Postväsende
Betänkande 1991/92:TU18
Trafikutskottets betänkande
1991/92:TU18
Postväsende
Innehåll
1991/92
TU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas i proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet K. Postväsende framförda förslag om postverkets treårsplan för åren 1993--1995, om bemyndigande för regeringen att fullfölja pågående översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i propositionen redovisad inriktning, om avveckling av den under förra riksmötet beslutade ordningen med prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter som är befriade från mervärdeskatt samt om precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket. Vidare behandlas förslag i propositionen om medelsanvisning under ett nytt anslag till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Härjämte behandlas förslag i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år. Motionsförslagen avser frågor om postverkets ensamrätt till brevbefordran, om framtida associationsform för postverket, om nedsatt porto för brev och paket till Estland, Lettland och Litauen, om postavgifter för föreningsbrev, om fortsatt rikstäckande betalnings- och kassaservice samt om ovannämnda ordning med prismål för vissa tidskrifter.
Utskottet tillstyrker propositionsförslagen och avstyrker motionsförslagen. Utgångspunkter för utskottets ställningstagande till motionsförslagen är att postverkets monopol bör avskaffas, att verket bör ha en för en fri marknad anpassad associationsform samt att verket skall ha att verka på marknadens villkor. Utskottet ställer sig bakom tanken att staten skall ha att ersätta postverket för kostnader för rikstäckande betalnings- och kassaservice.
Vid betänkandet har fogats fem reservationer av s-ledamöterna, nämligen beträffande ensamrätt för posten till brevbefordran (1), ändrad associationsform för postverket (2), rikstäckande betalnings- och kassaservice (3), prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter (4) samt medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och kassaservice (5).
Vid betänkandet har vidare fogats en meningsyttring av v-suppleanten avseende de frågor som behandlas i reservationerna 1--4.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
K. Postväsende
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 7 (kommunikationsdepartementet) (s. 151--163) 1. att riksdagen godkänner postverkets treårsplan för åren 1993--1995, 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i propositionen redovisad inriktning, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från mervärdeskatt samt 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket.
K 1. Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 163) att riksdagen till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 300000000 kr.
Motionerna
1991/92:T201 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunikationer i skogslänen beträffande postväsende.
1991/92:T226 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att skapa långsiktiga garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för postens verksamhet kan upprätthållas inför den förestående avregleringen och bolagiseringen av verksamheten.
1991/92:T801 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att portoreglerna för de nordiska länderna också bör gälla Estland, Lettland och Litauen.
1991/92:T810 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt ägande av posten och televerket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om framtida associationsform för postverket.
1991/92:T811 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (båda v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nordiska portoregler för Baltikum.
1991/92:T814 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en serviceförsämring som den som postverket genomfört inte överensstämmer med de mål riksdagen angett.
1991/92:T815 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa prismålet för mervärdeskattebefriade tidningar inom Fack- och konsumentpressens presskommitté (FKP-gruppen), 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt i motionen anförts om prismålet.
1991/92:T816 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postens möjligheter att hjälpa svenska folket att hjälpa de baltiska folken.
1991/92:T819 av Bengt Hurtig och Annika Åhnberg (båda v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postverkets ombildning till aktiebolag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducering av kapitalavkastningskravet om postverket inte kan upprätthålla service enligt uppställda mål, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postverkets ensamrätt till brevfordran bör kvarstå.
Bakgrund
Postverkets (postens) uppgifter och organisation
Enligt förordningen (1988:79) med instruktion för postverket har verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2) förmedla betalningar. Postverket får enligt instruktionen också driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar för. Postverket äger -- enligt kungörelsen (1947:175) angående postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. -- "ensamrätt till regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden" (postverkets monopol).
Vid utgången av år 1991 upphörde förordningen (1981:193) om vissa postavgifter att gälla. I denna förordning hade regeringen meddelat bestämmelser om avgifter för befordran av brev enligt "normaltaxan". För befordran av brev med längre befordringstid än "normalbrev" bestämde postverket avgifterna såsom för s.k. ekonomibrev m.fl. I fråga om postavgifter m.m. gäller numera enligt instruktionen att verket meddelar förskrifter om villkor och avgifter för befordran av brev inom ramen för de mål och riktlinjer som regeringen bestämmer samt -- om inte annat föreskrivits i lag eller förordning -- om övriga villkor och avgifter inom verkets olika verksamhetsområden. Någon avgift skall emellertid inte tas ut för befordran av blindskriftsförsändelser med en högsta vikt av 7000 gram som inte sker med flyg.
Från och med den 1 januari 1992 har brevsortimentet ändrats. Det inrikes brevsortimentet omfattar numera följande. Brev. Vikt högst 1 kg. Ersätter tidigare normalbrev. Skall i princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter inlämningen (övernattbefordran). Ekonomibrev. Vikt högst 1 kg. Skall utdelas senast två dagar -- eller på viss orter senast tre dagar -- efter inlämningen. Gruppreklam. Gruppförsändelser.
Kategorierna massbrev och föreningsbrev har slopats och ersätts genom ekonomibrev.
Postverkets (postens) affärsidé är att över hela landet förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer stöds.
Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1) Posten Brev, som förmedlar meddelanden och lättare varor inom landet, (2) Posten Lättgods, som förmedlar lättgods med vikter upp till 35 kg inom landet, (3) Posten Utrikes, som förmedlar meddelanden och lättgods till och från andra länder, (4) Postgirot, som förmedlar betalningar samt (5) Posten Bank och Kassa, som svarar för kassaservice och banktjänster samt deltar i förmedlingen av brev och lättgods och i förmedlingen av betalningar via postgirot. För poströrelsen är landet indelat i postregioner. I posten ingår vidare ett antal särskilda resultatenheter -- t.ex. Posten Finans och Posten Frimärken. Posten har två verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen AB. Postbolagen AB är i sin tur moderbolag för cirka tio rörelsedrivande bolag. Inom bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och kompletterar poströrelsen. Härutöver har posten aktier och andelar i ett antal företag. Posten och postens bolag bildar en affärsverkskoncern.
Postens kundservice förmedlas genom ca 1900 postkontor, 2750 lantbrevbäringslinjer, 8200 stadsbrevbäringsdistrikt samt 40000 brevlådor. Lantbrevbärarna både delar ut post i postlådor och står till tjänst med kassaservice. I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna för lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller lämna post. Enklare postservice bedrivs i 150 orter på entreprenad i anslutning till butiker m.m. I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till "uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" i "brevområden" och "paketområden". Postens strategi anges vara att posten skall vara säker, nära och offensiv.
Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är lika fördelat med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån och med 411 milj.kr. på ett verkskapital. Kalenderår är verksamhetsår. Postkoncernens rörelseintäkter för år 1991 uppgick till ca 21 miljarder kronor, varav aktiebolagen svarade för ca 1 miljard kronor. Resultatet för år 1991 blev ca 1,2 miljarder kronor. Medelantalet anställda i posten uppgår till ca 57000, varav ca 2000 inom bolagssektorn.
Former för styrning av posten
Gällande former för statsmakternas styrning av postens verksamhet beslöts i huvudsak år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8, bet. TU11, rskr. 203) och har senare kompletterats. Styrningen sker genom att servicemål, kvalitetsmål och ekonomiska mål fastställs på grundval av rullande treårsplaner, som upprättas av posten.
Posten har i princip beslutanderätt över samtliga investeringar men skall till regeringen anmäla planerade investeringar i posthus över 10 milj.kr. och planerade förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 milj.kr. Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen tillgängliga medel. Investeringar i aktier skall underställas regeringens prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter från postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.
Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet. År 1987 fattade riksdagen (prop. 1986/87:99, bet. KU29, rskr. 226) beslut om ledningen av den statliga förvaltningen på grundval av förslag i betänkanden (SOU 1985:40 och 41) av den år 1983 tillkallade verksledningskommittén. Beslutet innebar bl.a. att affärsverk och dessas bolag skall behandlas som sammanhållna företagsenheter, s.k. affärsverkskoncerner. Förutsättningar skulle åstadkommas för koncernerna att bedriva verksamheten rationellt i förhållande till företagsekonomiska och samhällsekonomiska mål. Riksdagens och regeringens styrning och kontroll av affärsverken skulle samtidigt fördjupas.
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--1994
Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--1994 (bet. 1990/91:TU29 s. 17--20, rskr. 377) anges nedan. I redovisningen anges även vissa kompletterande krav av regeringen.
Posten skall när det gäller service och kvalitet ge en god grundläggande postservice till såväl stora som små kunder i hela landet till rimliga priser. Kundernas efterfrågan skall vara styrande för postens insatser. Postens produktionssystem skall vara uppbyggda så att i princip 100% av "normalbreven" -- dvs. numera 100% av "breven" kan gå fram över natten. Andelen normalbrev/brev som faktiskt går fram över natten skall vara minst 95%. "Normalbrev" var, som nämnts ovan, brev för vilka avgifterna för befordran utgick enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev skulle i princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter inlämningen. Den höga geografiska täckningsgraden för daglig postkassaservice (inkl. postkassaserive genom lantbrevbärare) till hushållen skall behållas.
Posten skall när det gäller ekonomi bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt att den möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft. Postens verksamhet bör bedrivas så att den över åren kan ge ett genomsnittligt överskott som motsvarar 5% av rörelseintäkterna. Överskottet skall användas till att ge staten en tillräcklig avkastning på verkets statskapital, ränta på statslånet samt medel till bekostande av investeringar och till viss konsolidering.
Avgiften för "brev" upp till 500 gram får höjas med högst 80 procent av den genomsnittliga förändringen av statistiska centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter under treårsperioden 1990--1992. Prismålet skall kombineras med ett mål för utvecklingen av totalproduktiviteten. Prishöjning för befordran av tidningar inom Fack- och Konsumentpressens presskommitté (FKP), som är befriade från skatteplikt till mervärdeskatt, får inte överstiga förändringen i faktorprisindex för tolvmånadersperioden september 1989--september 1990.
Utskottet
Utskottet tar upp propositionsförslagen till behandling i den ordning som de har framförts i budgetpropositionen. I vissa fall anges i det följande postverket med posten.
1 Postverkets treårsplan för åren 1993--1995
Postverket anför i sin treårsplan för åren 1993--1995 bl.a. att verket vill fortsätta att utvecklas som ett kund- och resultatorienterat serviceföretag med internationell anknytning. Servicen skall tillhandahållas på affärsmässiga villkor men med ett fortsatt regionalt och socialt ansvar.
Måluppfyllelse under år 1990
För räkenskapsåret 1990 har verket redovisat sin måluppfyllelse på följande sätt. Den höga geografiska täckningsgraden för daglig postkassaservice har bibehållits. 96 % av normalbreven kom fram i utlovad tid. Det ekonomiska resultatet uppgick till 2 549 milj.kr., vilket motsvarar 12,4% av rörelseintäkterna. Investeringarna uppgick till 1628 milj.kr. De självfinansierades.
Postverkets treårsplan för åren 1993--1995
I treårsplanen för åren 1993--1995 föreslår verket som inriktning av verksamheten att verket skall över hela landet och internationellt förmedla meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer stöds. Verket skall kännetecknas av att verksamheten är säker, nära och offensiv. Strategin skall främst vara kundorientering, kvalitet, kostnadseffektivitet och kompetens.
Som mål för verksamheten föreslås (1) tillräcklig lönsamhet, (2) nöjda kunder samt (3) personal som trivs.
Postverket preciserar målet för tillräcklig lönsamhet sålunda. Resultatet skall långsiktigt vara lägst 5% av rörelseintäkterna. Resultatmålen är för år 1992 1200 milj.kr., för år 1993 1350 milj.kr., för år 1994 2200 milj.kr. och för år 1995 2300 milj.kr. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt skall långsiktigt ligga på minst 15% av eget kapital. Soliditeten skall på sikt nå 15%. Totalproduktiviteten skall förbättras med minst 2% per år.
Målet beträffande nöjda kunder har preciserats sålunda. Andelen nöjda kunder skall öka från 76% år 1991 till 77% år 1992 och till 80% år 1994. Alla brev skall komma fram inom utlovad tid. Detta mål skall klaras till minst 98% för lokalbrev och 95% för riksbrev. Alla regioner skall ha nått denna nivå år 1994. Väntetiden på postkontor skall normalt vara högst fem minuter under normaltrafik och högst tio minuter under högtrafik. En rikstäckande kassaservice med ca 2000 serviceställen skall behållas.
Postverket beräknar att investeringarna skall uppgå till ca 1,6 miljarder kronor årligen eller under hela perioden till ca 4,9 miljarder kronor, varav för fastigheter 2,0 miljarder kronor, postbehandlingsutrustning 1,2 miljarder kronor, kassautrustning 700 milj.kr. samt övriga maskiner och inventarier jämte fordon 1,0 miljarder kronor.
Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna postverkets treårsplan.
Någon erinran mot treårsplanen har inte framförts i motionerna. Utskottet, som inte heller har något att erinra mot densamma, föreslår att den godkänns.
2 Inriktning av den fortsatta översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet
2.1 Propositionsförslaget
Riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. TU29, rskr. 377) godkände under förra riksmötet förslag av regeringen om att en översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skulle göras inom ramen för ett inom regeringskansliet påbörjat arbete med att se över styrningen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område. I budgetpropositionen redovisas (s. 154) nu de områden som har utretts och i samband härmed beskrivs resultatet av gjorda utredningar och de förslag som har föranletts av översynsarbetet. Föredragande departementschefen anför att översynen därmed till stora delar är slutförd.
Departementschefen framför förslag om den närmare inriktningen av den fortsatta översynen när det gäller vissa områden -- utskottet redogör härför nedan -- och regeringen hemställer att riksdagen skall bemyndiga regeringen att fullfölja översynen med denna inriktning. I samband med redogörelsen för departementschefens förslag i de upptagna frågorna redovisar utskottet förekommande motionsförslag samt utskottets ställningstagande i frågorna.
2.2 Den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för postverket till brevbefordran
Bakgrund
På förslag i proposition 1990/91:87 tog riksdagen under förra riksmötet ställning för en politik för ökad tillväxt. Som en viktig del i denna politik framhölls regeländringar för att tillgodose behovet av väl fungerande marknader och effektivare konkurrens. I propositionen framhöll den dåvarande regeringen bl.a. att en väl fungerande postverksamhet är en väsentlig del av Sveriges infrastruktur och att det är nödvändigt att postverket ges möjligheter att agera affärsmässigt med skärpta konkurrensförutsättningar. Mot bl.a. denna bakgrund förordade regeringen att förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skulle ses över och att därvid bl.a. frågan om postverkets ensamrätt till brevbefordran och inriktningen inom EG mot liberalisering inom postväsendet skulle behandlas.
Frågor om postens ensamrätt till brevbefordran, konkurrensförutsättningar och kostnader för sociala resp. regionala uppgifter har därefter utretts inom ramen för kommunikationsdepartementets översyn av affärsverken och har redovisats i rapporten (Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar, vilken har remissbehandlats. Enligt rapporten pekar studien av Posten Brevs konkurrensförutsättningar mot att ökad effektivitet kan uppnås genom att uppmuntra konkurrens i postens olika distributionsled. Posten bör dock ha det överordnade ansvaret för brevbefordran, men får välja bästa sätt att lösa uppgiften på. Studien visar vidare, anförs det, att posten kan klara av uppdraget att tillhandahålla en daglig och rikstäckande brevbefordran till enhetlig taxa för enstaka försändelser utan skyddande lagstiftning under vissa i rapporten angivna förutsättnigar. Det finns emellertid enligt rapporten även andra möjligheter att tillförsäkra att posten även framgent kan åta sig en daglig och rikstäckande brevbefordran, varvid ett lagreglerat monopol kan vara en möjlighet -- vilket kräver att lagstiftningen moderniseras för att anpassas till de förutsättningar som gäller i dag -- samt koncession på daglig och rikstäckande brevbefordran kan vara en annan möjlighet. Om andra företag vill konkurrera inom ramen för ett koncessionssystem skall de ha att erlägga en koncessionsavgift till staten, som skall täcka samhällets kostnader för att upprätthålla service i glesbygd och andra delar där kostnaderna överstiger intäkterna.
Departementschefen
Departementschefen anför i budgetpropositionen (s. 154--155) en rad skäl för att ensamrätten för posten till brevbefordran avskaffas. Ensamrätten bör dock enligt departementschefen inte avskaffas innan det finns instrument i form av lagstiftning, varigenom staten kan försäkra sig om att den regionala och sociala servicen fungerar. Vidare bör posten även i övrigt ges bättre förutsättningar att konkurrera på lika villkor, bl.a. genom möjlighet att bedriva verksamheten i aktiebolagsform. Departementschefen framhåller emellertid att i en avreglerad marknad en myndighetsfunktion krävs med uppgift att tjäna som tillsyns- och övervakningsorgan. Myndigheten skall även ha ansvar för att statens intresse av att en rikstäckande postservice upprätthålls tas till vara samt fullgöra vissa uppgifter på det internationella planet som postverket nu har. Departementschefen anför att han avser att tillkalla en utredning med uppgift att föreslå dels den lagreglering som behövs i en ny konkurrenssituation, dels hur postverkets nuvarande myndighetsuppgifter bör hanteras vid en avreglering.
Motionsförslag
I tre motioner tas frågan om postens ensamrätt till brevbefordran upp. I motion T819 (v) begärs i yrkande 3 att postens ensamrätt skall kvarstå. Enligt motionärerna bör ensamrätten bibehållas som en inkomstkälla för att klara nödvändig service. Motionärerna pekar på att konkurrenter kan "plocka ut" de lönsamma delarna av verksamheten och att marknadsekonomiska principer leder till sämre service för de små kunderna. I motion T810 (s) framförs i yrkande 2 förslag som -- såvitt här är i fråga -- innebär att motionärerna för närvarande avvisar en avreglering men önskar att man skall snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av EG-kommissionen. Detta förslag innebär att ensamrätt till befordran av främst brev kan vara befogad men att övriga delar av postverksamheten bör liberaliseras. Alternativt bör enligt motionärerna utredas förutsättningarna för en koncessionslagstiftning som ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala och sociala kostnader inom sektorn bibehålls. I motion T201 (s) -- vari frågor om kommunikationerna i skogslänen tas upp -- föreslår man i här aktuell del av yrkande 5 vissa villkor för att ensamrätten skall få avskaffas. Motionärerna motsätter sig sålunda inte fri konkurrens om konkurrensen sker på lika villkor. Vidare får ensamrätten inte överges utan att regeringen har vidtagit andra åtgärder -- exempelvis koncessionsavgifter -- som gör det möjligt att upprätthålla en postservice på likvärdig nivå i hela landet.
Utskottets ställningstagande
Som departementschefen framhåller är det angeläget att det finns en bra postservice där alla kan nå alla samtidigt som det är av stor betydelse att verksamhet som drivs på affärsmässiga grunder också konkurrensutsätts så att kundernas efterfrågan blir styrande. Brevbefordran bör därför öppnas för konkurrens. I likhet med departementschefen anser utskottet emellertid att postverkets ensamrätt inte bör avskaffas innan det finns instrument i form av lagstiftning varigenom staten kan försäkra sig om att den regionala och sociala servicen fungerar. Därför bör som departementschefen förutskickar en utredning ske av frågorna om dels den lagreglering som behövs i en ny konkurrenssituation, dels hur postverkets nuvarande myndighetsuppgifter bör hanteras vid en avreglering. Genom beslut nyligen har regeringen också bemyndigat chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för detta (dir. 1992:38). Utskottet har sålunda inte något att erinra mot vad i propositionen anförs om den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för posten till brevbefordran. Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i motion T819 (v), i vilket man helt motsätter sig en avreglering. Vad som anförts i rapporten Postens konkurrensförutsättningar i frågan om reglering fortsättningsvis av konkurrensen inom brevbefordran och det förutskickade utredningsuppdraget om lagstiftning på postområdet bör vara ägnat att tillgodose de önskemål som ligger bakom de här aktuella yrkandena i motionerna T201 (s) och T810 (s), varför de bör kunna lämnas utan initiativ från riksdagens sida. Dessa motionsyrkanden avstyrks också.
2.3 Den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad associationsform för postverket
Bakgrund
Vid behandlingen under förra riksmötet av regeringsförslaget om en översyn av förutsättningarna och formerna för postens verksamhet instämde utskottet (bet. 1990/91:TU29) med den dåvarande regeringen i att det förelåg ett behov av att förutsättningarna för och konsekvenserna av en bolagisering av postverket klarlades inom ramen för ett regelverk som lämnade utrymme för samhällspolitiska åtaganden.
Departementschefen
Departementschefen anför (på s. 156--157) nu en rad skäl för att postverket i framtiden bör drivas i aktiebolagsform. Vid en bolagisering bör, framhåller han, klara gränser dras mellan affärsområdena brev, lättgods, bank och kassa samt postgiro. Strukturen skulle därvid bli ett moderbolag med förslagsvis dotterbolag för de nämnda affärsområdena. Departementschefen framhåller vidare att en aktiv ledning och styrning krävs av såväl statsmakterna som av postens ledning och styrelse. En bolagsbildning kan enligt departementschefen emellertid bli aktuell först när aviserad postlagsutredning har slutförts. Därutöver måste enligt departementschefen vissa frågor utredas, bl.a. frågor om formerna för ersättning för postverkets sociala uppdrag, om postverkets pensionsskuld och om mervärdeskatt på brevtjänster. Förutsatt att dessa frågor kan lösas på ett för ägaren tillfredsställande sätt bör postverket ombildas till aktiebolag. Departementschefen förutskickar att regeringen skall återkomma till riksdagen i denna fråga. Hans ambition är att en bolagisering skall kunna genomföras per den 1 januari 1993.
Motionsförslag
I tre motioner tas upp frågan om bolagisering av postverket. Man ställer sig i motionerna avvisande till förslag härom. I motion T810 (s) framhålls att de förslag som regeringen lägger fram till förändringar av postmarknaden saknar en genomtänkt analys av sambanden mellan de sociala och regionala målen, de medel som föreslås och den marknadssituation som kommer att råda. Motionärerna vill, som nämnts ovan, att man skall snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av EG-kommissionen, alternativt en koncessionslagstiftning som ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala och sociala kostnader inom sektorn bibehålls. Såvitt här är i fråga begär motionärerna i yrkandena 1 och 2 i motionen att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de sålunda anför. I motion T201 (s) -- vari som nämnts frågor om kommunikationerna i skogslänen tas upp -- framhåller motionärerna att de mål i fråga om regional och social service som gäller för posten inte får försvagas genom ändrad organisationsform. I här aktuell del av yrkande 5 motsätter sig motionärerna en privatisering av posten, då de inte tror att det är möjligt att upprätthålla nuvarande servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett postverk som styrs av privata ägares avkastnings- och lönsamhetskrav. I motion T819 (v) begärs i yrkande 1 att verksformen för posten skall utvecklas i stället för att posten bolagiseras. Motionärerna framhåller att inom ramen för verksformen lönsamma verksamheter kan bära upp olönsamma och en arbetsdemokrati utvecklas som effektiviserar verksamheterna.
Utskottets ställningstagande
Som framhålls av departementschefen bör statens intresse av ett välskött och fungerande postverk vara styrande för beslut om den fortsatta verksamhetsformen. En utveckling i riktning mot ett verk som inte lyckas hävda sig i konkurrensen med svag lönsamhet är som departementschefen vidare anför inte önskvärd. Utskottet är därför ense med departementschefen om att ägaren/staten måste se till att postverket utvecklas i samma takt och riktning som de bästa konkurrenterna. Detta talar för att postverket i framtiden drivs i aktiebolagsform. Som departementschefen påpekar bör den aviserade postlagsutredningen slutföras och vissa frågor utredas vidare innan en bolagsbildning kan bli aktuell. Riksdagens revisorer har i förslag 1991/92:17 i februari 1992 angående granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna bl.a. tagit upp vissa frågor som de anser viktiga att få belysta i diskussionerna om ändrade associationsformer för de statliga affärsverken. Dessa frågor gäller förvaltningen av och förfogandet över den statliga förmögenheten, principen om allmänna handlingars offentlighet samt de samhällspolitiska och samhällsekonomiska bedömningarna för verksamheterna vid affärsverken. Revisorerna hemställer bl.a. att riksdagen hos regeringen skall begära att en kommitté tillkallas för en översyn av de konstitutionella frågorna vid eventuellt ändrade associationsformer för affärsverken. Revisorernas förslag har hänvisats till trafikutskottet och kommer att behandlas i betänkande 1991/92:TU22. Utskottet har inte något att erinra mot vad i budgetpropositionen anförs om den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad associationsform för postverket. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsförslagen.
2.4 Den fortsatta behandlingen av frågan om mervärdeskattebeläggning av portoavgifter
Postverkets befordran av annat än postpaket, gruppkorsband eller varor i diligens är undantagna från skatteplikt enligt 8§ punkt 7 lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Genom detta undantag saknar emellertid postverket kvittningsmöjlighet för stora delar av den ingående mervärdeskatt som verket betalar. Skulle postverket drivas i bolagsform eller ensamrätten till brevbefordran avskaffas räknar departementschefen med att portoavgifter kommer att beläggas med mervärdeskatt.
Departementschefen förordar (s. 157) att frågan om mervärdeskatt på brevbefordran övervägs ytterligare med beaktande av bl.a. utvecklingen inom EG när det gäller denna fråga. Utskottet har inte funnit anledning till erinran häremot.
2.5 Den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets sociala uppgifter, m.m.
Bakgrund
I rapporten Postens konkurrensförutsättningar (Ds 1991:44) redovisas som postens sociala uppdrag följande till en beräknad kostnad på totalt ca 497 milj.kr. per år. 1. Befordran och utdelning av dags-, vecko- och facktidskrifter. Distributionen av dags- och veckotidningar uppvisar enligt rapporten ett underskott på ca 115 milj.kr. år 1992. Distributionen av facktidskrifter m.fl. ger enligt rapporten ett underskott på ca 200 milj.kr. per år. 2. Distribution av dagstidningar på lördagar till ca 350000 hushåll. Kostnad ca 80 milj.kr. per år. 3. Befordran av blindskrift portofritt. Kostnad ca 27 milj.kr. per år. 4. Försvarsplanering. Kostnad ca 23 milj.kr. per år. 5. Nordenporto (brev inom Norden befordras till det i varje land gällande portot för inrikes brev). Kostnad ca 100 milj.kr. per år. 6. Merkostnad genom omlokalisering av Posten Frimärken från Kista till Kiruna. Kostnad under år 1992 ca 12 milj.kr. År 1993 ca 7 milj.kr. 7. Kostnad för "avstickare" till äldre och handikappade kunder från brevbärarlinjer i glesbygd. Kostnad ca 20 milj.kr. per år. 8. Förmånligt porto för föreningsbrev. Kostnad ca 5 milj.kr. per år.
Departementschefen
Departementschefen anför (s. 157--158) att sådana uppgifter som inte är affärsmässigt motiverade men angelägna ur ett samhällsperspektiv i princip bör ersättas av staten. Formerna för och omfattningen av en eventuell ersättning behöver emellertid enligt departementschefen utredas ytterligare.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
Lägre postavgifter för försändelser till de baltiska länderna
I tre motioner framförs önskan om att postavgifterna för försändelser till Estland, Lettland och Litauen skall sättas ned som ett led i arbetet med att förstärka kontakterna med dessa länder. I motionerna T801 (m) och T811 (v) begärs därvid en motsvarighet till "Nordenportot". I motion T816 (m) framhåller motionären att postavgiften för ett paket på drygt 19 kg till ett baltiskt land uppgår till 445 kr. Om avgiften sänktes till "Sverigepaketets" nivå -- dvs. till 37 kr. för upp till 20 kg -- skulle tusentals och åter tusentals svenskar sända gåvopaket med mat, kläder och livets nödtorft till människor i de baltiska länderna. Motionären begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna denna möjlighet att hjälpa svenska folket att hjälpa de baltiska folken.
Utskottet instämmer med departementschefen i att sådana uppgifter för postverket som inte är affärsmässigt motiverade men som är angelägna ur ett samhällsperspektiv bör ersättas av staten. Till sådana uppgifter skulle kunna höra nedsatta postavgifter för försändelser till Estland, Lettland och Litauen. Utskottet utgår därför från att frågan utan särskilt initiativ av riksdagen skall kunna komma under övervägande inom ramen för de av departementschefen förutskickade ytterligare övervägandena i frågan om formerna för och omfattningen av en eventuell ersättning till postverket för sociala uppgifter. De här aktuella motionerna bör därför kunna lämnas utan något initiativ av riksdagen. De avstyrks således.
Postavgifter för föreningsbrev
Som nämnts i det föregående har brevsorten föreningsbrev fr.o.m. den 1 januari 1992 ersatts med ekonomibrev. För ekonomibrev gäller bl.a. att försändelserna skall vara märkta med B. Avgiften för försändelse i viktklassen upp t.o.m. 20 gram är 2,30 kr. och för försändelse i viktklassen 21--100 gram 4,60 kr. Av avgiften 4,60 kr. i sistnämnda viktklass behöver föreningen dock slutligen stå för endast 2,30 kr. Vid avlämnandet skall antalet ekonomibrev i viktklassen 21--100 gram vara uppförda på en lista. Listan signeras av postkassören och återlämnas därefter till föreningen. En gång per kvartal, eller när så är lämpligt, kan föreningen förete listan på sitt postkontor, varefter 2,30 kr. per försändelse återbetalas till föreningen.
I motion T814 (c) kritiseras den serviceförsämring som den nya ordningen innebär för föreningar genom att de har att preliminärt betala 100-gramsporto för sådana försändelser som tidigare kunde befordras för 20-gramsporto. Motionären begär att riksdagen skall uttala sig mot denna ordning.
Kommunikationsministern besvarade den 22 januari i år (prot. 1991/92:25 s. 6--11) en interpellation (I1991/92:77) om postens taxesystem för föreningslivet, vari bl.a. framfördes kritik som var likartad med den som framförs i motion T814 (c). Kommunikationsministern framhöll bl.a. att han hade erfarit att postverket hade för avsikt att återbetala överskjutande porto oftare i de fall en förening fick ekonomiska svårigheter med kvartalsvis återbetalning. Vidare framhöll han att föreningar med mycket post kommer att erbjudas s.k. portobetaltsystem, vilket möjliggör betalning av den lägre avgiften direkt. Utskottet förutsätter att postverket beaktar de kritiserade olägenheterna för föreningslivet. Utskottet anser att utvecklingen på området bör avvaktas och är därför för närvarande inte berett att föreslå något initiativ av riksdagen med anledning av motion T814 (c). Motionen avstyrks således.
Sociala uppgifter i övrigt
Utskottet har inte något att erinra mot departementschefens förslag att formerna för och omfattningen av en eventuell ersättning för postverkets sociala uppgifter utreds ytterligare. Det bör här nämnas att riksdagens revisorer i ovannämnda förslag 1991/92:17 angående granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna bl.a. framhåller att det är viktigt att få klarlagt hur de samhällspolitiska krav som nu ålagts affärsverken skall bli tillgodosedda vid en förändring av verkens associationsformer. Detta begär revisorerna att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna. Revisorernas förslag kommer som nämnts att behandlas av utskottet i betänkande 1991/92:TU22.
2.6 Den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice
Bakgrund
Inom ramen för översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet har en arbetsgrupp -- Nät 92 -- med representanter för postverket, riksdagen, fackföreningar och kommunikationsdepartementet utrett frågan om omfattningen av postens framtida kontorsnät och alternativa serviceformer. Resultatet av utredningsarbetet presenterades i december 1991 i rapporten NÄT 92.
Departementschefen
Departementschefen anför (s. 157--158) att kostnaden för att upprätthålla daglig betalnings- och kassaservice på orter där alternativ till postverket saknas beräknas uppgå till ca 300 milj.kr. -- ett belopp som motsvarar kostnaden för ca 300--400 fasta serviceställen och för samtliga lantbrevbärarlinjer. Postverket bör enligt departementschefen få ersättning för den nettokostnad som är förenad med upprätthållandet av betalnings- och kassaservicen på dessa orter samt ha frihet att själv avgöra formerna för hur betalnings- och kassaservicen fortsättningsvis skall ges. Departementschefens tanke på sådan ersättning fullföljs genom förslag i propositionen om ett nytt anslag för budgetåret 1992/93 till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice (se nedan). För tiden efter detta budgetår bör enligt departementschefen slutas ett flerårigt avtal mellan staten och postverket om köp av betalnings- och kassaservice. På orter med andra konkurrerande betalnings- och kassafunktioner -- ca 1600 orter -- bör postverket enligt departementschefen ges frihet att själv välja struktur för sitt kassanät och tillåtas anpassa antalet serviceställen till vad som är affärsmässigt motiverat. Totalt berörs enligt departementschefen främst ca 300 postkontor i tätort. Han erinrar om att arbetsgruppen Nät 92 föreslår att 200 kontor omvandlas till närpostkontor och att 50 kontor läggs ned på grund av dålig lokalisering och svag lönsamhet. Nettokostnaden för att upprätthålla betalningsservice genom dessa närpostkontor (filialkontor) beräknas till 100 milj.kr. i 1992 års prisnivå. Departementschefen framhåller att staten inte bör ersätta postverket för kostnaden för dessa kontor, eftersom kontoren inte behövs för att upprätthålla daglig och rikstäckande betalnings- och kassaservice.
Motionsförslag
I motion T819 (v) begärs i yrkande 2 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att kravet på avkastning av postverkets kapital skall reduceras, om postverket inte kan upprätthålla service enligt uppställda mål. Som motivering för yrkandet framhålls att kravet på avkastning bör reduceras om postverket kan redovisa kostnader för olönsam verksamhet som är nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller för att upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice. Motionärerna har i yrkande 9 i motionen -- vilket redan har behandlats av riksdagen (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 128--129) -- motsatt sig en avveckling av postgirots ensamrätt till förmedling av statens betalningar. Motionärernas inställning synes därför vara att postverket utan särskild ersättning bör upprätthålla en rikstäckande betalnings- och kassaservice. I motion T201 (s) -- vari frågor om kommunikationerna i skogslänen tas upp -- begärs i del av yrkande 5 att statsmakterna skall slå vakt om de mål i fråga om regional och social service som gäller för posten. I motion T226 (c) begärs i yrkande 9 att riksdagen skall uttala att det är viktigt att skapa långsiktiga garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för postens verksamhet kan upprätthållas inför den förestående avregleringen och bolagiseringen av verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill även här erinra om att riksdagens revisorer i ovannämnda förslag 1991/92:17 angående granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna bl.a. framhåller att det är viktigt att få klarlagt hur de samhällspolitiska krav som nu ålagts affärsverken skall bli tillgodosedda vid en förändring av verkens associationsformer. Till detta bör fogas att revisorerna framhåller att frågan om huvudansvaret för affärsverkens infrastrukturnät måste bedömas utifrån ett samlat och övergripande perspektiv med utgångspunkt i de samhällsekonomiska och samhällspolitiska hänsynstaganden som åvilar verken. Vad revisorerna sålunda anför föreslår de att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna. Revisorernas förslag kommer som nämnts att behandlas av utskottet i betänkande 1991/92:TU22. Utskottet anser i likhet med departementschefen att postverket bör få ersättning för nettokostnaden för upprätthållande av betalnings- och kassaservice på orter där alternativ till postverket saknas. Utskottet utgår från att man kommer att beakta behovet av långsiktiga åtaganden för att de sociala och regionalpolitiska målen för postens verksamhet kan upprätthållas. Något särskilt uttalande härom med anledning av motion T226 (c) torde därför inte vara nödvändigt, varför det här aktuella förslaget i motionen torde kunna lämnas utan något initiativ av riksdagen. Departementschefens förslag bör vara ägnat att tillgodose önskemålet i motion T201 (s) om säkerställande av en rikstäckande betalnings- och kassaservice, varför något riksdagens initiativ med anledning av denna motion inte heller torde vara påkallat. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion T819 (v) att resurser för servicen skall skapas genom minskning av kravet på avkastning på postkapitalet. De här aktuella motionsförslagen avstyrks således.
I ett följande avsnitt i betänkandet behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen om medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och kassaservice.
2.7 Den fortsatta behandlingen av frågan om förmedlingen av statens betalningar
Enligt förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet att anlita riksbanken eller postgirot gäller -- om annat ej har föreskrivits -- att utbetalningar av statliga medel skall ske över postgiro där det lämpligen kan ske. Vid övriga transaktioner, där förmedling av bank behövs, skall riksbanken eller postgirot anlitas, om det kan ske utan väsentlig olägenhet (3§). På förslag i budgetpropositionen, bilaga 1 (Finansplanen) (s. 57--66), har riksdagen (bet. FiU20, rskr. 128--129) nyligen beslutat att en avreglering av postgirots kvarvarande ensamrätt på statliga betalningar skall göras.
Departementschefen anför bl.a. (s. 159--160) att chefen för finansdepartementet kommer att föreslå regeringen att riksrevisionsverket får i uppdrag att utreda hur det statliga betalningssystemet skall vara utformat.
Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen anför.
3 Avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för vissa tidningar
Bakgrund
Riksdagen (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU13, rskr. 131) godkände under förra riksmötet en ny ordning för postverkets tidningsrörelse som innebar att postala tidningskungörelsen (1968:489) med villkor och avgifter i postverkets tidningsrörelse skulle upphävas och befordringsavgifterna för tidningar bestämmas genom avtal med marknadsmässiga villkor mellan postverket och tidningsutgivarna. För vissa tidningar inom den s.k. FKP-gruppen (FKP = Fack- och konsumentpressens postkommitté) -- framför allt för fackföreningstidningar -- som inte ansågs kunna påverka postverkets priser skulle emellertid ett prismål gälla. Detta skulle bygga på principen om full kostnadstäckning och knytas till ett kostnadsindex och en produktionsfaktor samt fastställas av regeringen. Regeringen föreskrev i juni 1991 att prismålet skall omfatta de tidningar inom FKP som är befriade från skatteplikt för mervärdeskatt med undantag för personaltidningar. Prismålet har anknutits till statistiska centralbyråns faktorprisindex för lastbilstransporter.
Propositionsförslaget
Departementschefen anför (s. 160) att utformningen av prismålet försvårar en övergång till marknadsmässiga villkor och en riktig prissättning. Han föreslår därför att ordningen med prismål för tidskrifter befriade från mervärdeskatt och som ingår i den s.k. FKP-gruppen upphör fr.o.m. den 1 juli 1992. Riksdagen föreslås godkänna vad departementschefen sålunda anför.
Motionsförslag och utskottets ställningstagande
I motion T815 (s) begärs i yrkandena 1 och 2 att ordningen med prismål för här aktuella FKP-tidskrifter skall bibehållas. Motionärerna framhåller att FKP-tidskrifterna är i underläge i kontakterna med postverket. De pekar på att postverket har ett faktiskt monopol när det gäller distributionen av tidskrifterna. Postverket kräver "trohet" av kunderna, vilket hindrar dessa från att anlita konkurrenter till posten där sådana finns. Postverket har vidare i januari 1992 höjt postavgifterna med 10% för de tidskrifter som inte omfattas av prismålet, sedan postala tidningskungörelsen upphört att gälla den 31 december 1991.
Departementschefen framhåller som motivering för sitt förslag bl.a. att prismålet försvårar en övergång till marknadsmässiga villkor för distributionen av här aktuella tidskrifter. Utskottet instämmer med departementschefen i att även här marknaden bör vara styrande. Utskottet beaktar härvid att andra entreprenörer kan finna anledning att ta upp konkurrens med posten om posten missbrukar sin situation vid prissättningen m.m. på en öppen marknad. Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner att här aktuellt prismål avvecklas och avstyrker därmed motionsförslaget.
4 Precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket
Propositionsförslaget
Departementschefen erinrar om att postens uppgift är att distribuera brev och paket samt förmedla betalningar till både små och stora kunder i hela landet till rimliga priser. Han framhåller (s. 160--162) att det uppdrag som regering och riksdag har gett postverket bör tydliggöras och preciseras samt föreslår att uppdraget ges ett delvis annat innehåll enligt det följande.
Service och kvalitet
En god grundläggande postservice skall ges till såväl stora som små kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör vara styrande för postverkets insatser. Förändringar av servicens utformning i glesbygd bör ske varsamt.
Daglig service
Postverket skall tillhandahålla daglig postservice till alla hushåll, företag och organisationer. I normalfallet skall dessa ha tillgång till postutdelning och betalningsservice fem dagar i veckan.
Rikstäckande service
Postverkets service skall vara rikstäckande. Brev, paket och betalningar skall kunna nå alla oavsett bostadsort.
Brevbefordran
Postverket skall tillhandahålla brevbefordran med hög tillförlitlighet enligt kundernas efterfrågan. Enstaka försändelse skall befordras till enhetligt och rimligt pris.
Paketbefordran
Postverket skall tillhandahålla paketbefordran till ett enhetligt pris för enstaka försändelser från privatpersoner.
Betalnings- och kassaservice
Postverket skall tillhandahålla daglig och rikstäckande betalnings- och kassaservice till enhetliga priser för enstaka betalningar och kassaservice. På orter där alternativ till postverkets betalnings- och kassaservice saknas skall staten upphandla betalnings- och kassaservice. Det överlåts på postverket att finna det billigaste och mest effektiva sättet att upprätthålla betalnings- och kassaservicen.
Beredskapsplanering
Postverket skall svara för beredskapsplanering som en del av totalförsvarsplaneringen. Bl.a. gäller detta postbefordran, fältposttjänst och betalningsförmedling under kris eller i krig.
Utvärdering av utförd service
Postverket skall i samband med årsredovisning och treårsplan redovisa hur servicen utförts och hur väl kvalitetsmålen uppnåtts samt hur kunderna upplevt servicen.
Resultatkrav
Postverket har i dag som ekonomiskt krav från statsmakterna att verksamheten skall ge ett sådant överskott att verket kan självfinansiera sina investeringar. För att klara detta har postverket bedömt att resultatet eller finansnetto måste uppgå till minst 5% av rörelsens intäkter. Kravet bör enligt departementschefen ändras till att i stället omfatta förräntningen av det kapital som investerats i verksamheten. Kravet bör avse en marknadsmässig förräntning av det egna kapitalet i postverket. Därutöver bör det ställas krav på marknadsmässig utdelning till ägaren. Detta innebär följande:
Postverket skall generera en marknadsmässig förräntning av det justerade egna kapitalet (eget kapital med tillägg för 70% av obeskattade reserver). I dagsläget bedöms denna uppgå till ca 15% efter skatt. Denna nivå bedöms vara tillräcklig för att säkerställa postverkets behov av tillväxt i det egna kapitalet och möjliggöra en mer marknadsmässig utdelning till staten. Soliditeten, dvs. justerat eget kapital i relation till balansomslutningen (värdet av alla tillgångar enligt balansräkningen), utreds för närvarande. Departementschefen anför att han avser att återkomma i denna fråga i samband med bolagisering. Det långsiktiga utdelningskravet till ägaren, staten, skall utgöra minst 5% av justerat eget kapital. Utdelningen bör ej överstiga 20% av resultatet efter skatt. För 1992 skall dock den nuvarande modellen gälla. Mål för totalproduktiviteten är en ökning med 2% årligen under perioden 1993--1995. Senast vid utgången av år 1992 skall postverket upprätta resultat och balansräkningar för affärsområdena brev, lättgods, bank och kassa samt postgiro. Även resultatprognos för 1993--1995 skall redovisas.
Utdelning
Tidigare har postverket till staten inlevererat ränta på statskapitalet, 48 milj.kr., och utdelning på 48 milj.kr., totalt 96 milj.kr. per år. Detta motsvarade år 1990 ca 5% av resultatet efter teoretiskt betald skatt (20%) eller ca 1,5% av justerat eget kapital. Detta är betydligt lägre än för börsföretag i genomsnitt, där utdelningen till aktieägarna uppgår till 15--20% av resultatet efter skatt eller 4--6% av justerat eget kapital. Historiskt har utdelningsandelen varit relativt låg i flertalet företag på grund av den ogynnsamma dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster. I det nu gällande skattesystemet är det mer förmånligt att erhålla utdelningsinkomster än tidigare, varför utdelningsandelen kan bedömas stiga.
Produktivitetsmål
För perioden 1993--1995 föreslås ett mål för postkoncernens totalproduktivitetsökning. Totalproduktiviteten innebär att värdet av produktionen ställs i relation till den totala resursförbrukningen. Målet är att totalproduktiviteten skall öka med 2% per år. Enligt affärsplanen uppgick totalproduktiviteten för år 1990 till ca 2% exkl. effekter av bankkonflikten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot precisering sålunda av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket.
5 Medelsanvisning till ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice
Utskottet har i ett föregående avsnitt i betänkandet anslutit sig till departementschefens mening att postverket bör få ersättning för nettokostnaden för upprätthållande av betalnings- och kassaservice på orter där alternativ till postverket saknas. I propositionen föreslås att 300 milj.kr. anvisas härför för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag. Utskottet tillstyrker förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
Postverkets treårsplan för åren 1993--1995
1. beträffande postverkets treårsplan att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner postverkets treårsplan för åren 1993--1995,
Inriktningen av den fortsatta översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet
2. beträffande ensamrätt för postverket till brevbefordran att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del, 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del och 1991/92:T819 yrkande 3 godkänner vad som i propositionen anförts om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för posten till brevbefordran, res. 1 (s) men. (v) - delvis
3. beträffande ändrad associationsform för postverket att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del, 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del samt 1991/92:T819 yrkande 1 godkänner vad som i propositionen anförts om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad associationsform för postverket, res. 2 (s)
4. beträffande postavgifter för försändelser till de baltiska länderna att riksdagen avslår motionerna 1991/92:T801, 1991/92:T811 och 1991/92:T816,
5. beträffande postavgifter för föreningsbrev att riksdagen avslår motion 1991/92:T814,
6. beträffande postverkets sociala uppgifter i övrigt att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets sociala uppgifter i den mån denna fråga inte omfattas av vad utskottet anfört ovan,
7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del, 1991/92:T226 yrkande 9 och 1991/92:T819 yrkande 2 godkänner vad som i propositionen anförts om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice, res. 3 (s) men. (v) - delvis
8. beträffande inriktningen av den fortsatta översynen att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med i propositionen redovisad inriktning i de delar som inte har behandlats ovan,
Övriga propositions- och motionsförslag
9. beträffande prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T815 godkänner vad i propositionen har anförts om avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från mervärdeskatt, res. 4 (s)
10. beträffande uppdrag, mål och resultatkrav för postverket att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket,
11. beträffande medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 300000000 kr. res. 5 (s)
Stockholm den 28 april 1992
På trafikutskottets vägnar
Rolf Clarkson
I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik (fp), Håkan Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s), Jan Sandberg (m), Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Anita Jönsson (s), Lars Biörck (m), Jarl Lander (s) och Ines Uusmann (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Ensamrätt för postverket till brevbefordran (mom.2)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som departementschefen" och på s. 11 slutar med "avstyrks också" bort ha följande lydelse: Utskottet är inte nu berett att förorda att postverkets ensamrätt till brevbefordran skall avskaffas. I motionerna T810 (s) och T201 (s) framhålls frågor i vilka enligt utskottets mening klarhet måste vinnas, innan ett beslut om avskaffande av ensamrätten kan fattas. Således bör man, som framhålls i motion T810 (s), snabbutreda förutsättningarna för att införa en modern monopollagstiftning i enlighet med ett förslag av EG-kommissionen. Detta förslag innebär att ensamrätt till befordran av främst brev kan vara befogad men att övriga delar av postverksamheten bör liberaliseras. Som ett alternativ bör utredas förutsättningarna för införande av en koncessionslagstiftning, som ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala och sociala kostnader inom sektorn bibehålls. Vidare bör man, som framhålls i motion 201 (s), vara förvissad om att konkurrens i ett avreglerat läge kan ske på lika villkor. Regeringen bör vidare ha infört en ordning -- exempelvis med koncessionsavgifter --som gör det möjligt att bekosta och därmed upprätthålla postservice i glesbygd och i andra områden, där kostnaderna överstiger intäkterna. Vad utskottet sålunda föreslår tillgodoser syftet med här aktuellt yrkande i motion T819 (v), som därför inte påkallar något initiativ från riksdagens sida utan kan avslås. Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna T201 (s) och T810 (s) har anfört om frågan om ensamrätt för postverket till brevbefordran bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande ensamrätt för postverket till brevbefordran att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del och 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del samt med avslag på motion 1991/92:T819 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för posten till brevbefordran,
2. Ändrad associationsform för postverket (mom.3)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Som framhålls" och på s. 13 slutar med "aktuella motionsförslagen" bort ha följande lydelse: I de här aktuella motionerna framförs en rad vägande skäl mot bolagisering av postverket. Liksom motionärerna avvisar utskottet att postverket nu bolagiseras. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion T810 (s) att posten har en bra service, hög effektivitet och rimliga taxor lika över hela landet. Detta har bl.a. uppnåtts genom ett sammanhållet system där stordriftens fördelar kunnat tillvaratas. Genom korssubventionering mellan olika kundkategorier och regioner har det varit möjligt att åstadkomma och behålla en både landstäckande och jämlik postservice. Med det förslag till snabbavveckling av den nuvarande associationsformen för postverket som regeringen föreslår menar utskottet att detta riskerar att slås sönder. Förslaget saknar bl.a. en genomtänkt analys av sambandet mellan de sociala och regionala målen och en faktisk marknadssituation. Därför menar utskottet att regeringens förslag nu skall avvisas och att regeringen i stället bör snabbutreda förutsättningarna för en modern monopollagstiftning för brevbefordran, alternativt en koncessionslagstiftning som ställer sådana krav på postdistributörer att en solidarisk finansiering av regionala och sociala kostnader inom postsektorn kan behållas. Först därefter bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag vad gäller den framtida associationsformen för postverket. Liksom motionärerna i motion T201 (s) ifrågasätter utskottet starkt att det är möjligt att förena ansvaret för nuvarande servicenivå i mera avlägsna delar av landet i ett postverk som styrs av privata ägares avkastnings- och lönsamheskrav. Vad utskottet sålunda anfört om ändrad associationsform för postverket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ändrad associationsform för postverket att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del, 1991/92:T810 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 i denna del samt 1991/92:T819 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad associationsform för postverket,
3. Rikstäckande betalnings- och kassaservice (mom.7)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse: Inför den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att man måste slå vakt om de mål i fråga om regional och social service som gäller för posten. Utskottet ställer sig således bakom det här aktuella förslaget i motion T201 (s). Därmed tillgodoses önskemålet i motion T226 (c) att riksdagen skall uttala att det är viktigt att skapa långsiktiga garantier för att de sociala och regionalpolitiska målen för postens verksamhet kan upprätthållas inför en avreglering och bolagisering av verksamheten. Yrkandet i sistnämnda motion bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås. Det anförda innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom förslaget i motion T819 (v) att resurser för servicen skall skapas genom minskning av kravet på avkastning på postkapitalet. Detta förslag bör också avslås.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del samt med avslag på motionerna 1991/92:T226 yrkande 9 och 1991/92:T819 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice,
4. Prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter (mom.9)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Departementschefen framhåller" och slutar med "därmed motionsförslaget" bort ha följande lydelse: Ordningen med prismål för här aktuella tidskrifter motiverades med att dessa tidskrifter är i det läget att de inte kan påverka postverkets priser. Att tidskrifterna verkligen befinner sig i underläge i kontakterna med posten framgår av motionen. Postverket har, som däri påpekas, ett faktiskt monopol när det gäller distributionen av de här aktuella tidskrifterna. Postverket har förstärkt monopolet genom krav på "trohet" av kunderna, vilket hindrar dessa från att anlita konkurrenter till posten där sådana finns. Postverket har redan i januari 1992 höjt postavgifterna med 10% för de tidskrifter som inte omfattas av prismålet, sedan postala tidningskungörelsen upphört att gälla den 31 december 1991. Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag att ordningen med prismål för portoavgifter för här aktuella tidskrifter bör behållas. Vad utskottet sålunda har anfört om prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:T815 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från mervärdeskatt,
5. Medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och kassaservice (mom.11)
Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson, Jarl Lander och Ines Uusmann (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet har" och slutar med "tillstyrker förslaget" bort ha följande lydelse: I yrkanden i motionerna T810 (s) och T819 (v) -- som redan har behandlats av riksdagen (bet. 1991/92:FiU20, rskr. 128--129) -- avvisade motionärerna ett förslag av regeringen att upphäva postgirots gynnade ställning när det gäller förmedlling av statliga betalningar och att anvisa ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice över ett anslag.
I frågan om hur postverket skall kompenseras för rikstäckande betalnings- och kassaservice har utskottet samma mening som den som framförs i ovannämnda motioner, dvs. denna service bör ersättas genom inkomster som postverket erhåller genom att i princip ha ensamrätt till förmedling av statliga betalningar. Utskottet avvisar således här aktuellt förslag om en särskild medelsanvisning för bekostande av denna service.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande medelsanvisning för rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen avslår regeringens förslag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
Ensamrätt för postverket till brevbefordran
Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion T819 (v) att postens ensamrätt till brevbefordran inte bör avskaffas, då ensamrätten innebär att postverket garanteras inkomster som gör det möjligt för verket att klara kostnaderna för nödvändig service. Om ensamrätten avskaffas, öppnas, som framhålls i motionen, möjlighet för konkurrenter att "plocka ut" de lönsamma delarna av verksamheten. Vidare skulle marknadsekonomiska principer för verksamheten med brevbefordran leda till sämre service för de små kunderna. Jag kan därmed inte ställa mig bakom de i detta sammanhang aktuella förslagen i motionerna T201 (s) och T810 (s) enligt vilka ett avskaffande av ensamrätten kan accepteras på vissa villkor.
Ändrad associationsform för postverket
Jag biträder hemställan i reservation 2.
Rikstäckande betalnings- och kassaservice
Om postverket kan redovisa kostnader för olönsam verksamhet som är nödvändig av sociala eller regionalpolitiska skäl eller för att upprätthålla rikstäckande kassa- och bankservice bör dessa kostnader täckas genom att kravet på avkastning på postkapitalet minskas. Detta bör -- som föreslås i motion T819 (v) yrkande 2 -- riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag har i ett motionsförslag, som har behandlats i finansutskottets betänkande 1991/92:FiU20, motsatt mig en avveckling av postgirots ensamrätt till förmedling av statens betalningar. Detta är en inkomstkälla som behövs för att klara nödvändig service. I de övriga här aktuella motionsförslagen redovisar man inte förslag som skulle på samma sätt som nu sagts kunna garantera upprätthållande av de sociala och regionalpolitiska målen. Dessa motionsförslag avstyrks därför.
Prismål för portoavgifter för vissa tidskrifter
Jag biträder hemställan i reservation 4.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 2 och 7 borde ha hemställt:
2. beträffande ensamrätt för postverket till brevbefordran att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T819 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del och 1991/92:T810 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för posten till brevbefordran,
7. beträffande rikstäckande betalnings- och kassaservice att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T819 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1991/92:T201 yrkande 5 i denna del och 1991/92:T226 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet, såvitt avser den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 K. Postväsende2 K 1. Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice2 Motionerna2 Bakgrund3 Postverkets (postens) uppgifter och organisation3 Former för styrning av posten5 Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1992--19946 Utskottet7 1 Postverkets treårsplan för åren 1993--19957 Måluppfyllelse under år 19907 Postverkets treårsplan för åren 1993--19957 Propositionsförslaget och utskottets ställningstagande8 2 Inriktning av den fortsatta översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet8 2.1 Propositionsförslaget8 2.2 Den fortsatta behandlingen av frågan om ensamrätt för postverket till brevbefordran9 Bakgrund9 Departementschefen9 Motionsförslag10 Utskottets ställningstagande10 2.3 Den fortsatta behandlingen av frågan om ändrad associationsform för postverket11 Bakgrund11 Departementschefen11 Motionsförslag12 Utskottets ställningstagande12 2.4 Den fortsatta behandlingen av frågan om mervärdeskattebeläggning av portoavgifter13 2.5 Den fortsatta behandlingen av frågan om postverkets sociala uppgifter, m.m.13 Bakgrund13 Departementschefen14 Motionsförslag och utskottets ställningstagande14 2.6 Den fortsatta behandlingen av frågan om rikstäckande betalnings- och kassaservice16 Bakgrund16 Departementschefen16 Motionsförslag16 Utskottets ställningstagande17 2.7 Den fortsatta behandlingen av frågan om förmedlingen av statens betalningar18 3 Avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för vissa tidningar18 Bakgrund18 Propositionsförslaget18 Motionsförslag och utskottets ställningstagande19 4 Precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket19 Propositionsförslaget19 Utskottets ställningstagande21 5 Medelsanvisning till ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice21 Hemställan22 Reservationer24 Meningsyttring28