Postväsende
Betänkande 1992/93:TU27
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU27
Postväsende
Innehåll
1992/93
TU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlas i proposition 1992/93:100 (budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet J. Postväsende, framförda förslag om Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, om rätt för Postverket att inom en ram av 1 miljard kronor ta upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och rätt för verket att inom en ram av 600 miljoner kronor låna ut pengar till bolag i Postkoncernen, om Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga banker samt om inriktningen mot en bolagisering av Postverket senast den 1 januari l994. Vidare behandlas förslag i propositionen om anvisning av 250 miljoner kronor för nästa budgetår under anslaget till Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Härjämte behandlas förslag i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år. Motionsförslagen avser frågor om postservicen i skärgårdsområden, Nordenporto motsvarande inrikesporto, prismål för vissa tidningar, bolagisering av Postverket samt medelsanvisningen under ovannämnt anslag, m.m.
Utskottet tillstyrker motionsförslag om att riksdagen till Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice skall anvisa 50 miljoner kronor utöver det belopp som föreslås i propositionen -- dvs. totalt 300 miljoner kronor. Vidare tillstyrks motionsförslag om att Postverket -- såsom kompensation för att statsbudgeten sålunda belastas med ytterligare 50 miljoner kronor -- av sitt överskott till statsverket bör inleverera 50 miljoner kronor utöver det belopp som har förutskickats i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker i övrigt propositionsförslagen och avstyrker motionsförslagen.
Vid betänkandet har fogats tre reservationer, nämligen av s-ledamöterna beträffande prismål för portoavgifter för vissa tidningar (1), inriktningen mot bolagisering av Postverket (2) samt ett sammanhållet förslag till regional service (3).
Vid betänkandet har vidare fogats en meningsyttring av v-suppleanten avseende två delavsnitt i betänkandet.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Postväsende
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnitt J. Postväsende (s. 141--151) 1. att riksdagen godkänner Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Postverkets rätt att ta upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och att låna ut pengar till bolag i Postkoncernen, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ram för Postverkets upplåning och Postverkets utlåning till bolag i Postkoncernen, 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga banker, 5. att riksdagen godkänner inriktningen mot en bolagisering av Postverket senast den 1 januari 1994.
Anslagsfrågor
J 1. Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 151) att riksdagen till Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 250000000 kr.
Motionerna
1992/93:T217 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för bolagisering inom Postens, Televerkets och SJ:s verksamhetsområden, 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens regionala ansvar beträffande postdistribution, kassaservice och telekommunikationer.
1992/93:T801 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att bibehålla det nordiska enhetsportot.
1992/93:T806 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra prismålet för mervärdesskattebefriade tidningar inom Fack- och konsumentpressens postkommitté (FKP-gruppen).
1992/93:T811 av Bengt Rosén och Erling Bager (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för en svensk återgång till ett gemensamt nordiskt porto.
1992/93:T813 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att till Ersättning för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 300000000 kr, 2. att riksdagen beslutar att beräkningen av Postverkets inlevererade överskott bör höjas med 50000000 kr jämfört med regeringens förslag för budgetåret 1993/94.
1992/93:T816 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Postverket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postgirots hemvist bör förbli i Postkoncernen, 4. att riksdagen till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar 50000000 kr utöver regeringens förslag.
1992/93:T819 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ersättningen till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 skall öka med 50000000 kr jämfört med regeringens förslag samt att statens krav på utdelning skall höjas med 50000000 kr.
1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (båda fp) vari yrkas 3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fullgod samhällsservice i skärgården.
Bakgrund
Postverkets uppgifter och organisation
Enligt förordningen (1988:79) med instruktion för Postverket har verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2) förmedla betalningar. Postverket (Posten) får enligt instruktionen också driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar för. Vid utgången av år 1992 upphörde kungörelsen (1947:175) angående Postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. att gälla. Postverkets monopol hade varit en "ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden".
Fram till utgången av år 1991 gällde förordningen (1981:193) om vissa postavgifter. I denna hade regeringen föreskrivit en normaltaxa för befordran av brev. För befordran av brev med längre befordringstid än "normalbrev" bestämde Postverket avgifterna såsom för s.k. ekonomibrev m.fl. Numera gäller enligt instruktionen för Postverket att verket meddelar föreskrifter om villkor och avgifter för befordran av brev inom ramen för de mål och riktlinjer som regeringen bestämmer samt -- om inte annat har föreskrivits i lag eller förordning -- om övriga villkor och avgifter inom verkets olika verksamhetsområden. Någon avgift skall emellertid inte tas ut för befordran av blindskriftsförsändelser med en högsta vikt av 7000 g som inte sker med flyg. För "normalbrev" med en vikt upp till 500 g gäller emellertid enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:87 s. 159, bet. TU29, rskr. 377) att avgiften får höjas med högst 80% av den genomsnittliga förändringen av ett faktorprisindex för lastbilstransporter.
Det inrikes brevsortimentet omfattar numera följande. Brev. Vikt högst 1 kg Ersätter tidigare "normalbrev". Skall i princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter inlämningen (övernattbefordran). Ekonomibrev. Vikt högst 1 kg Skall utdelas senast tredje dagen efter inlämningen, dock med undantag för vissa områden i övre Norrland.
Brev kan kombineras med leveranstidsgaranti (ESS-brev). Leveranstidsgarantin kan kombineras med utfästelse om penningersättning upp till 5000 kr vid förlust (ESS-brev REK) eller med utfästelse om full dylik ersättning vid förlust (ESS-brev VÄRDE).
Postverkets (Postens) affärsidé är att över hela landet och internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer stöds.
Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1) Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom landet, (2) Posten Lättgods, som förmedlar lättgods, i huvudsak med vikter upp till 35 kg, (3) Posten Utrikes, som svarar för utrikes försändelser, (4) Postgirot, som förmedlar betalningar samt (5) Posten Bank och Kassa, som svarar för kassaservice och banktjänster samt deltar i förmedlingen av brev och lättgods och i förmedlingen av betalningar via Postgirot. För varje affärsområde är landet indelat i regioner. Inom Posten finns vidare ett antal särskilda resultatenheter -- t.ex. Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen AB. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för ett tiotal rörelsedrivande bolag. Inom de särskilda resultatenheterna och bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och kompletterar verksamheten inom affärsområdena. Posten har vidare aktier och andelar i ett antal företag. Posten och Postens bolag bildar en affärsverkskoncern.
Postens servicenät består av ca 2000 postkontor, 2700 lantbrevbäringslinjer, 8100 stadsbrevbäringsdistrikt samt 40000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i postlådor och står till tjänst med kassaservice. I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller lämna post. Enklare postservice bedrivs för närvarande genom ca 150 entreprenader i anslutning till butiker m.m. I Postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till "uppsamlingspostkontor" där försändelserna sorteras och därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" för fortsatt befordran till adressaterna. Postens strategi anges vara att Posten skall vara säker, nära och offensiv.
Statens ägarkapital i Posten uppgår till 822 miljoner kronor som är lika fördelat med 411 miljoner kronor på ett amorteringsfritt statslån och med 411 miljoner kronor på ett verkskapital. Kalenderår är verksamhetsår. Postkoncernens rörelseintäkter för år 1991 uppgick till ca 22,1 miljarder kronor, varav aktiebolagen svarade för ca 1 miljard kronor. Resultatet för år 1992 blev ca 1,6 miljarder kronor. Medelantalet anställda i Posten uppgår till ca 53300, varav ca 2200 inom bolagssektorn.
Former för styrning av Posten
Gällande former för statsmakternas styrning av Postens verksamhet beslöts i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8, bet. TU11, rskr. 203) och har senare kompletterats. Styrningen sker genom att servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas av Posten.
Posten har i princip beslutanderätt över samtliga investeringar men skall till regeringen anmäla planerade investeringar i posthus över 10 miljoner kronor och planerade förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 miljoner kronor. Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen tillgängliga medel. Investeringar i aktier skall underställas regeringens prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter från Postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.
Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet.
Riksdagens och regeringens krav på Posten
På förslag i proposition 1991/92:100 bilaga 7 preciserades under förra riksmötet statsmakternas uppdrag, mål och resultatkrav för Posten (bet. TU18, rskr. 276). Precisering skedde under rubrikerna Service och kvalitet, Daglig service, Rikstäckande service, Brevbefordran, Paketbefordran, Betalnings- och kasservice, Beredskapsplanering, Utvärdering av utförd service, Resultatkrav, Utdelning samt Produktivitetsmål (se bet. TU18 s. 19--21).
Utskottet
Utskottet tar upp propositionsförslagen till behandling i den ordning som de har framförts i budgetpropositionen.
1 Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, m.m.
1.1 Propositionsförslaget
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna Postverkets treårsplan för åren 1994--1996.
I propositionen presenteras Postverkets förslag beträffande inriktning av verksamheten, mål för verksamheten samt investeringar.
Som inriktning av verksamheten föreslår sålunda Postverket att verket skall över hela landet och internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer stöds. Verket skall kännetecknas av att verksamheten är säker, nära och offensiv. Strategin skall främst vara kundorientering, kvalitet, kostnadseffektivitet och kompetens.
Som mål för verksamheten föreslås (1) tillräcklig lönsamhet, (2) nöjda kunder samt (3) personal som trivs. Postverket preciserar målet för tillräcklig lönsamhet sålunda. Resultatet skall långsiktigt (för perioden 1993--1996) vara lägst 5% av rörelseintäkterna. Resultatmålen är 1150 miljoner kronor för år 1993 (5,1% av rörelseintäkterna), 1600 miljoner kronor för år 1994, 2100 miljoner kronor för år 1995 och 2200 miljoner kronor för år 1996. Räntabiliteten skall långsiktigt ligga på minst 15% av eget kapital efter skatt vid normal soliditet. Soliditeten skall på sikt nå 15%. Totalproduktiviteten skall under perioden förbättras med minst 2% per år. Målet beträffande nöjda kunder har preciserats sålunda. Andelen nöjda kunder skall öka från 76% år 1992 till 77% år 1993 och till 80% år 1995. Alla brev skall komma fram inom utlovad tid. Detta mål skall under hela perioden klaras till minst 98% för lokalbrev och 95% för riksbrev. Alla regioner skall ha nått denna nivå år 1994. Väntetiderna på postkontor skall normalt vara högst fem minuter under normaltrafik och högst tio minuter under högtrafik. En rikstäckande kassaservice med ca 2000 serviceställen skall behållas.
Postverket beräknar att investeringarna skall uppgå till ca 5390 miljoner kronor under hela perioden 1993--1996.
I motionerna har inte framförts någon erinran mot att Postverkets treårsplan godkänns. Emellertid har motionsförslag framförts som har avseende på Postverkets uppdrag m.m., nämligen motionsförslag om postservicen i skärgårdsområden, om det s.k. Nordenportot och om portoavgifter för vissa tidningar. Dessa motionsförslag tas upp i det följande, varefter utskottet redovisar sitt ställningstagande till Postverkets treårsplan.
1.2 Postservicen i skärgårdsområden
I motion Jo675 (fp) framhålls att en mycket liten andel av alla svenska hushåll -- 0,04% -- inte har postservice fem dagar i veckan men att en stor del av dessa hushåll utgörs av hushåll i skärgårdsområden. Motionärerna anser att samverkan mellan post, andra verk och myndigheter, företag samt kommuner bör övervägas i syfte att Posten skall dra nytta av kompetens, lokaler och transportmedel hos andra verksamheter och därigenom förbättra postservicen. Motionärerna begär i här aktuell del av yrkande 3 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna.
Mot bakgrund av att en kraftig minskning av efterfrågan på postkontorens tjänster hade skett under 1980-talet och att efterfrågan på dessa tjänster beräknades avta i ökad takt under 1990-talet uppdrog Postens styrelse år 1990 åt Postens ledning att framlägga ett förslag till servicemässig och ekonomisk anpassning av Postens kontorsnät till den nya situationen. En arbetsgrupp -- Nät 92 -- med representanter för Posten, riksdag, fackföreningar och Kommunikationsdepartementet fick sedan i uppdrag att göra en översyn av postkontorsnätet. Arbetsgruppen redovisade i december 1991 sina överväganden i rapporten Nät 92. Arbetsgruppen föreslog att Postverket skulle behålla sitt stora rikstäckande servicenät med uppemot 2000 serviceställan utöver de 2700 brevbäringslinjerna. För att Posten skulle kunna stanna kvar på landsbygden föreslogs nya driftformer och utveckling av samarbete med annan serviceverksamhet, t.ex. utbyggnad av postkontorsservice i landsbygdsbutiker. Ett genomförande av arbetsgruppens förslag skulle innebära att omkring år 1995 kommer att finnas omkring (1) 1250 postkontor, varav 300 i samverkan med bank, (2) 350 postkontor i butik i samarbete med detaljhandeln, (3) 250 närpostenheter för enkel postservice i tätorter som ersättning för vanliga postkontor som läggs ned, (4) 50 nya lantbrevbäringslinjer samt (5) 150 postkontor i butik som skulle utgöras av befintliga entreprenader som omvandlats till serviceformen "Post i butik". Efter remissbehandling av rapporten beslöt Postens styrelse i juni 1992 att den i rapporten föreslagna inriktningen av kontorsnätets struktur skulle genomföras. För närvarande förekommer postkontorsservice i ca 110 butiker m.m. Inom Postverket räknar man med att serviceformen "Post i butik" om några år kommer omfatta ca 500 butiker o.d.
Det under förra riksmötet preciserade uppdraget för Postverket när det gäller daglig service innebär att Postverket skall tillhandahålla daglig postservice till alla hushåll, företag och organisationer och att dessa i normalfallet skall ha tillgång till postutdelning och betalningsservice fem dagar i veckan. Utskottet utgår från att Postverket i samband med genomförandet av de förutskickade förändringarna av servicestrukturen så långt möjligt beaktar önskemålen hos sådana hushåll, som i dag inte har postservice fem dagar i veckan, att få denna service. Något riksdagens initiativ med anledning av motionen synes inte erforderligt. Det här aktuella yrkandet i motionen avstyrks således.
1.3 Nordenporto motsvarande inrikesporto
Nordiska rådet antog år 1953 en allmän rekommendation om att inrikes postavgifter skulle tillämpas inom hela det nordiska området. Därefter har rådet antagit rekommendationer i samma syfte avseende olika typer av försändelser. När det gäller t.ex. brev har det svenska Postverket sedan år 1955 medgett att brev upp till maximivikten l kg befordras inom det nordiska området enligt taxan för inrikes brev.
Sedermera infördes inom ramen för det internationella postsamarbetet en terminalhanteringsavgift för brev som sänds från ett land till ett annat, som innebär att avsändarlandets postverk skall till adresslandets postverk betala en andel av gällande inrikesporto i detta land. Postverkets kostnader för befordran och hantering i Sverige jämte terminalhanteringsavgiften i adresslandet medför att kostnaderna för befordran och hantering av en utrikes försändelse blir avsevärt högre än kostnaderna i dessa hänseenden för en inrikes försändelse i motsvarande viktklass. När det gäller försändelser till de nordiska ländrna har nämnda slag av kostnader kommit att överstiga intäkterna av "Nordenportot". I betänkandet (Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar beräknades sålunda underskottet på postdistributionen till Nordenporto till ca l00 miljoner kronor per år.
Från och med den 1 januari 1993 medger det svenska Postverket
inte längre postbefordran inom Norden till inrikes porto. Medan
t.ex. avgiften för ett brev på högst 20 g i januari 1992 var
2:80 kr vid befordran inrikes och inom Norden samt 4:50 kr vid
befordran till länder i Europa utom Norden är avgiften fr.o.m.
den 1 januari 1993 för ett sådant brev 2:90 kr vid befordran
inrikes, 3:50 kr vid befordran ("Prioritaire") till ett nordiskt
land eller till Baltikum samt 5:00 kr vid befordran
("Prioritaire") till ett annat land i Europa.
I motion T801 (c) begärs att det nordiska enhetsportot skall bibehållas. Motionärerna anser att avskaffandet av enhetsportot försvårar det utbyte av erfarenhet och kunskap som pågår mellan de nordiska länderna och skulle vara ett bakslag för den nordiska gemenskapen. I motion T811 (fp) begärs återgång till ett gemensamt nordiskt porto.
På Island avskaffades det nordiska enhetsportot den 1 november 1992 samt i Finland och Norge den 1 mars 1993. Det beräknas bli avskaffat i Danmark år 1994. I ett medlemsförslag år 1992 begärdes att Nordiska rådet skulle avge en rekommendation om att det nordiska enhetsportot skulle bibehållas och motsvara nationellt inrikesporto. Efter remissbehandling föreslog Nordiska rådets miljöutskott att rådet inte skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget. Vid rådets 42:a sessions fjärde möte i Oslo den 4 mars l993 bifölls utskottets förslag. De nordiska postverken hade i yttranden till miljöutskottet framfört ekonomiska argument mot bifall till medlemsförslaget. Miljöutskottet konstaterade att EG -- som modell för avräkning mellan postorganisationerna av ersättningar för försändelser mellan länderna -- förordar att mottagarlandets postväsende skall erhålla en viss procentandel av det inrikesporto som skulle ha gällt där. Mot bakgrund av det anförda är trafikutskottet inte berett att förorda något initiativ med anledning av motionerna, vilka därmed avstyrks.
1.4 Prismål för portoavgifter för vissa tidningar
Den 1 juli 1991 upphävdes den postala tidningskungörelsen (1968:489). I denna hade föreskrivits villkor och avgifter i Postverkets tidningsrörelse. Befordringsavgifterna skulle därefter bestämmas efter förhandlingar mellan Postverket och tidningsutgivarna. Under budgetåret 1991/92 gällde emellertid undantag från den nya ordningen för sådana tidningar inom den s.k. FKP-gruppen (FKP = Fack- och konsumentpressens postkommitté), som är befriade från skatteplikt för mervärdeskatt med undantag för personaltidningar. För de tidningar, som omfattades av undantaget, gällde ett prismål som var anknutet till Statistiska centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter.
Den 1 juli 1991 höjdes avgifterna för de här aktuella tidskrifterna i FKP-gruppen (ca 250 tidskriftstitlar) med 9,9% och för de övriga tidskrifter som hade omfattats av postala tidningskungörelsen (ca 2000 tidskriftstitlar) med 11,1%. (Här bortses från dagstidningar.) Den 1 januari 1992 höjdes avgifterna för "de övriga tidskrifterna" med ytterligare 10% och den 1 juli 1992 för de här aktuella tidskrifterna i FKP-gruppen med ytterligare 11,2%. Det har uppgetts att avgiftshöjningarna per den 1 januari och per den 1 juli 1992 skedde utan att parterna vid förhandlingar hade enats.
I motion T806 (s) begärs att föreskrifterna om prismål för de här aktuella tidskrifterna inom FKP-gruppen skall återinföras. Motionärerna framhåller att tidskriftsgruppen är underkastad ett faktiskt monopol utan möjlighet att pressa avgifterna. Motionärerna pekar på att Posten under år 1992 har höjt avgifterna kraftigt och att Posten inte förhandlar med FKP utan ensidigt fastställer avgifterna.
I betänkandet (Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar beräknades underskottet på distributionen av facktidskrifter m.m. till ca 200 miljoner kronor per år. I utskottets betänkande 1991/92:TU18 (s. 18--19) behandlade utskottet regeringens förslag (prop. 1991/92:100, bil. 7, s. 160) om att det under budgetåret 1991/92 införda prismålet skulle avskaffas samt motionsförslag om att prismålet skulle bibehållas. Utskottet instämde därvid med föredragande departementschefen i att marknadsmässiga villkor för distributionen bör vara styrande även när det gäller här aktuell del av FKP-gruppens tidskrifter. Utskottet beaktade härvid att andra entreprenörer kunde finna anledning att ta upp konkurrens med Posten om Posten missbrukar sin situation vid prissättningen m.m. på en öppen marknad. Utskottet -- som har samma principiella inställning i den nu aktuella frågan -- vill understryka betydelsen av att prisförhandlingarna mellan parterna kan föras i en konstruktiv anda. Utskottet är inte berett att nu förorda att ett prismål för distributionen av här aktuella tidskrifter skall återinföras. Motionen bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen. Den avstyrks sålunda. Utskottet har inhämtat att FKP har upplösts under hösten 1992.
1.5 Utskottets ställningstagande till treårsplanen
Som nämnts har i motionerna inte framförts någon erinran mot att Postverkets treårsplan godkänns. Utskottet har inte heller något att erinra häremot.
2 Postverkets upplåning samt utlåning till bolag inom Postkoncernen
Postverket har för närvarande inte befogenheter att ta upp lån i Riksgäldskontoret eller på marknaden. Verket har inte heller möjlighet att låna ut medel till bolag i Postkoncernen. Föredragande departementschefen erinrar om att riksdagen under 1990/91 års riksmöte godkände riktlinjer för affärsverkens lånefinansiering m.m. (prop. 1990/91:29, bet. FiU4, rskr. 38). Med hänvisning till dessa riktlinjer och en framställning i frågan av Postverket föreslår departementschefen att Postverket inom en ram på 1 miljard kronor skall få ta upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret samt att verket inom en ram på 600 miljoner kronor skall få låna ut pengar till bolag i Postkoncernen. I de föreslagna ramarna skall i överensstämmelse med nämnda riktlinjer även borgensåtaganden inräknas. Postgiroinlåningen förutsätts särskiljas även i fortsättningen och skall inte användas för finansiering av Postverkets verksamhet. Vidare förutskickas att lånemöjligheten i Riksgäldskontoret skall upphöra och redan upptagna lån avvecklas när Postverket bolagiseras.
Riksdagen föreslås godkänna vad föredragande departementschefen har anfört om rätt för Postverket att ta upp lån och att låna ut pengar samt om ramar för upplåningen och utlåningen. Utskottet har inte har något att erinra mot förslaget.
3 Det fortsatta samarbetet med Nordbanken och övriga banker
3.1 Bakgrund
Postverket har sedan bildandet år 1974 av Post- och Kreditbanken (numera Nordbanken) haft samarbete med denna bank. Sedan år 1990 har Postverket haft samarbete med sparbankerna.
Den 15 november 1990 fastställde regeringen riktlinjer för Postverkets samarbete med banker, m.m. Enligt dessa riktlinjer har Postverket rätt att sluta avtal om samarbete med olika banker. När sådana avtal sluts får det emellertid inte råda något tvivel om att avtalen bygger på icke-exklusivitet. Avtal med banker måste bygga på förutsättningen att Postverket inte helt eller delvis äger någon bank. Postverket kan ha samarbete med olika banker, men en parts tillträde till kontorsnätet får inte göra det omöjligt för andra banker att teckna avtal av samma omfattning. Vidare skall enligt riktlinjerna Postverkets engagemang i banksektorn bygga på transaktioner och förmedling av affärer på ett sådant sätt att banklagens regler om rätt att delegera inte bryts. Postverket skall också kunna marknadsföra de tjänster samarbetet omfattar. Postverket skall däremot inte bevilja krediter och inte ha del i de kreditrisker som uppkommer till följd av förmedlade affärer.
Gällande avtal mellan Postverkerket och Nordbanken resp. Sparbankerna slöts den 5 mars 1991. Enligt avtalet med Nordbanken skall Postverket förmedla Nordbankens tjänster på samtliga postkontor. Avtalet med Sparbankerna avser kontorssamverkan och transaktionsavtal.
3.2 Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande Till följd av ändringar (SFS 1992:1613 och 1992:1634) i bankrörelselagen (1987:617) gäller numera bl.a. att -- om det finns särskilda skäl -- regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får tillåta att en bank tillhandahåller posttjänster (2 kap. 2§) och att en bank låter verksamheten bedrivas av annan än bankens egen personal och i andra lokaler än i bankens egna (2 kap. 3a§).
Departementschefen pekar på att frågan om samverkan mellan bank, post och butik bara har behandlats med avseende på glesbygd och mindre orter. Han framhåller att frågan emellertid är av principiell betydelse och kommer att bli föremål för djupare och bredare behandling. Postkontorsnätet är, framhåller departementschefen, beroende av samarbetet med Nordbanken för att kunna upprätthålla service av den omfattning som finns i dag. Han förordar därför att Postverket fördjupar samarbetet med Nordbanken. Samarbetet bör enligt departementschefen ske på affärsmässiga grunder, och det bör inte längre finnas hinder för Postverket att sluta avtal med Nordbanken som ger Nordbanken exklusiv rätt till distribution av finansiella tjänster. Ett sådant avtal mellan Postverket och Nordbanken bör dock, framhåller departementschefen vidare, inte hindra att möjlighet ges för andra banker att knyta avtal i de delar av Sverige där Finansinspektionen tillåter att bank- och postärenden sker i andra lokaler än banks resp. postens.
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna vad departementschefen har anfört om Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga banker. Utskottet tillstyrker att så sker. Utskottet utgår härvid från att även andra banker än Nordbanken kommer i fråga för samarbete med Posten.
4 Inriktning mot bolagisering av Postverket
4.1 Bakgrund
Under förra riksmötet bemyndigade riksdagen (prop. 1991/92:100 bil. 7 (s. 154--160), bet. TU18, rskr. 276) regeringen att fullfölja en påbörjad översyn av förutsättningarna och formerna för Postverkets verksamhet med en i propositionen föreslagen inriktning, som bl.a. avsåg bolagisering av Postverket. En bolagisering av verket skulle dock kunna bli aktuell först när en aviserad postlagsutredning hade slutförts och vissa andra frågor hade utretts. Postlagsutredningen har sedermera i januari i år framlagt betänkandet (SOU 1993:9) Postlag, som för närvarande remissbehandlas. På förslag i finansplanen i årets budgetproposition (bil. 1, s. 132--135) har riksdagen nyligen bemyndigat regeringen att genomföra vissa förändringar av det statliga betalningssystemet (bet. FiU10 och FiU20, rskr. 189). Beslutet innebär bl.a. att det statliga koncernkontosystemet CassaNova skall byggas ut så att det fr.o.m. den 1 juli 1993 kan förmedla betalningar såväl via postgirot som bankgirot. Postgirots kvarvarande ensamrätt som statens betalningsförmedlare kommer därmed att avskaffas. Riksrevisionsverket skall få i uppdrag att utveckla betalningssystemet. Finansministern har aviserat att ett förslag till en ny lag som skall gälla för verksamheten i ett bolagiserat postgiro skall underställas riksdagen vid ett senare tillfälle.
Kommunikationsministern framhåller att det är angeläget att -- i samband med bolagisering av postgirot -- även resterande delar av Postverket bolagiseras i enlighet med tidigare riktlinjer. Han förutskickar att ett förslag till bolagisering av Postverket och ett förslag till lag om postverksamhet kommer att föreläggas riksdagen under år 1993.
4.2 Propositionens förslag, motionsförslag och utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna inriktningen mot en bolagisering av Postverket senast den 1 januari 1994.
I motionerna T217 (s) och T816 (v) behandlas frågan om bolagisering av Postverket. I den förstnämnda motionen anger motionärerna vissa förutsättningar som skall uppfyllas för att en bolagisering skall få ske. I den sistnämnda motionen motsätter sig motionärerna en bolagisering. I motion T217 (s) framhålls inledningsvis bl.a. att det är en nationell angelägenhet att trygga en god och rättvis kommunikationsförsörjning i hela landet och att det är en nationell angelägenhet att utveckla och förvalta infrastrukturen. Av detta följer enligt motionärerna att infrastrukturen skall kontrolleras av staten. Diskussionen om associationsform för Posten, Statens järnvägar och Televerket bör enligt motionärerna inte i första hand handla om vilken associationsrättslig form en viss verksamnhet bör ha. Viktigare är, framhålls det, att klarlägga hur angelägna mål för en verksamhhet skall kunna uppnås på det mest effektiva sättet, såsom t.ex. tillgänglighet till service, kostnadseffektivitet, valfrihet. På merparten av de områden inom vilka affärsverken verkar kommer dessa enligt motionärerna att vara monopolister oberoende av associationsform, då tekniska fördelar och stordriftsfördelar innebär att en effektiv marknad kommer att domineras av en stor aktör, såsom när det gäller t.ex. brevbefordran. Som förutsättningar för bolagisering av Posten, SJ och Televerket anger motionärerna bl.a. att det statliga ägandet måste lämnas oförändrat, att praktiska lösningar för att trygga sociala åtaganden måste garanteras, att regionala förpliktelser måste uppfyllas på ett tillfredsställande sätt, att riksdag och regering skall fastställa service- och kvalitetsmål för verksamheterna, att konkurrensen mellan olika aktörer måste ske på likvärdiga villkor samt att allmänhetens insyn i ett till statligt ägt bolag omvandlat affärsverk skall ske på i princip samma villkor som insynen i kommunala bolag. Vidare måste enligt motionärerna resurstillskott tryggas med hänsyn till att pensionsåtaganden kommer att belasta balansräkningarna vid bolagisering. I yrkande 1 i här aktuell del av motionen begär motionärerna att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförs om förutsättningar för bolagisering inom Postens verksamhetsområde. Motionärerna synes därmed mena att riksdagen inte bör godkänna vad som anförs i propositionen om inriktningen mot en bolagisering av Postverket. I motion T816 (v) begärs att Posten även i fortsättningen skall vara affärsverk (yrkande 2) och att postgirot även i fortsättningen skall ingå i affärsverket (yrkande 3). Motionärerna framhåller att inom ramen för organisationsformen som affärsverk lönsamma delar av Postens verksamhet kan få bekosta olönsamma delar. Motionärerna framhåller vidare att de statligt anställda måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som effektiviserar verksamheten men att möjligheterna härför försvåras om Posten omvandlas till aktiebolag. Dessutom reduceras enligt motionärerna möjligheterna till offentlig insyn i verksamheten.
Frågor om lämplig associationsform för SJ, Televerket och Posten med hänsyn till kostnadseffektivitet m.m. har behandlats i rapporten (Ds 1991:77) SJ, Televerket och Posten -- bättre som bolag?, vilken rapport i november 1991 avgavs till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Av rapporten (s. 46, 47 och 73) kan utläsas att formen aktiebolag inte skulle behöva utgöra hinder för korssubventionering inom organisationen och för att nå uppställda regionalpolitiska och sociala mål. I september 1992 avgav en av regeringen tillsatt expertgrupp promemorian (Ds 1992:101) Bolagisering av affärsverk -- Konstitutionella aspekter. Expertgruppen visar på olika möjligheter till insyn och kontroll i statliga aktiebolag (s. 46--49). Verksamhetsformen aktiebolag synes sålunda inte behöva utgöra hinder för att sådana villkor ställs på ett affärsverk vid en bolagisering, som enligt motion T217 (s) skall utgöra förutsättningar för att bolagisering skall få komma till stånd och enligt motion T816 (v) inte skulle kunna förenas med en bolagisering. Bestämmande blir de regler och riktlinjer för verksamheten som fastläggs vid bolagsbildningen och senare.
Departementschefen framhåller att en förutsättning för att Postverket skall lyckas hävda sig i den konkurrens verket har i dag och kan förutse är att verksamheten bedrivs med samma regelverk och konkurrensvillkor som övriga aktörer har att verka under. Utskottet är av samma mening. Förberedelsearbetet för bolagisering av Postverket bör därför fortgå med inriktning mot bolagisering senast den 1 januari 1994. Utskottet tillstyrker således propositionsförslaget och avstyrker därmed motionsförslagen. Utskottet vill inför bolagisering av Postverket erinra om att utskottet tidigare under innevarande riksmöte i sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:TU11 (s. 11) framhöll att en rikstäckande postservice med god kvalitet och till rimliga priser utgör en väsentlig del av vårt lands infrastruktur, varför det är nödvändigt att skapa villkor som möjliggör för Postverket att uppfylla statsmakternas krav beträffande kvalitet och service. Utskottet underströk att vid utformningen av dessa villkor det starka samband som finns mellan Postverkets olika affärsområden måste beaktas. Som exempel nämnde utskottet att postgirot svarar för ungefär en tredjedel av kassanätets intäkter och att postgirot tillsammans med Posten Brev också är de affärsområden som svarar för Postverkets överskott.
5 Medelsanvisning till ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m.
Under förra riksmötet anvisades 300 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 under ett nytt anslag till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice (prop. 1991/92:100 bil. 7 s. 163, bet. TU18, rskr. 276). I den ovannämnda rapporten (Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar angavs att nettokostnaden för att upprätthålla den dagliga kassaservicen på orter där alternativ till Postverket -- dvs. bank -- saknas uppgick till ca 300 miljoner kronor per år, vilket motsvarade kostnaden för 300--400 fasta serviceställen och för samtliga brevbäringslinjer.
Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor anvisas under anslaget för nästa budgetår, dvs. en neddragning av medelsanvisningen med 50 miljoner kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår.
Med anledning av regeringens förslag har väckts förslag i fyra motioner. I tre av motionerna framförs konkreta förslag om medelsanvisningen m.m. för nästa budgetår. I den fjärde motionen vänder sig motionärerna också mot den av regeringen föreslagna neddragningen av medelsanvisningen. De begär vidare ett övergripande förslag av regeringen när det gäller ersättning för här aktuell postservice.
I motionerna T819 (s) yrkande 1, T813 (kds) yrkande 1 och T816 (v) yrkande 4 föreslås sålunda att 300 miljoner kronor anvisas under anslaget för nästa budgetår, dvs. 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår. I motionerna framförs farhågor för att postservicen i glesbygd försämras vid en neddragning av medelsanvisningen. I motionerna T819 (s) yrkande 1 och T813 (kds) yrkande 2 föreslås vidare -- för att statsbudgeten inte skall belastas med den i motionerna föreslagna ökningen av medelsanvisningen i förhållande till regeringens förslag -- att det överskott som Postverket förutsätts inleverera till Statsverket under nästa budgetår skall beräknas till 50 miljoner kronor utöver det belopp som har förutskickats i budgetpropositionen (vid inkomsttitel 2111).
I motion T217 (s) vänder sig motionärerna också mot en neddragning av anslaget. De anser att en neddragning kommer att få stora negativa konsekvenser för dem som bor i glesbygd. En minskning med 50 miljoner kronor motsvarar enligt motionärerna kostnaderna för lantbrevbäring eller drift av postkontor i glesbygd för en kundkrets om långt över 100000 hushåll. Motionärerna anser vidare att riksdagen skall begära att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett sammanhållet förslag till regional service beträffande postdistribution och kassaservice och därvid beakta de ersättningsvillkor som krävs för att servicen skall motsvara de krav som riksdagen har ställt. I här aktuell del av yrkande 2 begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen har anförts om statens regionala ansvar beträffande postdistribution och kassaservice.
Utskottet instämmer i de i motionerna uttalade farhågorna för att en neddragning av medelsanvisningen under anslaget kan få allvarliga konsekvenser för postservicen i glesbygd. Som föreslås uttryckligen i de förstnämnda tre motionerna och indirekt i den fjärde motionen bör 50 miljoner kronor utöver vad regeringen har föreslagit -- dvs. 300 miljoner kronor -- anvisas under anslaget för nästa budgetår. Den med 50 miljoner kronor ökade belastning på statsbudgeten, som följer av ett bifall till utskottets förslag om medelsanvisning, bör som föreslås i motionerna T813 (kds) och T819 (s) kompenseras genom att Postverket av sitt överskott inlevererar 50 miljoner kronor utöver det belopp som har förutskickats i budgetpropositionen.
Postlagsutredningen har i betänkandet (SOU 1993:9) Postlag med ett förslag till en postlag m.m. lagt fram förslag till den författningsreglering som behövs vid en ändrad konkurrenssituation på postområdet och för att föra över Postverkets myndighetsuppgifter till annan myndighet eller till ett bolag. Enligt 1§ i lagförslaget skall det i landet finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall vidare enligt paragrafen finnas möjlighet för alla att få brev befordrade till enhetligt och rimligt pris, och privatpersoner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetligt pris. Paragrafen innebär att staten skall se till att det finns ett eller flera företag som tillsammans åstadkommer en rikstäckande postservice. I praktiken torde enligt utredningen den grundläggande postservicen -- åtminstone under den närmaste tiden -- komma att handhas av ett blivande statligt postbolag. En god grundläggande postservice kan enligt utredningen garanteras t.ex. genom bestämmelser i bolagsordningen för bolaget. När det gäller Postverkets åligganden beträffande betalnings- och kassaservice pekar Postlagsutredningen på att det i budgetpropositionens bilaga 1 (finansplanen) har anförts att postgiroverksamheten i fortsättningen skall regleras av en särskild lag. Då regeringen har för avsikt att redan under innevarande år återkomma till riksdagen med förslag till grundläggande lagstiftning om postbefordran och postgiroverksamhet samt i samband därmed med förslag om bolagisering av Posten finns det inte anledning att riksdagen nu skall begära ett sådant sammanhållet förslag till regional service beträffande postdistribution och kassaservice som åsyftas i motion T217 (s). Utskottet är därför inte berett att förorda något riksdagens initiativ med anledning av motionen i denna del, varför motionsförslaget avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande postservice i skärgårdsområden att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande 3 i denna del,
2. beträffande Nordenporto att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T801 och 1992/93:T811,
3. beträffande prismål för portoavgifter för vissa tidningar att riksdagen avslår motion 1992/93:T806, res. 1 (s) men. (v) - delvis
4. beträffande Postverkets treårsplan att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner Postverkets treårsplan för åren 1994--1996,
5. beträffande Postverkets upplåning och utlåning att riksdagen a) godkänner vad i propositionen har anförts om Postverkets rätt att ta upp lån på marknaden eller i Riksgäldskontoret och att låna ut pengar till bolag i Postkoncernen, b) godkänner vad i propositionen har anförts om ram för Postverkets upplåning och Postverkets utlåning till bolag i Postkoncernen,
6. beträffande samarbete med Nordbanken och övriga banker att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om Postverkets fortsatta samarbete med Nordbanken och övriga banker,
7. beträffande inriktningen mot bolagisering av Postverket att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T217 yrkande 1 i denna del och 1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 godkänner den i propositionen föreslagna inriktningen mot en bolagisering av Postverket senast den 1 januari 1994, res. 2 (s) men. (v) - delvis
8. beträffande medelsanvisning till rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m. att riksdagen a) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till motionerna 1992/93:T217 yrkande 2 i denna del, 1992/93:T813 yrkande 1, 1992/93:T816 yrkande 4 och 1992/93:T819 yrkande 1 i denna del till Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 300000000 kr, b) med anledning av regeringens förslag samt med bifall till motionerna 1992/93:T813 yrkande 2 och 1992/93:T819 yrkande 1 i denna del godkänner att Postverkets inlevererade överskott under budgetåret 1993/94 ökas med 50000000 kr utöver tidigare beslutade avkastningskrav,
9. beträffande ett sammanhållet förslag till regional service att riksdagen avslår motion 1992/93:T217 yrkande 2 i denna del. res. 3 (s)
Stockholm den 15 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Kenth Skårvik (fp), Sten-Ove Sundström (s), Elving Andersson (c), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Lars Biörck (m) och Sigrid Bolkéus (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Prismål för portoavgifter för vissa tidningar (mom.3)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I betänkandet" och slutar med "hösten 1992" bort ha följande lydelse: Den tidigare ordningen med prismål för här aktuella tidskrifter motiverades med det monopol som Posten har när det gäller distributionen av de här aktuella tidskrifterna. Postverket har också räknat fr.o.m. den 1 juli 1991 -- som redovisas ovan -- höjt avgifterna för distributionen av tidskrifter i två omgångar med sammanlagt 21,1%. De här aktuella tidskrifterna omfattar fackföreningstidningar, kulturtidskrifter samt religiösa och andra tidskrifter. Höga avgifter för distributionen av tidskrifterna hämmar utgivningen och spridningen av dem, vilket kan få stor betydelse för opinionsbildning och informationsspridning. Utskottet ställer sig därför bakom motionärernas förslag att ordningen med prismål för portoavgifter för här aktuella tidskrifter bör återinföras. Vad utskottet sålunda har anfört om prismål för portoavgifter för vissa tidningar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande prismål för portoavgifter för vissa tidningar att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T806 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inriktningen mot bolagisering av Postverket (mom.7)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Frågor om" och på s. 15 slutar med "Postverkets överskott" bort ha följande lydelse: Utskottet vill i likhet med motionärerna i motion T217 (s) framhålla att det är en nationell angelägenhet att trygga en god och rättvis kommunikationsförsörjning i hela landet och att det är en nationell angelägenhet att utveckla och förvalta infrastrukturen. Av detta följer, som motionärerna framhåller, att infrastrukturen skall kontrolleras av staten. Diskussionen om associationsform för Posten, Statens järnvägar och Televerket bör, som motionärerna också framhåller, inte i första hand handla om vilken associationsrättslig form en viss verksamhet bör ha. Viktigare är att klarlägga hur angelägna mål för en verksamhet skall kunna uppnås på det mest effektiva sättet, såsom t.ex. tillgänglighet till service, kostnadseffektivitet, valfrihet. På merparten av de områden inom vilka affärsverken verkar kommer dessa att vara monopolister oberoende av associationsform, då tekniska fördelar och stordriftsfördelar innebär att en effektiv marknad kommer att domineras av en stor aktör, såsom när det gäller t.ex. brevbefordran. Om bolagisering av posten skall få ske måste -- i överensstämmelse med den principiella inställning som ligger bakom motion T217 (s) -- Posten i bolagsform kunna uppfylla bl.a. följande krav som gäller för Posten i affärsverksform, nämligen att det statliga ägandet är oförändrat, att praktiska lösningar för att trygga sociala åtaganden garanteras, att regionala förpliktelser uppfylls på ett tillfredsställande sätt, att riksdag och regering fastställer service- och kvalitetsmål för verksamheten, att konkurrens på området sker på likvärdiga villkor samt att allmänheten har insyn i verksamheten. Med hänsyn till att pensionsåtaganden vid en bolagisering kommer att belasta balansräkningen måste vidare resurstillskott härför vara tryggade. Regeringen har inte kunnat övertyga utskottet om att ovannämnda krav kommer att uppfyllas vid en bolagisering av Posten. Utskottet kan därför inte tillstyrka att riksdagen skall godkänna vad i propositionen anförs om inriktning mot bolagisering av Postverket. Vad utskottet sålunda med anledning av motion T217 (s) har anfört om inriktningen mot bolagisering av Postverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad utskottet sålunda har anfört tillgodoser syftet med motion T816 (v) i här aktuella delar. Yrkandena 2 och 3 i motionen påkallar således inte något initiativ av riksdagen och avstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande inriktningen mot bolagisering av Postverket att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion 1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 samt med bifall till motion 1992/93:T217 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ett sammanhållet förslag till regional service (mom.9)
Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Anita Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Postlagsutredningen har" och slutar med "motionsförslaget avstyrks" bort ha följande lydelse: Föredragande departementschefen anförde vid behandlingen i 1991/92 års budgetproposition beträffande frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice att ersättning borde beräknas särskilt för budgetåret 1992/93 och att ett nytt anslag borde inrättas härför. För tiden därefter borde enligt departementschefen emellertid ett flerårigt avtal slutas mellan staten och Postverket för köp av betalnings- och kassaservice. Utskottet vill för sin del förorda ett sådant avtal såsom en bättre ordning än den nuvarande, varvid statsmakterna ensidigt fastlägger de ekonomiska villkoren för här aktuell postservice. Som underlag för en avtalslösning på området bör såsom föreslås i motion T217 (s) ett förslag till regional service beträffande postdistribution och kassaservice framläggas, vari beaktas de ersättningsvillkor som krävs för att servicen skall motsvara de krav som riksdagen har ställt. Vad utskottet sålunda har anfört om ett sammanhållet förslag till regional service bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande ett sammanhållet förslag till regional service att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T217 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Prismål för portoavgifter för vissa tidningar
Jag biträder hemställan i reservation 1.
Inriktningen mot bolagisering av Postverket
Som framhålls i motion T816 (v) bör Posten även i fortsättningen vara affärsverk och postgirot även i fortsättningen ingå i affärsverket. Som motionärerna framhåller kan inom ramen för associationsformen affärsverk lönsamma delar av Postens verksamhet få bekosta olönsamma delar. De statligt anställda måste få utveckla en arbetsplatsdemokrati som effektiviserar verksamheten, men möjligheterna härför försvåras om Posten omvandlas till aktiebolag. Dessutom reduceras möjligheterna till insyn i verksamheten. Utskottet kan därför inte tillstyrka att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om bolagisering av Posten. Riksdagen bör således inte godkänna vad i propositionen har anförts om inriktning mot bolagisering av Postverket. Motion T816 (v) tillstyrks sålunda i här aktuella delar. Vad utskottet sålunda föreslår tillgodoser det här aktuella förslaget i motion T217 (s), som därför inte påkallar något initiativ av riksdagen. Detta motionsförslag avstyrks således.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7 borde ha hemställt:
7. beträffande inriktningen mot bolagisering av Postverket att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion 1992/93:T217 yrkande 1 i denna del samt med bifall till motion 1992/93:T816 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Postväsende2 Anslagsfrågor2 J 1. Ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice2 Motionerna2 Bakgrund3 Postverkets uppgifter och organisation3 Former för styrning av Posten5 Riksdagens och regeringens krav på Posten6 Utskottet6 1 Postverkets treårsplan för åren 1994--1996, m.m.6 1.1 Propositionsförslaget6 1.2 Postservicen i skärgårdsområden7 1.3 Nordenporto motsvarande inrikesporto8 1.4 Prismål för portoavgifter för vissa tidningar9 1.5 Utskottets ställningstagande till treårsplanen10 2 Postverkets upplåning samt utlåning till bolag inom Postkoncernen10 3 Det fortsatta samarbetet med Nordbanken och övriga banker11 3.1 Bakgrund11 3.2 Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande12 4 Inriktning mot bolagisering av Postverket12 4.1 Bakgrund12 4.2 Propositionens förslag, motionsförslag och utskottets ställningstagande13 5 Medelsanvisning till ersättning till Postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice, m.m.15 Hemställan17 Reservationer18 Meningsyttring av suppleant20