling av presstödet.
3. Presstödet budgetåret 1994/95 (mom. 2)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Mot bakgrund av" och på s. 5 slutar med "2 avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med den överenskommelse som träffades hösten 1992 mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna presstöd även budgetåret 1994/95 skall undgå nedskärningar.
Detta bör ges regeringen till känna. Motion K817 yrkande 2 tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande presstödet budgetåret 1994/95
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden (mom.4)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 5 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den önskvärda avvecklingen av presstödet under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94 också föranleda en minskning av anslaget till Presstödsnämnden. Motion K820 yrkande 5 tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 5 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C5, 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett ramanslag på 4500000 kr.
5. Driftsstöd till dagspressen (mom. 6)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör presstödet avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. I linje med detta bör driftsstödet för detta budgetår minskas med 30 %. Motion K820 yrkande 2 tillstyrks således.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande driftsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 2 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C6, 2 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Driftsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 294000000 kr.
6. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)
Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar Johnsson, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy Söderström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Syftet med utvecklingsstödet är att stimulera rationaliseringar genom införande av ny teknik, främst i förpressledet av produktionen. Presstödsnämnden anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94 att intresset för utvecklingsstödet är oförändrat stort bland företagen. Nämnden framhåller vidare att fortsatt rationalisering av förpressledet i produktionen för många tidningar blir av direkt avgörande betydelse för överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna. Också samverkan kring nyttjandet av produktionskapaciteten i pressledet blir alltmer angelägen. För investeringarna såväl i förpressledet som i pressledet är utvecklingsstödet av strategisk betydelse.
Utskottet har inhämtat att antalet förfrågningar hos Presstödsnämnden om utvecklingsstöd fortfarande ligger på hög nivå. Eftersom de medel som anvisats för innevarande budgetår redan praktiskt taget är disponerade bordläggs nu också angelägna ärenden. Det finns enligt utskottets bedömning ett uppdämt och växande behov av medel för utvecklingsstöd. Utvecklingen på den tekniska sidan, som bl.a. öppnar nya möjligheter till digital bildhantering och som går i riktning mot en totalintegrerad datorbaserad produktion, aktualiserar frågan om kompletterande investeringar också i tidningsföretag som tagit de inledande stegen i sin förnyelse.
Utskottet vill peka på att de kostnadsminskningar som flera företag redovisat i anslutning till satsningar på ny teknik ger goda förhoppningar om att även hårt trängda företag kan utvecklas och överleva om de erhåller det utvecklingsstöd som behövs. Utvecklingsstödet skulle därigenom kunna tillgodose målsättningen att på sikt minska lågtäckningstidningarnas beroende av driftsstöd.
Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets mening alldeles otillräckligt att anvisa endast 7,8 miljoner kronor till utvecklingsstödet. I stället bör stödet återföras till en betydligt högre nivå. Utskottet delar Presstödsnämndens bedömning att stödet bör öka med 10 miljoner kronor till 17,8 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker således motion K817 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K817 yrkande 1, med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7 samt med avslag på motion 1992/93:K820 yrkande 3 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 17800000 kr.
7. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. Utvecklingsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 % under budgetåret 1993/94.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
7. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 3, med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C 7 samt med avslag på motion 1992/93:K817 yrkande 1 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Utvecklingsstöd till dagspressen anvisar ett reservationsanslag på 5460000 kr.
8. Distributionsstöd till dagspressen (mom. 9)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Stora svårigheter" och slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under en treårsperiod med början budgetåret 1993/94. Distributionsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 % under budgetåret 1993/94. Utskottet tillstyrker således motion K820 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande distributionsstöd till dagspressen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K820 yrkande 4 och med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 12 punkt C9 för budgetåret 1993/94 under elfte huvudtiteln till Distributionsstöd till dagspressen anvisar ett förslagsanslag på 52500000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Presstödet budgetåret 1994/95 (mom. 2)
Jag ansluter mig till reservation 3.
2. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 7)
Jag ansluter mig till reservation 6.
3. Högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar (mom. 10)
Det högsta stödbelopp för radio- och kassettidningar som infördes budgetåret 1991/92 drabbar flerdagarstidningar med liten upplaga, ofta andratidningar, och utgör därmed ett hot mot den politiska mångfalden. I teorin innebär reglerna om högsta stödbelopp att tidningar med en upplaga som är mindre än 16000 exemplar saknar underlag för att komma ut som radio- och kassettidning. I praktiken är begränsningarna större. Flera dagstidningar är tveksamma inför att starta utgivning för synskadade eftersom de är rädda att ej uppnå ett nödvändigt antal abonnenter, vilket hämmar utbyggnadstakten. Särskild hänsyn måste därför tas till tidningar med små upplagor, så att synskadades valfrihet inte begränsas. För tidningar med en upplaga under 10000 exemplar måste ett högsta stödbelopp om 40000 kr per abonnemang kunna godtas. En motsvarande höjning måste också göras för endagstidningar med liten upplaga.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 10 borde ha hemställt:
10. beträffande högsta stödbelopp till radio- och kassettidningar
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K811 och med anledning av motionerna 1992/93:K804 och 1992/93:K812 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om ett högre stödbelopp för taltidningar.